Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
SKELETTET & LEDERNA
200 ben
20% av kroppsvikten
Fäste för muskler
Skyddar organ
Produktion av blodkroppar
tisdag den 16 april 2013
KRANIET
Består av 29 olika ben som sitter ihop med s.k. bensömmar.
Skyddar hjärnan.
tisdag den 16 april 2013
RYGGRADEN
tisdag den 16 april 2013
Skelettben består av levande celler och ett nätverk av blodkärl inne i benvävnaden
Att kalciumsalter lagras mellan cellerna och att det finns proteintrådar (kollagenfibrer) som är sega och elastiska gör benen hårda.
Röd benmärg bildar blodkroppar(Platta benen)
BENVÄVNADEN
tisdag den 16 april 2013
LEDERNA
tisdag den 16 april 2013
Viljestyrda muskler Skelettmusklerna, arbetar parvis mot varandra.Kan vara väldigt snabba men är mindre uthålliga.
Icke viljestyrda muskler
Glatt muskulaturFinns i huden, tarmarna och blodkärlen.LångsamkmkkkBåde snabb och uthållig.
MUSKLER
tisdag den 16 april 2013
MUSKELFIBRER
Röda - långsammaUthållighet
Vita - snabbaBildar lätt mjölksyra och är därmed mindre uthålligaSprinter
Skelettmusklerna innehåller en blandning av dessa muskelfibrer, andelen röda resp vita varierar från person till person.
tisdag den 16 april 2013
NERVSYSTEMET
Sinnesorganen tar emot signaler från omgivningen
Signalerna omvandlas till svaga elektriska impulser
Impulserna leds via nerver till CNS (ryggmärg och hjärna)
Nerver utanför CNS kallas för PNS
tisdag den 16 april 2013
Nerver som leder impulser TILL centrala nervsystemet kallas SENSORISKA NERVER
I CNS tolkas impulserna och vi kan reagera på vår omgivning.
Nerver som leder impulser FRÅN centrala nervsystemet kallas MOTORISKA NERVER
tisdag den 16 april 2013
Medvetna reaktionerstyrs från hjärnan.
Snabba och omedvetna reaktioner,reflexer styrs av ryggmärgen.
tisdag den 16 april 2013
HJÄRNAN
Hjärnan ligger väl skyddad i det hålrum som bildas av skallens ben.
Väger ca 1,5 kilo (motsvarar ungefär två procent av kroppsvikten).
Hjärnan förbrukar 15-25 procent av kroppens energi.
Hjärnan använder ungefär en femtedel av den syremängd som tillförs kroppen via blodet.
tisdag den 16 april 2013
STORHJÄRNAN
Den mest framträdande
Två hjärnhalvor, höger och vänsterHopkopplade med miljontals nervtrådar som går genom hjärnbalken.
Storhjärnans nervkroppar är samlade i den s.k. grå barken. Det är med den vi tänker, minns och här finns sinnescentrum.
tisdag den 16 april 2013
LILLHJÄRNAN
Samordnar impulserna från våra sinnesorgan
Håller kroppen i balsans och ser till att våra rörelser är mjuka och riktiga.
tisdag den 16 april 2013
HJÄRNSTAMMEN
Autonoma nervsystemet
Talamus, kopplar nervimpulser till rätt sinnescentrum
Hypotalamus, centra för sömn, hunger, törst, könsdrift och temperaturreglering.
Har förbindelse med ryggmärgen.
tisdag den 16 april 2013
LJUD
Toner = regelbundna svägningar
Buller = oregelbundna svängningar
Bastoner = långsamma svängningarDiskanttoner = snabba svängningar
tisdag den 16 april 2013
FREKVENS
Antalet svängningar/sekund
Mäts i enheten Hertz (Hz)
Vi hör mellan 20 och 20 000 Hz
Under 20 = infraljudKan upplevas som vibrationer
Över 20 000 = ultraljudEkolod, ultraljud, djur.
tisdag den 16 april 2013
DECIBEL
tisdag den 16 april 2013
ÖRAT
tisdag den 16 april 2013
tisdag den 16 april 2013
ÖGAT OCH SYNEN
NÄTHINNANHär sitter våra sinnesceller som reagerar på ljus och sänder impulser till hjärnan via synnerven. Hjärnan framkallar bilderna.
ÅDERHINNANFinns utanför näthinnan, innehåller många blodkärl.Omges av en stark senhinna - ögonvitan.
HORNHINNANFramtill på ögat och är genomskinlig
tisdag den 16 april 2013
REGNBÅGSHINNAN (iris)Reglerar mängden ljus som kommer in i ögat. En muskel i regnbågshinnan reglerar öppningens (pupillens) diameter.
Mellan regnbågshinnan och hornhinnan finns kammarvätska. Innanför regnbågshinnan och pupillen finns en konvex lins.
Inne i ögat finns en genomskinlig geléartad massa = glaskroppen.
tisdag den 16 april 2013
Ljuset som kommer in i ögat bryts varje gång det passerar en gränsyta.
Luft - HornhinnaHornhinna - KammarvätskaKammarvätska - Lins Resultatet blir en upp och
nedvänd bild på näthinnan.
tisdag den 16 april 2013
SKÄRPA
Skärpan ställs in av linsen
Hänger i tunna trådar i en muskel
Nära - muskeln drar ihop sig, mindre diameter .Trådarna blir slappa och linsen tillåts bukta ut och bli tjock.
tisdag den 16 april 2013
TAPPAR OCH STAVAR
Tapparna registrerar färgerKräver ljus för att kunna fungera3 typer
Stavarna registrerar olika grader av ljusGer svart-vitt seendeTar över vid svag belysning
tisdag den 16 april 2013
Direkta seendetDet du koncentrerar blicken på avbildas på gulafläcken, enbart tappar.Har en egen förbindelse med hjärnan=> extra skarp bild
Indirekta seendetDen del av seendet som avbildas på näthinnan utanför gulafläcken, främst stavar.
tisdag den 16 april 2013
tisdag den 16 april 2013