Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge...Per-Olov Wikberg, Naturvårdsverket Oslo 19/8 2014 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 285 000 snöskotrar

2014-08-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1

Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge

Per-Olov Wikberg, Naturvårdsverket

Oslo 19/8 2014

Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

285 000 snöskotrar

Ca 70 000 km snöskoterleder

150 snöskoteruthyrareÅrlig försäljning 10 000 snöskotrar

Årlig omsättning i branschen, 4-5 miljarder


2014-08-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

4

Snöskoterns historik och nuläget i Sverige

Snöskotern introducerades på allvar i Sverige kring 1960

Sverige har tidigare haft ett 10-tal tillverkare av snöskotrar men ingen Tillverkning sker längre idag.

Ca 65 % av snöskotrarna som säljs idag är anpassade för friåkning, lätta och motorstarka, sk. Mountain och Crossover. Resterande 35 % är mer anpassade för ledkörning och yrkeskörning, sk. WideTrack, Light Utility och Touring.

Trenden stigande avseende att allt fler snöskotrar som sälj är anpassade för friåkning.


Innan terrängkörningslagen introducerades 1975 var snöskoteråkningen i stort helt oreglerad.

I april 1975 uppgick antalet snöskotrar till ca 28 500

1972 - Lagen om körning i terräng med motordrivet fordon(1972: 606) 1975 - Proposition (1975/76:67) samt Terrängkörningslagen (1975:1313)

1978 kompletterades terrängkörningslagen med terrängkörningsförordningen och möjligheten att införa särskilda regleringsområden för snöskoter infördes. Sedan

1993 var antalet snöskotrar a 182 000.

1995 – Proposition 1995/96 :226 – Hållbar utveckling i landets fjällområden

2003 ca 240 000.

Under perioden 2009-2013 har antalet snöskotrar (i trafik och avställda) ökat från 253 843 till 285 088 stycken, vilket innebär en ökning med 12 % på fyra år.

Terrängkörningens utveckling


Lagstiftning• Miljöbalken• Förordning om anmälan för samråd

(12 kap. 6 § miljöbalken)• Plan- och bygglagen• Brottsbalken• Terrängkörningslagen• Terrängkörningsförordningen• Trafikförordningen• Vägmärkesförordningen• Förordning om vägtrafikdefinitioner• Jaktlagen, Jaktförordningen• Trafikskadelagen• Lag om biluthyrning• Körkortslagen, Körkortsförordningen• Lokala trafikföreskrifter• Allemansrätten• m.m.

källa: tobe.nu


För många människor som vistas i naturen är ostördhet och tystnad viktigt och desöker sig till fjällen just för att uppleva bullerfria miljöer, störningen blir extra stor om man förväntat sig att fjällen ska kunna erbjuda tystnad.

Även om gränsvärden för buller sätts för enskilda fordon, så ökar problemen med buller när antalet fordon ökar och körningen blir mer omfattande.

Störningen är extra stor där snöskoter- och skidleder är samförlagda. Den snabba utvecklingen inom så kallad friåkning med snöskoter leder till ökade störningar även utanför lederna.

Det finns ingen fullständig kartläggning av problemet, men flera välbesökta skidleder (blandannat delar av Kungsleden), områden kring turistorter och populära besöksmål, delas med frekvent körning med snöskotrar.

Snöskoterns påverkan på människan och det traditionella friluftslivet.


Djur som påverkas av mänsklig aktivitet blir mer vaksamma. Detta kan leda till att djuren får mindre tid för födointag, samtidigt som de får ett ökat energibehov på grund av sin ökade aktivitet.

Vid upprepad kontakt med motorfordon har flera studier visat att djur flyttar från annars lämpliga livsmiljöer. Detta kan resultera i en kumulativ effekt av störningen, exempelvis om förflyttningen leder till att djuret uppehåller sig i ett sämre habitat, vilket på lång sikt kan leda till sämre kondition, reproduktion och överlevnad. Dessa slutsatser mfl. finns beskrivna i en ny kunskapssammanställning som bygger på litteraturstudier av 19 vetenskapliga rapporter.

Naturvårdsverket Rapport 6622 Juli 2014

Snöskoterns påverkan på djurlivet

Nationella Snöskoterrådet jobbar för en långsiktigt hållbar snöskotertrafik!

Nationella Snöskoterrådet på skotertur i VÄSEKS område i februari 2010.

Foto: Per-Olov Wikberg

Vision

”Snöskotertrafiken bedrivs utan att människor, djur, miljö eller egendom skadas eller störs.”

MedlemmarNaturvårdsverket Anna Helena Lindahl

(Ordförande)

Per-Olov Wikberg (tf samordnare)

Trafikverket Jan LindgrenSnofedSSCOLRF

Mikael JohanssonJan SundSofia Lindblad

Polisen Matts NilssonLänsstyrelserna Hanna BrandinKommunerna Kalle BergdahlSametinget Joakim TallbomTransportstyrelsen Olof Stenlund

Ett urval av rapporter och viktiga dokument kring snöskoteråkning i Sverige


Negativ Neutral Positiv

Se snöskotrar 39 56 5

Höra snöskotrar 76 23 1Känna lukt från snöskotrar 87 11 2Veta att snöskotrar finns i området (utan att se, höra eller känna lukten) 13 68 19

Möjlighet att skida i snöskoterspår 15 33 52

Veta att det finns snöskotrar i området i händelse av en olycka 3 26 71

Skidåkarnas åsikter om snöskotrar

– Etour 2001, Peter Fredman

Separera leder 34 %Begränsa privat körning 17 %Hänvisa snöskotrar till särskilda områden 11 %Begränsa ljudnivån 9 %Förbjuda snöskoteråkning 7 %Begränsa utsläpp 4 %Utbildning av förare 3 %Införa fartbegränsning 2 %Information till förare 2 %

Åtgärder för att minska störning


Skidåkarnas betalningsvilja för minskad interaktion med snöskotrar (kr/dag och besökare)

Förändring i snöskoternärvaroBetalningsvilja /

dagDelad led Höra men inte se eller känna lukt 53 krHöra, men inte se eller känna lukt Inte se, höra eller känna lukt, men tillåtna i området

6.2 kr

Inte se, höra, känna lukt, men tillåtna i området Inte tillåtna i området

8.8 kr

Delade leder Inte tillåtna i området 68 kr



Olika former av reglering av snöskoter


”För att minska störningarna från skotertrafiken avser regeringen att föreslå att medel anvisas för bidrag till anläggande av skoterleder m.m.

Ytterligare regleringsområden kommer att införas i samband med en översyn av regleringsområden med förbud mot skoterkörning. Skärpta regler kommer att införas i vissa regleringsområden, bl.a. för yrkestrafik.

Inför kommande beslut om regleringsområden kommer fortsatta samråd att ske med berörda länssty relser och kommuner. Även kommunerna kommer att ges möjlighet att besluta om regleringsområden. En generell hastighetsbegränsning om 50 km/tim kommer att införas för terrängskotrar. Obligatorisk anmälan för samråd med länsstyrelsen införs för den som avser att anordna fast skoterled.

Vidare kommer krav på samråd med Naturvårdsverket att införas för länsstyrelsen i fråga om beslut om anläggande av skoterled i regleringsområde. Skyddet mot terrängkörning i ung- och plantskog förtydligas. Föreslagna åtgärder rörande terrängkörning skall följas upp och utvärderas.För terrängskotrar föreslår regeringen att obligatoriska buller- ochavgaskrav efter anmälan till EG–kommissionen införs för nya fordon från den 1 juli 1998.”


I TKL finns stöd för att helt förbjuda snöskoteråkningen i fjällområdet (förutom körning med allmänt undantag)

Dessa områden har olika grader av reglering och kallas regleringsområden. Områdena har klassificerats i A, B och C-områden. Område klass A innebär att inga skoterleder får finnas inom området och mycket starka begränsningar skall gälla för körning med terrängskoter.

Område klass B utgörs av områden med få allmänna skoterleder och med starka begränsningar för körning med terrängskoter

Område Klass C - utgörs av områden som kan inrymma flera allmänna skoterleder och med begränsningar för körning med terrängskoter.

Regleringsområden beslutade av regeringen


Förbudsområden beslutade av Länsstyrelsen

Skoterförbudsområden kan även beslutas av Länsstyrelsen av hänsyn till friluftslivet och det allmänna naturvårdsintresset.

Kommunala skoterförbudsområden

De flesta fjällkommuner har reglerat snöskotertrafiken både i tätorten och i vissa delar av fjällområdet. Huvuddelen av kommunala skoterförbudsområden är till skydd för rennäringen. Det förekommer även kommunala skoterförbud i anslutningtill större fjällanläggningar och turistmetropoler där skotertrafiken reglerats av ordningsskäl.

Nationalparker och naturreservatI fjällområdet finns 9 nationalparker där skotertrafiken är förbjuden eller reglerad.

Regleringsområden i övrigt


Europas kanske bästa skoterområde450 kilometer skoterleder varav 150 kilometer går över högfjället.5 meter breda leder som prepareras med pistmaskin.7 terminaler för av- och pålastning med gratis bilparkering.

Ledavgifter 2013/20141 dygn: 195 kr3 dygn: 495 kr7 dygn: 750 kr

Säsong: 1 320 kr

Snöskoter i Funäsfjällen- exempel på reglering och betalledsområde


Olyckor med snöskoter


Olyckor med snöskoter

136

83

96

135

95 94 93103

97

68

144

89100

140

107 103 99

111

98

69

13 11 14 1810 8 5 9 8 6

0

20

40

60

80

100

120

140

160

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 (t. maj)

Snöskoterolyckor 2005-2014 (Källa: SNOFED)

Olyckor Skadade Döda

Mellan januari 2005 och maj 2014 omkom 102 snösnöskoterförare i Sverige.

En omfattande undersökning vid Umeå universitet visade att av de omkomna mellan säsongerna 2006/2007 och 2011/2012 var mer än hälften alkoholpåverkade, med i genomsnitt 1,9 promille alkohol i blodet, vilket ligger långt över gränsen för grovt rattfylleri som 1,0 promille. Gränsen för rattonykterhet går vid 0,2 promille.

Skoterolyckorna med personskador har i minskat något sedan 2008. I genomsnitt rapporteras omkring 100 olyckor per år, men det verkliga antalet olyckor är med största sannolikhet väsentligt fler.


Snöskoter och laviner


Snöskoter och laviner

Fjällsäkerhetsrådets uppdrag

Att förebygga tillbud och olyckor i fjällen genom att:

- främja samordningen av de olika verksamheter som ingår i arbetet med fjällsäkerhet.

- verka för information och utbildning om fjällsäkerhet

- följa och stödja forskning och utvecklingsarbete om fjällsäkerhet



Regeringsuppdraget 2013/2014 kring förslag till åtgärdsstrategier för MKM Fjäll


Miljökvalitetsmålet - En storslagen Fjällmiljö


34

Naturvårdsverket föreslår att regeringen beslutar om ett etappmål om terrängkörningsom lyder ”År 2020 har terrängkörningen på barmark och snö anpassats så att bullerstörningsamt mark- och vegetationsskador förebyggts genom tystare fordon ochkanalisering”.

För att uppnå etappmålet föreslår Naturvårdsverket följande åtgärder:

1. Statlig utredning kring terrängkörningslagen2. Kommunikationsstrategi3. Enhetlig information4. Kartläggning av snöskoterleder5. Terrängkörningsplan i berörda samebyar6. Genomförda markförstärkningar inom ramen för samebyarnas terrängkörningsplanerNaturvårdsverket anser att de ovan föreslagna åtgärderna bör kompletteras med ettnytt styrmedel:- Gränsvärden för bulleremissioner.

Naturvårdsverkets förslag i skrivelse till regeringen Juni 2014


35

Varför ett etappmål om terrängkörning?

I takt med en ökande terrängkörning, ökar också skador och störningar på olika allmänna och enskilda intressen.

Barmarkskörningen skadar främst marken och vegetationen, medan körning i snötäckt terräng kan innebära skador och störningar på främst djurlivet, friluftslivet och de areella näringarna.

Användningen av motordrivna fordon i terräng medför å ena sidan risk för att skador och störningar uppkommer på bland annat flora, fauna, grödor, plant- och ungskog, tamdjur och friluftsliv.Å andra sidan gör fordonen att människor lättare kan komma ut i naturen. Vidare kan möjligheten att använda motordrivna fordon i terrängen ha en avgörande betydelse för vissa näringar och yrkesgrupper.

Under de senaste decennierna har både antalet terrängfordon och fordonens prestanda ökat kraftigt. Förutsättningarna var helt annorlunda i mitten av 1970-talet då den nu gällande lagstiftningen togs fram.

För att möta dagens och morgondagens utmaningar och för att ge förutsättningar att nå Storslagen fjällmiljö finns ett stort behov av att se över den terrängkörningsrelaterade lagstiftningen och dess tillämpning i sin helhet.


Användningen av snöskotrar i Sverige övergått från ett transportmedel till nöjeskörning, gärna i lössnö och/eller i brant terräng och antalet terrängskotrar är .Ökad nöjesrelaterad snöskoteråkning i Sverige av norska snöskoteråkare.

Framtida klimatförändringar med allt kortare säsonger med snötäcke kommer troligen att koncentrera snöskoteråkning till områden längre västerut och på högre höjd. Det innebär att snöskoteråkningen troligen kommer att koncentreras och intensifieras i fjällvärlden då det inte längre går att åka snöskoter på andra håll i landet.Anläggning, drift, skötsel och underhåll av snöskoterleder är svårfinansierad. Samtidigt ökar friåkning (åkning utanför etablerade leder). Friåkning sker även om körning utanför led är förbjuden. I stora delar av fjällen är snöskoteråkning inte alls reglerad, inom dessa områden bedrivs snöskoteråkning till stor del som nöjesrelaterad friåkning.Snöskoteråkning är en viktig del av fritiden för många människor och flera myndigheter har ett delansvar för snöskoterrelaterade frågor. Nationella snöskoterrådet är ett forum för dialog som möjliggör ett gemensamt synsätt bland de deltagande organisationerna så att man kan samordna och genomföra aktiviteter, exempelvis informera om hur en hänsynsfull körning kan bedrivas och vilka regler som gäller.

Varför ett etappmål om terrängkörning?


Följande frågeställningar bör belysas i utredningen om terrängkörningslagstiftningen:

1. behovet av förändringar i terrängkörningslagstiftningen2. behovet av skärpt straffskala för otillåten terrängkörning och användningav otillåtna trimdelar3. behovet av förändringar i annan lagstiftning4. behovet av mer effektiv tillsyn5. ekonomiska och andra förutsättningar för att etablera och underhållaledsystem för snöskotertrafik.

Underlag för utredning om terrängkörningslagstiftningen


Frågor som kan vara aktuella att analysera i utredningen:

1. Behov av ändringar i den befintliga lagstiftningen kring terrängkörningsamt förslag på sådana förändringar.2. Möjligheter att införa ett generellt förbud mot terrängkörning även påsnötäckt mark, motsvarande det som idag finns för barmarkskörning.3. Hur snöskoterkörning, särskilt nöjes- och fritidsbetonad körning, kanstyras till att endast ske på snöskoterleder och andra särskilt utpekade områdenför detta såsom friåkningsområden.4. Möjligheter till att integrera terrängkörningslagstiftningen i miljöbalken,bl.a. i syfte att stärka möjligheterna till effektiv tillsyn.5. Behov av att föra in krav i TKL på att terrängkörningsplaner med tillhörandemarkförstärkningsåtgärder ska finnas för de areella näringarnas tilllåtnabarmarkskörning.

Förändring i terrängkörningslagstiftningen


Med den utveckling vi kan anta kommer skador och störningar från terrängkörning på barmark och på snö att fortsätta att öka.

Antalet snöskotrar blir allt fler och körsträckorna blir längre, vilket gör att störningar och skador förväntas öka om inte ytterligare förebyggande åtgärder vidtas.

Utöver en generell ökning av snöskotertrafiken har den tekniska utvecklingen och ett delvis annorlunda körsätt med en utveckling mot alltmer friåkning, lett till att man numera kör i tidigare opåverkade områden, vilket i sin tur kan leda till svårare olyckor i besvärlig terräng med åtföljande problem och risker för räddningspersonal.

Resultatet blir inte enbart en ökning i antal snöskotrar per område, utan även en ökad påverkan på landskapet, där tidigare förhållandevis opåverkade områden nu berörs. Även antalet terränghjulingar ökar, och olaglig barmarkskörning blir allt vanligare med åtföljande skador, störningar och olyckor.

Hur utvecklingen ser ut om vi inte gör något(Referensalternativet)

Documents

Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge...Per-Olov Wikberg, Naturvårdsverket Oslo 19/8 2014 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 285 000 snöskotrar