SKRIVREGLER FÖR ALLAFå fram innehållet i dina texter

Eva Bergengren

Skrivregler för alla

Copyright © 2020 Pixondu AB

Författare: Eva Bergengren

Moderskeppet.se Pixondu AB, Järnvägsgatan 3, 553 15 Jönköping

E-boksutgivning, första versionen

ISBN: 978-91-89159-15-0

INNEHÅLL

Förord 1Skribent är ett servicejobb 2Hjälp till hands 4

Del EttFÅ FRAM INNEHÅLLETKnep för att nå fram 9Var konkret 10Välj enkla ord 13Undvik klyschor och modeord 15Vinkla för läsaren 17Börja med det viktigaste 19Rubriken är textens huvudingång 21

Del TvåHJÄLP TEXTEN ATT FUNGERAEn bruksanvisning när det kärvar 27Håll verben aktiva 29Gör inte substantiv av verben 31Göm inte subjektet 33Rensa bland adverben 36Rensa bland adjektiven 39Sätt punkt! 42Ny tankegång, nytt stycke 44Skriv inte som du talar! 47

Del TreREGLER OCH ”REGLER”Rekommendationer 51Var eller vart? 53De eller dem? 55

Ett s som äger 58När ska det vara stor bokstav? 60Särskriv inte! 62Förkorta inte i onödan 64Får man inleda en mening med ”och”? 67Siffror och ord 69

Del FyraTECKEN SOM INTE ÄR BOKSTÄVERSkiljetecken ökar läsflytet 75Långa och korta strecket 77Tre tillfällen att komma(tera) rätt 80Streck eller citat vid repliker? 83Använd riktiga citattecken 87Komma, semikolon och punkt 89Teckentydning 91

Del FemTEXTENS FORMTypografi 95Gemena bokstäver i löpande text 96Låt typografin hjälpa läsaren 98

Till sist 101Några lästips 103

Om författaren 107

FÖRORD

När jag gick i skolan tyckte jag att grammatik var fasansfullttråkigt.

Och jag hade fel.I själva verket ägnade jag nästan all min vakna tid åt att sjunga,

prata, berätta, lyssna, läsa och skriva. Jag använde grammatik helatiden. Faktiskt var grammatik det roligaste jag visste.

Grammatik är ju systemet och principerna som gör att språketfungerar och når fram och inte bara består av en hög med ord i enenda röra.

Jag heter Eva Bergengren och jag är skribent, journalist,kommunikatör och redaktör. Jag jobbar med skriftspråket – precissom du. För alla behöver vi någon gång skriva och göra ossförstådda med hjälp av bokstäver.

Den här genomgången tar upp olika typer av knepigheter ochval som du kan råka ut för när du skriver. Hur ska du egentligengöra för att få orden att nå fram med det du vill säga eller berätta?

1

SKRIBENT ÄR ETT SERVICEJOBB

När innehållet som går fram utan att läsaren behöver grunna över enskild-heter i själva texten, då har du gjort ett bra skrivjobb.

Det skrivna ordet är världens bästa verktyg för lagring ochöverföring av information, kunskap och erfarenhet från enmänniska till en annan. Från en tid till en annan. Från en plats tillen annan.

Skribentens uppgift är att förmedla budskap och innehåll tillden som läser. Men det är inget jobb med garanterad stjärnstatus.När du har lyckats tänker inte läsaren ”Vilken rättstavad ochvälskriven text och skicklig skribent!”

Den som läser tänker: ”Så intressant! Det här var någotnytt/viktigt/allvarligt/kul/upprörande …”.

Det är när ditt innehåll går fram utan att själva texten märksoch läsningen blir jobbig som du har lyckats. Se en informeradläsare som en nöjd kund. Det är ett serviceuppdrag att skriva förden som inte vet lika mycket om ämnet som du själv.

Svenskan är inte ett enda språk. Det finns dialekter, yrkesjar-gong, slang, sociolekter, olika sätt att uttrycka sig inom olikagrupper i samhället.

Och du använder inte heller samma språk när du skriver som

2

när du talar. Talspråket ändras snabbt. Vi hittar på nya ord varjedag och plötsligt är ett visst uttryck högstatus och något som ”alla”säger.

Den här genomgången handlar om skriftspråket. Det ändrasinte lika snabbt som det talade språket, men det händer massor därockså. Det räcker att läsa en äldre svensk roman eller en dagstid-ning från 50-talet, för att inse att det som anses som vårdat ochnormalt allmänspråk i en tid, ser märkligt och uppstyltat ut någraårtionden senare.

Varje årsskifte publiceras listor över nya ord och uttryck somhar uppstått eller blivit vanliga under det senast året.

Men även böjningsmönster och själva systemet för hur ordenanvänds, ändras. Det går långsammare än skiftningarna i ordför-rådet men det pågår just nu.

Om 20–30 år kommer kanske skillnaden mellan de och dem attverka lika stel och konstlad som vi nu tycker att det är att läsa ordsom äro och gingo, från tiden när verben hade pluralformer. Kanske.Ingen vet riktigt vilka vägar språket kommer att ta och ingenbestämmer över det. Det är vår gemensamma tillgång.

Därför är just ordlistor och skrivhandledningar sånt som är värtatt köpa nya när det kommer nya utgåvor.

Språknormer och skrivregler kan vara som ”vett och etikett”när det är som bäst. En överenskommelse mellan skribent ochläsare. Ta inte för hårt på ordet regler.

Och precis som när det gäller vett och etikett-regler kan densom känner till förväntat skick och bruk också bryta mot reglernanär det finns en anledning. Det ger en helt annan effekt än om du ärinkonsekvent och osäker för att du inte vet.

Den här genomgången är tänkt som en låda med olika fack. Dukan plocka det som du behöver och du behöver inte läsa allaavsnitten i följd.

3

HJÄLP TILL HANDS

Språkregler och grammatik är efterkonstruktioner. Språket finnsinte i ordlistor och grammatikluntor. Språket finns i oss och uppstårnär vi kommunicerar. Ordböcker, grammatik och regelsamlingar ärsom kartor som kommit till i efterhand. Dessutom beskriver de ettlandskap som hela tiden ändras.

Det är en fascinerande kollektiv process när språk förändrasmed oss och vår värld.

Våra ord och uttryckssätt kommer att ändras och ändras igen.Så länge det finns människor som pratar och skriver svenska.

I slutet av kursen går jag igenom några handböcker, ordlistoroch webbplatser som är bra att känna till. Men redan nu vill jagnämna två viktiga hjälpredor för en skrivande person.

Svenska Akademiens Ordlista, SAOL. Första upplagan avSAOL kom 1874, och den har sedan dess varit rättesnöret för hurvi ska stava och böja orden i svenskan. Eller rättare sagt de 126 000vanligaste orden. Det är tillåtet att använda äldre ord som rensatsut. Som: oktrojtid, aneroid och fyrhugga.

Och att hitta på nya. Som moderskeppig, språkchock och webbkursa.Svenska skrivregler är en handbok som jag hänvisar till i de

olika avsnitten. Den jobbas fram av Språkrådet och ligger till grund

4

för många andra regelsamlingar och språkliga riktlinjer för skrivensvenska.

Jag brukar gilla gamla invanda grejor och principen med åter-bruk. Det är sällan jag som är först med nyaste modellen ellersenaste versionen. Men just när det gäller just ordlistor ochspråkrekommendationer är det värt att satsa på senaste upplagan.

När jag jobbar som redaktör och korrekturläsare hinner dealdrig upp i bokhyllan, de finns bredvid datorn, på skrivbordet ochblir rejält tummade innan nästa upplaga kommer ut.

I den här genomgången utgår jag från Svenska skrivregler somkom ut i maj 2017och SAOL, 14:e upplagan som gavs ut 2015.

De borde finnas på alla arbetsplatser, skolor och på alla andraställen där människor kommunicerar genom skriftspråket.

Att skriva är något mycket större och mycket mera magiskt änatt hålla sig till ett regelsystem och göra rätt. Precis som att bra fotooch bildberättande handlar om mer än att hålla koll på slutare ochbländare och ta skarpa bilder.

Och när du kör bil för att komma till en plats där du aldrig förrhar varit eller för att möta en älskad person på flygplatsen, ja då ärdet inte högerregeln och trafikmärkena längs vägkanten som duminns och berättar om.

Samtidigt är det ju bra att reglerna finns där och att systemetfungerar – så att alla på vägen har en någorlunda gemensam stan-dard för hur man kör.

Ungefär likadant är det med skrivreglerna. Om du använderdem tänker ingen på dem. Ditt innehåll och budskap går fram utantrafikstockningar och avåkningar längs vägen.

5

FÅ FRAM INNEHÅLLET

KNEP FÖR ATT NÅ FRAM

Konsten att inte krångla till det.Skickliga yrkesskribenter kan skriva om de mest komplicerade

sammanhang så att de blir begripliga för oss vanliga. Det är enkonst.

Men det finns knep i deras verktygslåda som minsta barn kananvända. Faktum är att minsta barn gör just det. Vem har inte hörten femåring komma med den mest träffsäkra förklaringen?

Barn har inte lärt sig att krångla till det och att lägga in prestige,statusmarkörer och besserwisseri i sitt tänkande. De vill veta hurvärlden fungerar och de använder språket på sitt direkta, konkretasätt.

Ju mer komplex verklighet som ska beskrivas, desto enklareoch tydligare språk behövs för att den ska bli greppbar för den sominte har bakgrundskunskap.

Och det är ju ofta det som är utmaningen när du ska skriva förden som inte har din egen kompetens och fackkunskap.

Här går vi igenom några saker som gör din text lättillgänglignär du ska berätta om det som du är expert på. Du har massor avkunskap. Nu handlar det om hur du presenterar den.

9

VAR KONKRET

Ord med specifik innebörd fastnar lättare än mer allmänna begrepp.Ett vanligt misstag är att använda ord som täcker in så mycket

som möjligt. Att skriva ”verktyg” i stället för ”hammare ochtumstock”.

Men det är precis tvärtom. Ju mer ordet täcker in, desto mindreexakt blir det och desto svårare för läsaren att se vad du menar.

Det är större risk att jag missförstår instruktionen om det ståratt jag ska lämna in ”dokumentationen” i stället för ”lönerapporten”.Även om begreppet ”lönerapporten” ingår i begreppet ”doku-mentation”.

Det är inte för att den är fel som texten inte fungerar fullt ut.Det är för att den som skrivit valt ett ord som är allt för abstrakt,som kan stå för så många olika saker. Då är det risk att läsarenmissförstår.

Det här är enkelt, men svårt. Ska jag vara konkret och berättaom något specifikt måste jag ju utelämna många andra möjligheteroch tolkningar. Men det är nu din expertkunskap kommer in ibilden. Den som är säker på sitt innehåll vågar vara tydlig. Och blirförstådd.

10

Välj att förklara krångliga saker på ett konkret sätt. Det är pånivån där vi kan se, känna, lukta och se innebörden framför oss somdu har störst möjlighet att nå fram till läsaren.

Om du skriver om en vas med en vacker blomma och vill attläsaren ska se den framför sig, så skriver du inte ”inredningsdetalj”eller ”dekorativt inslag”. Utan ”vas med blomma”. Kanske till ochmed ”keramikvas och petunia” om du vill skriva om just denblomma du har framför dig på bordet.

Journalister kämpar ofta med att få politiker och andra ansvars-personer att uttrycka sig konkret. Frågan ”Ska ni reparera skolan ivår?” kan få svaret ”Vi ska vidta åtgärder som är förenliga medregelverket”.

Det är ju inte en lögn men det är ändå rätt svårt att förstå vadde menar. ”Vidta en åtgärd” kan ju betyda allt möjligt, från attbygga om hela skolan till att skicka ett papper till en myndighet.

Föräldrarna och barnen vet fortfarande inte om de kan förväntasig en renovering, vilket var det viktiga för dem.

Ibland finns det inget konkret att berätta om.Till exempel när texten handlar om förslag, en tänkt framtid. Då

är det smart att använda tänkta exempel.”Kalle som sitter i rullstol ska kunna komma in och röra sig fritt inom

skolan. Han ska inte behöva vänta på någon vuxen som kan bära rullstolen itrapporna.”

Ett sånt påstående kan läsaren omvandla till bilder och det ärlättare att komma ihåg, ställa frågor på, ha en uppfattning om. Änom svaret är:

”Utbildningssystemets lokaler ska anpassas för full tillgänglighet förmålgrupperna.”

Där finns det inget konkret som tanken kan ta fasta på.Vi måste så klart kunna sammanfatta och uttrycka oss på en

allmängiltig och abstrakt nivå också. En lärare skriver ”klassen”,eller ”eleverna” och räknar inte upp alla namnen varje gång denämns som grupp. Språket är töjbart och praktiskt med alla sina

11

nivåer. Men en text som bara svävar omkring i den där rymden avbegrepp som ”föremål”, ”objekt”, ”åtgärder”, ”aktörer”, ”företeelser”– den blir svår att ta till sig.

Så uttryck dig i konkreta ordalag när du förklarar. Och gegärna exempel som kan skapa bilder hos läsaren.

12

VÄLJ ENKLA ORD

Facktermer och specialuttryck fungerar inte överallt. Om du använder termersom inte är allmänt kända, förklara dem första gången de nämns i texten.

Det finns ofta flera ord för samma sak. Och olika formuleringarför att beskriva något.

”Ett fordon i övre prissegmentet” är kanske det som bilhand-laren diskuterar med sin affärskollega. Den som ser bilen iströmmen av vanliga grå oplar och fiatar på gatan säger kanskesnarare ”vrålåk eller lyxbil”.

Expertorden är nödvändiga och jättebra när du talar medkollegor och löser problem ihop med andra som jobbar med sammasaker. Läkaren som konsulterar en kollega använder naturligtvisspecifika ord på latin och kaptenen på segelbåten ger inte order omatt ta ner ”seglet”, utan ”focken”, ”storseglet” och ”spinnakern”.

Men vänder du dig till ickeexperter kan specialorden, som är såexakta och användbara i det inre sammanhanget, bli som staketmellan läsaren och innehållet.

Förmodligen skriver du mest om sånt som du kan, inomområden där du kanske är jobbets expert. När du ska informeraandra som inte har din utbildning och som jobbar med helt andrasaker kan det vara knepigt att backa tillbaka till det där tillståndet

13

när du inte var expert och ta på dig läsarens glasögon. Den somjobbar intensivt med något och träffar många kollegor inom sammakunskapsfält kan tappa känslan av hur mycket ”vanligt folk”hänger med.

Om du är osäker på hur bekant en yrkesterm eller ett begreppär: Utgå från att läsaren inte vet vad ”brytdatum”, eller ”kassaflö-desanalys” betyder och innebär.

Jag älskar att prata om litteratur, bokproduktion, författandeoch skrivande. Och när jag är i ett vanligt socialt sammanhang, somen middagsbjudning, får jag skärpa mig för att inte säga ord som”utgång”, ”utfall”, ”dramaturgi”, ”avtoning” och annat som äranvändbart när jag pratar med författare, kollegor, formgivare ochtryckerier.

Men det är inte heller så att läsare till varje pris måste förskonasfrån nya ord. Tvärtom. Alla ord vi använder har vi någon gång stöttpå för första gången. Vi bygger på ordförrådet och lär oss nya sakerhela tiden, det är ju bland annat därför som det är så kul medkommunikation och att läsa. Vi lär av varandra.

Ibland är en fackterm enda möjligheten att berätta det du villsäga.

Men om du använder fackord eller begrepp som inte är såvanliga i det allmänna språket gör du klokt i att förklara dem förstagången de dyker upp i texten. Den där lilla parentesen med en defi-nition betyder så mycket för den som ska ta till sig innehållet.

När du vill bli förstådd av många är det smart att använda ordsom många förstår.

14

UNDVIK KLYSCHOR OCH MODEORD

Jättefräckt idag – heltöntigt i morgon. Se upp med uttrycken som ”alla”använder hela tiden.

Har du samlat ihop till ett humankapital, antagit strukturellautmaningar eller värnat om ett kärnvärde idag? Modeordenanvänds flitigt när de är nya och blir snabbt daterade.

Klyschorna är motsatsen till expertspråket men kan få sammaeffekt hos läsaren: Att innehållet inte går fram. Klyschor, som ocksåkallas floskler, är överanvända ord och fraser som blivit så slitna attde inte betyder något alls.

Uttrycken låter bra men det är svårt att fästa de här orden vidnågon typ av konkret innebörd. Som meningen:

Vi satsar på kunskap och professionalism och utvecklar och förädlararbetsprocesserna för att optimera resursanvändningen och effektiviteten.

Meningen är från en floskelgenerator som jag hittade jag påavigsidan.com (en hemsida som samlat språk- och översättnings-missar, konstiga rubriker och annat kul). Generatorn är en databasmed en mängd formuleringar från olika hemsidor och säljmaterial.

15

Och ur det materialet kan man själv plocka ihop sin egen floskelme-ning. Lite kul, men också tankeväckande. Det låter ju så bra. Som:

Vi har en stabil grundplattform för flexibla lösningar och vi delar gärnamed oss av erfarenheter och kompetens för att öka kundens förutsättningarför en lönsam och positiv teknikanvändning.

Men vad betyder det?Bildspråk rör sig ibland i klyschfarozonen. Varje klyscha har

någon gång varit en träffande språkbild som gav texten eller taleten dimension extra. Första gången en ledare yttrade Vi ska sätta nerfoten var det ett utslag av språklig kreativitet som ledde till att alladirekt förstod vad hen menade. Men språkbilderna slits snabbt nernär de används överallt och i alla sammanhang.

Om ordförrådet vore en garderob skulle modeorden ochklyschorna vara de där senast inköpta plaggen som man använderhela tiden för att man känner sig så ung, modern och hipp i dem.Tyvärr märker omgivningen snabbare än man själv att modeplaggetblir slitet, solkigt och ibland helt fel för sammanhanget och årstiden.

Det kan vara lönt att gå lite längre in i ordförrådet och hittabegrepp och sammansättningar som återger det du vill säga på ettmer varierat och precist sätt – snarare än uttryck som liggernärmast till hands och som redan håller på att bli utslitna.

Det finns många klyschor inom ledarskap och i företagsvärlden.Här tar man höjd, gasar och bromsar samtidigt. Politiken har sinegen floskelflora (hjul som snurrar, lador som gapar tomma) ochkulturdebatten har sin. Om du hittar något som skaver, så är dettroligare på en kultursida än i en skoaffär.

Vi ramlar alla dit ibland, klyschorna blir en del av ett socialtsammanhang. Jag blev jätteglad när jag hörde substantivet tänkförsta gången. Det var ett nytt ord för själva processen i huvudet,inte fundering, inte tanke, inte slutsats. Utan ett – tänk. Och nulåter det så tillkämpat och tomt på innehåll, det riktigt … skaver!

16

VINKLA FÖR LÄSAREN

Utgå från vad läsaren vill och behöver veta, inte från vad du vill berätta.Det är svårt att mentalt sätta sig på läsarens plats och ställa sig

frågan ”vad behöver läsaren veta?” i stället för ”vad vill jagberätta?”

Läsaren befinner sig i ett annat huvud, ett annat sammanhangoch har andra erfarenheter och referenser än den som skriver.

Vi har ju så mycket att förmedla. Den som är starkt engageradkan lätt glömma bort att tänka på den som ska läsa eftersombubblet från allt som ska berättas tar över.

Kliv ner från estraden och din expertroll en stund och fundera:Hur ser texten ut från åskådarplats och hur fungerar den? Ställfrågor till en tänkt eller verklig läsare.

Om du ska skriva ett nyhetsbrev till de anställda på ditt jobbdär du ska berätta om det nya lönesystemet. Då kan det vara en braidé att prata med några av dem som ska få informationen. Lyssnanär de diskuterar sinsemellan. Du upptäcker kanske att de behöverveta mycket mer än du hade tänkt dig. Din text blir kanske intebegriplig utan en lista med bakgrundsfakta som är helt självklaraför dig.

Du kanske får idéer och uppslag till fler nyhetsbrev och ämnen

17

som du inte ens tänkt på som just skrivämnen tidigare. Det som ärgrundläggande kunskap och rena självklarheter för dig kan varaintressanta nyheter för andra.

Låt oss säga att du hanterar lönerna på ett företag och får ettnytt datorsystem till din hjälp. Så vill du berätta det för allaanställda.

Med nya xx-systemet har brytdatum ändrats till den 10:e.

Det är ju precis det som har hänt på den administrativa nivån.För er som jobbar med ekonomin och lönerna är det en storförändring.

Men den som läser nyhetsbrevet hade snarare behövt informa-tion som är kopplad till vad detta innebär för den som är anställd.

I det här fallet vill du att läsaren ska agera på ett särskilt sätt.Då är det bättre att skriva en uppmaning i stället.

”Rapportera dina arbetade timmar före den 9 juni för att få rätt lön den25:e.”

Och varför ska du säga något om brytdatum till vaktmästareneller innesäljaren?

Ibland handlar utmaningen om att inte berätta allt du vet.

18

BÖRJA MED DET VIKTIGASTE

Även den som bara läser en bit av texten ska förstå vad det är frågan om.Vi är otåliga som läsare. Många lämnar texten redan efter några

meningar eller stycken. Därför är det viktigt att få med huvudbud-skapet så tidigt som möjligt. Du kan inte räkna med att du har läsa-rens fulla uppmärksamhet hela texten igenom.

Tänk dig texten som en tratt. Det översta lagret är det största.Det som flest kommer att se. Ju längre ner i texten, desto fler läsarehar du tappat på vägen. Sorgligt men sant.

Så börja med det viktigaste. Sen det näst viktigaste och såvidare. Längre ner i texten kommer bakgrunden, exempel, förtydli-ganden, utvikningar och kanske rent av en liten knorr på slutet sombelöning åt den som läste klart.

Det är en klassisk journalistisk teknik att skriva som en tratt.Du kan läsa en dagstidning eller en nyhetswebb och få i digkontentan av dagens viktiga händelser bara genom att läsa ingres-serna eller inledningarna till artiklarna. Det finns så klart andra sättatt lägga upp texter men ”tratten” är klassisk just för att den funge-rar. När det inte finns tid och utrymme för finlir och du vet att dukonkurrerar om läsarens tid och uppmärksamhet är den modellenett bra förstaval.

19

Vad som är ”det viktigaste” är så klart olika i olika sammanhang.Samma innehåll kan presenteras på olika sätt på till exempel perso-nalwebben och i affärstidningen. De har olika läsare som är intres-serade av olika delar av innehållet.

Det kan ju vara lite klurigt om ni på ekonomikontoret har fåttett nytt rapportsystem som är den stora nyheten för er. Äntligenkan ni jobba på ett sätt som ni önskar. Nu kan ni göra ert jobb utanatt halva styrkan går under av stress inför vissa datum och dess-utom kan ni få ut mängder av bra rapporter och bättre koll på före-tagets utveckling. För er är nyckelmeningen:

Nytt rapportsystem ger bättre koll och mindre stress.

Men den anställda som ska läsa den här texten har ett annatfokus. För den personen är den stora nyheten att tjänstetimmarnanu ska rapporteras på ett annat sätt. Den förändringen är ”detviktiga” i den text som ska informera dina kollegor på de andraavdelningarna. Så artikeln i nyhetsbrevet som skickas ut till deanställda får huvudbudskapet:

Lämna din lönerapport före den 9:e varje månad om du vill ha rätt lön den25:e.

Sen kommer ett avsnitt om nya system och programvaror somförklarar den här nyordningen. Grundregel: Huvudbudskapet förstoch det är läsarens behov som avgör vad som är viktigt.

20

RUBRIKEN ÄR TEXTENS HUVUDINGÅNG

Rubriken ska locka till läsning men också ge viktig information.Rubriken är ofta det vi uppfattar först. En rubrik ska vara kort,

korrekt, lättläst, konkret, aktivt formulerad, överraskande, infor-mativ och gärna rolig eller lite småklurig. Den ska ge en sannförväntan om innehållet i texten och samtidigt som den ger denviktigaste informationen till den som inte läser vidare utan bara serrubrikerna. Till exempel på en webbsida, ett nyhetsbrev eller i entidning. Och så ska den locka till läsning.

Det är inte små krav vi ställer på de stackars rubrikerna. De görett viktigt jobb men alla rubriker kan inte ge allt. Nästa gång duläser en tidning eller ett magasin kan du kolla på vilka uppgifterredaktören har gett rubrikerna. Det är bra att fundera på rubrikenshuvuduppgift i just den text du håller på med. Ska den i förstahand:

Locka till läsning?Informera?Sälja?Uppmana till handling?Roa?

21

Lätta upp texten? (Ja, ibland är det rubrikens uppgiftatt vara en grafisk hållplats för ögat i en lång text. Det ärsällan enda uppgiften, men den finns med iarbetsbeskrivningen för rubriker.)

Det här är två olika rubriker på samma text:

Nytt rapportsystem sparar tidSkriv dina timmar direkt i appen!

Vilken du väljer beror på din avsikt med texten och vem läsarenär och varför den som ska läsa behöver den här informationen.

Om läsaren ska veta att det finns ett nytt system och att det harvissa fördelar, så väljer du första.

Om avsikten med texten är att läsaren ska ändra beteende ochrapportera på ett nytt sätt så är den andra mer ändamålsenlig.

Det är en konst, åtminstone ett konsthantverk, att formulera rubri-ker. Precis som när det gäller andra färdigheter krävs det träning.

Första steget till att bli en rubrik-Zlatan är att komma bort frånöverskriften.

Skillnaden är att rubriken berättar något medan en överskriftbara är en etikett. Rubriken ska ge läsaren en rimlig inblick i vadtexten handlar om och ett argument till varför hen ska läsa just denhär texten. Överskriften är allmänt formulerad och hade kunnatplaceras över en mängd olika texter.

Rubrik: ”16-timmarsdagen i bokfabriken”Överskrift: ”Dåliga arbetsförhållanden”

Som redaktör får jag ibland göra rubriker på andras texter. Dåom inte förr, ser jag att ju tydligare syfte skribenten har haft med

22

sin text, desto lättare och snabbare hittar jag den där rubriken somkänns så självklar att den nästan formulerar sig själv. Om innehålleti texten är abstrakt, fullt av floskler som egentligen inte betydernågot, och mest innehåller gamla självklarheter ja, då blir rubrikendärefter.

Vilken variant hade fått dig själv att läsa vidare?

Nytt lönesystem eller Rapportera i tid – få lönen den före helgenInformation från ledningen eller vd: ”Vi kan nyanställa i vår”Ny trafikplanering eller Cyklister får egna körfält

23

HJÄLP TEXTEN ATT FUNGERA

EN BRUKSANVISNING NÄR DET KÄRVAR

Se grammatik som en bruksanvisning att ta fram när något kärvar.Det finns text som är grammatiskt korrekt och rätt på alla sätt

men som trots det inte riktigt lyfter.Du kan inte sätta några röda bockar i kanten, men det blir ändå

så att läsarens blick inte får fäste på innehållet. Den som läserbörjar tänka på annat och även om den läser hela texten till slut harsvårt att redogöra för vad där stod.

Det finns några saker som är bra att ha i bakhuvudet när du skagöra texten läsarvänlig. Förutom att ditt innehåll är relevant ochintressant för läsaren så klart.

Det här är svårt att förklara utan att använda grammatiskatermer. Så nu kommer det lite sånt.

Man kan leva ett helt liv och ha ett rikt och uttrycksfullt språkutan att kunna så mycket om grammatik eller känna till de därbegreppen. Precis som jag kan köra bil utan att veta var förgasarensitter eller hur ett tändstift ser ut. Det är när bilen ska lagas ellernär du ska ändra på ditt sätt att uttrycka dig – eller komma på vaddet är som inte fungerar så bra i en text – som du behöverbegreppen.

Jag ska hålla ner det grammatiska fikonspråket till ett minimum

27

men en del saker går inte att förklara utan att lyfta en smula pågrammatikens motorhuv. En sån sak är begreppet ordklasser.Ordklasser är kategorier av ord med olika funktion i språket. Allaord tillhör någon ordklass. Varje ordklass är som en låda i den storabyrån ordförrådet. Det handlar om substantiv, verb, adjektiv,adverb, pronomen, räkneord, prepositioner, konjunktioner,subjunktioner, interjektioner.

Ibland delas de in på ett annat sätt så att de bildar ännu flergrupper: Egennamn, infinitivmärke, particip, artiklar

Vi kommer in på några av dessa begrepp i de följande kapitlen.Dessa och andra grammatiska termer låter ju väldigt vetenskapligaoch teoretiska, men alla lådorna i det här systemet finns där sedanvåra första år. Det som händer sedan är att vi fyller vårt ordförråd itakt med erfarenhet, utbildning, genom att lyssna och läsa ochkommunicera och vara en del av världen. Du har systemet på platsmen med etiketter på lådorna är det lättare att hitta rätt när du villändra på något. Ordklasserna är bra att känna till när du jobbarmed dina texter.

28

HÅLL VERBEN AKTIVA

Passiva verb gör texten tungläst och får läsaren att stanna upp eller fastna.Aktivera verben och öka läsflytet!

Ordklasserna är alltså kategorierna som alla ord tillhör. Sats-delar handlar om vilket jobb ett visst ord har i en sats eller ettpåstående.

Verb är en ordklass, en grupp av ord som du kan skriva attframför som i att äta, att skriva, att betala.

Förenklat kan du se verben som handlingar. Och när en meningkänns tungläst och svår att få grepp om kan problemet handla omverbet. Det är i alla fall värt att undersöka närmare.

Passiva verb är en vanlig anledning till att texter blir onödigttunglästa och svårtuggade.

Och nu kommer det ett grammatikord till: Subjekt. De har enroll i texten, en satsdel. Det är det ord som ”äger”, som så att sägastår för handlingen, som är kopplat till verbet. Det kan vara en ellerflera personer, eller något helt annat än en person.

Pappa köpte en cykel är en mening med ett subjekt, pappa, somutför en handling, köpte.

En annan variant av samma händelse är: En cykel köptes av pappa.Här är det cykeln som är subjekt men eftersom en cykel inte kan

29

utföra några affärstransaktioner på egen hand, så blir verbetpassivt, precis som cykeln. Det är fortfarande pappa som utförhandlingen.

Ibland behövs passiva formuleringar men ofta används de ionödan och bromsar texten och läsningen.

Verben är textens motor, de ord som innebär att det händernågot. Ett aktivt verb hjälper läsaren med jobbet att skapa en bildav innehållet så att det egna huvudet tar till sig den tanke somtexten förmedlar.

Om dessa verb är passiva slöfockar i soffan så blir textenonödigt tungläst. Exempel:

Passiv: Appen kan testas av användarnaAktiv: Användarna kan testa appen

Passiv: Kalaset uppskattades av barnenAktiv: Barnen uppskattade kalaset

Passiv: Soluppgången sågs av migAktiv: Jag såg soluppgången

Ett aktivt verb ger ofta en mer levande och tydlig bild i läsarensmedvetande. Det ligger närmare vårt naturliga sätt att uttrycka ossmuntligt. Hur skulle du sagt om du berättade om soluppgången fördin granne vid förmiddagsfikan?

Så när du märker att en text känns tung och omständlig, se hurverben beter sig och om du kan pigga upp dem lite och få dem meraktiva.

30

GÖR INTE SUBSTANTIV AV VERBEN

Undvik att substantivera i onödan. Verb som förvandlats till substantiv görtexten byråkratisk och omständlig.

Substantiv den är ordklass, den grupp av ord, som du kan sättaen, ett eller flera framför.

Det är inte hela sanningen för det finns också substantiv som ärinte så lätt låter sig räknas och inordnas i mönstret. Snö till exem-pel. Men för enkelhetens skull tänk en, ett eller flera så har du hyfsatgrepp om substantiven. Tanke, guldfisk, cykel, votering, exempel,papperslapp, systemkamera – de tillhör alla ordklassen substantiv.

Lisa cyklar är ett påstående med ett subjekt, Lisa, och ett verb,cyklar.

Meningar med ett aktivt verb är lättare att göra om till bilder iläsarens föreställning – vi förstår innehållet utan att behöva analy-sera texten.

Men i många texter, inte minst från myndigheter och officiellaavsändare blir verben kidnappade av substantiveringsmakterna.

Verb som drabbas av detta öde tvingas byta ordklass och blisubstantiv i stället. Cykling är ett substantiv. Du kan säga en cykling,flera cyklingar. I stället för ett aktivt och spänstigt verb som håller

31

igång händelseförloppet i meningen får vi ett tungt och orörligtsubstantiv som inte kan göra något alls på egen hand.

Det behöver ett verb för att det ska bli någon action. Så vi fårlägga dit ett verb. Lisa bedriver cykling.

Då blir det ett verb som inte ger någon bild utan som får hakaspå substantivet. Fattade, bedrev, idka, ha, utföra, uppleva, känna, utöva,det är exempel på verb som måste till för att det ska hända något isåna här meningar.

Exempel:Styrelsen fattade beslut – Styrelsen beslutade (bestämde)Ungdomar vill utöva självbestämmande – Ungdomar vill bestämma

självaArbetslaget har genomgått en förändring – arbetslaget har förändratsVerbet som var den egentliga händelsen i meningen blev alltså

ett substantiv. Och skribenten fick lägga till ett annat verb för attdet skulle hända något över huvud taget. Hur onödigt detta är blirtydligt när det handlar om en konkret handling som att cykla.

Det är ju inte världens mest smidiga uttryck att påstå attLisa bedrev cyklingText där verben har förvandlats till substantiv låter ofta pompös

och byråkratisk och blir onödigt svår att ta till sig. Aktivera verbetoch berätta vad som händer.

Lisa cyklar. Verbet är återerövrat och tillbaka på (cykel-)banan.

32

GÖM INTE SUBJEKTET

Låt texten svara på frågan ”vem?”Subjekt är inte en ordklass utan en satsdel. Om ordklasserna är

castingen så är satsdelarna rollen, det jobb ordet gör i meningen.Och subjektet är det ord som utför handlingen, som sätter igångverbet. Det kan vara en person som i meningen Lisa cyklar. Där ärLisa subjekt. Det kan vara ett ord som innebär flera personer som iStyrelsen bestämmer. Eller något helt annat än en person: Solen skiner.Solen är subjekt.

Om vädret slår om och det börjar regna, blir det subjekt. Kanskevill regnet själv ta på sig rollen som subjekt. Som i meningen Regnetöser ner.

Ibland möter du påståenden i medierna helt utan subjekt. ”Kolli-derade med älg”, ”Hade knark i bilen”, ”Cyklade jorden runt”

Tids- och utrymmesbrist kan vara en förklaring, men det serofta inte så genomarbetat ut. Rubriken ska helst kunna svara påfrågan ”Vem?”

Ibland används subjektslösa meningar i skönlitteratur för att

33

snabba upp tempot och gå djupare in i en karaktärs perspektiv,”Cyklade till jobbet i bara pyjamas”. I skönlitteratur och andra merberättande genrer kan det vara ett stilmedel.

Men det krävs att författaren är medveten och brukar dettatricket med finess. Skönlitteratur och berättande lyder under liteandra lagar än faktatexter. I informativ text är det sällan någon braidé att skippa subjektet.

Möter du ibland texter som känns som protokoll från en anonymmyndighet bakom en glaslucka? Opersonliga, byråkratiska medde-landen som talar till dig utan att du riktigt förstår vad de vill sägaeller vem som talar? Budskap av typen ”Ett beslut har fattats omnedskärningar.”

När du skriver: Ställ frågan: Vem/vilka är det som gör vad? Omdet är styrelsen som har bestämt något, skriv ut det i texten.Styrelsen har fattat ett beslut. I det här fallet är det styrelsen som ärsubjekt. Det är bra för läsningen att det framgår.

Bakom verb som bestämma, bedöma, uppskatta, ta bort, skära ner,bygga upp, ändra, fixa, förbättra och många, många till, finns detmänniskor. Låt det framgå vem/vad/vilka är det som sätter fart påverbet.

Det går inte att vara kategorisk. När det gäller ett verb somregna kan man tillåta sig att vara lite svävande på målet om vem somligger bakom. Det går ju att påstå att det regnar. Då är det det som ärsubjekt. Och vi kan som sagt också låta själva regnet vara subjekt:Regnet öser ner.

Meningen ”Det har beslutats att…” får det att låta som ombeslutet är att jämföra med ett skyfall som tyvärr förstördeutflykten men som berodde på naturlagar och mekanismer helt utanmänsklig inblandning. Men det finns ju ett subjekt här och det ärstyrelsen. Styrelsen har fattat beslut. Det blir mycket begripligare omdet framgår av texten vem som har bestämt.

34

Och så passar vi också på att ta tillbaka verbet från substantive-ringsmakterna. Styrelsen har beslutat att…

Kanske rent av Styrelsen har bestämt… Nu är det riktigt tydligtför läsaren vad det handlar om.

Tvärsäkerhet och samma lösning överallt ger inte så bra texter.Det finns så klart tillfällen och texter där det passar utmärkt attformulera sig utan att det framgår vem som är subjekt och liggerbakom verbet.

Det blev tillåtet att cykla här redan våren 2017.

35

RENSA BLAND ADVERBEN

Adverb berättar om hur verben beter sig. En behändig ordklass som inte alltidger den tydlighet du är ute efter.

Om verbet är händelsen, svaret på frågan ”Vad händer?”…

Lisa cyklar …

så är adverbet svar på frågan ”Hur?”

Lisa cyklar snabbt.

Man kan säga adverben är som scenanvisningarna. De berättarhur ett verb beter sig.

Adverb kan också säga något om andra adverb.

Lisa cyklade ganska snabbt.

Både ganska och snabbt är adverb.Kalle hälsar och det kan han göra på olika sätt. Till exempel artigt,

slarvigt, nonchalant, glatt, humoristiskt, vresigt, surmulet och så vidare.

36

Alltså: Att lägga till ett adverb kan vara ett praktiskt sätt attberätta hur något går till.

Men det kan också vara också en bedräglig genväg. Det är intesäkert att ett adverb ger läsaren den där levande bilden som du villförmedla.

Vi tolkar samma ord på olika sätt. Om jag säger att jag snart skaåka till New York kan en av mina vänner tro att jag ska åka imorgon. En annan vän att tolkar adverbet snart som att det skahända före midsommar. Kanske rent av nästa år. Ordet snart säger isig själv inte så mycket. Vill jag inte bli missförstådd är det bättreatt säga. Jag åker i nästa vecka.

Adverb som snabbt, lätt, noga, ofta, bra, dålig, ganska, tillräckligt,ofullständigt och så vidare kan betyda så olika saker för olikapersoner att de nästan är meningslösa i en text som vill ge en tydligbild. Till exempel i en instruktion.

Rapportera regelbundet dina arbetstimmar tolkas av en person somen gång i veckan, av en annan som en gång i månaden, av en tredjesom ”lite då och då, när jag själv känner för det – bara det är blirmer än en gång.”

Rapportera dina arbetstimmar innan du går hem för dagen. Eller varjefredag ger ett tydligare budskap än adverbet regelbundet.

Skräckförfattaren Stephen King har skrivit en bok om sitt skriv-hantverk och där berättar han att han är övertygad om att vägen tillhelvetet är kantad av adverb. Han menar att de är som maskrosorsom kan vara fina en och en men om man inte håller efter dem så ärhela tillvaron översållad av dem tre dagar senare.

Riktigt så drastisk tycker inte jag att man behöver vara.Adverben har så klart sin funktion i språket – men det är vanligt attvi överanvänder dem. Det slinker in rätt många adverb när jag skri-ver. När jag redigerar har jag adverb-spaden med mig och rensar.

37

Jag läser högt och testar. Behövs verkligen alla ganska, ofta,någorlunda?

Jag kan nästan alltid ta bort dem utan att det händer någonting,förutom att utom att texten blir tydligare.

Jag cyklade snabbt till affären.Ibland får jag skriva om och berätta vad som hände i stället för

ett adverb.Kalle äter snabbt. Det kan ju visas som en liten ”scen”:

Kalle har ätit upp redan innan de sista gästerna har satt sig till bords.

tämligen

38

RENSA BLAND ADJEKTIVEN

Ibland är det bättre att visa i stället för att beskriva med adjektiv.Adjektiv är ord som ger substantiven egenskaper.Det känns härligt att måla med ord och skriva med många

beskrivande och värderande ord som glad, härlig, vacker, fin,hemsk, ledsen, fartfylld, medioker, ljus, liten, stark...

Men… När adjektiv (och adverb som det handlade om i förrakapitlet) kommer ofta och tätt kan texten bli lite som en överpyntadjulgran. Man ser inte själva granen för alla prydnader. Budskapetförsvinner bakom en hög av fantastisk, rolig, viktigt, bra, positivt,färgglatt.

Ett sätt att komma förbi detta och att göra texten lättare attförstå är att gestalta i stället. Det innebär att genom språket visabilder som gör att adjektivet hamnar hos läsaren i stället för itexten. I berättande texter är bra gestaltning som magi. En enkelmening som Flickan var glad när hon cyklade iväg. Den kan vi gestaltagenom att berätta vad som händer och låta läsaren se scenen.

Flickan skuttade ut till sin cykel, hon skrattade medan hon for iväg medvinden i håret.

39

Du behöver inte skriva ordet glad. Få läsare tror att det handlarom en deprimerad person eller bekymrad person om du visar hurhon rör sig och agerar.

”Gestaltning” är inte bara ett sånt där pretentiöst kultursidesordmed svart polokrage som du hör i långsamma diskussioner kringsvårstavade författares jättetjocka böcker. Även om det finns därockså. (Och nu inser du att jag inte är immun mot adjektiv jagheller.)

Gestaltning är användbart i många sorters texter. Om du inter-vjuar företagets nya vd till internwebben vill du kanske ha mednågot om hon är aktiv idrottare. I stället för att bara skriva ”sportigperson” kan ta med detaljer som visar just detta.

”Vi träffas utanför tennishallen där NN tränar tre kvällar i veckan.”

En väldigt upptagen och betydelsefull person kan fångas i textgenom att du nämner vad som händer:

”Medan vi pratar ringer mobilen oavbrutet och två gånger kommersekreteraren in för att påpeka att ministern väntar i foajén.”

Visa i stället för att beskriva. Det är gestaltning i ett nötskal. Det ärså enkelt att säga och det är bland det svåraste – och roligaste mangöra som skribent.

Proffsförfattare, journalister, yrkesskribenter av alla de slagkämpar varje dag med utmaningen att gestalta sina historier, karak-tärer och konflikter i berättelser, artiklarna och reportagen. Att visaläsarna, att ge bilder med hjälp av ord.

Jag har stor nytta av att tänka på film när jag märker att mina

40

texter blir allt för fulla av adjektiv. I en film finns ju inga adjektiv.Där finns bilder, repliker och rörelser som förmedlar innehållet.

Skriv vad som händer, ge bilder till läsaren som tolkar demsjälv.

”För tre år sedan hade Göteborgskontoret inte ens en kaffeautomat. Nukommer folk från hela stadsdelen och äter dagens lunch i vår matsal.”

Då behöver du inte skriva att cateringverksamheten är fram-gångsrik. Det har läsaren förstått av scenen som du visat upp.Bilden av den fulla matsalen fastnar bättre i minnet än ordet ”fram-gångsrik”.

41

SÄTT PUNKT!

Långa meningar kan ofta delas upp i två eller fler.Alla meningar ska inte vara korta. Eller långa. Det är inte så att

Socialstyrelsen eller Språkrådet rekommenderar en viss längd påmeningar och säger ”Det här blir lagom”.

En välskriven och lättläst text har en rytm som bland annatbestår av att meningarna är olika långa och uppbyggda på olikasätt. Tänk mosaik. Det blir inget intressant mönster om alla bitarser likadana ut.

Men om din text känns tungläst och snårig kan det vara läge attse över de längsta meningarna. De kanske har blivit onödigtkomplicerade och går att dela upp. En liten punkt kan göra storskillnad. Exempel:

När han hade gått ut i köket och satt igång kaffebryggaren hörde hangästerna som kom in i hallen och hälsade på varandra medan de tog av sigskor och ytterkläder varefter alla kunde sätta sig till bords.

Det är mycket information i samma mening:

42

Han gick ut i köket.Han satte igång kaffebryggaren.Gästerna kom in i hallen.De tog av sig skorna och ytterkläderna.De hälsade på varandra.Alla gick in i vardagsrummet.Sällskapet satte sig till bords.

En lång och komplicerad mening kan må bra av att delas upp påtvå, eller rent av tre meningar.

Han gick ut i köket och satte på kaffebryggaren. Sorlet från hallenberättade att gästerna hade kommit. Skohyllan och klädstången blev fullaav kängor och vinterkläder. När alla hade hälsat på varandra satte de sigtill bords.

Som du märker lade jag också till en bild som visar hur hallenblev full av ytterkläder och skor. Konkreta detaljer hjälper läsarenatt skapa en bild av skeendet och sätter in det i ett sammanhang.

Jag skriver själv ofta långa meningar. Det är en del av minpersonliga stil och mitt sätt att uttrycka mig. Ibland när jag ser minaegna texter i efterhand så inser jag att kunde ha gått ett extra varvmed redigeringspennan på meningarnas längd. Särskilt när jag skaberätta om nya fakta till läsarna, blir det onödigt mycket informa-tion i samma andetag. Jag liksom packar in så mycket som möjligtmellan två punkter för att ingen ska missa något. Jag behöver coolaner mig och sätta punkt.

Ett bra sätt att testa texten är att läsa högt. Andas vid punk-terna. Blir du andfådd kan du se över meningslängden. Testa attdela upp de långa meningarna.

43

NY TANKEGÅNG, NYTT STYCKE

Returtangenten kan göra mirakel för en tätskriven text. Du skapar strukturbåde för dig själv som skribent och för läsaren.

Texten behöver delas in i stycken, mellan tryck på returtangen-ten, för att innehållet ska få struktur och se luftigt och aptitligt ut.

En del texter blir svårlästa och ogenomträngliga för att de ärkompakta, rent grafiskt. Texten ser ut som en enda grå massa.Själva bilden av texten kan bli direkt avskräckande. ”Det därhinner, orkar, klarar jag inte att läsa”, säger hjärnan till läsaren.”Jag läser den här lilla tweeten i stället. Eller en snärtig Facebook-uppdatering som just plingade in i datorn.”

Om du delar upp texten i stycken skapar du struktur. Både fördig själv och för läsaren. För när du delar upp texten upptäcker duockså själv vad som hör ihop och vad som är en utveckling, fördjup-ning eller helt nytt spår.

Tryck på returtangenten när du kommer till en ny tankegång,ett nytt exempel, en replik, när ny person kommer in i texten ellerdet blir en utvikning eller sidohistoria. Kort sagt där det behövs envisuell och mental inandning i läsningen.

Nytt stycke – eller ny utgång som det kallas på grafikersvenska –markeras ofta genom indrag på första raden i det nya stycket. Den

44

översta raden i nya stycket börjar en bit in från kanten marginalen.Det är den vanligaste modellen i berättande texter som romaner,noveller, reportage, artiklar i tidningar och tidskrifter. Ta en bok urnärmaste bokhylla och se om det stämmer.

Nytt stycke, ny utgång kan också visas med en tomt utrymmeöver första raden. Det nya stycket börjar då ute i kanten precis somde andra raderna, alltså inget indrag.

Det sättet är vanligast i facktexter, läroböcker, instruktioner ochsammanhang där innehållet handlar om fakta.

Oavsett hur det ser ut i den färdiga produkten eller på webb-sidan där texten ska hamna så gör du nytt stycke på samma sätt.Använd en hård retur när det ska bli nytt stycke.

Tryck på returtangenten. Och bara på den. Markören hopparner en rad och gör sig beredd på att du ska skriva in ny text i ettnytt stycke. Det är en hård retur som du får genom att trycka nerreturtangenten en gång.

Om du skriver i ett program som Word och låter datorn visaosynliga tecken ser du returen markerad med en symbol sompåminner om ett bakvänt versalt P med fyllt huvud.

Om du gör en så kallat mjuk retur eller manuell radbrytning sertecknet ut som en vänstervinklad pil.

På min dator gör jag mjuk retur genom att trycka ner shift-tangenten samtidigt som jag trycker på retur. Det är lite olika påolika tangentbord och även i olika programvaror, men det värt att tareda på. Hur man än gör finns en teknisk skillnad hård och mjukretur.

Just när du skriver och använder mjuk retur hamnar ny text pånästa rad och det ser luftigt och fint ut. Men när texten förs över tillett layoutprogram eller till en webbsida kan det bli problem om detär mjuk retur där du egentligen hade velat ha ett nytt stycke. Ettlayoutprogram som Indesign uppfattar bara det som finns mellantvå returtecken som olika stycken. Och det har stor betydelse närtexten formges och får sin typografi.

Om du redigerar på papper kan du visa den som gör ändring-

45

arna i datorn var det ska vara nytt stycke genom att rita enklammer framför meningen som ska flyttas till nästa rad.

Det nya stycket är lite som att ta sats och börja på ny kula.Ytterligare ett tankespår, information, exempel eller argument.

Som vanligt råder jag dig att läsa högt för att hitta den därrytmen som texten behöver. Andas ska du göra ändå, så ta kroppentill hjälp när du redigerar: Andas in där ett stycke tar slut och nästabörjar. Låter det naturligt med en paus? Känns det okej att andas inoch börja på nytt? Då är det stor chans att det funkar bra med nyttstycke.

46

SKRIV INTE SOM DU TALAR!

Talspråk och skriftspråk jobbar på olika sätt. En text som ska läsas ärnånting annat än prat även om budskapet är detsamma.

En del av det du skriver kommer från andra personer medkunskap, åsikter, berättelser och fakta som du ska använda i entext. Det kan vara en intervju med chefen i ditt nyhetsbrev tillexempel.

Det är inte bara svårt att citera ordagrant, det är också dumt.För det mesta.

Jag såg exempel på det när jag lade ut en intervju med mig självpå min hemsida. Inslaget var en filmsnutt från en Facebook-live-sändning. När jag redigerade filen var jag tvungen att lyssna nogapå mig själv. Förutom att min dialekt låter extremt pinsam när jagmåste närlyssna på det sättet, så häpnar jag över mitt eget sätt attprata. Jag börjar på fyra meningar och avslutar en femte. Jagupprepar mig, hoppar över flera tankeled och svarar på något heltannat än den egentliga frågan. Jag säger ”ääh”, ”hm”, ”alltså” och”liksom” obekvämt många gånger. Trots det blir det begripligt. Detär ett samtal som återges och även om jag och intervjuaren talar imun på varandra några gånger går innehållet fram.

47

Skulle detta innehåll skrivas ut precis som jag pratade skulle jagverka smått förryckt för den som såg texten.

Ibland får journalister höra att de har citerat fel. ”Det var ju inteså där jag sa.” Och visst blir det missuppfattningar och andra tokig-heter ibland men på det hela taget får vi nog vara tacksamma atttidnings- och webbreportrar omvandlar vårt spontana talspråk tillnågot som faktiskt går att läsa. Att de inte skriver exakt det visäger.

När vi talar med varandra gör vi det i ett sammanhang avtonfall, blickar, instämmande hummanden, leenden, frågande miner,gester och annat som utgör kommunikation mellan människor – ochdär är orden är bara en liten del.

Och en person som talar som hen skriver, med hela och avslu-tade meningar, inskjutna bisatser och alla orden i grammatisktkorrekt ordning, låter rätt märklig. Som om hen läste innantill.

En text som ska läsas är något annat än ett prat. Även ombudskapet är det samma. Skriftspråket är ett eget system. Du skainte skriva som du talar! Eller som om någon annan talar.

Det är skribentens jobb att omvandla prat, iakttagelser, fakta,synpunkter och invändningar till en sammanhängande text.

Om du intervjuar chefen till företagets intranät eller nyhetsbrevså gör du både chefen, företaget och inte minst läsaren en stor tjänstgenom att inte skriva exakt det hen säger.

Tänk på din uppgift som att översätta talspråket till skriftspråk.

48

REGLER OCH ”REGLER”

REKOMMENDATIONER

Visst går det att bryta mot språkregler. Om du vet vad du gör och varför. Menför det mesta tjänar du på att följa rekommendationerna.

Återigen: språkregler, grammatik och skrivnormer är inga lagar.Det är inte farligt eller straffbart att bryta mot dem, även om detofta är en dålig idé eftersom texten då får sämre möjligheter att nåläsaren.

Men om du vet vad du gör och varför – kan du ju bryta mot enspråkregel för att uppnå en viss effekt.

Det finns romaner som bygger på påhittade språksystem ochdet finns dialog som återger hur karaktärerna pratar, alltså inte allsskriftspråkligt korrekt. Det finns reklamtexter som vi uppmärk-sammar just för att de bryter mot normen, det förväntade.

Det finns egentligen inte rätt och fel, utan snarare funkar det ellerfunkar det inte?

De allra flesta texter vinner på att följa språknormen så att inne-hållet hamnar hos läsaren med minsta möjliga gnissel. När läsarentar del av det du vill säga utan att märka att hen läser, då fungerarspråket som bäst.

Dessutom går det snabbare att skriva om du slipper göra alla

51

val varje gång utan stavar och använder språket som läsarenförväntar sig.

Om du bryter mot språknormen medvetet och för att få textenatt landa på ett särskilt sätt hos läsaren, då är det en annan sak änom du skriver fel för att du inte vet. Läsare brukar märkaskillnaden.

I de följande kapitlen går jag igenom några vanliga knepighetersom helt i onödan luddar till texter och sänker kvalitén påläsningen.

Nu blir det lite tjat igen: Språkkänsla får man sig inte genom attplugga regler och grammatik. Språk får man in i sitt mentalablodomlopp genom att använda det och kommunicera. Till exempelgenom att läsa. Det är ett av de bästa sätten.

Då får du in det där som vi kallar regler i dig själv. En språk-känsla – så att du känner på dig när det är som det ska. Det är mittuniversaltips till alla som vill skriva: Läs mycket! Romaner,deckare, historiska berättelser, reportage, faktaböcker. Det gällerbåde den som siktar på Augustpriset och den som ska skrivarapporter på jobbet. Alla sorters texter blir bättre om skribenten ären van läsare.

52

VAR ELLER VART?

Var är en plats. Vart är en riktning. Det är bara en bokstav som skiljer mende pratar om olika saker.

Många skribenter är osäkra på skillnaden mellan var och vart –och många läsare retar sig på texter där orden används fel. Detgnisslar i läsningen och texten går inte fram.

Var och vart betyder olika saker och om du behandlar dem somutbytbara blir texterna suddigare.

Det finns dialekter där man alltid har sagt ”Vart bor han?” Mendialekter är talspråk. Den skrivna svenskan är ett riksspråk. Entext är likadan om läsaren talar skånska eller Skelleftemål.

Var och vart tillhör en ordklass som kallas prepositioner. Det ärord som berättar om förhållandet mellan personer, platser ochsaker.

Före, under, över, genom, på är exempel på prepositioner.Skillnaden mellan orden var och vart är en enda liten bokstav.

Men skillnaden i betydelse är stor.Jag tar buss 10 i min hemstad som exempel. Den kör mellan

centrum och stationen.Frågorna Var kör bussen? och Vart kör bussen? har olika svar.Om bussen brummar förbi mig på Holgersgatan och jag frågar

53

Var kör bussen? är svaret på frågan: Här, på Holgersgatan. Det är juhär bussen befinner sig. Om jag frågar Vart kör bussen? Då handlardet om riktningen, målet för resan och vi hamnar två och en halvkilometer längre bort. Svaret är: Till stationen.

Svaret på frågan var är här eller där och handlar om befintlighet.

Flickan cyklar utanför huset.

Vart är en riktning. Svaret på frågan vart? är hit eller dit

Flickan cyklar till mormor

En liten minnesregel att ha i bakfickan och kolla med lite snabbtnär du blir osäker kan vara sista bokstaven i orden var och vart.

Var slutar på r. Den är också sista bokstaven i prepositionensom är svaret på frågan. Här eller där.

Vart slutat på t. Och svaret på frågan är hit eller dit.

Var? Här eller där! En platsVart? Hit eller dit! En riktning/mål

54

DE ELLER DEM?

Byt ut ”de” och ”dem” mot ”vi” och ”oss”. Genast blir det lättare att hitta rättpronomen.

De eller dem? Det valet tycker många är svårt.Här hade jag kunnat skriva mycket om pronomen och satsdelar

och objektsform och subjektsform. Men du kommer rätt långt meden tumregel.

Byt ut till förstaperson i stället. När du syftar på en grupp därdu själv ingår. Alltså vi och oss.

Subjektsform: De i första person är vi.Objektsform: Dem i första person är oss.

Låt oss säga att du ska skriva om några som ska välja ut en nycykel. De tycker det är svårt att välja cykel. Eller Dem tycker det är svårtatt välja cykel. Vilket pronomen är rätt? Testa med förstaper-sonsorden:

Oss tycker det är svårt att välja cykel.EllerVi tycker det är svårt att välja cykel.

55

Sista alternativet funkar. Alltså ska det vara de i den härmeningen

Ett exempel till:

Kan du cykla ända hem till vi?Kan du cykla ända hem till oss?

Här gissar jag att du tycker det sista alternativet låter bäst.Alltså ska det vara dem när du ska ha motsvarande pronomen itredje person.

Hur är det nu med det praktiska ordet dom? Det funkar välöverallt?

Ja, det kan det göra. I väldigt lediga texter som är näratalspråket i stil och ton kan det fungera med dom i alla lägen. Mendet är inte sannolikt att det är den typen av texter det handlar omnär du skriver i jobbet. Det är värt att nöta in skillnaden på de ochdem. Du använder de här orden så ofta att det är mer lönt att du lärdig än att lämna över problemet till språkgranskning eller korrek-turläsare varje gång.

Ta hjälp av kollegan, familjemedlemmen eller kompisen. Du harfolk omkring dig som är säkra på den här skillnaden. Bemödar dudig med att göra rätt så får du så småningom in känslan för hur detska vara.

Det är kanske så att den här skillnaden i betydelse kommer attförsvinna. Om 20–30 år kanske vi skriver de på alla ställen. Ellerdem. Eller dom. Eller så tar språket en helt annan vändning som viinte vet något om nu.

Men idag blir många läsare störda när de märker att skribenterinte uppfattar skillnaden. Det är värt besväret att nöta in den härtumregeln och träna in känslan för subjekt och objektsform.

56

Bara för att krångla till det (eller kanske inte just därför, men det ärbegripligt om du upplever det så) finns det meningar där de och demfaktiskt är utbytbara. Det här är en specialare.

Jag tycker synd om dem som måste köra bil.

Jag är subjekt och dem är objekt.Men det går också att läsa meningen så att hela frasen de som

måste köra bil är en egen sats. Och i den satsen är de subjektet. Alltsågår det att skriva:

Jag tycker synd om de som måste köra bil.

Det är som sagt ett specialfall. I de flesta fall kan du testa attbyta till första person och kolla om det är objektsform ellersubjektsform som låter vettigast.

57

ETT S SOM ÄGER

Ett s på slutet markerar att ett ord ”äger” ett annat ord och det klarar det(nästan) alltid utan apostrof.

Ett s i slutet av ett ord markerar att ordet ”äger” ett annat ord.Det kallas för genitiv på grammatikspråk men du kan tänka ägan-deform om det blir lättare.

Lisas cykel, styrelsens beslut, kursens innehåll.Ibland får du blanda in ett skiljetecken också. Som i EU:s regler,

vd:s rapport.När det är en förkortning som ”äger” blir det ett kolon mellan

förkortningen och genitiv-s. Kolon är ett skiljetecken som består avtvå punkter ovanför varandra. Det finns på samma tangent sompunkten.

Men det ska inte vara någon apostrof före genitiv-s. Här harsvenskan ett enkelt och entydigt sätt att skriva ägandeform. Med etts efter namnet:

Karlssons cyklar och sadlar – ingen apostrof!Enda gången vi behöver en apostrof är ibland när namnet slutar

på s och man för tydlighetens skull vill visa att det handlar omägandeform. Frans’ cykel. Och då ska apostrofen vara efter s:et.

Det är inte konstigt att det blir knepigt med ett skiljetecken som

58

en apostrof. Den är liten, och den finns ju inte i talspråket så vi haringen vägledning av att läsa högt och höra om det låter rätt. Denhar olika funktioner i olika språk och vi ser så många engelskaskyltar och varumärken hela tiden. Undra på att det hänger genitiv-s och dinglar i felplacerade apostrofer här och var.

Men du kan alltså (nästan alltid) strunta i apostrofen.Och vid de få fall när en apostrof är nödvändig när du skriver

på svenska, se till att du har det riktiga apostroftecknet. Det ser utsom ett kommatecken, med en liten krok på.

På en Mac håller du ner alt och skift samtidigt som du tryckerpå tangenten med en stjärna, asterisk.

På ett pc-tangentbord är det ctrl plus stjärntangenten.

PS: Det finns en trend att slopa kolon-tecknet när det handlar omförkortningar med stora bokstäver. Den trenden har inte nåttspråknormerna och jag tycker att du, precis som jag, glömmer denså länge.

59

NÄR SKA DET VARA STOR BOKSTAV?

Namn, varumärken och i början av en mening. Då ska det vara versalbokstav. Boken Svenska skrivregler är ett bra hjälpmedel när frågandyker upp.

VERSALER är stora bokstäver. Gemener är små.Ord som inleder en mening skrivs med stor bokstav. Andra ord

som skrivs med stor bokstav i svenskan är egennamn. Det kanvara på

En person: Lisa.Ett företag: Cykelkompaniet.Ett varumärke: Skeppshult.Titel (exempelvis på en bok): Grejen med verb

Andra stora begynnelsebokstäver finns i sammansättningar därdet ena ledet är ett egennamn. Som Nordafrika, Storstockholm,Cykelsverige.

Det ska inte vara stor bokstav på substantiv som svenskarna,smålänningar, franska språket, och andra ord som är bildade avegennamn.

Stavningskontrollen i datorn är sällan att lita på när det gäller

60

stor bokstav i början av ord. Bästa stället att kolla är kapitel 8 iSvenska skrivregler. Hos mig hinner det bli ganska tummat innannästa upplaga kommer ut. Det är viktigt att ha senaste versionen avden boken, för normen ändras. Till exempel skrevs de politiskapartierna förr med liten bokstav. Sedan slutet av 2009 behandlas dei stället som egennamn, så nu skriver vi Moderaterna och Socialde-mokraterna och behandlar partibeteckningarna som namn, påsamma sätt som varumärken.

Kommunfullmäktige skrivs med liten bokstav precis som bygg-nadsnämnden. Men Jordbruksverket skrivs med stor. När det gällermyndigheter är det extra knepigt eftersom ordet kan betyda tvåolika saker. Dels en specifik myndighet som i Jag besökte Länssty-relsen i Halland. (Stor bokstav.) Och dels beteckningen på myndig-hetsnivån: Man ansöker hos länsstyrelsen om tillstånd.

Det är lätt att göra fel i hastigheten och det beror till stor del påengelskan som vi använder och läser så mycket. Där skrivs fler ordmed stor bokstav, till exempel månaderna.

Bland sånt som skrivs med små (gemena) bokstäver i svenskanfinns:

Veckodagarna – måndagMånaderna – juniHelger – allhelgonahelgenTitlar – fil.kandDjur- och växtarter – pudel, prästkrageReligioner – hinduismen, kristendomAvledningar av namn – smålänning, tysk, marxist (ord som ärbildade av namn)

Ja, du förstår varför kapitel 8 i Skrivreglerna blir flitigt anlitat.Det gäller att kolla och kolla igen. Huvudregeln är: Stor bokstavvid namn och när ny mening inleds.

61

SÄRSKRIV INTE!

Särskrivning av sammansatta ord är ett underhållande och irriterandeskrivfel som gör att din text inte når fram. Läs texten högt och gör paus därdet är lucka mellan orden för att kontrollera.

Vi har i svenskan en fantastisk möjlighet att bilda nya ord avdem vi redan har. Som när kula och glass blir kulglass. Och då är detett nytt ord. Men när vi har bråttom vid tangentbordet åker de därihopsatta ordleden isär igen. Och vi skriver att vi gillar kul glass.Och då blir det inte alls så kul. Eller så är det just det det blir.Särskrivningar är ett språkfel med viss underhållningspotential.

Som när Tomtefar blir påstående att Tomte far (hem till Nord-polen kanske?). Halvbror blir halv bror (Stackarn!). Eller när ettvardagligt köksredskap som stekpannan blir den bisarra uppma-ningen stek pannan! (Och hur det ser ut i köket då vill jag inte tänkapå, men jag kan inte låta bli.)

Betydelsen kan ändras på ett dråpligt sätt. Det finns roligasamlingar med särskrivningar på olika håll, med eller utan illust-rationer.

Hemma hos mig satt länge en lapp på kylskåpet med en skyltfrån en serviceverkstad som generöst erbjöd: ”Vi kollar glykolhalt och

62

spolar vatten och olja på din bil”. Som bilägare avstod vi från dennaservice, men log vid tanken på hur den hade sett ut.

Som skribent har du inget att vinna på att särskriva samman-satta ord. Det är ett språkfel som många upptäcker och de som intefnissar åt sina inre roliga bilder och därför missar vad textenhandlar om, de retar halvt ihjäl sig och får svårt att ta budskapet påallvar.

Tips: Läs texten högt och gör paus där det är lucka mellanorden. För att det ska bli tydligt kan du läsa med lite längre pausermellan orden än vid vanlig högläsning. Du hör skillnaden på pausoch betoning mellan stek panna och stekpanna.

När det gäller särskrivningar har du nytta av ordlistan. Ha denalltid till hands! Du behöver inte släpa runt på en tjock bok.Svenska akademiens ordlista finns som en app till mobilen.

Lita inte på stavningskontrollen i datorn när det gäller särskriv-ning! Jag har många gånger varit med om att ordlistan i Wordfelmarkerar ord som ska vara hopskrivna och föreslår felaktigasärskrivningar i stället.

Särskrivningar stör naturligtvis mest i officiella texter frånavsändare där man förväntar sig koll. Men du tjänar på att strävaefter att alltid skriva rätt, inte bara när du skriver i jobbet. Det ärungefär som med vardagsmotionen. Du tränar språkögat och dittskribent-gehör om du ger dig katten på att inte släppa igenom felak-tiga särskrivningar.

Det roligaste och bästa sättet att träna känslan för när det ärrätt är att läsa många böcker, tidskrifter och andra välskrivna,korrekturlästa och språkgranskade texter. Men den metoden hinnerdu inte ta till hjälp om du ska bli klar med nyhetsbrevet till klockantre.

Så i vardagsarbetet föreslår jag gnetmetoden: Läs högt, kolla åtvarandra och slå upp!

63

FÖRKORTA INTE I ONÖDAN

Använd förkortningar när de behövs men inte riktigt lika ofta som du tror.Förkorta på samma sätt hela texten igenom.

Förkortningar använder vi ibland för att spara plats där det äront om utrymme. Till exempel i tabeller, diagram och fotnoter.

I löpande text är det inte lika ofta nödvändigt att vara snål medutrymmet.

Det finns uttryck som vi ofta förkortar

Med mera – m.m.Och så vidare – o.s.v.Det vill säga – dvs/d.v.s

Allt som inte är uttalbara ord med gemena bokstäver störläsflytet.

När du kommer till ett och så vidare eller det vill säga: Skriv utorden i stället för förkortningen. Förmodligen upptäcker du då attdu ofta använder begreppen av ren vana, att de inte tillför textensärskilt mycket. Om det ser tjatigt ut beror det oftast på att det ärtjatigt.

Så många av de där förkortningarna kan du helt enkelt ta bort.

64

Om du behöver skriva ännu ett och så vidare men redan harskrivit tre i samma stycke, kanske kan du rent av säga på någotannat sätt att det finns en fortsättning på historien. Det är ju detuttrycket och så vidare innebär. ”Det här är bara några exempel, detfinns fler.”

Det är överanvändningen som kan ransoneras. Förkortningarna ärbra att ta till när du ska spara plats. Till exempel i en annons och iandra sammanhang där utrymmet är begränsat eller dyrt.

Det finns en lista i Svenska skrivregler över de vanligasteförkortningarna.

Ibland finns det flera varianter. Det vill säga kan skrivas som dvseller d.v.s. Använd samma variant genom hela texten, trycksaken,webbplatsen eller vad det nu är för sammanhang du skriver i.

Det finns olika sorters förkortningar. Till exempel förkortningarsom bildas av initialbokstäver i flera ord.

Om förkortningen går att uttala blir det lätt ett ord närbegreppet väl har etablerats i språket och alla vet vad som menas.

Varumärket IKEA började sin bana som förkortning av IngvarKamprad Elmtaryd Agunnaryd, men är sedan länge ett varumärke somskrivs som ett ord: Ikea.

Det var länge sedan sjukdomen aids benämndes som acquiredimmune deficiency syndrome.

Och det är betydligt vanligare att skriva prao än praktisk arbets-livsorientering.

De förkortningar som vi läser bokstav för bokstav är knepigare.Grundregeln är att om de står för ett namn, då skrivs de med storabokstäver. ABF, FN, DN.

Förkortningar som inte är namn skrivs med stora bokstäver till

65

en början. CD – compact disc. VD – verkställande direktör. PDF – portabledocument format. När de här förkortningarna blivit etablerade ivardagsspråket så att ingen längre undrar vad de betyder eller inne-bär, då övergår vi till att skriva med små bokstäver – fast de intekan uttalas som ord. Filmen finns på dvd. Frågan avgörs av företagets vd.Du kan få rapporten som en pdf.

Vi får hela tiden nya förkortningar när nya företeelser dykerupp och det tar tid innan de ”sätter sig”. Under lång tid ser manflera varianter av samma förkortning. Som ADHD/adhd. Dendiagnosen skrivs fortfarande med stora bokstäver på sina håll, fastspråkvårdarna sedan länge rekommenderar små bokstäver.

Vanans makt är stor. Jag tyckte det var svårt att vänja mig vidatt skriva cd i stället för CD när den förkortningen ansågs såetablerad att den skulle skrivas med gemena bokstäver. Jag gluttarofta i Skrivregler på avsnittet för förkortningar.

Vilka val du gör som skribent får vara en avvägning mellanspråkrekommendationerna och arbetsmiljön. Om alla dina läsareoch kollegor skriver ADHD med stora bokstäver är det kanske vetti-gast att hålla fast vid det gamla skrivsättet ett tag till.

Men gör ett medvetet val som du kan motivera för dig själv.Och var konsekvent texten igenom.

Inom medievärlden brukar redaktionerna följa nyhetsbyråernasbruk. Det finns en regelsamling som heter TT-språket. Den utgårtill stor del från Språkrådets rekommendationer. Och när TTbestämmer att förkortningen för partibeteckning ska skrivas medstora bokstäver, då följer medierna med. Nu står det M, S, KD efterpartiledarnas namn.

Det här avsnittet kan sammanfattas ungefär så här:Använd förkortningar när de behövs men kanske inte riktigt

lika ofta som du tror. Var konsekvent så att du förkortar på sammasätt texten igenom.

66

FÅR MAN INLEDA EN MENING MED ”OCH”?

Får jag verkligen börja meningar med och och men? Ja, det får du!Det här med att börja mening med och eller men är alltså inte ett

förbud.Det är märkligt att den föreställningen finns hos så många. Jag

minns också den där svenskläraren som sa att vi inte fick inledameningar med konjunktioner. Konjunktioner?! Det var ett såtjusigt ord att jag hade svårt att tro att vi använde sånt över huvudtaget. Konjunktioner låter ju nästan som något man får Nobelprisför.

Och så handlar det om våra allra vanligaste småord som utan,för, fast, dels, som, och, men och en hög andra lätt igenkända gamlabekantingar.

Konjunktioner är en ordklass, alltså en grupp av ord med enviss funktion i språket. Orden i den här klassen har till jobb attbinda samman och visa förhållandet mellan olika begrepp.

Jag skriver en novell fast jag egentligen inte har tid.Jag illustrerar med mina foton men tar hellre teckningar.Jag reser i morgon och vill låna med mig kameran.

67

Varför har då så många fått med sig uppfattningen att konjunk-tioner är strängt förbjudna som inledning till ny mening?

Kanske är bakgrunden att lärarna har velat motverka monotonaberättelser av typen ”Och sen cyklade vi till mormor. Och när vi cykladesåg vi kor. Och när vi kom fram fick vi kakor.” Texter blir tjatiga ochtråkiga att läsa om var och varannan mening börjar med och ellermen. Och just när barn håller på att knäcka läs- och skrivkoden ärdet bra med entydiga och enkla instruktioner.

Men när man väl har lärt sig skriva och kan använda språketsnyanser och möjligheter finns det många tillfällen då det passarutmärkt att inleda meningar med och.

Vi har tre cyklar, en häst och en moped på gården. Och i garaget står ensprillans ny Volvo.

Samma sak gäller för men. Det är ett ord som signalerar motsatstill det tidigare.

Vi åker buss eller tåg till jobbet. Ibland tar vi bilen. Men de dagar viverkligen har bråttom i stadstrafiken, då tar vi cykeln.

Så visst kan du börja meningar med och eller men. Men inte allameningar. Använd din inre svensklärare som varningsvissla när detblir för många och och men i början av meningarna. En bra text ärbyggd med rytm och variation. Låter det tjatigt, så är det tjatigt.Och då tappar du läsaren.

Och nu vill jag lägga litet extra uppmaning på slutet i det härkapitlet!

När du skriver texten första gången bara för att få ner inne-hållet i bokstavsform, då tycker jag att du ska strunta helt isvensklärarrösten inom dig. Ut med innehållet bara. Om så varendamening börjar med och – fortsätt att skriva i alla fall! Det viktigasteär ju att texten finns så att du kan redigera, formulera om ochfinputsa den.

68

SIFFROR OCH ORD

När ska antal skrivas med siffror och när är det bättre att uttrycka mängd iord? Det finns en praxis som är bra att känna till.

Alla som skriver kommer förr eller senare att behöva uttryckaantal, mängd och storheter. Alltså tal.

Siffror är något annat än bokstäver, alltså textens byggstenar.Hur ska tal och siffror behandlas i en text? Det handlar så klart omvad det är för slags text och vilket jobb den ska göra. Du skriver påett sätt i en årsredovisning och på ett annat sätt i ett kåseri. Dethandlar mycket om sammanhanget.

Det finns några tumregler, som du har nytta av att känna till.Det jag nämner här gäller i löpande text. Alltså inte tabeller, listor,sportreferat, recept och andra sammanhang där siffrornas exakthetär det viktiga.

Skriv tal som ord till och med tolv. Alltså ett, två, tre…

Jag växte upp med fem syskon.

Efter tolv använder vi siffror. 13, 14, 15…

Vi var 32 elever i klassen.

69

Det är en praxis, en kompromiss som har vuxit fram genomerfarenhet. När vi läser text är ord bäst, eftersom hjärnan uppfattarorden som bilder.

Men när talen blir högre får hjärnan jobb med att översättaorden tjugotvå, trehundraarton eller ettusenfemtiofyra till något som gåratt relatera till. Då är siffror bättre.

Och sedan finns det många undantag och resonemang som göratt det ändå inte är en knivskarp regel. Det kan till exempel vara ettsammanhang där det inte är det exakta antalet som är grejen. Utandet viktiga är att skapa en bild av skeendet. Hundratals cyklister star-tade i tävlingen. Ett ord som hundratals ger bättre läsflyt än om duskriver 100-tals. Om det inte handlar om en inventering och exakt-heten inte är det väsentliga kan du välja ord i stället.

Men om det viktiga i texten är att få fram exakt antal är siffrorbättre. Till exempel vid en jämförelse.

I år startade 105 cyklister, förra året var det 73.

Ibland kolliderar principerna och då får man vara pragmatisk.

I hamnen fanns 3 båtar, 10 bilar och 14 cyklar.

I konsekvensens namn skrivs alla talen här med siffror.Fordonen som räknas upp tillhör samma kategori och ställs i rela-tion till varandra.

I denna mening uttrycks antal med både siffror och ord:

Vi var 32 elever som följdes åt under nio år i grundskolan.

Antalet elever är en kategori och antalet år är en annan. Talenjämförs inte med varandra. Då gäller tumregeln. Under tolv: ord.Över tolv: Siffror.

I texter som innehåller många taluppgifter skriver man också

70

ofta ut siffrorna konsekvent. Det kan till exempel vara kommenta-rerna i en årsredovisning eller en artikel som handlar om statistik.

Decimaltal och bråk skrivs alltid med siffror.

2,5, 308,765, ¼

Ska du skriva 50 procent eller 50%? Tänk först efter: Varför inteskriva hälften? Det betyder ju samma sak och kan fungera utmärkt ien löpande text.

Det finns en bra sak att ha med i bakhuvudet när du skriver texterom mängder och antal. Undvik att sätta dem först i meningen.Alltså inte så här: 105 cyklister startade i årets tävling. Ofta går det attformulera om: I årets tävling startade 105 cyklister.

Siffran kan ju vara ett årtal som du gärna vill inleda med. Dåkan du undvika problemet genom att skriva ordet år före siffran.

År 2018 startade 105 cyklister i tävlingen.

71

TECKEN SOM INTE ÄR BOKSTÄVER

SKILJETECKEN ÖKAR LÄSFLYTET

De är små och tysta och kommer lätt bort. Men skiljetecken betyder mycketför läsflytet.

Texter behöver skiljetecken för att bli läsbara och begripliga. Desmå symbolerna är som trafikskyltar med viktig information tillläsaren i hens framfart genom texten.

De säger till exempel:

! ”Det här är en uppmaning.”; ”Denna mening hör ihop med den föregående.”: ”Nu kommer det en uppräkning!”() ”Detta är inte en del av huvudresonemanget men är ändå

information som du behöver för att till fullo förstå vad texten villsäga.”

De vanligaste skiljetecknen är punkt och komma. Du kan sedem som inbyggda mikropauser, som både ger texten rytm ochhjälper läsaren att sortera innehållet.

Var restriktiv och använd skiljetecken bara när de verkligenbehövs och gör nytta. Texter som är pepprade med citattecken,

75

parenteser, och andra grafiska signaler utöver orden som bär framinnehållet, de blir svårlästa i stället för begripligare.

Rätt använda kan skiljetecken vara det som skiljer en jättebratext från en som bara är bra.

De flesta som skriver har sina favoriter bland skiljetecknen somde använder lite för ofta för att det ska vara hälsosamt för textenoch läsningen. Jag är själv en parentes-missbrukare. När min test-läsare nummer ett, som är min man, läser krönikor och andra textersom jag har skrivit, då har han nästan alltid markerat fem, sexmeningar som jag har satt inom parentes.

Jag provar att ta bort parenteserna och ser hur det blir. Oftablir det bättre. (Till min stora förargelse.)

Det är lönt att lägga ner tid på att lära sig vilket jobb de olikaskiljetecknen gör. Fast de är små gör de en stor insats för läsningen.

I Svenska skrivregler och andra handledningar för skribenterbrukar det finnas med avsnitt om skiljetecken.

76

LÅNGA OCH KORTA STRECKET

Pratminus och divis är förvillande lika och finns på samma tangent. De harändå olika uppgifter i en text.

I en text finns ofta tankstreck (–) och bindestreck (-).De ser ju rätt obetydliga ut, små flugskitar i textmassan och de

är så lika, det är inte konstigt att de förväxlas.Men de gör olika jobb. Om de används huller om buller

påverkar det hur texten upplevs, kanske utan att läsaren ens ärmedveten om varför den känns oprofessionell och slarvig – trots ettgenomarbetat innehåll.

Korta strecket är bindestreck, eller divis på typografsvenska.Det används till exempel vid avstavning. När en del av ett ord

måste flyttas ner till nästa rad. Som i:

Cykel-semester

För att markera att en orddel är gemensam för flera ord. Som i

Text- och musikskapande.

77

I stället för att skriva textskapande och musikskapande låter duläsaren förstå att efterledet -skapande hör ihop med både text ochmusik.

Sammansättningar skriver vi i regel utan bindestreck. Sommar-semester, telefonsamtal, Moderskeppsutbildning

Men ibland får det lilla bindestrecket träda in på banan. Tillexempel när vi bildar ord av siffror eller förkortningar eller tecken.

25-åring, it-utbildning, &-tecken

Och ibland får det rycka in till vår hjälp när det nybildade ordetorsakar en vokalkrock som i eu-eufori.

Den allra vanligaste sysslan för bindestrecket finns i telefon-branschen som avskiljare i telefonnummer.

073-1234567 040-1234567

Långa strecket kallas tankstreck. Det kan användas för att göra enpytteliten paus i texten – en signal som är lite starkare än ettkommatecken om att nu, kära läsare, kommer det något somförtjänar din uppmärksamhet.

Jag kämpade med skrivuppgiften – en sann utmaning.

Tankstreck används ofta tillsammans med siffror. Till exempelför att ange en period.

Kl. 20.00–22.00

Eller ett intervall:

3–5 koppar kaffe.

78

De här strecken sitter nere till höger på tangentbordet. På enmac-dator får jag fram tankstrecket genom att trycka på alt+minus-tecken. På en pc ligger tankstreck under kommandotctrl+minustecken.

Det långa strecket kan man alltså använda före en replik. Dåkallas det pratminus av redaktörerna. Eller replikstreck, talstreck,anföringsstreck.

– Före en replik ska det vara pratminus, sa Eva.

Jag tyckte att ordet pratminus var kul när jag började jobba påtidningsredaktion. Lite som dagissvenska som uttrycktes med stortallvar av skäggiga nyhetschefer. En del av yrkesjargongen som kanlåta märklig för utomstående.

Om du har med medie- och kommunikationsfolk att göra, tillexempel i ditt jobb, då kan du råka ut för att någon ber dig skrivaihop två pratminus till ett pressmeddelande. De menar såklart intebara själva tecknet utan ungefär ”En mening med tydlig avsändaresom kan behandlas som ett direkt citat i texten.”

– Det är kul att göra webbkurs hos Moderskeppet, säger Eva Bergengren.Det är en arbetsgång och en metod bakom de här kurserna som är renaraketbränslet för min egen yrkesutveckling.

79

TRE TILLFÄLLEN ATT KOMMA(TERA) RÄTT

Vi sätter komma för begriplighet och läsflyt. Förr tillämpades satskom-matering.

För att vara så litet ställer kommatecknet till med rätt mycketbryderi. Delvis beror det på att normerna kring hur vi kommaterarhar ändrats radikalt under de senaste 50 åren. De som gick i skolanföre 1970-talet fick lära sig satskommatering. Ett system därkommatecken användes för att markera olika grammatiska delar itexten.

Medan yngre har fått lära sig att kommatecken ska göra textentydligare och användas sparsamt.

Ibland när jag läser äldre texter tycker jag att kommatecken haranvänts ungefär som svartpeppar. Det tar ett tag att ställa in sig pådet äldre sättet att använda kommatecken som markörer mellanexempel huvudsatser och bisatser. I nutida texter är kommatecknetnästan sällsynt. Regeln om att kommatera för tydlighetens skull,leder till rätt mycket huvudbry. Det ställer krav på språkkänslanhos den som skriver att sätta ut kommatecken ”där det behövs”.Hur ska man veta när det är? Som ofta är det bra att ta sin egenröst till hjälp. Läs högt och lyssna. Går budskapet fram tydligare

80

om du gör en liten, liten paus? Där kan det vara läge för ettkommatecken.

Moderskeppet utbildar kreativa personer och företag vinner ju på attuppmuntra vidareutbildning.

Det är lätt att läsa början som att ”Moderskeppet utbildar kreativapersoner och företag…”. Då blir det trassligt i slutet av meningeneftersom företag är subjekt i satsen efter och. Meningen blir tydligaremed ett komma:

Moderskeppet utbildar kreativa personer, och företag vinner ju på attuppmuntra vidareutbildning.

Om den senare delen av meningen inte är en egen huvudsats,alltså om det finns ett gemensamt subjekt, då ska du inte sättakommatecken. Här är det ordet Moderskeppet som är subjekt tillbåda satserna. Alltså inget kommatecken.

Moderskeppet utbildar kreativa personer och satsar på att texta sinawebbkurser.

Det är inte helt enkelt med kommatering. Du är inte ensam omatt känna dig osäker. Vi är många som grunnar över kommateckenoch som får rådfråga kontorets värsta språkpolis gång på gång.

Grundregeln är att det handlar om tydlighet:Vi åt på en mindre, trevlig restaurang. Matstället var både litet och

trevligt.Vi åt på en mindre trevlig restaurang. Matstället var inte alls

trevligt.Visa läsaren vilken sorts restaurang du menar genom kommat.

81

Här är i tre tillfällen där det ska vara kommatecken.

1. Vid uppräkningar: Vi fick muffins, sockerkaka, dröm ochkolasnittar. Här ska det vara kommatecken mellan varjeelement utom de två sista som binds ihop med ett och.

2. Vid ett parentetiskt inskott. Det är inte alls så krångligtsom det låter. Tänk på hur du skriver en parentes.Kafferasten, som avbröts av chefen, hade varit efterlängtad.Testa att ta bort den inskjutna informationen mellankommatecknen. Sätt en mental parentes runt den ochhoppa över när du läser högt. Kafferasten hade varitefterlängtad. Det blir en sammanhängande och begripligmening i alla fall. Alltså är det helt rätt medkommatecken före och efter inskottet.

3. Framför en anföring, som berättar vem som uttryckernågot: – Vilket gott kaffe, utbrast chefen. Kommatecken efterrepliken och före verbet.

Det finns ett klassiskt exempel som illustrerar hur viktigt ettkommatecken på rätt plats kan vara:

Den dödsdömde fången skulle hängas i gryningen. Det endasom kunde rädda honom var en benådning men tiden höll på attrinna ut.

Under natten före avrättningen kom ett telegram till fängelseön.”Hänges, ej benådad!” Några timmar senare kom ett nytt telegram ochden här gången med korrekt kommatering: ”Hänges ej, benådad!”

Den pyttelilla krokens placering i meningen kunde vara skill-naden mellan liv och död.

Riktigt så dramatiskt är det inte i våra vardagstexter men denlilla krumeluren betyder en hel del för läsflytet och begripligheten.

82

STRECK ELLER CITAT VID REPLIKER?

Det finns i två olika sätt att markera repliker. De har båda sina fördelar ochbegränsningar.

När vi skriver ska vi ofta återge vad en annan person har sagt. Ipressmeddelanden, artiklar, reportage och intervjuer är det enannan människas ord som ska fångas i text. Berättande texter somromaner och noveller innehåller också repliker och dialog mellankaraktärerna.

Det finns två manér att följa. Pratminus, alltså talstreck, förerepliken är vanligast i tidningstexter och medier.

– Då återger man replikerna så här, säger Eva.

I romaner och annan skönlitteratur finns en lång tradition av attåterge repliker inom citattecken.

”Replikerna återges på det här sättet i många romaner”, säger Eva.

Men båda sätten är okej och det finns romaner med pratminusoch tidningsartiklar med citattecken.

Citattecken eller pratminus är ett redaktionellt val. Alla som

83

publicerar texter måste bestämma sig för en linje. Det är viktigt attvara konsekvent inom en och samma text, publikation och samman-hang. Om du skriver på uppdrag åt någon annan eller i ett samman-hang som du delar med andra, som en tidning eller gemensamblogg, slipper du förmodligen välja. Då finns det en redaktör ellerprojektledare som har koll på hur repliker ska återges just där. Ellerså får du se hur andra skribenter i detta forum brukar göra.

När du ska välja mellan pratminus och citattecken vid replikerär det också idé att fundera över hur mycket du kommer attanvända citattecken till andra uppgifter i texten. Kommer du attanvända citattecken till att markera titlar, ironier eller nybild-ningar? Då är det kanske bra att citaten markeras med pratminus istället.

Det finns som sagt många skönlitterära böcker där dialogenskrivs med pratminus. Så här kan det se ut:

– Vi vet inte ännu vad som har hänt, sa Torkel.Josefin lade sig i samtalet.– Jag vill ta reda på mer. Ringa samtal, googla runt och sådär.Efter repliken blir det kommatecken och sedan berättar förfat-

taren vem som har sagt orden genom ett sa Torkel.Josefin lade sig i… kommer på nästa rad. Det är ju berättande

text om något som händer.Varje gång någon säger något blir det ny rad, ett pratminus, ett

mellanslag och sen kommer repliken.

Med citattecken i stället kan en replik börja inne i ett stycke.

”Vi vet inte ännu vad som har hänt, sa Torkel.Josefin lade sig i samtalet. ”Jag vill ta reda på mer. Ringa samtal,

googla runt och så där”.

84

Om du använder citattecken: Glöm inte att sätta dit ett teckendär citatet slutar.

– Jag vet inte riktigt vad vi ska göra nu, sa redaktören.

Efter repliken kommer ett verb ”sa” och namnet på den som pratar.Det behövs ibland ett ”sa” och ett namn eller pronomen … för

att läsaren ska veta vem som säger vad. Särskilt när det är flerapersoner inblandade i ett replikskifte.

Sa är neutralt och bra. Men ibland kan du använda andra verb.Det kan ge en nyans till texten och innehållet. Det är skillnad påsäger, påpekar och invänder.

Det här sättet att återge vad som människor berättar kallas fördirekt anföring. Du behöver inte skriva sa han eller betonar hon eftervarenda replik. I en intervju med en person som presenteras i bild-texter, faktaruta och ingress – där är det ofta uppenbart vem somstår för citaten.

Välj vilket innehåll som ska återges med citat. Ibland kan intervjuerbli bättre och mer levande om jag ransonerar replikerna och återgerinnehållet i berättande passager i stället. Jag skriver en egenversion av vad samtalet handlade om.

– Ikväll börjar den årliga cykelfestivalen, säger kommunalrådet FransJönsson.

Det är ju saklig upplysning som är att betrakta som ett rentfaktum. Det går lika bra att skriva det i den löpande texten.Faktaupplysningar och information som lika gärna kan ligga på

85

hemsidan eller i informationsbroschyren behöver inte återges somrepliker, även om du naturligtvis har fått informationen från någon.

Använd citaten till uttalanden som är signifikanta för denintervjuade.

– Det här är den roligaste dagen på hela året, säger kommunalrådet FransJönsson som har putsat på sin Skeppshult hela helgen.

Det personliga kommentaren i en replik lyfter texten och görden speciell.

86

ANVÄND RIKTIGA CITATTECKEN

Typografiska citattecken i stället för små streck ger din text ett lite merprofessionellt utseende.

Ibland ska du skriva ett citat från en annan text.

”Att skriva är mänskligt, att redigera är gudomligt”/ Stephen King

Eller återge vad någon annan har sagt.

Chefen sa ”det här var ju en enkel grej för en effektiv avdelning”.

Eller markera att ordet används med ironi.

En av it-konsultens ”lätta” lösningar.

Då behöver du citattecken. Det ser ut som två upphöjdakommatecken bredvid varandra. Eller som små 99:or.

De ser olika ut i olika typsnitt men de har alltid en krok åtvänster när vi citerar på svenska.

Citattecken finns på samma tangent som siffran 2.När jag trycker på skifttangenten och tvåan samtidigt händer

87

det att jag får två raka streck " i stället för citattecken. Tecken förmåttenheten tum.

För att få fram typografiska citattecken på Macens tangentbordtrycker jag alt+skift+2. På en pc gäller ctrl+skift+”.

Ibland ska du ha ett enkelt citattecken. Till exempel om du citerarinuti ett citat.

”Jag gillar verkligen de här små ’räkorna’ till citat-tecken” , saredaktören.

Det enkla citattecknet är samma som apostrofen. På en Machåller du ner alt och skift samtidigt som du trycker på tangentenmed en stjärna. På en pc:s tangentbord är det ctrl plus stjärn-tangenten

I svenskan ska vi använda samma citattecken vid början ochslutet av citatet. Alltså små nior, där kroken pekar åt vänster. (Tillskillnad från exempelvis engelskan där krokarna är riktade på olikahåll i början och slutet av citatet.)

I Word kan du ställa in programmet så att det alltid omvandlartumtecken till typografiska citat-tecken. Det är ju oftast det du ärute efter när du använder tangenten ” tillsammans med shift-tangenten.

(Inställningar>Autokorrigering>Bocka i rutan vid ”Raka citat-tecken med typografiska citattecken”. Behöver du i någon textverkligen använda tumtecken kan du klicka ur rutan tillfälligt.)

Citattecken skrivs olika i olika språk. Det är därför jag är litetjatig med detta att krokarna i den här lilla krumeluren ska peka åtvänster. Det är det svenska bruket. Vi ser många texter på andraspråk och det är inte konstigt att det blir hopblandat. Men om duhåller dig till typografiska citattecken – 99:or med kroken åt vänsterbåde före och efter citatet – då blir det inte fel.

88

KOMMA, SEMIKOLON OCH PUNKT

Det finns tecken som gör liknande jobb i texten. De skapar nyans ochpåverkar läsrytmen.

Komma, semikolon och punkt är några grafiska servicearbetaresom ibland kan göra varandras jobb. Men precis som när du har enersättare på jobbet är det inte säkert att det blir exakt sammaresultat som när du jobbat själv.

Arbetsuppgiften kan vara att skapa en paus mellan tvåhuvudsatser.

Jag älskar att fika, klockan 11 är det förmiddagskaffe hos mig.

Här ger kommatecknet en mycket kort paus. Men det hinnerhjälpa läsaren att inte läsa Jag älskar att fika klockan 11 …

Jag älskar att fika; klockan 11 är det förmiddagskaffe hos mig.

Med ett semikolon blir pausen i läsningen lite längre. Läsarenfår signalen att det som står på var sida om semikolon är två olikapåståenden men att de ändå hör ihop. Efter semikolon är det alltidliten bokstav.

89

Jag älskar att fika. Klockan 11 är det förmiddagskaffe hos mig.

Här är det två meningar, ögat, hjärnan och den som läser högttar ny sats efter punkten. Och efter punkten är det stor bokstav.

Så ibland går det att använda semikolon i stället för en punkt.Det handlar om nyanserna i texten och hur du vill att den skauppfattas.

Men semikolon kan däremot inte vikariera för kolon. Tillexempel framför en uppräkning.

Att baka: bullar, kex, och rulltårta. Här ska det vara ett vanligtkolon.

Kolon och semikolon är lika och heter likt. Det är ju bara enliten svans på den nedre punkten skiljer kolon och semikolon åt.Och ändå har de helt olika uppgifter i skriftspråket.

Jag har stor respekt för semikolon. Det är ett lite förnämt skilje-tecken som till och med har en egen dag i almanackan. 6 februarifiras semikolonets dag (på typografen Aldus Martinus dödsdag).

Gustav von Platen ska ha sagt att semikolon gör samma tjänstsom separationen i ett katolskt äktenskap. Det separerar utan attskilja.

Semikolon kan vara en elegant stilistisk lösning när du kommitunderfund med det. Använd det när det verkligen kan ge textennågot extra. Överdosera inte!

Det är iögonfallande om du gör fel – så om du känner digosäker på om det passar med ett semikolon mellan två huvudsatser:Sätt punkt!

90

TECKENTYDNING

En bra tumregel att hålla dig till när du skriver är att använda ord för det duvill säga – om det finns ord.

På tangentbordet har du tecken som inte är bokstäver.% & :- € = @ :-) §De avkodas på ett annat sätt än de ordbilder som vanliga

gemena bokstäver bildar, så de påverkar läsflytet.En bra princip är att använda ord för det du vill säga – om det

finns. Och som med alla principer och tumregler är detta en huvud-riktning som det visst går att göra avstickare ifrån ibland.

När vi började skicka sms och twittra uppstod snabbt nya,roliga sätt att få plats med budskap på litet utrymme. Som: 3-vlig(trevlig), xakt (exakt), 7k (sjuk). Snabbt spreds bruket med småfigurer med hjälp av parenteser, kolon och andra skiljetecken ochsymboler.

:-) :-O ^^ Det var nästan som att se ett nytt skriftspråk växafram och gamla dammiga skiljetecken fick en ny karriär. Med rättmycket glimt i ögat. ;-)

Men det är stor skillnad mellan sms-språk eller ett snabbt mejltill de närmaste kompisarna och texter till en läsekrets som du intekänner. Precis som du anpassar tonläget när du talar i olika

91

sammanhang så skriver du inte likadant överallt. Har du en storläsekrets och representerar mer än dig själv ställer det andra kravpå texten än dina privata blogginlägg.

När din text ska ut i världen och konkurrera om uppmärk-samhet och intresse med andra skrivna budskap, då är det bra omden är så lättläst som möjligt. Att inte läsarens blick fastnar på såntsom stör innehållets väg till medvetandet.

Det gäller även de formella texterna inom exempelvis handel,ekonomi och juridik. Där finns det ju också tecken som användsmycket medan man jobbar med materialet, i diagram och tabelleroch jämförelser av olika enheter. När sedan innehållet ska ut tillpersonalen, kunderna, läsarna, då är det bra att göra text, alltså ordav det där som ni kommit fram till. Skriv ord där det finns ord:

& – och% – procent:- – kronor

I små annonser, tabeller, listor och andra specialfall där detverkligen är ont om utrymme är det ändamålsenligt med tecken somsparar plats.

Men det är sällan så i löpande text som i artiklar, bloggar ochnyhetsbrev. Så om du inte vänder dig till revisorn eller advokaten iinterna meddelanden: Välj ordet procent och paragraf i stället för %och §. Och kolla företagets eller avdelningens skrivregler om detfinns några riktlinjer för hur man ska hantera tecken i texter.

92

TEXTENS FORM

TYPOGRAFI

Det är bra att känna till några grundläggande saker om typografi. Särskiltom det är du själv som har hand om den grafiska utformingen av texten.

När texten väl är formulerad ska den få en typografisk form ochen layout. Det är formgivarens sak att hålla reda på typsnitt, margi-naler, avstånd och bokstävernas grafiska utformning. Ibland,kanske rätt ofta, är det du själv som har den rollen. Och även omdet är en byrå eller kommunikationsavdelningen på ditt jobb somtar hand om utformningen så är det bra att känna till några grund-läggande saker.

Om läsaren inte märker något har du gjort ett bra jobb. Typo-grafiskt folkvett hjälper fram innehållet utan att formen skriker”kolla på mig!!!”

På Moderskeppet finns många kurser som går mer på djupetkring typografi och form. Här nosar vi på ämnet precis där dettangerar själva textförfattandet.

95

GEMENA BOKSTÄVER I LÖPANDE TEXT

Gemena bokstäver med sina varierade former bildar mycket lättare bilder änvad de versala bokstäverna gör.

På typografsvenska kallas bokstäver typer. Små bokstäver hetergemener och stora bokstäver heter versaler.

Det är bra att veta när du pratar med tryckerier, byråer ochandra typografi-proffs. Förr eller senare ska du beställa trycksaker,designa en webbsida eller lämna över ett manus till kommunika-tionsavdelningen för vidare formgivning. Så: Gemener – små bokstäverVERSALER – STORA BOKSTÄVER.

Grundregel. Första budet. Portalparagrafen för skribenter somförfattar längre texter än enstaka rubriker: SKRIV INTE MEDVERSALER!

På sociala medier, i e-post och sms-meddelanden uppfattas detsom att du skriker och beter dig burdust. Men också i trycktamedier, pdf-dokument och utskrifter är det dumt att användaversaler i löpande text eftersom läsbarheten blir sämre.

Vi läser inte texten bokstav för bokstav. Inte ens ord för ord,utan ögat tar skutt genom meningar och stycken som när vi tartrappan med dubbla och tredubbla steg. De gemena bokstävernamed sina varierade former uppfattas lättare av ögat och hjärnan

96

som ordbilder. Och den förmågan att samspela med öga och hjärnaför att skapa bilder är en del av typsnittets läsbarhet.

Det är svårare att skapa ordbilder av versalerna. De är mer likavarandra till formen.

Det här med typsnitt och läsbarhet är ett ämne i skärnings-punkten mellan vetenskap, konst och hantverk. Det hör hemma i enannan bok. (Skriven av någon annan än mig.) Budskapet här ärenkelt men viktigt: Skriv löpande text med gemena bokstäver somger bättre ordbilder.

97

LÅT TYPOGRAFIN HJÄLPA LÄSAREN

Bra typografi märks lite och underlättar mycket. Problemet är att inte gå vilsebland alla varianter och möjligheter. Det gäller att hitta nånting som fungerar.

Det är kul med typsnitt som också kallas teckensnitt eller fonter.Alla uttrycksmöjligheter som finns. Min text kan få en egen röstrent visuellt. Jag saknar sällan min gamla skrivmaskin.

Men framför allt kan typografin vara en bra hjälp för läsaren attfå ordning och struktur på innehållet.

Så det är inte bara kul – det är nyttigt också!Problemet är bara att det finns så många varianter och möjlighe-

ter. Det gäller att hitta något som fungerar. Och ”fungerar” i det härsammanhanget innebär att göra innehållet tillgängligt och sorteratför läsaren. Om texten kan liknas vid maten och skrivandet medmatlagningen så är typografin och layouten dukningen och helainramningen av den trevliga måltiden. Eller den effektiva jobblun-chen. Eller snabbmålet i språnget på väg till bussen.

Jag har en modell som för det mesta fungerar när jag ska göraett dokument som ska tryckas eller köras ut på skrivare. Tricket äratt begränsa mina egna valmöjligheter. Jättemycket. För annars blirjag galen – och dessutom blir jag aldrig klar.

98

Jag tog en grafisk formgivare till hjälp för att inte drunkna imängden av möjligheter. Och fick riktlinjer att följa när jag gör egetmaterial. Det blev fint, men framför allt slipper jag att välja från etthelt universum varje gång jag ska göra en folder eller ett utskickoch kan koncentrera mig på innehållet i stället.

Om du är den på jobbet eller i din förening eller annat samman-hang som oftast sätter upp lappar, skickar pdf:er, gör små affischeroch foldrar kan du ta dem som du är mest nöjd med och göragrafiska riktlinjer till dig själv utifrån dem.

Gör ett grundkit som du återanvänder och där du bestämmergrunden för hur just dina skrifter och utskick ska se ut. Bestämtypografi för till exempel: Brödtexten, stora rubriken, lilla rubriken,mellanrubriken, vinjetten, bildtexten och citatet.

Brödtexten och rubriken är viktigast. Lägg lite extra omsorg pådem. De finns i stort sett i alla dokument du gör och är de grafiskaelement som mest påverkar textens väg till läsaren.

Nu kommer lite om typografi och det är verkligen pyttelite om dettastora och fascinerande ämne.

Typsnitt med ”klackar” kallas för antikva. Klackarna kallasockså för seriffer. Den här sortens typsnitt är bra i längre textereftersom de små klackarna i bokstavsformerna hjälper ögat attskapa rader och ordbilder. Ett bra val kan vara ett lättläst antikva-typsnitt till brödtexten, den långa berättande huvudtexten. Dettagäller texter på papper. På skärm, som exempelvis webben ärtypsnitt utan klackar ofta mer läsbara.

Raka typsnitt kallas för linjärer eller sanserif (som betyder utanseriffer).

Den här typen av typsnitt kan vara bra till rubriker, faktarutor,text som ska vara tydlig även på bilder och tonplattor. Och somsagt; till texter som ska läsas på skärm.

99

Det kan bli fint med ett linjärt rubriktypsnitt till en brödtext iett klassiskt antikva-snitt.

Det finns inga lagar. Men finns mycket kunskap hos formgivareoch typografer. Och det finns böcker om typografi och form.

När du börjar ta dig in i ett sånt ämne hamnar vi långt utanförgränserna för den här boken så jag nöjer mig med rådet att du gördina riktlinjer och håller dig till ett typografiskt språk som funkarför dig och de ämnen du skriver om.

Ha med så få typsnitt och varianter som möjligt. Uppgiften äratt skapa ordning och struktur för läsaren. Ju flera varianter destostörre risk för röra.

I ordbehandlingsprogrammet Word finns formatmallar medtypsnitt och varianter som passar ihop och som fungerar för olikatyper av innehåll.

Inte så dumt att ta till när man inte vill trixa själv. För det är lättatt förlora sig helt i en djungel av möjligheter.

100

TILL SIST

HA ROLIGT!Fortsätt skriva, berätta, informera och kommunicera med världens bästakommunikationsgränssnitt: alfabetet

Den här boken kan du se som en verktygslåda där du plockarde verktyg och råd du behöver. I huvudsak handlar de om:

Hur du lyfter fram innehållet så att läsaren hittar detviktiga i texten.Hur du kan underlätta mötet mellan läsaren och textengenom att till exempel använda aktiva verb, att visa istället för att beskriva och att skapa struktur i texten ochgenom att göra ny mening och nytt stycke där detbehövs.Några vanliga knepigheter som skribenter oftakämpar med.Exempel på hur du använder några vanliga skiljetecken,de små trafikskyltarna som ska vägleda läsarens blickgenom texten.

101

Slutligen fick du några grundläggande saker att hålla i bakhu-vudet när det gäller texten form och typografi.

Språket ändras hela tiden. Våra företagsbloggar och nyhetsbrevkommer att se märkliga ut om 50 år. Det är lätt att se det somtecken på tidens förfall när de gamla invanda käpphästarna intelängre travar på som förr. Det är lite irriterande – eftersom detaldrig går att slå sig till ro med känslan av att ha total koll.

Samtidigt är förändringen ett tecken på att språket lever ochutvecklas. Och därmed vi själva. Och det är ju faktiskt ganskahoppingivande.

Det är vi som använder språket som skapar det. Hela tiden,varje dag.

Ha kul när du skriver!

102

NÅGRA LÄSTIPS

Hur språksäker och påläst du än är behöver du använda ordlistor och hand-böcker. Det måste alla. Det finns ingen redaktör, korrekturläsare, yrkes-mässig eller självutnämnd språkvårdare som har allt i huvudet. Här ärnågra bra ställen att konsultera.

SVENSKA AKADEMIENS ORDLISTAUtgiven av: Svenska Akademien

(14:e upplagan, 2015)Normen för stavning av svenska språket. Nödvändig att ha till

hands när man skriver text som ska publiceras och delas medandra.

SVENSKA SKRIVREGLERLiber

Språkrådets sammanställning över god praxis i skriven svenska.Ska man skriva länsstyrelsen eller Länsstyrelsen? Hur avstavasubåtskapten? Hur skriver man pluralformen av ”hobby”? Svarar på

103

frågan om hur den svenska skriftspråksnormen ser ut just nu. Tips:Satsa på senaste utgåvan.

MYNDIGHETERNAS SKRIVREGLERNorstedts Juridik AB

Det är inte så lätt att skriva enkelt, vårdat och begripligt närhela arbetsdagen är full av krångelsvenska, juridik och fackspråk.Här har du en jättebra hjälp att översätta myndigheternas internaspråk till lättbegriplig svenska i texter som vänder sig till allmänhe-ten. Bra språktips för alla, inte bara byråkrater.

SPRÅKRIKTIGHETSBOKENUtgiven av: NE Nationalencyklopedin

Tar upp språkriktighetsproblem på ett mer omfattande sätt änskrivreglerna. Förklarar sammanhang och bakgrund och innehållermycket mer än uppmaningen ”skriv så här!”. Om du vill bli språk-polis på deltid och ha bränsle till diskussionerna på jobbet är den engod investering.

SKRIVBOKENAv Siv Strömquist

Gleerups förslagEn gedigen genomgång om vad som egentligen händer när man

fogar ihop ord och bokstäver till en text. Kloka råd om disposition,skrivprocess och hur man bearbetar sina texter under arbetetsgång. Författaren går igenom olika sorters texter för både pappers-tryck och webbpublicering.

104

SKILJETECKENSBOKENAv Siv Strömquist

MorfemSmå, tysta krumelurer som ofta är avgörande för hur vi avkodar

och uppfattar texter. Rätt använda lyfter de fram innehållet tillläsaren och bidrar till att du blir förstådd på det sätt du avsåg. Denämns även i andra språkböcker men här har de egna kapitel ochmer ingående förklaringar.

GREJEN MED VERB, GREJEN MED SUBSTANTIV, GREJEN MED ORDFÖLJDav Sara Lövestam

PiratförlagetDu behöver inte vara bra på grammatik för att tycka de här små

böckerna är roliga. Men det finns en viss risk för att du lär dig ettoch annat. Till exempel om grammatik och om hur fascinerandeologiskt och krumeluriskt språket beter sig. Orden är alltså rätt likaoss. Vilket inte är så konstigt med tanke på att det är vi som hittarpå dem.

SPRÅK › INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNENwww.sprakochfolkminnen.se/sprak.html

Språkrådet är en del av myndigheten Institutet för språk ochfolkminnen. Här hittar du språkliga nyheter, rön om dialekter, nyaord, gamla begrepp och en massa kunskap om språket.

Frågelådan › Institutet för språk och folkminnenwww.sprakochfolkminnen.se/sprak/

sprakradgivning/frageladan.htmlOch här hittar du en frågespalt om språkfrågor. Titta i data-

basen innan du skickar in en fråga. Det är ofta snabbaste sättet attfå besked.

105

TT-SPRÅKETtt.se/tt-spraket

Nya begrepp och företeelser stavas lite olika innan de får fäste.Det är ofta i medierna de hamnar först. TT-språket är ett bra hjälp-medel för redaktioner men vem som helst kan använda databasen.

SAOLHISTspraakdata.gu.se/saolhist

När du använder äldre ord som rensats ut från senaste ordlistankan du kontrollera stavning och böjning i äldre upplagor av SAOL.Länkar leder till inskannade boksidor med uppslagsorden ibokstavsordning.

ORDLISTA ONLINEsvenska.se

Slå upp i tre ordlistor på en gång. Svenska Akademiens ordlista, förstavning och böjning, Svensk ordbok för betydelse och uttal ochSvenska Akademiens ordbok som går tillbaka ända till 1520-talet i sinkartläggning av det svenska språket.

SAOL SOM APPsvenskaakademien.se/saol-mobil-app

Och glöm inte att ladda ner SAOL till telefonen. Den finns somgratisapp. Mycket behändig att ha till hands på jobbet och isprånget men också när du löser korsord och spelar Alfapet.

106

OM FÖRFATTAREN

Eva Bergengren är skribent ochredaktör. Hon jobbar också somlektör, alltså läser manus och gerrespons som hjälper författarevidare i skrivandet.

Alfabetet är hennes huvudinstru-ment, och hon är övertygad om attalla bär på minst en historia som villbli berättad. Hon undrar – vilkenär din?

Med 30 års erfarenhet av attarbeta med text, journalistik ochkommunikation har EvaBergengren hunnit beta av de allraflesta genrer. Nu utbildar hon andra inom skrivande. Och honskriver själv alltid på något nytt.

facebook.com/moderskeppet

instagram.com/moderskeppet