SkogsÄgaren...för både skogsägare och folk inom skogsbranschen. Metsälehti utkommer 23 gånger per år, varav 8 nummer är Metsälehti Makasiini. Stigen som leder till just din

SkogsÄgarenSkogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi September • 3 / 2018

sid 8

Vattenvård vid skogsdikning

sid 6-7

Projekt Harvungön

Skogsbränder och försäkringar

Skogsvärderingi skogen eller internet

Bildregn från Sommardanserna

SkogsägarnaÖSTERBOTTEN

sid 8

sid 14

sid 16-17

Röjningen avgör virkeskvalitet • sid 10-11

sid 3

FM i skogsfärdigheter

sid 18

Aktuellt inom virkeshandeln

2 SkogsÄgaren 3/2018

LEDAREN

UTGIVARE: Skogsvårdsföreningen Österbotten

REDAKTIONSRÅD: Dan Kullman, Jan Slotte, Anders Hjortmans, John Bergoch Lisbeth Bäck

OMBRYTNING: Maria Lillås, Kustmedia

PÄRMBILD: Anna Sand, Kustmedia

UPPLAGA: 9950 exemplar

TRYCKERI: I-Print, Seinäjoki 2018

DISTRIBUTION: Till medlemmarna i Skogsvårdsföreningen Österbotten

SkogsÄgaren

Skogsvårdsföreningen är skogsägarnas egna förening i Österbotten. Hos oss behandlas alla skogsägare jämlikt. Du som medlem kan alltid be om råd i anknytning till din skog, det må sedan gälla virkeshandel, skogsvård, skogsbeskattning, fastighetsförmedling eller naturskydd. Vi arbetar nära dig och sysselsät-ter lokalt, våra skogsfackmän, skogsarbetare och lokala entreprenörer känner väl till ditt område.

Privatskogar: 490 700 ha Skogsmark 569 000 ha Tvinmark 14 900 ha Impediment el. mots. 16 700 haSkogsfast. medelareal 23 haTotalvolym: 68 milj. m3

I medeltal på skogsmark: 121,9 m3/haMedeltillväxt: 3,54 milj.m3/årAvverkningsvolym: 1,5 milj.m3/årFörsäljningsvolym: 1,3 milj.m3

Bästa skogsägareHÖSTEN STÅR FÖR dörren, men sommaren vägrar på något sätt att ge efter i år. Inte i mannaminne har man upplevt en sommar som denna. I snart fem månader har vi fått njuta av det vackra vädret på både gott och ont.

DEN IHÅLLANDE VÄRMEN och torkan har ställt till det för maskinentreprenörerna i skogen. Risken för skogsbränder har varit överhängande i hela Österbotten och på steniga marker har det varit tvunget att ta av maskinernas bälten. Små bränder har uppkommit här och var men stora brandka-tastrofer, likt de i Sverige, har tack och lov kun-nat undvikas. Någonting gott som denna sommar fört med sig är att föreningens hittills största skär-gårdsavverkning har kunnat utföras. På Harvungön i Korsnäs har på föreningens initiativ utförts ett projekt som gagnat flera tiotals markägare. Både beståndsvårdande gallringar och kalavverkningar har blivit utförda som samförsäljning. Tack vare det stabila vädret har allt virke kunnat skeppas med pråm direkt till slutanvändarna.

TACK VARE ETT BRA marknadsläge för virke har all kapacitet kunnat utnyttjas under sommaren. Fortsättningsvis ser läget ganska bra ut men små orosmoln är i sikte. De stora virkesköparna för över pristrycket på timmer, viket kan leda till ekonomiska problem för mindre sågar. Återigen förundras man

över prispolitiken där massavedspriset inte tillåts stiga trots en bra lönsamhet i cellulosaproduktio-nen. Det är upp till var och en skogsägare att vara noggrann när virkesaffärer skall göras upp.

I AUGUSTI ORDNADES, de nu traditionsenliga, Skogsägardanserna. Återigen visade ni medlem-mar stort intresse för föreningen och vår verksam-het. Knappt tusen personer bjöd upp till dans i Dagsmark och Nykarleby. Den avslappnade och gemytliga atmosfären på dessa tillställningar är på-taglig. Glädjande är också att det finns program för barnfamiljerna, så att skogsägare av alla kategorier kan ta del av sommarträffarna.

Under de senaste åren har det märkts en nedgång i utexaminerade skogsfackmän. På sikt kommer de minskande skarorna skogsutbildade att bli ett pro-blem för hela sektorn, och speciellt kommer detta att märkas i svenskspråkiga områden. Om det beror på allmän opinion, eller om ett arbete i naturen inte intresserar är svårt att sia om. Faktum kvarstår att det kommer att behövas nya proffs inom branschen. Utsikterna att få jobb är goda. Jag tror att ansvaret för rekrytering till utbildning inte helt går att lämna ut åt skolvärlden. Det är nog upp till oss som lever av och med primärnäringarna att intressera och mo-tivera ungdomarna till studier inom skogssektorn. Trots allt är det inom landsbygdsnäringarna som den riktiga tillväxten sker.

HÖSTEN FÖR MED SIG en hel del arbete och mö-ten för oss förtroendevalda. Föreningslivet accele-rerar mot årsskiftet och 2018 skall så småningom dras ihop. Tack vare aktiva skogsfackmän och skogs-ägare kommer mängden virke och omskötta arealer att nå nya nivåer i år. Vi får hoppas att kommande vinter, likt förra vintern, ger fina förhållanden för skogsbruk.

Jag önskar alla en fin fortsättning på hösten!


Kenneth PåhlsStyrelsens ordförande

hos doktorn

farbrorn.comcharles söderman

3SkogsÄgaren 3/2018

KONKURRENSUTSÄTT VIRKESAFFÄREN• Vill du ha det bästa priset för ditt virke? Då lönar det sig att

konkurrensutsätta virkespartiet hos köparkandidaterna.• Skogsvårdsföreningen konkurrensutsätter virkesaffären för

dig. Vi begär anbud av virkesköpare på orten, jämför priserna och apteringen av stammar. Utgående från anbuden avgör du till vem virket säljs.

• När du ger skogsvårdsföreningen uppdrag att utföra virkesaf-fären, det vill säga en fullmakt, sköter vi konkurrensutsätt-ningen och dessutom övervakningen av drivningen samt alla dokument som hänför sig till affären.

KOM IHÅG DRIVNINGSÖVERVAKNINGEN• För att det ekonomiska utfallet skall vara det bästa möjliga

är det viktigt att virket kapas rätt. Behöver du hjälp med övervakningen av drivningen? Den ingår alltid som en del av uppdraget för att sköta virkesaffären.

DRIVNINGSTJÄNST• Skogsvårdsföreningens drivningstjänst är att alternativ till

traditionell försäljning på rot och leveransköp. Virket säljs som samförsäljning antingen som leveransvirke eller fa-briksleverans för skogsägarens räkning och skogsvårdsför-eningen sköter drivningen och virkets förmedling till olika köpare.

• Genom drivningstjänst kan man få användning för energi-vedsobjekt och små stämplingsposter.

• Inkomstmöjligheterna ökar, då virket förmedlas till köparna i stora partier, specialvirkessortiment utnyttjas och kapningen av stockstammarna optimeras.

• Skogsvårdsföreningens entreprenörer sköter drivningen.

Virkeshandeln

Dags för virkesaffär? Nu när sommaren som småningom övergår mot mera höstlika vä-derförhållanden så har också virkesmarknads-läget ytterliga förstärkts. Inhemskt virke har förädlats i rekordstora mängder då export-marknaden drar. Euron har aningen försvagats gentemot andra valutor vilket förstärkt konkur-renskraften.

av apteringen i nyckelposition. Utöver det så har en tillförlitlig statistik och virkeshandelsinformation en central roll för virkesmarknadens funktion i Finland. Naturresursinstitutet rap-porterar mängd och prisuppgifter varje vecka men av någon anledning har dessa inte varit tillgängliga efter midsommar.

Skogsvårdsföreningen statistikför alla affärer som föreningen handhar och nedan finns medelvirkespriserna för förnyelser i Österbotten veckorna 36-41:

Talltimmer 61,13 €/m³Grantimmer 61,93 €/m³Tallmassaved 20,97 €/m³Granmassaved 21,24 €/m³Björkmassaved 20,19 €/m³

Skogsägare som planerar virkes-affär bör alltid kolla prisbilden lo-kalt via skogsvårdsföreningen. Skogsvårdsföreningen besitter i alla marknadslägen aktuell och mångsidig information om läget på virkesmark-naden. Dessutom har den brokiga prissättningen av olika virkessorti-ment samt olika mängd- och pristil-lägg avsevärt försämrat den offentliga prisstatistikens användbarhet och tillförlitlighet.

Text: Jan SlotteFoto: Lisbeth Bäck

Det har också aviserats om nya inves-teringar som ökar virkesanvändning-en nu senast Stora Enso som kommer att förnya sin fabrik i Uleåborg. Om den investeringen förverkligas ökar virkesanvändningen med över en mil-jon kubikmeter. Ytterligare planeras en fabrik i Kuopio, Finnpulp, och Metsä Group utreder möjligheterna till att förnya och förstora sin fabrik i Kemi.

Brister i den offentliga prisstatistiken

För en lyckad virkesaffär är en kon-kurrensutsättning och övervakning


I förlängningen ännu bättre service åt skogsägare!Det sker förändringar inom personalen vid skogsvårdsfören-ingen i höst. Anders Hjortman tillträder som fältchef och Matias Storm efter-träder Hjortman som skogsvårdsinstruktör. Bytet sker officiellt den 15 oktober 2018.

Fältchef är en ny befattning i orga-nisationen. Den lediganslogs och utannonserades i vanlig ordning. Nuvarande skogsvårdsinstruktör Anders Hjortman sökte och blev vald.

– Arbetet innebär att jag ska vara tillhanda för personalen på fältet. Skapa verktyg och system för dem, följa med och följa upp arbetet så att det sköts på samma sätt över hela fältet, förklarar han.

Behovet av tjänsten har uppstått i takt med att mängden arbete på fältet ökat. Det är också nödvändigt att arbetet sker på liknande sätt över hela fältet. Före sammanslagningen av skogsvårdsföreningarna arbetade var förening för sig och enligt lite

MEDLEMSFÖRMÅN

Ange i telefon att du som medlem i en skogsvårds-förening får prenumerationen till specialpris.

www.edutjasenelle.fi/mhyEller ring vår kundservice 09 315 49 840

Metsälehti är Finlands ledande nyhetstidning inom skogsbruk, och dessutom en webbtjänst. Tidningen har fört den finska skogens talan i 85 år redan. Metsälehti innehåller objektiv, professionell och aktuell information om skog och skogsbruk för både skogsägare och folk inom skogsbranschen. Metsälehti utkommer 23 gånger per år, varav 8 nummer är Metsälehti Makasiini. www.metsalehti.fi

Stigen som leder till just din skog.

85,00Ett års

prenumeration

(norm. pris 138,00)Din förmån 53,00

Priset kan dras av i skogs-beskattningen.

MEDLEMS-FÖRMÅN

Förhandsanmälan senast 1.10.2018 via vår evenemangskalender,www.skogscentralen.fi/evenemang eller [email protected], tfn 050 303 3638. Föreläsningen är gratis. Vi bjuder på kaffe!

Tid: Lördagen den 6.10.2018 klockan 8.30-15.30Plats: Skogscentralens kontor, Kvarngatan 15 i Vasa.

Föreläsare: Pirjo Havia, Metsäpremium Oy- säkerligen landets främsta expert i detta ämne.

Alla ni som redan är delägare i en samfälld skog, eller som har planer på att bilda en, skall absolut delta i detta tillfälle! Mera info och dagens program finns i vår evenemangskalender, www.skogscentralen.fi/evenemang.

Unik svenskspråkig utbildning för nuvarande och blivande funktionärer och delägare i samfällda skogar.

Anders Hjortman, till vänster, övergår i sitt nya jobb till att skapa enhetliga rutiner på fältet. Matias Storm, till höger, tar över Hjortmans tidigare arbete som skogsvårdsinstruktör.Här i sällskap av Humorgruppen KAJ, som pryder väggen bakom dem vid svf-kontoret i Vasa.

olika system. Nu förenhetligar vi vårt arbete och samtidigt förstärks stödet till personalen på fältet.

Anders ser fram emot de nya ar-betsuppgifterna och framöver kom-

mer han under kontorstid sitta vid samma skrivbord som hittills i Vasa.

– Utöver det som nämnts har vi också nya verksamheter som ska hitta sina former. Till exempel tjänster för

väglag, som det finns stort behov av inom vårt område och ett segment som växer inom verksamheten. Jag kommer till viss del att organisera det arbetet också.


Delta och vinn!Ni som har artikel-önskemål och/eller funderingar angående tidningens innehåll, tveka inte att ta kontakt med oss genom att fylla i kupongen här nertill på sidan. Bland alla som skickar in kupongen lottar vi ut en vedbärare.

Vinnare i SkogsÄgaren 2-2018 blev Siv With i PurmoGratulationer till dig, vinsten kommer med posten.

Vad var mest intressant att läsa i detta nummer?

________________________________________________

________________________________________________

________________________________________________

Tips till nästa nummer av Skogsägaren?

________________________________________________

________________________________________________

________________________________________________

________________________________________________

Jag vill bli kontaktad av Skogsvårdsföreningen.

Namn __________________________________________

Adress _________________________________________

Tel _____________________________________________

SkogsvårdsföreningenÖsterbotten rfAvtalskod 5018366Info 6510000003 Svarsförsändelse

Portot är betalt

SkogsÄgaren

TEMA OCH TIDPUNKTSkogsbruk i början av 1900-talet och i dag. En resa i emigranternas fotspår som sker under senare delen av september 2019, cirka tolv dagar.

PRISPreliminärt 3 500 euro/person i dubbelrum.

INGÅR GÖRResa tur - retur Vasa/Kronoby - Seattle - Vasa/Kronoby. Transporter i Nordamerika och Kanada. Frukost varje morgon samt/lunch eller middag en gång per dag. Guider som pratar svenska och som är med under hela resan. Vi rör oss i områden kring Seattle och Vancouver Island.

PROGRAM• Vi ser tillbaka på dåtida finlandssvenska emigranters

liv i nya hemlandet. Hur arbetade de i skogen och hur såg deras vardag ut?

• Vi träffar representanter för Swedish-Finnish Society, SFHS. Deras syfte är att samla in/bevara finlandssvenskarnas emigrationshistoria i världen, hjälpa ättlingar att hitta sina rötter i Finland och fira vårt kulturella arv.

• Möjlighet till proffshjälp med att söka upp släktingar och möta dem.

• Föreläsningar och möte med ättlingar.• Besök vid gammal ”family farm”.• Nuläge inom branschen och

skogarnas skötsel av i dag.• Besök på en vingård.• Besök i regnskogarna. ANNAT - Tidpunkten fastslås då flygbolaget släpper biljetterna för september 2019.

- Priset är preliminärt och fastställs våren 2019. - Med på resan ryms 40 personer. Välkomna är medlem med fru/man/barn i samma hushåll.

Bindande anmälningar görs tillAnki Svenn: [email protected], 040 8232364 senast 31.10.2018. De som gjort intresseanmälan har förtur.

Resan ordnas i samarbete med:

Skogsvårdsföreningen ordnar MEDLEMSRESA TILL

NORDAMERIKA


Matias tar över Hjortmans uppgifterMatias Storm är Jungsundbon som bor i Solf. Nyanställd skogsvårdsin-struktör för området: Toby, Veikars, Martois, Koskö, Karperö, Singsby, Jungsund, Iskmo, Köklot, Replot, Vallgrund och Björköby.

Till arbetet hör att betjäna skogs-ägare inom ramen för förening-ens verksamhet. Och det är ganska mycket.

Han är utbildad skogsbruksingen-jör.

– Först gymnasiet och sedan Ekenäs. Examen fick jag våren 2017, säger han.

Intresset för branschen tar oss tillbaka till när Matias tyckte om att hjälpa pappa med vedarbetet (hemma) i föräldrarnas skogar.

– I högstadiet fick jag chans att vara praoelev vid Metsäliitto. Det var intressant och det var nog där jag bestämde för ett yrke inom det här.

Under studietiden har han prakti-serat vid skogsbolag och vid skogs-vårdsföreningen.

– Det gör att jag känner personalen här på Vasakontoret, säger han. Jag känner också till området och en del skogsägare.

– Men, tillägger han. Det är klart att jag har mycket att sätta mig in i och lära mig.

Sedan han kom från skolan har han arbetat ett halvår som virkesin-köpare i Vörå åt Metsä Group. Före det var han egen företagare och ut-förde röjningsarbete – bland annat åt skogsvårdsföreningen.

Han är nöjd och tacksam över att han fick tjänsten för det var rätt stort intresse för den och ett tiotal som sökte.

Variationen i arbetet stimulerar

De är båda överens om att det som stimulerar i arbetet är omväxlingen, möjligheten att i jobbet få vistas i skogen och få mycket friskluft. Administrativa uppgifter är också intressanta och det är variationen som gör att man trivs.

Anders arbetade femton år på Kustens Skogscentral innan han kom till skogsvårdsföreningen för sex år sedan. Och före skogscentralen arbe-tade han åt ett skogsbolag. Familjen var också under fem års tid bosatt i Sydamerika där Anders drev ett jord- och skogsbruksprojekt.

Anders nosar redan på sitt nya jobb men officiellt sker bytet den 15 oktober. Då börjar Matias Storm i skogsvårdsföreningens tjänst.

Vi sitter vid kontoret i Runsor, kring det lilla kaffebordet. I bak-grunden en härlig förstoring av humorgruppen KAJ mitt i skogen.

Sista frågan lyder: ska ni se musi-kalen Gambärmark på Wasa Teater i höst?

– Säkerligen, säger Anders. Eller ja, biljetterna är bokade.

– Jag får se, säger Matias.

Text och foto:Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab


PROJEKT HARVUNGÖNBAKGRUNDPå våren 2011 tog Harrströmbon Einar Nyfors kontakt med den som före-ningen då hade som dikesansvarig i Korsnäsområdet, nämligen underteck-nad. Einar önskade att dikesrensning skulle utföras på Harvungön emedan de befintliga dikena var väldigt för-fallna.

Då jag började titta på kartan över Harvungön så finns det Naturaområden längs hela västra sidan och norra ändan av holmen. Dessa områden är mes-tadels inrättade på privat mark och i fredningsbestämmelserna ingår, tack och lov, att det är tillåtet att underhålla diken som är nödvändiga för torrlägg-ningen utanför naturskyddsområdet.

På hösten 2013 hölls det första mötet i skogsvårdsföreningens regi angående en samfälld dikesrensning på ön. Före det hade det också ordnats några min-dre lokala möten i Harrström i ärendet. Närvarande var då 19 skogsägare av 76 som fått inbjudan. Alla önskade att planering av dikesrensning skulle påbörjas.

Under somrarna 2014-2015 fick jag båtskjuts ut till Harvungön av Boris Backholm de dagar jag var dit och planerade dikesrensningen. Det som främst slog mig var hur välväxande de unga gallringsskogarna var - som planterats på 1970-1980-talet efter de stora avverkningarna då. Men så gott som alla behövde gallras. Jag föreslog att största delen av de gamla dikena skulle rensas. De gamla dikena som finns på skyddsområdena lämnar för-stås orörda.

På våren 2016 hölls ett andra möte angående planen för dikesrensningen. Då presenterades förslaget och det godkändes med några små ändringar. Knappt 20 kilometer dikesrensning. På mötet var 27 delägare närvarande

eller en tredjedel av alla. I samband med inbjudan till mötet har alla fått en dikeskarta och ett förslag till skogs-vårdsåtgärder på eget skifte. Främst då gällande nödvändiga gallringar och plantskogsröjningar som borde utföras i samband med avverkning av dikeslinjerna.

På hösten 2016 beviljades statligt Kemerastöd för dikesrensningen på Harvungön. Den skall vara utförd och redovisad senast 31.3.2020. Angående stöden så söktes om 100 procent stöd för planeringen, medan den pågick, före det systemet skulle ta slut. Det beviljades emedan planen blev färdig inom den utsatta tiden. Stödet för själva grävningsarbetet söktes också medan det under en kort tid var möjligt att få stöd på 70 procent av kostnaderna. Också det lyckades och beviljades. Idag skulle motsvarande stöd för alla

kostnader vara 60 procent. Tiden för utförandet kan dock inte förlängas och eventuellt tilläggsstöd kan inte heller sökas ifall kostnaderna skulle bli högre än budgeterat.

UTMANINGAR UNDER ÅRENFör ett normalt dikesprojekt på cirka 20 km tar det tre till fem år från första begynnelsemötet tills grävarbetet är avslutat, lite beroende på avverknings-förhållandena vintertid.

I detta fall då allt är beläget på en holme är enda möjligheten att få bort virket antingen på isen på vårvintern eller så via vattnet sommartid.

Vi försökte under några år få virkes-bolag att ta hand om avverkningen och borttransporten utan att lyckas.

Senaste gången det avverkades på vintern var 2004 då en del kalavverk-ning skedde så länge isen bar. Därefter har det inte varit tillräckligt bra vintrar för detta. Dels så skall isen vattnas så att den blir tillräckligt tjock för virkes-bilar, mera än 70 cm kärnis behövs. Sedan skall virket köras medan isvä-gen håller några veckor – en månad. Under samma tid borde avverkning ske. Kalavverkning är möjligare för då kommer det kanske 150-200 m3 virke per dag per maskin. Vid gallringen 50-100 m³ per dag och maskin. Att gallra 100 hektar tar närmare 100 da-gar i anspråk. Med fem maskinkedjor = avverkningsmaskin + utkörare skulle det gå på 20 dagar. Ungefär den tiden kanske isvägen är farbar. Men varifrån skulle dessa maskiner tas under den bästa avverkningstiden på fastlandet? Detta alternativ diskuterades länge och väl men förkastades till sist för vintrarna verkar bli bara kortare.

Från knippningstiden, ännu på 1970-talet, finns diktalerna kvar utan-för sydöstra ändan av holmen. I dessa

Ansvarspersoner. Från vänster Johan Nynäs, Jens Helenelund samt Victor Åstrand (praktikant).

Entreprenör Roy Aittamäki berättar för styrelsen hur det är på ön.

Bredvid gallrad skog med samma mängd virke. Dessutom skördat en gång.

MASKINENTREPRENÖRER I SKOGEN:Royal Machine, från Kristinestad, har två John Deere avverkningsmaskiner och en utkörare. Ägare Roy Aittamäki.

Töjby Skogsservice, från Töjby, har en Sampo avverkningsmaskin och en utkörare. Ägare Patrik och Gustav Björkblom.

Räfsmossens Fur Ab, från Övermark har en Rottne utkörare modell större. Ägare: Perjus Mathias och Mats-Erik.

ENTREPRENÖRER PÅ VATTNET:T. Ekstrand sjötjänst, flyttar virket från holmen till fabrikerna i Kaskö, Rauma och Domsjö.

Maskinflyttningar på vattnet till och från holmen sköts av Jan Lindberg.

Bränsletransporter två till tre gånger per vecka till holmen sköts av Kent Wikström.

Gammal skog cirka 120 ku-bikmeter/hektar.

Flera maskinentreprenörer i skogen.


cementbumlingar fästes de stockar som höll ihop de knippade och sjösatta virkesknipporna i väntan på bogsering till fabrik. Men inte heller det är aktuellt numera.

Då återstod bara transport med pråm för att få bort virket. Minimidjupet för själva pråmen är minst 1,5 meter och för bogserbåten minst tre meter och det djupet finns bara på det gamla knipp-ningsstället i sydöstra hörnet.

NU - ÅR 2018Under denna sommar har avverknin-garna äntligen påbörjats på Harvungön. På grund av närheten till havsörnsbon åkte de första maskinerna över först ef-ter midsommar. Beroende på väder och framförallt vinden så håller avverkning-arna på så länge det går i september. Troligen lämnar det kvar att fortsätta med nästa sommar.

Beslutet att avverka i år beror på många faktorer. Den största faktorn är att det nu finns intresse att ta emot massaved sommartid och till bättre priser än vad som tidigare år erbju-dits. Kanske till en del beroende på att skogsvårdsföreningen nu en tid exporterat till Sverige då priserna och intresset i Finland varit svagt. En stor faktor är också att lämplig transportör av virket hittades. Också deadlinen för när finansieringsredovisningen av be-viljat Kemerastödet för dikesrensningen närmar sig.

Rensningen av dikena utförs också nästa sommar för vi får inte över gräv-maskinen nu i slutet av augusti emedan pråmen som kört över de övriga ma-skinerna nu är på annat ställe längre bort. Avsikten var att få cirka hälften av dikena rensade nu i höst men allt blir till nästa sommar nu i stället. Då borde också nästan alla dikeslinjerna vara upphuggna och röjda så att grävaren inte behöver flytta mellan olika områ-den utan kan gräva alla diken efterhand de kommer emot.

AVVERKNINGARNAOmrådesansvariga Johan Nynäs har tills idag gjort avtal om gallringsav-verkning på cirka 230 hektar första gallringar. Dessutom cirka 20 hektar

förnyelseavverkning. Av gallringarna får en del Kemerastöd för vård av ungskog. Före avverkningen behövs det hyggesrensas. Då sågas de små stammarna som inte fyller minimigrov-leken för massaved omkull så de inte hindrar avverkningen. Detta arbete har fem röjare utfört under hela sommaren.

Hela Harvungön är cirka 700 hektar stor varav cirka 150 hektar är fredat och hör till Naturanätverket. Kvar är då cirka 550 hektar normal skogsmark. Av detta blir nu åtgärdat knappt halva arealen. Resterande är sådan areal som är plantskog, varav största delen plantskogen är röjd, och sådana första gallringsskogar som är för klena att gallra nu. Dessutom finns det skiften vars ägare inte nu vill åtgärda sin skog.

Jens Helenelund är drivningsan-svarig i södra området. Detta betyder att han ansvarar för att föreningen har

Virkespråmen

Sparträd lämnas på förnyelseytor-na. Örnen bygger ofta bo i dessa då de har bra utsikt därifrån.

Patrik Björkblom diskuterar bränsletransporterna med Kent

Wikström under en kort paus i

avverkningen.

duktiga entreprenörer, att de sortiment som lovats en viss tid blir avverkat och levererat, sköter fjärrtransporten till mottagaren, betalar ut ersättningar åt entreprenörerna med mera. I och med att arbetena är på en holme utan vägför-bindelse så har han fått också ansvara för ovanligare arbeten. Dessa är bland annat att muddra upp lastningsplatsen för pråmen, ordna bränsle med båt till holmen, arrangera så att tillräckligt med virke finns på lastningsplatsen då pråmen anländer - för att nämna några exempel.

Enligt skogsentreprenörerna så lö-per arbetet bra. Det blir långa dagar och maskinerna går i två skift så varje maskin skall ha minst två förare. En viss brist på tillfälliga förare sommar-tid finns. Terrängen är jämn förutom sista sträckan till tillvirkesupplaget där större stenar finns. I sommar har det

som känt regnat mycket sparsamt så bärigheten är ypperlig ännu. Träden i gallringskogarna är av samma kvalitet som på fastlandet och mängderna per ha likaså. På förnyelseytorna är träden kortare och kvistigare samt betydligt mindre virke/hektar än på fastlandet. Bredden på årsringarna i rotändan är dock normala.

Fördelen är också att maskinerna har fått vara igång så mycket förar-na orkat köra under sommaren som normalt är ståtid inom avverkningen. Konjunkturerna och efterfrågan på virke är dock sådana i sommar att maskiner överlag har fått vara igång så gott som hela tiden också på fastlandet.

Nackdelar finns också med att vara utan bilväg ända fram till skiftet. Små fel på maskinerna tar längre att åtgärda emedan resan efter reservdelar och verktyg att reparera med först går via båt. De förare som bor längre bort har hyrt villa i närheten för övernattning och far hemåt först till helgerna.

NÄSTA ÅRNästa år avverkas det som blir kvar i år. Dikesrensningen utförs också då. Samt förnyelsearbeten, såsom plantering och sådd, på de kalavverkade områdena.

Troligen kommer gallringsavverk-ning på holmar att utföras också nästa år i södra delen av verksamhetsområdet för beställning på detta finns redan för hela säsongen. Erfarenheten från detta år ger också mersmak då det lyckades bra.

EKONOMINAtt avverka och sköta skog på hol-mar utan vägförbindelse är dyrare än motsvarande på fastland. Detta gör att priset/m³ som skogsägarna får är lägre. På fastlandet kan man också så gott som varje år avverka i sin skog medan till-fällen på holmar kommer kanske bara vart tionde år då tillräckligt många vill utföra samtidigt.

Ett sätt att hjälpa till med ekonomin vore att Kemerastöd skulle beviljas åt alla slags gallringar på holmar utan fast vägförbindelse.

Text: John BergFoton: John Berg och Stina Sabel

Flera maskinentreprenörer i skogen.

Virkeslager som ska lastas.


VATTENVÅRDvid skogsdikning och markberedningDen 13 juni 2018 hölls en kurs i vattenvård för fö-reningens grävmaskinsen-treprenörer. Kursen hölls i Purmo. Förmiddagen var inomhus i Uffes Mat & Cafe medan eftermid-dagen spenderades i Överpurmoskogen. Alla entreprenörer som arbetar mera än tillfälligt åt skogs-vårdsföreningen hade minst en representant med på kursen.

Under förmiddagen berättade Kristian Gäddnäs, dikningsansvarig i norra tea-met, bland annat om vattenvårdsåtgär-der som alltid måste utföras i samband med dikning. Inför varje dikesrensning som är större än ringa så måste också planeraren begära ett utlåtande av NTM-centralen. Där står det då mi-nimikraven vid dikesrensningen. Till exempel slamgropar på en till två m³ måste alltid göras i början av alla diken samt oftast också var 100 meter längs diket. Ifall sura sulfatjordar lyfts upp så borde de kalkas med mera.

För att lite minska på risken för översvämningar vid rikligt regn och för att minska på erosionen kan föl-jande åtgärder vidtas. Där marken lutar mycket och vattnet rinner snabbt borde hastigheten minskas. Antingen sker detta genom att lämna dikesav-brott eller genom att sätta stora stenar i botten av diket.

Vid dikesavbrott så lämnas en lämp-lig sträcka orensad. Vattnet rinner då i den gamla dikesfåran som är betydligt mindre än det nyrensade diket vilket gör att vattnets mängd och hastig-het stryps av. Man kan också sätta underdimensionerade dikestrummor på strategiska ställen. Svårigheten är att hitta ställena för dem så att de gör långvarig nytta och inte spolas iväg vid första större regn.

Egenkontroll av dikesarbetet

På förmiddagen talades också om egenkontrollen av dikesarbetet. En blankett har gjorts nu och ifyllnaden genomgicks. Avsikten är att entrepre-nören skall, vid bestämda intervall, fylla i blanketten. Bland annat frågas hur bra planen stämmer överens med verkligheten, ifall dikeslinjerna är avverkade/röjda tillräckligt breda så skador på växande träd kan undvikas samt om under grävningen extra utför-da vattenskyddsåtgärder med mera.

Några av deltagarna i skolningen, föreläsaren Kristian Gäddnäs längst till höger. En trumma har satts i diket. Dels för att begränsa vattenflödet ut till ån ca 100 m neråt och dels är den satt för högt vid inloppet för att behålla en del vatten och slam ovanför. Dessutom kommer skogsägaren lättare till skogen bakom genom att köra över trumman. Väg på dikesren syns i förgrunden. Foto: Anders Hjortman

Stensättning i diket håller vatten och lösa partiklar var ovanför samt sänker vattnets hastighet. Foto: John Berg

Slam och finsand har effektivt samlats ovanför ett dikesav-brott. För att minska på dylik erosion borde dikesavbrott eller stensättning ha gjorts också ovanför i backen för att få ner vattnets hastighet. Foto: Anders Hjortman

Slamgrop drygt 5 meter in längs diket från korsningen i förgrunden. Foto: Anders Hjortman


Skogsbränder och försäkringarGångna sommarens skogsbränder har aktualiserat frågor om orsakssamband och försäkringar.

I princip täcker skogsentreprenörer-nas ansvarsförsäkring de brandska-dor som entreprenörerna orsakar, men hur blir det om hundra hektar brinner? Hur mycket inverkar torkan, eventuell åska och andra faktorer och hur är det med den skogsförsäkring skogsägarna själva kan teckna?

För att få svar på dessa frågor tog jag kontakt med Jan Wallin, försälj-ningsdirektör vid Lokal Tapiola, och med Thomas Nyqvist, tf. riskhan-teringschef vid Österbottens rädd-ningsverk.

Utredning

Det visade sig att dessa frågor, så som jag misstänkte, inte har enkla svar. Till räddningsväsendets uppgifter hör förutom att släcka bränder även att utreda orsakerna till bränderna. Om det förekommer en misstanke om brott kopplas polisväsendet in. Ett exempel är en markbrand orsakad av att någon har gjort upp öppen eld trots rådande eldningsförbud.

Om hundratals hektar brinner och orsaken ska fastställas blir det oftast en domstolssak. Vad har orsakats av skogsmaskiners arbete och vilken in-verkan har åskan och andra faktorer? Om entreprenören har en ansvarsför-säkring kan skadan ersättas av den; en förutsättning är att det finns ett vållande och ett klart orsakssamband. Vållandet utreds i varje skadefall.

Om skogsägaren har en brandförsäkring

Efter en skogsbrand får skogsägaren som sakägare ta del av den orsaks-utredning som räddningsväsendet har gjort. Denna information skickas inte direkt till ett försäkringsbolag, eftersom den kan innehålla skyddad info så som personuppgifter. Har skogsägaren brandförsäkrat sin skog ska skogsägaren ta kontakt med för-säkringsbolaget. Brandförsäkringen täcker de skador, det vill säga den värdeförlust som branden har orsa-kat. Hit hör rotvärdet på träd som inte längre kan säljas, förväntningsvärdet på växande bestånd, plantbeståndens värde och virkeslager. Även rishopar avsedda för bioenergi omfattas.

En brandförsäkring av skog är inte särskilt dyr; i regel under 1 euro per

Efter lunchen blev det avfärd mot Överpurmo för att titta på utförda dikesrensningar. Entreprenören, Karl-Gustav Lindh, berättade med inlevelse om det som planerats och utförts där. Projektet var speciellt på så vis att där utförts alla möjliga vattenskyddsåtgärder med statligt stöd. Detta för att koncentrerat kun-na visa på olika åtgärder som kan utföras vid en vanlig dikesrensning.

En del hade grävts för ett år sedan och där kunde ses att finsanden och slammet nog fastnat i diket som grävts djupare och bredare än vanligt. Nedanför var dessutom ett dikesrensningsavbrott som också gjort sitt till att de fina partiklarna stannat före avbrottet emedan vatt-nets hastighet minskat.

Terrängen var betydligt mer ku-perad än vad vi som kom söderifrån är vana med. Här har använts väl-digt mycket dikesrensningsavbrott och dessa är möjliga till och med flera efter varandra då lutningen är tillräcklig. Väg på dikesren och slamgropar förvisades också förstås. Samt olika slags strypningar av vat-tenflödet t ex via ett rör vid utlop-pet samt på andra ställen stenar i dikesbotten.

Till sist åkte vi till en förnyelseyta som marbereddes med grävmaskin. Där berättade Anders Hjortman om vilken vattenvårdshänsyn som borde tas i beaktande. När det dikas i samband med högläggning och diken dras ut till ett befintligt dike skall det enligt certifieringskrite-rierna finnas en vattenskyddsplan för dikningen.

Vattenskyddsåtgärderna i pla-nen, mestadels slamgropar, utförs i samband med själva dikeshögläg-gningen. Mestadels görs fläckhög-läggning antingen genom att ta en grop och sätta jordhögen bredvid eller i samma grop omvänt. Plantan klar sig mycket bättre i en gräsfri hög som är högre än omgivningen än direkt i orörd mark. Utan mark-beredning överlever färre plantor de första fem åren. Upp till hälften omkommer utan markberedning medan över 90 % överlever vid markberedning.

Rikare på erfarenhet

Dagen avslutades och alla åkte hem med några erfarenheter rikare. Vi kommer att se mera utförda vat-tenvårdsåtgärder i våra dikesren-sningar. Då fylls också certifierings-kraven vid dikesrensningen ännu bättre än tidigare år då vi också klarat granskningen.

Text: John Berg

Eldhärjad skog. Foto: Dan Kullman

ORSAKARE AV ELDSVÅDAN

ANTALAnnan orsak 10Brandfarligt ämne 1Fel i maskin eller anordning 7Kan inte bedömas 16Naturhändelse eller -fenomen 35Orsakad av djur 1Orsakad av människa 55Inte rapporterad 2

Markbränder hittills i år.

Kenneth Påhls i färd med att släcka en skogsbrand. Foto: Alexander Påhls.

hektar och år. Här inverkar försäk-ringstagarens övriga försäkringar i samma bolag och försäkringens om-fattning. En skogsförsäkring täcker också eventuella kostnader för den efterbevakning som faller på skogs-ägaren.

Text: Dan Kullman


Skogsarbetarens år

Röjningen avgör virkeskvaliteten

Lagom till vår ankomst till Peter och Johnny Ekmans arbetsplats för dagen i Vörå är det dags för kaffepaus, och tillsammans med skogsvårdsinstruktör Guy Djupsjöbacka från föreningens Vörå-kontor, får vi en pratstund om vikten av just röjning i plantskog.

– Röjningen är den viktigaste åtgär-den efter planteringen, med avseende på vilken kvalitet skogen och virket ska få, konstaterar Guy. Tidigare hade man för vana att dra ut på röjningsarbetet lite för länge – ända tills stammarna var upp till fyra meter höga. Idag rekommenderar vi en första röjning när plantorna är omkring en meter, fortsätter han.

Viktigt röja tillräckligt kraftigt

Från skogsvårdsföreningens sida för-söker man aktivt påpeka till sina med-lemmar när det börjar vara dags för

en röjning, och enligt Guy är de flesta skogsägare också medvetna om vilka rekommendationer som gäller.

– Man ska sträva till samma antal stammar som man planterade – det vill säga omkring 2 000 per hektar, eller ett plantavstånd på cirka två meter. Många markägare som själva sköter röjningsarbetet, är lite för försiktiga och låter beståndet vara för tätt, fort-sätter Guy.

Detta påverkar inte enbart trädens utveckling, utan ökar även kostna-derna för en eventuell andra röjning och för den första gallringen.

2000 stammar per hektar

Det är med andra ord bäst att vara ute i god tid, men också att röja tillräckligt kraftigt.

– Det handlar om att friställa plan-torna och vårda kronan, som ofta får

SKOGSVÅRDSFÖRENINGARNAS PLANTSKOGSVÅRDSTJÄNST OMFATTAR:

• Uppställande av en plantskogsvårdsplan

• Uppskattning av kostnaderna

• Ansökan om stöd

• Rådgivning och arbetshandledning då du själv utför plantskogsvården

• Plantskogsvård som utförs av skogshuggare

• Manuell eller maskinell gallring av ungskog

en bra fart efter röjningen. I bästa fall tar då de planterade träden över så pass väl, att det inte behövs någon ytterligare åtgärd före det är dags för den första gallringen, då stammarna är omkring 25 år gamla, berättar Guy vidare.

Med föreningens mätkäpp mäter han snabbt upp en cirkel med fyra diameters radie, och kontrollräknar antalet stammar inom den cirkel som bildas. Genom att multiplicera antalet med 200, får han ut antalet stammar

per hektar, som i det här fallet visar sig vara ganska exakt 2 000.

– Nu kommer inga fler åtgärder att behövas här de närmaste tio, femton åren, konstaterar han.

Jordbruk och röjning

Varje år röjs omkring 400-500 hektar plantskog och annan skog i Vörå-området, och Peter och Johnny har full sysselsättning för sina respektive firmor. Periodvis blir det ändå en del

Ljudet av röjsågarna hörs på långt håll när vi närmar oss skogsskiftet som skogsvårdsföreningen just nu röjer på uppdrag av markägaren, i detta här fallet Vörå församling. Här jobbar far och son, Peter och Johnny Ekman, sida vid sida i egenskap av egna en-treprenörer.

Förutom röjsågen är ter-mosen också viktig att ha med sig, då kaffe- och matpauserna sker på plats. Röjningsarbetet är fysiskt tungt och arbetsdagarna är i regel därför 6,5 h långa.


pauser i röjningsarbetet, eftersom Peter också driver jordbruk och tar ledigt några veckor varje år för vår- och höstbruket.

– Under den varmaste tiden på som-rarna har vi semester – då går det helt enkelt inte att jobba i skogen – och det samma gäller vintertid om snötäcket blir för djupt, förklarar Peter.

Han har, vid sidan om sin spann-målsodling, eget företag sedan 2004, då han de första åren arbetade åt Metsäliitto.

– Sedan 2007 har jag avtal med skogsvårdsföreningen och samarbetet med dem har fungerat bra. Jag faktu-rerar enligt antal arbetstimmar och står själv för röjsåg och sågklingor, bränsle samt arbetskläder, berättar Peter vidare.

De använder miljöbränsle i sågarna, och klingorna vässar de maskinellt hemma och har därför med sig bytes-klingor i skogen för att slippa vässa under arbetsdagen.

En bra lösning

Sedan i våras har han sällskap i skogen av sonen Johnny, som även han valde att starta eget efter att ha jobbat som lantbruksmaskinsmekaniker innan.

– Eftersom vi har egen skog är jag van vid skogsarbete, och tack vare

en pensionering blev det en lucka i föreningens entreprenörslista som jag kunde fylla, berättar Johnny.

Han har inte ångrat branschbytet, utan trivs bra i skogen.

– Det här är den perfekta lösningen för alla parter, anser Guy. Den äldre generationen lär upp den yngre, sam-tidigt som säkerheten och tryggheten ökar tack då ingen av dem jobbar ensam. Om man ska utföra röjningsar-bete som helt ny och ensam i skogen, kan det vara svårt att få något system i och struktur på det hela. Det gäller att utnyttja både terräng, vind och andra faktorer för att förenkla arbetet i mesta möjliga mån, tillägger Guy.

Han får medhåll av Johnny.– Skulle jag inte tidigare ha jobbat

i skogen skulle det helt klart ha varit ganska knepigt i början, säger han.

Fråga alltid först

Arbetsdagarna styrs i huvudsak av dagsljuset och vädret, men i regel gäl-ler 6,5 timmars arbetsdag eftersom det är ett så pass tungt jobb fysiskt. Mat- och kaffepauserna intas vid bilen och om Peter får önska det ultimata vädret för arbetet, så är det uppehåll och ett par minusgrader.

Från föreningens sida påpekar Guy att även om det varje år hålls röjnings-

FAKTA

• Det uppstår alltid lövträd på naturlig väg i plantbestånd. Vid plant-skogsvården avlägsnar man lövträd kring barrträdsplantorna. Lövträden tar utrymme av gran- och tallplantorna, vilket gör att de växer långsammare. Vid plantskogsvården lämnas en del lövträd kvar att växa för att upprätthålla mångfalden.

• Lövträden avlägsnas i typiska fall i två skeden. Den tidiga röjningen utförs då de plantor som odlas har nått en höjd av cirka en meter. Plantskogsgallringen är aktuell då plantorna beroende på trädslag är 3–7 meter höga.

• Då man utför tidig röjning och plantskogsgallring vid rätt tid och på rätt sätt, kan man utföra förstagallringen till och med fem år tidigare och utfaller blir också större vid gallringen.

• Enligt en gammal tumregel blir arbetet tio procent dyrare för varje år som plantskogsvården försenas.

• Skogsvårdsföreningarna har yrkeskunniga skogshuggare som röjer och gallrar dina plantbestånd så att de är i gott skick.

• Plantskogsvårdskostnaderna är avdragbara utgifter i skogsbrukets be-skattning och för vård av ungskog kan du också få Kemera-stöd.

• Om du utför plantskogsvårdsarbeten själv, så handleder vi dig i valet av träd som lämnas att växa. Vi handleder vid behov i användning av röjsåg.

• Det vanligaste felet ovana röjare gör är att röja för svagt. Ta för vana att kontrollräkna då och då under arbetspasset för att kalibrera ögonmåt-tet. Genom att rotera en 4 m mätkäpp eller ett måttband i en full cirkel kan man kontrollera antalet stammar per hektar efter röjning. Räkna antalet träd som växer inn-anför cirkeln. När radien är 4 m motsvarar varje stam innanför cirkeln 200 stammar per hektar.

Skogsvårdsinstruktör Guy Djupsjöbacka kontrollräknar antalet stammar efter röjningen med hjälp av en fyra meter lång mätkäpp. – Vi rekommenderar att man strävar till cirka 2 000 stammar per hektar, säger Guy.

kurser för medlemmarna, skulle man gärna se fler yngre och nyblivna skogs-ägare på kurserna.

– För dem som vill röja själva står vi gärna till tjänst med goda råd och instruktioner, antingen på plats eller per telefon. Det är bättre att fråga om man är osäker, än att röja på måfå.

Jag brukar säga att skogsbruk inte är något godtyckligt ”tyckande” - allt är mätbart, eftersom skogen växer enligt ett bestämt mönster. Det gäller att optimera alla åtgärderna - så även plantskogsarbetet, avslutar Guy.

Text och foto: Anna Sand

Peter Ekman och numera även hans son Johnny fungerar som entreprenörer åt Skogsvårdsföreningen Österbotten på Vörå-området. Med undantag för de veckor då vår- och höstbruk ska skötas, tillbringar de sina arbetsdagar med röj-sågarna i skogen.



Välkommen till oss!TEAM NORR - Skogsvårdsinstruktörer

TEAM SYD - Skogsvårdsinstruktörer

KJELL HULDÉN0400 669 245TeamledareFinby, Böle, Pjelax, Kaskö, Tjöck, Åback, Lålby, Norra Lappfjärd

Närpes Nybrovägen 7 A 4 64200 NÄRPES

LappfjärdLappfjärdsvägen 729 64300 LAPPFJÄRD

JOHAN SVEDSTRÖM040 503 8321

Yttermark, Bäckby, Näsby, Kalax, Tjärlax, Nämpnäs, Norrnäs, Rangsby

Närpes Nybrovägen 7 A 4 64200 NÄRPES

MIKAEL FRANZÈN0500 628 702

Pörtom, ti-on kl. 8-9Övermark, må, to kl. 8-9

PörtomCentrumvägen 1566270 PÖRTOM

ÖvermarkVasavägen 161564610 ÖVERMARK

JOHAN NYNÄS0500 167 489

Korsnäs, Töjby, Träskböle

KorsnäsSilverbergsvägen 2366200 KORSNÄS

TEAM MELLAN - Skogsvårdsinstruktörer

VasaFöretagaregatan 1365380 VASA

MATS LINNSÉN050 544 2703TeamledareKvevlax, Petsmo, Hankmo, Vassor, Voitby, Miekka, Stavers- by, Karkmo, Höstves, Runsor, Kråklund, Helsingby, Tölby, Vikby, Pundars, Solf, Munsmo

Vasa Företagaregatan 1365380 VASA

ANDERS HJORTMAN0500 272 910

Toby, Veikars, Martois, Koskö, Karperö, Singsby, Jungsund, Iskmo, Köklot, Replot, Vallgrund, Björkö

HILDING SÖDERGÅRD0500 560 418

Vörå(förutom Norra Vörå)

VöråVöråvägen 1266600 VÖRÅ

GUY DJUPSJÖBACKA050 553 1232

Oravais, Maxmo, Norra Vörå


THOMAS JÅFS050 526 2152

Petalax, Norra Pörtom, Vasa

MalaxMagasinvägen 2 B 3 66100 MALAX

KIM BACK050 403 9401

Yttermalax, Övermalax, Bergö

MalaxMagasinvägen 2 B 3 66100 MALAX

Kronoby Kyrkvägen 468500 KRONOBY

KronobyKyrkvägen 4 68500 KRONOBY

TOM FINNILÄ050 517 8918

Kronoby, Lepplax

Larsmo Näsvägen 2 D 68560 EUGMO

JOHNNY FAGERHOLM040 736 4547TeamledareLarsmo, Jakobstad, Pedersöre kby, Sundby, Karby, Bennäs, Lövö, Forsby

Ytteresse Bärklarsvägen 3 68810 YTTERESSE

TOM LUNDQVIST0500 161 695

Purmo, Kållby, Östensö, Katternö, Lappfors, Esse

JOAKIM HOLMQVIST0400 180 581

Nykarleby (Socklot, Kyrkoby-Forsby, Markby, Kovjoki). Pedersöre (Åvist, Nederpurmo, Edsevö, Kållby)

ANDERS RÅSTEDT0400 260 239

Nykarleby (Harjux, Monå, Hirvlax, Kantlax, Monäs, Munsala, Pensala, Jussila, Vexala och Ytterjeppo)

NykarlebySollefteågatan 566900 NYKARLEBY

MARKUS STENBORG0400 947 995

Terjärv, Nedervetil

TerjärvSödra Terjärvvägen 9 68700 TERJÄRV

NykarlebySollefteågatan 566900 NYKARLEBY

THOMAS ÅMAN040 746 3528

Karleby, Nedervetil (Öja, Skriko och Jolkka)

ANDERS KAIVO-OJA040 544 1449

Södra Lappfjärd, Dagsmark, Sideby, Ömossa, Skaftung, Härkmeri, Uttermossa



Huvudkontor VasaBESÖK, FUTURA III, 2:a våningenFöretagaregatan 13, 65380 VASATel. 010 581 8400

POSTPB 186, 65101 VASA

www.skogsvardsforeningen.fi | [email protected] | www.facebook.com/skogsagarna

Drivningstjänst

SKOGSVÅRDSTJÄNSTER

Skogsförnyelse• planering, förverkligande och övervakning• röjning, markberedning och gräsbekämpning• val och anskaffning av odlingsmaterial• sådd och plantering• efterarbete

Vård av plant- och ungskog• planering, förverkligande och övervakning• granskning och rapportering

Vägar och diken• planering och förverkligande

Förmedling av plantor, frön, bekämpningsmedel och dylikt• kartläggning av behov• förmedling av material

Gödsling• planering och förverkligande• arbetsredskap• ansvar för förverkligandet

EXPERTTJÄNSTERSkogsbruksplanering• uppgörande av skogsbruksplan• kartor, virkesvolym och avverkningsmöjligheter• åtgärdsförslag på kort och lång sikt• Silvanetti, skogsägarens tjänst på nätet

Värdering av skogsfastigheter• värdering av och utlåtanden om skogsfastigheter• granskning av och utlåtanden om skogsskador• intyg och utlåtanden

Fastighetsförmedling, Ab Skogsfastigheter AFM• förmedling av skogsfastigheter• värdering• uppgörande av överlåtelsehandlingar• beskattningsberäkningar• arvsskiften

Skogsbeskattning• skogsskattedeklaration• mervärdesskattedeklaration• skattefrågor i anknytning till virkeshandel• andra skattefrågor

Rådgivning och utbildning• utbildning och information i kursform• personlig rådgivning

VIRKESHANDELSTJÄNSTER

Virkesförsäljningsplan• utredning av avverknings- och försäljningsobjekt samt avgränsning i terrängen• utredning av marknadsläget• uppgörande av virkesförsäljningsplan• uppgörande av anmälan om användning av skog• uppskattning av virkesvolymer och -priser• definiering av, och kostnadsberäkningar för, efterarbete• beaktande av mångbruk och nyckelbiotoper

Virkesaffär med fullmakt• offertbegäran och jämförelse av offerter med beaktande av aptering och specialvirke• uppdaterad prisuppföljning och prissättning av avverkningsobjekt • granskning och uppföljning av affärsvillkor• övervakning av virkesdrivning samt mätning• överlåtelse av virke, underskrift av mätintyg

Drivningstjänst• planering, övervakning och förverkligande vid virkesdrivning

Vägar, diken & gödsling

JENS HELENELUND0500 560 648

Korsnäs-Sideby

Närpes Nybrovägen 7 A 464200 NÄRPES

DANIEL JANSSON040 507 4664

Karleby-Nykarleby

JOHN BERG0400 561 343

Korsholm-Pörtom

PörtomCentrumvägen 15 66270 PÖRTOM


KRISTIAN GÄDDNÄS040 660 2042

Karleby-Nykarleby


DAN KULLMAN050 591 0383

Vörå-Malax


DAN KULLMAN050 591 0383

Vörå


Ledning och kansli

JAN SLOTTE050 544 2690

Verksamhetsledare,


ANKI SVENN040 823 2364

Kontorsföreståndare,fastighetsförmedlare AFM



CHARLOTTA FRANTZ0500 568 804

Ab Skogsfastigheter AFMförsäljningssekreterare

EIVOR SUNDQVIST0400 194 901

Kanslist - skogsarbetare och virkesutbetalningar


STINA SABEL040 670 8595

Kanslist - medlemsärenden


Vi erbjuder


JAMI PIRTTIMÄKI040 660 2440

Korsnäs-Sideby


Skogsvärdering – genomgång i skogen eller utskrift från nätet

Naturresursinstitutet mäter kontinu-erligt fasta provytor runtom i landet och har via data från dessa provytor och bland annat flygbildstolkning tagit fram grunddata som kostnadsfritt kan användas för att få en uppfattning om skogens värde.

Skogsvårdsföreningens värderings-produkt baserar sig på en fältgenom-gång av varje figur. Beståndsuppgifterna noteras via flera provytor per figur och värdehöjande och -sänkande faktorer noteras. Stockandelen noteras i ter-rängen där skogsfackmannens erfaren-het av virkesutfallet vid genomförda avverkningar kommer väl till pass. På basen av dessa data gör sedan skogs-vårdsinstruktören en värdering enligt summametoden.

Vilken värdering är den rätta? Vilken värdering kan man lita på? Är värde-ringarna jämförbara?

Jag skall här göra en jämförelse mel-lan några värderingar av samma fast-ighet.

Fastigheten består av cirka 14 hektar skog i olika utvecklingsklasser.

Snabbutskriften

Flera websidor erbjuder en ut-skrift av värdet på skogsfastigheter. Hänvisningar till källmaterialet saknas i en del fall medan i något fall hänvisas till Naturresursinstitutet. Den totala virkesmängden var 1 680 m³ respektive 1 800 m³. Stockandelen på barrträ-den var 35% respektive 54%. Här kan noteras att arealen består till 60% av plantskog och klenare gallringsskog. Den klenare gallringsskogen bestod av mestadels tall i åldersklasserna 20 – 40 år och härifrån hade räknats som tallstock nästan 30% av den totala gagnvirkesmängden av tall.

Snabbutskrifterna som jag tog ut gav värden på skogsfastigheten på 44 000 euro respektive 51 000 euro. På fastigheten finns plantskog men det har i denna snabbutskrift inte noterats.

Skogsvårdsföreningens värderingPå samma fastighet har gjorts en vär-dering enligt skogsvårdsförening-ens produktbeskrivning. Fältarbetet gjordes nu under hösten 2018. Som grund lästes skogsdatafigurer in på fastigheten. Utgående från flygbilden korrigerades figurritningen. Några figurer slogs ihop och någon figur ritades om. Varje figur gicks igenom i fält och beståndsuppgifterna noterades via ett flertal relaskop-provytor per figur. Stockandelen noterades figurvis och eventuell röta noterades i förny-elsemogna bestånd. I plantskogarna noterades skogsvårdsbehovet och hu-vudträdslagets täthet och kvalitet i allmänhet.

På kontoret ritades ännu några figu-rer om och figuruppgifterna kollades. Så började en figurvis genomgång av värdena. Plantskogen var inte helt fullsluten och det fanns röjningsbehov så tabellvärdet som datorn gav korrige-rades. Någon figur hade just övergått från att värderas enligt plantskogsvär-de till att värderas enligt virkesvärde. Virkesvärdet är i dessa fall marginellt men virkesförrådet utvecklas snabbt och i dessa fall bör man använda för-

Plantskogs- Ned- Gängse Total m3 Stock m3 värde sättning % värde

Nätutskrift 1 1 800 550 0 0 51 000

Nätutskrift 2 1 680 520 0 0 44 000

Svf:s värdering 1 350 290 1 300 18 36 000

En jämförelse mellan några utskrifter av skogens värde från Internet och skogsvårdsföreningens fastighets-värdering gjord i fält.

I vår moderna digitala värld finns det många möjlig-heter att få ett värde på sin skog utskrivet på papper. Data från Finlands skogar har under lång tid samlats in i olika former och på senare tid har denna data börjat användas för att snabbt, enkelt och billigt få fram ett värde på skogsfastigheter.


I SLUTET AV augusti uppnådde fem mil-jöorganisationers medborgarinitiativ för att förbjuda kalavverkningar i statens sko-gar sina behövliga 50 000 underskrifter. Organisationerna hade då samlat in sina underteckningar i storstäder, samt i sam-band med konserter och musikfestivaler.

DE MEDVERKANDE organisationerna Finlands naturskyddsförbund, Luonto-Liitto, Greenpeace Finland, Birdlife Finland samt Natur och Miljö talar i kampanjen om statens skogar eller ”våra skogar”. Begreppet uppfattas förstås olika i olika kretsar men redan nu har man börjat prata om församlingars, städers och kommuners skogar under samma begrepp ”våra sko-gar”.

Bromsa upp klimatförändringen, bättra på kvaliteten hos vattendrag, öka mång-falden i naturen och trevligare landskap är några av de argument som förs fram. Gällande de ekonomiska aspekterna blir det intressantare. Man nämner att under-sökningarna som talar emot kalhyggesfritt eller kontinuitetsskogsbruk bygger på för-åldrade uppgifter, man säger att framfö-rallt på svagare ståndorter och framförallt med gran har man nått bra resultat. Dessa organisationer har igen en svart-vit syn på saken och påminner ideligen om enbart de positiva effekterna som denna typ av skogsbruk medför. Att föra en saklig dis-kussion med dessa organisationer om att dagens ekonomiskogsbruk är något helt annat än för trettio år sedan är en riktig utmaning. Att dessutom försöka förklara att skogsägaren själv har möjlighet att bestämma hur han vill sköta eller skydda sin skog är sedan en verklig blodtryckshö-jare. Endast två procent av skogsarealen i Finland avverkas årligen och av denna areal är endast en tredjedel förnyelseav-verkning som sedan ännu indelas i kalav-verkning och naturlig förnyelse. Detta är ett bevis på att alla verktyg som finns i verktygsbacken verkligen används

KONTINUITETSSKOGSBRUKET HAR NOG också en hel del utmaningar. Rotrötan, den ökade arealen med gran som är känsligast både för klimatförändringen och olika sjukdomar samt de ekonomiska kalkylerna är några exempel. Nämnas kan att användandet av förädlat plantmaterial vid förnyelse ger en värdetillväxt på 15 – 30 procent. Äldre forskningar visar att tillväx-ten i vissa fall halverades då man övergick till dåtidens kontinuitetsskogsbruk och det finns ännu fackmän som påminner om den ”den gröna lögnen” det vill säga att skogen

ser ut att innehålla betydligt mera virke än vad den i själva verket gör.

Personligen har jag inte varit med på den tiden, men som tidigare idrottsman vet jag med säkerhet att ensidighet inte är ett vinnarkoncept. Det blir ingen fram-gång genom att träna ensidigt samma gren eller med samma tempo hela tiden. Samma sak med maten, kroppen behöver

en mångsidig kostcirkel. Jag är övertygad om att samma sak gäller också i naturen, vilket betyder att skogar i olika utveck-lingsstadier är det bästa receptet för oss och våra skogar.

GÄLLANDE MEDBORGARINITIATIVET så fortsätter namninsamlingen till mit-ten av november, varefter namnlistorna skickas till befolkningsregistercentralen för granskning. Granskningen tar kanske en månad och efter det har man sex må-nader tid på sig att lämna initiativet till riksdagens behandling. Eftersom vi har riksdagsval i april så kommer initiativet att lämnas till den nya riksdagen och målet kommer nog att vara att få i kraft även andra ändringar i skogslagen.

BÄSTA SÄTTET ATT motverka klimatför-ändringen är att ha välväxande skötta sko-gar. Hösten är en utmärkt tidpunkt att se över förnyelseytornas skötselbehov, som till exempel gräsbekämpning, slyröjning och vård av ungskog. Det lönar sig att sköta dessa i tid för att försäkra sig om att förnyelseinvesteringen inte går om intet. Dessutom finns det för tillfället rikligt med Kemera-medel kvar för både tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog. Stefan Borgman

Medborgarinitiativ

väntningsvärde för att ge en realistisk bild av skogens värdeutveckling. På förnyelsemogna figurer sätts den upp-skattade andelen rötskadat granvirke som en skild rad så att det får ett eget enhetspris.

Det totala virkesförrådet enligt re-laskop-provytorna var 1 350 m³. Av barrträdsmängden hade i terrängen bedömts att stockandelen var 25 %. I den klena tallungskogen hade ingen stockandel noterats.

När figuruppgifterna är kontrolle-rade och värdena är korrigerade åter-står bara att bestämma nedsättnings-procenten. I detta fall gjordes skilda värderingar på de olika skiftena och nedsättningen varierade beroende bl a på skogens utvecklingsklass och läge. Som snitt för hela fastigheten landade nedsättningen på 17,7%. Fastighetens gängse värde landade på 36 000 euro.

En levande resurs

Skog är en levande resurs som utveck-las väldigt olika beroende på mark, vindläge, dräneringsförhållanden och så vidare. De stamformskurvor och tillväxtmodeller som utvecklats för fastlandsfinland ger oftast inte ett riktig resultat i mera kustnära skogar. Digitalt material har samlats in via olika metoder och därefter behandlats via olika datorsimuleringar. Detta ger en stor osäkerhetsfaktor beträffande exempelvis virkesmängder och fram-förallt andelen stock som kan variera stort från område till område. Det är också det faktorerna som bidrar mest till det slutliga värdet på skogsfastig-heten.

Exakta värdet först efteråt

Det exakta värdet på skogen får man först när hela fastigheten har avver-kats och virket ligger vid vägen. All värdering före det med exempelvis relaskop-provytor har naturligtvis också sina begränsningar när det gäl-ler exaktheten i resultatet. Men det är i alla fall en skogsfackman som gått igenom skogen och som har en prak-tisk erfarenhet av vad skogen kan ge i ekonomiskt utbyte och kan väga in de faktorer som påverkar det ekonomiska resultatet för skogsbruket.

Text: Anders HjortmanFoto: Lisbeth Bäck

Plantskogs- Ned- Gängse Total m3 Stock m3 värde sättning % värde

Nätutskrift 1 1 800 550 0 0 51 000

Nätutskrift 2 1 680 520 0 0 44 000

Svf:s värdering 1 350 290 1 300 18 36 000


Tusen skogsägare på dans!Skogsägarnas sommarfester/Skogsägardanserna har redan, efter att de ordnats endast ett par, tre år, blivit ett begrepp. Folk samlas i norr och i söder. Dansar, träffas, äter gott och deltar i pro-gram och aktiviteter som skogsvårdsför-eningen ordnar. I år var det dans vid Majbo i Dagsmark den 17 augusti och vid Lillön i Nykarleby den 18 augusti. Programmet bestod av Miniföreläsningar, hoppslott för barn, kaninhoppning och en skoglig även-tyrsbana. Det serverades salt och sött. Kenneth Påhls festtalade och förening-ens samarbetspartners minglade med besökarna. Guns Rosor stod för dans-musiken ända till midnatt. Sammanlagt tusen besökare kom. Fina kvällar!


Tusen skogsägare på dans! Text: Lisbeth Bäck/KustmediaFoto: Stina Sabel


FM i skogsfärdigheter

I år ordnades FM i skogsfärdigheter på relativt nära håll från Svenskösterbotten – vid Sotkan urhei-lukeskus i Kauhajoki lördagen den 1 september. Från Skogsvårdsföreningen Österbottens område var det mera deltagare än vad det brukar vara – fjorton deltagare.

Den här tidningens utsända gjorde ett besök till Kauhajoki. Det regnade, för ovanlighetens skull som vi har vant oss att säga den här sommaren.

Deltagarna, som startar i jämn ström mellan tio och tolv, har kommit i mål. Gänget har bytt om, ätit och väntar på resultatet.

Deltagarna från Svenska Österbotten var: Rune Käldström, Jan-Anders Lassila, André Forsström, Kurt Cederström, Jan-Anders With, Ingmar Kåll, Marcus Häggman, Matts-Erik Holmqvist, Tore Sandström, Per-Håkan Ravald, Ingemar Nynäs, Andreas Nynäs, Frank Hjulfors och Erik Björk.

Kunskaper inom normalt skogsbruk

FM i skogsfärdigheter kräver bas-kunskaper inom normalt skogsbruk. Tävlingen prövar deltagarnas kunska-per i skogsvärdering, skogsvård och skogens livsmiljöer. Tävlingsklasserna är Damer, Herrar, lagtävling och ung-domsklass. Man kan säga att regelboken är ”Råd i god skogsvård”. Tävlingarna har arrangerats sedan slutet av 1980-ta-let och i minibussen, där intervjun äger rum, sitter flera som har varit med ända sedan start eller bara missat en få antal tävlingar.

– Den första tävlingen ägde rum vid lantbruksutställningen i Seinäjoki i slutet på 1980-talet. Ingången till tävlingarna har i många fall varit 4H och senare skogsvårdsföreningarna.

– Tävlingsmomenten bygger på bas-kunskaper. Det handlar om att kunna beräkna trädets höjd, beståndets volym, beståndstyp, kubikmassa per hektar, räknar en av dem upp.

– I år var det andra året som växtkän-nedom ingick, en fråga om att kunna namnge fyra olika växter.

Stämplingsuppgiften innefattar sjuttio träd på en yta som är numrerade och deltagarna ska ”kruxa bort” de som ska avverkas.

Tävlingsbanan är tre kilometer med visst antal provytor och tävlingen ut-förs på tid. Deltagare över 60 år har två timmar och fem minuter tid på sig och

Från vänster: Tore Sandström, Ingmar Kåll, Andreas Nynäs, Frank Hjulfors, Jan-Erik With, Ingemar Nynäs, Jan-Anders Lassila, Per-Håkan Ravald, Andre Forsström, Kurt Cederström (keps), Marcus Häggman, Matts-Erik Holmqvist (keps), Erik Björk, Rune Käldström.

Skogsägaren Frank Hjulfors till vänster deltar första gången i år medan Ingmar Kåll till höger har tävlat varje år sedan slutet av 1980-talet, allt sedan tävling-arna började.

Rune Käldström från Larsmo agerade reseledare.

Relaskopet, tävlingskort, infomapp och penna är det enda hjälpmedel som får användas.

RESULTAT

1. Sivill Keijo 1582. Koski-Vähälä Pekka 1573. Tiitta Reijo 157

22. Häggman Marcus 15124. Forsström André 15053. Käldström Rune 14669. With Jan-Anders 14382. Nynäs Ingemar 14194. Kåll Ingmar 139166. Lassila Jan-Anders 129167. Cederström Kurt 128186. Sandström Tore 125196. Hjulfors Frank 122202. Holmqvist Matts-Erik 121207. Ravald Per-Håkan 120215. Björk Erik 116218. Nynäs Andreas 113

Maxpoäng: 195 Deltagare till start: 286


TRICO-behandling av tall före planteringHjortdjursskadorna på framför allt tallplante-ringar har diskuterats mycket under gångna år. Finns en stor vinter-stam på området kan det bli stora skador un-der höst och vinter.

Det finns många olika knep att av-skräcka älgarna från att beta på tal-lar och björkar. Alltifrån fårull och gula band runt planteringen till be-handling av varje planta med olika skyddsanordningar och avskräck-ningsmedel.

Det som enligt undertecknad har bäst effekt är att varje höst spraya tal-lens toppskott med TRICO. Det är ett medel med en verksam substans som utvinns ur fårfett och som kan applice-ras med handspruta eller någon form av tryckspruta. Verkningsgraden kan man inte garantera längre än ett år så varje höst borde man behandla.

Gillar uppdrivna plantor

Hjortdjuren tycker av någon anled-ning väldigt bra om plantor upp-drivna i plantskola. Så pass bra att de går och betar nyligen planterade tallar istället för att strax intill beta på tre meters tallar som ju skulle vara på betydligt bekvämare höjd och ge större tuggor. Det händer sig ganska ofta att nyplanterade tallar blir betade och upprivna under sommaren redan innan den egentliga ”tallbetningssäs-songen” börjat. Då har plantorna inte ännu rotat sig och följden blir ofta att plantorna rycks upp och lämnar att torka på markytan.

Duscha plantorna

För att motverka detta har jag under några vårar prövat på att behandla tallplantorna redan före planteringen. Plantorna duschas medan de ännu är i plantlådan. Medlet torkar relativt snabbt och påverkar inte planterings-arbetet menligt. Tvärtom kan det vara

till fördel att plantorna är lite vita så syns de planterade plantorna bättre. Medlet är baserat på naturliga ämnen och är därmed inte giftigt. Det har inte synts några tecken på att plantornas tillväxt påverkats menligt heller fastän hela barrmassan varit vit i planterings-skedet. De ytor som planterats med TRICO-behandlade tallplantor har följande vår varit så gott som orörda. Som sagt är ju verkningsgraden inte ga-ranterad längre än det första året men om plantorna hunnit rota sig det första året dras de åtminstone inte upp vid betning andra året och det finns sido-skott som kan ta över längdtillväxten.

Kontakta jaktvårdsföreningen

TRICO säljs i 10 liters dunkar. För be-handling av plantorna för planteringen går åt cirka 10 liter per 10 000 plantor. Det är de nejdvisa jaktvårdsförening-arna (inte att förväxla med jaktklub-barna) som tillhandahåller TRICO. En 10 l:s dunk har kostat 50 euro.

Text och foto: Anders Hjortman

Exempel på utrustning för att behandla plantor med TRICO.

Planta som behandlats med TRICO före planteringen och klarade första sommaren. Nu är det dags att be-handla igen för fortsatt skydd.

Kontaktuppgifterna till verksamhetsledarna finns på riista.fi/sv/viltforvaltningen/jaktvardsforeningarna/ och till jaktvårdsföreningarna på riista.fi/sv/viltforvaltningen/kontaktuppgifter/sok-kontaktuppgifter/

deltagare under 60 har en tävlingstid som är 20 minuter kortare. Den som överskrider tiden får minuspoäng så det gäller att fördela tiden rätt vid varje fråga.

– Fast medelåldern börjar bli hög, fastslår de. Förr var det uppemot 500 deltagare. I år är vi kanske 300 som deltar.

Ära, berömmelse och något tillÄr det svårt?

– För den som har kunskapen är det inte svårt så att man inte skulle förstå. Men helt krävande nog att med blotta ögat se och göra beräkningar.

Till sin hjälp får man ha relaskopet men ja, för att placera sig bra ska man nog ha turen på sin sida.

– Vi har varit både långt upp och långt ner på resultatlistan. Det behövs inte mycket för att det ska börja ”kasta” åt fel håll. Nu väntar vi med spänning på hur det gått för oss i dag.

– Vi är nöjda om vi är bland de hundra bästa. Det kan du skriva.

Tore Sandström från Larsmo blev Finländsk mästare år 2011, den första svenskösterbottningen på guldplats sedan tävlingarna startade.

Vinsterna, utöver ära och beröm-melse, brukar vara motorsåg, röjsåg eller liknande.

De berättar att totala poängen är 195. Ingen deltagare har över tid hittills fått full poängpott och ingen har blivit mästare två gånger.

De upplyser om att man både tävlar i lag men på samma gång även indivi-duellt. Det brukar vara tremannalag.

En dag vi inte vill missa

De skrattar och är överens om att det är en viktig dag. En dag man inte missar helt enkelt.

– Vi är skogsägare, vi är alla norri-från och vi har en speciell gemenskap i gänget.

– Det är roligt att testa sig själv och vara med ”schacke”. Vi träffas ju först på uttagningstävlingarna inom Österbotten.

De förvånas över att det inte kom-mer deltagare från mellersta eller Sydösterbotten men tillskriver det sedan dåtida 4H-instruktörer och skogsvårdsföreningsfolk norröver som varit aktiva med att värva delta-gare till tävlingarna.

– Men det ryms flera så välkommen med!

Förr var det skogscentralen som ordnade FM och då kombinerades ofta tävlingarna med någon form av exkursion eller studiebesök till nå-gon skogsrelaterad instans. Numera är skogsvårdsföreningarna som står för arrangemanget. De står också för sina medlemmars anmälningsavgift och dom senaste åren är det Johnny Fagerholm som skött om det praktiska arbetet kring uttagningstävlingen till FM. Som reseledare fungerade Rune Käldström.

Tävlingsdagen är som en längre arbetsdag. INGSVA:s buss startade sex på morgonen och hemkomsten torde röra sig om sju, åtta tiden i år.

Slutligen kan nämnas att tävlingarna hölls i Vasa år 2012.

Text och foto: Lisbeth Bäck


Notiser

@skogsagarna

En hobby somLÖNAR s ig

Som tidigare finns även JOBO ST75 tillvilken man får matarrullar.

Gallra ekonomiskt medvår nya skördareJOBO ST50 BambiMycket lätt endast 200kg, passar på litengrävmaskin och mindreskogskran.• fälldiameter 30cm• kvistkraft 22kN• svärd 14/16in, 2mm• oljebehov 40-60l/min

SYKETECVallgrundvägen 78B, 65800 ReplotBörje 040 7008796. [email protected] www.sykeharvesteri.fi

JOBO ST50

Tillförlitlig CAN-bus styrning med bådelängd- och diameter-mätning (option).

Tekniskt försprång med

Stihl FS 410 CEK

Erbj. €799

De populära Stihl röjsågarna

Stihl FS 460 CEMK

Erbj. 899 €

Stihl FS 260 CE

Erbj. €699

Stihl FS 490 CEMK

Erbj. 999 €

Stihl MS 193 C-E• Volym 30 cm3 • 3,6 kg

399Erbj. €

Ultralätta motorsågar

Stihl MS 170 • Volym 30 cm3 • 4,1 kg

Erbj. €199

599 €

Magnesiumram, lång serviceintervall, utmärkt vibrations-dämpning och acceleration gör detta till dina drömsågar!

Erbj.

Stihl MS 261 CM• Volym 50,2 cm3 • 3,0 kW • 4,9 kg 699 €

Stihl MS 201 CM

Världens lättaste proffssåg

M-TRONIC styrsystem på både motor- och röjsågar. Ingen shoke och inga justeringar.

Stihl MS 241 CM motorsåg• Volym 42,6 cm3 • 2,3 kW/3,1 hk • 4,5 kg

• Volym 35,2 cm3 • 1,8 kW • 3,9 kg

699 €

Erbj.

Finns även medvärmehandtag!

ÄVEN BATTERIDRIVNA SÅGAR OCH RÖJSÅGAR FRÅN STIHL!

Cirkelvägen 15, Vasa • www.marander.fi • [email protected]

Tel.06-318 29500500-364 688

Varför pruta på säkerhet eller kvalitet

Nya modeller!Arbeta säkert och användarvänligt med STIHL skyddsutrustning!

Fråga efter paketpris.

SERVICE OCH RESERVDELAR TILL VALTRA TRAKTORER & SAMPO ROSENLEW SKÖRDETRÖSKORSERVICE AV JOHN DEERE TRAKTORER & SKÖRDETRÖSKORKYLARREPARATIONER FÖR ALLA FORDONFÖRSÄLJNING AV JAPA VEDMASKINERSTIHL-.404” RMHS MOTO-KEDJOR TILL ERBJ.PRIS

Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning

Stihl MS 462 CM

SÅGEN MED ENASTÅENDEVIKT/EFFEKT-FÖRHÅLLANDE

• Volym 72,2 cm3 • 4,4 kW • 6,1 kg

NYHET!

YTTERESSE KONTORET flyttar till Kållby 15.10Då Pedersöre kommun beslutat att de utrymmen som skogsvårdsföreningen verkat i årtionden i Ytteresse skall byggas om till ny hälsovårdscentral så flyttar skogsvårdsföreningen till nya utrymmen.

Från och med mitten av oktober hittar Pedersöreborna oss i Kållby. Närmare bestämt i Nautors tidigare kontorsutrymmen vilka som bäst renoveras för våra behov.

Skogsägarna Österbotten och Junnikkala OY ordnar en

DEMONSTRATIONAV AVVERKNINGTorsdag 27.9.2018i Terjärv. Kl. 10:00-14:00

VÄLKOMMEN!

Skogsvårdsföreningenmed i askgödslingsförsökSkogsvårdsföreningen deltar i ett forskningsprojekt kring askgödsling vid skogsförnyelse. Projektet leds av Samuli Joensuu från Tapio och genomförs i Nedervetil. Från skogsvårdsföreningens sida är skogsvårdsinstruktör Thomas Åman invloverad.


MIN SKOGLIGA BANA började för mig när jag med min mor och morbror röjde av en av våra skogsfi-gurer, jag var då tio, elva år. Jag nådde nästan min topplängd redan i lågstadiet så längden räckte bra till och mor hade köpt nya fina skogskläder så säkerheten var noga beaktad redan då. Röjningen gick väl si så där och så jättekul var det väl kanske inte just då i den åldern, men det gick för sig. Ett par år senare fick jag ta mig an motorsågen och då var det genast mycket roligare. Vi har alltid värmt egnahemshuset med ved och olja, därav ska en del ved alltid huggas.

DET INNEBÄR EN del jobb att få ved från stående träd tills att man sätter in vedklabbarna in i värme-pannan. Jag minns så väl när jag uppnådde de så efterlängtade femton år fyllda och jag fick traktor-körkort. Det var en stor milstolpe för en bondson som mig. Det minst uppskattade arbetet i samband med att fixa veden, som jag upplevde det då, var att kasta på veden på kärran i skogen och likaså kasta av den hemma på gården. Det dröjde inte länge innan jag frågade min mor i skogen när vi hjälptes åt att kasta på vedpinnar på vagnen varför inte vi hade något skogsvagn med kran, som många andra har. Döm om min förvåning och irritation när min mor säger att ”visst har vi en skogsvagn med kran. Den är ju hemma hos morbror, det har den varit sen din far dog” (jag var då nio år gammal). ”Jag har inte sagt något om det när du är så ung och din pappa hade ju omkull vagnen mest hela tiden så du kan knap-past hantera den så bra du heller.” Detta kom mig till känna som femtonåring och ni förstår säkert själva om jag efter detta valde att hantera veden för hand eller om jag hämtade hem vår egen skogsvagn. Efter att jag tog hem skogsvagnen från min morbror förenklades en stor del av vedhanteringen, dock kan erkännas att vagnen nog varit omkull för mig också.

EFTER HÖGSTADIET FORTSATTE jag mina studier i yrkesskolan i Gamla Vasa på lantbrukslinjen. Där fick vi en del skolning i skogsbruk, både i klassrum-met och i skogen. En bra grund för en ung intres-serad skogskille som mig. Minns att det var första gången jag kom i kontakt med högläggning i sam-band med att vi var och ute och planterade gran. Kändes väldigt annorlunda då, men idag känns det som det mest naturliga och rätta metoden bero-ende på bonitet förstås. Ett bra tips som en av våra skogslärare gav oss när vi fällde träd var att när det misslyckas och man blir som mest uppjagad, då är det ett bra läge att ta en kaffepaus för att lugna sig. Jag fattade inte riktigt innebörden med det då, men av praktisk erfarenhet har det visat sig vara riktigt klokt.

EFTER MIN MILITÄRTJÄNSTGÖRING fortsatte jag mina studier på yrkeshögskola för att studera till agrolog. Där hade vi en del skogskurser i grund-utbildningen och för intresserade fanns det också tillvalskurser. Jag valde allt som gick att väljas och vi fick en bra och bred utbildning inom det skogliga. Under studietiden hann jag inte så mycket med att sköta vår egen skog, det handlade mest om att sä-

kerställa att vedförrådet inte tog slut. Däremot hade jag stora planer för hur mycket jag skulle hinna med när jag blev färdig agrolog. Efter utförda studier tog jag över hemgården efter min mor och har fortsatt med mjölkproduktion. Efter några år som jordbru-kare gick jag över till ekologisk odling med åkrarna, efter övergångstiden som är på tre år var över satt jag även mjölkkorna i ekologisk produktion. På som-marhalvåret har jag inte mycket tid över för skogen, men försöker i alla fall sköta all plantering och hinna

med lite röjning. Beroende på vintrarna och dess snömängd röjer jag även under vinterhalvåret och hugger ved samt energived till vår bolagstork som vi värmer med flis. Nästan allt saluvirke som säljs sköts av maskiner och entreprenörer. Jag håller som bäst på att avsluta ett planteringsprojekt om cirka fem hektar som jag och min svärfar hållit på med denna torra sommar. Till min stora förvåning har plantorna klarat värmen och torkan väldigt bra och växt riktigt fint.

JAG BLEV INVALD i styrelsen 2017, det har hittills varit mycket givande och lärorikt. Skogsvårdsföreningen verkar idag över ett stort om-råde med många anställda. Som ganska ny styrelse-ledamot finns det mycket att ta till sig och sätta sig in i. Föreningen har ett brett utbud på olika tjänster, en ganska ny funktion är handeln med energived som har visat sig ha stor potential men också sina utmaningar. Det känns som att skogsbruket går bra i Finland och behovet av virke är stort, därför är det viktigt att föreningen är med och bevakar och finns till för sina medlemmar. Med tanke på att efterfrågan på virke har höjts den senaste tiden, skulle man tycka att också priset skulle stiga, vilket det kanske också gjorts men mycket blygsamt. Där har också föreningen gjort en hel del för att skogs-ägarna ska få ut ett bättre pris, men mycket finns det ännu att göras.

Lappfjärd den 5.9.2018Bo-Gustav af HällströmStyrelsemedlem i Skogsvårdsföreningen Österbotten, Agrolog, jord och skogsbrukare och nybliven trebarnsfar

Mycket givandeoch lärorikt

Äldsta sonen Wilmer med på ett hörn och ”hjälper” pappa med planteringen.

Skön höst!


Planerad älgavskjutning 2018Inför höstens älgjakt har Finlands Viltcentral i hela Finland beviljats nästan 55 000 älglicenser och över 44 000 vitsvanshjortslicenser. Med en licens kan fällas en vuxen eller två kalvar. Ifjol blev bytet av älg cirka 56 000 och av vitsvanshjort 41 000 st. Då var beviljade licenser för älg knappt 53 000 och för hjort 36 000.

Således är det i hela landet mera licenser för älgjakt beviljat i år än förra året. I Kustösterbotten och i Österbotten är det dock mindre älglicenser beviljade. Detta beror på att licenserna ökades redan till fjolårets avskjutning i dessa områden. Kvarvarade älgar i vinter-stammen minskades redan under fjol-året och i år fortsätter minskningen ifall beviljade licenser används nu i höst. I år är i Kustösterbotten beviljat 2107 älglicenser (2610 i fjol) och vitsvanshjort 939 (814 i fjol).

Förlängd jakttid

Jakttiderna har dock förlängts på slu-tet, både för hjort och älg. Älgar kan redan börja jagas från 1 september genom vaktjakt på åkrar, detta för att ge möjlighet att minska på skador på växande gröda till exempel kålodlingar. Från 13 oktober till 31.12.2018 normal älgjakt. Mellan 1.1 – 15.1 får nu älgar jagas men utan användning av hund. Vid eftersök av skadade älgar får dock

hund användas. Förlängningen kom troligen till på initiativ av MTK och av ökade älgskador i skogarna senaste år. Förlängningen ger möjlighet att skjuta älg på de områden där mycket älg samlas inför vintern och troligtvis med stora skador på tallplanteringarna i närheten. Älgkorna har redan då stora foster i sig och snötäcket kan vara tjockt så därför har hundjakten tagits bort under förlängningen.

Hjortjakten börjar också 1 september genom vaktjakt som inte är begränsad till åkrar. Sista lördagen i september 2018 till sista januari 2019 normal jakt. Därefter mellan 1.2 – 15.2 2019 så får hjort jagas men utan hund. Vid eftersök av skadade får hund användas.

Målsättning

Ifall de beviljade licenserna används så minskar både älg- och hjortstammen. Detta har skogsägarna önskat en längre tid på grund av skador på tallplan-teringar. Dessutom minskar älg- och hjortkrockarna då antalet djur minskar.

Målet för älgstammen kvar efter jakt är i vårt område tre till fyra älgar per 1000 hektar. Inför vårens kalvning hade vi troligen under fyra älgar per 1000 hek-tar över hela området. Lokala variationer förekommer med flera och färre älgar.

Målsättningen är också att av totala bytet är 50 % kalvar och av det vuxna bytet är det också 50 % tjur och 50 % kor. I områden med mycket flera kor än tjurar borde också koavskjutningen vara större och vice versa. Målet är att antalet kor är något högre än antalet tjurar och att kalvprocenten är 20-30 % av totala kvarvarande stammen kvar efter jakten.

Att veta hur många och av vilket slags älgar det finns i skogen är ut-

JÄR

N •

LAN

TBR

UK

• FAR

M •

FR

ITID

www.ostrocenter.fiNYKARLEBY Frillmossav. 2 )7817450KORSNÄS Strandv. 4131 )2827700

Ditt inköpsställe

Skyddskläderfrån Stihl

Paketpris

899€ MS 231 Motorsåg 259€399€

MS 201 C-M MotorsågProffsens favorit

FS 460 C-EMK Röjsåg

699€

manande. Till hjälp finns de observa-tioner som älgjägarna fyller i under jaktdagarna. Utgående från dessa gör LUKE/naturbruksinstitutet en prognos för hur älgstammen ser ut i de olika delområdena. Av dessa siffror följer en rekommendation hur målsättningen för älgstammen kunde uppnås. Denna är sedan på våren underlag för licensan-sökningarna inför följande jaktsäsong.

Svårare än tidigare

Efter varje helg meddelar älgjaktledarna resultatet på internet, liksom bytet och observationer, vilket gör att uppfölj-ningen sker i real tid. Detta gav senaste höst upphov till att viltcentralen i både Kustösterbotten och Österbotten till älgjaktlagen sände ut en uppmaning att använda alla beviljade licenser för

att uppnå målsättningarna för antalet älgar kvar efter jakt.

Ifall antalet älgar kvar efter jakt blir under två per 1000 hektar så då blir det knappast några licenser nästa höst. Så det gäller att för älgjägarna balansera så att inte stammen blir för liten och dels att den inte blir för stor med stora skogs- och trafikskador som följd. Älgarna har fyra ben och förflyttar sig snabbt till andra områden ifall de så känner för. Numera med vargar på flera ställen så verkade älgarna senaste höst skocka ihop sig på vissa ställen medan andra områden hade väldigt få älgar. Detta gör numera jakten ännu svårare än tidigare.

Jägarna klarar nog sin uppgift bara förhållandena och målsättningarna med jakten är i skick.

Text och foto: John Berg

Arkivbild.


Kryssa med

SkogsÄgaren /18

Lös Skogsvårdsföreningens kryss, gjort av Rolf Söderback i Mariehamn. Bland alla som lämnat in den rätta lösningen senast den 15.10.2018, dras en vinnare. Skicka ifyllt kryss till: Skogsvårdsföreningen, PB 186, 65101 VASA. Kryssvinnaren i 2/2018 blev Johan Lindgård i Pörtom. Vinsten kommer på posten. Krysslösningen finns på vår hemsida www.svf.fi

Namn:_____________________________________________________________ Adress:_____________________________________________________________

Telefonnummer:_____________________________________________________

Rejpeltvägen 1, Vörå 06 384 46000440 366 675 www.voramaskin.fi

KymppiKoura energigripar och Japa vedmaskiner till specialpriser, alla modeller i lager.

Brist på bytesmaskiner!KymppiKoura

CHEFFÖR

JAKTEN

PÅ GÖTE-BORGS-

BÅT

INTETTYP AVSTÖR-NING

TRANS-URAN

SVÄNGER

PÅ VASA-BIL

BRÖD

KORTINTEDIF-TONG

HÖJERPULSEN

MEDAV OCH

VARVRHS2018

LEGTONKORTOCH

GADOL-INIUM

ÄLDRE SELENKORTASKOL-ÄMNEN

HARFIN-LAND

RÖNTGEN

DET SVAJAR

ANGERVILLKOR

@

DE VÄN-TAR

TÅLIGT

FEM-TIO

KAN FLYGAUPP

KAN JUSKINKALAGASJAKT

ALFAGÖRFILM

RYSSAR SKYDDAR BARR-SKOGENVINYL-MUSIK

VM UTFÖR BY ISALTVIKI SALT

URSPR-UNGLIG

PERU

HÖJD

DÅ SKERÄLG-

JAKTEN

TERA

ANNAN

GAIUSKORT

BRODER

DRYCK

GÖR MANI NÅGOT

EXIT

CLARK

FJOL-LAS

DREVLITER

LÄNGD

STRÖM-ENHET

KAN MANSE

YNGRE

TORNILS

STOOR

NEBR-ASKARYTM

JODKORT

FALSKFLICKA IURTIDS-ROMAN

HAR EGENAFTONDRAG

SANS-EN

DYSTER

PÅ TOK-YOBIL

FÖR GOD-TEMPLARE

GUINEADE HARRING

OLJUDET

SPEL IRIKET

SNÖRE

ELLERLJUSNA

VID ÅR SEDELPÅ BIL ISYDNEY

SPET-SEN

TEXTIL-DESIGNSKRÅ

HEBRE-ISKAROLLS

KLART

FÄSTE

KAN MANMYGG

SKREK

VILL MAN HA I VÄ-

DRETERIK

OCHÄR GODA

TING

KASTAS

PANNAN SÖDER

JOULEFARTYGS-

TYP

HÅRTUS-NAVY"SÄLAR"

FAR-TYGET

NÄRA H:FORSBOLAG

KANSKYM-NING

SNABBT

PARTINILS PLUNDH

BETEKLYKAI BAS-TUN

SÄLLSYNTIDAG

STÄDAT

DEN ÄRFÖRDATA

STRÅLE

TRYCK

EXTRA

SÖT FRUKT

TVÅ-ÅRIG

RADON

STOR

VIRKE

TA PÅ BARGÄRNING

LED

SVÄNG

AAA

BERG-NYMFER

SIDALÅG-

VATTEN

FLICKAPÅ BIL ICHILE

GER REGIALF ERIKROTHE

I NAMNEFTER

HÖR- & FI-

RAD

O OFISK PÅKÖKAR-

BIL

EU IFRANK-RIKE

FARTYG

KONSULS-KÅREN

RYSKFLODSADE

MANUEL

ET IROM

ELLERVÄG-SKÄL

BANA

KELVIN

BREDD

RÖTT

HATT

EPSILON

I NAMN VÄSEN E.M. GUDOM NYHETERLITEN

STORLEK

RHS2018

100 CIRKELRHS2018


Dörrarnas öppnas

ÖppningBjörn Stenmark, Finlands skogscentral

Suomen metsätalous nyt ja tulevaisuudessaKärkkäinen Matti, professor emeritus

Skogsfastighetshandelns ABCSkogsvårdsföreningen, Anders Hjortman

Dödsbon och beskattningssamman-slutningar som skogsägareClas Stenvall, Finlands skogscentral

Metsä Group för skötseln av din skogsegendomThomas Sundqvist, Metsä Group

Generationsväxling på skogslägenhetenMårten Lövdahl, Finlands skogscentral

Mässan avslutas

Separat pensionsförsäkring obligatorisk för större skogsägareAnnika Grannas, MELA/LPA

Placeringar i realegendomSimo Vuorenlinna, Vasa Andelsbank

Lantmäteriverkets tjänster vid generationsväxlingar och grundandet av samfällda skogar Ossian Ahlnäs, Lantmäteriverket

Pro Agrias tjänster vid generations-växlingar på jord- och skogsbrukslägenheterÅsa Mattsson, Pro Agria

Sukupolvenvaihdos metsätilallaJaakko Liinamaa, Suomen metsäkeskus

Metsä Groupin spv-palvelut metsänomistajilleMatti Sipilä, Metsä Group

Miten metsänomistus vaikuttaa pysyvään hoitoon joutuvien henkilöiden hoitomaksuihin ja Kelan etuuksiin?Antti Pajula, Suomen metsäkeskus

UPM-yhteismetsä, metsänomista-minen on nyt paljon helpompaaArto Lammi, UPM Metsä

Nationella skogsstrategin och dess förändringar i ett nötskalMarja Kokkonen, MMM

Globaalit megatrendit ja Suomen metsätMatleena Kniivilä, LukeKommentarer av: Jan Slotte, SkogsvårdsföreningenArto Lammi, UPM MetsäThomas Sundqvist, Metsä GroupSammandrag av:Mårten Lövdahl, Finlands skogscentral

Kreativ markanvändning - vad är det?Göran Ådjers, Finlands skogscentral

Bioekonomin lämnar euron i lokalekonominPatrik Majabacka, Finlands skogscentral

GENERATIONSSKIFTE PÅ SKOGSLÄGENHETEN

Lördagen 29.9.2018 klockan 9.30–15.30 Optima skolcenter, Trädgårdsgatan 30, Jakobstad.

Välkomna! Fritt inträde

Rätt beslut vid rätt tidpunkt – kom och lyssna och diskutera! | www.skogscentralen.fi | www.minskog.fi

9.30

10.00

11.00

12.00

13.00

14.00

15.30

Stora auditoriet Mässkär

Lilla auditoriet TankarLuentosali VästeröFöreläsningssal Hällgrund

11.00

12.00

13.00

14.00

11.00

12.00

13.00

14.00

11.00

11.40

12.15

12.40

13.00

14.00

Förhandsanmälan senast 27.9.2018, skogscentralen.fi/evenemang eller [email protected], tfn 050 527 2390.

www.husqv

BÄSTA RESULTAT MED HUSQVARNA!

Industrivägen 1, Jakobstad 06 789 8570, www.erikssons.fi

Tegelbruksvägen 7, Närpes 06 224 1020, Fax 224 1916

BRUKSGARANTI T.O.M 3 ÅR!*

Husqvarna XP®Power 2*Tanka med Husqvarnas akryl-bensin och få 12 månaders extra bruksgaranti.

För effektivt och säkert jobb Husqvarna skyddskläder

TECHNICAL EXTREMETECHNICAL

FUNCTIONALCLASSIC

TECHNICAL HJÄLM

PÅ KÖPET!*

45,7 cm³ • 2,2 kW • 8,4 kg

Husqvarna 545FXT AUTOTUNE™Röjsåg för effektiv skogsröjning. AutoTune garanterar alltid optimal prestanda. Värmehandtag, Balance XT yrkessele.

* Vid köp av 545 FXT (värmehandtag), Technical hjälm på köpet.

50,1 cm³ • 2,8 kW • 4,9 kg

Husqvarna 550XP®Högpresterande såg för krävande skogsbruk. AutoTune™ garanterar alltid optimal prestanda.

NYHET

För professionella skogsarbetare och kunniga markägare. Banbry-tande design och nyskapande lösningar för effektiv och behän-dig drift.

Documents

SkogsÄgaren...för både skogsägare och folk inom skogsbranschen. Metsälehti utkommer 23 gånger per år, varav 8 nummer är Metsälehti Makasiini. Stigen som leder till just din