Embed Size (px)
Citation preview
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Specialistsjuksköterskeprogrammet
Skötares uppfattningar av
specialistsjuksköterskans kompetens
i psykiatrisk slutenvård
Författare
Gertrud Graf Examensarbete i Vårdvetenskap
Inriktning mot Psykiatri
Avancerad nivå, 15 hp VT 2012
Handledare
Caisa Öster
Examinator
Kristina Haglund
SAMMANFATTNING
Syfte: Syftet med studien var att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans
kompetens i psykiatrisk vård. Metod: För att analysera detta fenomen gjordes en
intervjustudie med kvalitativ design och en fenomenografisk analys tillämpades.
Semistrukturerade intervjuer genomfördes där nio skötare verksamma i den psykiatriska
vården vid tiden för intervjutillfället deltog. Med avsikt att finna variation bland
uppfattningarna bearbetades och analyserades det transkriberade materialet i en analys
omfattande sju steg. Resultat: Fyra kategorier av skötarnas uppfattningar identifierades:
Osynlig kompetens, otydlig kompetens, synlig kompetens och tydlig kompetens. Relationen
mellan dessa kategorier förhöll sig hierarkiskt i förhållande till i vilken grad
specialistsjuksköterskans kompetens uppfattades. Slutsats: Skötarens uppfattningar ger
uttryck för att det finns ett starkt behov av specialistsjuksköterskans kompetens samtidigt som
man inte kan se hur den urskiljer sig från skötarens egen kompetens. Områden i
specialistsjuksköterskans kompetens som har stor betydelse för och kompletterar skötarens
egen kompetens värdesätts särskilt, såsom specialistsjuksköterskans arbetsledarroll,
samarbetsförmåga, somatiska kunskap och helhetsbild av psykiatrin i övrigt.
Nyckelord: Specialistsjuksköterskor, Mentalskötare, Uppfattning, Sjuksköterskans roll,
Klinisk kompetens
ABSTRACT
Aim: The aim of this study was to describe how psychiatric aides’ understand the competence
of specialist nurses in psychiatric care. Methods: In order to analyze this phenomenon, a
phenomenographic interview study with qualitative design was carried out. Semi-structured
interviews were conducted with nine psychiatric aides, working in psychiatric in-patient care
at the time of the interview. In order to find the variation among the understandings, the
transcribed material was processed and analyzed through an analyze method including seven
steps. Results: Four categories of understandings were identified: invisible competence,
unobvious competence, visible competence and obvious competence. The relationship
between these different categories took a hierarchical structure in relation to the degree of
which the specialist nurse competence was understood. Conclusions: The understandings of
the psychiatric aides expresses the dependence of the specialist nurse's competence while at
the same time one cannot see how it distinguishes itself from the psychiatric aides’ own
competence. Areas of the specialist nurse competence that are of great importance for the
psychiatric aides and complement their competence are especially valued, such as: the
specialist nurse’s leadership, ability to cooperate, somatic knowledge and overall knowledge
of psychiatry.
Keywords: Nurse Practitioners, Psychiatric Aides, Perception, Nurse's Role, Clinical
Competence
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ..................................................................................................................... 1
Specialistsjuksköterskeutbildningens framväxt ...................................................................... 1
Specialistsjuksköterskan idag ................................................................................................. 1
Sjuksköterskans kompetens .................................................................................................... 2
Specialistsjuksköterskans kompetens ..................................................................................... 2
Skötarens kompetens .............................................................................................................. 3
Den psykosociala arbetsmiljön och upplevelse av stress ....................................................... 3
Syfte ........................................................................................................................................ 4
METOD ...................................................................................................................................... 5
Design ..................................................................................................................................... 5
Urval ....................................................................................................................................... 5
Datainsamlingsmetod ............................................................................................................. 5
Tillvägagångssätt .................................................................................................................... 6
Etiska överväganden ............................................................................................................... 6
Bearbetning och analys ........................................................................................................... 6
RESULTAT ............................................................................................................................... 8
Osynlig kompetens ................................................................................................................. 9
Otydlig kompetens ................................................................................................................ 10
Synlig kompetens ................................................................................................................. 11
Tydlig kompetens ................................................................................................................. 12
DISKUSSION .......................................................................................................................... 14
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 14
Metoddiskussion ................................................................................................................... 16
Slutsats .................................................................................................................................. 17
REFERENSER ......................................................................................................................... 18
Bilaga 1 .................................................................................................................................... 21
Bilaga 2 .................................................................................................................................... 22
1
INTRODUKTION
”Syns inte! Finns inte!” tjuter vildvittrorna i Astrid Lindgrens bok om Ronja Rövardotter.
Landstingen uppmuntras att i den psykiatriska heldygnsvården aktivt arbeta med
kompetensutveckling (”Kunskap och kompetens”, nd). Men kompetens som inte syns är
precis som för vildvittrorna inte möjlig att värdera. Detta examensarbete har för avsikt att
beskriva hur specialistsjuksköterskans kompetens kommer till uttryck ur ett skötarperspektiv.
Kompetens: ”Utbildning eller erfarenhet som krävs för viss tjänst eller befattning”,
”kunnighet, skicklighet; som juridisk term laglig rätt att avgöra viss typ av ärende”
(”kompetens | Nationalencyklopedin”, nd)
Specialistsjuksköterskeutbildningens framväxt
Enligt 1952 års studieordning utgjorde specialiseringen ”sinnesjukvård” en avslutande del
efter två inledande år av sjuksköterskans grundutbildning. När studieordningen gjordes om
1966 lades specialiseringen ”psykiatrisk vård” efter grundutbildningen (Sadurskis, 2010).
Med högskolereformen 1977 blev sjuksköterskeutbildningen en högskoleutbildning med
omvårdnadsvetenskap som sitt kunskapsämne (Willman, nd). I och med 1993 års
examensordning övergick sjuksköterskeutbildningen efter EU-direktiv till att vara en treårig
generalistutbildning, med allmän inriktning mot hälso- och sjukvård. Efter flera år av
utredningsförfaranden infördes år 2001 specialistsjuksköterskeexamen i examensordningen
med elva inriktningar. När examensordningen gjordes om 2007 fick examen den utformning
den har i dag (Sadurskis, 2010).
Specialistsjuksköterskan idag
Sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor representerar globalt den största yrkesgruppen
inom psykiatrin. Andelen sjuksköterskor är större än den för alla andra yrkesgrupper
tillsammans (World Health Organization, 2011). Världshälsoorganisationen betonar vikten av
att erkänna och införliva sjuksköterskornas roll i de övergripande planerna för psykisk hälsa i
alla länder (World Health Organization & International Council of Nurses, 2007). Bristen på
specialistsjuksköterskor har ökat. Specialistområden med den lägsta löneutvecklingen är de
som lider störst brist på specialistsjuksköterskor och bland dem finns psykiatriområdet
(Kennergren & Molin, 2010). I vården sker en ständig kunskapsutveckling.
Specialistsjuksköterskeutbildningen måste följa med i utvecklingen för att motsvara de krav
2
vården ställer. Högskoleverket har med anledning av detta på uppdrag av regeringen utrett
utformningen av examensordningen. Verket ser tendenser till förändringar i form av nya
behandlingsmöjligheter, strukturella förändringar och en allt mer patientcentrerad vård.
Samtal förs mellan Högskoleverket, berörda lärosäten, företrädare för vårdgivare och
sjuksköterskornas organisationer kring hur dessa förändringar kommer att påverka hur
sjuksköterskorna kan och bör arbeta. Samtalen kretsar också kring skillnaden mellan
grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor (Sadurskis, 2010).
Sjuksköterskans kompetens
Sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområde innefattar omvårdnadens teori och praktik,
forskning, utveckling, utbildning samt ledarskap. En helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt
ska finnas genom samtliga kompetensområden. En legitimerad grundutbildad sjuksköterskas
kompetens innefattar kunskaper i omvårdnadsvetenskap och medicinsk vetenskap.
Kompetensområdet innefattar också kunskaper i bemötande, information och undervisning.
Dessutom ska en sjuksköterska ha kunskaper avseende undersökningar och behandlingar,
kunna främja hälsa och förebygga ohälsa och arbeta med säkerhet och kvalitet. Ytterliggare
områden en sjuksköterska ska behärska och kunna arbeta med är vårdmiljö, forskning och
utveckling, personlig och professionell utveckling, utbildning, arbetsledning och samverkan i
vårdkedjan (Socialstyrelsen, 2005).
Specialistsjuksköterskans kompetens
Specialistsjuksköterskans kompetens innefattar fördjupade kunskaper inom ovan nämnda
områden. För specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård läggs utöver detta också större
vikt vid att inneha ett etiskt förhållningssätt förutom de fördjupade kunskaperna inom
psykiatri och psykiatrisk omvårdnad. Specialistsjuksköterskan har ett utökat ledningsansvar,
undervisar och handleder utifrån en reflekterande hållning. Specialistsjuksköterskan har god
förmåga till att initiera förbättrings- och kvalitetsarbeten och har god förmåga att i mötet och i
samråd med den psykiatriska patienten utforma den individuella vården (Psykiatriska
riksföreningen– prf & Svensk sjuksköterskeförening – SS F, 2008). Vårdvetenskap är
specialistsjuksköterskans kunskapsområde. Med omvårdnadsansvar och kännedom om den
enskilda patientens särskilda behov blir specialistsjuksköterskans kompetens ensam i sitt slag.
För att specialistsjuksköterskans kompetens ska bli tydlig behöver sjuksköterskan själv se
värdet av kunskapen och tillämpa den. Den ur vårdvetenskapligt perspektiv unika förståelsen
3
för patientens behov ska specialistsjuksköterskan kunna förmedla till andra yrkesgrupper, vara
medveten om och kunna kommunicera (Wiklund Gustin, Rydenlund, & Kulzer, 2010).
Skötarens kompetens
Det övergripande ändamålet med skötarens arbete är att hjälpa människor med särskilda
behov att hantera sin vardagsverklighet. Skötaren bör ha förmåga att tillämpa ett etiskt
grundat förhållningssätt, ha förmåga att uppmärksamma och ta hänsyn till betydelsen av
attityder, normer och ideologier i vård- och omsorgsarbete. Skötaren bör också ha förmåga att
utifrån en helhetssyn samarbeta med patient, närstående och andra samarbetspartners och
yrkesgrupper inom vård och omsorg, men också i samhället i övrigt. Med utgångspunkt i
patientens individuella behov planeras, prioriteras och genomförs arbetet i samverkan med
andra yrkesgrupper. Skötaren bör ha förmåga att med stöd av arbetsledning handla målinriktat
för att förverkliga patientens individuella planer. Rapportering och dokumentation ingår i
arbetsuppgifterna, liksom att delta i kvalitetsutvecklingsarbete, bidra till utveckling av
arbetets innehåll och metod samt delta i kompetensutveckling. Skötaren bör ha förmåga att i
sitt arbete använda rätt produkter och tekniker, samt arbeta på ett ergonomiskt och hygieniskt
riktigt sätt. Miljöns betydelse för hälsa och livskvalitet i vård- och omsorgsarbetet bör
beaktas. Skötaren bör även vara insatt i hälso- och sjukvårdens lagstiftningar och system. Att
stödja patientens egen förmåga och funktion och vid behov med egna insatser kompensera
patientens begränsningar. Utifrån patientens önskan stödja deltagande i socialt och
medborgerligt liv, samt beakta de mänskliga rättigheterna. Skötarens yrkeskompetens uppnås
enligt Socialstyrelsen inte endast genom formell utbildning. Erfarenhet som fås under
arbetslivets gång har också stor betydelse. De anställdas reella kompetens uppnås vanligtvis
genom formell utbildning och kompletteras med ”lärande i arbetet”. ”Lärande i arbetet” anses
i vissa fall kunna ersätta formell utbildning. (Vård- och omsorgsassistenters kvalifikationer -
Grundläggande nivå, 2006).
Den psykosociala arbetsmiljön och upplevelse av stress
En bristande känsla av tydlighet i sin yrkesroll bland vårdpersonal i psykiatrin har i en svensk
studie kunnat relateras till en hög nivå av upplevd stress. Med rolltydlighet menas här att det
finns tydliga mål för det arbete som utförs och att personalen vet vad som förväntas av dem
(Tuvesson, Eklund, & Wann-Hansson, 2011). Ett liknande förhållande påvisades också i en
brittisk studie där osäkerhet i sin yrkesroll och tvetydighet visade sig vara en orsak till stress
4
hos vårdpersonalen (Gibb, Cameron, Hamilton, Murphy, & Naji, 2010). Ännu en studie har
kunnat visa att psykiatrisjuksköterskors arbetstillfredsställelse är positivt relaterat till
rolltydlighet. Studien för fram behovet av att fokusera på förbättringar som förtydligar
vårdpersonalens roll, såsom formulering av tydliga mål och förväntningar. Åtgärder som
skulle kunna bidra till att förebygga stress bland personalen inom den psykiatriska
slutenvården (Gulliver, Towell, & Peck, 2003). En magisteruppsats från Luleå visade på hur
sjuksköterskor i psykiatrisk vård upplevde att de inte kunde se någon skillnad mellan
sjuksköterskor och skötare. Sjuksköterskorna upplevde att deras kompetens osynliggjordes.
Sjuksköterskorna identifierade sig sällan i intervjuerna med sina sjuksköterskekollegor utan
oftare med övriga medlemmar i personalgruppen som ”personal” (Sundkvist & Svedberg
Lilja, 2009).
Syfte
Syftet med studien är att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans
kompetens i psykiatrisk vård.
5
METOD
Design
Med anledning av studiens syfte gjordes en intervjustudie med kvalitativ design och
fenomenografisk ansats (Polit & Beck, 2012). Forskningsansatsen fenomenografi beskriver
hur människor uppfattar fenomen i sin omvärld. En uppfattning är det sätt som någon förstår
eller erfar något. Fenomenografins grundläggande mål är att urskilja variationer eller
skillnader mellan uppfattningarna (Fejes & Thornberg, 2009). Därav delas uppfattningarna in
i kategorier, där innehållet i varje kategori blir exklusivt. Sammansättningen av dessa
kategorier samt relationen dem emellan bildar ett utfallsrum (Larsson, 1986).
Urval
Nio deltagare valdes ut genom ett bekvämlighetsurval (Polit & Beck, 2012).
Inklusionskriterier för studien var skötare verksamma inom psykiatrisk slutenvård vid tiden
för intervjutillfället. Spridning i ålder, kön och antal år i yrket eftersträvades (Tabell 1).
Tabell 1
Bakgrundsvariabler n
Kön
Kvinnor Män
5 4
Ålder (år)
24-30 31-40 41-50 51-60
1 2 2 4
Verksam som skötare (år)
1-10 11-20 >20
2 3 4
Datainsamlingsmetod
Semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide (Bilaga 1). Den
bestod av tre huvudfrågor: 1. Vilka arbetsområden anser du vara unika för specialist-
sjuksköterskeyrket? 2. Uppfattar du någon skillnad mellan specialistsjuksköterskors
kompetens i jämförelse med grundutbildade sjuksköterskors kompetens? 3. Vilken betydelse
6
uppfattar du att specialistsjuksköterskans kompetens har för verksamheten? Huvudfrågorna
följdes vid behov av stödfrågor såsom till exempel: Kan du utveckla? Har du något att
tillägga?
Tillvägagångssätt
Tillstånd och godkännande för att genomföra studien söktes hos verksamhetschefer inom
psykiatrisk slutenvård på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Kontakt togs med
avdelningschefer inom respektive verksamhetsområde där godkännande erhållits.
Avdelningscheferna föreslog skötare samt lämplig lokal för intervjuerna. De såg också till att
skötarna fick ett brev med skriftlig information om studiens syfte och genomförande där
deltagande i studien efterfrågas (Bilaga 2). De skötare som samtyckte till deltagande tog i
vissa fall själva kontakt med intervjuaren för att komma överens om tid och i vissa fall
förmedlades tid via avdelningschefen. Inklusionen fortgick tills nio deltagare i studien
uppnåtts. Deltagarna fick inför varje intervju en presentation av syfte och bakgrund till
examensarbetet. De intervjuade fick även information om att deltagandet i studien var
frivilligt och att man hade rätt att när som helst avbryta sin medverkan samt att informationen
och deltagaren skulle avidentifieras och informationen behandlas konfidentiellt. Innan
intervjun påbörjades gavs den intervjuade tillfälle att läsa igenom informationsbrevet och
intervjuguiden. Samtliga intervjuer spelades in med undantag av en där den intervjuade
avböjde inspelning. Författaren förde då som ersättning anteckningar under intervjun.
Etiska överväganden
Deltagarna har samtyckt till att delta i studien. De har informerats om att informationen
behandlas konfidentiellt, att deltagandet är frivilligt och att de kan välja att lämna studien när
de önskar utan att ange skäl till det. Forskningsmaterialet har hållits oåtkomligt för
utomstående (Gustafsson, Hermerén, & Petterson, 2011).
Bearbetning och analys
De inspelade intervjuerna transkriberades allt eftersom de genomförts och den antecknade
intervjun renskrevs. Detta gjordes av författaren. För att avidentifiera intervjudeltagarna gavs
varje intervju en kod. Detta för att kunna återkoppla materialet till rätt intervju under
7
analysens gång. En fenomenografisk analysmodell i sju steg tillämpades (Fejes & Thornberg,
2009).
Steg 1 – Att bekanta sig med materialet
Författaren läste materialet upprepade gånger för att bli förtrogen med det.
Steg 2 – Kondensation
För att skilja ut de mest signifikanta och betydelsefulla uttalandena fördes de textstycken –
passager där de intervjuade berörde studiens syfte; fenomenet ”specialistsjuksköterskans
kompetens”, över till ett nytt dokument.
Steg 3 – Jämförelse
Författaren jämförde de olika passagerna med varandra för att försöka hitta likheter och
skillnader. Varje uttalande märktes med respektive kod för att enklare kunna hitta tillbaka i
materialet.
Steg 4 – Gruppering
De funna skillnaderna och likheterna samlades i åtta grupper av uppfattningar. För att lättare
få en tydlig överblick fördes dessa grupper in i en tabell. Uppfattningarna inom varje grupp
relaterades nu till varandra.
Steg 5 – Artikulera kategorierna
För att artikulera kategorierna försökte författaren finna kärnan av likheter i de olika
grupperna. Nu bildades kategorier med ett flertal underkategorier och särskiljande
undergrupper.
Steg 6 – Namnge kategorierna
De slutliga kategorierna och underkategorierna namngavs utifrån de gemensamma
uppfattningarna.
Steg 7 – Kontrastiv fas
Alla passager granskades för att se om de kunde få plats i fler än en kategori med avsikt att
göra varje kategori exklusiv. Steg 4-7 upprepades ett flertal gånger och till slut bildades fyra
kategorier vilka synliggör de kvalitativt skilda uppfattningar som framkom i
8
intervjudeltagarnas berättelser. Ett sista steg i analysen var att söka efter interna relationer
mellan kategorierna. I fenomenografisk forskning kallas beskrivningen av dessa relationer för
utfallsrum.
RESULTAT
Ur skötarnas uttalanden identifierades elva olika uppfattningar av specialistsjuksköterskans
kompetens i psykiatrisk vård. Dessa samlades under fyra kvalitativt skilda kategorier (Fig. 1).
Relationen mellan dessa kategorier förhöll sig hierarkiskt och bildade utfallsrummet (Fig. 2).
Det vill säga vissa kategorier var mer utvecklade och mer omfattande än andra i förhållande
till i vilken grad och med vilket djup specialistsjuksköterskans kompetens uppfattades. I
utfallsrummets början var kompetensen osynlig och i dess slut uppfattades kompetensen
tydligt och specifikt. Kategorierna utvecklas här nedan och illustreras genom citat från
intervjuerna. Varje citat åtföljs av respektive intervjudeltagares avidentifieringskod.
Figur 1 Uppfattningar och kategorier
Osynlig kompetens
• Det finns inga unika arbetsområden för specialistsjuksköterskan
• Det finns inga synliga skillnader mellan sjuksköterskor och skötare
• Likhet mellan yrkesroller är positivt för omvårdnadsarbetet
• Yrkeserfarenhet ger tillräcklig kompetens
Otydlig kompetens
• Det finns synliga skillnader mellan sjuksköterskor och skötare.
• Det finns inga synliga skillnader mellan en grundutbildad sjuksköterska och en specialistutbildad
• Både erfarenhet och utbildning är nödvändigt för kompetensen
Synlig kompetens
• Det finns synliga skillnader mellan en grundutbildad sjuksköterska och en specialistutbildad
• Olikhet mellan yrkesroller är positivt för omvårdnadsarbetet
Tydlig kompetens
• Det finns unika arbetsområden för specialistsjuksköterskan
• Det finns möjliga arbetsområden för specialistsjuksköterskan
9
Figur 2 Det totala utfallsrummet
Osynlig kompetens
Denna kategori anger de olika uppfattningar som skildrar svårigheten med att överhuvudtaget
urskilja specialistsjuksköterskans kompetens från den övriga vårdpersonalens. Ibland såg man
inte heller meningen med att göra det. Intervjuerna inleddes med en fråga om arbetsområden
unika för specialistsjuksköterskeyrket (se bilaga 1). Flertalet uttryckte att frågan var svår. Ofta
sökte man efter ord då det var något man inte riktigt hade tänkt på eller reflekterat kring
tidigare. Det kunde hända att en och samma skötare först svarade nekande på denna fråga,
men i ett senare skede av intervjun då samtalets fokus förflyttats till någonting annat,
omedvetet kunde nämna specifika arbetsområden för specialistsjuksköterskan. Lägg märke till
i det första citatet här nedan hur intervjudeltagaren rättar sig själv från att först inkludera sin
egen yrkeskår i svaret om arbetsområden. Skötarna erfor här ingen skillnad i något avseende
bland omvårdnadspersonalen. Här väljer författaren att inte inkludera specifika
sjuksköterskeuppgifter såsom till exempel blodprovstagning och läkemedelsadministrering
som visserligen är synliga skillnader. Valet grundar sig på att detta inte ses som någon reell
kompetensskillnad. Skötarna har tidigare haft denna befogenhet och innehar fortfarande den
kunskap, förmåga och kompetens som krävs och i samma grad som sjuksköterskan. Skötarna
beskrev hur avsaknaden av skillnader mellan yrkesgrupperna också minskar på
statusskillnader i arbetsgruppen. Ju mer man liknar varandra, desto mer förstår man varandra
och samarbetar lättare, vilket blir till fördel för det patientnära arbetet. Här förekom även att
läkare inkluderades i tankegången. Här såg man på erfarenhet som något oumbärligt medan
specialistutbildning i omvårdnad inte är absolut nödvändigt för kompetensen.
•A Osynlig kompetens
•B Otydlig kompetens
•C Synlig kompetens
•D Tydlig kompetens
Det totala utfallrummet
10
Jag kan inte säga att det är någon speciell uppdelning. I alla fall inte här mellan de som
är specialister och de som inte är det. Jag tycker att vi… att de gör i stort sett samma,
har samma arbetsuppgifter och har samma ansvar också. (7)
För att vi är ju med på ronden allihop. Man är samordnare. Man jobbar helt med
patienten även när man är skötare. Så att det är just det att man inte får dela medicin.
Det är skillnaden egentligen (9).
Det är ju en fördel att man har några som har jobbat länge i alla fall. Om man har en
sjuksköterska som har jobbat i några år i psykiatrin så tycker jag nästan att hon har
också den kompetensen. De har då fått den kompetensen med sitt jobb och den
självklarheten.(2)
Otydlig kompetens
Under denna kategori samlas uppfattningarna att det går att urskilja vissa delar av
specialistsjuksköterskans kompetens. Andra delar av kompetensen ter sig mer dolt för
skötaren. Deltagarna urskilde de områden som markant skiljer sjuksköterskeyrket från
skötaryrket. Till skillnad från tidigare kategori betraktades här de specifika
sjuksköterskeuppgifterna som reella kompetensskillnader. Man ansåg sig själv inte ha
tillräcklig kunskap och kompetens för att utföra till exempel läkemedelsadministrering. Här
betraktades sjuksköterskor som sjuksköterskor oberoende av vidareutbildning eller specialitet.
Man hade svårt att se själva specialistkompetensen. Sjuksköterskerollen avgränsades till de
arbetsuppgifter som utförs. Vilken betydelse skötaren själv lade i att se skillnaden varierade.
Man såg betydelsen av att inneha mer teoretiska kunskaper i psykiatri. Samtidigt kunde man
inte riktigt ta på vad det gav för effekter i praktiken. Utbildning gav definitivt inte tillräcklig
kompetens och kunde inte stå självständigt utan erfarenhet. Ett annat område som skiljer sig
från skötaryrket är den somatiska omvårdnadskunskapen. I det första citatet här nedan talar en
skötare om vikten av att integrera mer somatisk kunskap i den psykiatriska vården.
”– Ja, men jag har hjärtklappning. – Ja ja ja, det är din ångest.” Den biten, den
somatiska biten tappas lite bort inom psykiatrin tycker jag. Och det är lite synd. För
ibland kan det ju faktiskt vara en somatisk åkomma som gör att jag blir orolig. Och så
11
tar man det liksom åt sidan. Det är inte så viktigt. För man tror att det är den
psykiatriska diagnosen som säger saker och ting. (9)
Jaa, jag kan inte säga att jag vet så stor skillnad på specialistsjuksköterskorna och
vanliga sjuksköterskor.(4)
Vet inte skillnaden.(6)
(…) utifrån sett kan jag inte se att det finns nån skillnad så.(1)
Hade de inte sagt det så hade man inte märkt att de var det.(3)
Sen måste man ju arbeta länge för att få kunskapen också. Arbeta mycket. (…) Om det
bara är utbildning så är det ju utbildning och erfarenhet av år som gör att man har
tränat upp sin känsla, magkänsla och intuitionen också. Och har man både läst och
jobbat med det så förstår man att det funkar så, ja, kan jag tycka.(5)
Synlig kompetens
I den här kategorin kunde skötarna med ord uttrycka att de märker av
specialistsjuksköterskans kompetens. De ser skillnader mellan en grundutbildad sjuksköterska
och en specialistutbildad. Flertalet skötare kunde beskriva att de hade en rent allmän känsla av
att det finns en skillnad utan att kunna precisera det närmare än så. Några upplevde att
specialistsjuksköterskan hade en särskild förmåga till självreflektion i arbetet. De såg också
betydelsen av särskild kompetens i sköra situationer i mötet med patienten och framförallt då
under kvällar, helger och nätter då det är särskilt viktigt att bedömningarna blir korrekta. De
kunde också se skillnader i sjuksköterskans arbetsledarroll. Man beskrev hur skillnader
mellan yrkesgrupperna upplevdes ge en viss dynamik i förhållande till patienten. Under
förutsättning att man använder sig av den andres unika kompetens som en resurs.
Ibland kan de känna press på sig själva att de måste göra det här jobbet. För att de är
sjuksköterska plus arbetsledare, men den psykiatri de har inom grundutbildningen. Jag
tycker att den inte räcker till. (…) De försöker prestera. Alltså, det är deras jobb. De är
arbetsledare. De har jätteansvar på sig själva. Men den här kompetensen finns inte hos
12
dem. (…) De är jätteduktiga inom den somatiska delen och därför märker vi också att
många som kommer till oss är jätteduktiga. De försöker göra sitt jobb på bästa sätt men
sen slutar de. Sen går de vidare liksom så någonstans upplever jag att det behövs mer
för att man ska kunna hantera den biten (…) Att när man märker som skötare att de här
sjuksköterskorna inte tänker bara: Jag är sjuksköterska, jag bestämmer. Det finns en
annan typ av kompetens som lyfts fram. ”Gud, vi måste jobba tillsammans.” ”Vi
behöver hjälp från varandra.” Att jag kanske kan en bit. Du kanske kan den andra
biten. (8)
Tydlig kompetens
I den här kategorin anges till skillnad från tidigare kategorier tydliga, artikulerade särmärken
för specialistsjuksköterskans kompetens. Här finns uttalad unik kompetens inom specifika
arbetsområden, såsom inom arbetsledning, samarbete, psykiatrisk omvårdnad, och inom
psykiatrikunskaper. Också uppfattningar av hur specialistsjuksköterskans kompetens
potentiellt skulle kunna användas. Skötarna kunde här se att specialistsjuksköterskan i sin
arbetsledarroll ger en särskild förstärkning och handledning till den grundutbildade
sjuksköterskan. Ett specifikt genombrottsprojekt omnämndes där endast
specialistsjuksköterskor medverkar. Undervisning med avsikt att vidareutbilda övrig personal
är också något som uppfattades ingå i specialistsjuksköterskans arbetsledarroll. Det egna
samarbetet med specialistsjuksköterskan kunde också ses som unikt. Det gavs exempel på
specifika områden inom psykiatrisk omvårdnad, såsom diagnostik och större kunskaper om
vanliga mediciner i psykiatrin. Specialistsjuksköterskan upplevdes notera symtom och
använda nya metoder snabbare. Även djupare kunskaper i bemötande av patienten beskrevs
som något unikt. Skötarna lyfte tankar om framtiden och om hur förhållanden när det kommer
an på specialistsjuksköterskan borde vara. Man talade då om tänkbara arbetsområden. Med
sin kunskap från flera områden i psykiatrin ansågs specialistsjuksköterskan kunna ha en
betydelsefull roll vid omorganisationer och medverka till att patienterna hamnar rätt i vården i
förhållande till sin diagnos. Man menade att alla sjuksköterskor inom psykiatrin borde vara
specialister. Man såg också att det var viktigt att det sätts krav på specialiserade
psykiatrikunskaper när viktiga positioner inom psykiatrin tillsätts.
Och när man har sett att de som har gått på den här vidareutbildningen. Då hittar man
själv en viss kommunikation. Hur man ska. Jag menar inte på något sätt att de andra.
13
De är inte dåliga men man märker mer det här med psykiatridelen. Att ett bra
samarbete tillsammans. Det märker jag i alla fall på ett professionellt. På ett annat sätt
med patienterna också. (…) Jag ser tydligt och klart. Ögonkontakt när det är en sådan
situation som uppstår att. En våldsam situation. Att det är mycket med ögonkontakt.
”Hur vi ska göra.” Jag vågar ta egna initiativ.(…) Vi jobbar som ett team och det är
jättebra och det behövs liksom att det är självklart. (…) Ibland kanske man ska liksom
ta hjälp av en skötare på bättre sätt och kanske man inte kan kommunicera själv. Man
tar med sig en skötare och kommunicerar (8)
Och att kunna se de här tidiga tecknen och att nu håller det här på att blomma upp så
man hinner hejda det så inte personen behöver lida mer än vad den gör och det tror jag
man måste ha specialistkunskaper om, att man ser liksom det här (…) Att vara steget
före i sjukdomsbilden. Och det krävs ju ganska mycket av en i just sådana fall. Och att
våga se det och att våga ta i det. (9)
14
DISKUSSION
Uppfattningarna visar att skötaren själv är beroende av specialistsjuksköterskans särskilda
kompetens. Samtidigt har man svårt att se hur den urskiljer sig från skötarens egen
kompetens. Områden i specialistsjuksköterskans kompetens som har stor betydelse för de
egna arbetsuppgifterna som skötare värdesätts särskilt, såsom specialistsjuksköterskans
arbetsledarroll, samarbetsförmåga, somatiska kunskap och helhetsbild av psykiatrin i övrigt.
Resultatdiskussion
Osynlig kompetens
Intervjuerna handlade om specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård. Under
intervjuerna fanns från och till en tendens till att istället vilja tala om erfarenhetens betydelse.
Både livserfarenhet och yrkeserfarenhet ansågs viktigt i mötet med den psykiatriska patienten.
Socialstyrelsen (Vård- och omsorgsassistenters kvalifikationer - Grundläggande nivå, 2006)
talar om den reella kompetensen, att yrkeserfarenhet i vissa fall skulle kunna ersätta formell
utbildning för skötare. Detta bestyrker skötarens uppfattning av erfarenhet som något
oumbärligt medan specialistutbildning i omvårdnad inte är absolut nödvändigt för
kompetensen.
En av uppfattningarna visade att man inte kunde se några skillnader alls mellan
yrkesgrupperna i vårdpersonalen. Risken finns att osynlig kompetens medför att yrkesrollerna
suddas ut. Flertalet studier har visat att en otydlig yrkesroll orsakar stress (Gibb m.fl., 2010;
Tuvesson m.fl., 2011). Gulliver et al. (Gulliver m.fl., 2003) menar att man genom att
formulera tydliga mål och förväntningar förtydligar vårdpersonalens roller. Denna studie
motsäger med andra ord att likhet mellan yrken är positivt för omvårdnadsarbetet.
En av skötarnas uppfattningar visade på att det inte finns utpräglade arbetsområden som är
särskilt ämnade för just specialistsjuksköterskan. Om man granskar specialistsjuksköterskans
kompetensbeskrivning är detta en riktig iakttagelse. Där återfinns inga preciserade
arbetsuppgifter som endast specialistsjuksköterskan får utföra. Detta kan sättas i jämförelse
med till exempel barnmorskor vilka har tydliga arbetsuppgifter som inte får utföras av andra
sjuksköterskor. Specialistsjuksköterskepositioner i psykiatrin kan fyllas av sjuksköterskor
som inte är specialister eftersom hon kan utföra samma arbetsuppgifter. Kennergren och
Molin (Kennergren & Molin, 2010) menar att detta skulle kunna vara en orsak till den sämre
löneutvecklingen för specialisterna i psykiatrin.
15
Otydlig kompetens
För att tydliggöra yrkesrollerna gör författaren en ansats till att belysa skillnaderna mellan
skötarens och sjuksköterskans kompetensbeskrivningar. Yrkesgrupperna utför visserligen
liknande arbete kring patienterna, men kompetensbeskrivningarna utgår ifrån olika
infallsvinklar. Skötarens infallsvinkel är att vårda genom att vara patientens förlängda arm.
Sjuksköterskans infallsvinkel är att vårda utifrån teori och forskning. De båda yrkesgrupperna
har patienten i fokus och arbetar utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, men från olika
håll. Sjuksköterskan är arbetsledare och undervisar. Skötaren arbetar med stöd av
arbetsledning. Sjuksköterskans fokus ligger i hälsa och hälsofrämjande arbete. Skötarens
fokus ligger i att stödja patienten att fungera som människa i samhället (Socialstyrelsen, 2005;
Vård- och omsorgsassistenters kvalifikationer - Grundläggande nivå, 2006). De markanta
skillnader skötarna främst urskilde var just den hälsofrämjande aspekten. Man kunde se att
sjuksköterskan innehar kunskaper i somatisk omvårdnad. Sjuksköterskans insyn i vetenskap
och forskning nämndes däremot inte.
Synlig kompetens
Det finns skillnader mellan en grundutbildad sjuksköterska och en specialistsjuksköterska.
Specialistsjuksköterskan har specialiserat sig under ett år utöver grundutbildningen. De två
kompetensbeskrivningarna är däremot påfallande lika formulerade. Den legitimerade
sjuksköterskan ska ”ha förmåga att” utföra kvalifikationerna medan specialistsjuksköterskan
ska ”ha fördjupade kunskaper och god förmåga” att utföra dem (Psykiatriska riksföreningen–
prf & Svensk sjuksköterskeförening – SS F, 2008; Socialstyrelsen, 2005). Flertalet skötare
kunde känna av skillnaden. Några upplevde att specialistsjuksköterskan hade en särskild
förmåga till självreflektion. Man såg skillnader i sjuksköterskans arbetsledarroll och förmåga
att göra korrekta bedömningar i sköra situationer. Just dessa områden lyfts i
kompetensbeskrivningen. En uppfattning i resultatet beskriver hur skillnader mellan
yrkesgrupper upplevs ge en viss dynamik i förhållande till patienten. Detta under förutsättning
att man ser och använder sig av den andres unika kompetens som en resurs. Det finns i den
psykiatriska omvårdnaden behov av att flytta fokus från det som begränsar individen till
dennes resurser och möjligheter (Wiklund Gustin & Nordin, 2010). Med det i åtanke borde en
studie göras om uppfattningar av skötares kompetens.
16
Tydlig kompetens
Det finns en tydlig kompetens som går att artikulera och visar sig genom specifika
arbetsområden. Specialistsjuksköterskans kompetens är synlig genom hennes arbetsledarroll,
hennes samarbetsförmåga, hennes kunskaper inom psykiatrisk omvårdnad och psykiatri.
Skötarnas tankar om framtiden, om hur saker borde vara och hur specialistsjuksköterskans
kompetens potentiellt skulle kunna användas visade på en djupare förståelse av kompetensen.
En förutsättning för att allas unika kompetens ska kunna synas och nyttjas är en tillåtande
atmosfär. Sundkvist och Svedberg Liljas studie (Sundkvist & Svedberg Lilja, 2009) som
beskrev hur sjuksköterskekompetensen osynliggjordes i arbetsgruppen visar på en anda som
stänger för sådana möjligheter.
Metoddiskussion
Fenomenografins grundläggande mål är att urskilja variationer eller skillnader mellan
uppfattningar (Fejes & Thornberg, 2009). Forskningsansatsen valdes till denna studie då
syftet var att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens. Valet av
metod gav möjlighet att beskriva skötarnas uppfattningar utan att värdera eller tolka den
enskilde skötarens uppfattning. Då denna studie var tidsbegränsad innebar det också en
begränsning i urvalet av medverkande i studien. Två verksamhetschefer gav sitt tillstånd till
studien och nio skötare gav sitt samtycke till att medverka, vilket bedömdes tillräckligt för
studiens syfte. Ett brett urval i förhållande till ålder, antal år i skötaryrket och kön erhölls. För
att säkerställa en så lika datainsamling som möjligt användes en intervjuguide med frågor. I
syfte att förtydliga och fördjupa deltagarnas svar följdes frågorna vid behov av stödfrågor
såsom till exempel: ”Kan du utveckla?” ”Har du något att tillägga?”
Vidare studier bör göras som beskriver uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens
ur andra perspektiv än skötarens. Omvårdnadspersonalens kompetens bör förtydligas och
artikuleras. Även uppfattningar av skötarens kompetens i syfte att synliggöra den skulle till
exempel kunna göras.
Praktisk betydelse: Det råder i dag brist på specialistsjuksköterskor i Sverige samtidigt som
det är av stor vikt att utbildningen möter vårdens behov av specialistutbildade sjuksköterskor.
Denna studie är ett led i att synliggöra specialistsjuksköterskans kompetens i den psykiatriska
vården.
Etiska resonemang: Samtliga medverkande samtyckte till att delta i studien. Genom att ge
varje intervjudeltagare tillfälle att läsa igenom informationsbrevet (bilaga 2) inför varje
17
intervju försäkrade sig författaren om att alla tagit del av examensarbetets syfte och bakgrund,
att deltagandet i studien var frivilligt och att man hade rätt att när som helst avbryta sin
medverkan samt att informationen och deltagaren skulle avidentifieras och informationen
behandlas konfidentiellt. Forskningsmaterialet hålls oåtkomligt för utomstående. (Gustafsson,
Hermerén, & Petterson, 2011).
Slutsats
Skötarens uppfattningar ger uttryck för att det finns ett starkt behov av
specialistsjuksköterskans kompetens samtidigt som man inte kan se hur den urskiljer sig från
skötarens egen kompetens. Områden i specialistsjuksköterskans kompetens som har stor
betydelse för och kompletterar skötarens egen kompetens värdesätts särskilt, såsom
specialistsjuksköterskans arbetsledarroll, samarbetsförmåga, somatiska kunskap och
helhetsbild av psykiatrin i övrigt.
18
REFERENSER
Fejes, A., & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Hämtad
den 3 maj, 2012, från http://www.liber.se/productimage/large/4708476o.jpg
Gibb, J., Cameron, I. M., Hamilton, R., Murphy, E., & Naji, S. (2010). Mental health nurses’
and allied health professionals’ perceptions of the role of the Occupational Health
Service in the management of work‐related stress: how do they self‐care? Journal of
Psychiatric and Mental Health Nursing, 17(9), 838–845. doi:10.1111/j.1365-
2850.2010.01599.x
Gulliver, P., Towell, D., & Peck, E. (2003). Staff morale in the merger of mental health and
social care organizations in England. Journal of Psychiatric and Mental Health
Nursing, 10(1), 101–107. doi:10.1046/j.1365-2850.2003.00544.x
Gustafsson, B., Hermerén, G., & Petterson, B. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
Kennergren, C., & Molin, E. (2010). The Shortage of Specialist Nurses in Sweden
(Examensarbete, grundnivå). Handelshögskolan i Stockholm, Instutionen för Ekonomi.
kompetens | Nationalencyklopedin. (nd). Hämtad den 7 maj, 2012, från
http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/lang/kompetens/228410#
Kunskap och kompetens. (nd). Hämtad den 9 maj, 2012, från
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/psykiskhalsa/tvangsvard/kunsk
ap_och_kompetens
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys : exemplet fenomenografi. Teori, forskning, praktik.
Lund: Studentlitteratur.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research : generating and assessing evidence for
nursing practice (9.ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Psykiatriska riksföreningen– prf, & Svensk sjuksköterskeförening – SS F. (2008).
Kompetensbeskrivning För legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård.
19
Sadurskis, A. (2010). Sjuksköterskors specialistutbildning — vilket slags examen? -
Högskoleverket. Högskoleverket. Hämtad den 9 maj, 2012, från
http://www.hsv.se/publikationer/rapporter/2010/sjukskoterskorsspecialistutbildningvilk
etslagsexamen.5.6832ff2c127b965f2d58000832.html
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Socialstyrelsen.
Hämtad den 3 maj, 2012 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-
1_20051052.pdf
Sundkvist, I., & Svedberg Lilja, U. (2009). Sjuksköterskors upplevelser av vårdkultur inom
sluten psykiatrisk vård och hur de påverkas av den. Luleå Tekniska Universitet,
Institutionen för hälsovetenskap.
Tuvesson, H., Eklund, M., & Wann-Hansson, C. (2011). Perceived Stress among Nursing
Staff in Psychiatric Inpatient Care: The Influence of Perceptions of the Ward
Atmosphere and the Psychosocial Work Environment. Issues in Mental Health Nursing,
32(7), 441–448. doi:10.3109/01612840.2011.564344
Wiklund Gustin, L., & Nordin, A. (2010). Glädje, kreativitet och nyfikenhet - resurser i
patientens hälsoprocesser. Vårdande vid psykisk ohälsa : på avancerad nivå.
Wiklund Gustin, L., Rydenlund, K., & Kulzer, S. (2010). Att vara specialistsjuksköterska
inom psykiatrisk vård. Vårdande vid psykisk ohälsa : på avancerad nivå (ss 395–421).
Lund: Studentlitteratur.
Willman, A. (nd). Sjuksköterskan 100 år - Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad den 9 maj,
2012, från http://www.swenurse.se/Svensksjukskoterskeforening/Svensk-
sjukskoterskeforening-100-ar/Sjukskoterskan-100-ar/
World Health Organization. (2011). Mental health atlas 2011. Geneva: World Health
Organization. Hämtad den 8 maj, 2012, från
http://whqlibdoc.who.int/publications/2011/9799241564359_eng.pdf
World Health Organization, & International Council of Nurses. (2007). Atlas nurses in mental
health 2007. Geneva, Switzerland: World Health Organization. Hämtad den 3 maj 2012
från http://www.who.int/mental_health/evidence/nursing_atlas_2007.pdf
20
Vård- och omsorgsassistenters kvalifikationer - Grundläggande nivå (Kunskapsöversikt No.
2006-110-20). (2006). (s 55). Socialstyrelsen.
21
Bilaga 1
INTERVJUGUIDE
Inledning av intervjun
Presentera syfte och bakgrund till examensarbetet. Informera om att det är frivilligt och att
informanten när som helst kan avbryta sitt deltagande. Presentera upplägget, beräknad
tidåtgång för intervjun samt att informationen kommer att behandlas konfidentiellt och att
informationen och informanten kommer att avidentifieras.
Huvudfråga Stödfrågor
Vilka arbetsområden anser du vara unika för
specialistsjuksköterskeyrket?
Kan du utveckla?
Kan du berätta mer?
Kan du ge exempel?
Hur menar du då?
Har du något att tillägga? Uppfattar du någon skillnad mellan
specialistsjuksköterskors kompetens i
jämförelse med grundutbildade
sjuksköterskors kompetens?
Vilken betydelse uppfattar du att
specialistsjuksköterskans kompetens har för
verksamheten?
22
Bilaga 2
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Specialistsjuksköterskeprogrammet
Förfrågan om medverkan i studie om skötares uppfattning av specialistsjuksköterskans
kompetens inom psykiatri.
Vi vänder oss till Dig som arbetar som skötare inom psykiatri. Som ett led i förtydligandet av
specialistsjuksköterskans kompetens planeras en intervjustudie där Du härmed tillfrågas om
deltagande.
Syftet är att beskriva hur Du som skötare uppfattar specialistsjuksköterskans kompetens inom
psykiatrisk vård.
Studien genomförs inom ramen för Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot
psykiatrisk vård. Du kommer att intervjuas ensam vid en förbokad tid. Intervjun beräknas ta
ca 30 min. Intervjun kommer att spelas in och kommer att utföras av sjuksköterska Gertrud
Graf. All information kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att ingen kommer
att kunna identifiera vem som sagt vad i det färdiga arbetet.
Deltagandet i studien är frivilligt och du har rätt att avbryta din medverkan utan att ange skäl.
Har du frågor kring studien kontakta gärna någon av oss
Gertrud Graf
Sjuksköterska
Caisa Öster
Universitetslektor, handledare
