Upload
timothy-bradshaw
View
36
Download
1
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Skola 2011 Lgr11 - genomförandeprocess. 2011 08 24. Skola 2011 Förändringar Genomförda ……. Skriftliga omdömen i samtliga ämnen från årskurs 1 – Ht 2008 Nationella mål i Sv/Sva och Ma för årskurs 3 - Ht 2008 Nationella prov i Sv/Sva och Ma i årskurs 3 - Vt 2009 - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Skola 2011Lgr11 - genomförandeprocess
2011 08 24
Skola 2011Förändringar
Genomförda ……..
Skriftliga omdömen i samtliga ämnen från årskurs 1 –Ht 2008
Nationella mål i Sv/Sva och Ma för årskurs 3 - Ht 2008
Nationella prov i Sv/Sva och Ma i årskurs 3 - Vt 2009
Nationella prov i årskurs 9 (Fy/ Ke /Bi) – Vt 2009
….och införs nu Ny skollag
Ny samlad läroplan med kursplaner för samtliga skolformer
Ny betygsskala (A-F) GY2011
Ny lärarutbildning/Lärarlegitimation
Fler nationella prov (SO och NO)
Undervisningen skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller även elever som lätt uppnår kunskapsmålen.
Var står vi nu?Resultat
Måluppfyllelse
KunskaperÅK 9Utveckling under perioden 2007-2010
2007 2008 2009 2010 2011
Andel behöriga till 87,6 88,3 88,9 87,3 88,4nationellt program
Andel som nått målen 74,0 73,8 76,9 75,0 79,4i samtliga ämnen
Genomsnittligt 217,9 221,7 223,0 219,9 223,5
meritvärde åk 9
PISA-rapporten - resultat för 2009
Tre områden testas: Läsförståelse (i fokus 2009) Matematik Naturvetenskap
Våra resultat i relation till tidigare resultat Det genomsnittliga resultatet har i absoluta mått
försämrats i både läsförståelse (2000) och matematik (2003). Ingen skillnad i naturvetenskap (2006).
I relativa mått är det fler OECD-länder som presterar på en signifikant högre nivå jämfört med Sverige inom samtliga områden.
Läsförståelse och matematik – från högre än genomsnittet till genomsnittet.
Naturvetenskap – från genomsnittet till under genomsnittet.
Likvärdigheten har försämrats. Skillnaden mellan skolors resultat har ökat kraftigt
även om de i ett internationellt perspektiv fortfarande är förhållandevis låg.
Betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund har ökat och är numer högre än genomsnittet.
Skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever har tilltagit och är större än i ett genomsnittligt OECD-land.
Skillnaden mellan flickor och pojkar i läsförståelse har ökat ytterligare dock ej i matematik och naturvetenskap.
Skillnaderna i resultat mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund är fortsatt höga och tillhör bland de högsta i OECD.
IUP - processen
Ny samlad läroplan med kursplaner Samlad läroplan för varje skolform Tydligt och begripligt språk
Innehåll Skolans värdegrund och uppdrag Mål och riktlinjer Kursplaner
Ny samlad läroplan med kursplaner
2. Övergripande mål och riktlinjer
Normer och värden
Elevernas ansvar och inflytandeSkola och hemÖvergång och samverkanSkolan och omvärldenBedömning och betyg
1. Skolans värdegrund och uppdrag
Kunskaper 3. Kursplaner
Lgr11 – del 1 och 2Del 1 - Skolans värdegrund och uppdrag Demokrati – och värdegrundsuppdraget Uppdraget att främja elevers lärande
- historiskt perspektiv- miljöperspektiv- internationellt perspektiv- etiska perspektivet
Del 2 - Övergripande mål och riktlinjerMål Skolans mål är att varje elev….Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska…. Läraren ska…
Övergripande mål och riktlinjer
Bild
Hem- och konsumentkunskapIdrott och hälsaMatematik
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra
för frågeställningar, beräkningar och slutsatser
Svenska, sva
formulera sig och kommunicera i tal och skrift
Historiaanvända historiska begrepp för att
analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används
Hem- och konsumentkunskap
Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord
och begrepp för bakning och matlagning
Biologianvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i
frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet Musik
analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och
historiska sammanhangReligionskunskapresonera och argumentera kring moraliska
frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller
Slöjdanalysera och värdera arbetsprocesser
och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp
Teknikanvända teknikområdets begrepp
och uttrycksformerIdrott och hälsa
Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och
utevistelser.
KemiDokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga
rapporter
Fysikanvända fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och
samhället
Samhällskunskaputtrycka och värdera olika ståndpunkter i till
exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika
perspektiv
2.2 KunskaperSkolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat
sätt
Kursplaner
• Långsiktiga mål
• VARFÖRSYFTE• Val av stoff
• VAD
CENTRALT INNEHÅLL
• Bedömning av lärandet dvs. kunnandet
KUNSKAPSKRAV
Betygen – grundskola och särskola
Läsåret 2011/2012 Åk 8 – nya systemet -, F, E – A (ej F i
särskolan) Åk 9 – nuvarande system G – MVG
Läsåret 2012/2013 Åk 6 – Åk 9 -, F, E – A Betyg i språkval först från åk 7 Rektor får fatta beslut om ett sammanfattande
betyg i SO och NO i åk 6
Kunskapskrav för E - C – A
Gemensam terminologi/gemensamma progressionsord
Kunskapsformerna- Fakta- Förståelse- Färdighet- Förtrogenhet
Lgr 11: Kunskapskravens uppbyggnad
E C A
Analys Analys Analys
Förståelse Förståelse Förståelse
Fakta Fakta FaktaFakta
Förståelse
Analys
Gemensamma progressionsord - exempelE C AGrundläggande Goda Mycket goda
Beskriver och kan Beskriver och Beskriver och
exemplifiera kopplar ihopgeneraliserar
delar tillhelheter
Enkla motiveringar UtveckladeVälutvecklade
motiveringar och nyanserade
motiveringar
Kunskapskrav BILD
Tankar kring arbetet med lgr11?
”Viktigt att vi gör läroplan och kursplaner till våra och inte läser dem slarvigt utan med verkliga omsättartankar. Dessvärre är det kanske så att vi inte läser dem alls, utan kastar oss över någon kursplan och sätter i gång med att bryta ned den till minsta möjliga beståndsdel. Om vi gör så har vi naglat fast oss själva med punktade lokala innehåll och tvingande självgjorda regelsystem. Men vi ska ju inte göra om dem, utan ta emot dem och börja bygga läroplan i verkligheten, med andra ord: Omsätta!”Anne-Marie Körling, Haninge kommun
IUP - processen
Vad är en LPP?En lokal pedagogisk planering tydliggör kopplingen mellan de
nationella målen, undervisningens innehåll
och bedömningen av elevens lärande och
stödjer elevernas utveckling mot de nationella målen.
(IUP-processen)
IUP - processen
Lokal pedagogisk planering
Skriftliga
omdömen
Framåtsyftand
e planeri
ng
Dokumentation
Var befinner sig eleven i sin kunskapsutveckling och vad är nästa steg?
Koppling till LPP
Bedömning under vägen.
Vad är nästa steg och hur kommer vi dit?
Återkopplas till ny LPP…
Lokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering
Skriftligt omdömeSkriftligt omdömeSkriftligt omdömeSkriftligt omdömeSkriftligt omdömeSkriftligt omdömeSkriftligt omdömeSkriftligt omdöme
Framåtsyftande planering
utvecklingssamtal
Pedagogisk kartläggning
Åtgärds- program
Dokumentation
Vad är på gång i staden?
HT 2011 Matriser för varje ämne – syfte/långsiktiga mål/centralt
innehåll/kunskapskrav Utveckla Stockholm Skolwebb – Lpp och skriftliga
omdömen Kompetensutveckling – personal inom skolbarnsomsorg
och förskoleklass Seminarieserie – bedömning för lärande – Astrid
Pettersson Handledning/coachning i läro- och kursplanearbetet –
Torbjörn Hortlund Learning/lesson studies Seminariedagar för lärare i de praktiskt-estetiska
ämnena