15
Skogens betydelse Skogens betydelse för för Världsarvet Världsarvet Kopparberget! Kopparberget! Föreläsning & diskussion med Världsarvsguider 2007 06 12 Föreläsning & diskussion med Världsarvsguider 2007 06 12 Nils Säfström & Jan Hedberg Nils Säfström & Jan Hedberg

”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet

  • Upload
    inga

  • View
    42

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Skogens betydelse för Världsarvet Kopparberget! Föreläsning & diskussion med Världsarvsguider 2007 06 12 Nils Säfström & Jan Hedberg. ”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet. De fyra byggstenarna, Malmen - Gruvlandskapet Arbetskraften - Stadslandskapet - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Page 1: ”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet

Skogens betydelse förSkogens betydelse förVärldsarvet Kopparberget!Världsarvet Kopparberget!

Föreläsning & diskussion med Världsarvsguider 2007 06 12Föreläsning & diskussion med Världsarvsguider 2007 06 12

Nils Säfström & Jan HedbergNils Säfström & Jan Hedberg

Page 2: ”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet

””Skogslandskapet”Skogslandskapet”- det fjärde landskapet- det fjärde landskapet

De fyra byggstenarna,De fyra byggstenarna, MalmenMalmen - Gruvlandskapet - Gruvlandskapet ArbetskraftenArbetskraften - Stadslandskapet - Stadslandskapet VattnetVattnet – Bergsmanslandskapet med bergsmans- – Bergsmanslandskapet med bergsmans-

gårdarna, hyttorna och fallen längs vattenvägarnagårdarna, hyttorna och fallen längs vattenvägarna Skogen – SkogslandskapetSkogen – Skogslandskapet – – bergsbrukets åker bergsbrukets åker

med leveranser ända från Yttermalung, Lima, med leveranser ända från Yttermalung, Lima, Venjan, Siljans stränderVenjan, Siljans stränder. .

Page 3: ”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet

Behov av skog – virke – ved!Behov av skog – virke – ved!

Malmbrytning - tillmakning Malmbrytning - tillmakning Byggnationer i gruvorna och kring Byggnationer i gruvorna och kring

gruvområdet och hyttornagruvområdet och hyttorna MalmrostningenMalmrostningen Verktyg och körredskap samt bloss i gruvan Verktyg och körredskap samt bloss i gruvan Största vedbehovet till volymen var kol till Största vedbehovet till volymen var kol till

hyttorna hyttorna

Page 4: ”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet

Behov av ved-/virkesvolymer Behov av ved-/virkesvolymer vid gruvan & hyttor:vid gruvan & hyttor:

1774 fanns det 180 pinnstegar i gruvan. 1774 fanns det 180 pinnstegar i gruvan. ca 3.000 bloss/dag = 17 m3 = 5.000 m3/år för blossen vid Falu gruva till ca 1700. ca 3.000 bloss/dag = 17 m3 = 5.000 m3/år för blossen vid Falu gruva till ca 1700.

Förbrukningen under 16-1700 tal enligt boken Falu miljöhistoria var; Förbrukningen under 16-1700 tal enligt boken Falu miljöhistoria var; Tillmakningsved 40.000 m3t/år. Tillmakningsved 40.000 m3t/år. Konstruktionsvirke 5000 m3t/år. Konstruktionsvirke 5000 m3t/år. 1667 skriver Landshövding Duvall att det åtgick tot ca 100 000 m3t vid gruvan för 1667 skriver Landshövding Duvall att det åtgick tot ca 100 000 m3t vid gruvan för

byggnationer, bloss, tillmakning = ca 1400 lastbilslass med släp idag. byggnationer, bloss, tillmakning = ca 1400 lastbilslass med släp idag. Årlig åtgång av träkol var ca 300 000 m3s årligen i snitt vilket krävde 600.000 m3t Årlig åtgång av träkol var ca 300 000 m3s årligen i snitt vilket krävde 600.000 m3t

ved/virke vid inresning i milorna. (300 000 m3s kol = 150 000 stigar träkol) ved/virke vid inresning i milorna. (300 000 m3s kol = 150 000 stigar träkol) Toppår 1660 enl Lindroth, 264.000 stigar = ca 500.000 m3 kol = ca 1.000 000m3 Toppår 1660 enl Lindroth, 264.000 stigar = ca 500.000 m3 kol = ca 1.000 000m3

ved.ved. Åtgång vid kall och vändrostning 25000 m3t/år.Åtgång vid kall och vändrostning 25000 m3t/år. Total åtgång cirka 700000 m3t per år i snitt motsvarande ca 11.000 Total åtgång cirka 700000 m3t per år i snitt motsvarande ca 11.000

virkeslastbilar med släp som vi ser idag på vägarna.virkeslastbilar med släp som vi ser idag på vägarna.

Page 5: ”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet

Hur införskaffades vedbehovet?Hur införskaffades vedbehovet?

Historiskt tidiga regleringar om avverkningar, Historiskt tidiga regleringar om avverkningar, förbud mot skogsbränder. förbud mot skogsbränder.

Wedekompaniet 1648-49 som embryo till Wedekompaniet 1648-49 som embryo till dagens StoraEnso (för att skaffa virke till dagens StoraEnso (för att skaffa virke till gruvan, daglöstäkten centrum).gruvan, daglöstäkten centrum).

Avtal med allmogen om skogsleveranser jmf Avtal med allmogen om skogsleveranser jmf (Hago-Brittas myntskatt Malung) (Hago-Brittas myntskatt Malung)

Organiserad flottningenOrganiserad flottningen Organiserade hästtransporterOrganiserade hästtransporter

Page 6: ”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet

WedekompanietWedekompaniet

Bildandet av Wedekompaniet 1648-49 (till Bildandet av Wedekompaniet 1648-49 (till 1888) embryo till dagens StoraEnso. 1888) embryo till dagens StoraEnso.

Page 7: ”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet

Skogslandskapet och flottleder som Skogslandskapet och flottleder som påverkades av driften vid Kopparbergetpåverkades av driften vid Kopparberget

Page 8: ”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet

KolflottningKolflottning

Kolflotten genom Nils Säfström, Gagnefs och Kolflotten genom Nils Säfström, Gagnefs och Mockfjärds hembygdsföreningar.Mockfjärds hembygdsföreningar.

Page 9: ”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet

Det sociala livet i skogslandskapetDet sociala livet i skogslandskapet Stor påverkan på befolkningens levnadsbetingelser under Kopparbergets epok Stor påverkan på befolkningens levnadsbetingelser under Kopparbergets epok

både ekonomisk som socialt. både ekonomisk som socialt. Troligen storleksordningen 500 hästekipage kolkörare/kolforor per dag i snitt Troligen storleksordningen 500 hästekipage kolkörare/kolforor per dag i snitt

in mot Falun under vinterföresäsongen i mitten av 16-talet. in mot Falun under vinterföresäsongen i mitten av 16-talet. Vi har en skyldighet till 1000-tals människor i 10-15-20 generationer att Vi har en skyldighet till 1000-tals människor i 10-15-20 generationer att

beskriva och lyfta fram dessa människors slit i skogslandskapet. beskriva och lyfta fram dessa människors slit i skogslandskapet.

Enkla övernattningskojor och splittrade familjer för gruvan och landets Enkla övernattningskojor och splittrade familjer för gruvan och landets

välståndvälstånd..

Page 10: ”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet

Ved- och virkesjämförelse idag och för Ved- och virkesjämförelse idag och för 350 år sedan:350 år sedan:

700.000 m3t motsvarar ca 11.000 timmerlastbilar med släp. 700.000 m3t motsvarar ca 11.000 timmerlastbilar med släp. Arbetet med att producera träkol var troligen upp mot 90% av Arbetet med att producera träkol var troligen upp mot 90% av

arbetskraftsåtgången i skogslandskapet. arbetskraftsåtgången i skogslandskapet. Avverkningen skedde med yxa, vinterkörning med häst och flottning.Avverkningen skedde med yxa, vinterkörning med häst och flottning. Arbetskraftsåtgången för kolet uppskattas att i mitten på 16-talet vara Arbetskraftsåtgången för kolet uppskattas att i mitten på 16-talet vara

ca 450.000 dagsverken = ca 3.000 kolare på halvårsbas ca 450.000 dagsverken = ca 3.000 kolare på halvårsbas Troligen 400 årsarbverk, 800 hushåll bara i Gagnef Troligen 400 årsarbverk, 800 hushåll bara i Gagnef Varje hästekipage tog i snitt ca 3 stigar = 6 m3s. Uppskattningsvis 100 Varje hästekipage tog i snitt ca 3 stigar = 6 m3s. Uppskattningsvis 100

kördagar per år under dec-mars. kördagar per år under dec-mars. Troligen storleksordningen 500 hästekipage kolkörare/kolforor per i Troligen storleksordningen 500 hästekipage kolkörare/kolforor per i

snitt in mot Falun under vinterföresäsongen i mitten av 16-talet. snitt in mot Falun under vinterföresäsongen i mitten av 16-talet. Dagens avverkning i Sverige är i cirka 80 miljoner m3fub, Dalarna ca Dagens avverkning i Sverige är i cirka 80 miljoner m3fub, Dalarna ca

5 miljoner m3fub.5 miljoner m3fub.

Page 11: ”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet

Ved- och virkesjämförelse idag och för Ved- och virkesjämförelse idag och för 350 år sedan:350 år sedan:

700.000 m3t motsvarar ca 700.000 m3t motsvarar ca 11.000 timmerlastbilar 11.000 timmerlastbilar med släp (60-65 m3t/lass). med släp (60-65 m3t/lass).

Vid mitten av 1600-talet, Vid mitten av 1600-talet, storhetstiden kan det storhetstiden kan det åtgått upp mot 1.500 000-åtgått upp mot 1.500 000-2 000 000 m3t!?2 000 000 m3t!?

Dagens avverkning i Dagens avverkning i Sverige är i cirka 80 Sverige är i cirka 80 miljoner m3fub, Dalarna miljoner m3fub, Dalarna ca 5 miljoner m3fub.ca 5 miljoner m3fub.

Page 12: ”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet

Vad som gjorts!Vad som gjorts!”Skogen och ”Skogen och

Kopparberget”Kopparberget”

Första initiativen kring skogen och världsarvet sommar 02.Första initiativen kring skogen och världsarvet sommar 02. Bildandet av skogsgrupp våren och hösten 03. Bildandet av skogsgrupp våren och hösten 03. Studiecirkel i samarbete med vuxenskolan våren 04, Studiecirkel i samarbete med vuxenskolan våren 04,

skogen, kolning och flottning.skogen, kolning och flottning. Inventering av fredsmilsrösen 2004-06, Lantmätare Johan Inventering av fredsmilsrösen 2004-06, Lantmätare Johan

Brandberg 1754, 112 rösen en gammelsvensk mils radie = Brandberg 1754, 112 rösen en gammelsvensk mils radie = 10 689 m från Falu gruva. 10 689 m från Falu gruva.

Diskussioner med Vuxenskolan och Högskolan om Diskussioner med Vuxenskolan och Högskolan om samarbete kring kurser och framtagande av material kring samarbete kring kurser och framtagande av material kring skogen. skogen.

Page 13: ”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet

Vad som gjordes 2006!Vad som gjordes 2006! Skogsutställning vid gruvmuseét. Skogsutställning vid gruvmuseét. Iordningställande av kolningsplats, Kolarnas backe med Iordningställande av kolningsplats, Kolarnas backe med

byggande av kolarkoja och kolmila vid krondiksskogen byggande av kolarkoja och kolmila vid krondiksskogen våren 2006. våren 2006.

2 Skogsdagar kring gruvmuseet & Kolarnas backe.2 Skogsdagar kring gruvmuseet & Kolarnas backe. KolflottenKolflotten

Page 14: ”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet

Vad som kan vidareutvecklas!Vad som kan vidareutvecklas! Endast Lapponia och Örlogsstaden Karlskrona berör skogligt Endast Lapponia och Örlogsstaden Karlskrona berör skogligt

användande bland Sveriges Världsarv. I Finland finns pappersbruk, användande bland Sveriges Världsarv. I Finland finns pappersbruk, skogsindustrienhet. skogsindustrienhet.

Permanenta en skogsutställning på museet, är under planeringPermanenta en skogsutställning på museet, är under planering

Producera en fredsmilsguide för kunskapsspridning, upptäcktsfärder Producera en fredsmilsguide för kunskapsspridning, upptäcktsfärder och vandringar längs fredsmilen. och vandringar längs fredsmilen.

Avhandlingar om skogens betydelse, fördjupade kunskaper från de Avhandlingar om skogens betydelse, fördjupade kunskaper från de skogliga arkiv som finns fram för allt Storas gamla arkiv. skogliga arkiv som finns fram för allt Storas gamla arkiv.

Avhandling om sociala livet hos människorna i skogslandskapet, Avhandling om sociala livet hos människorna i skogslandskapet, kulturgeografisk forskning.kulturgeografisk forskning.

Utveckla detaljkunskap kring kolningens process och skapa Utveckla detaljkunskap kring kolningens process och skapa visningsmaterial för skolor och turister i anslutning till gruvan. Kanske visningsmaterial för skolor och turister i anslutning till gruvan. Kanske bygga vidare på Kolarnas backe.bygga vidare på Kolarnas backe.

(Hur ser skogshistoriken ut kring en skogsgård i närområdet, (Hur ser skogshistoriken ut kring en skogsgård i närområdet, exempelvis Israelsgården som FetMats kom från i Boda by, Svärdsjö.)exempelvis Israelsgården som FetMats kom från i Boda by, Svärdsjö.)

Page 15: ”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet

Visionen att vara… Visionen att vara… …ett föredöme bland världsarven, det …ett föredöme bland världsarven, det

lokala i det globala i Universum!lokala i det globala i Universum!