Journalister och mnskliga rttigheter

hotade i Turkiet

SandersClinton Trump

100 framgngsrika kvinnor skrivs in

i Wikipedia

Anvndes i exemplet, r ljusare n Smockas frg.

Smockas egna grfrg.

2/2016

Printade visioner i

2Nstan alla som lser den hr texten r vita. Det r vl det vanliga i Svenskfinland,

kan en tycka: finlandssvenskar r vita. Men hur sant r det? Och vilken roll ska det spela nr []medier vljer vem som skriver,

talar och syns?

Vgen till jmstlldhet r inte rakRkna mnnen i tidningen du har framfr dig varje morgon. Rkna varje man. Rkna sedan varje kvinna. Vilka ser du mest?

Veckans tema i Smocka har varit dolda kvinnor. Med detta tema har vi frskt lyfta fram de kvinnor i historien som inte ftt den uppmrksamhet de frtjnar fr sina upptckter, men ocks kvinnor i nutiden som p ett stt eller annat r dolda.

Varfr r kvinnor d s underrepresenterade i medierna? Global Monitoring Project 2015 undersker nyhetsrapporteringen i Fin-land och 114 andra lnder under en dag. Enligt universitetslektor p Svenska social- och kommunalhgskolan, Jonita Siivonen, r endast 29 pro-cent av personerna i finlndska medier kvinnor. Internationellt r i medeltal 24 procent kvin-nor. Andelen r nnu lgre nr det kommer till sociala medier och internet i Finland. I resten av vrlden frekommer dremot fler kvinnor i sociala medier och p in-ternet. Kvinnor nmns oftare n mn i samband med sin roll i familjen, och kvinnor innehar en central roll i enbart fem procent av alla artiklar enligt undersk-ningen.

Vi r alla mediekonsumenter, p ett eller annat stt. nd kom-mer hlften av befolkningen i det land som enligt regeringspro-grammet r jmstllt, nstan inte alls fram i medierna.

Vgen till jmstlldhet r inte rak. Men jag tror att medierna kan ha en stor roll. Bde de traditionella och de sociala medierna. Kvinnor som utbildar sig, bloggar, instagrammar, skriver och che-far ser vi dagligen i Finland. S ser det inte ut i varje del av vrl-

den. Men vi har nd en lng vg framfr oss.De sociala medierna r en speciell plats. ena sidan fr kvin-

nor en mjlighet att skapa en plats fr sig sjlva, vilket man ser i bloggvrlden som faktiskt r det enda mediet som r kvinnodo-minerat. andra sidan r det ocks p de sociala medierna som

det vrsta kvinnohatet kryper fram i kommentarsflt och un-der bilder. Tack vare bloggarna har kvinnor ftt en

strre roll i samhllet och ftt mjligheten att pverka p stt de inte tidigare haft mj-

lighet till. Frlossningsberttelser, mens, sknhetsideal och frhllanden r po-

pulra bloggmnen. Sdant som inte tas upp srskilt ofta i andra medier. Mord, vld och trakasserier drabb-ar kvinnor varje dag vrlden ver. Men om det r ngot som de so-ciala medierna har gjort och kom-mer fortstta att gra, r det att ge alla mjligheten att komma till

tals.Medierna ska upplysa folket,

men ocks lyfta fram folket. Att lyfta fram mnniskan r ngot som sociala

medier lyckats med otroligt bra. Det hr r ngot som redaktionerna mer och mer

tvingas tnka p. En orsak till att de traditionella medierna hller p att d ut kan vara bristen p mng-

fald. Det vi vill r att knna ngot nr vi lser eller tittar. Att rela-tera, att bli arg eller glad och att lra sig. Journalister gr val var-je dag. Denna vecka har vi p Smocka frskt gra medvetna val.

Har du rknat mnnen och kvinnorna nu? Vilka framstlldes mest? Och i vilka sammanhang?

TE X T JEN NIFER SNR BACK A

PLOCK

OPINION

Jenny Wikstrm, Svenska Yle, 2.2.2016

Att erknna kvinnor

som experter och att se dem som jmbrdiga vid sidan av lika kompetenta mn r en kamp ven

i media. Hanna Mahlamki, Helsingin

Sanomat 23.1.2016

Jag r inte bra fr att jag r kvinna, jag r bra, punkt. Kvinnor

vill, kvinnor kan och kvinnor vgar. Precis som mn.

Fanny Clausen, Dagens Nyheter 2.2.2016

3Hundra kvinnor till Wikipedia

Projektet Sata naista Wikipediaan ger rum p Kvinnodagen den 8 mars. D inbjuds allmnheten till Helsingfors uni-versitetsbibliotek fr att skriva artiklar om finlndska kvinnor till Wikipedia.

Sanna Hirvonen jobbar som speci-alplanerare p Kiasma och har varit med frn brjan i planeringen av evenemang-et. Hirvonen berttar att idn till evene-manget kom frra vren via en lnk p Fa-cebook.

Jag har varit med och arrangerat Wikipedia-evenemang frut och jag har ocks varit verksam inom Wikimedia, sger Hirvonen.

Det kommer bli det hittills strsta Wiki-pedia-evenemanget som ordnas i Finland. Liknande har genomfrts i flera andra ln-der. Hirvonen nmner hur artiklar som inte finns p Wikipedia ltt hamnar i skymundan.

Genom att skriva om dessa kvinnor p Wikipedia ger vi dem mer synlighet och re-levans, sger Hirvonen.

Av alla personartiklar p Wikipedia rr enbart 17,5 procent av alla artiklar kvin-nor, liknande siffror gller ven interna-tionellt. En av orsakerna till att kvinnor r s underrepresenterade p Wikipedia kan enligt Hirvonen vara att skribenterna till strsta del bestr av mn.

Knappast skrivs det p flit s lite om kvinnor, det hnder antagligen naturligt nr man fr skriva om mnen som fr en sjlv knns viktiga och intressanta, sger Hirvonen.

De som ordnar evenemanget r Helsing-fors universitetsbibliotek, konstmuseet Kiasma och Wikimedia Finland. Museer, bibliotek och arkiv frn huvudstadsregi-

onen har deltagit i uppdraget att ta fram tio kvinnor som de tycker att borde fin-nas p Wikipedia.

Biblioteket valdes som plats p grund av alla olika sorter av litteratur och kllor som finns dr och som man kan anvn-da i sitt arbete. Evenemanget r ppet fr allmnheten, och ven svensksprkiga vl-komnas fr att skriva artiklar som kunde lggas till i svenska Wikipedia. Vana wiki-pedias kribenter kommer vara p plats fr att hjlpa de mindre erfarna att skriva. Dessutom kommer representanter fr kul-turorganisationerna vara p plats fr att bi-dra med expertis.

TEXT JENNIFER SNRBACKA & MARIA TARVASAHO

ILLUSTRATION SMOCKA

FOKUS

Wikipedia r det mest anvnda uppslagsverket p internet, och ger anvndare mjlighet att sjlva skriva artiklar. Sata naista Wikipediaan ska synliggra finlndska kvinnor som som pverkat sin egen bransch och inte har en artikel p Wikipedia frn frr.

4Alla snor gr inte p fyra ben

FOKUS

Det amerikanska primrvalet och kampanjerna brjar p allvar. Nu finns det bara tv ensamma kri-gare kvar p den demokratiska si-dan. Nr primrvalen drog igng i Iowa var skillnaden mellan Bernie Sanders och Hillary Clinton hr-fin. Experten p amerikansk poli-tik, Charly Salonius-Pasternak frn Utrikespolitiska institutet, ser fram emot kampen.

Salonius-Pasternak menar att Sanders tror sig representera det demokratiska partiets progressi-va grundvrderingar bttre, medan Clintons argument varfr hon ska vljas r hennes enorma erfarenhet.

Hon har skert mer erfaren-het av utrikespolitik n ngon pre-sidentkandidat p kanske fyra de-cennier. Skillnaderna mellan Clin-ton och Sanders r relativt vilda om man jmfr med de republikanska kandidaterna, och de kommer att bli tydligare under kampanjen.

Det skulle vara nyttigt om San-ders skulle vinna primrvalen s hela USA skulle f ta del av hans

uttalanden och vrderingar. Medan Clintons hypotetiska framtida admi-nistration redan fr ta emot kritik av de andra kandidaterna om att den r likadan som Barack Obamas.

De sger att saker har gtt fel fr Obama och att Clinton i princip r en kvinnlig klon av honom, och att hon dessutom har varit delaktig i Obamas administration. Nu tror jag inte riktigt p det. Jag tror att hon har bttre frdigheter n vad Oba-ma hade att klara av frsta dagen p jobbet, s att sga. Jag tror att Clin-ton skulle anvnda USA:s diploma-tiska och ekonomiska makt, ibland militrmakt, fr att lsa problem runt om i vrlden p ett mer aktivt stt n Obama.

Sanders r inte fr ambitis, s-ger Salonius-Pasternak. Det r bra att man fr veta vad han brinner fr. Det r nyttigt fr debatten och sam-hllet att han kommer med radika-la frslag som universell hlsovrd och jmlikhet fr alla. Men det kan ha negativ effekt p hans chans att

vinna primrvalet. Jag har svrt att se hur San-

ders ska f igenom ngot s stort som universell hlsovrd nr Oba-ma inte lyckades med sina myck-et mindre radikala hlsovrdspro-gram. Det kan hnda att Sanders lockar till sig flera rster frn folk som inte vanligtvis rstar. Det r helt klart att Sanders valtillfllen r fyllda med mycket mer energi och passion n ngon annans.

Salonius-Pasternak tror att de-mokraterna har en frdel nr det sedan kommer till huvudvalet.

Republikanerna mste komma med helt genomtokiga utspel fr att vinna ver det republikanska folket. Nr det d kommer till sjlva presi-dentvalet kommer den republikan-ska kandidaten att tvingas g tillba-ka och frklara sina uttalanden fr att vinna ver den andra sidan.

TEXT MAX RANTAKANGASILLUSTRATION SMOCKA

Republikanerna mste komma

med helt genom-

tokiga utspel fr att vinna

ver det republikanska

folket.

5Det amerikanska presidentvalet kommer att leverera n en gng. Det finns potential fr rets val att g in i historiebckerna som ett av de mest inflytelserika efter valet 2008. Att USA fick sin frsta mrkhyade presi-dent d var stort. USA kan nu f sin frsta kvinnliga president, sin fr-sta judiska president eller sin frsta Donald Trump som president. Vem som n vinner kommer det att bli en intressant kampanj.

IT-branschen ppnar drren

FOKUS

TNK. Tvlingen gr av stapeln p lrdag, och frsta pris r ett sommarjobb p Ericsson. Bilden r frn tvlingen 2014.

Endast drygt 20 procent av de som arbetar i IT-branschen r kvinnor. Fr att f unga kvinnor intresserade har Nice Tuesday, ett ntverk fr kvinnor i branschen, skapat tvlingen Super-Ada. TEXT METTE BERGH

Amerikanernaexperter p underhllning

I lag p tre till fyra personer ska de tvlande ta sig genom en uppgifts-bana och klara uppgifter med bs-ta mjliga pong. Banan bestr av tta punkter, som representeras av olika lroanstalter dr man kan stu-dera informationsteknik. I Otns i Aalto-universitetets informations-teknikhus frvntas cirka 300 flick-or och unga kvinnor i ldrarna 16 till 22 r samlas och tvla.

Suvi Erjanti, som r en av 100 frivilliga arbetare frn Nice Tuesday, berttar att de tvlande fr bekanta sig med alla delomrden inom in-formationsteknik. Studenter upp-skattar ocks projektet.

Jag skulle skert sjlv ha delta-git om det inte skulle ha sagts att det inte r fr dem som redan stude-rar inom omrdet, sger dataveten-skapsstudenten Minna Svartbck.

Om projektet Super-Ada har gett vntat resultat r nnu svrt att sga d det handlar om unga mnniskor som frst om ngra r ska ska in fr att utbilda sig. Erjanti berttar

nd att d arrangrerna frra ret frgade deltagarna om de funde-rat p att ska sig till IT-branschen svarade 95 procent ja. I r ordnas tvlingen fr tredje gngen, och s lnge det finns intresse och till-rckligt med frivilliga arbetare kom-mer Nice Tuesday att fortstta ord-na den.

Jag tror att de som skapar da-taprogram mste bli en mer varie-rande folkgrupp, eftersom de som anvnder programmen ocks r vl-digt varierande, sger Erjanti.

Eftersom s mnga i dag anvn-der sig av s mycket elektronik, r det bra om skaparna r olika och kan se saker frn olika synvinklar. Erjanti menar att det behvs per-soner av olika kn, med olika religi-on och frn olika stllen i vrlden.

Svartbck som studerar data-vetenskap anser nd att alla ska f vlja sjlv vad de studerar, men att det kan vara bra att vcka intresse hos kvinnor. Drfr r det bra att kvinnor fr mera information om branschen.

Eftersom s mnga

i dag anvnder sig av s mycket

elektronik, r det

bra om skaparna r olika och kan se saker

frn olika synvinklar.

JUH

O K

OLE

HM

AIN

EN

Bernie Sanders kmpar fr att minska klyftan mellan rika och fat-tiga, jmlikhet och hlsovrd fr alla och ett USA med mer europe-iska vlfrdsdrag. De republikan-ska kandidaterna betonar ett starkt USA som inte r rdd fr att ta till lite hrdare tag fr att frstrka na-tionaliteten. Ted Cruz och Marco Rubio, som bda har invandrarbak-grund, talar starkt emot invandring.

Donald Trump r en art fr sig och struntar helt i fljderna av sina uttalanden, vilket r uppfriskande fr det amerikanska folket som r vana vid diplomatiska uttalanden. Man kan inte annat n luta sig bak-t och njuta av underhllningen. Nr huvudvalet stter igng kommer fr-hoppningsvis underhllningen sval-na. Ifall man fortfarande i det ske-det ser p vrldens kanske viktigas-te presidentval som underhllning, kan man brja oroa sig.

MAX RANTAKANGAS

6Turkiet har ftt

betydligt flera

fllande domar n Finland. Dremot har vrt

land ocks ftt ett antal

klagoml.

Farligt att uttrycka sikter i TurkietTurkiet har tagit ett steg bakt i utvecklingen. Journalister hotas d de uttrycker sina sikter och landets ledning respekterar inte de mnskliga rttigheterna. TEXT LEILA ARNAU TOVICILLUSTRATION JEMIMA BACKMAN

I Turkiet rder en vpnad konflikt mellan regeringen och kurderna. I sdra delen av landet ddas civila, svl ldre som barn. Fr att upp-mrksamma situationen skapades en namnlista fr fred och mot vld. Drygt tvtusen turkiska medborga-re och akademiker valde att signera We will not be a party of this cri-me fr att pverka.

Listan publicerades p olika medier med namn och bild p alla som undertecknat den. Till sist nd-de listan nda fram till Turkiets pre-sident och akademikerna brjade f ta emot hot.

Itir Akdogan jobbar som del-tidsfrelsare p fakulteten fr kommunikation p Bilgi University i Istanbul. Hon r ocks kommuni-kationsdirektr inom forskning p Turkish Economic and Social Stu-dies Foundation, TESEV. Akdogan r en av akademikerna som val-de att skriva under listan med sitt namn. Lyckligtvis har hon inte upp-levt hot.

I Istanbul r lget fortfarande under kontroll. Vad jag vet, har ing-en akademiker i staden blivit utsatt nnu. I andra delar av landet har vis-sa frlorat sina jobb och ven blivit fngslade. Detta knns absolut inte bra. Vi vill endast ha fred.

Liknande hndelser pgick i Turkiet p 1980-talet. ven d sam-lades en namnlista in och problem uppstod. Akdogan sger att det-ta inte r den frsta gngen, men

knappast den sista heller. Jag frsker hlla kontakt med

de andra akademikerna som signe-rade namnlistan. Bara fr att vara p den skra sidan, har jag en advokat till frfogande. Jag str dock fortfa-rande bakom min signatur.

Turkiet r ett av Europeiska uni-onens kandidatlnder som kmpar fr en plats i samarbetet. Landet an-skte om medlemskap redan 1987, men uppfyller fortfarande inte vis-sa krav. Problem gllande olika rt-tigheter r ngonting landet ms-te ta itu med. Dessutom har Turki-et nnu inte erknt Cypern som en sjlvstndig stat.

Jan-Erik Helenelund, univer-sitetslektor i socialrtt vid Svens-ka social-och kommunalhgskolan vid Helsingfors universitet, sger att ven Finland tidigare ftt klagoml av Europeiska domstolen p grund av att man frsummat de mnskliga rttigheterna p ngot stt.

Turkiet har ftt betydligt fle-ra fllande domar n Finland. Dre-mot har vrt land ocks ftt ett an-tal klagoml. Men Finland skter sig nd ganska bra.

De mnskliga rttigheterna be-str av 30 artiklar som ska beskriva de universella, grundlggande rt-tigheter som varje individ br t-njuta. Rtt till utbildning, frihet och samma vrdighet ska glla alla.

Akdogan sger att Turkiet har mrkbara brister nr det gller de

mnskliga rttigheterna. Journalis-ter hlls som gisslan och blir dda-de. Frnvaron av siktsfrihet r ett stort problem.

Tillstndet frbttrades i br-jan av 2000-talet och det sg ljust ut fr Turkiet. Nu har lget terigen frsmrats. Rttigheterna str p papper, men hur de utvas i prakti-ken r en annan sak.

Varje land har olika stt att be-handla demokratin. Alla har pro-

MNSKLIGA RTTIGHETER

7Farligt att uttrycka sikter i Turkiet

blem och brister, vilket man inte fr glmma. Att Turkiet mste jobba p demokratin r det ingen tvekan om, sger Akdogan.

Det finns mycket som Turkiet kan gra fr att frbttra lget. En-ligt Akdogan r det viktigt att iden-tifiera problemen och sedan hitta lsningar. Hon nskar ven att be-folkningen bli starkare och aukto-riseras. Dremot r det en lng vg kvar tills man kan se ljus i tunneln.

9 Ingen fr godtyckligt anhllas, hllas fngslad eller landsfrvisas

10 Var och en r p samma villkor be-rttigad till en rttvis och offentlig fr-handling vid en oberoende och opartisk domstol vid prvningen av hans eller hennes rttigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot ho-nom eller henne.

19 Var och en har rtt till siktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rtt innefatt-ar frihet att utan ingripande hysa sik-ter samt ska, ta emot och sprida in-formation och ider med hjlp av alla uttrycksmedel och oberoende av grn-ser.

Klla: FN:s deklaration om de mnskli-ga rttigheterna, antagen 10.12 1948

Plock ur de mnskliga rttigheterna

I Istanbul r lget

fortfarande under

kontroll. Vad jag vet, har ingen

akademiker i staden

blivit utsatt nnu.

8HISTORIA. Om man jmfr de gatu-patruller som dykt upp i Finland den senaste tiden med de rda och vita gardena p 1910-talet kan man hit-ta mnga likheter. Enligt Nils Erik Villstrand, professor i nordisk his-toria p bo Akademi, r mekanis-merna i organisationerna liknande. Mnniskor organiserar sig fr att ga-rantera sin egen skerhet eftersom de upplever att de statliga organisa-tionerna inte rcker till fr att upp-rtthlla ordningen i samhllet.

Det finns nd en stor skillnad mellan dagens gatupatruller och de rda och vita, ppekar Villstrand. Idag har vi inget maktvakuum som det som fanns under de tv garder-nas tid. D hade Finland ingen orga-niserad ordningsmakt, det har vi d-remot nu.

Bilden frestller skyddskrister i Tammerfors i april 1918. Skyddsk-ren var en del av de vitas styrkor un-der inbrdeskriget i Finland. Efter in-brdeskriget blev skyddskrsrrelsen en del av landets frsvarsmakt.

TEXT MARIA TARVASAHOFOTO MUSEIVERKET

Gatupatrullerhistorisktfenomen

I TIDEN

9Tove Janssons fresker lmnar ArbisTove Janssons fresker Fest i stan och Fest p landet mlades fr matserveringen i stadshusets kllare. Nr stadshuset reno-verades togs freskerna ner och placerades i ett lager. I samband med Arbis 60-rsdag r 1974 flyttades freskerna till entraulan p Arbis dr de sttt sen dess. nda tills nu, d vggarna pryds av textilkopior av freskerna.

Arbis rektor Moa Thors berttar att konstverken var dem vldigt kra, efter-som de varit en del av Arbis under en lng tid. Dessutom r de fantastiskt fina. Thors tycker nd att de kan tas om hand bttre p ett museum. Fr att hlla lngre behver freskerna bde rtt ljus och rtt temperatur.

Det r i stadens intresse att ha fres-kerna p museum eftersom det r ett lock-bete fr bland annat turister, sger Thors.

Stadens konstmuseum och Arbis led-ning trffades fr att diskutera omplace-ringen av freskerna frn Arbis till konst-museet. Konstmuseet lovade att ordna nya konstverk som skulle erstta fresker-na. Man diskuterade olika namn och till sist gick uppdraget till Cris af Enehielm.

I TIDEN

Vi ville ha en finlndsk konstnr med anknytning till Arbis, dessutom r hennes konstverk vldigt tydliga och frg-granna, sger Klas Fontell p stadens konstmuseum.

Hsten 2014 listades af Enehielm av Taloustaito, medlemstidningen fr Skatte-betalarnas Centralfrbund, som den mest intressanta nulevande konstnren samti-digt som Tove Jansson toppade listan p de mest intressanta avlidna konstnrerna. af Enehielm knner sig hedrad ver upp-draget men r nervs ver att vara den som erstter en s framstende bildkonst-nr som Jansson.

Det r bra att ge en aktiv konstnr mjlighet att gra ngot stort, sger Thors.

Mlningarna installeras p Arbis i augusti 2017 efter den grundlggande reparatio-nen av fastigheten.

TEXT LOUISE HGGSTRMKLLA ARBISBLADET 4/2014-2015

NYTT HEM. Tove Janssons fresker stod i Arbis kllar-vning. De ska flyttas till Helsingfors konstmuseum och Arbis fr nya vggml-ningar av Cris af Enehielm.

Det r i stadens intresse att ha

freskerna p museum ...

FARVL. Arbis rektor Moa Thors har ftt njuta av Tove Janssons konstverk lnge.

ARB

IS

LOU

ISE

HG

GST

RM

ARB

IS

10

PRODUKTIONSREVOLUTIONEN. 3D-utskrivningsteknologin skapar nya mjligheter fr utveckling och frbttring av personliga produkter.TEXT CASPAR BJRKMAN

Industriell tillverkning hnger i regel ihop med massproduktion, vilket betyder att 3D-printning gyn-nar anpassade produkter. Om det blir allmn praxis kan det leda till att skapandet kommer mycket nr-mare konsumenterna.

P kort sikt har vi fr hga frvntningar, men p lngre sikt underskattar man konsekvenser-na av 3D-printning, sger forskare Mika Salmi vid Aalto-universitetet.

I dagslget kan man 3D-printa allt frn schackpjser till njurar och ge-vr. Teknologin blev tillgnglig fr fem r sen d flera grundlggande patent gick ut. Utvecklingen har va-rit explosionsartad och visar inga tecken p att avstanna. Program-men uppdateras konstant och nya

materialkombinationer tas i bruk. En tankeverkstad som samlades

p Canon den 18 januari analysera-de lget i Finland. Slutsatserna rr-de sig kring att det nnu finns myck-et outnyttjad potential i 3D-utskrift.

I Finland har utvecklingen startat senare r i andra europeiska lnder. Ekosystemet r inte lika ut-vecklat som i exempelvis Tyskland eller Frankrike. Orsaken r frmst brist p drivande aktrer likt de som finns inom bil- och flygplansindu-strin, sger Pasi Puukko frn tek-nologiska forskningscentralen VTT.

Just nu sker utvecklingen frmst p industriell niv. Fretagen som an-vnder sig av teknologin delar ogr-na med sig information om bru-ket. Att alla bevakar egna intressen

frmjar varken innovationer eller in-dustrins tillvxt.

Under de kommande tv ren trder patent p flera tekniker ur kraft, vilket innebr att omrden dr utvecklingen hllits tillbaka nu frigrs. Sjlva 3D-printandet och behrskning av materialen krver nnu utveckling. Industrin utgr ett helt ekosystem av aktrer inom oli-ka sektorer, frn planering till mate-rial och programmering.

Om 3D-skrivare tas i mera allmnt bruk kan det frndra marknaden. Kostnaderna sjunker fr produk-tion av enstaka produkter. Mass-produktion r inte lngre en frut-sttning fr lnsamhet. Produkter-na i sig frbttras med hjlp av bil-liga prototyper.

MILJVNLIGA-RE PRODUKTION. Till vnster: Oli-ver Belfrage p 3D Creatory ar-betar med en ut-skrift av en ten-takel. Fretaget producerar 3D-ut-skrifter p be-stllning.

REALISTISKT. Till hger: En tre-dimensionell ut-skrift av ett ansik-te presenterades p Canons tanke-verkstad. 3D-ut-skriftstekniken r nnu lngt out-nyttjad men har stor potential.

LEDER 3D-PRINTNING TILL EN FRNYELSE AV INDUSTRIELL PRODUKTION?

CASP

AR B

JRK

MAN

KUNSKAP

11

I dags-lget

kan man 3D-printa allt frn schack-pjser

till njurar och

gevr.

Trskeln fr att skapa ngot nytt blir avsevrt lgre, och nya ider har ltt-are att hitta sin plats p marknaden. Varorna lagras i digital form och re-surserna kan anvndas till produk-tutveckling. Produktionen r milj-vnligare och skapar arbete d den hmtas tillbaka till Finland.

Sjlva utskriftsprocessen krver att man engagerar sig. Det behvs tekniskt kunnande och investeringar.

Oliver Belfrage p 3D Creatory i Vallgrd berttar att maskiner m-nade fr hembruk har en tendens att tervnda till butikerna.

Ofta tror folk att 3D-printande innebr att man trycker p en knapp och att maskinen skter resten. Det r inte riktigt s simpelt, tminstone nnu. Det r fortfarande lite av en vetenskap.

Dr kommer tjnster som 3D Creato-ry in i bilden. Utskrifter grs p be-stllning, och bland kunderna finns bde fretag och privatpersoner. I verkstaden hrs det mekaniska lju-det av printern som mlar upp en li-ten draksvans i grn plast.

Det r svrt att sga vad som r en typisk bestllning, det varierar s mycket. Just nu hller jag samti-digt p med abstrakt konst till n-gons bokhylla och reservdelar till en bil, sger Belfrage.

Bruket av 3D-printning r i regel mycket omrdesspecifikt. Tekniken lmpar sig srskilt vl nr man ska-par reservdelar och miniatyrmodeller. I majoriteten av de projekt som an-vnder sig av tekniken handlar det om prototyper och produktutveckling.

Tankeverkstaden p Canon drog flera slutsatser. Bolag r tveksamma mot att experimentera med mjlig-heterna. Initialinvesteringen r dyr, och fr att anvnda teknologin ln-samt kan det krvas frndringar. Gamla metoder och praxis r djupt rotade i produktionen och distribu-tionskedjorna.

De strsta hindren r att det saknas kunskap och utbildning. I Finland finns ingen tckande utbild-ning i 3D-utskrift, och kunskaps-omrdet ger i dagens lge mycket f jobb.

Observationerna presenterades p en presskonferens av experterna Pasi Puukko frn VTT och Mika Salmi frn Aalto-universitet.

VILL

E B

ENG

S

Datum: 5 februari 2016Utgivare: Svenska social- och kommunal-hgskolan vid Helsingfors universitetChefredaktr: Carl-Gustav LindnJournalistisk chef: Emelie Melin

Producent: Sofia StrmgrdReportrar: Leila Arnautovic, Mette Bergh, Jennifer Snrbacka, Max Rantakangas, Louise Hggstrm, Maria Tarvasaho, Caspar Bjrkman

Layout: Hanna Riska, Lilian Tikkanen, Jemima BackmanParadbild: Caspar Bjrkman

Ls mer p smocka.fi!

REDAKTIONEN TIPSAR

Kanye, Disney och rosa glasyr

r du intresserad av musik? r du intresserad av klder? r du intres-serad av drama? Kanye West slp-per sitt nya album Waves i sam-band med sin modevisning av sitt nya Yeezus season 3 kldsortiment den 11 februari. Finnkino kommer att snda hans Waves-presentation live i Tennispalatset, men man kan redan frbereda sig genom att flja honom p Twitter. Frra veckan var det ett vldigt dramafyllt Twitterkrig mellan Kanye West och rapparen Wiz Khalifa och Amber Rose, som

bda rapparna haft relationer med.Kanye har ocks slppt tv singlar frn albumet p Twitter den senaste tiden. De tv singlarna Real friends och No more parties in L.A. har ftt stora applder av kritiker som s-ger att artisten Kanye r tillbaka, ef-ter ngra mindre lyckade album. S det gller att vara skrpt under den kommande veckan.

TEXT MAX RANTAKANGASFOTO DAVID SHANKBONE/

FLICKR CC

Yeezus season r hr

Disney-jubileum p is

Berlinerbullen

Buzz Lightyear p skrinnskor, en fastlagsbulle med extra sockerchocksvarning och mode la Kanye West. I kta fredagsanda delar Smockas reportrar med sig av de bsta tipsen fr veckoslutet och veckan som kommer.

I r firar isshowen Disney on Ice 25-rs jubileum. Jubileumsret fi-ras med en extra satsad frestll-ning med varierande landskap, bland annat frn olika hgtider. Under veckoslutet har showen sju frestllningar p Hartwall arenan. Showen erbjuder musik, knda figu-rer och konst p isen som r utver det vanliga. Du fr trffa klassiska figurer som Askungen och Musse

Pigg. Men publiken fr ocks bes-ka en lagun i Hawaii med Lilo och Stitch och leka i snn med Woody och Buzz Lighyear. Det finns ett f-tal biljetter kvar, men fr alla som lskar Disneys figurer och musik r Disney on Ice ngonting man ms-te se minst en gng.

TEXT METTE BERGHFOTO CHRIS SHORT/FLICKR CC

I och med att fastlagstisdagen nr-mar sig finns det bara en sak i vra tankar fastlagsbullar. Fr er kra lsare har jag experimenterat och kommit fram till den perfekta bul-len! Det bsta med denna bulle r att du inte mste begrnsa dig till en dag om ret fr att ta den du kan ta den precis nr du vill. Ber-linerbullen r den perfekta kom-binationen av en grddmunk och fastlagsbulle. Shr gr du: Kp en

berlinermunk med rosa glasyr och hallonsylt, vispa grdde, skr itu berlinermunken i mitten, och stt grdde i mitten. Toppa sedan med det rosa locket. Voila! Vrt att nm-na r att det hr gr att gra med vilken munk som helst. Och om du har ett galet stsug nutella passar med nstan allt.

TEXT & BILD JENNIFER SNRBACKA