Slutrapport Östra Mellansverige/Slutrapporter... · EBS2020 Slutrapport 20170504 1.021 2015/00947 Diarienummer 1(15) Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap

EB

S20

20 S

lutra

ppor

t 201

7050

4 1.

021

2015/00947Diarienummer

1(15)

Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling

Slutrapport

Uppgifter om projektetIMA/IPSNamn på projektet 2016-05-02StartdatumAnna JohnssonKontaktperson för

projektet 2019-04-30Slutdatum016-7102200Telefonnummeranna.johnsson49@eskilstuna.seE-post

Syftet med en slutrapportering är att skapa en enhetlig struktur för insamling av information om projektet i sin helhet och ska bidra till lärande. Slutrapporten ska också underlätta spridning av resultat och metoder från Socialfondsprojekt i Sverige. I slutrapporten ombeds ni därför beskriva uppnådda resultat samt redogöra för ett antal centrala delar i projektets genomförande. Under varje rubrik finns en inledande text om avsnittets innehåll. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse.

SammanfattningSammanfattningen kommer att användas av ESF-rådet i olika sammanhang. Lägg därför stor vikt vid att få en så rättvisande sammanfattning som möjligt

Eskilstuna och Strängnäs kommuner såg att det på ekonomiskt bistånd fanns ett antal personer som inte på egen hand kom ut i egen försörjning och riskerade att hamna i ett livslångt utanförskap. Ofta föll dessa personer mellan stolarna och inte sällan fanns det en misstanke om outredda diagnoser och vi hittade ingen modell för den breda målgrupp som en kommuns försörjningsstödstagare utgör. Projektet valde därför att rikta in sig på IPS metoden Individuell placering och stöd. IPS metoden har sitt ursprung i Supported Employment (SE) som är arbetsrehabilitering för personer med intellektuell funktionsnedsättning medan IPS metoden bygger på samma ide som Supported Employment men är avsedd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Projektet har haft 77 deltagare och av dessa har 53 deltagare fullföljt projektet och 23 av dessa deltagare har fått en anställning och 18 deltagare har börjat studera. Av de deltagare som fullföljt projektet är det även 6 personer som har fått praktik och 6 personer som aktivt söker arbete. Dessutom har 1 kvinna och 4 män fått stöd med att få en utredning genomförd och 7 kvinnor och 16 män har fått hjälp att komma till vården. Deltagarna ha fått anställningar inom en stor variation av yrkesområden, exempelvis inom sälj, skola, restaurang och fastighet. De deltagare som har börjat studera har främst börjat studera yrkesutbildningar, men även vuxenutbildningar som leder

EB

S20

20 S

lutra

ppor

t 201

7050

4 1.

021


2(15)


till högskolestudier. Projektet märkte rätt snabbt att vi fick bra resultat i det avseende att vi lyckades få ut många deltagare i arbete och studier. Däremot fick vi lågt resultat när vi utvärderade oss själva i förhållande till IPS metoden. Det är i sig inte så konstigt då vi som redan nämnts hade en mycket bredare målgrupp än vad IPS metoden är avsedd för. När kartan och terrängen inte stämmer överens så är det terrängen som vi förhåller oss till. Vi bestämde oss därför för att försöka beskriva det vi gör och varför det fungerar så väl och på det sättet kom IMA modellen till. I Strängnäs håller modellen på att implementeras på jobbtorg och ett tiotal arbetsmarknadssekreterare kommer att arbeta ut personer från ekonomiskt bistånd och sitter samordnade med personal från daglig verksamhet som arbetar med IMA modellen. I Eskilstuna arbetar sex vägledare på JC Matchning efter IMA modellen med samma målgrupp från ekonomiskt bistånd. Intresset för IMA modellen har varit stort från SKL och från andra kommuner genom att projektgruppen föreläst om modellen och dess framgångar på flera stora konferenser och haft ett flertal studiebesök.

Projektidé och förväntade resultatRedogör för projektets syfte och övergripande projektmål, delmål och avsedda förväntade resultat. Har syfte, mål och målgrupp förändrats under projekttiden? Varför i sådana fall? Hur många kvinnor och män har deltagit i projektet?

Nedan redogör vi för IMA projektets syfte samt projektets mål på kort och längre sikt. Vi presenterar projektets förändringsteori samt förändringar som man genomfört i projektet. Projektiden var att prova IPS metoden Individual Placement and support till en ny målgrupp då Eskilstuna och Strängnäs kommuner såg att det på ekonomiskt bistånd fanns ett antal personer som inte på egen hand kom ut i egen försörjning och riskerade att hamna i ett livslångt utanförskap. Ofta föll dessa personer mellan stolarna och inte sällan fanns det en misstanke om outredda diagnoser. IMA projektet ville pröva om IPS som arbetsmetod kunde fungera för att arbeta ut deltagare till att komma ut i egen försörjning. Om denna metod visade sig fungera var avsikten att den skulle bli implementerad i båda kommunerna så att fler människor från ekonomiskt bistånd i framtiden skulle få möjligheter att komma ut i egen försörjning. Utöver detta var målet att arbetsgivare skulle vilja anställa individer med funktionsvariationer, dvs utmana normer kring arbetsmarknaden i stort och normen för vem som passar in, och även att upptäcka fördomar och exkluderande hinder samt öka kunskaperna om diskriminering i arbetslivet. De mer specifika målen på projektnivå var att projektets resultat och arbetssätt skulle implementeras på Jobbtorg i Strängnäs och Jobbcentrum i Eskilstuna och att 11 kvinnor och 11 män skulle förbättra sina möjligheter att på lång eller kort sikt komma ut i arbete och därmed få en bättre hälsa. 65 person med fördelningen 32 män och 33 kvinnor skulle delta i projektet. De horisontella principerna skulle vara integrerade i projektets arbetssätt och ett specifikt horisontellt mål på individnivå var att deltagare skulle göra normöverskridande yrkesval och ett annat på projektnivå var att projektets information och kommunikation var välfungerade och en förebild. Under analysfasen togs en enklare förändringsteori fram som senare i inledningen av genomförandefasen tydliggjordes. Figurerna presenteras i ett mer tillgängligt och läsbart skick i bilaga 1. Inom ramen för projektet behöver alltså deltagarna förbättra sin hälsa, få ökad självinsikt och självtillit, uppleva en känsla av sammanhang, få lättare att hantera uppkomna situationer samt pröva att göra normöverskridande yrkesval. För att det ska ske behöver deltagarnas insikter och kunskaper om normöverskridande yrkesval breddas och de behöver åtminstone ha övervägt att göra ett normöverskridande yrkesval. Om deltagarna ska förbättra sin hälsa, få ökad självinsikt

EB

S20

20 S

lutra

ppor

t 201

7050

4 1.

021


3(15)


etc. behöver insatserna som deltagarna erbjuds vara rätt och passa in i deltagarens livssituation. Dessutom behöver kommunikationen med deltagarna vara lättillgänglig. För att deltagarna ska uppleva att de är inkluderade behöver arbetssätt och metoder utvecklas och kvalitetssäkras och det behöver säkerställas att de vilar på en värdegrund utifrån de horisontella principerna. Vidare behöver arbetsspecialisternas bemötande vara genus och mångfaldssensitiv. För att fler personer i målgruppen som inte varit deltagare i projektet ska få ett snabbare och mer effektivt stöd behöver projektets resultat tas tillvara genom att IMA-modellen implementeras och används som arbetsmetod av personalen på Jobbcentrum och Jobbtorg i Eskilstuna respektive Strängnäs. Om detta ska kunna ske behöver personal som utbildas inom ramen för projektet se nyttan av att tillämpa IMA-modellen som arbetsmetod och de behöver få utbildning att utöva arbetssättet. Vidare behöver chefer vara positivt inställda till IMA-modellen och alla ingående aktörer behöver förstå vikten av samverkan. Om detta ska ske behöver det finnas ett politiskt beslut om att projektets arbetssätt och IMA-modellen används i den ordinarie verksamheten för projektets målgrupp. Dessutom behöver fler arbetsgivare som deltar i projektet få nya kunskaper och insikter om målgruppen samt ha en positiv syn på målgruppen samt vilja anställa individer med funktionsvariation. Förändringar i projektet och orsaker till dessa Projektet utökade tidigt åldern till 50 år och hade i början svårt att rekrytera deltagare som var kvinnor. Men parallellt med att IMA-projektet startade började JC matchning i Eskilstuna kommun att arbeta på samma sätt som i projektet. För att kunna identifiera möjliga deltagare i JC Matchning ombads kommunens statistiker att fram underlag för olika prioriterade målgrupper. En sådan målgrupp var ensamstående kvinnor som hade ett till tre barn som hade haft ekonomiskt bistånd i ett till tre år. På det sättet kunde projektet mot slutet rekrytera fler kvinnor. Om målgruppen och de utmaningar som målgruppen möter: Totalt har 77 personer deltagit i projektet. 51 av deltagarna var män och 26 var kvinnor. Flera av projektets deltagare hade varit på försörjningsstöd under lång tid som 17 år och flera deltagare hade aldrig haft ett arbete och deltagit i många olika insatser i kommunerna eller haft tillfälliga tidsbegränsade arbetsmarknadsanställningar som inte lett till varaktigt arbete. Flera deltagare hade låg utbildningsnivå eller saknade helt gymnasiebetyg, men projektet har också haft deltagare som haft akademisk utbildning och nästan helt fullföljt en högskoleutbildning. Projektet har haft deltagare som har haft missbruk och kriminalitet bakom sig och det har funnits deltagare som haft ett aktivt missbruk. En anledning till varför deltagarna tidigare hade fallit mellan stolarna var att det oftast inte fanns oftast en samsyn mellan olika professioner. Deltagarna berättade att de upplevde att det ställdes orimliga krav och ofta utan någon tydlig motivering. Flera av deltagarna var även kodade som förhindrad på Arbetsförmedlingen och stod därför inte till arbetsmarknadens förfogande. De hade därmed gått miste om att få ta del av Arbetsförmedlingens utbud av stöd till anställningar eller utbildningar. Ekonomi: Budget och ekonomihanteringen har fungerat väl i projektet. En av budgetposterna gav arbetsspecialisterna möjlighet att träffa deltagare ute i samhället till exempel på ett cafe. Genom att deltagaren fått bestämma vart de ska ses har arbetsspecialisterna upplevt att det varit lättare att skapa relation med deltagaren. En annan budgetpost gav utrymme för att erbjuda kortare yrkesutbildningar som gett deltagare möjlighet till att bli mer eftertraktad på arbetsmarknaden. Det har i huvudsak handlat om truckkortsutbildningar. Flera av deltagarna har även utnyttjat

EB

S20

20 S

lutra

ppor

t 201

7050

4 1.

021


4(15)


posten friskvård och börjat träna tack vare denna möjlighet. I ett större perspektiv har dessa små och kanske lite ovanliga budgetposter påverkat deltagaren och projektet kan visa hur viktigt det är att man bygger på det som personer behöver för att bli anställningsbar. Det kan faktiskt handla om att börja träna sin dåliga rygg eller något annat. Styrgruppen I styrgruppen fanns chefs representanter från Jobbtorg, Jobbcentrum och Daglig verksamhet, enhetschef från ekonomiskt bistånd i Eskilstuna. Dessutom fanns representanter från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt från samordningsförbundet RAR. Sammantaget hade projektet sju styrgruppsmöten. Projektets styrgrupp fungerade från början inte optimalt då närvaron var låg. Däremot var engagemanget högt hos de som deltagit på styrgruppsarbetet. Projektet utnyttjade möjligheten att få en styrgruppsutbildning från ESF och den gjorde att styrgruppen tog implementeringen på allvar. Förankring Projektet var väl förankrat från början och det anställdes tre personal i Eskilstuna på jobbcentrum JC Matchning som sida vid sida med projektet fick möjlighet att arbeta parallellt med IMA-projektet och på det sättet lära av projektet. Tanken var att det var denna personal som skulle bli kvar efter projektet.

Projektets resultat, mål och indikatorerBeskriv projektets faktiska resultat i förhållande till den ursprungliga planeringen. Redogör kvantitativt och kvalitativt för t.ex. nya kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer och arbetssätt. Hur har projektverksamheten arbetat för att säkerställa deltagande på lika villkor för kvinnor och män?

Resultat och effekter I detta avsnitt redovisas förväntade, samt oväntade resultat på individnivå, på projektnivå och på strategisk nivå. Individnivå: Av de 77 personer som deltagit i projektet har 53 fullföljt medan de som inte kunnat genomföra projektet fullt ut på grund av ohälsa eller att de genomgått någon typ av behandling. I diagram 1 redovisas vart de deltagare som avbrutit har remitterats. Där synliggörs att så när som på två deltagare vars handläggare avbröt deras deltagande, har de andra fått stöd till att komma till rätt insats och arbetsspecialsiterna har inte släppt dem innan de kommit in i insatsen eller fått rätt vård. Av de 53 deltagare som har fullföljt projektet är 21 kvinnor och 44 män. Av de som har fullföljt projektet har 24 deltagare fått en anställning och 18 deltagare börjat studera. Av de deltagare som fullföljt projektet är det även 6 personer som har fått praktik och 5 personer som aktivt söker arbete. Annat stöd som deltagarna fått är att en kvinna och fyra män har fått stöd med att få en utredning genomförd och sju kvinnor och 16 män har fått hjälp att komma till vården. Vidare har deltagarna fått anställningar i en stor variation av yrkesområden, exempelvis inom sälj, skola, restaurang och fastighet. De deltagarna som har börjat studera har främst börjat studera yrkesutbildningar, men även vuxenutbildningar som leder till högskolestudier. Se diagram 2. Ser man till könsfördelningen på det totala antalet deltagare är en större andel av deltagande kvinnor som börjat studera, och en mindre andel kvinnor och en större andel män gått vidare till arbete. Vi kan också konstatera att flera deltagare har gjort normöverskridande yrkesval till exempel att en kvinna fått arbete som vaktmästare och några män arbetar inom vården.

EB

S20

20 S

lutra

ppor

t 201

7050

4 1.

021


5(15)


I utvärderingsrapporten finns en mer ingående beskrivning av hur de kortsiktiga målen har uppnåtts. Det handlar om hur skattningarna har synliggjort deltagarnas utveckling. Dessutom finns i denna rapport i bilaga 3 berättelser från två av deltagarna. Resultat på projektnivå: På projektnivå har projektet utarbetat en modell, den så kallade IMA modellen. Denna presenteras i sin helhet i bilaga 2. Nedan beskrivs modellen kortfattat. Modellen handlar om hur man kan individanpassa stödet till kommunernas försörjningsstödstagare mot ett varaktigt arbete. Modellen som har utvecklats heter IMA modellen och är inspirerad av IPS metoden. Under projekttiden har modellen utvecklats och anpassats till projektets målgrupp. En beskrivning av IMA modellen har arbetats fram inom ramen för projektet. Syftet med denna beskrivning är att presentera modellen samt uppmuntra andra aktörer som arbetar med individer som behöver stöd för att nå ett varaktigt arbete att använda sig av IMA modellen. Målgruppen som modellen riktar sig till är alla som står utan egen försörjning, utan kategorisering. I beskrivningen presenteras sex grundprinciper vilka IMA-modellen bygger på. Dessa principer har identifierats som avgörande framgångsfaktorer för att modellen ska få en hållbar effekt. I modellen presenteras först de sex grundprinciperna övergripande, sedan beskrivs mer utförligt hur grundprinciperna kan appliceras i det praktiska arbetet med målgruppen. Inom projektet har även ett antal förutsättningar för god effekt identifierats. Förutsättningarna utgår från perspektiven deltagare, medarbetare och organisation och presenteras också i modellen. Inom projektet har även ett antal förutsättningar för god effekt identifierats. Förutsättningarna utgår från perspektiven deltagare, medarbetare och organisation och presenteras också i modellen. Avslutningsvis ges ett förslag på en systematisk uppföljning där uppfyllandegraden av de kriterier och för att vidmakthålla det är förutsättningar som presenterats i modellen mäts. Kriterierna delas upp i tre tabeller utifrån uppdelningen Organisatoriska kriterier, Process och modellkriterier och Deltagarkriterier. Som stöd vid implementering av IMA modellen så har vi tagit fram ett enkelt verktyg. Tanken är att verktyget fungerar som stöd för att den organisation som vill använda IMA-modellen inte ska missa viktiga delar och för att identifiera områden där utveckling behövs. Verktyget fyller också en viktig funktion när det gäller betssätt som IMA-modellen förespråkar. Det gäller att hålla i och att hålla ut. Resultat på strategisk nivå: På den strategiska nivån handlade det dels om att implementera modellen i de båda deltagande kommunerna och dels om att få arbetsgivare att vilja anställa personer med funktionsvariation. I Strängnäs håller IMA modellen på att implementeras på hela jobbtorg i samband med digitalisering av handläggningsprocessen, ekonomiskt bistånd. I Eskilstuna har man ännu inte tagit ett sådant övergripande beslut men på Jobbcentrum JC Matchning arbetar numera 6 vägledare efter IMA-modellen och är det också dit som deltagarna från IMA har remitterats. Vidare finns det flera enheter i Eskilstuna som är intresserade av modellen och arbetssättet, bland annat vuxenutbildningen. Intresset för IMA-modellen har varit stort från SKL och från andra kommuner genom att projektgruppen har föreläst om modellen och dess framgångar på många stora konferenser. Flera kommuner har anmält sig till projektets slutkonferens som är den 3 April och IMA modellen går att ladda ner på Strängnäs Kommuns hemsida.

EB

S20

20 S

lutra

ppor

t 201

7050

4 1.

021


6(15)


Vad gäller arbetsgivarna visar intervjuer att de anser sig har tillräckliga kunskaper om målgruppen och även att deras personal har en tillräcklig kunskap. De ser målgruppen som en resurs och menar att den sociala utvecklingen kan man arbeta med steg för steg. Vidare anser de att ta emot denna målgrupp också är bra för personalen. Arbetsspecialisternas möten med arbetsgivare visar också att arbetsgivare redan har en förståelse för målgruppen. De vill ha en rak och ärlig kommunikation om hur mycket tid det skulle ta från dem och vilket stöd de kunde få av arbetsspecialisten. Oväntade resultat Som alltid i projekt händer sådant man inte räknat med eller satt upp mål för. I projektet har projektgruppen arbetat med de horisontella perspektiven i möten med deltagare men även på ett kontinuerligt och systematiskt sätt på Jobbcentrum och på förvaltningen i Eskilstuna. Båda arbetsspecialisterna i Eskilstuna brann för jämställdhetsarbetet och var med i förvaltningens jämställdhetsgrupp vilket gav projektet en möjlighet att sprida projektets idéer till hela förvaltningen. Som ett resultat av detta arbete har antalet deltagare i jämställdhetsgruppen ökat från tre till tolv och bland annat har gruppen lyckats få med att alla förvaltningar i Eskilstuna ska ha en målsättning om normöverskridande yrkesval, vilket har varit en viktig fråga i projektet. Medarbetarna i projektgruppen upplever att förvaltningen i Eskilstuna idag har ett större fokus på jämställdhet. Arbetsspecialisterna har gjort en jämnställdhetskortlek som kan användas på hela förvaltningen. Utöver det håller gruppen på att arbeta fram fler verktyg som förvaltningen kan använda. I projektets arbete med frågan om icketraditionella yrkesval har arbetsspecialisterna valt att avdramatisera detta perspektiv och ingående begrepp genom att få in dem i vardagen. Fokus har varit på att möta individen som den är. Det handlar om att ställa sig frågor om hur man bemöter en kille, utan arbete, missbruksproblematik och ingen motivation; kontra en tjej med likvärdiga utmaningar och svårigheter. Arbetet har fokuserat på att bortse från kön och andra aspekter som kan kategorisera individen och istället arbeta utifrån individen och dennes behov. Det är två olika individer som har olika behov trots likvärdiga utmaningar, även om det är en kille och en tjej. Har det en betydelse Bör man möjligtvis se vad individen behöver för att öka sina förutsättningar och inte se till vilken kön individen har Som tidigare nämnts har projektet arbetat med att specificera deltagarens intressen. Detta är ett led i att flera av deltagarna som har varit med i projektet väljer att gå på sina intressen och vad de anser sig själva ha för typ av kvalifikationer. Detta kan vara en anledning till att en kvinna valde att arbeta som målare och en man valde att arbeta inom kök på förskola. Styrgruppen I styrgruppen fanns chefs representanter från Jobbtorg, Jobbcentrum och Daglig verksamhet, enhetschef från ekonomiskt bistånd i Eskilstuna. Dessutom fanns representanter från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt från samordningsförbundet RAR. Sammantaget hade projektet sju styrgruppsmöten. Projektets styrgrupp fungerade från början inte optimalt då närvaron var låg. Däremot var engagemanget högt hos de som deltagit på styrgruppsarbetet. Projektet utnyttjade möjligheten att få en styrgruppsutbildning från ESF och den gjorde att styrgruppen tog implementeringen på allvar. Förankring Projektet var väl förankrat från början och det anställdes tre personal i Eskilstuna på jobbcentrum JC Matchning som sida vid sida med projektet fick möjlighet att arbeta parallellt med IMA-

EB

S20

20 S

lutra

ppor

t 201

7050

4 1.

021


7(15)


projektet och på det sättet lära av projektet. Tanken var att det var denna personal som skulle bli kvar efter projektet.

ArbetssättBeskriv projektets huvudsakliga arbetssätt och kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad var det som gjorde skillnad, vad ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet.

Projektet började utveckla IMA modellen tidigt och under hösten 2018 arbetade projektet fram en beskrivning av IMA. Bakgrunden till själva projektet var att i Eskilstuna och Strängnäs noterade man ett oroväckande mönster. Det handlade om att ett stort antal av de individer som uppbar ekonomiskt bistånd aldrig kom vidare till ett varaktigt arbete. Denna målgrupp snurrade runt i olika kommunala och statliga arbetsmarknadsinsatser som varvades med perioder av öppen arbetslöshet. Genom dialog med berörda i målgruppen samt analys av arbetssätt och bemötande framträdde en tydlig bild om att olika aktörer som denna målgrupp möter ofta reproducerar utanförskap. Aktörerna hanterar inte flödet som en process, från arbetslös till anställd, utan som upphackade deluppdrag där varje enskild funktion kan göra ett bra jobb och vara nöjd utifrån sin prestation även om inget värde egentligen är skapat för den enskilde individen och därmed inte heller ur ett samhällsperspektiv. Aktörerna tenderar att erbjuda kortsiktiga insatser utan tydliga mål och sammanhang där individens delaktighet i planeringen inte är prioriterad. Det var utifrån dessa insikter som förstudien till IMA projektet började titta på olika typer av individfokuserade arbetssätt. Projektet kunde inte hitta en modell för den breda målgrupp försörjningsstödstagare utgör och valde därför att rikta in sig på IPS metoden. IPS metoden har sitt ursprung i SE som är arbetsrehabilitering för personer med intellektuell funktionsnedsättning medan IPS metoden bygger på samma ide som SE men är avsedd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Projektgruppen märkte snabbt att den fick bra resultat i det avseende att de lyckades få ut många individer i arbete och studier. Däremot fick de lågt resultat när de utvärderade sig själva i förhållande till IPS metoden. Det var i sig inte så konstigt då de, som redan nämnts, arbetade med en mycket bredare målgrupp än vad IPS metoden är avsedd för. Men när kartan och terrängen inte stämmer överens så var det terrängen som man valde att förhålla sig till. Projektgruppen bestämde sig därför för att försöka beskriva det de gör och varför det fungerar så bra. På det sättet kom IMA modellen till. Nu när projektet är avslutat ska IMA modellen ses som ett ramverk som behöver hitta sin plats i det sammanhang den ska användas och också kunna modifieras utifrån det unika sammanhanget. Vidare förordar IMA modellen ingen specifik dokumentation eller speciella verktyg. Gällande dokumentation är grundtanken dokumentera så lite så möjligt och lägg tiden på att arbeta ute i verkligheten. IMA modellens grundtanke är enkel. En och samma medarbetare är med från start till dess ett varaktigt arbete är erhållet. Medarbetaren beaktar individens hela livssituation när planeringen för att nå mål görs. Modellen bygger på tillit och en tro på att alla individer vill och kan ta ett eget ansvar samt att höga förväntningar leder till höga prestationer. Projektet har även med stöd av Eskilstuna kommuns utvecklings strateg tagit fram olika enkla skattningar som kan följa upp en individs stegvisa förflyttningar och som även kan utgöra en bra utgångspunkt för samtal och för att komma fram till vad deltagaren behöver för stöd på vägen mot målet. Den ena skattningen arbetsmarknad ger deltagaren en bild av individens uppfattning om var hen befinner sig i förhållande till arbetsmarknaden och varför det ser ut så. Den andra skattningen, Livshjulet ger en möjlighet att prata om allt i livet och vad som påverkar. Projektgruppen har framgångsrikt arbetat med arbetsgivare och erbjudits många arbetstillfällen till

EB

S20

20 S

lutra

ppor

t 201

7050

4 1.

021


8(15)


deltagarna. Projektgruppen lade mycket tid första projektåret med att ta reda på vad arbetsgivare anser vara viktiga faktorer för att anställa vilket sedan var en viktig del i hur IMA modellen utformades. Det normkritiska arbetet med deltagare har handlat om att prata om frågor om vad man kan ha för kläder som tjej, vilka yrken som ses som mansdominerade respektive kvinnodominerade, val av musik, studier, ålder och om olika socialt accepterade beteenden. Flera av deltagarna kunde endast tänka sig att arbeta inom kommunen från början och arbetsspecialisterna försökte bidra till ett vidare perspektiv på arbetsmarknaden, även utanför kommunen. Flera deltagare pratade även ofta om normer i samhället och hur lätt det är att få en stämpel som lat, missbrukare, ekonomisk bidragstagare och att det blir svårt att komma ifrån stämpeln även när man ändrat sitt beteende. Flera deltagare hade dåliga erfarenheter från kommunen, landstinget och arbetsförmedlingen och detta, i sin tur, innebar att de kände stor osäkerhet att ha en rak och ärlig kommunikation med arbetsgivare. Deltagare ville inte heller offentliggöra för omvärlden att de levde på ekonomiskt bistånd och det var svårt att få dem att prata offentligt om sin resa. Projektet har också arbetat med att motverka diskriminering och utanförskap genom att öka kunskapen bland offentligt anställda samt arbetsgivare om hur man upptäcker och bemöter personer dels genom att ha individuella möten med deltagaren och professionen men även genom att vi utbildat i bemötande och värdegrund. På psykiatrins dag på Mälardalens Högskola hade projektet med sig deltagare Linus som pratade om hur han blivit bemött under sina 26 år. Nämnden fick även ta del av ett brev som Linus skrivit till dem då han inte kunde medverka själv eftersom han hade något viktigare att göra, nämligen att gå till sitt jobb! Projektet har även gjort en film som belyser både arbetsgivares och deltagares perspektiv och för att motverka diskriminering och utanförskap. Samverkan Vi har jobbat mycket med samverkan och samsyn för att vägen mot egen försörjning ska vara lättare för deltagaren. Olika professioner ska inte sätta upp hinder utan hela tiden ha individens behov i fokus, samma mål i sikte och kunna vara flexibla. Från början fanns en tanke att projektet skulle vara samlokaliserat med socialsekreterare i båda kommunerna, med detta var endast möjligt att genomföra i Strängnäs. Anledningen till att det inte gick att genomföra i Eskilstuna var platsbrist, istället flyttade projektet till Jobbcentrum i Eskilstuna. Som ett resultat av samlokaliseringen i Strängnäshar daglig verksamhet/sysselsättning och ekonomiskt bistånd nu ett nära samarbete och tillhör numera även samma förvaltning. Personalen uttrycker att de får kunskaper om helheten bättre. Vidare har samarbetet med rektor och utvecklaren på vuxenutbildningen i Eskilstuna utvecklats under projekttiden. Detta samarbete har varit viktigt därför att deltagarnas väg mot arbete ofta går via studier. Som nämnts tidigare har vuxenutbildningen i Eskilstuna även växlat om till att arbeta mer individuellt och flexibelt inspirerade av IMA-modellen och det individcentrerade stödet. Dessutom har projektet en mycket bra kontakt med några nyckelpersoner på arbetsförmedlingen men inte på ett strukturerat och systematiskt sätt och projektet upplever att det ofta saknades en samsyn mellan projektet och arbetsförmedlingen. Vidare har projektet haft mycket nytta i att sitta i MISAM (myndigheter i samverkan) en gång i månaden i båda kommunerna. På det sättet har projektet fått en direktkontakt till de olika nyckelpersonerna i MISAM. Projektet har sett folkhögskolestudier som ett bra alternativ för flera deltagare och de har fått en personlig utveckling och ett bra bemötande av lärare på folkhögskolan. Vården är ytterligare en viktig samverkansaktör. Detta samarbete har inte fungerat smärtfritt. Här finns utmaningar både vad gäller kommunikationen mellan vårdgivare och aktuell målgrupp samt målgruppens möjlighet

EB

S20

20 S

lutra

ppor

t 201

7050

4 1.

021


9(15)


att delta i samhället på lika villkor. Ett exempel på bristande kommunikation är att varje gång en deltagare ska träffa en vårdgivare måste hen upprepa sin historia. Det kan tyckas oproblematiskt men för en person i denna målgrupp kan detta vara något som man inte orkar med och istället väljer att avstå från viktiga vårdkontakter. Ett annat exempel handlar om att det inte alltid är enkelt för målgruppen att uttrycka vilket problem de söker för och vilken vård de behöver. Flera deltagare hade behov av en utredning men de hade nekats eller fått vänta länge på grund av vårdens långa väntetid på upp till två år. Det fanns även andra deltagare som hade stort behov av vårdinsatser. Sammantaget har projektet stöttat deltagarna genom att använda det fria vårdvalet och på så sätt fått till utredningar inom 2 till fyra veckor bland annat genom att deltagaren kontaktade en privat aktör. Arbetet med de horisontella principerna Många deltagare har vittnat om att de för första gången fått vara delaktiga i arbetet mot det egna målet. En anledning till att de upplevde denna egenmakt i IMA projektet var att arbetsspecialisterna hade en tro på deltagarna som gjorde att deltagarna upplevde att de växte. Inte minst har detta synliggjorts då deltagare varit med och berättat om sin resa på olika konferenser. Att utmana normer kring arbetsmarknaden i stort och normen för vem som passar in och att upptäcka de fördomar och exkluderande hinder som finns och öka kunskaperna om diskriminering i arbetslivet var en av de viktigaste frågorna att arbeta med eftersom deltagarnas egna normer stämde väl överens med samhällets kring vad som är accepterat och inte. Även på arbetsgivarsidan fanns det utmaningar och det fanns arbetsplatser som uttryckte att tidigare misslyckanden var anledningen till att man inte ville erbjuda praktik och anställning till deltagare i IMA. Det individuella mötet var viktigt såväl för deltagare som då projektet träffade olika professioner. Ett antagande initialt i projektet var att arbetsgivare hade behov av en ökad kunskap om funktionsvariationer men arbetet med att skapa relation med arbetsgivare och att intervjua dem visade att projektet inte behövde utbilda arbetsgivare inom detta område. Arbetsgivarna menade att de ville lära känna personen och utgå från relationen de fick.

Kommunikation, spridning och påverkansarbeteBeskriv hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. I vilka sammanhang har i spridit erfarenheter från projektet? Vilka organisationer har ni riktat er till? Hur förs projektresultatet vidare?

Projektets spridning har genomförts enligt plan. Formerna för spridningen har varierat tex studiebesök transnationellt, inom landet, deltagande på konferenser. Projektet har haft stor spridning och påverkan både internt och nationellt och till utförare såväl som till beslutsfattare. Vidare har projektet påverkat arbetsgivare på bemanningsföretag, kommunala bolag och privata arbetsgivare. Internt har projektet påverkat arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna och Jobbtorg i Strängnäs. Vid ett antal stora konferenser har projektet haft möjlighet att prata om IMA-modellen och om projektet IMA. Ofta har det rört sig om en presentation på cirka en timme. Nedan finns några exempel på de forum som projektet spridit information om modellen och om projektet: 10 kommuners nätverk, handläggarkonferens med deltagande av olika representerade kommuner likaså SKL. Första världskonferensen i Supported Employment i Belfast. Psykiatrins dag där en representant av deltagarna i projektet var med och delade med sig av sin resa och vilken betydelse deltagandet i projektet haft. Sörmlands radio där även en deltagare var med och delade med sig av sin resa. SKL i Stockholm 2019, 4 februari. Arbetsmarknadsdagarna i Uppsala inför 1100 åhörare. Studiebesök från Kina Socionomstudenter från högskolan vid flera tillfällen.

EB

S20

20 S

lutra

ppor

t 201

7050

4 1.

021


10(15)


Ett 20 tal studiebesök både i Eskilstuna och i Strängnäs För övrigt har projektet även uppmärksammats på nämndnivå i båda kommunerna. Nämnden har tagit del av projektets arbete och dess goda hållbara resultat. Projektet har också använt sig av olika kreativa sätt för att öka spridningen av projektets arbete och av IMA-modellen. Som exempel har projektet arrangerat öppet hus, haft relationsskapande tillsammans med samverkanspartners (som exempel ekonomiskt bistånd, biståndsförfattande) för att få en ökad möjlighet till ett fortsatt arbete tillsammans med deltagare. Projektet har även spridit sina resultat genom ett flertal studiebesök, vilket inneburit att andra kommuner har uppmärksammat projektet. Projektet har haft studiebesök från Tyskland. En deltagare som behärskar tyska väl var med och deltog i detta studiebesök. Deltagaren berättade om sin resa och hur stödet från projektet har påverkat hen positivt. I samband med spridningsaktiviteterna har projektet berättat om skattningsverktygen. Det har visat sig röna ett stort intresse. Som tidigare nämnts har projektet och IMA-modellen även spridits på SKL dagen. Projektet skapat en film för att även nå ut på andra sätt. Filmens innehåll består av arbetsgivares perspektiv på att arbeta med personer från ekonomiskt bistånd och/eller som har en misstanke om/har en diagnos. Filmen har fått stor spridning på sociala medier. Deltagare är med i filmen. De berättar om sin resa och sin utveckling i projektet. Projektet har fått mycket respons efter sina presentationer och det har lett till många nya kontakter. Men det ska betonas att projektets och deltagarnas arbete med inkludering och lika värde också kan vara en utmaning för många deltagare då de har svårt att vara i centrum. Ofta upplever de att de har kategoriserats som till exempel "bidragstagare" och de skäms för att tillhöra den kategorin. Transnationellt arbete och omvärldsbevakning Arbetet med spridning av IMA-modellen och av projektet går hand i hand med det transnationella arbetet och erfarenhetsutbytet. Vad gäller erfarenhetsutbytet har projektet omvärldsspanat för att öka kunskaper och likaså för att skapa forum för erfarenhetsutbyte. I ett tidigt skede besökte projektgruppen Karlskrona kommun eftersom de också arbetar med målgrupper som kommer från ekonomiskt bistånd utifrån ett individuellt stöd. Projektet har även besökt andra kommuner under projekttiden. Uppsala, Nyköping och flera kommuner i Göteborgsregionen har besökt IMA-projektet för erfarenhetsutbyte. Syftet med erfarenhetsutbytet har dels handlat om kunskapsökning men också om kvalitetssäkring av det arbete som utförts inom ramen för projektet. Projektet har också haft erfarenhetsutbyte genom det transnationella arbetet. Ett besök i Tyskland - Ratzeburg - där projektgruppen besökte olika typer av arbetsplatser för att öka kunskaperna om hur olika system och arbetssätt fungerar. Platser var exempelvis JOBI, Tysklands arbetsförmedling, ekonomiskt bistånd. I detta sammanhang fick projektet insikter om vikten av att erbjuda deltagare möjlighet att rusta sig inför en jobbintervju till exempel genom att ge bidrag till exempel ett frisörbesök eller en anständig skjorta. Två av andra transnationella resor som har genomförts är den ena resan till partnersöket i Warzawa. Detta samarbete gick ut på att träffa andra aktörer från flera olika länder för att utbyta erfarenheter kring arbetssätt och att sprida projektresultat och kunskap om IMA-modellen. Den andra resan gick till Dublin där projektet besökte Irlands utbildningsdepartement och hade erfarenhetsutbyte kring målgruppen och de utmaningar man möter när man arbetar med denna målgrupp. För att öka tillgängligheten om IMA modellen och skattningsverktygen översattes ett faktablad till engelska som delades ut vid besöket på Utbildningsdepartementet. Vidare har projektet deltagit på projektträffar vid flera tillfällen som har varit anordnade av

EB

S20

20 S

lutra

ppor

t 201

7050

4 1.

021


11(15)


Europeiska Socialfonden. Detta har varit erfarenhetsutbyten som resulterat i flera nya kontakter. Projektet hade som mål att kunna få till ett transnationellt samarbete med utlandspraktik för våra deltagare men det blev inte av eftersom länderna ställde alldeles för höga och orimliga krav på deltagarna. Tyskland och Slovenien var länder som projektet försökte få till en utlandspraktik hos. Påverkan i den egna organisationen - i Eskilstuna och i Strängnäs Under projektettiden har fler tydliga förändringar skett i båda deltagande kommuner. Ett omfattande implementeringsarbete har genomförts och detta har gett goda resultat. I Eskilstuna har projektets arbete haft en stor påverkan i kommunen och flera verksamheter har varit intresserade av projektets arbetssätt, verktyg med mera. Projektet har dragits på nämnden och på förvaltningsnivå. Den verksamhet inom Eskilstuna kommun som arbetar med målgruppen på ekonomiskt bistånd har börjat arbeta genom individuellt stöd. Ett annat exempel är Komvux som också anammat detta arbetssätt för sina elever. På Komvux har man noterat att ett individuellt stöd i vuxenskolan har stor betydelse för att eleverna ska kunna påbörja, genomföra och slutföra sina studier. Arbetet med icketraditionella yrkesval har också påverkat andra verksamheter Eskilstuna kommun. Kommunens utvecklare nu börjat fokusera på att arbeta med icketraditionella yrkesval inom hela arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen. Det går ut på att synliggöra hur det ser ut i dag vad gäller kvinnors och mäns studieval och val av arbete. Det handlar också om hur förvaltningen rent praktiskt ska kunna arbeta med att bryta normen. En framgångsfaktor som noterats är vikten av att prata om dessa val. Vidare har man kommit fram till att arbetet bör fokusera på individens utifrån intresse. En annan typ av organisationsförändring har varit hur man i Eskilstuna kommun hanterar statistik från ekonomiskt bistånd. Nu är statistiken könsuppdelad, vilket den inte var tidigare. En statistiker anställdes i Eskilstuna kommun för att arbeta med att ta fram olika resultat utifrån olika variabler för att kunna synliggöra olika prioriterade grupper. Bland annat fick statistikern, som nämnts ovan, i uppdrag att ta fram möjliga deltagande kvinnor i JC Matchning och IMA genom att kategorisera personer som var ensamstående med barn med minst tre års beroende av ekonomiskt bistånd. I samband med detta arbeta uppmärksammades ganska snart ett flertal i målgruppen som kunde erbjudas stöd.

Uppföljning och utvärderingHur har extern utvärderare konkret bidragit till projektarbetet? Hur har hur ni själva arbetat med uppföljning och utvärdering i projektet? På vilket sätt har det varit ett stöd för projektverksamheten?

Utvärdering Utvärderarna har på olika sätt samlat data samt också tagit del av projektets data. Nedan presenteras utvärderingsprocessen i korthet. Vid projektstart, under hösten 2016, intervjuades sammantaget 16 personer som på olika sätt hade med projektet att göra. Det var chefer från olika enheter på Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, RAR, Arbetsförmedlingen samt anställda som antingen arbetar i projektet eller på Jobbcentrum och Jobbtorg. Intervjuerna syftade bland annat till att samla data kring hur samverkan fungerar samt vilka förutsättningar som finns för att projektets resultat skulle kunna implementeras givet att det visar sig vara effektivt. Under hösten 2017 intervjuades ett 15-tal socialsekreterare från ekonomiskt bistånd i Eskilstuna samt personal från Jobbcentrum. Motsvarande intervjuer genomfördes också i Jobbtorg Strängnäs. Denna gång hade intervjuerna, som genomfördes som fem gruppintervjuer, också

EB

S20

20 S

lutra

ppor

t 201

7050

4 1.

021


12(15)


fokus på samverkan samt förutsättningar för hållbarhet och vad som krävs för att ett arbetssätt enligt IMA-modellen skulle kunna fungera. Utöver ovanstående har utvärderaren följt upp deltagarnas utveckling och väg mot arbete/studier och självförsörjning. Det har främst handlat om att utvärderaren har tagit del av data som projektet själv samlar kring deltagaren. Datainsamlingen handlar dels om frågor som har med den deltagarens livssituation att göra – ekonomi, hälsa, fritid, arbete, relationer etc. (Livshjulet) och dels om frågor om orsaker till varför deltagaren inte har ett arbete. Dessutom har utvärderarna varit ute och besökt två deltagare som var på praktik samt intervjuat tre arbetsgivare. Utvärderarens stöd var viktigt i analysfasen för att kunna arbeta fram rimliga målsättningar. Utöver ovanstående har utvärderaren återkopplat resultaten från datainsamlingen till styrgruppen och till andra aktörer som på olika sätt varit mottagare av resultaten. Utvärderaren har deltagit i 5 styrgruppsmöten och i två lärseminarier. Utvärderaren har också fungerat som ett bollplank till projektledare och till styrgruppens ordförande. Projektledaren och utvärderaren har haft avstämningsmöten på plats och via telefon ungefär en gång i månaden under hela projekttiden. Projektet har som tidigare nämnts genomfört en stor del av uppföljningen på individnivå. Statistiken handlar om deltagarnas stegförflyttning och också vart de tar vägen efter det att de avslutar sitt deltagande i projektet. Som underlag för uppföljningen av stegförflyttningen har projektgruppen använt ett verktyg kallat Livshjulet. Verktyget, som består av åtta perspektiv som kan anses vara viktiga delar i ett liv, utgår från ett nuläge och ett önskat läge och ger en visuell bild av vad som skulle behöva förändras i livet. (se figur 2). Figur 2. Bild av Livscykeln och dess åtta perspektiv – Yrkesliv, Pengar, Hälsa, Familj & vänner, Partner, Personlig utveckling, Fritid & nöjen samt Fysisk träning. Deltagarna har fyllt i Livshjulet i dialog med arbetsspecialisterna. I samband med samtalet har arbetsspecialisterna gjort anteckningar som utvärderarna har sammanställt genom att kategorisera orden. Livshjulet har fyllts i i allt från två till flera gånger av deltagarna. Utöver Livshjulet har arbetsspecialisterna ställt ett antal frågor till deltagaren om orsaker till varför deltagaren inte har ett arbete. Dessa svar har också kategoriserats av utvärderaren. Vidare har arbetsspecialisterna ställt frågor till deltagarna om var de befinner sig på arbetsmarknaden nu, för tre månader sedan och om tre månader. Till sist har projektet sammanställt var deltagarna befinner sig då de avslutas i projektet.

Användande av resultatBeskriv hur ert projektresultat helt eller delvis kommer att kommer att användas i ordinarie verksamhet och i befintliga strukturer. Om implementering uteblir - beskriv varför? Hur har ni arbetat för att resultaten att tas om hand?

Projektet har implementerats helt i båda kommuner och den arbetsmodell som utarbetats i projektet används i båda kommuner. Hela jobbtorg i Strängnäs har anammat IMA modellen, även daglig verksamhet har två personer än så länge som arbetar ut personer från traditionella dagliga verksamheter till anställningar och i Eskilstuna arbetar JC matchning med IMA modellen. Hela arbetsmarknads och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna arbetar numer med icke traditionella yrkesval i hela förvaltningen.

EB

S20

20 S

lutra

ppor

t 201

7050

4 1.

021


13(15)


Hela arbetsmarknads och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna har ett jämnställsnätverk och jobbcentrum har numer en jämställdhetsarbetespunkt varje APT. Samverkan har blivit mer systematisk med vuxenutbildningen och JC matchning och det finns nu en regelbundenhet i att träffas och diskutera samverkan och samsyn gällande att smidigast få ut personer i anställning och vägen genom studier. Flera andra kommuner samt SKL visar intresse för IMA modellen och modellen finns att ladda ner på Strängnäs hemsida och båda kommunerna tar emot studiebesök och det finns nyckelpersoner kvar från projektet som kan lära ut modellen vidare. Våra skattningar vi använt i projektet har vi spridit då det fanns ett stort intresse av att kunna följa mjuka mål och en stegvis förflyttning framåt. Vi har hittat ett sätt att få till utredningar snabbare än att personer behöver vänta i upp till två år genom det frivilliga landstingsvalet.

Kommentarer och tipsVilka tips vill ni delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför?

Det som har varit framgångsrikt i projektet var att vi använde en del av utvärderaren redan i analysfasen så att projektets målsättningar kunde synliggöras och tydliggöras i förändringsteorier. Ytterligare en framgångsfaktor var att samma person som skrev fram projektet fortsatte arbeta som projektledare och fick handplocka personalen innan genomförandefasen startade. Att handplocka projektpersonal som är engagerad i det som man ska arbeta med är mycket positivt eftersom projekttiden var kort och det gällde att alla hade samma mål så att inte tiden går åt att övertyga projektpersonalen om projektets målsättningar. Det var även framgångsrikt att anställa en administratör som behärskar flera språk eftersom det möjliggjorde projektets alla spridningsresor. Det var därför smidigt att både kommunicera och att skriva presentationer på olika språk. Projektet har även sett till att använda lägesrapporter och tidsredovisningar på ett positivt sätt. Projektledare har skickat ut lägesrapporterna till alla i styrgruppen varje månad så att alla haft bra koll på vad som händer i projektet mellan styrgruppsmöten och lägesrapporten har även skickats till andra personer som varit intresserade av att följa projektet. En annan sak som varit framgångsrikt är att ha med kommunernas utvecklings strateg från start. De har funnits med på hela resan. I Eskilstuna kommun anställde Jobbcentrum tre vägledare direkt vid projektstart som skulle lära sig arbetsmodellen och gå sida vid sida med projektet och det resulterade i att JC matchning nu vid projektslut arbetar med IMA modellen och med sammantaget sju vägledare. Målgruppen är fortfarande personer på ekonomiskt bistånd. I Strängnäs kommun anställdes en arbetsspecialist på vård och omsorgsförvaltningen som skulle lära av projektet och hen flyttade även sin verksamhet till Jobbtorg för att kunna utgå därifrån. Att tänka implementering från start möjliggjorde att projektpersonalen arbetade med den målgrupp som definierades i Europeiska Socialfondens utlysning och de andra kunde jobba med alla från ekonomiskt bistånd. Detta har resulterat i att kommunerna har kunnat prova arbetsmodellen på alla målgrupper på ekonomiskt bistånd och kunnat visa att det går att arbeta med alla människor utan att behöva kategorisera in personer i olika fack. Att handplocka projektmedarbetare med ett stort engagemang för jämställhets/normkritiska frågor har visat sig fungera mycket bra. Båda medarbetarna i Eskilstuna gick med i förvaltningens

EB

S20

20 S

lutra

ppor

t 201

7050

4 1.

021


14(15)


jämställdhetsforum som har träffats regelbundet och nätverket har nu vid projektslut ökat från tre till tolv personer. Projektet har även genom nätverket synliggjort jämställdhetsmål som nu gäller alla i förvaltningen. Det står nu i verksamhetsplanen på arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Eskilstuna tydligt att man ska arbeta individfokuserat, fokusera på samverkan och samsyn samt att man ska arbeta med normöverskridande yrkesval. Projektet har även synliggjort fördelarna med samtalsmetodik MI (motiverande samtal) för hela Jobbcentrum och har och har haft MI- utbildning en gång i månaden så att alla kan underhålla och bygga på kunskaperna. Det har varit en stor fördel att ha med utvärderare och handläggare från ESF på styrgruppsmötena och det har även varit bra att ha styrgruppsutbildning så att styrgruppen förstod sitt uppdrag. Det har också varit värdefullt att ha en nära och bra kontakt med samordnaren på ESF. Det har varit möjligt att ställa frågor och bolla saker som kommit upp men även att använda andra ESF-projekt som mentorer. En annan viktig lärdom har varit att använda sig av personer som kan beröra. Ett exempel är från Jobbtorg i Strängnäs som inledde en utbildning inför implementeringen av IMA-modellen med ett värdegrundsarbete. Man bjöd in Vedad Begovic (RAR) som föreläste om normer i samhället och gjorde tillsammans olika övningar. En utmaning har varit att samhällets aktörer många gånger bemöts utifrån normer som gör att man redan från start är dömd och att det är svårt att få en ny chans. Detta skulle man behöva arbeta mer med i de flesta verksamheter som denna målgrupp möter. Projektgruppen har arbetat med ett verktyg som tagit fram av Mälardalens högskola. Det är ett bemötandeverktyg som innebär att man även bedömer sig själv när man träffat en deltagare (Jonas Lindblom, Samhällskontraktet Mälardalens högskola). Till sist, men kanske det viktigaste, att projektet har haft all projektpersonal från start till slut och det är en stor framgång att kunna handplocka projektpersonalen som var taggad inför uppgiften och även att få en bra utvärderare som förstår värdet av att kunna följa upp mjuka värden.

Kontaktperson för ytterligare information:Tina YlitorviNamn:0700893020Telefon:[email protected]:

Underskrift projektansvarig / projektledare:

Namnförtydligande

Datum: Namnteckning

Skicka även dokumentet till projektets ansvarige samordnare på Svenska ESF-rådet via e-post

EB

S20

20 S

lutra

ppor

t 201

7050

4 1.

021


15(15)


Bedömning av slutrapportMotivering till bedömning

Projektet har bedrivits inom Programområde 2.3 där kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Målet för projektet var att arbeta med 65 deltagare 33 kvinnor och 32 män, utfallet blev 77 deltagare fördelat på 26 kvinnor och 51 män i åldern 20-50 år. Flera av projektets deltagare hade gått på försörjningsstöd under lång tid ända upp till 17 år. Projektet har uppnått fantastiska resultat på målgruppen som fullföljt projektet, 23 deltagare har fått anställning och 18 deltagare har börjat studera. Projektet hade som mål att 50% av deltagarna skulle gå till arbete eller studier, det faktiska resultatet var att 75% gick till arbete eller studier. Horisontella principer har projektet lyckats mycket väl med dels genom att jobba med frågan om icke traditionella yrkesval men även generellt inom kommunerna Eskilstuna och Strängnäs har frågan satt avtryck, t.ex. har det tagits beslut om att alla feriepraktikplatser som kommunen erbjuder ska tillsättas enligt principen 50/50 mellan könen. Arbetssättet IMA-modellen har visat sig mycket framgångsrik för aktuell målgrupp där styrkorna dels är samverkan över gränser men även den individuella metoden där de horisontella principerna inkluderas. Projektet har jobbat både Transnationellt och med spridning av sin modell både via konferenser och studiebesök. Sammanfattningsvis görs bedömningen att projektet har uppfyllt programmets och utlysningens mål. Deltagarna har i stor utsträckning kommit i arbete eller studier. Projektet har utvecklat och spridit IMA-modellen som implementeras i både Eskilstuna- och Strängnäs kommun där samverkan kring målgrupperna varit viktiga.

Bedömningsdatum2019-04-08 13:46:04

Samordnare som bedömt slutrapportNiclas Källberg

Documents

Slutrapport Östra Mellansverige/Slutrapporter... · EBS2020 Slutrapport 20170504 1.021 2015/00947 Diarienummer 1(15) Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap