Skytteskolan Rev. Mars 2010

2

Innehållsförteckning

1. Säkerhet 3

2. Begreppsförklaringar 4

3. Vapen 5-8

4. SARA (E)

Ställning

Andning

Riktning

Avfyring

Efterriktning

9-10

11-16

16-17

18-19

20

5. Bildsekvens på förlopp ligg 21

6. Bildsekvens på förlopp stå 22

3

Säkerhet

Disciplin Vid all träning i grupp skall minst en skidskytteinstruktör vara utsedd. Det är skidskytte-

instruktören som bestämmer när det är tillåtet att skjuta. Det gäller att vara uppmärksam på

vilka kommandon som ges och se till att man uppfattar vad som sägs.

Efter skjutning skall säkerhetskontrollen genomföras. Det är på ditt ansvar som licensinne-

havare att den genomförs på ett korrekt sätt. Lär dig detta! Det är skidskytteinstruktören

som ansvarar att säkerhetskontrollen genomförs på föreringens vapen. Skidskytteinstruktö-

ren skall kontrollera att säkerhetskontrollen är genomförd på samtliga vapen innan de

flyttas från skjutvallen.

Innan träning Ta reda på vilka bestämmelser som gäller vid skjutbanan. Om det finns en skidskytte-

instruktör vid skjutbanan så stämmer du av med honom/henne om vad som gäller. Finns ej

skidskytteinstruktör på plats så skjuter du under eget ansvar. Dock tar inte skidskytte-

instruktören över allt ansvar över säkerheten vid skjutning. Alla som deltar i samband med

skjutning ansvarar för att säkerheten följs.

På väg till skjutvallen, kan du bära vapnet på tre olika sätt: på ryggen, i pipan eller i

fodralet. Vapnet får man endast ställa ifrån sig i vapenställen som finns på skjutvallen. När

vapnet står i vapenstället kan man fylla på magasinen med ammunition. Kontrollera med

ansvarig skidskytteinstruktör att vapnet får flyttas från vapenstället till skjutplatsen. Mellan

vapenstället och skjutplatsen skall vapnet bäras på ryggen eller i pipan. Vapnet får

endast laddas när man är på sin skjutplats med pipan riktad mot skjutmålen och skidskytte-

instruktören har gett klartecken.

Under träning Efter varje skjutserie skall geväret vara tömt, dvs. inga skott skall finnas i patronläget eller i

det insatta magasinet. Det är tillåtet att lämna en tomhylsa i patronläget och att ha det

tomma magasinet i efter det sista skottet. Detta gäller endast om vapnet bäres på ryggen.

Om du lämnar vapnet kvar på skjutplatsen, skall slutstycket vara öppet efter genomförd

skjutning men det tomma magasinet får vara kvar.

Efter träning När träningspasset är avslutat skall aktiv medan han/hon fortfarande befinner sig på

skjutplatsen göra patron ur. Därefter kan man med fördel bära vapnet till vapenstället där

vapnet kan stå tills man är redo att lämna skjutvallen. Innan man lämnar skjutvallen skall

man göra en säkerhetskontroll! Detta innebär att man kontrollerar att inga skott finns kvar

i magasin och reservskottshållare. Kontrollera även att inget skott finns i patronläge och

lämna slutstycket öppet. Som en extra åtgärd kan man dessutom använda sig av den röda

säkerhetspluggen. Efter detta kan man med fördel placera vapnet i vapenfodralet. Skidskyt-

teinstruktören skall kontrollera att säkerhetskontrollen är genomförd.

4

Begreppsförklaringar

Fylla på magasin: Magasinen fylls med ammunition.

Ladda: Fyllt eller tomt magasin stoppas in i vapnet.

Patron ur: Magasinet tas ur, slutstycket lämnas öppet samt kontroll sker att inget skott finns

i patronläget.

Vapenställ: En anordning som står vid skjutvallen där man kan ställa ifrån sig vapen,

exempelvis då man fyller på magasin.

Skjutplats: Benämning på området där skjutning sker (ex bana 16).

Skjutvall: Vall där alla skjutplatser finns samt där lagledarna/skidskytteinstruktör får

befinna sig.

Måltavlor: Papptavlor eller självmarkerande metalltavlor.

Kulfång: Området bakom måltavlorna.

Skjutbana: Benämning på hela området där skjutning sker.

Säkerhetskontroll: Kontrollera att inga skott finns i magasin eller reservskottshållare.

Kontrollera att slutstycket är öppet och att inget skott befinner sig i patronläge. Som en

extra åtgärd kan man här använda sig av den röda säkerhetspluggen som man stoppar i

patronläget. Därefter får man placera vapnet i vapenfodralet.

Vapenfodral: Ett fodral anpassat för vapnet. Fodralet bör ha ett fönster (15 x 15 cm) så att

man genom det kan se att slutstycket är öppet.

Eld upphör: All skjutning skall omedelbart avbrytas och patron ur skall genomföras.

Signal vid inskjutning från ex. visselpipa: De som skjuter får avsluta sin skjutserie och

därefter skall patron ur genomföras.

Aktiv medlem: Medlem som deltar vid skidskytteföreningens/förbundets tävling eller

träningsverksamhet samt som genomgått SSSF:s säkerhetsutbildning.

Uppsiktsutlåning: Lån av vapen till någon som inte har licens för motsvarande vapen t.ex.

ungdomar under 15 år under uppsikt av en skidskytteinstruktör.

Under uppsikt: Betyder att skidskytteinstruktör/licensinnehavare ska ha kontroll över

låntagaren/vapnet och kunna ingripa om det skulle behövas. Att stå i ”tränar/

ledarområde” (enligt SSSF:s regel och kommunens måttbok) vid tävling eller träning anses

räcka för att ha uppsiktsansvar. Vid tävlingar där vapnet bärs på ryggen av låntagaren ska

skidskytteinstruktörer vara placerade runt tävlingsbanan på ett sådant sätt att de kan

ingripa om det skulle behövas.

Skidskytteinstruktör: Ledare/tränare som har genomgått SSSF:s utbildning i säkerhet och

vapenhantering. En skidskytteinstruktör skall dessutom ha ett intyg utfärdat av föreningens

eller förbundets styrelse som visar att han/hon är berättigad att handha föreningens eller

förbundets vapen. Intyget krävs också för att leda en organiserad skidskytteträning och för

att ha föreningens vapen under uppsikt på skjutvallen.

Yttre skjutställning: Kallas den ställning som man ser på skytt när man tittar på honom/

henne. Människor är olika så därför kan denna variera.

Inre skjutställning: Kallas den ställning man som skytt känner inombords.

Nollställning: Kallas den ställning och riktning som vapnet pekar när skytten är avslapp-

nad (kontrollställning).

Nollinställning: Kallas riktmedlets kontrollinställning. Denna kontroll ger skytten

möjlighet att alltid hitta tillbaka till en grundinställning och görs på inskjutning vid bra

yttre förhållanden. Bör kontrolleras vid flera tillfällen.

5

Vapen

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

Bakkapppa

Kindstöd

Diopter

Låda

Magasin

Korntunnel

Krok

Stock, kolv

Pistolgrepp

Avtryckare

Slutstycke (repeteringsarm)

Magasinhållare

Pipa

Snöskydd

Bärsele Gevärsrem Armrem

6

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

Slagstift

Fjäderhållare

Slagstiftsfjäder

Justerskruv för förtryckslängd

Justerskruv för släptryck

Justerbar avtryckare

Skruv för avtryckarfäste

Justerskruv för avtryckarstopp

Justerskriv för förtycksvikt

Justerskruv för avtrycksvikt

Avtryckarmekanismen ”Anschütz”

7

10 11

Kulorna

Slutstycke ”Fortner”

1 2 3

4 5 6

7 8 9

12

13 14

8

Avtryckarmekanismen ”Izhmash”

A.

B.

C.

Justerskruv för släptryck

Justerskruv för avtrycksvikt

Justerskruv för förtryckslängd

Slutstycke ”Izhmash”

1.

2.

3.

Dra repeteringsarmen halvvägs bakåt

Tryck in fjäderlåset

Dra upp bulten

9

SARA(E)

STÄLLNING: Varje skytt har unika egen-

skaper när det gäller kroppsbyggnad mm,

som gör att skjutställningen måste anpassas.

Skytten måste finna en skjutställning där inga

krafter påverkar geväret varken i sida eller

höjd, där avslappningen är optimal och inga

spänningar i kroppen som påverkar skottet

vid avfyring—skjutställningens nolläge.

ANDNING: Ett andetag varar i 4-5 sek och består av inandning, utandning och andnings-

paus. Det är under andningspausen som avfyringen skall ske. Blir andningspausen för lång

finns det risk att det byggs upp spänningar i kroppen som i regel leder till en dålig avfyring.

Viktigt att skytten har rutiner för andningen också före och efter skottet för att kunna utföra

alla skott så lika som möjligt.

RIKTNING/RIKTMEDEL: Vid riktningen används en diopter och en korntrumma med ett

ringkorn. Riktningen delas in i grovriktning, finriktning och efterriktning. Under

grovriktningen riktas geväret mot tavlan och skytten försöker finna den sista avslappningen

och rikta tankarna mot

skottet. Därefter följer

finriktningen där fokus

ligger på att hålla svart-

pricken i centrum av

ringkornet. För att följa

upp skottet sker en

efterriktning under 1-2 sek

efter skottet då skytten

fortsätter att rikta geväret

mot den svarta pricken.

10

AVFYRING: En bra avfyring leder ofta till en bra träff.

Avfyringshanden ska ha ett fast grepp om pistolgrep-

pet för att ge avfyringsfingret stabilitet. Avfyringen

sker genom medveten eller omedveten avfyring.

Omedveten avfyring är när du ökar successivt trycket

på avtryckaren tills skottet går av. Medveten avfyring

är när skytten bestämmer när avfyring skall ske. Det är

mycket viktigt att koordinera riktning och avfyring,

dvs att avfyra när geväret är riktat rakt mot den svarta

pricken, för att träffa.

EFTERRIKTNING: Efter avfyrat skott skall skytten

fortsätta att rikta ytterligare 1-2 sekunder. Under den

tiden sker rekylupptagning och uppföljning av skottet.

Allt sker i harmoni och samstämmighet.

Allt måste fungera tillsammans.

Att en del fungerar räcker inte till träff.

11

Ställning—Liggande

Position till skjuttavla (kroppen

bakom geväret 15-40 graders

vinkel). Vid skjutning med stöd

(utan rem) så är vinkeln inte så

stor (rakare ställning). Vid

insats av rem dras kroppen

automatiskt i en större vinkel.

Nollställning tas på mitt-

pricken! (prick tre).

Rekylen tas upp av axlarna

(och även en del av kroppen).

Vänster armbåge placeras 2-5

cm från pipans centrumlinje.

Geväret placeras på vänster-

handen (tummens mjukdel).

Höger hand tar fast pistol-

greppet i ett bestämt men

avspänt grepp.

Höger armbåge sätts naturligt

mot underlaget.

Slappna av i ställningen.

rekyllinje

Ca 30-45 grader.

12

Höger ben parallellt med siktlinje

Höger och vänster förarm är parallella

Höger och vänster axel är i samma

höjd och bildar en 90 graders vinkel

mot ryggraden

13

Liggande grunder

Hela processen skall präglas av koncentration på respektive moment, var noggrann.

Kinden mot kindstödet, grovrikta mot tavlans mittprick (prick 3).

Placera avtryckaren precis framför främsta finger-leden.

Ta tryckpunkten.

Andning (en naturlig utandning, kom i pricken underifrån).

Centrering av prick/kornring, korntrumman och dioptern.

När siktbilden är centrerad; avfyrning.

Efterriktning; hålla kvar (ett riktmärke på efterriktning kan vara

att man ser rekylrörelsen i siktet efter avfyrningen).

Gevärets rekylrörelse ska helst vara vertikal (rakt upp).

Varje skott ska analyseras innan man går vidare till nästa.

Mantelrörelsen sker i en kontrollerad och lugn rörelse Det är viktigt att

andas under det momentet.

Vid serier på fem skott tar man punkt 1. till 5. igen inför varje skott.

Liggande med stöd

Gör lika som liggande utan stöd.

Arm– och gevärsrem ersätts av

skjutstädet.

Efterhand kan man låta ungdo-

marna ha remstöd och vapenstöd

och sedan spänna remmen mer

och mer för att kunna ta bort

stödet.

Justera in stöden så att vinklar

motsvarar skytte utan stöd.

14

Liggande med stöd (ställningar)

Kroppsvinkeln!!!!

Sämre Bättre

Ett viktigt skäl till att träna i tävlingsdräkten är att

allt framträder tydligare; vinklar, muskelanspänningar,

andning.

15

Ställning—Stående

Position till tavlan (Fotlinjen bildar en

90 graders vinkel med tavlan).

Fötterna axelbrett.

Lodlinjen tas från gevärets pipa till

marken. Den ska hamna vid fotens

mittdel.

Rakt huvud, viktigt för en bra balans

(bild 2 och 3).

Skjut fram höften mot kl 1.

Jämn viktfördelning på benen (justera

ritningen med höger fot).

Lyft upp geväret till axeln med ett

bestämt men avspänt grepp om pi-

stolgreppet.

Bakkappan mot axeln.

Geväret kommer uppifrån och ner i

ställningen.

Placera vänster armbåge mot höftkam-

men.

Håll geväret i ett ”V” som bildas

av pek/långfinger, tummen placeras

ungefär under avtryckaren.

Höger armbåge placeras på ett

behagligt sätt.

Slappna av i skjutställningen.

Fotlinjen

ca 60-80 grader

16

Stående grunder

Hela processen skall präglas av koncentration på respektive moment, var noggrann.

Kinden mot kindstödet, grovrikta mot tavlans mittprick (prick 3).

Placera avtryckaren precis framför främsta fingerleden.

Ta tryckpunkt.

Andning (andas ut naturligt, håll kvar).

Centrering av prick/kornring, korntrumman och dioptern.

När siktbilden är centrerad; avfyrning.

Efterriktning; hålla kvar (ett riktmärke på efterriktning kan vara

att man ser rekylrörelsen i siktet efter avfyrningen).

Varje skott ska analyseras innan man går vidare till nästa.

Mantelrörelsen sker i en kontrollerad och lugn rörelse Det är viktigt att

andas under det momentet.

Vid serier på fem skott tar man punkt 1. till 5. igen inför varje skott.

Andning

En stor del av träffresultaten och dären beror på andningen.

Genom in och utandning så ökar eller minskar bröstkorgens volym.

Härmed kommer det luft in i lungorna som senare syresätter blodet.

Vid utandningen så slappnar musklerna av, detta gör att luften pressas

ut.

I motsats till inandning så krävs ingen muskelanspänning.

Vid lugn andning gör människan i medeltal ca 12-18 andetag per mi-

nut.

En andningscykel blir därmed ca 4-5 sekunder.

17

Dock måste man veta att även efter en ansträngd utandning så

kvarstannar luft i lungorna.

Utandningen bör ske otvunget, ungefär som en vanlig utandning.

Vid lugn andning gör människan i medeltal ca 12-18 andetag per

minut.

En andningscykel blir därmed ca

4-5 sekunder.

Dock måste man veta att även

efter en ansträngd utandning så

kvarstannar luft i lungorna.

Utandningen bör ske otvunget,

ungefär som en vanlig utand-

ning.

Nu kommer avfyrningsdelen in gradvis, dock är det viktigt att poäng-

tera att dessa processer (andning-riktning-avfyring) samverkar. En bra

” t i m i n g ” ä r a v g ö r a n d e f ö r

resultatet.

Om en skytt inte lyckas avfyra inom 4-5 sekunder så bör förloppet

18

Riktning/Riktmedel

För att underlätta riktningen används två riktmedel, ett bakre (diopter) och ett främre

(korn). Riktmedlens uppgift är att hjälpa skytten att rikta in geväret mot tavlan och tavlans

prickar.

Riktningen delas in i grovriktning, finriktning och efterriktning och samordnas med

andning och avfyring. Riktmedlen bör anpassas individuellt eftersom synen varierar från

person till person och även efter ålder.

DIOPTER: Diopterns uppgift är att skapa skärpedjup, d v s hjälpa ögat att se föremål skarpt

som befinner sig på olika avstånd. I dioptern sitter diopterhålet. Vilken hålstorlek som ger

det bästa skärpedjupet är individuellt, men ligger vanligtvis mellan 1,0-1,2 mm. På dioptern

finns skruvar för justering av diopterhålet i höjd- och sidled. Genom att vrida på skruvarna

flyttas hålet och träffläget på tavlan ändras.

KORN: Kornet sitter monterat i en korntunnel, vars uppgift är att skydda kornet mot stötar

och störande ljus. Det vanligaste kornet är ringkorn, men det förekommer också stolpkorn.

Kornet ska hjälpa skytten att klart visa när geväret är riktat mot tavlans mitt. Det är mycket

individuellt och varierar efter aktuellt ljusförhållande, vilken storlek på ringkornet skidskyt-

ten använder sig av men vanligtvis används ringstorleken 3,0-3,4 mm.

RIKTNING: Siktlinjen är den tänkta linje (genom riktmedlen) mellan öga och tavla, längs

vilken riktningen sker. När denna linje går från ögat genom centrum av diopterhålet och

ringkornet till tavlans mitt är siktbilden perfekt.

Grovriktningen börjar själva riktningsproceduren, där geväret inriktas mot tavlan utan att

använda riktmedlen. Det bildas lätt spänningar i skyttens ställning om geväret tvingas in

mot tavlan. Grovriktningen avslutas med en sista utandning innan andningspaus och

skytten låter blicken glida in i dioptern. Kroppen görs klar för att skjuta och skytten

fokuserar på själva skottet. Finriktning sker under andningspausen. Skytten ska medvetet

välja att ”gå in i” pricken från samma håll varje gång. Efterriktning sker ca 1-2 sekunder

efter att skottet avfyrats och skyttet fortsätter att rikta mot tavlan. Den närmaste tiden efter

skottet påverkar också träffen.

Eftersom balansorganet sitter i innerörat och det fungerar bäst när huvudet hålls upprätt.

Det blir därför viktigt som skytt att finna en skjutställning som tillåter en så upprätt

hållning av huvudet som möjligt. Ögat påverkas också av huvudet ställning och funderar

bäst om det får titta rakt ut ur ögonhålan. Att skärma av det öga som inte används under

skjutningen är den enklaste lösningen för att undvika spänningar.

En bra timing är en känsla av att koordinera alla ovan nämnda moment. Första steget till en

bra timing är att skapa en rutin som man kan utföra på samma sätt för varje skott. Sedan

ska rutinen tränas in och automatiseras.

19

Förhållanden mellan

de olika siktdelarna

1. Vinkelfel 2. Bra siktbild 3. Parallellfel

Ringkorn Ringkorn med prick Diopter

20

Avfyrning

Fingret ligger mot

avtryckaren utan

att beröra någon

annan yta och

framför främre

led! Viktigt!

från skjuthanden, smidighet och jämnhet i rörel-

sen.

Fingrets

Fingrets rörelse

A A

Man skiljer på två olika metoder för

avfyring, medveten och omedveten.

Manövrering av avtryckaren skall

ske med högra pekfingret.

Skytten måste lära sig att öka trycket

utan att det uppstår några ryckiga

rörelser, långsamt och gradvis tryck-

ökning.

Skytten måste öka trycket utan att

geväret blir påverkat av ökat tryck

Riktning och avfyrning är inte två enskilda handlingar utan måste ske i

samstämmighet.

21

Bildsekvens på förlopp

22

Bildsekvens på förlopp

23

Egna Anteckningar

Svenska Skidskytteförbundet

Box 384

831 25 Östersund

Tel: 070-276 08 28

Fax: 063-10 61 20

info@skidskytte.se

www.skidskytte.se