Skador i bostad och bostadsområde 2007-12-19...äldre är höft och lår den mest utsatta kroppsdelen där 24 procent av skadorna är fraktur och 11 procent är kontusioner på höft

Rapport2007:12

www.lio.se/fhvc

Linköping december 2007

Susanne Stålhammar

Madeleine Borgstedt-Risberg

Skador i bostad ochbostadsområde

Skaderegistrering år 2006i Östergötland

Skador i bostad och bostadsområde

Skaderegistrering år 2006 i Östergötland

Rapport 2007:12

Linköping december 2007

Susanne Stålhammar Madeleine Borgstedt-Risberg

- I -

- II -

Förord

Folkhälsovetenskapligt centrum har i uppdrag att sammanställa och redovisa hälso- och sjukvårdens skadestatistik i det länsgemensamma skadeförebyggande arbetet. Kommunerna i länet är i behov av statistiken som underlag till sitt målstyrda skadeförebyggande arbete, enligt lagen om skydd mot olyckor. Av alla skador sker de flesta i hem- och fritidsmiljöer och främst i eller vid bostaden. Eftersom så många människor skadar sig i sina egna hem, fokuseras denna rapport på bostad och bostadsmiljön i Östergötland. Vi vill också belysa en del bestämningsfaktorer som ligger bakom en väntad utveckling av olycksskadebilden. Förhoppningsvis kan denna rapport utgöra ett värdefullt stöd för alla kommuner i Östergötland i utvecklingen för det skadeförebyggande arbetet i vårt län. Vi vill rikta ett tack till sjukvårdspersonalen som bidrar till att vi har en skade-registrering. Tack också till de resurspersoner som ser till att vi har en bra kvalitet på vår statistik. Slutligen vill vi rikta vårt största tack till alla patienter som fyllt i blanketten. Susanne Stålhammar Madeleine Risberg-Borgstedt Folkhälsovetare Statistiker

- III -

- IV -

Sammanfattning

Många skadas i eller vid hemmet Skador är ett stort folkhälsoproblem och risken att drabbas av skador finns i alla åldrar och miljöer. Den vanligaste miljön att skadas i är hem och fritidsmiljön, och de flesta skador till följd av olyckor i dessa miljöer sker i eller vid bostaden. Under 2006 rapporterades 2 317 olyckor som skett i bostaden eller i bostadsområdet från Östergötlands tre sjukhus och folktandvårdskliniker.

Kök och sovrum farligaste platserna i hemmet

Drygt hälften av skadorna har skett inomhus och då främst i kök och sovrum. Bland barn och ungdomar är sovrum och vardagsrum den vanligaste skadeplatsen inomhus. För vuxna är det köket och trappan och för äldre är det sovrum och kök. Att skada sig inomhus är vanligare bland de yngsta barnen 0-4 år och bland personer som är 65 år eller äldre. Dessa åldersgrupper är de som normalt sett tillbringar mest tid i hemmet. Utomhus är de vanligaste skadeplatserna trädgården eller närliggande gata, där många av barnens och ungdomarnas skador är orsakade av en cykel eller mopedolycka. I åldersgruppen 10–14 år är 24 procent av olyckorna i bostad och bostadsområde en cykelolycka.

Fallolyckor orsakar många skador

Mer än hälften av skadorna är orsakade av en fallolycka där det är vanligast att personen har halkat eller snubblat. Andelen som har halkat eller snubblat ökar från 25 procent i åldersgruppen 50–64 år till 66 procent i åldersgruppen 85 år eller äldre. I den yngsta åldersgruppen, 0–4 år, är fall från en nivå till en annan, till exempel från möbler, den vanligaste orsaken till skada. Drygt 10 procent av skadorna i åldersgrupperna 5–9 år och 10–14 år är fall från lekredskap.

Barn skadar huvudet och gamla skadar höften

Tre fjärdedelar av skadorna är frakturer (34 procent) eller kontusioner, blåmärken, klämskador (22 procent) eller öppna sår (21 procent). Frakturer dominerar i de äldsta åldersgrupperna och öppna sår är vanligast i åldersgrupperna 0–4 år, 20–34 år och 35–49 år. Kombination av typ av skada och skadad kroppsdel varierar i olika åldrar. Sår på huvudet utgjorde 21 procent av samtliga skador bland de minsta barnen. Tandskador utgjorde 18 procent av samtliga skador bland barn mellan 5–9 år. De lite äldre barnen, 10–19 år, har frakturer på underarm eller handled. För de vuxna, 20–49 år, är det främst sår på händer och i åldersgrupperna 50–84 år är det frakturer på underarm. I den äldsta åldersgruppen 85 år eller äldre är höft och lår den mest utsatta kroppsdelen där 24 procent av skadorna är fraktur och 11 procent är kontusioner på höft och lår.

Systematiskt säkerhetsarbete minskar lidande och sparar pengar

Det finns en lång tradition i Sverige med att arbeta skadeförebyggande eller med systematiskt säkerhetsarbete. Trafik och arbetsmiljö är två miljöer som har haft en positiv effekt av systematiskt säkerhetsarbete. Säkerhetsarbete för barn är ett annat gott exempel där många åtgärder vidtagits. Till exempel har lag på cykelhjälm införts och föräldrar informeras om faror och risker i hemmet, vilket har lett till minskat antal olyckor bland barn. Idag börjar det även växa fram ett systematiskt säkerhetsarbete för äldre, till exempel genom att reducera risker i hemmet och att främja fysisk aktivitet. I den egna bostaden och bostadsmiljön har varje individ ett eget ansvar att förhindra olyckor. För att kunna vidta egna åtgärder är det en förutsättning att man känner till vilka risker man utsätts för och hur man kan påverka dessa. Med förebyggande åtgärder och systematiskt säkerhetsarbete kan man spara liv och lidande och i slutändan också mycket pengar.

- V -

- VI -

Innehållsförteckning

INLEDNING.......................................................................................................................................... 3

BAKGRUND.......................................................................................................................................... 3

SÄKERHETENS BESTÄMNINGSFAKTORER............................................................................................ 4

TERMINOLOGI ..................................................................................................................................... 5

SYFTE .................................................................................................................................................. 6

DISPOSITION........................................................................................................................................ 6

METOD.................................................................................................................................................. 7

SKADEREGISTRERING.......................................................................................................................... 7

BESKRIVNING AV ÖPPNA FRÅGOR....................................................................................................... 9

BARN OCH UNGDOMARS SKADOR I BOSTAD OCH BOSTADSOMRÅDET ..................... 10

INLEDNING ........................................................................................................................................ 10

BARN OCH UNGDOMARS (0–19 ÅR) SKADOR I BOSTAD OCH BOSTADSOMRÅDET I ÖSTERGÖTLAND 11

VUXNAS SKADOR I BOSTAD OCH BOSTADSOMRÅDET...................................................... 17

INLEDNING ........................................................................................................................................ 17

VUXNAS (20–64 ÅR) SKADOR I BOSTAD OCH BOSTADSOMRÅDET I ÖSTERGÖTLAND ...................... 18

ÄLDRES SKADOR I BOSTAD OCH BOSTADSOMRÅDET ...................................................... 23

INLEDNING ........................................................................................................................................ 23

ÄLDRES (65 ÅR OCH ÄLDRE) SKADOR I BOSTAD OCH BOSTADSOMRÅDET I ÖSTERGÖTLAND.......... 24

SKADOR I BOSTAD OCH BOSTADSOMRÅDE I ALLA ÅLDRAR ......................................... 29

INLEDNING ........................................................................................................................................ 29

SKADOR I BOSTAD OCH BOSTADSOMRÅDE I ALLA ÅLDRAR I ÖSTERGÖTLAND ................................ 30

DISKUSSION ...................................................................................................................................... 36

REFERENSER .................................................................................................................................... 39

- 1 -

- 2 -

Inledning

Bakgrund

Skador är ett stort folkhälsoproblem och risken att drabbas av skador av olika slag finns i alla åldrar och miljöer. Av alla skador sker fyra av fem i hem- och fritidsmiljöer. Olycksbilden inom denna sektor domineras av olyckor som inträffar i eller vid bostaden. I dessa miljöer skadar sig framförallt barn, ungdomar och äldre, som i större utsträckning vistas i den miljön [1]. Varje år söker en halv miljon människor akutvård efter att ha skadat sig i hemmet och på fritiden. Vanligaste orsaken till skada är fallolyckor, i samtliga åldersgrupper, men inte minst bland äldre. Bland de allra äldsta är nio av tio skador till följd av fall [2]. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Övergripande mål för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det femte målområdet är ”Sunda och säkra miljöer och produkter” och svarar mot alla de miljömål som har koppling till hälsan. Området omfattar även miljöer och produkter från ett skadeperspektiv. Att skapa miljöer som minskar risken för skador är en viktig hälsofråga. Den nationella uppföljningen inom målområde fem pekar på det skadeförebyggande arbetet med prioritet för bostads- och fritidsmiljön och gruppen äldre. Om nuvarande trend håller i sig kommer antalet personer över 65 år som behöver vårdas till följd av fallolyckor att öka från 42 000 till nära 70 000 per år under de närmaste 30 åren. [3, 4]. I Sverige finns det en lång tradition med att arbeta skadeförebyggande eller med systematiskt säkerhetsarbete. Inom områden, som till exempel trafik- och arbetsmiljö, har vi sett en positiv effekt av dessa säkerhetsåtgärder. Inom hem- och fritidsmiljön förväntas inte utvecklingen ha samma positiva effekt [4]. När det gäller den egna bostaden och bostadsmiljön har den enskilde ett betydande ansvar för att förhindra olyckor. Det framhålls också i lagen om skydd mot lyckor (2003:778). En förutsättning för att man ska vidta egna åtgärder är att man känner till vilka risker man utsätts för och hur man kan påverka dessa. I Östergötland finns ett handlingsprogram för skadepreventivt arbete med målet att reducera skadorna i befolkningen, utveckla det lokala skadeförebyggande arbetet, utvidga tvärsektoriell samverkan och öka medvetenheten i befolkningen om skaderisker och skademiljöer. Därför fokuserar denna rapport på att ge en beskrivning av personskador i bostäder och bostadsområden i Östergötland.

- 3 -

Säkerhetens bestämningsfaktorer

Att förstå vilka faktorer som ligger bakom en given utveckling av olycksskadebilden, är avgörande för att det förebyggande arbetet ska kunna riktas mot rätt frågor. Sådana faktorer eller bestämningsfaktor är till exempel demografisk utveckling, alkohol- narkotika- och läkemedelskonsumtion, vår kultur och våra värderingar av risker. Demografisk utveckling Andelen äldre ökar och förväntas bli en stor vårdgrupp. Det kan också innebära många fallolyckor som leder till höftfrakturer, där vårdkostnaden för höftopererade i okomplicerade fall uppgår till cirka en kvarts miljon kronor per person. Totalt beräknas samhällets kostnader för enbart äldres fallolyckor kosta samhället fem miljarder varje år. Kostnader fördelar sig nästan lika på kommunerna och landstingen [5]. Alkohol- narkotika- och läkemedelskonsumtion I Sverige konsumeras allt mer alkohol, det används mer narkotika och det tas mer läkemedel än någonsin. Mycket talar för att dessa förhållanden påverkar olycks- och skadeutvecklingen. År 2003 omkom totalt nästan 700 personer i direkta skador till följd av förgiftning av droger (läkemedel, narkotika och alkohol). Detta är betydligt fler än som omkom i trafiken. Till siffrorna kan också tilläggas ett stort antal indirekta skador till följd av användning av droger. Många fallolyckor, väg-trafikolyckor, drunkningar och bränder etcetera är relaterade till användning av alkohol, läkemedel och narkotika. Äldre har naturligt en ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar och kan ofta ha flera sjukdomar samtidigt. Det medför att de behandlas med flera olika läkemedel samtidigt. En av de mest betydelsefulla riskfaktorerna för fall och fallrelaterade skador bland äldre är användning av psykofarmaka, laxermedel och blodtrycksmedicin som kan leda tillblodtrycksfall, yrsel och balansrubbningar [5]. Vår kultur och våra värderingar av risk Kultur kan ses som ett kollektivt begrepp, där gruppen eller samhället påverkar hur människor tänker och lever [5]. Vad människor oroar sig för och vad som betraktas som risker skiljer sig åt mellan olika samhällen och tidsperioder. Därför behövs kunskap om hur människor uppfattar och förhåller sig till risker för att kunna kommunicera risker och förebygga olyckor [6].

- 4 -

Terminologi

Olycka och skada är vanligt förekommande begrepp i rapporten. Begreppen kan definieras på olika sätt, men flertalet vetenskapliga definitioner brukar fånga tre kriterier för begreppet olycka. En olycka ska röra sig om en plötslig händelse som resulterar i något negativt och den ska vara oavsiktlig. Inom folkhälsovetenskapen har begreppet skada mer och mer börjat användas istället för olycka. Skada betecknas som en kroppslig konsekvens av olyckor, våldshandlingar och självtillfogat våld. Skador inkluderar alltså även avsiktliga händelser [1]. Resultaten i rapporten bygger på statistik från skadeblanketter där olika begrepp används. Skadeplats är den plats eller det område där olycksfallet/skadan inträffade. På skadeblanketten får patienten svara på frågan I vilken miljö hände skadan? och om den hände inomhus eller utomhus. Begreppet aktivitet står för den aktivitet den skadade höll på med när olycksfallet/skadan inträffade. På skadeblanketten ställs frågan Vad sysslade du med? och det är den frågan som redovisas i rapporten under aktivitet. Skadorna dubbelklassificeras, dels efter skadans natur (diagnoskod) och dels efter de yttre orsakerna till skadan (orsakskod). De definieras efter International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, Tenth Revision (ICD-10) som är framtagen av Världshälsoorganisationen. Dubbelklassificering av skador gör det möjligt att se på både skadans natur (till exempel fraktur, sårskada eller förgiftning) och på orsak till skada. Orsak till skada är uppdelad i olika kategorier som beskriver olika skadehändelser. Nedan presenteras fem av de koder som ingår i systemets tio redovisningsgrupper [7]:

V01-V99 Transportolyckor W00-W19 Fallolyckor W20-X59 Andra yttre orsaker till olycksfallskada X60-X84 Avsiktlig självdestruktiv handling X85-Y09 Övergrepp av annan person

Transportolyckor definieras som ”varje olyckshändelse med fordon som primärt eller vid tiden för olyckan är avsett att föra personer eller varor från en plats till en annan”. Transportolyckorna delas upp efter färdsätt, cykel, bil, buss eller motorcykel/moped. Med cykel menas varje person som färdas på cykel som förare eller passagerare. Med personbil och motorcykel/moped avses olyckor bland både förare och passagerare. Fotgängare är en person som inte färdas med motorfordon, cykel eller rider. Till fotgängare hör också de som använder bland annat barnvagn, pulka, rullstol, rullskridskor eller skateboard. Till färdmedlet häst räknas ryttare och person i åkdon draget av djur och till gruppen övrigt räknas förare/passagerare av buss, lastbil, trehjuligt motorfordon, tåg spårvagn, industrifordon, jordbruksfordon med mera.

- 5 -

Med fallolycka menas att personen faller omkull, snavar, trampar snett eller faller till lägre nivå (till exempel från lekredskap, stege, träd). Andra yttre orsaker till olycksfallskada innefattar kontakt med vassa föremål (knivar, glas), träffad av kastat eller fallande föremål, kontakt med motordrivna maskiner, sparkad, biten eller riven av annan person eller djur, drunkning, förgiftning och brännskador. Avsiktlig självdestruktiv handling innefattar självmord och självmordsförsök men även självskada där syftet är att skada sig själv till exempel genom att skära, bränna, riva eller slå sig själv. Övergrepp av annan person är en avsiktlig handling som omfattar misshandel, sexuella övergrepp, mord, försummelse och vanvård [7]. Orsakskoderna för transportolyckor, fallolyckor och andra yttre orsaker till olycksfallskada är i vissa delar mycket detaljerade, vilket är bra för det skade-förebyggande arbetet. I rapporten redovisas orsak till skada övergripande i redovisningsgrupperna sedan de vanligaste orsakerna på detaljnivå. Avsiktlig själv-destruktiv handling och övergrepp av annan person redovisas inte på detaljnivå för det finns för få registrerade skador med dessa orsakskoder.

Syfte

Syftet med rapporten är att sammanställa och redovisa länets skaderegistrering för skador i bostad och bostadsområdet.

Disposition

Rapporten är uppdelad i åtta kapitel. Det första kapitlet är en inledning med bakgrund, tydliggörande av terminologi och syfte. Andra kapitlet beskriver kortfattat undersökningens metod med skaderegistrering och sammanställning av data. I kapitel 3–5 redovisas bostadsolyckorna indelade efter åldersgrupper. Barn och ungdomars skador, 0–19 år, redovisas i det tredje kapitlet. I kapitel fyra redovisas de vuxnas skador, 20–64 år, och i femte kapitlet redovisas de äldres skador, 65 år och äldre. I kapitel sex redovisas en sammanställning av samtliga skadeblanketter med bostad och bostadsområde som skadeplats, som registrerats under 2006 på de tre akutklinikerna och folktandvården. I kapitel sju avslutas rapporten med en diskussion.

- 6 -

Metod

Skaderegistrering

En del i det skadeförebyggande arbetet utgörs av skaderegistrering som sker inom sjukvården. I skaderegistreringen samlas uppgifter in om bland annat skadeplats och orsak till skada, för att få kunskap om var och varför människor skadar sig. Från och med år 2005 sker skaderegistrering på länets tre sjukhus och på Folktandvården i Östergötland. Alla patienter som besöker dessa för en skada ska upplysas om skaderegistreringen samt delges en skadeblankett. På blanketten ska patienten (eller medföljare) skriva händelseförloppet vid olyckan, plats och aktivitet vid olyckstillfället, klockslag samt datum. Personalen skall fylla i patientens personnummer, kommun där skadan inträffade, tidpunkt, klinikkod samt om personen blev inlagd eller inte. Blanketten ska sedan följa med journalhandlingarna och vid utskrivning påföras orsakskod samt diagnoskod. De två sistnämnda uppgifterna är också obligatoriska i slutenvårdsregistreringen till Socialstyrelsen. I dagsläget finns personal som kontrollerar överensstämmelsen mellan journal-anteckningar och registreringsblanketter och rättar eventuella felaktigheter i diagnos och orsakskod.

- 7 -

Antal skador och bortfall

Under 2006 registrerades 12 374 skador. Av dessa skador valdes de personer ut som svarat bostad/bostadsområde på frågan var skadan hände, och de personer som är 65 år eller äldre och svarat institutionellt boende. Det är deras svar som redovisas i denna rapport. Alla patienter som skadat sig får inte en skadeblankett när de kommer till akutklinikerna eller folktandvårdsklinikerna. Det finns till exempel inga uppfölj-ningsrutiner av dem som är så svårt skadade att de inte kan medverka själva. Därför finns det anledning att misstänka att personerna med de allvarligaste skadorna inte finns med i skaderegistreringen. Eftersom länets vårdcentraler inte deltar i skade-registreringen är inte heller de enklare skadorna med. Hur stort bortfallet är, är svårt att veta men enligt beräkningar skadas tio procent av befolkningen varje år [8]. I Östergötland bor det drygt 400 000 människor och det skulle innebära att 40 000 östgötar skadas varje år. I tabell 2.1 framkommer att bortfallet är ganska stort på frågan om var skadan hände. Det innebär att antalet som skadats i bostad/bostadsområde troligtvis är högre än det som redovisas i rapporten. Trots att bortfallet är stort på denna fråga ser vi det som värdefullt att redovisa de skadeblanketter som finns. Tabell 2.1. Antal skador och bortfall på frågan om var skadan hände

Ålder Totalt antal registrerade skador

Bortfall på frågan om var skadan hände

Antal skadade i bostad/bostads-område i rapporten

0–19 år 4 323 2 014 843 20–64 år 5 750 3 274 908 65 år eller äldre 2 271 1 576 553

Totalt 12 374 6 872 2 317

- 8 -

Beskrivning av öppna frågor

I den här rapporten har vi tittat på vad de skadade själva skrivit om var skadan hände, hur den gick till och om det fanns några fel/brister hos föremålet som användes vid olyckan och om skyddsutrustning användes. För frågan om var skadan skedde, upprättades en preliminär kodlista efter att ett femtiotal svar lästs. Under bearbetningen fylldes kodlistan på löpande. Alla svar kodades enligt listan och de grupperingar som framträdde är de boytor som normalt finns i och vid bostaden, enligt figur 2.1 nedan. Närliggande gata omfattar både gata, cykelbana och trottoar.

Figur 2.1. De vanligaste skadeplatserna i och vid bostaden.

På frågan om hur skadan uppkom består svaren av mer utförlig text och är av väldigt olika karaktär. Därför har vi valt att redovisa exempel från fritexten som bedöms vara typiska för olika händelseförlopp. På samma sätt gjordes för frågan om fel/brister och om skyddsutrusning användes. Citaten i rapporten är hämtade från den ursprungliga texten.

- 9 -

Barn och ungdomars skador i bostad och bostadsområdet

Inledning

Bostad och bostadsområde är en mycket vanlig skadeplats för barn. Varje år skadas ungefär 60 000 barn i Sverige i bostadsmiljön. Mer än hälften av skadorna sker inne i bostaden, främst i något bostadsrum men också i kök. Utomhus sker oftast skadan i trädgård men också på lekplatser [9]. Det är vanligast att de små barnen skadar sig och andelen skadade sjunker sedan med stigande ålder. Anledningen till det är att de minsta barnen vistas mest i sin boendemiljö [10]. Det är vanligare att pojkar skadar sig än flickor upp till 13 års ålder. Skillnaden mellan pojkar och flickor i olycksfall har dock minskat och anledningen tros vara att pojkar och flickor idag gör likartade saker i större utsträckning än tidigare [10]. De flesta skadorna bland barn kan behandlas i öppen sjukvård men uppskattningsvis vårdas cirka 5000 barn årligen i sluten vård efter skada i bostadsmiljön [10]. De vanligaste skadorna bland barn och unga är sårskador och kontusioner (blodsutgjutningar och blåmärken), men även frakturer och distorsioner (stukningar och vrickningar). Sårskadorna är mer vanliga hos pojkar medan kontusioner och distorsioner är mer vanligt hos flickor [10]. Fallolyckor dominerar olycksbilden för barn och unga i bostaden. Det är hälften av skadorna som är orsakade av en fallolycka och det vanligaste är att man halkar eller snubblar. Små barn faller från en nivå till en annan till exempel från en möbel. Lite äldre barn faller också från en nivå till en annan men oftare från lekredskap än från möbler. Tonåringar ramlar i trappor, men skadar sig också på vassa föremål som till exempel knivar [10].

- 10 -

Barn och ungdomars (0–19 år) skador i bostad och bostadsområdet i Östergötland

Köns och åldersfördelning

Under år 2006 registrerades 843 barn och ungdomar för en skada som skett i bostaden eller bostadsområdet. Bland dessa är 487 pojkar (58 %) och 356 flickor (42 %). I varje åldersgrupp är det fler pojkar än flickor som skadats (figur 3.1). Flest antal skadade finns i åldersgruppen 10–14 år.

0

50

100

150

0-4 år 5-9 år 10-14 år 15-19 år

Ålder

Ant

al

Flickor Pojkar

Figur 3.1. Antal skador bland barn och ungdomar fördelade efter kön och ålder.

Tidpunkt

Mellan maj och september registrerades 56 procent av skadefallen, och flest antal skador återfinns i juni och juli (figur 3.2). Över 50 procent av skadorna har skett under helgen (fredag till lördag) och för veckodagar måndag till torsdag är antalet skadefall jämnt fördelade.

0

20

40

60

80

100

120

Janu

ari

Februa

riMars Apri

lMaj

Juni Ju

li

Augus

ti

Septem

ber

Oktobe

r

Novem

ber

Decem

ber

Ant

al

Figur 3.2. Antal skadefall bland barn och ungdomar, per månad.

- 11 -

Skadeplats och aktivitet

Bland de yngsta barnen har 79 procent av olyckorna inträffat inomhus och bland övriga åldersgrupperna har över 50 procent av olyckorna inträffat utomhus. Utomhus har de flesta olyckorna skett i trädgård eller på närliggande gata. För barn mellan 0-14 år har många av olyckorna skett inomhus i sovrum eller vardagsrum. För ungdomar, 15-19 år, har istället många av olyckorna inträffat i kök eller trappa. Lek/hobby och övrig fritidsverksamhet är den vanligaste aktiviteten för både flickor och pojkar (figur 3.3). Bland de yngsta barnen, 0–4 år, är det 68 procent som skadats under lek/hobby och övrig fritidsverksamhet, för barn mellan 5–9 år är det 81 procent och för dem mellan 10–14 år är det 74 procent. I den äldsta åldersgruppen, 15–19 år, är annan sysselsättning1 vanligast.

0 10 20 30 40 50 60 70

Lek/hobby och övrigfritidsverksamhet

Annan sysselsättning

Hushållsarbete/underhållav hem/trädgård

Idrott/sport/motion

Vila/sömn/måltid/hygien

Yrkesarbete (inklusiveresa till/från arbete)

Andel (%)

Flickor Pojkar

Figur 3.3. Andel skador bland flickor och pojkar fördelade efter aktivitet vid skadetillfället.

Huvudsaklig orsak till skada

Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skada för både flickor och pojkar följt av andra yttre orsaker till olycksfallskada (figur 3.4). Fallolyckor är också den vanligaste orsaken till skada i alla åldersgrupper utom i den äldsta åldersgruppen, 15–19 år. I den gruppen är andra yttre orsaker till olycksfallskada störst.

1 Annan sysselsättning omfattar bland annat de som skadat sig när de har förflyttat sig genom att gå, cykla eller åka moped, men också de som har skadat sig när de varit på fest.

- 12 -

0 10 20 30 40 50 6

Fallolyckor

Andra yttre orsaker tillolycksfallskada

Transportolyckor

Övergrepp av annanperson

Andel (%)0

Flickor Pojkar

Figur 3.4. Andel skador bland flickor och pojkar fördelade efter orsak till skada. De yngsta barnen faller ofta från en nivå till en annan, till exempel från möbler som sängen i sovrummet, stolen i köket eller soffan/fåtöljen i vardagsrummet. De halkar och snubblar oftast under lek och de kan springa in i saker.

”Låg på sängen, rullade runt och ramlade ner på golvet ”

”Dansade och halkade in i högtalaren ”

0 – 4 år

Fall från möbler 22 % Halkat, snubblat 17 % Slagit sig mot eller träffad av föremål 8 %

”Sprang in i ett bordshörn”

”Sprang till sandlådan och snubblade på en trädstubbe”

”Lekte med sin bror och ramlade in i sängkanten”

”Klättrade ur matstolen och föll ner i golvet”

- 13 -

Barn mellan 5–9 år snavar eller snubblar vanligtvis när de är ute och leker i trädgården. Det är också vanligt att de ramlar från en nivå till en annan, till exempel från lekredskap på lekplatser eller från studsmattor som ofta finns i trädgården.

”Drog två småsyskon i pulka, snubblade och föll på armen”

”Cyklade och fick sladd och ramlade”

”Klättrade i en klätterställning, halkade och slog tänderna i en trädstolpe”

”Sprang och snubblade på en matta”

5 – 9 år

Halkat, snubblat 16 % Fall från lekredskap 14 % Cykelolycka 13 %

”Var ute och cyklade och körde omkull och slog styret i magen”

”Hoppade studsmatta trillade baklänges ner på gräsmattan”

Nästan var fjärde skada bland barn mellan 10–14 år är orsakade av en cykelolycka. Även i denna åldersgrupp faller många från en nivå till en annan, till exempel från lekredskap eller från studsmatta ute i trädgården. Många av dem som har halkat eller snubblat har gjort det i trädgården eller på närliggande gata

”Skulle hämta fotbollen i ett buskage, snavade och landade på handen”

”Klättrade i klätterställning, hoppade och fastnade.

”Cyklade omkull på en hal gräsmatta”

”Hoppade på en studsmatta i trädgården, tappade balansen och satte ner handen i studsmattan”

”Busade med sin bror och snubblade på en väska”

”Cyklade nerför en backe i hög fart. Skulle svänga och bromsade i mycket grus, slirade och ramlade”

10 – 14 år

Cykelolyckor 24 % Fall från lekredskap 11 % Halkat, snubblat 11 %

- 14 -

15 procent av ungdomar mellan 15–19 år har skadat sig när de har halkat eller snubblat. Vanligast är att de har halkat eller snubblat i trädgården eller på närliggande gata. Motorcykel- och mopedolyckor är den fjärde vanligaste orsaken till att ungdomar mellan 15–19 år skadat sig.

”Fick en tung trästol på foten”

”Cyklade omkull, körde på en kantsten på trottoaren”

”Blev arg och slog handen i väggen”

”Sprang och halkade på blött gräs, satte mig på foten”

15 – 19 år Halkat, snubblat 15 % Slagit sig mot eller träffad av föremål 11 % Cykelolycka 9 % MC/Mopedolycka 9 %

”Blev skjutsad på moped, föraren körde in i en stolpe och båda flög av”

”Gick på trottoarkanten och halkade ner med foten och vrickade den kraftigt”

Typ av skada

Av samtliga skador bland barn och ungdomar är 26 procent frakturer, 23 procent kontusioner2, blåmärken, klämskador och 21 procent öppna sår. I den yngsta åldersgruppen är öppna sår tillsammans med kontusioner, blåmärken, klämskador de vanligaste skadetyperna (figur 3.5). För barn i åldrarna 5–14 år är det frakturer och i den äldsta åldersgruppen är det frakturer och kontusioner, blåmärken, klämskador. Det var 3 procent som blev inlagda på sjukhus för sina skador. Av dem som blev inlagda hade 41 procent frakturer och 24 procent öppna sår.

2 Kontusion är en skada genom slag eller stöt vanligen en krosskada.

- 15 -

0

5

10

15

20

25

30

35

0-4 år 5-9 år 10-14 år 15-19 år

And

el (%

)Fraktur

Luxation och distorsion

Kontusion, blåm ärken, kläm skada

Öppet sår

Tandskador

Hjärnskakning

Undersökning och observationefter olyckaAnnan skadetyp

Figur 3.5. Andel skador inom ålderskategorier fördelade efter skadetyp.

I åldern 0–4 år är huvudet den mest utsatta kroppsdelen. Sårskador, ytliga skador på huvudet och tandskador är vanligt förekommande (tabell 3.1). För barn mellan 5–9 år är huvudet och armar de kroppsdelar som oftast skadas. I de två äldsta åldersgrupperna är frakturer på armar och händer vanliga skador och bland dem mellan 15–19 år tillkommer distorsioner3 på fotled/fot.

Tabell 3.1. De tre vanligaste typskadorna bland barn och ungdomar, per åldersgrupp

Typ av skada och kroppsdel Andel

0–4 år Sår på huvudet 21 % Tandskador 14 % Ytlig skada huvudet 12 %

5–9 år Tandskador 18 % Fraktur underarm, armbåge 12 % Sårskada huvud 11 %

10–14 år Fraktur underarm, armbåge 11 % Fraktur skuldra/överarm 8 % Kontusion handled/hand 8 %

15–19 år Fraktur handled/hand 12 % Distorsion fotled/fot 10 % Sårskada handled/hand 9 %

3 Distorsion är en alltför kraftig sträckning av led med en begränsad skada på ledkapsel och ligament. Uppstår genom vrickning eller stukning.

- 16 -

Vuxnas skador i bostad och bostadsområdet

Inledning

Vuxna tillhör de mellanliggande ålders-grupperna som generellt sett skadar sig i mindre utsträckning i bostad och bostadsmiljön. En anledning till det är att denna åldersgrupp inte befinner sig lika mycket i bostaden som övriga åldersgrupper. Ungefär 21 procent av alla skador i bostäder drabbar åldersgruppen 20–44 år och åldersgruppen 45–64 år står för 15 procent av alla skadorna [10]. Det är ingen nämnvärd skillnad för att skadas mellan könen men det finns en del skillnader mellan kvinnor och män när det gäller olycksbilden i bostaden. Det är vanligare att män skadar sig på vassa föremål och ramlar från stegar än vad kvinnor gör. Däremot är det vanligare att kvinnor ramlar i samband med snö och is och ramlar i trappor än vad män gör. Bostadsrum och kök är de vanligaste platserna där flest skador sker bland kvinnor, medan garage och trädgård är de vanligaste platserna för männen [10]. Skadar sig på vassa föremål som till exempel knivar, ramlar i trappor och får skador av husdjur är vanliga orsaker för de yngre vuxna, 20–44 år. Det är vanligt att männen i den åldersgruppen får dessa skador i samband med reparationer, underhåll och hobbyverksamhet. Knivar och andra verktyg orsakar ofta skärskador i händer och på fingrar medan maskinslipning och kapning orsakar ögonskador. Det är samma olyckor som drabbar dem mellan 45–64 år men här tillkommer också fall på snö och is, fall från trapp och trappstegar [1]. Fallolyckor dominerar olycksbilden för vuxna i bostaden. Hälften av de vuxnas skador är orsakade av en fallolycka och det vanligaste är att man halkar eller snubblar. I olika åldersgrupper förekommer delvis olika typiska olyckshändelser. Yngre vuxna, 20–44 år, ramlar i trappor, men skadar sig också på vassa föremål som till exempel knivar. Även de mellan 45–64 år ramlar i trappor och skadar sig på vassa föremål men i den åldersgruppen tillkommer fallolyckor i samma plan till följd av lösa mattor och i samband med snö och is [10]. De vanligaste skadorna bland vuxna är öppna sår efter fall eller skärskador. Den näst vanligaste skadan är frakturer, ofta som en följd av fallolyckor [10].

- 17 -

Vuxnas (20–64 år) skador i bostad och bostadsområdet i Östergötland


Under år 2006 registrerades 908 vuxna för en skada som skett i bostaden eller bostadsområdet. Bland dessa är 476 män (52 %) och 432 kvinnor (48 %). Flest antal skadade finns i åldersgruppen 50–64 år (figur 4.1).

0

50

100

150

200

20-34 år 35-49 år 50-64 år

Ålder

Anta

l

Kvinnor Män

Figur 4.1. Antal skador bland vuxna fördelade efter kön och ålder.

Tidpunkt

Antalet skador bland vuxna är relativt jämnt fördelade mellan årets månader. Augusti är den månad som flest antal skadefall registrerats (figur 4.2). Antalet skadefall är jämnt fördelade under måndag till torsdag, och under veckoslutet (fredag till söndag) ökar antalet.

0

20

40

60

80

100

Janu

ari

Februa

riMars Apri

lMaj

Juni Ju

li

Augus

ti

Septem

ber

Oktobe

r

Novem

ber

Decem

ber

Ant

al

Figur 4.2. Antal skadefall bland vuxna, per månad.

- 18 -


I åldersgrupperna 20–34 och 35–49 år har över 50 procent av skadorna skett inomhus och i åldrarna 50-64 år har över 50 procent av skadorna inträffat utomhus. Många av skadorna som sker inomhus sker i kök eller i trappa. Utomhus är det på närliggande gata eller i trädgård. Hushållsarbete och underhåll av hem och trädgård är den vanligaste sysselsättningen för både kvinnor och män (figur 4.3). Även i alla åldersgrupper är denna aktivitet vanligast men i den yngsta åldersgruppen, 20–34 år, är det lika vanligt med annan sysselsättning4 vid skadetillfället.

0 5 10 15 20 25 30 35 40






Idrott/sport/motion

Andel (%)

Kvinnor Män

Figur 4.3. Andel skador bland kvinnor och män fördelade efter aktivitet vid skadetillfället.


Bland kvinnorna är fallolycka den vanligaste orsaken till skada medan det bland männen är andra yttre orsaker till olycksfallskada (figur 4.4). Andra yttre orsaker till olycksfallskada är vanligast i de två yngsta åldersgrupperna och i den äldsta åldersgruppen är fallolycka den vanligaste orsaken till skada.

4 Annan sysselsättning omfattar bland annat promenader, cykelturer eller att man varit på fest.

- 19 -

0 10 20 30 40 50 6

Fallolyckor


Transportolyckor

Övergrepp av annanperson

Andel (%)0

Kvinnor Män

Figur 4.4. Andel skador bland kvinnor och män fördelade efter orsak till skada. Bland de vuxna varierar inte orsak till skada mellan åldersgrupperna nämnvärt. Halka eller snubbla finns med som en av de tre vanligaste orsakerna till skada i alla tre åldersgrupperna. Kontakt med vasst föremål finns med i de två yngsta åldersgrupperna, och fall i trappa finns med i de två äldsta åldersgrupperna.

”Halkade i duschen slog i bakhuvudet i dörrkarmen”

”Fick bilen på fingret vid byte av däck”

”Skulle hyvla ost skar av toppen på tummen”

”Snubblade när jag var ute med hunden”

”Telefonen ringde, skulle gå och svara, slog i tå i bordet”

20 – 34 år Kontakt med vasst föremål 15 %Slagit sig mot eller träffad av föremål 14 %Halkat, snubblat 14 %

”Diskade och skar mig på trasigt glas”

- 20 -

”Skulle öppna ett överskåp, Stod på en pall och lutade mig mot glasknoppen och den gick sönder och jag skar mig”

”Gick med tvättkorgen ner från trappan och missade de två sista stegen”

35 – 49 år Kontakt med vasst föremål 14 % Halkat, snubblat 13 % Fall i trappa 11 %

”Halkade i trapp, tog emot med handen”

”Vi skulle försöka bugga och halkade”

”Skar en gipsskiva och skar mig med mattkniven”

”Missade sista trappstegen när jag gick nedför trappan”

”Halkade ner för en slänt och fick foten under mig när jag ramlade”

”Tappade balansen i samband med att jag skulle gå upp för trappan till altanen”

”Halkade på is med ett tunt snötäcke”

”Snubblade på hög tröskel till tvättstugan. Det var mörkt och inget lyse”

50 – 64 år Halkat, snubblat 25 % Fall i samband med snö och is 12 % Fall i trappa 12 %

Typ av skada

Av samtliga skador bland vuxna är 30 procent frakturer, 27 procent öppna sår, 19 procent kontusioner5, blåmärken, klämskador och 18 procent distorsioner6, luxationer7. I de två yngsta åldersgrupperna är öppna sår den vanligaste orsaken till skada och frakturer är vanligast i den äldsta åldersgruppen (figur 4.5). Av de vuxna

5 Kontusion är en skada genom slag eller stöt vanligen en krosskada. 6 Distorsion är en alltför kraftig sträckning av led med en begränsad skada på ledkapsel och ligament. Uppstår genom vrickning eller stukning. 7 Luxation är en skada på led, som innebär att ledytorna förskjuts. Den orsakas ofta av vrickning eller genom yttre våld.

- 21 -

blev 4 procent inlagda på sjukhus för sina skador. Av dem som blev inlagda hade 67 procent frakturer och 12 procent öppna sår.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

20-34 år 35-49 år 50-64 år

And

el (%

)

Fraktur


Kontusion, blåmärken, klämskada

Öppet sår

Tandskador

Hjärnskakning


Figur 4.5. Andel skador inom ålderskategorier fördelade efter skadetyp.

I de två yngsta åldersgrupperna är det främst händer och fötter som skadas. Det är vanligast med sårskador på händer och luxationer och distorsioner på fötter (tabell 4.1). I den äldsta åldersgruppen är det främst armar som skadas och i första hand frakturer på underarm.

Tabell 4.1. De vanligaste typskadorna bland vuxna, per åldersgrupp


20–34 år Sår på hand, handled 18 % Luxation, distorsion fot, fotled 11 % Fraktur på hand, handled 11 %

35–49 år Sår på hand, handled 19 % Luxation, distorsion fot, fotled 9 % Fraktur på hand, handled 8 % Fraktur på fot, fotled 8 %

50–64 år Fraktur underarm, armbåge 14 % Sår på hand, handled 9 % Fraktur på överarm, skuldra 7 % Fraktur på underben, knä 7 %

- 22 -

Äldres skador i bostad och bostadsområdet

Inledning

Bland äldre inträffar 75 procent av skadorna i bostaden. Skadorna inträffar oftare inne i bostaden än i närmiljön [1]. Olyckorna bland äldre sker främst i vardagsrum, sovrum och i hall. Utomhus är hala trappor och ojämn beläggning eller stensättning vanlig orsak till att äldre ramlar [10]. Bostadsrum och kök är de vanligaste platserna där flest skador sker bland kvinnor medan garage och trädgård är de vanligaste platserna för männen [10]. Eftersom det naturliga åldrandet medför vissa förändringar av både fysiska och psykiska funktioner ökar risken för att skadas ju äldre man blir. Fallolyckor dominerar oavsett kön men skillnaden ökar i de äldre åldersgrupperna då det är övervägande kvinnor som skadas. Skillnaden beror troligtvis på att kvinnor lever längre och drabbas i större utsträckning av benskörhet [10]. Över hälften av alla fallolyckor leder till frakturer. I åldersgruppen 65–79 år leder hälften av dessa fall till inläggning på sjukhus, och merparten av dem är kvinnor. I åldersgruppen 80 år eller äldre är det 70 procent som blir inlagda på sjukhus [10]. Vanligaste orsaken till en fallolycka är att man halkar eller snubblar. Det är delvis olika typiska olyckshändelser i olika åldersgrupper. Bland dem mellan 65–74 år är fall på snö, is och fall från stegar och trappstegar vanliga men också fall från möbler. Fallolyckor dominerar helt för dem som är 75 år eller äldre och de sker oftast från möbler, på mattor och i trappor [1].

- 23 -

Äldres (65 år och äldre) skador i bostad och bostadsområdet i Östergötland


Under år 2006 registrerades 553 äldre för en skada som skett i bostaden eller i bostadsområdet. Bland dessa är 397 kvinnor (72 %) och 156 män (28 %). I varje åldersgrupp är det fler kvinnor än män som skadats och flest antal skadade finns i åldersgruppen 75–84 år (figur 5.1).

0

50

100

150

200

65-74 år 75-84 år 85 år eller äldre

Ålder

Ant

al

Kvinnor Män

Figur 5.1. Antal skador bland äldre fördelade efter kön och ålder.

Tidpunkt

Juni är den månad som flest antal skador registrerats, men många av de äldres skador har också registrerats under vintermånaderna december till februari (figur 5.2). Antalet skadefall är jämnt fördelade över alla veckans dagar.

0

20

40

60

80

Janu

ari

Februa

riMars Apri

lMaj

Juni Ju

li

Augus

ti

Septem

ber

Oktobe

r

Novem

ber

Decem

ber

Anta

l

Figur 5.2. Antal skadefall bland äldre, per månad.

- 24 -


Andelen som skadat sig inomhus ökar från 49 procent i den yngsta åldersgruppen till 90 procent i den äldsta åldersgruppen. Kök och sovrum är de vanligaste skadeplatserna inomhus. För dem mellan 65–74 år är kök den vanligaste skadeplatsen och för dem mellan 75–84 år är kök och sovrum lika vanliga. För de äldsta som är 85 år eller äldre är sovrum den vanligaste skadeplatsen. Närliggande gata följt av trädgård är de vanligaste skadeplatserna utomhus, förutom i den äldsta åldersgruppen där närliggande gata följt av trappa är vanligast. Annan sysselsättning8 är den vanligaste aktiviteten för både män och kvinnor vid skadetillfället (figur 5.3). Hushållsarbete och underhåll av hem och trädgård är den vanligaste sysselsättningen för dem mellan 65–74 år och i åldersgruppen 75–84 år är det annan sysselsättning. I den äldsta åldersgruppen, 85 år eller äldre, är det vanligast att skada sig i samband med att gå i eller ur säng, måltider och att sköta sin hygien.

0 5 10 15 20 25 30 35 40




Idrott/sport/motion



Andel (%)

Kvinnor Män

Figur 5.3. Andel skador bland kvinnor och män fördelade efter aktivitet vid skadetillfället.


Fallolyckor dominerar bland både kvinnor och män (figur 5.4). Andelen som har fallolycka som orsak till skada varierar från 77 procent i den yngsta åldersgruppen till 98 procent i den äldsta åldersgruppen. Att halka eller snava är den vanligaste orsaken till skada, och andelen som halkar varierar från 37 procent i den yngsta åldersgruppen till 66 procent i den äldsta

8 Annan sysselsättning omfattar bland annat promenader och förflyttningar mellan olika rum i bostaden.

- 25 -

åldersgruppen. Att halka på grund av snö eller is är vanligare i den yngsta ålders-gruppen medan fall från möbler är vanligare i den äldsta åldersgruppen.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Fallolyckor


Transportolyckor

Andel (%)

Kvinnor Män

Figur 5.4. Andel skador bland kvinnor och män fördelade efter orsak till skada.

Köket och sovrummet är de vanligaste rummen att halka eller snava i. Yrsel är en orsak som många äldre skriver som orsak till att de halkat eller snavat. En majoritet av dem som ramlat i trappa har ramlat i trappor inomhus. Sovrummet är den vanligaste skadeplatsen för dem som ramlat från möbler och främst från säng.

”Fall i trappa inomhus, halkade och landade på höftkam

”Halkade med tofflorna på tröskeln”

”Halkade på en matta, slog huvudet i ett element”

65 – 74 år

Halkat, snavat 37 % Fall i samband med snö och is 17 % Fall i trappa 10 %

”Halkade i trapp och föll på stenplattor”

”Skottade nysnö och under den låg is som jag halkade på och åkte baklänges”

- 26 -

”Ramlade ur sängen”

”Ramlade utför en källartrappa”

75 – 84 år

Halkat, snavat 49 % Fall från möbler 9 % Fall i trappa 8 %

”Jag ramlade vid busshållplatsen på den höga trottoarkanten”

”Klev upp på en stol för att ta ner en lampa och föll handlöst i golvet”

”Gick med en rollator, tappade greppet och snavade på en tröskel”

”Stod i badrummet och blev plötsligt yr och ramlade”

”Ramlade ute på en isfläck”

”Ramlade i en trappa”

”Ramlade när hon skulle gå ur sängen”

”Snubblade på sladdarna till hörslingan i lägenheten”

85 år och äldre

Halkat, snavat 66 % Fall från möbler 15 % Fall i trappa 2 % Fall i samband med snö och is 2 %

Typ av skada

Av samtliga skador bland äldre är 51 procent frakturer, 25 procent kontusioner9, blåmärken, klämskador, 14 procent öppna sår och 8 procent distorsioner10 och luxationer11. I alla tre åldersgrupperna är det frakturer som är den vanligaste typen av skada (figur 5.5). Av de äldre blev 23 procent inlagda på sjukhus för sina skador. Av

9 Kontusion är en skada genom slag eller stöt vanligen en krosskada. 10 Distorsion är en alltför kraftig sträckning av led med en begränsad skada på ledkapsel och ligament. Uppstår genom vrickning eller stukning. 11 Luxation är en skada på led, som innebär att ledytorna förskjuts. Den orsakas ofta av vrickning eller genom yttre våld.

- 27 -

dem som blev inlagda hade 81 procent frakturer och 11 procent kontusioner, blåmärken, klämskador. Andelen som blev inlagda för sina skador varierar från 9 procent i den yngsta åldersgruppen till 38 procent i den äldsta åldersgruppen.

0

10

20

30

40

50

60

70

65-74 år 75-84 år 85 år eller äldre

And

el (%

)

Fraktur


Kontusion, blåmärken, klämskada

Öppet sår

Hjärnskakning


Figur 5.5. Andel skador inom ålderskategorier fördelade efter skadetyp. Höft, lår och armar och är de kroppsdelar som oftast skadas bland de äldre. I den yngsta åldersgruppen skadas oftast armarna och vanligast är att det rör det sig om frakturer (tabell 5.1). Bland dem mellan 75–84 år är det både frakturer på armar och höft, lår som är vanligast. I den äldsta åldersgruppen är det vanligast med frakturer följt av kontusioner på höft och lår. Tabell 5.1. De två vanligaste typskadorna bland äldre, per åldersgrupp


65–74 år Fraktur underarm, armbåge 19 % Fraktur överarm, skuldra 6 %

75–84 år Fraktur underarm, armbåge 17 % Fraktur höft, lår 13 %

85 år eller äldre Fraktur höft, lår 24 % Kontusion höft, lår 11 %

- 28 -

Skador i bostad och bostadsområde i alla åldrar

Inledning

Flest skador till följd av olyckor i hem- och fritidsmiljöer sker i eller vid bostaden. Varje år skadas ungefär 210 000 personer i bostadsmiljön, och det är vanligare att skadas inne i bostaden än i närmiljön. Flest skador i boendet sker under sommaren och på lördagar och söndagar, vilket är den tid då mest tid tillbringas i bostaden. Det är framför allt de yngre och de äldre som är överrepresenterade i skadestatistiken i bostaden. Det beror till stor del på att dessa åldersgrupper är de som generellt sett tillbringar mer tid i hemmet än mellanliggande åldersgrupper. Bland små barn skadas fler pojkar än flickor och bland äldre skadas fler kvinnor än män [10]. Nästan var sjätte skada i bostadsmiljö leder till inläggning på sjukhus. Bland vuxna ökar andelen inlagda på sjukhus med stigande ålder. I den äldsta åldersgruppen läggs nästan hälften av de skadade in på sjukhus [1]. För kvinnor är den vanligaste skadetypen frakturer följt av öppna sår och för männen är det tvärtom, det vill säga vanligast med öppna sår följt av frakturer. I de äldsta åldersgrupperna dominerar frakturer medan öppna sår är vanligast hos de yngre barnen [1]. Fallolyckor dominerar olycksbilden i bostaden. Det är hälften av skadorna som är orsakade av en fallolycka och det vanligaste är att man halkar eller snubblar. I olika åldersgrupper förekommer delvis olika typiska olyckshändelser. Till exempel faller små barn från möbler, lite äldre barn faller från lekredskap och tonåringar ramlar i trappor. Även vuxna ramlar i trappor och äldre halkar på halt underlag [10]. Flertalet förgiftningar sker i bostaden och övervägande delen är olycksfall. Det handlar om förtäring av hushållskemikalier (vanligast bland de minsta barnen) men också feldoseringar och förväxling av läkemedel. Förgiftningsolyckor med dödlig utgång är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor [1]. Det är ungefär 100 personer som dör varje år på grund av brand i bostaden. Män och äldre är överrepresenterade. Antalet bränder i bostäder ökar under december och januari [1].

- 29 -

Skador i bostad och bostadsområde i alla åldrar i Östergötland


Under år 2006 registrerades 2 317 personer för en skada som skett i bostaden eller bostadsområdet. På 2 304 skadeblanketter går både kön och ålder att utläsa. Bland dessa är 51 procent kvinnor och 49 procent män. Det är fler pojkar/män som skadats både bland barn/ungdomar och vuxna, medan det är fler kvinnor bland de äldre (figur 6.1). Av de skadade är 37 procent barn och ungdomar och 24 procent är 65 år eller äldre.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

550

0-19 år 20-64 år 65 år och äldre

Ålder

Ant

al

Kvinnor Män

Figur 6.1. Antal skador fördelade efter kön och ålder.

Tidpunkt

Maj och juni är de månader då flest antal skador registrerats (figur 6.2). Juli, augusti och september har också många skadefall medan det för övriga månader är något lägre. Över 50 procent av skadorna i bostaden eller bostadsområdet sker på helger (fredag till söndag) och främst på lördagar.

0

50

100

150

200

250

300

Janu

ari

Februa

riMars Apri

lMaj

Juni Ju

li

Augus

ti

Septem

ber

Oktobe

r

Novem

ber

Decem

ber

Anta

l

Figur 6.2. Antal skadefall, per månad.

- 30 -


Totalt sett har 51 procent av olyckorna skett inomhus, och i första hand i kök och sovrum. Bland barn och ungdomar har 58 procent skadat sig utomhus, främst i trädgård följt av närliggande gata. Inomhus är vardagsrum och sovrum vanligaste skadeplatserna för barn och ungdomar. Bland de vuxna har 51 procent av olyckorna skett inomhus, främst i kök och i trapp. Bland de äldre har 65 procent av olyckorna inträffat inomhus, främst i sovrum och kök. Utomhus har skadorna främst skett på närliggande gata följt av trädgård, för både vuxna och äldre. Den vanligaste aktiviteten är lek/hobby och övrig fritidsverksamhet följt av annan sysselsättning12 (figur 6.3). Bland barn och ungdomar är lek/hobby och övrig fritidsverksamhet den vanligaste aktiviteten vid skadetillfället. Vuxnas vanligaste aktivitet är hushållsarbete och underhåll av hem och trädgård. För de äldsta är det annan sysselsättning som är vanligast.

0 5 10 15 20 25 30 35





Idrott/sport/motion


Andel (%) Figur 6.3. Andel skadade fördelade efter aktivitet.

12 Annan sysselsättning innebär bland annat promenader, cykelturer eller att man varit på fest.

- 31 -


Mer än hälften av olyckorna som sker i bostaden eller i bostadsområdet beror på en fallolycka och 32 procent beror på andra yttre orsaker till olycksfallskada (tabell 6.1). Tabell 6.1. Antal och andel skadefall fördelade efter orsak

Antal Andel

Fallolyckor 1 327 58 % Andra yttre orsaker till olycksfallskada 728 32 % Transportolyckor 195 9 % Övergrepp av annan person 34 1 % Avsiktligt självdestruktiv handling 2 <1 % Totalt 2 286 100 %

Bland barn och ungdomar är 50 procent av olycksfallen en fallolycka och motsvarande siffror för vuxna och äldre är 48 respektive 86 procent. Att halka eller snubbla är den vanligaste orsaken till att man råkar ut för en fallolycka och det gäller för alla tre åldersgrupperna.

”Hon gungade och ramlade av gungan”

”Cyklade i ett hopp och fick styret i magen”

”Lekte med boll och snubblade…”

Barn och ungdomar Halkat, snubblat 15 % Cykelolyckor 13 % Fall från lekredskap 9 %

”Halkade och slog näsan i ett bord”

”Volt på studsmattan, landade på gräset med armbågen

- 32 -

”Snubblade på el-sladd till häcksax”

”Skar matta när jag slant med kniven och skar mig i låret”

”Trampade snett i trappan och föll handlöst ner”

Vuxna Halkat, snubblat 18 % Kontakt med vasst föremål 12 % Fall i trappa 10 %

”Skar mig med en kökskniv”

”Skulle springa efter mitt barnbarn och halkade på halt hallgolv i tofflor och ramlade”

”Snubblade på mattkanten”

”Ramlade när han skulle ta ut skor från graderoben”

”Halkade på en isfläck på väg till soptunnan”

”Tog fel på var sängkanten var och ramlade”

”Halkade i duschen”

Äldre Halkat, snubblat 50 % Fall från möbler 9% Fall i samband med snö och is 9 %

Typ av skada

Av samtliga skador som skett i bostad eller bostadsområdet är 34 procent frakturer och 22 procent är kontusioner, blåmärken eller klämskador (tabell 6.2). Det är svårt att veta allvarlighetsgraden på skadan. Den enda variabeln som delvis beskriver allvarlighetsgraden, är om den skadade blev inlagd på sjukhus eller inte. Av de 2 317 skadefallen blev 172 personer (8 %) inlagda på sjukhus för sina skador. På 192 skadeblanketter saknas information om den skadade blev inlagd eller inte. Av dem som blev inlagda hade 74 procent frakturer, 9 procent kontusioner, blåmärken, klämskador och 7 procent öppna sår.

- 33 -

Tabell 6.2. Antal och andel skadefall fördelade efter typ av skada

Antal Andel

Fraktur 737 34 % Kontusion13, blåmärken, klämskada 485 22 % Öppet sår 464 21 % Luxation14 och distorsion15 308 14 % Tandskador 90 4 % Annan skadetyp 59 3 % Hjärnskakning 26 1 % Undersökning och observation efter olycka 18 1 %

Totalt 2 187 100 %

Bland barn och ungdomar är huvudet den mest utsatta kroppsdelen. 27 procent av skadorna är huvudskador där sår och tandskador är vanligast (tabell 6.3). För vuxna är 29 procent av skadorna handskador, där sårskador är vanligast. Bland de äldre är 21 procent av skadorna höft- och lårskador. Tabell 6.3. De tre vanligaste typskadorna bland barn och ungdomar, vuxna och äldre


Barn och ungdomar Sår på huvudet 10 % Tandskador 10 % Fraktur på underarm, armbåge 8 %

Vuxna Sår på hand, handled 15 % Luxation, distorsion fot, fotled 9 % Fraktur underarm, armbåge 8 %

Äldre Fraktur underarm, armbåge 15 % Fraktur höft, lår 13 % Kontusion höft, lår 8 %

13 Kontusion är en skada genom slag eller stöt vanligen en krosskada. 14 Luxation är en skada på led, som innebär att ledytorna förskjuts. Den orsakas ofta av vrickning eller genom yttre våld. 15 Distorsion är en alltför kraftig sträckning av led med en begränsad skada på ledkapsel och ligament. Uppstår genom vrickning eller stukning.

- 34 -

Fel, brister och skyddsutrustning

Den skyddsutrustning som nämns mest frekvent i de öppna frågorna är cykelhjälm. I övrigt nämns i enstaka fall den mänskliga faktorn i form av att man varit oförsiktig eller haft otur. Det kan också handla om att saker varit trasiga eller att det varit halt eller gropigt där man gått. Några har även kommenterat att de varit alkoholpåverkade vid olyckstillfället.

”Hala strumpor”

”Halkade på hala löv på marken”

”Inget fel, klantade mig”

Kommentarer kring fel, brister och

skyddsutrustning

”Inget skyddsnät på studsmattan”

”Handtaget på kastrullen satt löst och jag visste inte det”.

”Nya mediciner”

”Lyfte inte tillräckligt på fötterna, svårt att se i mörkret”

”Var lite onykter”.

”Cykelhjälm användes och det var inga fel och brister på cykeln”

”Inget större fel än på den som höll i hammaren”

- 35 -

Diskussion

Ordspråket säger ”borta bra men hemma bäst”, men ur ett skadeperspektiv kanske det kan diskuteras. I hemmets lugna vrå lurar många faror och i bostad och bostadsområdet är skador vanligare än i alla andra miljöer människor vistas i. Så är det i riket och så är det också i Östergötland. Allra flest skador sker under sommaren och oftare inomhus än utomhus. Huvudsaklig orsak till skadorna är fallolyckor. Människor halkar och snubblar i trappor, på trösklar eller hala mattkanter och faller från möbler. Den vanligaste skadan som uppkommer i och med dessa fallolyckor är frakturer. Nationell statistik visar att det är små barn och äldre personer som är mest olycksdrabbade. Det är också en större andel män än kvinnor som skadar sig, förutom i de äldre åldersgrupperna, där det är övervägande kvinnor som skadas. Köns- och åldersfördelning är inte lika tydlig i vår skaderegistrering som i den nationella statistiken. Troligtvis beror det på det bortfall vi har i Östergötland. Till exempel är många av de äldres skador så allvarliga att de inte kan medverka i skadere-gistreringen själva, och kommer på så vis inte med i registreringen. Vi ser också att i Östergötland har vi en lägre andel skador som leder till inläggning på sjukhus jämfört med riket. Även här skulle bortfallet av de allvarligaste skadorna kunna vara en förklaring. Att barn och äldre i större utsträckning drabbas av skador i bostads och bostadsmiljön beror sannolikt på att de vistas mer i denna miljö. Barn är också mitt i sin fysiska och motoriska utveckling och äldre åldras naturligt med till exempel sämre fysik som påföljd. Äldres skador leder också i större utsträckning till inläggning på sjukhus, för att skadorna blir allvarligare på grund av ålderssjukdomar som till exempel benskörhet. Det är en utmaning för samhället att minska de äldres sårbarhet för olyckor för att minska mänskligt lidande och belastning på samhället. Vi har att vänta oss en demografisk utveckling, där befolkningen lever längre och en ökad andel äldre ger fler personskador på grund av olyckor, inte minst fallolyckor. Det råder också stor osäkerhet kring utvecklingen av benskörhet som också kan ha stor påverkan på den olycksutvecklingen [4]. Idag vet vi att det går att förebygga fallolyckor och fallskador genom bland annat fysisk aktivitet. Motion och rörlighetsträning främjar äldres rörlighet, styrka och balans [11]. Förutom fysisk aktivitet är andra livsstilsfaktorer som alkohol, narkotika och läkemedelskonsumtion viktiga för olycksutvecklingen. När det gäller äldre spelar läkemedel en stor roll, då en av de mest betydelsefulla riskfaktorerna för fall och fallrelaterade skador är användning av diverse mediciner. Många av de vanligaste medicinerna har biverkningar som yrsel och blodtrycksfall, vilket ökar risken för att ramla. Det är också mycket vanligt att äldre blir behandlade med flera olika läkemedel samtidigt eftersom de många gånger har flera olika sjukdomar [5]. Vi ser också ett generellt ökat bruk av läkemedel, alkohol och narkotika. Användningen av alkohol har förändrats drastiskt under de senaste åren. Både försäljningen och

- 36 -

införseln har ökat. I Sverige konsumeras idag mer alkohol än på 100 år och för användningen av narkotika finns en liknande utveckling. Mycket talar för att dessa förhållanden påverkar olycks- och skadeutvecklingen. Många olyckor och bland annat fallolyckor är relaterade till användning av alkohol, läkemedel och narkotika [4]. I Östergötlands skaderegistrering ser vi att en förekommande beskrivning vid skadetillfället är att man festade eller var på fest. Det framgår inte alltid om det är i samband med alkoholförtäring, men troligtvis är det så. Ibland finns också alkoholförtäring med i vissa utsagor. Det är väldigt få avsiktliga skador registrerade i Östergötland, men det betyder sannolikt inte att de inte förekommer utan snarare att de inte registreras. Andra skador som inte heller registreras och som ofta sker i hemmet är avsiktliga själv-destruktiva handlingar som självmord och självmordsförsök. Det finns en problematik med dessa skadefall eftersom det är svårt att dela ut skadeblanketter till dessa patienter. Avsiktliga självdestruktiva handlingar och skador till följd av våld är områden som bör belysas och betraktas som folkhälsoproblem. Självmord och självmordsförsök är starkt förknippad till den psykiska ohälsan som har en omfattande utbredning i Sverige. Antalet skador till följd av våld är visserligen färre än till följd av olyckor, men bör ändå betraktas som ett folkhälsoproblem. Våld har konsekvenser för fler personer än för dem som råkar ut för våldet. Hot och våld skapar dessutom oro och otrygghet hos många människor [12]. När det gäller andra bestämningsfaktorer för säkerhet så är värderingar en viktig faktor. Värderingar skiftar mellan samhällen, generationer och över tid och påverkar säkerheten i vårt land [5, 6]. För att samhället ska kunna anta ytterligare en utmaning i att minska människors sårbarhet för olyckor inom hem- och fritidsmiljön behövs därför kunskap om hur människor uppfattar och förhåller sig till risker [6]. En förutsättning för att den enskilde ska kunna vidta egna åtgärder är då att samhället belyser och kommunicerar var olyckorna sker i och vid hemmet och vad man kan göra för att vidta åtgärder. I lagen om skydd mot lyckor (2003:778) framhålls den enskildes ansvar för att förhindra olyckor i den egna bostaden och bostadsmiljön. Vi ser att det finns metoder som visat sig effektiva för att påverka säkerhetsattityder i till exempel trafiken eller på olika arbetsplatser men de är förmodligen inte lika tillämpliga i hem- och vardagsmiljö. Arbetsmiljön är reglerad med säkerhets-föreskrifter och tydlig ansvarsfördelning, och hem- och vardagsmiljön kännetecknas istället av personliga val, vanor och ibland otydliga gränser mellan olika aktörers ansvarsområden (till exempel mellan den enskilde, fastighetsägare och försäkrings-bolagen). Det är också en stor spridning av individer i hemmet, allt från spädbarn till gamla. Aktiviteter och säkerhet som måste vara anpassad och tillämplig för alla dessa individer [13]. Vi har en god tradition att arbeta skadeförebyggande, även om det främst gäller till exempel arbets- och trafikmiljö. Vi ser också goda exempel med säkerhetsarbete för barn och unga i och vid hemmet. Samhället har arbetat med säkerhetsåtgärder i hemmet med till exempel information till föräldrar om faror och risker i hemmet med petsäkra kontakter, inlåsta mediciner, montering av godkända spärranordningar och säkring av trappor med grindar. Användning av cykelhjälm är ett annat exempel. Idag finns en lag som säger att barn under 15 år ska ha cykelhjälm. På frågan om skydds-utrustning användes är det många som nämnt just cykelhjälmar vid cykelolyckor. Det

- 37 -

tyder på att det finns en medvetenhet om att hjälmen har en skyddande effekt, eftersom man kommenterar både när man använt och inte använt hjälm. Vi ser också idag att det börjar växa fram ett systematiskt säkerhetsarbete för äldre. Vi har tidigare nämnt fysisk aktivitet men det finns andra förebyggande åtgärder som att utbilda omsorgspersonal om riskfaktorer för fall. Man kan genomföra läkemedels-genomgångar, och att ta bort psykofarmaka har sannolikt god effekt. En annan förebyggande åtgärd är att reducera risker i hemmet, vilket kan genomföras med fixartjänster och förebyggande hembesök. Fixartjänster har införts i många kommuner för att minska fallolyckor i hemmet bland äldre. Genom fixartjänster kan äldre få hjälp med till exempel att byta glödlampor, gardiner, fästa upp lösa sladdar eller halksäkra mattor [11].

Ett av målen med Handlingsprogrammet för skadeförebyggande arbete i Östergötland är att medvetandegöra befolkningen om skaderisker och skademiljöer och att reducera antalet personskador. Med förebyggande åtgärder i och vid bostaden kan man spara liv och lidande och i slutändan också mycket pengar. Det bör troligtvis också vara effektfullt att se skadeförebyggande arbete ur ett helhetsperspektiv tillsammans med andra folkhälsoproblem. Att exempelvis arbeta för att minska alkoholkonsumtionen och att främja den psykiska och fysiska hälsan skulle sannolikt förbättra olycksutvecklingen på sikt.

- 38 -

Referenser

1. Olyckor i siffror, en rapport om olycksutvecklingen i Sverige. 2004, NCO

2004:2 Nationellt centrum för lärande från olyckor, Räddningsverket: Karlstad.

2. Skador och skadeprevention - en antologi. 2007, Räddningsverket: Karlstad. 3. Folkhälsopolitisk rapport 2005. 2005, Rapport 2005:5 Statens

folkhälsoinstitut: Stockholm. 4. Framtidens risker och säkerhetsarbete, underlag för dialog. 2007,

Räddningsverket: Karlstad. 5. Andersson, R., Melinder, K. och Schyllander, J. Säkerhetens

bestämningsfaktorer, inblickar i riskutvecklingens drivkrafter. 2006, NCO 2006:6 Nationellt centrum för lärande från olyckor, Räddningsverket: Karlstad.

6. Enander, A., Människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser. 2005, Karlstad: Räddningsverket.

7. Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997, Systematisk förteckning. 1997, Stockholm: Socialstyrelsen.

8. Lindqvist, K., Towards Community - Based Injury Prevention, The Motala model, in Department of Community Medicine. 1993, Linköpings Universitet: Linköping.

9. Statistik över skador bland barn i Sverige - Avsiktliga och oavsiktliga. 2007, Socialstyrelsen: Stockholm.

10. Olyckor i boendet, Skadestatistik och risker. 2005, NCO 2005:8 Nationellt centrum för lärande från olyckor, Räddningsverket: Karlstad.

11. Hansen, L., Gör vi vad vi vet? Vet vi vad vi gör? en litteraturstudie om fallskador bland äldre i eget boende. 2007, Rapport 2007:1 Malmö stad: Malmö.

12. Folkhälsorapport 2005. 2005, Socialstyrelsen: Stockholm. 13. Sjöberg, M. och Enander, A. Man måste tänka sig för när man är hemma -

En kvalitativ studie av uppfattningar och erfarenheter relaterade till risker och säkerhet i vardagslivet, Räddningsverket och Försvarshögskolan, institutionen för ledarskap och management: Karlstad.

- 39 -

Folkhälsovetenskapligt centrumi Östergötland

Hälsans husUniversitetssjukhuset581 85 Linköping

Telefon: 013- 22 88 33E-post: [email protected]

www.lio.se/fhvc

ISSN 1401-5048

Documents

Skador i bostad och bostadsområde 2007-12-19...äldre är höft och lår den mest utsatta kroppsdelen där 24 procent av skadorna är fraktur och 11 procent är kontusioner på höft