Volym 12, Nr 1, 2017

Daniel Östlund (red)

Nio förstelärares arbete i grundsärskola och gymnasiesärskola – Resultat från en forskningscirkel.

Specialpedagogiskarapporter och notiser från

Högskolan Kristianstad

KRISTIANSTAD UNIVERSITY PRESS

Kristianstad University Press 8:2017Tryck: Högskolan Kristianstad, Kristianstad 2017ISBN: 978-91-87973-20-8ISSN: 2000-0022

Kristianstad University Press© Respektive författare

Nio förstelärares arbete i grundsärskola och gymnasie-särskola – Resultat från en forskningscirkel

Volym 12, Nr 1, 2017

Daniel Östlund (Red.), Eva Dehlin, Lena Eliasson, Marcus Falk,Kristin Gannby, Josefine Josefsson, Kamilla Klefbeck,Susanne Rodin, Malin Stoltz och Malena Östlund

Specialpedagogiskarapporter och notiser frånHögskolan Kristianstad

3

SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad

Volym12,Nr1,2017

Nioförsteläraresarbeteigrundsärskolaochgymnasi-esärskola–Resultatfrånenforskningscirkel.

Specialpedagogiska rapporter och notiser från HögskolanKristianstad publicerar resultat från forsknings- och utveckl-ingsarbeten. Manuskript lämnas till redaktören som lämnarvidare för granskning. Redaktör är Daniel Östlunddaniel.ostlund@hkr.se

HögskolanKristianstad,Kristianstad2017ISSN:2000-0022

KristianstadUniversityPress

©DanielÖstlundochrespektiveförfattare

4

InnehållsförteckningFörord....................................................................................................9

Introduktion.....................................................................................11

Förstelärarreformen..............................................................................11

Forskningscirkelnsövergripandeidé.............................................13

Presentationavdeltagarnasutvecklingsprojekt.......................16

Referenser..................................................................................................18

Utvecklingsinsats-Lärandeochbedömning........................19

Inledning.....................................................................................................19

Valavutvecklingsområde....................................................................19

Arbetsprocess...........................................................................................21

Resultat........................................................................................................25

Hösttermin16......................................................................................26

Vårtermin17........................................................................................30

Reflektioner...............................................................................................35

Praktiskaimplikationer...................................................................39

Referenser..................................................................................................40

Elevfokussomökarelevernasdelaktighet,inflytandeochmotoriskaförmåga...........................................42

Inledning.....................................................................................................42

Bakgrund................................................................................................42

Beskrivningavskolan.......................................................................44

Prioriterademål..................................................................................45

Tidigareutvecklingsinsatser.........................................................46

Valavutvecklingsområde....................................................................48

5

Syfte..........................................................................................................50

Arbetsprocess...........................................................................................50

Synliggörandeavutvecklingsinsatsen......................................52

Arbetsgång.............................................................................................54

Nyainsikterimplementeras..........................................................54

Utvärdering...........................................................................................55

Resultat........................................................................................................55

Reflektioner...............................................................................................61

Referenser..................................................................................................64

Websidor................................................................................................64

Eleversrätttillsamladelevhälsa.Omattstartauppelevhälsoteampåtvågrundsärskolor.....................................65

Bakgrund................................................................................................65

Syfteochfrågeställning....................................................................67

Metodochtillvägagångssätt...............................................................67

Processen...............................................................................................67

Utvärderingsredskap-Trygghetochtrivselenkät...............70

Utvärderingavelevhälsansarbete.............................................71

Elevhälsoteametsegenutvärdering...........................................72

Resultat........................................................................................................72

Trygghetochtrivselenkätensresultat.....................................73

Personalensutvärderingavelevhälsoteametsarbete.......74

Elevhälsoteametsegenutvärdering...........................................76

Diskussion..................................................................................................77

Referenser..................................................................................................80

6

Systematisktkvalitetsarbete-ettsättattutvecklaundervisningenigrundsärskolan............................................81

Ansvarsområdeförförstelärarna................................................82

Skolornasutvecklingsarbete.........................................................82

Litteratur................................................................................................85

Resultatpedagogenkät.....................................................................87

Resultatelevenkät..............................................................................91

Resultatelevassistenter...................................................................92

Slutsatserpedagogenkät.................................................................96

Slutsatserelevenkät..........................................................................97

Slutsatserassistentenkäten...........................................................99

Diskussion...............................................................................................100

Kollegialtlärande–fördelaktighetochinflytandeiundervisningaveleverispråkligsårbarhetinomsärskolan.........................................................................................102

Inledning..................................................................................................102

Autismspektrumtillståndochflerfunktionshinder...........102

Försteläraremedansvarförkollegialaträffar...................103

Språkochkommunikation..........................................................104

Skolutvecklingsområde,kontrafokusområdeförkollegialtlärande.................................................................................................107

Utvecklingsinsatsenssyfte..........................................................109

Genomförande.......................................................................................109

Del1.Höstterminen2016............................................................109

Del2.Vårterminen2017..............................................................112

Resultat.....................................................................................................113

7

Ht2016:...............................................................................................113

Förankrafortbildningssatsningenielevarbetet................114

Vt2017.................................................................................................114

Sammanfattningochreflektion......................................................122

Kollegietstankaromfortsattutveckling...............................123

Förstelärarensreflektioner.........................................................123

Referenser...............................................................................................125

Digitalaverktygochbildstöd–ensjälvklarhetigymnasiesärskolan?....................................................................127

Inledning..................................................................................................127

Förutsättningar.....................................................................................130

Bakgrund.............................................................................................130

Tillvägagångssätt..................................................................................132

Resultat.....................................................................................................140

Referenser...............................................................................................144

Resurserpånätet.............................................................................145

Kollegialtlärandeigymnasiesärskolan-hurpersonalenssättattgefeedbackpåverkarelevenslärande...................146

Inledning..................................................................................................146

Bakgrund.............................................................................................146

Syfteochfrågeställning.................................................................149

Arbetsprocess........................................................................................149

Försteläraruppdraget....................................................................150

Förutsättningarförkollegialtlärandeigymnasiesärskola.................................................................................................................151

Resultat.....................................................................................................151

8

Sammanfattningavresultaten...................................................158

Slutsatser.................................................................................................159

Diskussion...............................................................................................161

Referenser...............................................................................................164

9

FörordI föreliggande rapport presenterar nio förstelärares sina re-spektive utvecklingsprojekt som drivits inom ramen för enforskningscirkel under läsåret 2016/2017. Forskningscirkelnär en av flera som genomförs inom forskningsgruppenRelat-ionell Pedagogik (FoRP)/Forskningsgruppen för specialpeda-gogikvidHögskolanKristianstad.

Grundsärskola och gymnasiesärskola utgör arenan för delta-garna i forskningscirkeln och de nio förstelärarna har drivitegna utvecklingsprojekt inom sina respektive verksamheter.Trots att de nio förstelärarna arbetar på olika stadier, medolika elevgrupper och utifrån olika förutsättningar har vikunnat samlaskringnågra centrala teman. I deolikautveckl-ingsprojektenharskolutvecklingutifrånelevernasdelaktighetochinflytande,bedömningförlärande,elevhälsa,kommunikat-ionochkollegialtlärandeståttiförgrunden.

Vihoppasattdeutvecklingsartiklarsomförfattatsinomforsk-ningscirkeln bjuder in till inspirerande reflektioner och dis-kussioner. Det är också vår förhoppning av de olika texternabidrar med ny kunskap om förstelärares arbete med skolut-veckling och förändringsprocesser inom grundsärskola ochgymnasiesärskola.

10

ForskningscirkelnharfinansieratsviamedelfrånSektionenförLärande och Miljö vid Högskolan Kristianstad, HässleholmskommunochKristianstadskommun.

Yngsjö25oktober2017

DanielÖstlund,FildripedagogikUniversitetslektoripedagogikinriktningspecialpedagogikForskningsgruppenRelationellPedagogikHögskolanKristianstad

11

IntroduktionAvDanielÖstlund

Idén om att starta en forskningscirkel för förstelärare inomgrundsärskola och gymnasiesärskola väcktes under vårtermi-nen 2016. Forskningscirkeln är en av flera forskningscirklarsomgenomförsinomforskningsgruppenRelationellPedagogik(FoRP)/Forskningsgruppen för specialpedagogik vid Högsko-lan Kristianstad. Forskningscirkeln sommetod har blivitmerochmer användunderde senaste15 årenochutgör ett kon-cept förhurpraxisnäraerfarenheterkanbearbetasochsyste-matiseras med stöd av teoretiska utgångspunkter ochforskning(Persson,2009).

I föreliggande rapport fokuseras främst deutvecklingsprojektsomde deltagande förstelärarna arbetatmed under det läsårsomforskningscirkelnpågått.

Förstelärarreformen Våren 2013 fattade regeringen beslut om att lansera en nykarriärreforminomskolan.Reformeninnebärattskolansolikahuvudmän kan skola statsbidrag för att inrätta så kalladekarriärtjänster i form av förstelärare och lektorer (SFS2013:70).Ettgrundläggandekravförattkunnautsestillförste-lärareärdetläraresomskautsesharlärarlegitimationochhararbetat inom skolan i minst 4 år. I förordningens 3 §(SFS2013:70)utvecklasdekravsomskaställasförattenlärareskakunnautsestillförstelärare:

Medförstelärareavsesidennaförordningenläraresom1.ärlegitimeradlärareenligt2kap.16§skollagen

12

(2010:800), enligt föreskrifter som har meddelatsmedstödav2kap.16b§andrastycketskollagenel-lerenligt27kap.4§skollagen

2. genom dokumentation kan redovisa minst fyraårsvälvitsordatarbetemedundervisninginomra-menförenellerfleraanställningarinomskolväsen-det,

3. har visat särskilt god förmågaatt förbättra ele-vernas studieresultat och ett starkt intresse för attutvecklaundervisningen,och

4. även i övrigt av huvudmannen bedöms som sär-skiltkvalificeradförundervisningochuppgiftersomhörtillundervisningen.

ISkolverkets(2014)rapportVemärförsteläraren?angesattca70%avSverigesförstelärareåterfinnsiförskoleklassenellerigrundskolan,25%arbetar inomgymnasieskolanochövriga5%ärverksammainomgrundsärskola/gymnasiesärskola.EnligtStatskontorets (2017) genomlysning av karriärreformen har5,5%avlärarnaigrundsärskolanoch6,2%avlärarnaigym-nasiesärskolanhittillsutsettstillförstelärare.

Igenerellautvärderingarochuppföljningarsomgenomförtsavförstelärarreformen (Skolverket, 2014; Skolverket, 2015;Statskontoret,2017)visarattenmajoritetavalla förstelärareär nöjdamed hur deras kompetens används och de uppleverävenattderasarbetegörskillnad.Samtidigtfinnsdetocksådesomuppleverattderasförordnandeintetagitsemotvälavallakollegor. Utöver olika typer av utvärderingar, uppföljningaroch kompetensinventeringar som gjorts utifrån förstelärar-reformen har ett fåtal studier publicerats som berör förstelä-rare.Alvungers(2015)resultatpekarpåattimplementeringen

13

av karriärtjänster har utmanat befintliga kollegiala struktureroch att förstelärarna saknar arenor för utbyte av idéer ocherfarenheter. En studie om förstelärare av Hjalmarsson ochLöfdahl Hultman (2016) bekräftar Alvungers (2015) resultat,dådefannattförstelärarnasomingickiderasstudieupplevdeattderaskollegorkundevarakritiskaochgerdemolikatyperavironiskakommentareromderasuppdrag.

Skolverket(2015,s.4)identifierarfyraområdensomdemenarärcentralaochutgörengodgrundförförsteläraresarbetemedskolutveckling:

1. Förstelärare och lektorer bör ha en nyckel-rollidetkollegialalärandet.

2. Uppdraget bör vara tydligt formulerat i så-väl omfattning som innehåll, ochuppdragetbör tydliggöras förövriga lärareochannanpersonalpåskolan.

3. Det bör finnas en balans mellan övergri-pande och lokala uppdrag samt tid förundervisning.

4. Idefallförstelärareochlektorerharomfat-tande uppdrag bör huvudmannen övervägaatt frigöra tid från deras ordinarie tjänst(Skolverket,2015,s.4).

Forskningscirkelns övergripande idé Utgångspunktenförattarbetamedutvecklinginomramenfören forskningscirkelbyggerpå idénomattenpågåendedialogmellanyrkesverksammalärareochforskarebidrartillutveckl-ingavdenegnapraktiken (Persson,2009). I självaprocessenär tanken att utbytet mellan yrkesverksamma lärarna och

14

forskareskabidratillenförändradsynhosbådaparterutifråndet forskningsproblemsomforskningscirkelnavserattunder-söka.Engrundläggandeidéärattdeltagarnaskaanvändasinanyakunskaperidenegnaundervisningenellerförattutvecklaskolans praktik. Persson (2009, s. 9) uttrycker några starkaargument för att använda forskningscirkeln som form förkompetensutvecklingochförattdrivaskolutveckling:

Enskilda,sporadiskaochriktadefortbildningsinsat-sererbjuderintelärarnaattvarareflekterandeöversinegenpraktik.Förattgöradettakrävstid,konti-nuitet, möten och dialog. Det tycks som att forsk-ningscirkeln skulle kunna vara en plats förreflektion över handling genom att erbjuda läraretid ochplats för att undersöka sin egenpraktik (s.9).

Det finns inga egentliga formella krav på formen för forsk-ningscirkeln, men Persson (2009) rekommenderar att forsk-ningscirkeln leds av en forskarutbildad cirkelledare, att 5-8deltagare ingår och att de olika deltagarna genomför ett egetutvecklingsprojekt eller en mindre empirisk undersökning.Persson(2009)gerfyraolikaexempelövervarianterpåforsk-ningscirklar, 1) med ett givet tema 2) utifrån ett ämne 3)utifrån frågor som finns i en verksamhet 4) utifrån att enspecifik yrkeskategorimöts i forskningscirkeln. I föreligganderapportharforskningscirkelnorganiseratsmedutgångspunktiett intresse för en specifik yrkesgrupp; Förstelärare inomgrundsärskola och gymnasiesärskola. Förstelärare i två olikakommuner, som finns i Högskolan Kristianstads omnejd,tillfrågadesochsamtligavarpositivatillattdeltai forsknings-cirkeln. Sammansättningen i forskningscirkeln innebarattdetfanns förstelärare som representerade grundsärskolan (både

15

ämnen och ämnesområden) och gymnasiesärskolan (bådenationellaochindividuelltprogram).

En övergripande målsättning med forskningscirkeln är enligt(Persson,2009,s.11)attgedeltagarnaredskapatt:

• analyserapedagogiskahändelser,

• användabegreppförattbättreförståunder-visningochannanpedagogiskverksamhet,

• använda kunskaper om forskningsprocesserförattundersökapedagogiskverksamhet,

• läsa och förstå relevant forskning inom in-tresseområdet

Under läsåret 2016/2017 har deltagarna träffats vid mötensomvaratca2timmarca5ggr/termin.Forskningscirkelnharletts av Daniel Östlund och de olika tillfällena har framföralltpräglats av kollegiala samtal mellan deltagarna. Till någratillfällenharvetenskapligaartiklarlästsochvidnågratillfällenhardeltagarnasutvecklingsartiklardiskuteratspåettsystema-tiskt sätt. Relativt tidigt utvecklades idén att deltagarna inomramenförsinabefintliga försteläraruppdragskullegenomförautvecklingsprojekt i sina respektive verksamheter. I sambandmed att de individuella projekten utvecklats deltagarna söktoch läst litteratur på egen hand som sedan använts t.ex. ikollegiala lärprocesser inom projekten. Utöver att driva deegna skolutvecklingsprojekten har deltagarna även skrivitdagbok och dokumenterat sitt arbete under en vecka. Utöverföreligganderapportharprelimäraresultatfrånforskningscir-keln presenterats vid en internationell konferens, dåmed ettfokus på deltagarnas roll som förändringsagenter. (Östlund,2017). Trots att de nio förstelärarna arbetar på olika stadier,

16

medolikaelevgrupperochutifrånolika förutsättningarharvikunnat samlaskringnågra centrala teman. I deolikautveckl-ingsprojektenharskolutvecklingutifrånelevernasdelaktighetoch inflytande,olikaaspekteravbedömning för lärande,elev-hälsa,kommunikationochkollegialtlärandeståttiförgrunden.

Presentation av deltagarnas utvecklingsprojekt LenaEliassonochSusanneRodinbeskriverisinutvecklingsar-tikel ett utvecklingsarbete om bedömning för lärande, där desystematiserat det kollegiala arbetet och lärandet inom sittlärarkollegium. Insatsen har riktat sig till både lärare somundervisariämnenochämnesområden.

EvaDehlinhargenomförtettutvecklingsprojektmedfokuspåelevernasmotoriska utveckling ochmöjlighet att utöva infly-tande och öka sin delaktighet under raster. Projektet hargenomförts i skolverksamhet som tar emot elever som läserämnesområden.

Malena Östlunds utvecklingsartikel beskriver hur arbete medelevhälsainitieratsitvågrundsärskolorochhurelevhälsoteamstartats upp på de båda skolorna. I utvecklingsarbetet har ens.k. trygghetoch trivsel enkät someleverna fyllt i använts förattidentifierautvecklingsområdeninomelevhälsoarbetet.

Josefine Josefsson har inom ramen för systematiskt kvalitets-arbetepåengrundsärskola arbetatmedatt införaenbedöm-ningspolicypåengrundsärskola.

Kamilla Klefbeck beskriver i sin utvecklingsartikel ett projektsom byggt på kollegialt lärande som syftat till att utvecklaelevernas kommunikation inom en skolverksamhet för elevermedutvecklingsstörningochautism.

17

Kristin Gannby har genomfört ett utvecklingsprojekt sominneburitattanvändningenavolikaredskap,bådedigitalaochanaloga,utvecklatsförattökaelevernasdelaktighetigymnasi-esärskolan.

MarcusFalckochMalinStoltzbeskriverisinutvecklingsartikelenutvecklingsprocesssomgenomförts inomkollegietmedettsärskilt fokus på att utveckla kollegiets strategier för att gefeed-backigymnasiesärskolan.

18

Referenser Alvunger,D.(2015).Towardsnewformsofeducationalleader-ship?ThelocalimplementationofförstelärareinSwedishschools.NordicJournalofStudiesinEducationalPolicy.1(3),55-66.

Hjalmarsson,M.&LöfdahlHultman,A.(2016).DetärintejagsomhartillsattmigsjälvpåpostenMotståndochironiirelat-ionermellanförstelärareochderaskollegor.Kapet(elektro-nisk).12(1),76-94.

Persson,S.(2009).Forskningscirklar:envägledning.Malmö:Resurscentrumförmångfaldensskola,Avdelningenbarnochungdom,Malmöstad.

SFS2013:70Förordningomstatsbidragtillskolhuvudmänsominrättarkarriärstegförlärare.Stockholm:Utbildningsdepar-tementet.

Skolverket(2014).Vemärförsteläraren?.Stockholm:Skol-verket.

Skolverket(2015).Vadgörförsteläraren?.Stockholm:Skol-verket.

Statskontoret(2017).Uppföljningavkarriärstegsreformen.Delrapport3.Rapport2017:1.Stockholm:Statskontoret.

Östlund,D.(2017).First-teachersasschoolimprovementagents.In:Paperpresentedat18thannualInternationalConferenceonAutism,IntellectualDisability&DevelopmentalDisabili-ties(p.33).Clearwaterbeach,FL,USA,18-20,January,2017.

19

Utvecklingsinsats-LärandeochbedömningAvLenaEliassonochSusanneRodin

Inledning I det systematiska kvalitetsarbetet under läsåret 14/15 upp-täcktedåvaranderektorattbedömningvarettutvecklingsom-rådeinomgrundsärskolanhososs.Detfannsinteentillräckligttydlig koppling till kursplanerna. Detta fick konsekvenser förlärarnas bedömning av elevernas kunskapsutveckling. Detinnebar att alla lärare inte genomförde bedömningar av ele-vernas kunskapsutveckling som tydligt utgick från kunskaps-kraven.

Vår skola är en grundsärskola som ligger i södra Sverige.Grundsärskolan har under ett par år samlats till en enhet icentrala staden. Eleverna kommer från hela kommunen. Detfinnsäven individintegreradeeleverutepåvissagrundskolor.Påskolanfinnsca60eleveriåk1-9fördeladeitioklasser.Deflesta tillhör inriktning träningsskola. Det finns sex tränings-skoleklasser. I klasserna finns det elever i olika åldrar, mensomharungefärsammakognitivautvecklingsnivå.

Val av utvecklingsområde SkolinspektionengörenregelbundentillsynvartredjeåriallagrundsärskoloriSverige.Tankenmedbesökenärattlyftaframviktiga utvecklingsbehov som ska bidra till utveckling påskolan. Vidtillsynensomgenomfördespåvårskolavårtermi-nen2016bekräftadesvårtutvecklingsbehovmedattundervis-ningenskautgåfrånläroplanenochrespektivekursplan.

20

Elevernasrätt tillenkvalificeradbedömningundersinutbild-ningharstarktstödistyrdokumenten.EnligtSkolförordningen(2011:185)5kap§2skaelevernagenomstruktureradunder-visninggesettkontinuerligtochaktivt lärarstödidenomfatt-ningsombehövsförattskapaförutsättningar förattelevernanårdekunskapskravsomminstskauppnåsochiövrigtutveck-lassålångtsommöjligtinomramenförutbildningen.

ISkollagen(2010:800)3kap3§beskrivsattallaeleverskagesdenledningochstimulanssomdebehöverisittlärandeochsinpersonligautvecklingförattdeutifrånsinaegnaförutsättning-arskakunnautvecklasså långtsommöjligtenligtutbildning-ensmål.

EnligtLäroplanförgrundsärskolan2011,skalärarensvaraföratteleverna fårprövaolikaarbetssättocharbetsformer. Sko-lan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning underläraresledning,såvälihelklasssomenskilt.

Denmålbildviharäratthosossgesallaeleverdenledningochstimulans som de behöver för sitt lärande och sin personligautveckling.Elevenskautvecklasså långtdetärmöjligtutifrånegna förutsättningar. Eleven ska bedömas på ett rättssäkertoch kvalitativt sätt. Det innebär att bedömningen utgår frånläroplanen,attbedömningenskavarasamstämmigoberoendevilkenläraresomgördenochattdetfinnstillräckligtunderlagförattgöraenbedömning.

Genom lärarens utvecklade förmåga att lägga upp undervis-ningen, som är tydligt kopplad till målen i läroplanen ochrespektive kursplan, kommer en effekt att ske på elevenslärande.Detgerelevenmöjlighetattutveckladeförmågorsomdeharrätttilliundervisningen.Lärarnagörsinabedömningarkvalitativtochpåetträttssäkertsätt,vilketinnebärattelever-nablirbedömdautifrånrespektivekursplanskunskapskrav.

21

Demålkriteriersomvisatteuppivårtutvecklingsarbetevar:

• All personal gör den dokumentation som beskrivs idokumentationsplanen (se bilaga 1). Denna doku-mentationsparasienelevpärmsomvarjeelevhar.

• All pedagogisk personal dokumenterar med en kvalitésomgaranterar attundervisningenger elevenden led-ningochstimulanssomdebehöverförsitt lärandeochsinpersonligautvecklingenligtskollagen

• Bedömningengörspåetträttssäkertochkvalitativtsätt.

Arbetsprocess Underläsåret15/16bildadesengruppsombestodavskolanstreförstelärareochytterligareenlärare.Viträffadesregelbun-detunderläsåret,ochstuderadeochdiskuteradeundervisningochbedömning.Vigranskadefärdigabedömningsunderlagförträningsskolanoch grundsärskolan.Vi tittadepåTräningssko-lansIUP-hjälp(2010)somgesutavSPSMochMinamålgrund-särskolan (2010) och Mina mål träningsskolan (2013) frånIsabergsförlag.Vikomframtillattdessaintegavetttillräckligtbrastöd ibedömningsarbetet.Vidiskuteradeocksåuppläggetavundervisningenförattkunnagöraenbedömning.Gruppenkomframtillattalltbörjarmedenpedagogiskplaneringmedtydligkopplingtillläroplanochrespektivekursplan.

Gruppens arbete fortsatte med att utforma en checklista (sebilaga2)förenpedagogiskplanering.Tankenmedchecklistanvar att få ett gemensamt sätt att skriva en pedagogisk plane-ring.Dettaskulleledatillattökaochunderlättadiskussionernamellanlärarnaochtabortkänslanavattintevågadelamedsig,som vi upplevde fanns. Checklistan utformades utifrån Skol-verketssidoromplaneringavundervisningen.Vitogdelavdeexempelsomfinnsochskapadeenchecklistautifråndet.Syftet

22

medattviskahagemensammarubrikerärattkunnadiskuteraoch ta del av varandras pedagogiska planeringar och stöttavarandraiskrivandet.

Dåvarande rektor samlade in pedagogiska planeringar frånundervisande lärare under VT 16. Här upptäcktes skiftandekvalitéerochutformningar.Detfannsdelarivissapedagogiskaplaneringar som saknades. Dessa delar är viktiga för att enbedömning av elevens kunskapsutveckling utifrån kunskaps-kravenskakunnagöras(Skolverket,2011a).

Undervt16deladesgruppenochvi,tvåavskolansförstelärare,bildade den grupp som skulle leda utvecklingsinsatsen till-sammansmedrektor.Övrigafickandraarbetsuppgifter.

Förstelärarna ingick även i en forskningscirkel på HögskolanKristianstad.Cirkelnhade träffarcaengång imånadenunderläsåret 16/17. Forskningscirkeln gav oss möjlighet till forsk-ningsbaserad input och tillfälle att utbyta tankar, idéer ocherfarenheter samt stöd i att driva utvecklingsprocesser. Viingick även i en processledarutbildning som kommunen gavallaförstelärare.Härfickvikunskapomhurettutvecklingsar-betekanskepåenskola.Vifickocksåverktygattföljauppochutvärderavårtutvecklingsarbete.

Vi förstelärare träffades en gång i veckan för att planera ochdiskutera kompetensutvecklingsinsatsen. För att alla somdeltog i utvecklingsarbetet skulle känna sig delaktiga och fåmöjlighetattutvecklasinaförmågorutifrånsinnivåanvändeviossav:

• inlämningsuppgifter• läsningavlitteratur• läslogg• arbeteenskiltochigrupp

23

Vi använde oss av stödmaterialet Att lyfta den pedagogiskapraktiken(2008)somMyndighetenförskolutvecklinghargettut.Härstårblandannatattdetärviktigtatt lärarnautvecklarengemensam förståelse för sittuppdragochatt lärarnadelarmedsigavsinyrkeskunskap.Förattlärareskakunnaomprövasinundervisningbehöverreflektionerskapastillsammansmedbådeerfarenheteroch forskning.Genomattkunnakoppla sinundervisningtillenvetenskapligkunskapsbasochtillsammansmedandra lärare samtala omundervisning, skapas en förstå-elseförundervisningenochdärigenomkanenutvecklingske.

Kompetensutvecklingen var en obligatorisk del av lärarensarbetsplatsförlagda arbetstid. Kompetensutvecklingen skulleminst pågå under läsåret 16/17. Vissa studiedagar användesockså.

Allaläraresomundervisadepågrundsärskolandeltogikompe-tensutvecklingsinsatsen.Vidstartvarvisammanlagt18lärareigruppen. Med läraremenar vi personal som arbetar med attplanera, genomföra och bedöma undervisning. För att varalegitimerad lärare i grundsärskolan ska man ha en grundut-bildning som läraremedenpåbyggnadsutbildning somspeci-allärareinriktningutvecklingsstörning.Lärarnaigruppenhadevarierande utbildningar, såsom speciallärare med inriktningutvecklingsstörning,specialpedagoger,grundskollärare,yrkes-lärareochlärareutanpedagogiskutbildning.

I slutet av läsåret hade vår grupp minskat till 10 personer.Dettaberoddepåhögfrånvaro,attpersonerslutadepåskolanellerhoppadeavutbildningsinsatsen.Dessutombyttevirektorunderhöstterminen16.

Gruppenvardeladitvåmindregrupperutifrånomdeundervi-sar i huvudsak ämnen eller ämnesområden. Denna indelningvaradministrativochinnebarattvisomförstelärareansvarade

24

förvarsingruppnärdetgällerläsloggsläsande,skrivaresponsmm. Indelningen grundade sig i vår grundutbildning somgrundskollärare och förskollärare. Under utbildningens gångblandadesgruppernavidolika tillfällen. I slutetav läsåretvarvienblandadgrupp.

Två timmar i veckan genomfördes workshops, föreläsningaroch handledning grundat i skolverkets allmänna råd kringplanering och genomförande av undervisningen. Under höst-terminen fick lärarna genomgångar av hur pedagogisk plane-ring, IUP och fotodokumentation (bilaga 3) ska genomföras.Lärarnasamarbetadeochpraktisktutformadedokumentation-en. De lärare som önskade fick också enskild handledning.UndervårterminenändradeviuppläggochanvändeossavA-B-C-DmodellensomSkolverketanvändersigavisinalyft,somtill exempel mattelyftet. Vi utgick från Skolverkets allmännaråd Planering och genomförande av undervisningen (2011a).Frågeställningar skapades utifrån de punkter som skolverketmenaratt lärarebörhandlautifrånvidplaneringenavunder-visningen.

25

IA-delenskulle lärarna läsaden litteratursomärkopplad tilljustdepunkter somvivaltattvi ska fördjupaoss i.UnderB-delen träffades vi i två grupper, grupperna är blandade medlärare somundervisar i ämnenochämnesområde.Gruppernaleddesavosssomförstelärare.Härdiskuteradeochplaneradevi hur just den punkten kan synliggöras i undervisningen.LärarnaficksedanprovaisinundervisningiC-delen.ID-delenträffadesviigenochhadeettkollegialtsamtalkringdetvihadeprövatochreflekteradekringdet.

Resultat Via läslogg, inlämningsuppgifter och diskussioner kunde visammanställadetresultatsombeskrivsitexten.

Införstartenpåvårutvecklingsinsatsbörjadekollegietredanimaj VT16med att titta på Skolverkets filmPlanering och ge-nomförande av undervisningen. Filmen ingår i ett studiepaket

26

frånSkolverket,somkangenomföraspåenstudiedag.Därefterfickpersonalengöraenkätensomfinnsistudiepaketet,Frågorochfunderingarinfördiskussionerna.Frågornavarkoppladetillplaneringoch genomförande avundervisningen.Här skattadesigpersonalenhögt,d.v.s.manansåg sighakunskaper förattplaneraochgenomföraundervisningen.

Hösttermin16Utvecklingsinsatsen började med att lärarna konkret fickbeskriva hur de gjorde utifrån de frågeställningar som detidigarehadeskattatsig.Härgavlärarnaexempelpåolikasättattplanerasinundervisning.Detvarintesjälvklartförallaattplaneringen dokumenteras i en ”pedagogisk planering”. Detbeskrevs också att det finns svårigheter att göra elevernadelaktigaiarbetetmedplaneringen.Lärarnagavfåexempelpåeffektivaochändamålsenligadokumentationsformer.Detfannsenstorönskanfrånsamtligaattdiskuteraochutvecklabedöm-ningsfrågorochattförbättradokumentationen.

Arbetetmedatt implementeraengemensamchecklista förenpedagogiskplaneringpåbörjades.Vihadeengenomgångavdeolikadelarochrubrikersomskafinnasmedidenpedagogiskaplaneringen.Lärarnafickocksålitteraturattläsaochförslagpåwebbsidorpåskolverketshemsidadärmankundeläsamerochseolikaexempelpåpedagogiskaplaneringar.

Härärnågracitaturlärarnasläsloggaribörjanavht16:

”Sköntatt"äntligen"kommaigångmedhurdenpe-dagogiskaplaneringenskautföras!”

”Kännsjättetungtmedalltviskadokumentera.”

27

”Minareflektioneridag:svårighetenärattkonkreti-seramålen.”

”Sen tänker jag att ”uppmaningen” att skriva PPkommer att utveckla oss till skickligare pedagogernärdetgällerförankringikursplanenssyfte.”

Överlagvar lärarnapositivatillattbörjaarbetetmedpedago-giskaplaneringar.Detvarstorskillnadmellanolika lärare,endelhaderedanerfarenhetavattskrivapedagogiskaplanering-armedanandraprecisskullebörja.Icitatenovanservidenhärskillnaden. De två sista citaten ger exempel på lärare somkommit en bit på väg i att utforma innehållet i pedagogiskaplaneringar.Medandetvåöverstacitatenvisarpåattdelärar-na precis har påbörjat arbetet med att utforma pedagogiskaplaneringarsomärtydligtkoppladetillkursplanen.

Underhöstterminenficklärarnamöjlighetattdiskuteraochtadel av varandras pedagogiska planeringar, bland annat underen studiedag.Möjligheten att sitta ochdiskuteraoch fördjupasigiskrivandetavdenpedagogiskaplaneringenupplevdessompositivt. Checklistan gav lärarna stöd i diskussionerna ochskapade på så sätt en gemensam utgångspunkt. Rubrikernaramade indiskussionerna till atthandlaomde förmågor someleverna ska utveckla utifrån läroplan och kursplan, vilket vikanseinedanståendecitat.

”Kännslitelättareattskrivaenped.planeringefterdennaförmiddagen.

Bra att sitta i gruppmed de närmaste kollegornaför att stöta och blöta. Min upplevelse är att närman skriver konkretiseringen skallmanha ganskaklartförsighurmantänkervidbedömningen.”

28

”Förminegendelbörjardetfallapåplatssåsmåtthur man skriver en ped planering, det har varitsköntattsittatillsammansobolla, jaglärmigmerdå.”

Vi samlade in de pedagogiska planeringar som lärarna hadeskrivit och gav efter önskemål respons på dem. Den responssomvigavfickendellärareattreagera.Visågattendellärarehade svårigheter att skilja på bedömning, konkretisering avmålocharbetssätt.Förattundervisningenskautvecklaelever-nas förmåga behöver läraren ha förståelse för kursplanensuppbyggnad kring syfte, centralt innehåll och bedömning.”Läraren behöver konkretisera sina mål för undervisningengenom att tydliggöra kopplingen mellan de förmågor someleven ska utveckla och de innehåll som undervisningen skabehandla.”(Skolverket,2011a,s.13)

”Viblandarlättihopvadetochhuret.Braattikon-kretiseringavmålkopiera inkunskapskravenutanprogressionsord och sedan skriva vad eleven skavisa/lära.Jagharlättförattglidaöverihurelevenskagöramendåärdetarbetssätt.”

”känner jag mig mer förvirrad och osäker i mittskrivande.Känns som jag stampar vatten, kommerinteframåt.Jagkaninteöversättaeraexempelinimitt skrivande. Jag lägger förmycket tidpå fel sa-ker”

”Igårkändesdetiställetsomvivarganskavärde-lösapådethärochminpositivainställningharfåttsigentörn,”

29

”Hur ser en perfekt pedagogisk planering förträningsskolanut?”

I ovanstående citat ser vi återigen skillnaden på vanan attskriva pedagogiska planeringar. I det översta citatet ger enlärarereflektionerkringsinprocessiinnehållet,medanövrigacitat visar på en uppgivenhet och svårigheter i att kunna do-kumentera vad undervisningen ska innehålla för att elevernaska få en möjlighet att utveckla de förmågor som finns be-skrivnaikursplanen.

Härinsågviattvibehövdeförtydligachecklistanförattskapaettmergemensamtsynsättkringdeolikarubrikerna.Checklis-tanförtydligadesmedstödfrågorsomlärarnaskaställasignärde skriver den pedagogiska planeringen för att det inte skamissuppfattasvadsomskaskrivasunderrespektiverubrik(sebilaga2).Tankenvarattchecklistanskakunnaanvändasbådeenskiltochtillsammansmedandraförattutveckladepedago-giskaplaneringarna.

Lärarna fick fortsatt möjlighet att diskutera och tillsammansskriva pedagogiska planeringar med stöd av mallen undernågraavdekommandetillfällena.

TidenförutvecklingssamtalochupprättandeavIUPinfannsigunderhöstterminen.Detfannsönskemålomattfåmerinform-ationkringdetdokumentationsarbetet.Kollegiet fick iuppgiftatt diskutera; Hur fungerar kopplingen mellan pedagogiskplanering,fotodokumentationenochIUP?(sebilaga1).

Häruttryckteendel lärareattde förstårhurallthänger ihop.Hur det börjar med en pedagogisk planering som utgår frånläroplanen.Denpedagogiskaplaneringenblir etthjälpmedel iatt undervisa i rätt saker och sedan bedöma det eleven harblivitundervisadi.Dokumentationenhandlardåocksåomdet

30

somelevenharutvecklatiundervisningen.Lärareuttryckerattdet har blivit lättare att hitta den röda tråden i arbetet medfotodokumentationochIUP.Samtidigtfinnsdetläraresominteallsserdethär.

Höstterminen avslutades och vi tog fram ett nytt upplägg förutbildningsinsatsenundervårterminen.FörattkommavidareivårutvecklingsinsatsochävenökadelaktighetenbestämdeviossförattprovaA-B-C-DmodellenfrånSkolverketslyft.

Vårtermin17Lärarnabörjademedattläsadenlitteratursomvihadeköptin.

• Andersson, L.,Marknäs Sundman,A.,Östlund;D. (red.)(2016). Hur ska vi göra då? Pedagogisk inspiration isamarbete med Malmö högskola och Förskoleförvalt-ningenMalmöStad,Malmö.

• Skolverket (2011). Planering och genomförande avundervisningen,Stockholm:Fritzes.

• Skolverket (2011).Kunskapsbedömning i skolan, Stock-holm:Fritzes.

• Skolverket(2011).Kommentarmaterialtillgrundsärsko-lanskursplaners.4-10,Stockholm:Fritzes.

• Skolverket(2015).Kunskapsbedömningiträningsskolan,Stockholm:Fritzes.

Viställdesedanfråganförattfåenlägesrapport:Vadbehöverjagutvecklaiminpedagogiskaplanering?Lärarnaskullesvarapåfråganisinaläsloggar.Härkommernågrasvar:

”Att hållamig till checklistan och inte sväva ut såjagtappartrådenochblandarihopbegreppen”

31

”Behöver jobbamed konkretiseringen som jag trorjagfattatmenharsvårtattskriva.”

”Jagkundeseattkonkretiseringocharbetssättharblivit blandat och jag tror att vi alla lyckades sedettatillsammans.

”Igårmåndagvaren"färska-upp-minnet"eftermid-dagförmig.Närmanjobbarmeddenpedagogiskaplaneringenärman inne i tänket. Igår skulle vigåigenomvarandrasplaneringarochdåvardetdagsattsättasig in idet igen. Jagmåstesittaen längrestundmeddetförattförstådetheltigen.Kännssomnybörjareigen.”

”Nu har jag luslästmin senaste pedagogisk plane-ring och finner med glädje att de konkretiserademålenabsolutledermotmåleniläroplanen.”

I ovanstående citat ser vi att lärarna har gått vidaremed sittskrivande.De flesta ger en tydligare reflektion kring sin egenprocess i att skriva pedagogiska planeringar. De ärmedvetnaom var svårigheterna finns och reflekterar kring detta. Dettaser vi i de översta citaten. I de två sista citaten ser vi att detfortfarandefinnsenskillnadihurvälförtrognalärarnaärmedattanvändapedagogiskaplaneringar.

Härförändradevisättetattarbetaeftersomviupplevdeattdeflesta lärarnamed hjälp av checklistan kunde arbeta på egenhand i arbetslaget. Pedagogiska planeringar ska kontinuerligtskrivasochutvärderas.

I första omgången av A-B-C-D modellen började vi med attställa frågan: Vad är kollegialt lärande för dig? Lärarna ficksvarapåfråganisinaläsloggar:

32

”Attutvecklassomläraregenomatt:-delamedmigavminakunskaper-lyssnapåkollegorochvågaprovanytt-samarbetaochläraavvarandra”

”Förmigbetyderkollegialtlärandeattmanjobbarigrupp.Resultatetärinteklartfrånbörjanutandetär gruppens gemensamma uppgift att ta fram ettresultat.”

”Kollegialt lärande är för mig att man hjälpervarandra.”

I dessa citat kan vi se att lärarna beskriver kollegialt lärandemedattmansamtalarmedvarandraochdelarmedsigavsinaerfarenheter. Ingenav lärarna lyfter isinabeskrivningar framattdetärviktigtmedenvetenskapliggrund.

A-delen börjademed att lärarna fick läsa s. 17-20 iPlaneringochgenomförandeavundervisningen(2011a).Utifråndepunk-tersomsedanskullediskuterasskullelärarnaävenkopplatillden övriga litteraturen.Här är de punkter som lärarna skulleutgåifrån:

• försäkra sig om att undervisningen leder mot de målsom konkretiserats i planeringen genom att anpassaundervisningentillvarjeenskildelevsbehovavstödochstimulans.

• se till att eleven förstår syftet med de aktiviteter somska ske i undervisningen, vilka kunskaper de ska gesmöjlighetattutvecklasamthurdeskafåvisasinakun-skaper.(s.17-18)

Dessa frågor diskuteras och undervisningen planeras utifråndessaiA-B-C-Dmodellen.

33

Lärarna inspireradesaven”bedömningför lärande”mallsombeskrivs iHur ska vi göra då? (2016).Mallenutgick från fyraolika punkter, kartläggning, återkoppling, synliggöra samtutvärderaochutveckla,somdeladesiniolikakolumner.Lärar-naprovadeattanvändamallenochsättainkonkretiserademålfråndenpedagogiskaplaneringen.Dettaföratttydliggöraävenför elevassistenterna vad eleven skulle utveckla och vadundervisningen skulle innehålla. Eftersom elevens kognitivaförmågakräverstödförattkunnaförståsyftetmedaktivitetenärdetviktigtattallpersonal förstårsyftet. ID-delenreflekte-radevisedanochlärarnatyckteattdenkundefungeraiendelsammanhang.Men att det skulle bli förmycket att dokumen-teraomalltskulleskrivasiniensådanmall.

Vi började om i A-B-C-D modellen och här ägnade vi oss åtKunskapsbedömning och betygsättning (s. 21-28) i Planeringoch genomförande av undervisningen (2011a). Punkterna somviutgickifrånvar:

• kontinuerligt analyseradekunskaper somelevenvisarutifrån vad som behandlats i undervisningen, för attkunna göra helhetsbedömningar av kunskaperna ochjämföradessamedkunskapskraven.

• användasigavändamålsenligabedömningsformersomgerelevernagodamöjligheterattvisasinakunskaperpåolikasätt.(s.22)

Underdetta sista tillfällebildades engrupp som leddesav enförstelärare.Gruppenbestodavläraresombådeundervisadeiämnenochämnesområden.

Härdelgavlärarnaolikasättatttasiganuppgiften.Detsomvargemensamt för alla i gruppen var att göra elevassistenterna

34

delaktigaibedömningen.Härkommerexempelpåhurlärarnagjorde:

• Hurelevenkanvisavilkaämnesspecifikaorddenkanislöjden.Ettbedömningsunderlaggjordessombaseradespå ett memoryspel som använts i undervisningen. Be-dömningsunderlaget anpassades efter om eleven lästeämnenellerämnesområden.

• Medvilkenkvalitéresonerareleverkringandravärlds-kriget.Lärarengjordeentidslinjeochlösakort.Påkor-tenvarolikahändelseförloppunderandravärldskrigetbeskrivna.Elevenficksättakortenpåtidslinjenochtill-sammans förde läraren och eleven ett resonemang omkortenochdess placering.Både elevassistenter och lä-raredeltogibedömningen.

• Flera lärare ville hitta bevis för att kunnabedöma ele-ven enligt kursplanens fördjupade kunskaper. Arbetetskulle ske tillsammans med elevassistenterna och endiskussionfördesmeddemomvadkravetinnebar.Ele-vassistenter kunde då också bli delaktiga i elevensundervisningpåettannatsätt.

Isamtalefteråttycktefleralärareattdethadevaritengivandeträff. De kände sig delaktiga och att diskussionerna fördes påett prestigelöst sätt. Upplevelsen av att diskussionerna utgickfrånlärarnaochderaserfarenheterblevpositivt.

Utvecklingsinsatsenavslutadesmedenutvärderingsomrektorgenomförde.Iutvärderingensågviattsamtligalärareanvändesig av pedagogisk planering när det gällde att planera under-visningen.Detvarenskillnadihurlärarnabeskrevhurdegicktill väga när de skulle planera sin undervisning i jämförelsemednärfråganställdesibörjanavht16.Deflestaangavattde

35

också använde den pedagogiska planeringen i bedömningsar-betet.Endel lärarebeskrevocksåattdenpedagogiskaplane-ringen var ett stöd i den dagliga undervisningen, ett sätt attförsäkra sig om att den dagliga undervisningen leddemot dekunskapskravsomskullebedömas.

Visågocksåattde inlämnadepedagogiskaplaneringarnasomvi tagit del av hade samma struktur. De var skrivna på ettsådantsättattdeblevettverktygiundervisningen.Ettönske-målvarattsparasamtligapedagogiskaplaneringarpåettställesåattdekundeåteranvändasmedvissajusteringar.

Reflektioner I forskningscirkeln och i processledarutbildningen somvi hardeltagitiharendelforskningocharbetssättpresenteratssomhandlaromattdrivaettutvecklingsarbete.ViharanväntossavDetprofessionellalärandetsinneboendekraftavHelenTimper-ley (2013) och Att lyfta den pedagogiska praktiken (2008).Dettaharletttillreflektionersomvikommerattdiskuterahär.

Timperley (2013) har i en metastudie identifierat ett antalframgångsfaktorer för att fortbildning ska påverka elevernasresultat. En fortbildningsinsats behöver vara under en längretid enligt Timperley (2013). Här är vår reflektion att en osä-kerhet skapades hos oss i ochmed rektorsbytet. Det var intesjälvklartattutvecklingsinsatsenskulle fortsätta.Viserattettförändringsarbetetartid,kräveruthållighetochtålamod.

En annan faktor är att fortbildningen är stödd av skolledningochattdetfinnstillgångtillexpertisochtidtillattprocessanyinformation(Timperley,2013).Vianvändeossavlitteraturochfilm föratt fåenvetenskapliganknytning.Vi somförstelärareupplever att det har varit en tillgång och ett stöd att delta ibåde forskningscirkel och processledarutbildning. Här har vi

36

fåttbådeverktygochvetenskapliganknytningtillvårtutveckl-ingsarbete.

Vi har fått tid avsatt till utvecklingsinsatsen. Vi har haft entydlig uppdelning i arbetsorganisation och utvecklingsorgani-sation. På måndagarna har tiden handlat om lärande ochbedömningochdeuppgiftersomhörtill.Dentidenharistortsett respekterats av skolledningen. Vi anser att den avsattatidenharvarittillräckligmenendellärareharupplevtdetsomarbetsamtmedläslogg,inläsningavlitteraturochinlämningavarbetsuppgifter.

Timperley (2013) anser att det har betydelse att lärarna blirengagerade i lärprocessen så att inlärningen blir djup. Ettförändringsarbetemedför även ett visstmotstånd hos vissa iettkollegie.Motståndetärettsättattvärnaomsinegenbildavhursakerochtingfungerar.

En förändring sker i engagemanget när vi byter till A-B-C-Dmodellen.Endellärarevaldeatthoppaavutbildningsinsatsenisenaredelenavhöstterminen,några lärareuteblev frånmån-dagsträffarnaochendel lärarehar intedeltagit i läsloggsskri-vande eller gjort inlämningsuppgifter. Här tolkar vi att delärarnainteblevtillräckligtengageradeilärprocessen.Vårrollsom förstelärare är att skapa en förståelse för utvecklingsar-betetochvinstenmedden.Våranalysärattdetinteärtillräck-ligtattfåutvecklingsområdenbelystaavSkolinspektionenutanvarjeläraremåsteförståsittbehovavutvecklingochsenyttanmeddet.

Timperley(2013) menar att lärarna ska bli utmanade i sinatidigare föreställningar om undervisning. Det upplever vi attlärarna har blivit. En del lärare har blivit mer medvetna omundervisningens innehåll kopplat till bedömningens olikanivåer.Idetdagligaarbetetmedelevernaharelevassistenterna

37

involveratsochdiskussionernamellanlärareochelevassisten-terna har börjat handlamer om undervisningensmål iställetförpraktiskagöranden.

Timperley(2013)skriverattlärarnaskafåmöjlighetattdisku-tera.Ivårtuppläggharlärarnafåttmöjlighetattdiskuteraolikafrågeställningar.Detharvaritetttydligtönskemålfrånlärarnaatt få diskutera olika frågeställningar. Vi har delat upp denstoragruppenimindregrupper.Dessagrupperharsettolikautberoende på uppgift. Vi såg en vinst i att ha flexibla gruppermed indelningar där lärare som undervisar i ämnen och äm-nesområdenblandadesvidvissatillfällen.Härreageradenågralärareochtyckteattdennaindelningvarineffektiveftersomdeinte upplevde att det fanns gemensamma beröringspunktermellan elever i inriktning träningsskola och elever i grund-särskolan. De såg inte heller att det fanns beröringspunktermellandeolikakursplanerna.

I Att lyfta den pedagogiska praktiken (2008) diskuteras attskolan har en stor frihet i utförandet när det gäller att följanationellaregelverkochläroplanensmål.Detytterstaansvarethar huvudmannen i kommunen. En skola kan välja att utförasittuppdragpåolikasätt.Iettutvecklingsarbeteärdetviktigtatttaredapåvilkadenationellamålenochregelverksomstyrskolanochskolans inregränssomstyrsavdetregelverksomskolansjälvharskapat.Handlingsutrymmetsomskapasdäre-mellankanutnyttjasiettförändringsarbete.Förattkunnagöradet krävs det att dessa inre rådande normer och kulturerifrågasätts.

Enfrågasomharvaritåterkommandeivårtarbetevarhurvällärarna följdedenationellariktlinjerna.Vilket friutrymmeharvarjeenskildlärareatttolkasittuppdrag?

38

Enskolaskulturformasavdesomverkariden.Kulturenbyggssuccesivt upp och överförs sedan medvetet eller omedvetetövertillnyamedarbetare.

Vilkenskolkulturharvårskola?

IAtt lyftadenpedagogiskapraktiken(2008)beskrivstreolikaskolkulturer.

1. Samarbetande kultur – professionella skolor, där manstöttarvarandraiettgemensamtlärande.Rektorfunge-rarbådestödjandeochutmanande.

2. Särboskolan – där det finns bristfällig kommunikationom processer och resultat. Varje enskild lärare sköterutvecklingsarbetetpåegenhand.Olikalärargrupperut-vecklar sina egna kulturer. Rektor sköter administrat-ionenochläggersiginteilärarnaspedagogiskaarbete.

3. Familjärakulturen–enmellanformdärdetärtillåtetattutvecklasmendetblirenpåtvingadkollegialkulturdärsamarbetet inte stör den enskilda lärarens självbe-stämmande i klassrummet. Rektor ser sig inte som le-dareutansomenblandlärarna.

Vår skola har haft enhögpersonalomsättning och vi har byttrektorvilketpåverkarvårskolkultur.Närvitittadepådeolikakulturerna hittade vi bevis för samtliga kulturer. De flestabevisen hittade vi i den familjära kulturen. Vi kunde se attnågra lärare reagerade mot att vi skulle skriva pedagogiskaplaneringarochattdeskulleinnehållabestämdarubriker.Häruttrycktes att denpedagogiskaplaneringen endast var till fördenegnaundervisningenochingenannanskulletadelavden.En del lärare såg inte meningenmed dokumentationsplanen.Deansågattdetvarförmycketattdokumentera.Härgavinteheller rektor någon tydlig bild av vad somkrävdes av en un-

39

dervisandelärare.Rektormenadeattlärarenharenstorfrihetattdokumenterasomdensjälvvill.

I början av läsåret var det inte självklart att ett samarbeteskulle skemellan klasserna när det gällde att skriva pedago-giskaplaneringar.Det fannsentraditionattvarjeklassgjordesin egenpedagogiskaplanering, en slags ”särbokultur”.Någraavlärarnabestämdesigföratttillsammansskapaetttemaochha en gemensam pedagogisk planering, här utvecklades en”samarbetande kultur” hos just dessa lärare. Här utveckladesocksåsynenpåfotodokumentationenochendelläraresåghurdokumentationen hängde ihop – det blev en röd tråd frånpedagogisk planering – undervisning – bedömning. Doku-mentationsplanenblevettstödidenprocessen.

PraktiskaimplikationerArbetetmed att skapa ett gemensamt sätt att skriva pedago-giskaplaneringarharlyftdepedagogiskadiskussionernatillatthandla om lärandet istället för görandet. Vi ser också att ele-vassistenterna har blivit mer involverade i utvecklingen avelevernasförmågorsomfinnsbeskrivnaikursplanerna.Syftetmedundervisningenharblivittydligareföralla.

Vi upplever att checklistan har avdramatiserat samarbetetkring att skriva pedagogiska planeringar. Det är tillåtet attvändaochvridapåinnehållettillsammans.Nyalärarefårocksåstörremöjlighetattkomma in i arbetetkringundervisningen.Särskilt om de inte tidigare har erfarenhet av att planera,genomföraochbedömaundervisning.

Iettkollegialtlärandeärdetviktigtattläraredelarmedsigavsinprivatayrkeskunskap så attdenblir engemensam förstå-else.Detärocksåviktigtattdiskussionernamellanlärareintestannarviderfarenhetsutbyteutanocksåkopplastillenveten-

40

skapliggrund.Dethärbehöver lärarnablimedvetnaom i sittkollegiala lärande. Här ser vi en svårighet eftersom vi harlärare somsaknaradekvatutbildningoch intehardenveten-skapligagrundsynsomenundervisandespeciallärareigrund-särskolanskaha.

ViserattA-B-C-Dmodellenärettbrasättattutformakollegialtlärande där både erfarenhet och vetenskaplig grund blir syn-ligt. Här har vi som samtalsledare och förstelärare en viktigroll.

Referenser Anderson,Lotta;MarknäsSundman,Anna,Östlund;Daniel(red.)(2016)Hurskavigöradå?PedagogiskinspirationisamarbetemedMalmöhögskolaochFörskoleförvaltningenMalmöStad,Malmö.

Bergkvist,Anita(2010)Minamålgrundsärskolan,Hestra:Isabergförlag.

Bergkvist,Anita(2013)Minamål–träningsskolan,Hestra:Isabergförlag.

Myndighetenförskolutveckling(2008)Attlyftadenpedago-giskapraktiken,Stockholm:Liber,

Skollag(2010:800)

Skolförordningen(2011:185)

Skolverket(2011a)Planeringochgenomförandeavundervis-ningen,Stockholm:Fritzes.

Skolverket(2011b)Kunskapsbedömningiskolan,Stockholm:Fritzes.

Skolverket(2011c).Kommentarmaterialtillgrundsärskolanskursplaner,Stockholm:Fritzes.

41

Skolverket(2015).Kunskapsbedömningiträningsskolan,Stockholm:Fritzes.

Skolverket(2016).Läroplanförgrundsärskolan2011,reviderad2016,Stockholm:Fritzes.

Teke-Ljung,Elisabet(2010).TräningsskolanIUP-hjälp,Umeå:Specialpedagogiskaskolmyndigheten

Timperley,Helen(2013).Detprofessionellalärandetsinnebo-endekraft,Lund:Studentlitteratur,

2017-09-05https://www.skolverket.se/regelverk/allmanna-rad/planering-och-genomforande-av-undervisningen-1.170204

42

Elevfokussomökarelevernasdelaktighet,inflytandeochmotoriskaförmågaAvEvaDehlin

Inledning I uppdraget som förstelärare på vår skola ingår det att drivakollegialt utvecklingsarbete. Innehållet i utvecklingsinsatsenbestäms inför varje läsår i samrådmed rektor. Uppdraget attdriva kollegialt utvecklingsarbete går hand i hand med ettutvecklingsarbeteinomsystematisktkvalitetsarbetesomdrivsavenkollega.

BakgrundSärskolan är en egen skolform och har de senaste åren fåttmycketkritikförattvaraföromsorgsinriktad.Mednyläroplanoch diskussioner kring bedömning i träningsskolan så harvikten av en likvärdig utbildning oavsett skolform belysts. ILäroplan för grundsärskolan (2011), sid9 stårdet skrivet att”skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidigapersonliga utveckling, till aktiva, kreativa, kompetenta ochansvarskännande individer och medborgare”. Eleverna ska fåmöjlighetatttainitiativ,gesmöjlighetattkommuniceraochfåentilltrotillsinförmågaattkommunicera.Allaeleveromfattasav de demokratiska principerna att vara delaktig, kunna på-verkaochtaansvar.Allasomarbetariskolanharettansvarföratt främja elevernas förmåga och vilja att ta ansvar över densociala,kulturellaochfysiskaskolmiljön.

43

Salamancadeklarationen(2006) säger bland annat att varjebarnharunikaegenskaper,intressen,fallenhetochinlärnings-behov.Varjebarnharengrundläggande rätt tillundervisningochmåste fåenmöjlighetattuppnåochbibehållaenaccepta-belutbildningsnivå.(Salamancadeklarationen,2006,s.11).

Szöyi och Söderqvist Dunkers (2015) skriver att vanligtvisdefinierasdelaktighetatt”fåvaramed”,”fåpåverka”,”haroligttillsammans”. Delaktighet ses alltså ske tillsammans medandra. I begreppet delaktighet lyfts sex aspekter: tillhörighet,tillgänglighet, samhandling, engagemang, erkännande ochautonomi. Aspekterna hänger samman och är viktiga för attskapa delaktighet under skoldagen. Att känna tillhörighet iskolanochattvaraendeligruppen,endeliskolan,saknadnärmanärborta,atthakamraterunderskoldagen,etterkännandefrånomgivningenattdetsessomberikandeattelevenärmed,skapardelaktighetföreleven.Entillgänglighetiskolandärallamiljöerkannås, kännerattdet finnskontroll över strukturenav dagen och erbjuds en undervisning som är anpassad såinnehållet är förståeligt, där lärmiljöer skapas för lärandeutifrånelevensförutsättningarärenannanaspektpådelaktig-het.Ensamhandlingdärelevenkännerattdendelarnågotmednågonannankamratellervuxen i litengruppeller ienstörresamling skapar också delaktighet. Att mötas av engagemangsom skapar lust och intresse att delta i aktiviteter, leder tilldelaktighet. En annan aspekt på delaktighet är autonomi detvillsägaatthaenegenmöjlighetatthainflytandeövervadochhurnågotskagörasochvilkadetskavaratillsammansmed.

Grundsärskolansomskolformharenhögbemanningavperso-nal i olika yrkeskategorier, specialpedagog/speciallärare,förskollärare, fritidspedagoger, elevassistenter och personligaassistenter. Det finnspågrundavdenhögapersonaltäthetenen risk att miljön i grundsärskolan domineras av vertikala

44

relationer(elev–vuxen).Förattdetskautvecklashorisontella(elev–elev)relationerkrävskompetenssåattdehorisontellarelationernafrämjas.Elevermedfunktionsnedsättningharoftaenvuxenvidsinsida.Dethärstödetärennödvändighetföratteleven ska nå delaktighet och få inflytande över sin skoldagmenvuxenstödetkanocksåiblandvaraetthinderföreleven,såattelevenstårutanförkamratkulturenellerattelevenbegrän-sas av för mycket omsorg. Det finns en risk att elever medfunktionsnedsättningutvecklarettberoendeavvuxnaochharsvårt att kommunicera med kamrater. Att få horisontellarelationerattfungerakräverkunskapavdevuxnaruntelevenkring vad för stöd sombehövs.Närbörden vuxne vara aktivochnärskadettasettstegtillbaka?Elevernautvecklasihori-sontella relationer men kontakten sker oftast inte spontant,denärvuxenberoende.

BeskrivningavskolanVi är en grundsärskola med inriktning ämnesområden ochäven gymnasiesärskola individuella programmet. Vi tar ocksåemoteleveriförskoleklass.Påvårskolagårinuläget15eleversomär uppdelade i fyra klasser. Eleverna är på tidig utveckl-ingsnivåmedvarierandeflerfunktionsnedsättningsåsom:

• CerebralPares• Spasticitet• Synnedsättningariolikagrad• CVI• Epilepsi• Autistiskadrag• Storarörelsehinder

AllaeleverpåskolanharbehovavAKK(alternativkomplette-randekommunikation)iolikaformer.Viarbetarförattelever-

45

na ska få strukturpå sin vardagoch varadelaktiga i det somhänder.ElevernaanvändersomAKK:

• Kroppskommunikation• Konkretaföremål• Blickpekning• Bilder• Bliss• Teckenkommunikation

Förattelevernaskakunnatillgodogörasigundervisningenochfungera socialt så är vi bemannade med en vuxen per elevunder hela skoldagen. I varje klass arbetar en specialpeda-gog/speciallärare som har klassansvar och en förskollä-rare/fritidspedagog, övrig personal är elevassistenter medutbildning sombarnskötare eller undersköterska och person-ligaassistentermedvarierandeutbildningar.

PrioriterademålViharenvälfungerandeskolamedtydligaprioriterademålförvarje läsår och pedagogiska planeringar som är kopplade tillkunskapsmåleniläroplanen.

Läsåret2016-17prioriterademålär:

Motorik:-sesambandmellanrörelse,hälsaochlivsstil

Konkretisering:- delta i kommunikation kring hygien i samband med fysiskaktivitet.

Verklighetsuppfattning:-användakunskaperommänniskaochnatur.

46

Konkretisering:-identifieranågon/någrakroppsdelar.

Viharengenomtänktorganisationochvälplanerade lektionerför eleverna som utgår från läroplanen. Mellan de planeradelektionerna finns raster, toalettbesök, på- och avklädning,transport mellan aktiviteter och till/från taxi. Elevernas fler-funktionsnedsättning gör att de är beroende av stöttning avvuxen även vid de här aktiviteterna. Elevernas flerfunktions-nedsättning gör också att deras kroppar förändras vilket kanleda till operation i rygg och höfter. Eleverna behöver därförmycket rörelse och förändrade positioner för kroppen underskoldagen.

TidigareutvecklingsinsatserVårterminen 2015 ledde jag som förstelärare en diskussions-gruppförvåraanställdaelevassistenter. Idiskussionsgruppentogs upp diskussioner kring en professionell elevassistent,förhållningssätt och återkoppling/feedback. Inför varje träffvalde jag ut litteratur med koppling till ämnet. Litteraturenlästesavdeltagarna innanträffen.Varje träff inleddesmedenPowerPoint presentation utifrån litteratur och aktuell forsk-ning,därefterdeladesgruppenupp ismådiskussionsgrupper.Som avslutning sammanstrålade hela gruppen med redovis-ning från gruppdiskussionerna och de gemensamma reflekt-ionerna. Diskussionsgruppen var en grund till mångautvecklandediskussionerochreflektionerutifrånarbetet somprofessionellelevassistenttilleleverpågrundsärskolan.

Höstterminen2015startadevienskolutvecklingsgrupp(kolle-gialt lärande) för klassansvariga lärare. Vi är fyra klassansva-riga specialpedagoger/speciallärare på skolan. Gruppenträffades under läsåret 2015-16 cirka en gång i månaden.Innehållet hade fokus på att se det som är utvecklande för

47

eleverna utifrån delaktighet och inflytande. Under hösttermi-nenfilmadeviaktiviteterdärviskapattillfälleförelevernaattnärmasigvarandra(horisontellarelationer).Vivisadefilmernaför varandra och diskuterade det vi såg. Vårterminen 2016träffadesviochhadeettämnemedosssomvivillediskutera,vigicklagetruntochenadessenvilketämneviskullebörjamedoch diskuterade så många ämnen vi hann inom tidsramen.Skolutvecklingsträffarnaupplevspedagogisktsettsommycketgivande och betydelsefulla. Genomgruppen har vi somklass-ansvariganuforumförpedagogiskadiskussionerviharocksålärtkännavarandra,skapatentrygghetgentemotvarandraochettsättförattdelamedossavlektionersomärvälfungerande.Gruppen har läsåret 2016 -17 varit drivande i utvecklingsar-betetsombeskrivshär.

Vårterminen 2016 deltog all personal i 2 dagarsutbildning i”Visuelldialog”somleddesavarbetsmiljöenheten.

MetodenVisuelldialogbyggerpåallasdelaktighet,och där resultaten av diskussioner och gruppöv-ningar visualiseras. Metoden passar bra när engrupp skakomma fram till engemensamutgångs-punkt, skapa idéer, visioner eller en handlingsplansamtidigtsomenhöggradavdelaktighetskaupp-rätthållas.Metodenbyggerpåöppnaövergripandefrågeställningarsomdäreftersnävasinochkonkre-tiseras till specificerade frågeställningar och åt-gärdsplaner. (Handledarguide för arbetslagsträffar–Visuelldialog)

Under utbildningsdagarna så framkom det att en stor del avpersonalenvillehöjasittfokuspåeleverna.Detmankundeläsautvarattmellandemerstyrdalektionernaupplevdesdetvaradet lätt att tappa fokus på eleverna och pratamed varandra,

48

planera nästa aktivitet eller göra något annat som behövsgöras.

Val av utvecklingsområde Somenfortsättningpådiskussionsgruppenförelevassistenter,visuelldialogochskolutvecklingsträffarna föddesen tankeattvi borde satsa på att utveckla tiden mellan de mer styrdalektionerna. Den tid som inte är styrd som lektionstid meninnehåller mycket utveckling och undervisning för eleverna.Jagöppnadeögonenfördenhärtidenochupptäcktevissadelaravskoldagendärelevfokussomefterlystskundeförbättras.

• Trångt ikapprummetochstorriskattvuxnabörjadis-kuteramedvarandra.

• Transporttill/fråntaxidärelevenåkermed.• Toalettbesökmedenellertvåpersonal• Elevernasrast• Transportmellanlokaler• Närenaktivitetslutarochdetblirfrittföreleverna• Elevernassakersomvuxnaläggeri/taruppurväskan

• Vuxna som säger hej till eleverna men eleverna sägerintehejtillvarandra.

• Vidgruppaktivitetersitterenvuxenmellaneleverna

Utifrån de här observationerna och tankarna föddes idén omett mål som jag valde att kalla ”Delaktighet och Inflytande iVardagsmotoriken”detvillsäga,elevernaskafåökatdelaktig-het,inflytandeochmerrörelsedentidsomiskolansominteärlektionsstyrdtid.Närvihadehaftutvecklingsinområdetetttagsåfunderadejagkringnamnetochkändeattjagvilländradettill ”Elevfokus som ökar elevernas delaktighet, inflytande och

49

motoriska förmåga” som jag tycker bättre beskriver vårt ut-vecklingsområde.

Utvecklingsinsatsenärviktigförattelevernaskakännaansvaroch kunna påverka under hela skoldagen. I Läroplanen förgrundsärskolan (2011), sid 15 står det ” De demokratiskaprincipernaattkunnapåverka,taansvarochvaradelaktigaskaomfattaallaelever”.Elevernapåvårskolabehöverstöttningförattfåmöjlighetattkännaansvar.Ettexempelpådettaärattomvi inte tar framväskan till elevenochgerhjälp såelevenkanlägga i/plockauppsinasakerurväskanså förblirelevenove-tandeomvadsomfinnsiväskanochvarförväskanhängerpåstolen, kanske till och med att det finns en väska. Hundiede(2001)genomÖstlund(2012)menarattdenvuxne iettsam-spelgenomattsättaordpådetsomskerkanstöttaelevenisinupplevelse.

Östlund(2012)sid.204skriver

”Demellanrumsomuppstårmellanskoldagensmerformelladelarärsärskiltintressantadådeoftalös-gördeltagarnafråndeförväntaderollersomfinnside mer formella situationerna där relationernapräglasavattteammedlemmarnaärfokuseradepåelevernaochdetinnehållsombehandlasiundervis-ningen. Mellanrummen innebär en möjlighet förteammedlemmarna att för en kort stund kliva urrollen(Goffman,2007)d.v.sen formav förflyttningtilldenbakreregionen. Inomramen fördessamel-lanrumkanalltsåteammedlemmarnatillåtasigattsmåpratamedvarandraenstundochförberedasiginfördenlektionsomliggernärmstitid.”

Denhär texten kopplar jag till det somkom framunder våradagarkringVisuelldialog.Fokuspåelevenochelevensskolsi-

50

tuationbristernärdenplanerade lektionen tar slutmenvåraelever behöver likamycket stöttning på tidenmellan lektion-erna. Östlund (2012)menar vidare att eftersom det som för-handlasmellan lektionerna inte riktar sig direkt till elevernagörattelevernaintefårnågonmöjlighettilldeltagande.Attdetdessutom talasomeleven somhan/hennegörattmankan fåenkänslaavattdeserdetsomattdeagerar idenbakrereg-ionen.Hanmenar vidare att det här sättet att hantera situat-ionendärmandiskuterarvadsomskahändautanattinvolveraeleverna är ett fenomen sommest är knutet till tidenmellanlektioner som är kopplade till lärande och i omsorgsgivandeaktiviteter.

SyfteSyftetmed utvecklingsinsatsen är att öka personalens elevfo-kus så elevernasdelaktighet, inflytandeochmotorik i de var-dagligasituationernamellanallaplaneradelektionerökar.

Arbetsprocess Idiskussionmedrektorvidslutetavvårterminen2016enadesviomutvecklingsområdetsomskaprioriterasläsåret2016-17.Detprioriteradeutvecklingsområdetärennaturligfortsättningpå våra tidigare insatser och går även hand i handmed våraprioriterademål somhandlaromkroppsdelarochhälsa samtvårt arbete att utveckla det systematiska kvalitetsar-betet.Därefterpresenteradesidénfördeövrigaklassansvarigaspecialpedagogerna/speciallärarna på skolan som blev likaentusiastiska. Vid uppstartsdagarna i augusti 2016 presente-rade jag med hjälp av en powerpointpresentation valet avutvecklingsområde och det konkreta arbetet för att utvecklaelevensdelaktighetochinflytande,förallpersonalsomarbetarpåvårskola.

51

Jaguppfattadedetsomattdettogsemotpositivtavallamed-arbetarna och det är en fördel att all personal på skolan påolikasättärinvolveradeiutvecklingsinsatsen:

• Skolutvecklingsgruppensombestårav fyraklassansva-riga lärare somär specialpedagoger/speciallärare.Del-tagarna träffas en timme varannan vecka och förpedagogiska diskussioner utifrån litteratur och verk-samhet.

• Fritidspedagogochförskolläraremedansvarförfritids-hemsverksamheten, arbetar i klasserna under skoltidoch under eftermiddagstid på fritids. Gruppen har ge-mensamplanering varje veckamed ett innehåll av pe-dagogiska diskussioner kring enskilda elever ochinnehållet på fritids. Fritids och skola arbetar tillsam-mansförattdetskavaraenheldagsverksamhet.

• Sjuelevassistentermedutbildningtillbarnskötareellerundersköterska. Elevassistentgruppen deltar varjevecka i arbetslagsplaneringensomären timmeoch45minuter.Vidarbetslagsplaneringendeltarhelaarbetsla-getsomarbetariklassen.Därförspedagogiskadiskuss-ioner både på individnivå, på gruppnivå, organisationoch fritidstid. Vid arbetslagsplaneringen utvärderasockså regelbundet de prioriterade målen och pedago-giskaplaneringar.

• Personligaassistenter(tilltreelever)somledsavklass-ansvarig lärare. Deltar inte i arbetslagsplaneringarnavilketgördetsvårareförklassansvariglärareattinvol-verademiutvecklingsarbetet.Handledningskerdärförpåskoltidmednärvarandeelever.

• Sistmeninteminstharvivårrektorsompåolikasättärinvolveradiutvecklingsarbetet.Rektornärenkraftsommed olika insatser och sin entusiasm hjälper oss att

52

drivautvecklingsarbetetframåt.Rektorsamlarocksåallpersonal på arbetslagsträff ett par gånger per terminochviddessaavsättsocksåvisstidförvårtutvecklings-arbete.

SynliggörandeavutvecklingsinsatsenGenom våra diskussioner i de olika grupperna, skolutveckl-ingsgrupp, arbetslagsplanering, fritidshemsplanering ocharbetsplatsträffar så synliggör vi utvecklingen som sker inominsatsen. I det dagliga arbetet kan vi också sporra varandramed feedbacknärvisernågotbra/dåligt tillsammansmedenelev. Vi kan också få idéer av varandra genom att vi ser hurandragörisituationerikapprumochandraställenpåskolan.

Vi använder oss av litteratur från Skolverket (2015) ”Kun-skapsbedömningiträningsskolan”ochÖstlund(2012)”Delta-gandets kontextuella villkor”. Litteraturen är anpassad somlitteratur kring elever på tidig utvecklingsnivåmed flerfunkt-ionsnedsättning och har en inriktning mot kunskapskraven,delaktighetochinflytande.Genomlitteraturensynliggörsocksåvårt utvecklingsarbete eftersom det i litteraturen beskrivssituationer som är lärande utanför lektionstid. Litteraturenbearbetas genom att specialpedagoger/speciallärare i skolut-vecklingsgruppenläserutvaltavsnittinförvarjeträff.Innehål-let diskuteras på skolutvecklingsträffarna och kopplas tillverksamheten.

En enkät som svaraspå individuellt av allamedarbetareoav-sett yrkeskategori blir utgångspunkt för olika fokusområden.Enkätenbeståravniopåståendenochbesvarasgenomattdensvarande skattar sig själv mellan 1 – 6 där 1 är lägst och 6högst.Enkätenbesvarasvidtvåtillfällen,somuppstart iokto-berochutvärderingimaj.

53

Påståendenienkäten:

1. Jagharfokuspåelevenvidarbeteikapprummet2. Jaguppmuntrarelevenattvaradelaktigutifrånsinaför-

utsättningariattöppnadörren(meddörröppnare)3. Jag har elevfokus i omsorgssituationer som toalett och

dusch4. Jagbehållerelevfokusävennärviärdubbelbemannade5. Jagarbetarförattelevenutifrånsinaförutsättningarska

varadelaktigiattplockaiochursinasakerisinväska6. Vidförflyttningmellanlokalersåsyntolkar/berättarjag

utifrån elevens behov vart vi är på väg och när vi ärframme

7. Jag arbetar för att eleverna ska sägahej/hejdå till sinakamrater

8. Jag tänker på att placera eleverna så de har närhet tillsinakamrater

9. Jagbehållerelevfokusävennärlektionenslutar

Vid uppstartsdagarna av vårterminen deltog all personal i enföreläsning omMove&Walk (konduktiv pedagogik) som gavinspirationtill träningavrörelseochrörelsemönstersomkanutvecklaelevernamotoriskt.

”Konduktiv pedagogik är ett koncept som användsföratt stödjaochguidaneurologiskt funktionsned-sattamotenbättreinreorganiseringochutvecklingavfunktioner.Enconductorlärpersonermedfunkt-ionsnedsättning att lära känna och utveckla sinkroppochfunktioner.Move&Walkscondutorerharkunskap och erfarenhet avmånga olika diagnosermed neurologiska skador. Konduktiv pedagogisk

54

behandling utgår från varje individ och hans ellerhennes personliga förutsättningar. Rörelse, kom-munikation,kognitivochsocialutvecklingärifokus.Med ett förbättrat rörelsemönster stimuleras ut-vecklingochinlärningutifrånlivetsolikaaspekter”.(www.movewalk.se)

ArbetsgångVistartarmeddiskussioniskolutvecklingsgruppenochgårsenut iarbetslagensarbetslagsplaneringdärdiskussionfortsättermedutgångspunktfrånelevernaiaktuellklass.Genomdiskuss-ionideolikaarbetslagsgruppernasåstartartänketochvissdelavarbetssättetdirekt.Svarenpåenkätfrågornadiskuterades iskolutvecklingsgruppenochtreprioriteradepåståendetogsutochrangordnades.Vivaldedärefterattha fokuspåettpåstå-endeicirkasexveckorförattsenövergåtillnästafokuspåstå-ende. Enkäten presenterades och diskuterades utifrånelevgruppen vid arbetslagsplaneringarna. Parallellt löptearbetetmedbearbetningavlitteratureniskolutvecklingsgrup-pen.

NyainsikterimplementerasGenom att vi håller utvecklingsarbetet levande i våra olikadiskussionsgrupperkommernya insikter att synliggöras.Vårtfokuspåelevernautanförstyrdalektionerkommerattdiskute-rasochvaraettnaturligtinslagnärviplanerarinförnyttläsårsåvälsomdenkommandeveckan.

55

UtvärderingSom verktyg för utvärdering har vi använt oss av enkät ochäven utvärderingsfrågor för diskussion i skolutvecklingsgrup-penochiarbetslagsplaneringar.

Enkätenskickadesut ioktoberochbesvarades individuelltavalla medarbetare oavsett yrkeskategori. Utifrån de samman-ställda svaren i enkäten arbetade vi sedan vidare med olikafokusområden. Enkäten besvarades av all personal en andragång i maj. Resultaten av enkäterna jämfördes för att se omutvecklingipersonalensarbetssättskett.

Utvärderingsfrågorna ladesutpå ”TeamDrive” somettöppetdokument där all personal kan skriva. Utvärderingsfrågornadiskuteradesochdokumenteradesförstiskolutvecklingsgrup-penochdärefteriarbetslagen.

Resultat Ett resultat som visade sig snabbt var attmånga av elevernasjälvständigt kan öppna dörren med dörröppnaren. En deleleverbehöverhjälpavvuxenatttryckapådörröppnarenochsamspelar utifrån sina förutsättningar. Några elever är ännuosäkraochnöjersigmedatt lyssnapådörröppnaren.Detvarett resultat som sporrade personalen till fler utmaningar föreleverna.

56

Spännandeattöppnaochdörrenlåterjuockså

Andraexempelpåinflytandeärattelevernaväljervilkenfotdevillbörjamedvidpå-ochavklädsel,vilkenkroppsdelsomskabörja med att duschas, dra ut armen och böja sig fram närjackan tas av, rullapå sidanoch lyftapå rumpanvidomsorg-situationer.Ettannatområdesombelystsärelevensdelaktig-hetiattplockauppochläggaisinasakeriväskan.Någraelevertar själv upp sina saker medan andra behöver stöttning avvuxen,någonelevvillännu inte tanerhänderna iväskanochdeltargenomattenvuxenberättarvadsomfinnsiväskan.

Skolan har genom diskussioner i skolutvecklingsgrupp ocharbetslagsplaneringarbelystordetelevfokusochvadelevfokusstår för.Elevfokus förosspåvårskolastår föratt finnasmedsomstödochfrämjaelevenskontakterikamratrelationersamtattkunnabacka föratt lämnautrymme förelevenatt taegnainitiativ och även ta kamratkontakt. . Det kollegiala lärandetmed diskussioner kring läst litteratur har gett reflektionerkringhurvikanmätaelevernaskunskaper,hurvikansedetvibedömer,hurviarbetarmedkunskapskravenochattvibörseäven på de fördjupande kunskapskraven, som vi tidigare intehaft förväntningar på att eleverna ska nå. Andra frågor sombelystsärhurvigörelevernadelaktigaisittlärandeochmålet

57

med lärandet. Kartläggning och kartläggningsmaterial harockså varit ett ämne. Diskussioner och utvärdering har fast-ställt att förväntningarnapå elevernas förmågorhar ökat ochresultatetblirattelevernavisarflerförmågor.Viserocksåhelaskoldagenochallasituationersomlärmiljö.

Enkäterna visar en ökning på alla påståenden. Den störstaökningenfinnspådefrågorsomvaritfokusområdeisexveck-or.Somjagredovisarhär:

Tabell1:I diagrammet kan vi läsa ut att vid enkätundersökningen ioktobersåvardenhögstastapeln21,4procentsomskattatsigpåenfyramedandetimajökattill64,3procentpåenfemmaoch28.6procentpåensexa. Iutvärderingsfrågornakringdethär fokusområdetsvarararbetslagenatt innandenhär fråganvar fokusområde så var eleverna oftast aldrig delaktiga. Efterfokusområdet så svararman att eleverna är delaktiga utifrånsina förutsättningar. En del elever plockar upp själva, någramedhjälpochnågonbaraaccepterarattväskanfinnsiknät.

0

20

40

60

80

Oktober Maj

JagarbetarföraNelevenuOfrånsinaförutsäNningarskavaradelakOgiaNläggai/

ursinasakeriväskan

1 2 3 4 5 6

58

59

Tabell 2: Härkanviläsautatt50procentskattadesigpåentvåaiokto-ber och i maj skattade 50 procent sig på en femma. Det harskettenökningavmedvetenhetenavbetydelsenavattelever-naharhorisontellarelationeriskolan.

Enelevåkerhemefterskolslutochtvåskavarakvarpåfritids,härsägerde–Hejdå!tillsinkompissomgårhem.

0

10

20

30

40

50

60

Oktober Maj

JagarbetarföraNelevenskasägahej/hejdåOllsinakamrater

1 2 3 4 5 6

60

Horisontellarelationerfrämjas

Tabell3:Idenna frågahardesomskattadesigsomfyraminskatrejältoch de som skattade sig som femmaökat. Diskussioner kringelevers fokus på en ledare och betydelsen av att begränsa

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Oktober Maj

Jagbehållerelevfokusävennärviärdubbelbemannade

1 2 3 4 5 6

61

antalet vuxna som samtidigt pratar med eleven har förts iarbetslagen.Resultatetharocksåhöjtspådeövrigafrågornasomintevaritfokusområde även omdet inte är likamycket.Höjningen kanberopåattelevfokusdiskuteratsochattenmedvetenhetkringbetydelsenavelevfokusharökatinomallapersonalkategorier.Arbetslagens reflektioner kring fokusområdena belyser attmedvetenhetenomattgöraelevernadelaktigaharökat.Upple-velsenärattarbetetkännsmermeningsfullt,man tarmer tillsig det som skermed eleven och funderar kring vad det stårför. Vi har blivit bättre på att se det eleverna uttrycker ochtolkadetviser.Samspeletmellanelev/elev,horisontellarelat-ionerharökat,ävensamspeletelev/vuxen,vertikalarelationerhar ökat i kvalité. Personal tänker på att eleverna ska hanärhettillvarandraisåvälgrupplektionersompåraster.Elevernaharblivitmermedvetnaomvarandraochsökermerhorisontellarelationer.Ettexempelpådettaärattfleraelevernustäckerutsinhandmotkamratsomsitterintill.Fleraelevervisar glädje när de möter sina kamrater i skolan. Elevernaplacerasoftareintillvarandranärdetfinnsenstundöver.Vidlektioneristoragrupperplaceraselevernatvåochtvåmedettvuxenstödvidvarsida.

Reflektioner Skolanharansvarförattskapaförutsättningarförelevernaattutvecklasbådeigruppochtillsammansmedenvuxen.Skolanböruppmuntraelevernaatt visa tilltro till sinkompetensochförmåga och ha förväntningar på att eleven har förmågor.Omgivningenbehövertropåelevenochgeelevenutrymmeatttro på sig själv och sin förmåga att uttrycka sig och förstå.

62

Skolanbörocksåtatillvarahelaskoldagensomenmöjlighettilllärande. Raster, av- påklädning, måltider, toalettbesök medmerasominteärschemalagdlektionstidärtidförlärandeochutvecklingsombörtastillvaraochsessomlektion.

Utvecklingsarbetetharsnabbtvisatresultatpåelevnivåochdethar gjort att det har varit lättare att motivera personalen.Förändringartardocktidattimplementerasåattdeskermedfull regelbundenhet.Närprojektet varit igång såhardet varitdalardärdiskussionergettnynäring.Tillvissdelhardelaktig-hetstänket spridit sig till aktiviteter utanför fokusområdenavilket gördetviktigt att fortsättamedprojektet förattdelak-tighetochinflytandeskablioptimaltföreleverna.

Den motoriska förmågan tränas samtidigt som delaktighetenochinflytandeökar.Närelevernaväljerfotellerarmsåmåstede röra på foten eller armen med mera. Elevfokus ökar närpersonalengörelevernadelaktigafördetkräverelevfokus.Allthängersamman,elevfokusledertilldelaktighetochinflytande,denmotoriska förmågan tränas, samspel och kommunikationökar.Samspelochkommunikationärviktiga förmågorsomviinteharnämntivårtutvecklingsarbetemendefinnsalltidmedivårtutvecklingsarbeteochärgrundenförattelevernaskafåinflytande och delaktighet i sitt skolarbete. Eleverna påkallarocksåuppmärksamhetgenomattrörapåarmenförattvisaattdetfinnsenönskanattsägahejtillsinkompissomsitterintilleller förattvisaattenvisskroppsdelskaduschasförst.Kom-munikation sker ständigt och på många sätt i skolan och allkommunikationvärderasavpersonalensomrättochviktigochuppmuntrasgenomåterkoppling.

Läsåret2017-18kommerfokusområdetattvarainflytandeochbedömning vilket känns som en bra fortsättning på utveckl-ingsarbetet.Vikommerattanvändaossavlitteraturen,Szönyi

63

& Söderqvist Dunkers (2015) Delaktighet – ett arbetssätt iskolan.Arbetsgångenkommerattvaradensammaeftersomvityckerattdenfungerarochallayrkeskategorierblirdelaktiga.Enfritidspedagogsomharansvarförverksamhetenpåfritids-hemmetingårnuiskolutvecklingsgruppenvilketvisersomenfördel i vårt samarbete mellan skola och fritidshem. Det harvaritsvårtattinvolverapersonligaassistenternavilketresulte-rade i att vi bjöd in dempå studiedagar och arbetslagsplane-ringar.Detharfallitvälutsåundernästa läsårkommerviattfortsättabjudaindem.Vidiskuterarocksåhurviskagöramedfokusområdena och det lutar åt att vi behåller demmen om-formulerarsåattdeinnehållerdelaktighetochinflytandesomord föratt förtydligavårtnyaprioriteradeområde, inflytandeoch bedömning. Vi fortsätter att prioritera ett fokusområde icirka sex veckor för att hålla tankesättet levande och vi ärmedvetnaomattförändringsarbetetartid.

64

ReferenserSvenskaUnescorådet(2006).Salamancadeklarationen

Skolverket(2011).Läroplanförgrundsärskolan2013.Stock-holm:Skolverket.

Skolverket(2015).Kunskapsbedömningiträningsskolan.Stockholm:Skolverket.

Szönyi,K.,&SöderqvistDunkers,T.(2015).Delaktighet–ettarbetssättiskolan.Stockholm:SpecialpedagogiskaSkolmyn-digheten.

Östlund,D.(2012).Deltagandetskontextuellavillkor:Femträningsskoleklasserspedagogiskapraktik.Avhandling.Malmö:Malmöhögskola.

WebsidorLinköpingsuniversitet.(u.å.)Handledarguideförarbetslagsträf-far-Visuelldialog.Hämtad2017-09-15frånhttps://partsradet.se/wp-content/uploads/2014/09/Handledarguide.pdf

MediaproduktionAB.(2014).Move&Walk.Hämtad2017-09-15frånhttp://www.movewalk.se/Svenska/Konduktivpedagogik/F%C3%B6rdjupningomkonduktivpedagogik.aspx

65

Eleversrätttillsamladelevhälsa.Omattstartauppelevhälsoteampåtvågrundsärskolor.AvMalenaÖstlund

Det systematiskakvalitetsarbetet somkommerattbeskrivas idetta avsnitt, har genomförts på en grundsärskola för åk F-6ochengrundsärskolaföråk7-9somharengemensamrektor.Det arbete som beskrivs, att bygga upp en fungerande elev-hälsa och ett elevhälsoteam (EHT), är resultatet av en upp-startsprocesssomvaradeunderettår.Grundsärskolornaliggerpå olika platser med 3 km emellan. På skolorna arbetar tvåförstelärare, en för träningsskolanoch en för grundsärskolan.Sammanlagtärdet50personalsomarbetarpåskolorna.Detär21lärareoch29elevassistentersomtillsammansmedrektornbedriververksamheten.

BakgrundI sambandmed att en ny Skollag (2010:800) introducerades,stärkteselevernasrätt tillensamladelevhälsaochallaskolorförväntasnumerahaettelevhälsoteam.Ielevhälsoteametingårprofessioner med medicinska, psykologiska och specialpeda-gogiska kunskaper som ska samverka för att tidigt upptäckaelever som är i behov av särskilt stöd (Skolverket, 2016).Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande iförsta hand, det innebär ett salutogent förhållningssätt (Mile-rad&Lindgren,2014).Utvecklingavelevhälsautgårofta fråntre nivåer: skola (organisation), grupp och individ. Skolnivånkan innefatta ledningochorganisation, strategier,mål, perso-nalutveckling,ämnesdidaktisktutveckling.Främjandetinnebär

66

då att skapa ett gott skolklimat med hög delaktighet, godarelationer mellan elever och mellan elever och lärare. Heltenkelt en god lärandemiljö som utvecklar elevernas själv-känsla, självförtroendeochkänsla av sammanhang.Pågrupp-nivån förebygger man med stödjande grupprocesser sombyggerpårelationer,värderingarochnormer,oftakringgrup-peravelevermedolikasårbarheter.Förindivideninnebärdetbehandling och åtgärder när ett barn är utsatt. Här krävssamverkan med socialtjänst och andra professionella (Höög,2014).

Elevhälsoteametkanarbetacentralteller lokalt. Idetcentralaelevhälsoteamet satsas det på hög kompetens och kompeten-sen utnyttjas bättre om tjänsten beställs (Höög, 2014). Iföreliggande utvecklingsarbete valdes en lokal elevhälso-teamsmodell för vår organisation. Höög (2014) lyfter framfördelarna med lokalt elevhälsoteam där närheten gör attproblemenkanuppmärksammastidigt.Detärävenlättareattfölja processerna bland personal och elever och att arbetaförebyggande.

De båda grundsärskolorna har ett förflutet av att ha ingått iolika konstellationer av elevhälsoteam. Grundsärskolan på debåda skolornahar i olikaperioder ingått i grundskolanselev-hälsoteam.Närjagbörjademintjänstsomförstelärarejanuari2016blevdetmittuppdragatttillsammansmedrektornstartaupp elevhälsoteam på båda skolorna. Inledningsvis var fokuspågrundsärskolaåkF-6,därviförststartadeuppettelevhälso-teamsomettpilotarbete,förattsenkunnaanvändakunskaperocherfarenheter fråndet inledandearbetet till grundsärskolaåk7-9.

67

SyfteochfrågeställningSyftetmed utvecklingsarbetet som förstelärare, var att skaparutinerochstrukturerförtvåelevhälsoteam,pågrundsärskolaåkF-6ochpågrundsärskolaåk7-9.

Övergripandefrågeställningiutvecklingsarbetet:

Hur kan elevhälsoteamets arbete struktureras på de bådaskolornagällandeansvarsfördelningocharbetsgång?

Metod och tillvägagångssätt I föreliggande avsnitt beskrivs hur vi startadeuppprocessen,förändradevårtarbeteochvilkadokumentvihartogframochanvändeförattkunnanåvårtmålomattstartaelevhälsoteampåtvågrundsärskolor.

ProcessenElevhälsoarbetetstartadesupppågrundsärskolaåkF-6undervårterminen 2016, för att sen kunna överföra kunskaper ocherfarenheter från det arbetet till grundsärskola åk7-9 underhöstterminen2016.Somförstelärareblevjagtilldelad20%avdentotalaarbetstidenochtidsmässigtladesendagiveckanutförarbetetmedförstelärarrelateradeuppgifter.Ienkontinuer-ligprocesessmedrektornbestämdesstrukturerochriktlinjerför elevhälsoteamets arbete. Det bestämdes t.ex. praktiskadetaljer som vilka dagar vi skulle genomföra EHT-mötet ochvem som skulle fungera som sekreterare. Vi bestämde attmötenaskullevaravarannanvecka.Skolsköterskansomskulleingå i elevhälsoteamet hade kontakt med en annan skola ikommunenoch vi inspirerades av en elevhälsotrappa somdetagitframförattstrukturerasittarbete.Vibestämdeossförattarbetaefterentrappmodell(sebilaga4),dåviupplevdeattvimåstebörjamednågon formavmodell.Detbestämdesredan

68

inledningsvis att trappmodellen skulle utvärderas underterminen.

ProcessenattskapaettelevhälsoteampågrundsärskolaåkF-9inleddesmedatt rektornkalladeen speciallärare, en talpeda-gog/MarteMeopedagog,enkurator,enpsykologochenskol-sköterskatillelevhälsoteam-mötena. Jagsomförstelärareblevvaldattvarasekreterareochskapadeenprotokollsmall. Våraförsta möten handlade inledningsvis om att synliggöra degrundläggande idéerna med elevhälsoteamets arbete förlärarnaochvadmedlemmarnaiteametskullekunnastöttaochhjälpa lärarna med. Vi bjöd därför in alla lärarna där de vidolikatillfällenficklyftasinaeleversbehovochdelgeelevhälso-teametomelevernaförväntadesnåmålen.Varjelärarefickettmötevar,såhalvaterminengickåttillattgåigenombehovenide olika klasserna. Den resterande tiden av terminen komelevhälsoteametsmötenfrämstatthandlaomeleversomhadeenkritisksituationiklassen,bl.a.utåtagerandebeteende.

Hösten2016startadevielevhälsoteampågrundsärskolaåk7-9.Vilademötenavarannanveckapågrundsärskolaåk7-9ochvarannan vecka på grundsärskola åk F-6. Vi använde oss avsammatrappaochsammastruktursomviprovatoss frampågrundsärskolaåkF-6.UnderHT-16funderaderektornochjagtillsammanspåhurvikundeutvecklaelevhälsoteametsarbete.Under mötena upplevde jag och rektorn att våra roller varotydliga för teamet, lärarna och elevassistenterna. Det fram-kom intevemsomhadeansvar förvad i elevhälsoteametochhurarbetet skulle fördelas inom teamet.Viupplevdeävenattelevhälsotrappan som skapats, begränsade det förebyggandearbetet. I de första trappstegen skulle arbetslagen själva för-sökalösautmaningarnainomklassensrammedextraanpass-ningar och inte förrän i det fjärde trappsteget av totalt sextrappstegskulleelevhälsoteametkontaktas.Ettproblemsomvi

69

identifierade var att de första fyra trappstegen inte bearbeta-despådetsättsomvihadeförväntatossochdetförebyggandearbetet uteblev. Genom att det förebyggande arbetet intefungerade på det sätt som elevhälsoteamet önskat, blev deärendensomkomin tillelevhälsoteametoftaomfattande.Förattkunnaarbetamerförebyggandebestämdesdetattelevhäl-soteametistörreutsträckningskullefåenmerproaktivfunkt-ion och användas som ett bollplank för arbetslagen.Förhoppningenmed förändringen var att arbetslagen redan iett tidigt skede skulle kontakta elevhälsoteamet för att bollaolikaidéerochtankaromt.ex.extraanpassningar.

Rektorn tog därför fram en ny elevhälsotrappa där mer avansvaret lades påmig som förstelärare. I den nya strukturenfickjagansvarförvilkaärendensomskulletasupppåelevhäl-soteam-mötena och personalen skulle i första hand rådfrågamig om extra anpassningar i undervisningen. Det bestämdesäven att jag skulle ansvara för att skicka ut kallelsen till be-rörda och att jag var ordförande under mötena. Vi utsåg enkollega till sekreterare. Vi förnyade även blanketten somlärarna fyller i närdevill tauppett ärendehos elevhälsotea-met.Dettainnebarentydlighetförallasomingickielevhälso-teamet.

Förändringen i rutiner för elevhälsans arbete innebar attkallelse och dagordning förmötet skickas ut till alla berördasenastenveckaförmötet.Detbestämdesvidareattnyaeleversom börjar grundsärskolan skall tas upp och diskuteras hoselevhälsoteamet. Syftetmed diskussionen är att elevhälsotea-mettillsammansmedlärareochassistenterskakunnapåbörjaarbetetmedattutvecklaenstrategikringhurarbetslagetskallarbetamedelevent.ex.närdetgällerkommunikationochextraanpassningar. Jag som samordnare för elevhälsoteamets upp-dragskavarabehjälpligförlärareocharbetslageniinlednings-

70

skedetochstödjanärdetgällerextraanpassningar. Jagavgörävenvilkaärendensomskall tasupptillEHT,samtsertillattuppföljningavärendensker.

Utvärderingsredskap-Trygghetochtrivselenkät.Undervårterminen2017skapade jagochrektornen trygghetoch trivselenkät för de båda grundsärskolorna. Anledningenvarattvibehövdehaettmätinstrumentförhurelevernamåriskolan.Enkätenkanvisainomvilkaområdenviharbristerochkan vara ett stöd i det förebyggande arbetet. Bakgrunden tilldettavarattkommunengervarjeårutenenkätomtrygghet,trivselochkunskapersomallaeleverskasvarapå.Ettproblemsomviunderfleraårsettärattenkätenärsvårföreleversomläserenligtgrundsärskolanskursplaner.Detärsvårtspråkochsjälvasvarandetpåenkätenbyggerpåattelevernakanläsaochsvarasjälva.Rektornbeslutadeattviskulleskapaenenkätsompassar för grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Vi sökteefter material och hittade en enkät som grundsärskolorna iMalmökommungjortisamarbetemedHögskolanKristianstad.Utifrån enkäten som använts i Malmö och den egna kommu-nensenkätskapadejagochrektornenegenenkätsomvarmeranvändarvänlig för grundsärskolans elever. Enkäten gjordes iGoogleformulärförattsvarenskullegådirekttillmigochföratt jagsen iprogrammet lättskakunnaskapadiagramförattsynliggöra svaren. Google formulär ingår i det system som vilärareanvänderikommunen.SystemetheterGafeochinnehål-lerbådemailocholikaapparattarbetai.

För att möta den heterogena elevgruppen som finns inomgrundsärskolan utformades en guide för eleverna skulle gesmöjlighetattsvarapåenkäten.Iguidenpresenteradestreolikasätt för eleverna att svara på enkäten. (1) Eleven kan svarasjälv,(2)elevenkanfåhjälpochstödattsvarapåfrågornaoch

71

(3) en lärare/personal svara på frågorna åt eleverna. Det ärviktigt att skriva i enkäten vilken hjälp eleven har fått. Omläraren ansåg att eleven inte kunde svara på enkäten, måsteläraren genom observationer och samtal med assistenterna,varaelevensröst.Detärettstortansvarattsvarapåfrågornaför elevenochdetmåste byggapå godkännedomomeleven.Vi använde oss av tumme upp och tumme ner när elevernaskulletyckatillomolikafrågor.Enkätenäruppbyggditreolikadelar: Delaktighet och inflytande, Bemötande, trygghet ochtrivsel.Enkäternagjordesiklassernaundertvåveckorochallautom tre elever svarade. Sammanlagt var det 70 elever somsvarade på enkäten. I arbetetmed insamlingen av elevernassvar,framkomdetfrånlärarnaattdetvarsvårtförelevernaattsvarapåvissa frågor,speciellt föreleversomläserämnesom-rådeniträningsskolan.Detframkomocksåattelevernaintevarvana vid att svara på frågor om sin skolmiljö och att det ärnågot som eleverna behöver träna mer på. Resultaten frånelevenkätenpresenterasunderrubrikenTrygghetoch trivsel -enkätensresultat.

UtvärderingavelevhälsansarbeteIslutetavvårterminen2017funderaderektornochjagpåhurelevhälsoarbetetfungerade.Vibehövdegöraenutvärderingavårets arbete. Vi i elevhälsoteamet gjorde tillsammanspå sistaelevhälsoteam-mötetpåenaskolanengemensamutvärdering.Men vi behövde även ta reda på vad kollegorna tycker omelevhälsoteametsarbeteförattkunnaförbättraoss.Harviallamedpåtågetnärdetgällerelevhälsoteametsarbete?Jagskap-ade några frågor som lärarna på grundsärskola åk F-6 ochgrundsärskolaåk7-9skullesvarapåunderenlärarkonferensimajmånad. Assistenterna skulle svara på frågorna på en assi-stentträffundermajmånad.Frågornasomställdesvar:

72

• HarduhaftkontaktmedEHT?Hardublivitkalladtillettmöte?

• Vilkenhjälpochstödhardukäntattdufåttpåmötet?• VilkaförväntningarhardupåEHT-mötena.

• Vilkaförväntningarhardupåelevhälsoteametsarbete?Hurvillduattelevhälsoteametskajobbaförebyggande?

• Vilkakonsekvenser/effekterharstödetavEHTgettidetdagligaarbetet?

• Vilka kunskaper saknar du och vill ha mer kunskaperom förattkunnautföradittuppdrag t.ex.dokumentat-ion, pedagogisk planering, omdöme, pedagogisk utred-ning, åtgärdsprogram och extra anpassningar, särskiltstöd.Ellernågotannatduvillhamerkunskaperom?

ElevhälsoteametsegenutvärderingVi bestämde oss för att göra en utvärdering av elevhälsotea-metsarbetegenomenöppendiskussioniteamet.Vihadesomtanke att ha utvärderingen på sista mötet på båda skolorna.Meniverklighetenblevdetbarapåenaskolan.Detsistamötetpåenaskolanblevinställtp.g.a.attfleraavpersonaleniteametintekundekomma.Menundersistaelevhälsomötetpågrund-särskolan åk F-6, diskuterade vi som sittermed i teamet huråret har gått. Vi tittadepå vad vi har gjort och vad vi kanblibättre på. Vi hade inga förbestämda frågor utan det blev enöppendiskussion.Vijämfördeävenantalåtgärdsprogramfrånförraåretochnu.

Resultat I följande avsnitt lyfter jag fram de delar från Trygghet ochtrivselenkäten som var oroväckande. Jag presenterar även

73

personalens utvärdering av elevhälsoteamets arbete ochelevhälsoteametsegnatankaromarbetetunderåret.

Trygghetochtrivselenkätensresultat.Elevernas trygghet och trivsel-enkät genomfördes undervårterminen 2017. Det var första gången vi använde den ochdetfannsmångafrågetecken.Frågordomställdesvart.ex,:Äreleverna vana vid att svara på frågor om sin skolgång? Hareleverna förstått frågorna och är frågorna rätt formulerade?Det är frågor som vi tog i beaktande när vi sammanställdeenkätensresultat.

Jaghar, i föreliggande textvaltatt lyftanågraviktigadelaravresultatenfrånbådaskolorna.Desvarsomjagharlyftframärdesomärmestoroväckande.Resultatenvisarpåvarvibefin-ner oss i organisationen och ger oss kunskap om hur vi kanjobba vidarenästa läsår.Resultatet från skolornapresenterasvarförsigdådetärtvåheltskildaskolormedolikaförutsätt-ningar.Det somkanvaraav intresseärhurmycketålderochmognad påverkar elevernas möjlighet att kunna svara påfrågorna.

De som framkommer i första resultatet av vår trygghet ochtrivselenkätärattpågrundsärskolaåkF-6behöverviarbetamermeddelaktighetoch inflytande.Det ärbara38,5procentsomanserattdekanpåverkaskolarbetet.Detärca35%somtycker att det kan finnas elever som inte är snälla mot dem.Resultatetvisarattdetär7,7%somsägerattdetfinnseleverde är rädda för. Det är 25 % som menar att det kan finnasvuxnasomdeärräddaför.Densiffranbörvaranollomelever-nahartolkatfråganrätt.Deställensomdetärmestbråkpåärkorridoren,skolgårdenochklassrummet.

74

Pågrundsärskolaåk7-9ärdet12,9%somsägerattdetfinnseleverdeärräddaföroch16%sommenarattdetkanfinnasvuxnasomdeärräddaför.Detärflereleversomanserattdekan påverka skolarbetet (61,3 %) och även fler elever somtycker att lärare och assistenter lyssnar på dem (80,6%).Deställen det är mest bråk på är korridoren och omklädnings-rummetmenävenklassrummet,idrottshallochmatsal.

PersonalensutvärderingavelevhälsoteametsarbeteViharlämnatutettformulärmedfrågoromelevhälsoteametsarbeteunderdetta läsår.Dessaskullehabesvaratspåarbets-lagsträffarochassistentträffar,därallahadefåttmöjlighetatttyckatill.Tyvärrblevdet intesomvitänkt.Frågornapriorite-radesintepåallamötenaochdärförmailadesfrågornatillvarjeenskild lärare.Däremot har assistenterna svarat på assistent-träffarna.Detresulteradeiattbarahälftenav lärarnasvaradepåfrågorna,mennästanallaassistentersvarade.

KallelsetillEHTDet framkommer att det är lärare som har blivit kallade tillmötena.Det visade sig att få elevassistenterharblivit kalladetillmötena.

Stödochhjälpavelevhälsoteamet:Det som synliggörs är att lärarnamenar att de har fått infor-mera teamet om eleven, frågor har ventilerats, men att ingadirekta idéer har presenterats från elevhälsoteamet för attkommavidare i arbetet.De tips som framkom imötethjälpteinte i längden. Det framkom även att permanenta lösningarsombestämdestogförlångtidinnandeverkställdes.

75

Förväntningarpåelevhälsoteamet:Lärarnaförväntarsigattelevhälsoteametdriverärendetvidareutifrånsinayrkesrollerochärförbereddaochinsattaiindivid-ärendena. Det ska finnas en tydlig mötesstruktur där det ärgivet vemsomhåller imötetochattdenpersonen ser till attalla kommer till tals. Det finns även förväntningar på att ejavslutadeärendenföljsuppielevhälsoteamet.Detskavaravälgenomtänktvilkasomärpåmötetochvarfördeärpåmötet.

Elevhälsoteamet ska ta hänsyn till elevernas individuellabehov.Personal ska informerasomvadsomsagtspåmötena.Detärävenviktigtattintebaralärarenärmedpåmötenautanävenassistenterna.Detskavaraettforumdärelevernakanfåhjälp av de olika professionerna. Bra om försteläraren somsittermed i elevhälsoteamet är ute och observerar situation-en/eleveninnanEHT-mötet.Detsynliggörsävenensaknadavattbåda förstelärarnaarbetarpåenaskolan.Det finnsönske-mål om att det ska finnas en förstelärare på varje skola. Flerassistentervillvaramedpåelevhälsoteametsmötenärdetärmöteomeleveriderasklass.Detframkommerävenattperso-nal vill ha mer information om vad elevhälsoteamet jobbarmot,deeleversomtasuppochvemdeskavändasigtillomdeharfrågor.

ArbetaförebyggandePersonalen upplever inte att elevhälsoteamet och skolanarbetarförebyggande.Elevernalyftssentielevhälsoteamet,dåsituationenredanärkritisk.Närpersonalenbörjarkännaattensituationärsvåratthantera,anserpersonalenattdetvaritbraatt kunna diskutera med elevhälsoteamet utan att det skabehövagåsålångtattdettasupppåettmöte.Närspeciallära-rensignaleraromatthenbehöverettmötevillpersonalenattdet sker snabbt. Det finns även behov av att elevhälsoteamet

76

lyfter klassen även om det inte finns svårigheter i klassen.Personalenvillhakonkreta tips,hjälpamedstrategierohjälpmedhurvilöserproblemenklast.

Konsekvenser/effekteravEHT:sarbetePersonalen har svårt att se några direkta konsekvenser ellereffekteriklassernaavelevhälsoteametsarbete. Det upplevssomlångväntanpååtgärdsprogram.Någonmenarattskolskö-terskas arbete då hen remitterade till BUP var positivt. I ettärende gjordes inte de åtgärder som ålades medlemmar ielevhälsoteamet.

UtvecklingavpersonalenskunskaperPersonalen vill ha mer kunskaper om pedagogisk utredning,åtgärdsprogram,särskiltstödochextraanpassningar innebär.Assistenterna vill ta del av elevernas utveckling och vill vetavilkaextraanpassningarochsärskiltstödsomelevenbehöver.Assistenterna vill även ha mer kunskaper om läroplaner ochkursplaner.

ElevhälsoteametsegenutvärderingMedlemmarna i elevhälsoteamet tycker att EHT-tiden harkäntsmeningsfullt. Vi har bra struktur när vi lyfter elever. Vikomävenframtillattviharmycketkvarattarbeta.Vibehöverorganisera vissa delar av strukturen bättre och vi behöverdiskuteramedallpersonalpåskolornahurvitillsammanskanarbeta förebyggande. Rektorn har även framtagit åtta strate-gierförhurviarbetar,somvimåstearbetainiorganisationen.Vikundeseattvi förraårethadenollåtgärdsprogramochnuharvinioåtgärdsprogram.VimåstesetillattEHT:sarbetebliren del av verksamheten. Vi behöver öka delaktigheten förassistenterna i elevhälsoteamets arbete. Det behövs tydligarestrukturförmottagandetavnyaelever.Vimåstefåpedagoger-

77

na att ha som vana att kolla hög frånvaro. Skolsköterska ochkuratorvillhameratid föratt jobba förebyggandemedgrup-peravolikaslag,tjejgrupper,sexochsamlevnad,samtyckeochkompisgrupper.Defrågorsomframkomvar:

• Huranvändervikuratorochskolsköterskapåettbättresätt?

• Hur kan vi delge de beslut som fattas kring elever påEHTtillberördpersonal?

• Hurkanvi introducerakurator/sköterskapåettnatur-ligtsättförnyaelever?

• Hurgörvimedmottagandeavnyaelever?• Hur kan vi förbereda klassen när det kommer en ny

elev?Vadkrävsförettbramottagande?

Diskussion Detharvaritspännandeochläroriktattstartauppettelevhäl-soteam.Imintidsomförstelärareharjagfått20%ochdenharvarit lagd på tisdagar. Det är mycket tid jämfört med andrakollegorsombarahartvåtimmariveckan.Iforskningscirkelnhardettydligtframkommitattviharheltolikaförutsättningarförvårtförsteläraruppdrag.Detsomharställttilldetärattdetfinns en önskan att jag som förstelärare ska besöka klas-ser/eleverinnandetasupppåelevhälsoteametsmöten.Jaghardå begränsat med tid för besöken. I min tid har jag tid förgrundsärskola åk F-6 varje tisdag mellan kl. 8-13, medangrundsärskolanåk7-9harjagbaramåndageftermiddag-efterskoltid. Jag önskar kunna göra fler klassrumsbesökmed åter-koppling och handledning som en del i det förebyggandearbetet.Tillsammansmeddenandreförstelärarenochrektornharvipåbörjatdiskussionenomhurdetkanseut.

78

Ivårtmålomattstartaupptvåelevhälsoteam,börjadevimedenvissstrukturochmeddokumentsomsenfickreviderasochändras.Detviktigaste förstvaratt skapa tider,hitta lokalochvilka som ska ingå.Dennya elevhälsotrappanblev istället ettganskaomfattandedokument,mensommöjliggörförarbetsla-gen att komma i kontaktmed elevhälsoteamet på ett tidigareskede. Jag funderar på om vi behöver skapa en förenkladelevhälsotrappa (en lathund) som personalen kan ha lättill-gänglig.

Trygghet och trivselenkäten someleverna fick göra för förstagången, skulle ge oss enmöjlighet att se var vi befinner oss ivårtarbetemedattelevernaskakännasigtryggaochtrivasföratt kunna utvecklas. Den är en start i vårt arbete att arbetaförebyggande. Vi funderar mycket på enkätens utformning,behövsdetolikaenkäterberoendepåvilkenkursplanduläserellervilkenålderelevernaärpå.Menvibestämdeiställetattviskahaentydligaremanualförhurelevernaskagöraenkäten.Sådetblirenförändringtillnästatillfälledåelevernaskagöratrygghetochtrivselenkätenigen.

Det framkommer tydligt att vi harmycket kvar i arbetetmedattarbetaförebyggande.Vilöserfortfarandeakutasituationerföreleversomt.ex.harutåtagerandebeteendeochriskerarattintenåmålen.Törnsen(2014)sågävenisinstudieattelevhäl-sanframföralltfokuseradepåeleversohälsa–påindividnivå.Detdiskuterasvadhälsofrämjandearbeteärmenattiverklig-hetenärinsatsernainriktadepåattlösaakutaproblem.

Underhöstterminen2017granskadeSkolinspektionen(Skolin-spektionen, 2017) grundsärskolan åk F-6 och vi i elevhälso-teametblevintervjuade.I intervjunkomvipåflerasakersomvi faktisktgörochsomärhälsoförebyggandeförelevernaochsom inte kom fram i utvärderingen. Bland annat utbildar vi

79

assistenterna inom organisationen när det gäller kursplaner,bemötande mm. Vi har även en röd tråd i vårt systematiskakvalitetsarbete mellan de båda grundsärskolorna, för att ele-vernaskafåmötaettgemensamtspråknärdeflyttartillhög-stadiet. Lärarna träffas varannan vecka (träning för sig ochgrundsärförsig)förattdiskuterabedömning.

Elevhälsoteametärenviktigdelidetsystematiskakvalitetsar-betet.Detärenavtredelarsomviarbetarmediorganisation-en. Det är viktigt att vi utvärderar det systematiskakvalitetsarbetet och vi har utvärderat inom teamet och allalärare och assistenter har fått tycka till om elevhälsoteametsarbete under året. Höög (2014) såg i sin studie att specifikautvärderingar av elevhälsan inte förekommer och att det inteintegreras i skolans kvalitetsredovisning av elevhälsoarbetet.Vi hade tydliga mål med vårt arbete inom det systematiskakvalitetsarbetet,därmåletvarattskaparutinerochstrukturerför tvåelevhälsoteam,pågrundsärskolaåkF-6ochpågrund-särskolaåk7-9.Detärettmålsomviuppnått.IrapportenfrånSkolinspektionen (2017) framkom det att vi har lyckats medvårt mål. Grundsärskolan åk F-6 fick utan anmärkning avSkolinspektionen ht-2017. Vårt nästa steg är att arbeta merhälsofrämjande.Enviktigsakatttänkapåiframtidenförhurviska kunna arbeta hälsofrämjande är att vi i elevhälsoteametsättertydligamålförverksamheten.Höög(2014)menarattfåskolorharsattuppmålförelevhälsoarbetetsomärintegrerademed skolans kunskapsmål och sociala mål. Höög betonarsärskiltattomdet intefinnsmålblirelevhälsoarbetetblirdetinte integrerat i kvalitetsarbetet utanmer händelsestyrt. Motbakgrundavbåde forskning(Törnsen,2014;Höög,2014)ocherfarenheter fråndetutvecklingsarbetesompresenterats,blirdet särskilt viktigt att sättauppnyautvärderingsbaramål förelevhälsoarbetetinförförläsåret2017-2018.

80

Referenser Höög,J.(2014).Elevhälsaniskolan-temanmedvariationer.Stockholm:Skolverket.

Milerad,J.&Lindgren,C.(red.).(2014).Evidensbaseradelev-hälsa.Lund:Studentlitteratur.

SFS(2010:800)Skollag.Stockholm:Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen(2017).BeslutförgrundsärskolaeftertillsyniHammarsgrundsärskolaiKristianstadskommun.Dnr43-2017:5698.

Törnsèn,M.(2014).Rektor,elevhälsanocheleverslärandeochutveckling,Stockholm:Skolverket.

Skolverket(2016).Allmännarådförarbetemedextraanpass-ningar,särskiltstödochåtgärdsprogram.Stockholm:Skol-verket.

81

Systematisktkvalitetsarbete-ettsättattutvecklaundervisningenigrundsärskolanAvJosefineJosefsson

Jag arbetar som förstelärare på två grundsärskolor med ettgeografiskt avståndpå ca3km frånvarandra. Imitt uppdragansvararjagförattutvecklaundervisningochfåenpedagogiskrödtrådmellanskolorna.

Inledning och bakgrund Skolornafick2015nyrektorvarsvisionärattdetskavaraenpedagogisk röd tråd mellan skolorna, med gemensammapedagogiskastrategierochmetoder.

Skola A är en åk F-6 skola med ca 40 elever (grundsär ochträning), grundsärskolanär lokalintegreradpåengrundskola.På grundsärskolan finns 11 pedagoger, slöjdlärare (olikapedagogutbildningar) och 18 assistenter (varierande utbild-ning).

SkolaBärenåk7-9medca32elever(grundsärochträning),även här är grundsärskolan är lokalintegrerad på en grund-skola. På grundsärskolan finns 8 anställda pedagoger (medolika pedagogutbildningar) och 7 assistenter (varierandeutbildningar). På grundsärskolan finns två anställda försteläraremedolikaansvarsområde:

• Enmed ansvar för elevhälsan (EHT) och inriktning påframföralltträningsskolanpåskolaAochB.

82

• EnmedansvarfördetsystematiskakvalitetsarbetetochinriktningpåframföralltgrundsärskolanpåskolaAochB.

AnsvarsområdeförförstelärarnaSkolornaliggergeografiskenbitifrånvarandraochpersonalenbehövde träffas för att det ska bli en röd pedagogisk trådmellan dem. I rollen som förstelärare letade jag efter ett ge-mensamtmål att samla skolorna kring. Valet föll på det somChristian Lundahl kallar bedömningspolicy. Policyn består avolika delar som personalen kan samtala kring och förhopp-ningsvisenasomhurviskahantera.

SkolornasutvecklingsarbeteVåraskolorsövergripandeutvecklingsmålär:

”Attutvecklaelevernaskunskaper”

Mitt försteläraruppdrag är att organisera skolornas kvalitets-arbete. I inledningsskedet letades det på nätet efter använd-bara verktyg som personalen kunde ha som stöd i depedagogiska diskussionerna. Då hittades Christian Lundahl(professor i pedagogik), han förordar att skolor skulle habedömningspolicy, likaväl som att det finns andra typer avpolicyspåenskola.Efterendiskussionmedrektorochförste-lärarebestämdeviattvårtlångsiktigamåläratthaenbedöm-ningspolicy. Policyn skulle varar ett sätt att skapa en rödpedagogisktrådmellanvåratvåskolorochsamtidigtutvecklaelevernaskunskaper.

Somstödiarbetetmotmåletharviäventagithjälpavkommu-nensDidaktiker. I vår kommun finns en utvecklingsavdelningdit vi kan vända oss för att få stöd i det pedagogiska arbetet.Hurstödetserutärolikaberoendepåuppdraget.Ivåraverk-samheter kom Didaktikerna ut till skolorna, var med och

83

observerade arbetet och gav sedan återkoppling. I återkopp-lingenfickpersonalentidreflekteraochdiskuterasittarbete.

ValavutvecklingsområdeVårtmåläratt skolornasommaren2018harenbedömnings-policy för träningsskola/grundsärskola, denna ska vara engemensampedagogiskgrundsomallaärmedsomformulerar.

För att kommadit har vi tänkt oss att arbeta utifrån följandestruktur:

• Synliggöramålen(HT16)• Synliggöraelevernaskunskaper(VT17)• Återkopplingsomförlärandetframåt(HT17)• Göraelevernatillägareavsinlärprocess(VT18)

DessafyradelarärdesomChristianLundahlanserbörfinnasienbedömningspolicy.Dessadelarärtydligaochdärmedblirenbrautgångspunktförvårtgemensammaarbete.

Vikommersedanbehövatidtillattsummeradeolikadelarnaoch tillsammans skriva ihop bedömningspolicy med de fyraolikadelarnasomgrund.

Vilkaärinvolveradeiutvecklingsinsatsen?Under läsåret 16/17 var det främst pedagogerna (klasslärareochämneslärare)påskolornasomärinvolveradeiarbetet,dåsjälva arbetetmed att synliggöramål och kunskaper framföralltärderasarbete.Iarbetetmedattgeåterkopplingärsamtligpersonal engagerade och därmed kommer även assistenternavaramediarbetet.

ArbetsprocessUnder höstterminen 2016 var det 1-2 träffar per månad,varannan gång skolvis och varannan gång uppdelat tränings-

84

skola/grundsär,viarbetadeävenmeddettapåvissastudieda-gar. Under vårterminen 2017 var träffarna varannan vecka,grundsärochträningsskolavar försig.Anledningentillomor-ganisationen var det bedömningsstödet som Skolverket kommed i Svenska ochMatematik för grundsärskolan. Detta pas-sadevälinivårtarbetemedattsynliggöraelevernaskunskap-er,mendetmaterialet riktadesigbara till elevernasom läserämnen. Materialet är gediget och pedagogerna behövde vår-terminen tillatt sättasig inmaterialetochdiskuterahurmanskaarbetameddetpraktiskt.

Till varje termin gjordes ett schema där man kunde se närträffarnavarochvadsomskullediskuteras.Vidträffarnafannsenpersonsamtalsledareochensekreterare.

Kristianstads kommuns Stöd- och hälsoenhet är inkopplade iformavdidaktikersomarbetarutifrånförutbestämdamål.Pågrundsärskola F-6 var målet – ”Personalen löser kollegialtproblem.Personalenarbetartillsammansochstöttarvarandraförattunderlätta iuppkomnasituationer”.Pågrundsärskolanåk7-9 varmålet ”På var skolahar lärare och assistenter ge-mensamma strukturer och förhållningssätt som gynnar våraelevers lärande och utveckling”.HT 16 arbetade didaktikernamedatt göraobservationer i verksamhetenmedåterkopplingtill personalen utifrån de förutbestämda målen. Rektor harförstelärare har i detta arbete haftmötenmed didaktiker förattstämmaavhurlångtmankommitiarbetet.

Detharävenvaritregelbundnamötenmedrektorochförstelä-rareförattdiskuteradetsystematiskakvalitetsarbetet.Förste-lärarnaharäventräffatsenskiltförattläggauppstrukturernakringarbetet.

För att mäta utvecklingen har det regelbundet gjort enkäter,utifråndessaharsedanarbetetanalyserats.

85

LitteraturChristian Lundahl skriver i sin bok Bedömning för lärande(2011)om5olikastrategierförattstärkabedömningensrollilärandet,deär:

1. Att tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och be-tygsnivåer

2. Attskapatydligateckenpålärande3. Attgeåterkopplingsomutvecklarlärandet4. Attaktiveraelevernaomresurserförvarandra5. Attförmåelevernaatttalärandetiegnahänder

I vårt arbete tyckte vi att dessa punkter hjälpte oss att ge entydligstrukturpåarbetet.ChristianLundahlpratarävenomenbedömningspolicy iettklipppåYoutubesomheter ”ChristianLundahlVarförbedömningförlärande?”.Vidvåraträffarharvisett fleraklipp frånChristians föreläsningar som inledningpåarbetet.

Någon specifik forskning om huruvida formativ bedömningfungerar för utvecklingsstörda elever finns inte, men varförskulle inte denna elevgrupp utveckla sitt resultat? Christianskriver i ”Bedömning för lärande” (2011)att formativbedöm-ningförbättrarlärandetförallafrån5-åringartilluniversitets-studerande. I forskningen ser han att de elever som behövermycket stöd gynnas mest. Detta gör att vi känner ChristianLundahlstankarävenfunkarpåvårelevgrupp.

Vårt utvecklingsarbete behöver även stöd i styrdokument - iLäroplanen för grundsärskolan2011kanman i kapitel1 t.ex.läsaomskolansvärdegrundochuppdrag,därstårföljande:

”Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv dis-kussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad

86

som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kun-skapsutvecklingsker.Olikaaspekterpåkunskapochlärandeärnaturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap äringet entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olikaformer – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhetsom förutsätter och samspelarmed varandra. Skolans arbetemåsteinriktaspåattgeutrymmeförolikakunskapsformerochatt skapaett lärandedärdessa formerbalanserasochblir tillenhelhet.”(s.10)

Vi börjar vårt arbete med att diskutera hur man synliggörmålen och elevernas kunskaper. Vi har ett kunskapsuppdragsom man även man läsa om i de övergripande målen ochriktlinjerna,därstårdet:

”Allasomarbetariskolanska:

samverkaförattgöraskolantillengodmiljöförut-vecklingochlärande.

Lärarenska:organiseraochgenomföraarbetetsåatteleven–utvecklaseftersinaförutsättningarochsamtidigtstimuleras att använda och utveckla hela sin för-måga,– upplever att kunskap ärmeningsfull och att denegnakunskapsutvecklingengårframåt,– får stöd i sin språk- ochkommunikationsutveckl-ing,–successivtfårflerochstörresjälvständigauppgif-terochettökategetansvar,– får möjligheter till ämnesfördjupning, överblickoch sammanhang, och – får möjlighet att arbetaämnesövergripande”(s.15)

87

Härbetonasvikten iatt samtligpersonalärmedattutformarbedömningspolicyn,lärarenharansvaretattorganiseraarbetetmedelevernamensamtligpersonalskasetillattskolanärenmiljöförlärande.

Resultat Förattsynliggöraresultatetavarbetetharpedagoger,assisten-terocheleverfylltienkäter,eni inledningenavhöstterminen2017ochenislutetavvårterminen2017.

ResultatpedagogenkätPedagogerna började höstterminen 2016 med att fylla i enenkät om hur de synliggör kunskapsmålen (se bilaga 8) ochsedanfylldeisammaenkätigenislutetavvårterminen2017.

Deövrediagrammenvisarresultatfrånhöstterminen2016ochdenedrevisarresultatfrånvårterminen2017.

Ienkäten fickpedagogernaavslutamedattsättabetygpåsittarbete,där sermanattdethar skett en storutveckling.2016skattade25%avpedagogernapåbetyg1-2,2017satte0%sigpådettabetyg.2016skattadesigmajoritetenpåbetyg3,2017varmajoritetenpåbetyg4.

88

Diagram1: Hur bra är du på att synliggöramålen för eleverna?

ResultatfrånHT2016

Diagram2: Hur bra är du på att synliggöramålen för eleverna?

ResultatfrånVT2017

Ienkätensvaradeskolanspersonalpåhurbramanvarpåattsynliggöramålen för föräldrarna, här synliggöras framför alltenskillnadgenomattde lågabetygen1-2frånår2016istortsettharförsvunnitnärsammafrågaställdes2017.

89

Diagram3:Hurbraärdupåattsynliggöramålenförföräldrarna?

ResultatfrånHT2016

Diagram4:Hurbraärdupåattsynliggöramålenförföräldrarna?

ResultatfrånVT2017

Även arbetet med att synliggöra målen för assistenterna harutvecklats,2016satte25%betyg3ochdetvardetvanligastesvaret. 2017 satte 61,5% betyg 4 på sitt arbete, vilket är enstorutveckling.

90

Diagram5:Hurbraärdupåattsynliggöramålenförassistentera?

ResultatfrånHT2016

Diagram6:Hurbraärdupåattsynliggöramålenförassistentera?

ResultatfrånVT2017

91

ResultatelevenkätElevernafickimittenavhöstterminen2016fyllaienenkätomhurdeuppleverkunskapsinhämtningen iskolan(sebilaga9).Eleverna svarade på enkäten igen i mitten av vårterminen2017. Här kommer delar av resultatet att presenteras, församtligaresultat,sebilaga10,11och12.

Ielevenkäternavardetmångafrågordärdetvarliknandesvarbådepåhöstterminenochvårterminen,t.ex.:

• Elevernatyckerattdelärsigsakeriskolanht1680,9%ochVT1782,5%.

• Mina lärare gör mig nyfiken, HT 63,2% ja och VT 1754%ja.

• Jagvetvilkamållektionernahar,HT1651,5%jaochVT49,2%ja

• Lärarnaberättarvadjagärbrapå,HT1679,4%jaochVT1774,6%ja

• Lärarna berättar vad jag behöver bli bättre på, HT 1663,2%jaochVT1766,7%ja

Därviserlitemerskillnaderärpåföljandefrågor:

• Assistenternahjälpermigomjagbehöverhjälp,svaradeeleverna vid HT 16 91,6 % ja, vid VT 17 hade dettasjunkittill79,4%.

• Lärarnaberättar vad jagbehöverbli bättrepå, vardetHT1633,8%somsvarade iblandmenVT17hadedetsjunkittill19%.

• Jagvetvilkamållektionernahar,svarade26,5%nejpåhöstterminenmenbara19%påvårterminen.

92

• Jag orkar arbeta en hel lektion, svarade vid hösttermi-nen16,2%nejochpåvårterminenhadedettaökattill25,4%.

ResultatelevassistenterInnanjullovet2016fickassistenternasvarapåenenkät,därdefickgesinsynpåarbetet(sebilaga13).Dennaenkät fylldes iigenundervårterminensslut2017.

På höstterminen svarade elevassistenterna att 14,3 % avpedagogerna synliggjorde målen för eleverna detta ökadesedan till 33,3 % på vårterminen. På höstterminen svarade47,6%attpedagogerna inte synliggjordemålen,påvårtermi-nenhadedetminskattill11,1%.

Diagram7:Synliggörpedagogernamålenföreleverna?

ResultatfrånHT2016

93

Diagram8:Synliggörpedagogernamålenföreleverna?

ResultatfrånVT2017

På frågan om pedagogerna synliggör målen för assistenternavardet13,6%sompåhöstterminensvaradenej,påvårtermi-nenvaringensomsvaradenej.Svaret iblandökadefrånhöst-terminen36,4%tillvårterminen55,6%.

Diagram9:Synliggörpedagogernamålenförassistenterna?

ResultatfrånHT2016

94

Diagram 10: Synliggör pedagogerna målen för assistenterna?ResultatfrånVT2017

Påhöstterminenvardet22,7%avassistenternasomtyckteattde inte fick tillräcklig information ommålen, på vårterminensvarandeingennejpådennafrågan.Svaretattdefickinformat-ion ibland ökade från 27,3% på höstterminen till 66,7 % påvårterminen.

Diagram11:Fårdu tillräckligtmed informationommålen, förattstöttaelevernapårättsätt?ResultatfrånHT2016

95

Diagram12:Fårdu tillräckligtmed informationommålen, förattstöttaelevernapårättsätt?ResultatfrånVT2017

71,4 % av assistenterna tyckte på höstterminen att de hadetillräckligt med kunskaper om undervisningens mål, dettaminskadepåvårterminentill66,7%.

Diagram 13: Har du tillräckligt med kunskaper för att förstårvilkamålundervisningengrundarsigpå?ResultatfrånHT2016

96

Diagram 14: Har du tillräckligt med kunskaper för att förstårvilkamålundervisningengrundarsigpå?ResultatfrånVT2017

Slutsatser SlutsatserpedagogenkätNärdetgällerattsynliggöramålenförelevernahardetskettenstorutvecklingvianserattdetberorpåattmanärmermed-veten nu.Man gjorde bra saker under ht,men ser det på ettannatsättnu.

En av framgångsfaktorerna är Didaktikernas besök och fram-föralltderasåterkopplingtillpersonalen.

Undervårterminensbörjanvianvändaossavhjuletlära-göra-återkopplavilketledertillstörrefokuspåmålenunderlektion-erna.

Närdet gällerhurmanåterkopplarmålen till föräldrarnahardetävenhär skettenstorutveckling,vi ser ikommentarernasomskrivitsattdetärenrödtrådmellanterminerna,därmananvänder sig av Edwise, PP och utvecklingssamtal då maninformerar.

97

Vissapedagogerbörjadeundervårterminenskrivaommåleniveckobreven.

Vi hademycket diskussioner om hurman bör informera ochvad som ligger i begreppet ”löpande informera” vårdnadsha-vare.Dennadiskussionbehöverfortsätta.

På fråganomhurbrapedagogernaärpåattsynliggöramålenförassistenterna,hardetävenhärskettenstorutveckling.Vitrorattdettaberorpåattmanärmermedvetenomviktenattprata om målen. Vid Didaktikernas besök tittade man på allpersonals arbete och då synliggjordes även assistenternasarbete.Viuppleveratt assistenternaärmerdelaktiga imålennuochattdekännerattdeförväntasvetavilkamåldetärmanarbetarmed.

En skillnadmellan skolorna är hurmycket tidman har i sittarbetslag, på grundsärskolan åk F-6 träffas man varje veckamenpågrundsärskolanåk7-9var3:evecka.

SlutsatserelevenkätElevenkäternahardiskuteratsavpersonalenochvityckerosskunnautläsaföljande:

Fantastiskt att 82% av eleverna (VT17) tycker att de lär sigsakeriskolan.

På vårterminen är resultatet ”att lärarna bryr sig” sämre, vitror att det kan ha lite olika orsaker.Det kan bero på att detkommit nya elever som inte känner personalen, att det kanberopåattmanhadeendåligdagnärmanfyllerienkätenellerattdetvaritflersomvaritikonfliktmedläraren,somintefåttsomdevelat.

98

På fråganom lärarna gör demnyfikna var det sämre resultatunder vårterminen. Det kan bero på intresset för terminensmål skiftar. Många av våra elever har svårt för att tänka till-baka, tänkerhärochnu.Detärenutmaning för lärarnaatt fåmedallaelever,manärolika.

Det är fler elever som svarar på frågor under vårterminen,vilketkanberopåattderasökademedvetenhetommålenellerförattviharblivitduktigarepåattanpassafrågorna.

Färreelevertyckerattassistenternahjälperdempåvårtermi-nen,dettakanberopåattmannu lärtkännaelevernaochdåsätter andra krav. Det är en skillnad på att behöva hjälp ochvilja ha hjälp. Eleverna ser inte alltid skillnad på lärare ochassistent–deär”vuxna”.Omelevassistenterna”hjälpermigomjagbehöverhjälp”kantolkassompositivt,dåelevernakänneratt de får stöd.Menman kan vända det till om assistenternahjälper istället för utmanar. Något att tänka på när det gällerformuleringenavfrågan.

Ungefär samma resultat på HT och VT gällande om man vetvilkamållektionenhar,mendetärflersomvetibland,detvillvi troattdetberorpåvårtkvalitetsarbetedärviarbetatmedattsynliggöramålen.Detharblivittydligarenärviarbetarmed-LÄRA-GÖRA-ÅTERKOPPLA.Mendetkommeratt tar tid.Hurabstraktmåletdetärspelarroll,detmankanvisapraktisktärlättareatttain.

Det är fler somunderVT inteorkar att arbeta enhel lektion,detgörattvibehöverfunderaöveromviskaändralängdenpålektionerna. Sedan är det individuellt vad eleverna orkar ochdetberorpåämnefrånämne. Viuppleverattdetärsvårt förelevernaatttaställningförmångalektionernärmansvarapåenenkät.Sedanspelar tidpunktpådagenochålderpåelevenroll.Lektionernaharoftaettvarierat innehåll föratteleverna

99

skaorka,mengörvariationenattdeinteförstårattdetfortfa-rande är sammamålmed lektionen? Även i denna fråga kanordet ”arbeta” vilseleda, kan göra att elevernabara tänkerpåtypiskaskolsakermedpapperochpenna,intepåattdeävenlärsignärdet.ex.leker.

Påfråganomlärarnaberättarvadmanärbrapåärdetungefärsamma resultat på HT och VT, det kan beror på att vi oftaåterkopplatistunden,eleventänkerintepåattdedåfåråter-koppling.Mendetbehöver intealltid fådenenskiltmed lära-ren.Närmanpratatomnästasteg–glömmerelevernadåattdefåttberöm?

SlutsatserassistentenkätenUnderhöstterminenvardet46%avassistenternasomtyckteatt pedagogerna inte synliggjordemålen för eleverna, på vår-terminen var det nere i 11%. Vi tror att detta beror på vårtmedvetna arbete med att synliggöra målen. Några svarade ihöstasatteleverna intehar förmåganatt förståmålenochattdeintekantatillsigdeninformationen. Dennaterminsvararingenså.Kandetberopåattlärarnaharlyckatsbrytanerochkonkretiseramålenpåettsåpasstydligtsättattdetharblivitbegripligtföreleverna?

När det gäller att synliggöra målen för assistenterna var detunder höstterminen assistenter som ansåg att pedagogernaaldrigsynliggjordemålenfördem.Menundervårterminenfårmanmålen synliggjordaminst ”ibland”.Mendet är enminsk-ning på hur ofta man gör det, under vårterminen var den”ibland” somvardetdominerande svaret.Under vårterminenskriver 2 assistenter att de frågar när de inte vet, detta kanberopåenökadmedvetenhetommålen.Den informationommålen som tidigare getts till assistenter på arbetslagsplane-ringengörsnuävenpålektionerochviduppstartavnyaområ-

100

den vilket gör att fler svarar attmålen åtminstone synliggörsiblandnumera.

71-67% av assistenter tycker att de har tillräckligtmed kun-skaper om målen, men ca 30 % tycket att det behöver merkunskaper.Detsomdenämnerärattdevillvetameromvadsom står i läroplanen och hur man konkret kan arbeta medmålen med eleverna. Målen blir konkretiserade för elevernaochävenförassistenternagenom”hjulet”ochkanskeärdetsåattdettar litetid innanmansomassistentkännersighemmablandmålochkunskapskrav.Detblirförhoppningsvistydligareefterhand som arbetssättet med Lära-Göra-Återkoppla fort-skrider. Juflergångerettmålblirkonkretiserat/synliggjortsåblirdetävenlättareförassistenternaattkännasigtryggamedinnehålletiläroplanen.

Diskussion Viharnugått inpå tredje terminenavvårtutvecklingsarbeteoch ser ett behov att efter sommaren 2018 börja om frånbörjan igen. Detta för då gemensamt formulera hur vi villarbeta,detvarviinteredoför2016.Menviserävenettbehovattbackaförattfåmedallpersonalpåtåget.Vårbedömnings-policy ska alla känna är deras och att det är ett stöd i vårtarbetemedattutvecklaelevernaskunskaper.

Dettartidattarbetaframbraverktygsompassarvåraeleverochdet finnsväldigt fåexempelpå t.ex. internetdärpersonalpå grundsärskolan delger varandra hur man gör när mansynliggörmålenförenelevit.ex.träningsskolan.Detsaknarvi.Här skulle kanske vi i framtiden kunna vara vägledande ochberättaomhurvigör.

Iutvecklingsarbetehar jagsomförsteläraretillbringatmyckettidmed att leta forskning därman tittat på kunskapsutveckl-

101

ingenigrundsärskolan,ochdetärproblematiskt.Delaravvårverksamhet kan snegla på grundskolans arbete men andradelarbehöversneglapåhurmanarbetarpåförskolan.Viskulleönska attmer forskning bedrevs på vår elevgrupp så att denutvecklingsomskerilandetsynliggörsochsprids.

Referenser Lundahl,C.(2011).Bedömningförlärande.Finland:Norstedts.

Skolverket(2011).Läroplanförgrundsärskola.Stockholm:Fritzes.

102

Kollegialtlärande–fördelaktighetochinflytandeiundervisningaveleverispråkligsårbarhetinomsärskolan.AvKamillaKlefbeck

Inledning Föreliggande kapitel beskriver det kollegiala arbete som ge-nomfördes under läsåret 2016/2017 på enmindre särskola isödra Sverige. Fokus för arbetet ligger i lärarkollegiets kun-skapsutveckling,därresultatetutgårifrånminnesanteckningarfrånkollegialaträffar,frågeformulär,samtdeladedokumentpåGoogle,därsamtligalärarekunnatgåinochskriva. Samman-fattning och tankar om fortsatt arbete, utgår från kollegietsgemensamma summering, medan analys och avslutande dis-kussion utgår från förstelärarens synvinkel. Uppdraget somförstelärarepåsärskolanutformadesunderläsåret2016/2017,utifrån behoven hos elevgruppen, varmed presentationen avuppdraget som förstelärare föregås av en beskrivning avskolanochdesslärmiljö.Förattvärnaomintegritethoselever,vårdnadshavare och personal, nämns inte skolans namn ochhärmedundviks även enprecis geografiska placering av den-samma. I kapitlet kommer skolan som försteläraruppdragetutgårfrånbenämnassärskolan.

AutismspektrumtillståndochflerfunktionshinderSärskolan som försteläraruppdraget utgår från är en grund-och gymnasiesärskola, där utformandet av undervisningsmil-jön och personalens kompetens är anpassade för att ta emot

103

elever i sårbarhet1 inom autismspektrumtillstånd. Personalenpåsärskolanfördelasiarbetslagochorganiserassåatten,ellertvåspeciallärare,ellerspecialpedagogermedundervisningsan-svar, samarbetarmed ett antal elevassistenter kring en elev-grupp.Skolantaremoteleverfrånförskoleklasstillgymnasietssista år. Under läsåret 2016/2017 var eleverna indelade i tregrupper,med fyra till åtta elever i varje undervisningsgrupp.Samtliga elever harnågon formav intellektuell funktionsned-sättning, merparten har autismspektrumtillstånd (AST) ochnågra av eleverna har även synnedsättning/blindhet. Särsko-lans lokaler saknar nära fysisk anslutning till annan grund-,eller särskoleverksamhet, men ligger i nära anslutning tillomgivande lokalsamhälle, vilket möjliggör elevernas delta-gandeisamhällslivet.

FörsteläraremedansvarförkollegialaträffarPåsärskolanharförstelärarenettskolutvecklingsuppdragmedfokuspåautism.Iuppdragetför2016/2017,ingickattfungerasombollplankåtrektor,samtledakollegialtutvecklingsarbetegenomkollegiala träffar. Vidde kollegiala träffarnamöts sko-lans lärare (fritidspedagog, specialpedagog och speciallärare)under två timmar varje månad. Inriktning på förstelärarensuppdrag utformas utifrån utvärdering av föregående läsårsarbete, där rektor i samråd med förstelärare och kollegium,väljerutprioriteratutvecklingsområde.Förstelärarenansvarar

1 Begreppet sårbarhet, användshär utifrånBruces (2016) definition, ävenomBrucesbegreppfrämstkopplastillspråkligsårbarhet.Sårbarhet,kanpåettmerprecistsättänsvårighet,beskrivadenutsatthet,sompersonerinomautismspektrabefinnersigi.Brucebeskriverattomgivningensförväntning-ar och krav kan trigga igång en känsla av språklig osäkerhet hosbarn/eleversomiannankontext,underandravillkorskullevarasymptom-fria.Bruceredogörförattbarnetkanhaennedärvdsårbarhetibotten,sommärks först när den språkliga förmågan inte matchar omgivningens för-väntningarochkrav(Bruce,2016).

104

för att det kollegiala arbetet genomförs,medan rektorn avgördess riktning. Rektornbeslutarnärdekollegiala träffarna skaägarumochförstelärarenöverlämnarterminsvisettöversikt-ligtschema,därdetframgårhurlärarnaskaförberedasiginförträffarna. Under läsårets gång kompletterar försteläraren detöversiktliga schemat, med specifika uppgifter inför träffarna.Uppgifterna kan bestå av ett område att läsa in, ett specifikttemaattreflekteraöver,ellerettämneattförankraiarbetsla-get.Under läsåret2016/2017hadeförstelärarenpåsärskolanentimmenedsattundervisningstidiveckansomförutsättningföruppdraget.

SpråkochkommunikationKommunikationsämnet har i många år varit ett prioriteratutvecklingsområdeiundervisningenpåsärskolan.Attkommu-nikationsämnet varit prioriterat hänger sammanmed elever-nas funktionsvariationer, då merparten av eleverna harvariationerinomautismspektrumtillstånd.

Autismspektrumtillstånd (AST) medför ofta svårigheter inomspråk- och kommunikationsutveckling, då diagnoskriteriernainnefattarsvårighetermedsocialt samspelochömsesidigkom-munikation(DSM-5).Förattlyftaframhurundervisningenochlärandemiljönkanavgöraomfattningenaveleverssvårigheterinom samspel och kommunikation, har Bruce (2016), införtbegreppet, språklig sårbarhet. Till följd av språklig sårbarhet,kaneleveruppleva frustrationochhopplöshet inför skolarbe-tet, vilket kan visa sig genom utagerande beteenden, ellersymtom som nedstämdhet, eller magont. Hos merparten aveleverna på särskolan finns någon form av problemskapandebeteende,där lärareoch skolledningmed stödav innebördenav språklig sårbarhet (Bruce, 2016), dragit slutsatsen att

105

elevernas svårigheter inom samspel och kommunikation kanhabidragittillderassårbarhet.

Inför läsåret 2016/2017, fann lärare och skolledning att kol-legialkunskapsutveckling inomundervisningavkommunikat-ionsämnet var centralt för att kunna erbjuda elevernamöjlighet att uppnå läroplanens (Skolverket 2011, 2013)direktiv om inflytande och delaktighet. Betydelsen av möjlig-heten till delaktighetmotiverades genom Skolverket direktiv,kring att utformningen av undervisningen ska: ”… bedrivas idemokratiskaarbetsformer… (Skolverket,2011, s. 8)”. Förattlyckas bedriva undervisning i demokratisk anda behöverläraren tillsammans med sitt arbetslag skapa utrymme ochförutsättningarförelevenattsåvälutveckla-,somfinnavägarförattpraktiserasinakommunikativafärdigheter.

Underläsåret2016/2017fickeleveridenkommundärsärsko-lanärplaceradisambandmedattdebörjadeiåk7tillgångtillen personlig dator. På särskolan fick eleverna istället tillgångtill en personlig Ipad. En stor del av eleverna undervisadesredaninnanläsårsstarten2016/2017medIpadförkommuni-kationochkunskapsutveckling.

InförläsårstartenframstodbehovetavenIT-satsning,förhelapersonalgruppen som avgörande, då utvecklingsgruppen(bestående av lärare med undervisningsansvar, förstelärareoch rektor) såg att elevernamed stöd av digitala hjälpmedelskullekunna fåytterligare redskap förattutvecklakommuni-kativ kompetens. Utvecklingsgruppen såg också att hela per-sonalgruppenbehövdefåmerkunskapomspråkutvecklingochanvändandeavIpadförkommunikation,förattdärmedkunnavara till stöd för eleverna och för varandra. Genom att skapaförutsättningar för en utjämning av kunskapsnivån hos helapersonalgruppen avsåg satsningen att ge eleverna förutsätt-

106

ningarattmedstödavapplikation i Ipadpratamedvemsomhelst på skolan. De riktlinjer som drogs upp initialt kring attutveckla elevernas språk och kommunikation, sammanfölldärmedmedkommunenssatsningavdigitalaverktyg.

Denapplikationsomredaninnanläsårsstarteniaugusti2016,introducerats förnågraavelevernavarFotokalender.Fotoka-lendernärfrittnedladdningsbarochharutvecklatsvidCenterför kommunikativt och kognitivt stöd,HMC vidHälsaochhabilitering, landstinget Uppsala län (Johansson, 2017). Foto-kalendernharskapatsförattgeanvändarenstödfördelaktig-het och aktivt återberättande. Det som lärare ochvårdnadshavare kunnat se som värdefullt med applikationenfotokalendernärattelevernameddenkunnatkommunicerapåettmerkomplettochsjälvständigtsättäntidigare.Medstödavbilder och foton som tagits på skolan har eleverna genomapplikationenskalenderfunktionkunnatberättaomsindagnärdekommerhemfrånskolan.Fotokalendernhar fungeratsomersättare, eller komplement för de dagböcker som tidigareanvänts, där eleven tillsammans med lärare och assistenterklistrat in bilder och skrivit om dagen. De iakttagelser somsåväl vårdnadshavare, som personal på särskolan gjort kringelevernasanvändandeav fotokalendern, stämmervälöverensmed det Thunberg (2007), beskrivit om kommunikation ochsamspelhosbarnmedautismihemmet,därThunbergpåvisatenmarkantökningavkommunikationseffektivitetiaktiviteterdärsyftetvaritkommunikativtsnarareänpraktiskt.Thunbergs(2007) konklusion kring barnets intresse för samspel i kom-munikativt syfte, indikerar potential till kunskapsutvecklinggenomredskapförattåterberätta.Men,förattkommunikationmed redskap ska kunna fungera behöver eleverna ha motta-gare på båda sidor av skolan, varmed även vårdnadshavarna

107

behöverfåhandledning/utbildningianvändningavapplikationsomredskap/hjälpmedel.

Skolutvecklingsområde,kontrafokusområdeförkollegialtlärandeFokus i det kollegiala arbetet, som försteläraren på särskolanansvarar för att driva, är intimt sammankopplatmed skolansprioriterade utvecklingsområde, vilket under läsåret2016/2017 var att utveckla elevernas kommunikation fördelaktighetochinflytande.Elevernaslärandeharhögstapriori-tet inom skolan verksamhetsområde, ändå har fokus i detkollegiala lärandet, vilat vid lärarnas lärande. Prioriteringen,att lägga fokus vid det kollegiala lärandet kopplas här tillKornhalls(2015)redogörelseförlärarenskunskapsutveckling,kontra tävlan i mätbara resultat skolor emellan. Kornhallbeskriver att först när varje lärare ges möjlighet att tillsam-mans med sina kollegor förbättra sin undervisning, kommerundervisningen hamna på toppen av den internationella ut-bildningstävlingen,vilketnärlärarnakommitsålångtkommerattsaknabetydelse,dåintressetviddet laget intekommeratthandlaomtävlan,utanomattallabarnskafåsåbrachanserilivet som möjlig (Kornhall, 2015). Författaren lyfter frammetastudieravGuskyochYoonkring fortbildning för förbätt-raderesultat,vilkavisatattavgörandeföromlärarnaslärandeskaresultera i förbättraderesultat förelevernaärattutveckl-ingsområdet fokuserarpåett särskilt områdeochattutveckl-ingsprojektet centreras kring att förbättra lärarnas kunskapinomdettaområde.Kornhallbeskriverhurdenmesteffektivafortbildningen sker genom varsam anpassning av olikameto-dermotvaldriktningdärhänsyntagitstilldenaktuellakontex-ten(Kornhall,2015).

108

På särskolan enades skolledning och kollegium om att detövergripande utvecklingsområdet innevarande läsår, var attutveckla elevernas kommunikation för delaktighet och infly-tande. Med koppling till Kornhall (2015) resonemang omförsiktig anpassning av metoder mot ett specifikt mål, komfokusfördetkollegialalärandetatthandlaomlärarnaslärandemedfokuspåattoptimeralärarensförutsättningarattutvecklaelevernas möjlighet till förbättrad kommunikation för delak-tighetochinflytande.

Utifrån särskolans utvecklingsområde fanns en förväntan omatt utbildningssatsningen för personalen skulle kunna ökaeleverna förutsättningar att utveckla sin kommunikation,varmed eleverna skulle beredas utökat inflytande i undervis-ningen.Samarbetemedvårdnadshavarnakringapplikationer-na Avaz och fotokalender förväntades även göravårdnadshavarnadelaktigaiutvecklingsprocessen.

Vartefter det kollegiala arbetet fortskred, försköts fokus iskolutvecklingsuppdraget. Under höstterminen 2016 lågkunskapsutvecklingkringIpad,somverktygmedapplikationenAvaz i fokus, men efter diskussioner tillsammans med lärar-gruppen och rektor i sambandmed terminsstarten vårtermi-nen2017,insågkollegietattapplikationsnararevarettmedelenettmål.Fokusiutvecklingsarbetet,lågkvarvidattutvecklaelevernaskommunikationmed fokuspådelaktighetoch infly-tande. Utifrån några av de grundläggande och fördjupadeformuleringarna i kunskapskraven för grundsärskolan (Skol-verket, 2011) formulerades en målbild kring att eleverna påsärskolan ska kunna: initiera och avsluta kommunikation,fråga, svara, beskriva ochberätta i olika sammanhang, delta iatt använda kommunikationsverktyg, identifiera ord, begreppochsymbolerpåettisammanhangetrelevantsätt

109

UtvecklingsinsatsenssyfteMed avstamp från särskolans prioriterade utvecklingsområde2016/2017 – syftar det kollegiala arbetet 2016/2017 till att:utveckla kollegiets förutsättningar att stärka elevernas kun-skapsutveckling inom kommunikationsområdetmed fokus påelevensmöjlighettilldelaktighetochinflytande.

Genomförande Det övergripande utvecklingsområdet, att stärka lärarnasförutsättningar att utveckla elevernas kommunikation fördelaktighet och inflytande har varit detsamma under läsåret2016/2017, men processen har medfört att det kollegialaarbetetmodifieratsunderläsåret,somföljddäravpresenterasgenomförandeitvådelat,fördeladeefterläsåretsterminer.

Del1.Höstterminen2016.Förattinventerakunskapslägetinleddesutbildningssatsningenav att försteläraren utformade en enkät, där hela personal-gruppenfickbesvarafrågorkringsittkunnandekringapplikat-ioner för kommunikation. Samtliga personalkategorier fickfylla i enkäten förgöraen självskattningavupplevdkunskap.Förattfåsvarpåpersonalenskunskapsnivåinnanutbildnings-satsningen i applikationen Avaz, besvarades enkäten innandenna påbörjades. (Enkäten besvaras senast 30/10-16 ochutbildningssatsningenpågickmellan31/10-1/11-16.)

Ibild1gesensammanställningavpersonalenssjälvskattningkring upplevd kunskap vid användande av applikationer förkommunikation tillsammansmed elev, innan utbildningssats-ningenpåbörjades.Resultatetvisarattdenupplevdakunskap-en hos personalen varierade kraftigt. Endast en av detillfrågade angav att denne hade tillräcklig kunskap kringanvändande av applikationer för kommunikation tillsammans

110

medelev.Någraangavattdekändesigosäkra,medanmerpar-ten uppfattade att de hade viss kunskap, men upplevde ettbehovavattlärasigmer.

Bild 1. Personalen svarade på frågan: ”Hur bedömer du dinkunskap kring användande av appar för kommunikation till-sammansmedelevpå---skolan?”.

Personalenfickocksåsvarapåomdeinulägetanvändenågonformavapplikationförkommunikationtillsammansmedelev,sebild2.Resultatetvisarattallasomsvaradepåenkätenangavattdeanvändenågonformavapplikationförkommunikation,mensvarenvisadepåenvarierande intensitet i användandet.Åttaavtrettonsvarande,angavattdeanvändeapplikationförkommunikation dagligen. (En person valde att ej besvarafrågan.)

0 2 4 6 8 10 12

Jagharingenegentligkunskap

Jagkanlite,menkännermigosäker

Jagharkunskap,menbehöverläramigmer

Jaghardenkunskapjagbehöver

111

Bild 2. Personalen fick svara på frågan, ”Använder du någon`app´ applikation/program i Ipad, för kommunikation i dittarbete tillsammans med elev (App för kommunikation kanexempelvis vara Avaz, Widgit go, Talking cards, fotokalender,NikiDiary,ellerGridPlayer)”?

Under höstlovsveckan (Vecka 44, 2016) genomgick hela per-sonalgruppenpåsärskolanentvådagarsutbildningmedinter-nat,ianvändandeavapplikationAvaz.MattiasDavidsson2somöversattochutvecklatapplikationenförsvenskaanvändarevardensomstodförutbildningssatsningen.

Under höstterminen 2016 enades lärarna under en kollegialträffomengemensamdefinitionavbegreppetkommunikation.Att utvärdera arbetet med applikationer, där applikationenAvaz initialt stod i fokusvarnågot som lärarnaarbetademedvidvarjekollegialträff.Förattskapaförutsättningarförförtro-

2Se,Davidsson (2015) påHej på dig det här är appenAvaz! På Svenska. -YouTube

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Vetej

Nej

Ja,meninteregelbundet

Ja,någongångiveckan

Ja,dagligen

112

lighetenochstärkabandenkollegornaemellanarbetadelärar-naävenmedattgeochtafeedbackfrånvarandra.

Del2.Vårterminen2017Föratt jämnautkunskapsnivånochsamtidigt stärka lärarnassamsyn kring barn och ungas språkutveckling köptes BarbroBruces(2016),Språkligsårbarhetiförskolaochskola, in.Införvårterminensstarten, vid en kollegial träff i december 2016,deladesbokenut,tillsammansmedläsanvisningar.Förstelära-ren kompletterade läsanvisningarna under vårterminen meduppgifterattreflekteraöver,bådeienskildhetochtillsammansmed arbetslaget, härmed fanns en förväntan om att arbetet idenkollegialagruppenskullespridakunskapomspråkutveckl-ingävenutanförlärarkollegiet.

Under arbetet med Bruces (2016) bok lyfte lärarkollegiettillsammans ut innehåll med särskild relevans för elevernasspråkutveckling. De ämnen som lärarna tagit fasta på vidläsningenanvändes somdiskussionsunderlag inomdenkolle-gialagruppen.Någraavdetemansomlyftsframfördessedanvidareut iarbetslagendärdetäven förankradeshoselevassi-stenterna.

Arbetetmedattförankradelaravinnehålletiboken,kundegåtillsåattlärarnavaldeutdelaravkapitel,vilkaansågssärskiltbetydelsefulla,gavkollegornaiarbetslagetmöjlighetattläsainsig, föratt sedandiskutera innehålletunderarbetslagsträffar-na.Delaravdiskussionernafördessedanåtertilldenkollegialalärargruppen.

UndervårterminenframskredsamarbetetmedMattiasDavids-son. Vid ett tillfälle genomförde Davidsson (nu i egenskap avuniversitetslektor)tillsammansmedenkollegaintervjuermedlärarna för att ta del av deras erfarenheter, samtidigt fick

113

lärarlagetrepetitionkringviktigakomponenterförattutvecklaelevernasspråkligarepertoargenomanvändandetavapplikat-ionen.Isambandmeddettaerfarenhetsochkunskapsutbytehölls även, ett föräldramöte, där Davidsson i sin egenskap avsåväl förälder som utbildare gav föräldrarna en översiktligföreläsning om användandet av applikationen Avaz och dessmöjligheter.

FörutomattläsaochdiskuteraBruce(2016)användelärarkol-legiet även Aherns (2017) artikel om betydelsen av att elev-gruppenskaberedasmöjlighetattupprättaeninredialogfram,därlärarkollegornablandannatreflekteradeöverhurdeninredialogenkangeelevernamöjlighettillaffektreglering.

Vid den sista kollegiala lärarträffen skapade kollegiet ett ge-mensamtdokument,därlärarnatillsammansskrevframvaddelärtsigochhurdekundetänkasigattarbetavidare.Efterdensista träffen fortlöpte arbetet någon vecka till genom gemen-sammareflektionerviamailochvidareutvecklingavdokumen-tetpådengemensammaplattformenpåGoogledokument.

Resultat Ht2016:Lärarnas månatliga kollegiala träffar föregick parallellt medutbildningssatsningen för hela personalgruppen kring Avaz,varmed lärarna fick möjlighet att diskutera, utvärdera ochutbytatipskringhurarbetetmedattförankraapplikationerförkommunikationfortskred.

114

Förankrafortbildningssatsningenielevarbetet.. Införnågraavdekollegialaträffarnaficklärarnaiuppdragattta med någon bild, berättelse, eller filmklipp på när elevenanvände applikation på Ipad, eller annan informationstek-nologi(ljudfil,taldator)förattkunnaexemplifieraelevarbetet.Under de kollegiala träffarna diskuterade lärarna hur arbetetfortskred, utbytte kunskap kring användande och metod ochdelgavvarandrasinaerfarenheteravhandledningochdiskuss-ioner ute i arbetslagen. Under en kollegial träff i december2016, konstaterades att delar av det som varit projektetsinitialamålsättningar, att öka elevernas användande av appli-kationerförkommunikationuppnåtts,dåanvändandeavappli-kationer för kommunikation ökat i samtligaundervisningsgrupper. Vid tillfället använde samtliga elever3applikationerförkommunikationochsamspel.

Vt2017.Parallellt med det bokcirkelliknande arbetet kring Bruces(2016) bok, fortlöpte arbetet med att förankra och utvecklaarbetetmedapplikationerförkommunikationipraktiken.

SamsynkringbetydelsefullabegreppUnder de kollegiala träffarna arbetade lärarkollegiet fram ensamsyn kring betydelsefulla begrepp. Lärarna hade införträffarna fått i uppgift att samla information, reflektera ochförbereda sig för att presentera ett begrepp, där resultatetknöts såväl till undervisningen, som till sökningar i litteraturoch på webben. Kring begreppet kommunikation enadeskollegiet om ett gemensamt begrepp, vad gäller begreppeninitiera- ochavsluta samspel handladedet intepå sammasätt3Gradenavanvändandetvarierade,förenelevmedblindhetikombinationmed omfattande intellektuell funktionsnedsättning, var användandet avapplikationerförkommunikationlitet,menejobefintligt.

115

om att definiera, utan mer om att pröva sig fram och såvälavgränsa, som vidga betydelsen av begreppen, för att på ettsäkraresättkunnabedömakunskap inomområdena. Ibild3.redovisasresultatetavdetkollegialaarbetetkringbegreppen.

Bild3.Resultatavkollegietsarbetekringbetydelsefullabegrepp.

Vidvårterminensavslutandeträffframkomattlärarnaupplev-deattsärskolanssatsningpåutbildningiapplikationenförhela

• DensomkommunicerarmåsteriktasigOllnågon,ANkommunicerainnebäraNlyssna,taOllsigochanpassasigOllmoNagaren(Fors-Andrée,2017).

KommunikaOon

• ANstartanågonOng,kanvarasamspel,ellerenakOvitet.• ElevernasmöjlighetaNiniOera,knötsävenOlleNmerkriOsktperspekOv.Vilketutrymmegerlärareelevenförinflytandeiklassrummet?KopplatOllvonWright(2009)arOkelompedagogiskavillkorföreleversinflytande.

IniOera(samspel/kommunikaOon):

• Dethandlaromverbalasignaler/ordochkroppsspråk• AlltfrånaNvändasigbortochmedkroppengöraenmurmotomvärlden,OllaNförsikOgtpuNaundandenandra,ellerännumerkraffullasignaler.• ElevenskunskapkringaJavslutakommunikaKon/samspel,börinnehållaenstrategisommöjliggörförpersonenaJtauppsamspeltigen.

Avsluta(samspel/kommunikaOon):

116

arbetslaget, det kollegiala arbetet kring applikationer medkunskapsutbyte och bokcirkel, föreläsningen för vårdnadsha-varekringapplikationenAvaz,samthelaarbetslagensinsatserielevarbetet(därelevassistenternamångagångervaritdesomvisatvägenförsåvälandraelevassistenter,somlärare)innebu-ritenkunskapsutvecklingförallapåskolan.

FortsattutvecklingavanvändandeavapplikationförkommunikationDet uppföljande frågeformuläret (besvarad senast 16/6-17)visadeattdetdagligaanvändandetökatmarginellt, istället föråttaavtretton(bild2),angavnioavtrettonidensenareunder-sökningen(bild4)attdeanvändeapplikationförkommunikat-ion dagligen. Samtidigt var det en person färre, jämfört medresultatet idet tidigare formuläret, somangavattdeanvändeapplikationer varje vecka. En möjlig orsak till att den kun-skapsutveckling som lärarkollegietbeskrivit underdekollegi-ala träffarna, inte lämnade spå i formulären kan bero på attdelar av personalgruppen bytts ut mellanmätningstillfällena,varmed det tillkommit personal, för vilka applikationer förkommunikationvarnyttochobeprövat.

117

Bild 4. Personalen fick svara på frågan, ”Använder du någon`app´ applikation/program i Ipad, för kommunikation i dittarbete tillsammans med elev (App för kommunikation kanexempelvis vara Avaz, Widgit go, Talking cards, fotokalender,NikiDiary,ellerGridPlayer)”?

Vad gäller upplevelsen av säkerhet i användandet visade detuppföljande frågeformuläret att fyra (av tretton svarande)upplevdeattdehadedenkunskapdebehövde(bild5),jämförtmeden(avtretton)svarandevidhöstterminensmätning(bild1),vilketindikerarenökadsäkerhetianvändandet.

0 2 4 6 8 10

Vetej

Nej

Ja,meninteregelbundet

Ja,någongångiveckan

Ja,dagligen

118

Bild 5. Personalen svarade på frågan: ”Hur bedömer du dinkunskap kring användande av appar för kommunikation till-sammansmedelevpå---skolan?”.

I formulären ges enbart svar på frekvensen av personalensanvändande av applikation för kommunikation tillsammansmed elev, men formulären ger inte svar på hur användandetavancerat. Under läsåret 2016/2017 delgav lärarna under dekollegiala träffarna varandra hur elevernas användande ut-vecklats. En sammanställning av minnesanteckningar frånkollegiala träffar läsåret 2016/2017, visar på exempel på hurelever utvecklat ett varierat och fantasifullt användande avapplikationer för kommunikation. Initialt användes applikat-ionernafrämsttillattbegäratillbehörtillmåltiden.Itaktmedatt tillgången till Ipadökadeoch tåliga fodral inköptes, ökadetillgängligheten till redskapet Ipad för en större del av elev-gruppen. Under de kollegiala träffarna återberättade lärarnaförvarandravadsomhändenärelevernasjälvagavsmöjlighetatt experimentera med sin Ipad. Exempelvis berättade enlärarehurenelevanvändeIpadförattåterupplevahändelser

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Jagharingenegentligkunskap

Jagkanlite,menkännermigosäker

Jagharkunskap,menbehöverläramigmer

Jaghardenkunskapjagbehöver

119

(framförallt i fotokalendern, ellerbildgalleriet), enannanelevanvände applikationer för att ”känna på” ord och språkljud(framföralltiAvaz).Efterentidsanvändandeframkomettmerexpressivtanvändande,därexempelgavspåhurenelevmedhjälpavapplikationi Ipadkundeställafrågoravsocialkarak-tär till personer utanför den närmaste sfären, till exempel påhurandraeleveranvänderedskapet tillattspela inhändelseroch ljud för att sedankunnaanvändadessa för att kommuni-ceraochåterberättahändelserförbetydelsefullaandra,somenlärare,ellergranne.

Förankringiarbetslaget.Även om uppdraget som förstelärare läsår 2016/2017, varitfokuserat på lärarnas lärande, har försteläraren strävat efteratt det kollegiala utvecklingsarbetet ska medföra utvecklinginomsamtligayrkesgrupper i arbetslagen.Övrigapersonalka-tegorier omfattades av utbildningssatsningen kring applikat-ionen Avaz och har indirekt engagerats när lärarna fåttuppgifterattförankraiarbetslagen.

NedanföljerutdragurentexturBruce(2016)vilketvaltsutavden kollegiala gruppen, förankrats i arbetslaget och sedananväntssomklangbottenförkunskapsutvecklinghoselevassi-stenterna:

…språkandet–detvillsägaanvändandeavspråket–iförskolansochskolansverksamhetkanstimuleraoch utmana,men också vara till hinder i barn ochungasutvecklingochlärande(Bruce,2016,s.16).

Enelevassistentuttryckteattefteratthan fått tidatt läsaochreflektera över citatet kom han på att han haft för vana attpratamedenavelevernaprecissomomdenneförstodallting.Efter att ha läst och funderat över Bruces ord hade elevassi-

120

stentenrannsakatsigsjälvochkommitframtillattjustdenneelev, antagligen var den elev som förstod allra minst av denverbala kommunikationen. Arbetet kring citatet och Brucesbegreppsårbarhet,hadefåttelevassistentenatttänkaom.

Under en kollegial träff gav en lärare ett annat exempel, somutgickfrånenhistoriadärenelevassistentpekatpåschemabil-den för skolsköterskanoch samtidigtuppmanatdenelev somhan arbetademed att: ”gå till skolsköterskan, hon ska ta dinlängd och din vikt”. Varav eleven gick upp i affekt och skrek:”Inte skolsköterska - inte ta längd och vikt”. Genom att lyftaexempleturelevensskolvardagblevdenspråkligasårbarhetenkonkretochkännbarförossalla.Attuppmanasattgåtillnågonsomtarenslängdochvikt–vadblirdåkvar?Detärlättattlevasiginidetreellahotetomattbliförintad.

Engagemang/ViljaattutvecklasIdetarbetslagsomförstelärarearbetadei föreslogdenne, liteskämtsamt att hon kunde sätta upp ett avsnitt till läsning påinsidan av dörren till personaltoaletten. Då skulle det finnastillfälleförallaattläsainsigilugnochroinförarbetslaget.Detvarmedvissbävan,somlappensattesupp,förtänkomelevas-sistenternaskullekännasigförföljdaochreagerapåattdeintetilläts en lugn stund ens inne på toaletten. Men lappen komupp. En tid efter arbetslagsträffen togs lappen bort och snartkom frågan - vad ska vi fundera på nu? Ett nytt avsnitt attsattesupp.

121

Bild6.Lapppåinsidanavpersonaltoaletten.

KollegietssammanfattningUnder den avslutande träffen svarade lärarna gemensamt påfrågan:

Vadharvilärtossunderläsåretsomkangeossbättreförutsätt-ningar att utveckla elevernas förutsättningar att: initiera ochavslutakommunikation:

• DetharvaritomvälvandeförosssomkollegiumattfånykunskapomelevensanvändandeavbildersomAKK,därvi tagit till oss att utbudet av bilder i bildkartor ochkommunikationskartorinteskabegränsas,utanattele-verna ska hamöjlighet att pratamed vilka ord de vill,ochomvaddevill.Exempelvis skaelevenkunnaprata

122

om att “ringa i hissen”, eller under toalettbesök fråga:“vadskaduhapådigpåskolavslutningen”.

• Viharanammatettmerkritiskt förhållningssätt till in-formationochdirektiv somges av föreläsare och sam-arbetspartners,genomattvinumerinteokritiskttartilloss informationen,utan istället först frågarefterkällanochutvärderardetvihörtochlästom.Ettvetenskapligtförhållningssätt.

• Vi har arbetatmedord av avgörande innebörd för vårförmågatillundervisningochbedömning,dåviväntochvridit på begreppen med betydelse för kommunikat-ionsområdet, exempelvis: begreppen initiera och av-sluta.

• språkutveckling -språklig sårbarhet, begreppet visadesigvaraanvändbart föross,ochBrucesbokgav intres-santaperspektiv

Sammanfattning och reflektion Det kollegiala lärande som skett på särskolan under läsåret2016/2017,kanintebetraktassomenproduktavförstelärarenoch inte ens lärarkollegiet står ensamma för den utvecklingsomskett.Detkollegialalärandetärengemensamprodukt,därsamtliga parter inom särskolan har medverkat. Vårdnadsha-vare och korttidspersonal har deltagit i föreläsning om appli-kationerochdärmedmedverkat till att fångauppoch tavid ielevernasutvecklingutanförskolan.Särskolanseleverharvisatvägen,bådegenomattdeltaochgenomattvisapåalternativ,ellermotståndtillmedverkan.Elevassistenternahar irelationtill eleverna verkställt det samspel som eftersträvats ochdessutommångagångervaritdesomipraktikenfåtthandledalärarna i handhavande av applikationer på Ipad. Rektornsmedverkan har avgjort riktningen för det resultat som fram-

123

kommit, genom att såvälmöjliggöra kollegiala träffar, avsättamedel för fortbildningsinsatser, ange, samt flytta fokus i detkollegialauppdraget.

KollegietstankaromfortsattutvecklingUnder den avslutande träffen togs frågan om riktning förfortsattutvecklingupp,svarensomgavsvarattkollegietville:

• fortsätta vidareutvecklakommunikation med Avaz, ut-vecklabådeelevernasochpersonalenskunskap

• arbeta medmatris, för kartläggning av kunskapsnivånpånulägetavelevernaskunskapkring språkochkom-munikation

• vidareutveckla elevernas möjlighet att prata medvarandra

FörstelärarensreflektionerSvaren som ges utifrån frågeformulären, ger inte en objektivbildavkunskapsläget,utangersvarpådeltagarnassubjektivauppfattningavupplevelsekringdenegnakunskapsutveckling-en.Ytterligareenfaktorförfeltolkning,ärbortfalletvidfråge-formulären. Vid de båda mätningstillfällena skickadesfrågeformuläretuttillsamtligamedarbetare(ca20personer),men vid båda tillfällena svarade 13 personer. Det är intesamma personer som svarat vid de båda tillfällena, varmedsvaren enbart ger en fingervisning av personalgruppens kun-skapsutveckling.Enannanosäkerhetsfaktorärdettolkningsut-rymme som ges. Vid det uppföljande frågeformuläret angermerparten avmedarbetarna, att de har den kunskap som debehöver.Entolkningavresultatetavfrågeformulärenkanvaraatt det inte går att påvisa någon kunskapsutveckling, då detuppmätta kunskapsläget varit stabilt och inte ökat markantmellan tillfällena. Den marginella ökningen av upplevd kun-

124

skap,kanvisapåattkunskapenännuinteblivitgeneraliseradblanddemerosäkraanvändarna.Ettannatsättatttolkasvareni formulären, är att informanterna tagit till sig kunskapen pådjupetochinsettattdeännuintebesitterdenkunskapdebehö-verförattkunnaerbjudaelevernaoptimalaförutsättningarförutveckling.

Dettogtidmigsomförstelärareattfåsynpåmittuppdrag.Förmighardetvaritenhjälpattskiljautkollegietsutvecklingfrånhelheteniskolansutvecklingsområde.Detskullevaraenkeltattsäga att det egentligen handlar om samma sak, då skolansverksamhetsutveckling inte går att avskilja från elevernaslärande,ellerkollegietskompetens,menjagserdetsombety-delsefulltattändåskiljautdetkollegialalärandet,frånskolut-vecklingen i stort, då jag tror att ett utrymme mellanfokusområdena inte skaparett antingeneller, utan istället gerentydligaretillväxt förbådeoch,där lärarkollegietutvecklingoptimerar elevernasmöjlighet till kunskapsutveckling. VilketkanbeaktasutifråndetKornhallbeskriverhurdenmesteffek-tiva fortbildningen sker genom varsam anpassning av olikametodermotvaldriktning(Kornhall,2015).

Föreliggande kapitel är inte att likställa med en vetenskapligrapport, då dess upplägg inte helt präglats av frivilligt delta-gande, eftersom deltagandet i det kollegiala lärandet varit ende arbetsuppgifter som ålagts respondenterna, dessutomskulledetgåställasigkritisktillförfattarensobjektivablick,dåkapitelförfattarenbådeverkställtrektornsbeslutsomförstelä-rare/projektledare, varit administratör och kritisk granskare.Att delta i forskningscirkeln har medfört möjlighet till såvälprofessionell, som personlig utveckling för mig som förstelä-rare. Genom samtal med andra förstelärare, samt genomförfattandet av föreliggande kapitel har jag nödgats sätta ordpådenkollegialautvecklingenpåsärskolanläsåret2016/2017

125

vilket riktat blicken såväl inåt den egna lärarrollen som utåtmotutvecklingsuppdraget.

Referenser Ahern,Kate(2017).JustTalkingToMyself,Don'tMindMe,hämtatden13juni2017,påhttp://teachinglearnerswithmultipleneeds.blogspot.se/2017/04/just-talking-to-myself-dont-mind-me.html

Bruce,Barbro(2016).Språkligsårbarhetiförskolaochskola.Barnetspråketochpedagogiken.Lund:Studentlitteratur.

Davidsson,Mattias(2015).HejpådigdethärärappenAvaz!PåSvenska,hämtatden17september2017,påhttps:www.youtube.com/watch?v=SEw-HNtzVhg

Johansson,Daniel(2017).Fotokalendern.Hämtatden13May2017påhttp://www.lul.se/sv/Landsting--politik/Verksamheter/Halsa-och-habilitering/Verksamhet/Hjalpmedelscentralen/Center-for-kommunikativt-och-kognitivt-stod/Projekt-i-centret/Fotokalendern/

Fors-Andrée,Jeanette(2017).Kommunikationsbegrepp–etthavavdefinitioner.Hämtatden14maj2017,påhttp://www.jeanettefors.se/tag/vad-ar-kommunikation/

Kornhall,Per(2015).Förstelärarenenhandbok,Stockholm:NaturochKultur.

Skolverket(2011).Läroplanförgrundsärskolan2011(revide-rad2016).

Skolverket(2013).Läroplanförgymnasiesärskolan2013

126

Thunberg,Gunilla(2007).UsingSpeech-GeneratingDevicesatHome:AStudyofChildrenwithAutismSpectrumDisordersatDifferentStagesofCommunicationDevelopment.Avhandling

vonWright,Moira(2009).Initiativochföljsamhetiklassrum-met.Enstudieidepedagogiskavillkorenföreleversinflytande,delaktighetochvälbefinnande.Örebro:Örebrouniversitet.

127

Digitalaverktygochbildstöd–ensjälvklarhetigymnasiesärskolan?AvKristinGannby

Inledning Iminrollsomförstelärarepågymnasiesärskolansindividuellaprogram, arbetar jag mot andra pedagoger för att inspirera,stötta och driva till nytänkande när det gäller den digitalautvecklingen och pedagogik. Imitt uppdrag arbetar jag ocksåför att utveckla den kommunikativamiljön genom att tillförabildstöd som en naturlig del i undervisningen och i skolansolika miljöer. I handledningen till Värderingsverktyg för till-gänglig utbildning-förskola och skola från Specialpedagogiskaskolmyndigheten, (SPSM,2014)beskrivsdetattkommunikat-ion är en grundläggandemänsklig rättighet och en förutsätt-ning för inlärning. Alla kan inte tala, men alla kankommunicera.Fungerandekommunikationärenförutsättningförlärandeochettkommunikativtutvecklandearbetssättäravstorbetydelse.Förattelevermedolikakommunikationsformerskakunnadelta iundervisningenochfåförutsättningarattnåskolansmål,behövsenkommunikativmiljömedtillgångtillettvarierandesättattkommunicera.

Denidésomliggertillgrundförminutvecklingsinsatsgrundarsigpåattjagunderläsåret2013-2014deltogienutbildning,IToch specialpedagogik som anordnades av kommunens dåva-randeDatortek.Samtidigtgjordesdetenövergripandeplanförutvecklingavdigitalaverktygocharbetssättiområdesärskola,därprojektetssyftevarattstärkadenpedagogiskapersonalens

128

kompetens, utveckla nya arbetssätt samt öka tillgången pådigitalaverktyg.IBarn-ochutbildningsnämndensmåldokument2016-2018,kandetutläsasattdigitalaverktygärennaturligavdel av vår vardag, så också i skolan. Användandet av digitalaverktyg i skolan innebär att eleverna erbjuds viktiga redskapför lärande och en aktiv samverkan med omvärlden. Huvud-uppgiften för gymnasiesärskolan är att förmedla kunskaperoch skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sigochutveckla kunskaper. Genom studierna ska eleverna stärkagrunden för det livslånga lärandet. Våren 2016 presenteradeSkolverket(2016)nationellaIT-strategiermedmåletattsäker-ställaenlikvärdigtillgångochanvändningavdigitalaverktygiförskola och skola. Förändringarna i skolans styrdokumentberor bland annat på att regeringen vill tydliggöra skolansuppgift att stärka elevens digitala kompetens. I Skolverketsförslag till förändringar-Nationella IT-strategier, står blandannat att läraren ska utgå från den enskilde elevens behov,förutsättningar, erfarenheter och tänkande samt organiseraochgenomföraarbetetsåattelevenfåranvändadigitalaverk-tygpåettsättsomfrämjarkunskapsutvecklingen(Skolverket,2016).

Vt-2014fickjagmintjänstsomförstelärare,kravensomställ-des var att den som fickuppdraget skulle ha visat en särskiltgod förmåga att undervisa och hade ett stort intresse för attutveckla undervisningen. I samrådmed rektor specificeradesmitt uppdrag på gymnasiesärskolans individuella program,mitt uppdrag som förstelärare var tidsbegränsat till två år.Samtidigt tillsattesen förstelärartjänstpånationellaprogram-metochentjänstpåintroduktionsprogrammetochävenderasuppdrag specificerades i samrådmedrektor. I sambandmedattdeförstaförstelärarnaikommunenanställdesstartadesdetupp nätverksträffar för förstelärare och beslut togs att ha

129

fortsatta nätverksträffar två gånger per terminmed fokus påförändrings och utvecklingsarbete. Bland annat gavs en ut-bildning kallad Kollegialt lärande i praktiken under hösten2016ochvåren2017medAnnaDavidssonsomföreläsareochutbildare.

Syftetmedmin förstelärartjänst, somvt-2016 förlängdes i treår,ärattfortsättadrivaochutvecklaskolansgemensammamålidendigitalasatsningen.Måletärattökapersonalensintresseochdigitalakompetensförattvågautvecklanyaarbetssättochpåsåsättökaelevernassjälvständighet, lärandeochdelaktig-het. John Steinberg(2013) beskriver i sin bok Lyckas meddigitalaverktygiskolanviktenavattskapaennyfikenhetskul-tur och ger följande exempel över vad en nyfikenhetskulturkaraktäriserasav:

Attkollegerivrigtfrågaromfortbildningochkonfe-rensersomdudeltagiti.

Attdetfinnsenlustattläraavvarandraochfåtipsavvarandra.

Attmaniblandläserpedagogisklitteratur.

Attman ägnar tid åt uppföljningar, utvärderingarochanalyseravvadmangjort.

Att man tillåter de pedagoger som vill prova nyaidéerochsättaigångolikaprojektsomdesjälvaharlustatttaansvarför.

Att eleverna uttrycker en lust att lära och prova.(Lyckas med digitala verktyg i skolan, Steinberg,2013,s.79)

130

Förutsättningar Jagharenheltidsanställningsomspecialpedagogpåindividu-ellaprogrammet. Jagundervisardrygt50procent,övrigtidärjag inte schemalagd, bortsett från elevhälsoteametsmöte ochprogramsamordnarmöte, vilket genomförs varje måndageftermiddag.Jagharfåttavsättaeneftermiddag/v,ca2timmartill mitt uppdrag som förstelärare, övrig tid arbetar jag somövergripandespecialpedagog.

BakgrundSkolan jag arbetarpå är engymnasiesärskola i södraSverige,mednationellaprogramochettindividuelltprogram,påskolanfinns ett även introduktions program. Totalt går det ca 100eleverpåskolan. På individuellaprogrammetdär jagarbetargår ett 30-tal elever som är grupperade efter förutsättningaroch intresseområde. Flera elever har utöver en utvecklings-störning olika fysiska funktionsnedsättningar och en an-norlunda inlärningsprofil/inlärningsförmåga. Ett av skolansmålärattindividanpassaundervisningensåattallaeleverskahamöjlighetattutvecklaseftersinaförutsättningarochintres-sen.

De elever som jag närmast arbetar med är fördelade i tvågruppermedsjurespektivenioelever/grupp,fleraavelevernaärpåtidigutvecklingsnivå,harenautismproblematikocholikapsykiska och fysiska funktionsnedsättningar. Alla elever igruppernaharolikasättattkommuniceraocholikakommuni-kativasvårigheter.Personalstyrkanbeståravenförskollärare,två specialpedagoger och fjorton assistenter, två elever haregna assistenter som inte är anställda av skolan. Flera eleverharettstoromvårdnadsbehovochärmerellermindreibehov

131

avvuxenstödunderheladagen.Underskoldagenochiunder-visningstillfällenaskafleraeleverhamöjlighetattanvändasinapersonliga hjälpmedel, exempelvis olika kommunikations-hjälpmedel utskrivna av Barn-och ungdomshabiliteringen,kommunikationskartor, ögonpekningsdator, läsplatta ellerdatormedkommunikationsprogram. AKKochstrukturärettnaturligtinslagivårtdagligaarbete.Fungerandekommunikat-ion är en förutsättning för lärande och ett kommunikativtutvecklandearbetssättäravstorbetydelseförvåraelever.Förattelevermedolikakommunikationsformerskakunnadelta iundervisningenochfåförutsättningarattnåskolansmål,ärdetviktigtmedenkommunikativmiljömed tillgång till ett varie-randesättattkommunicera.

Som jag tidigare nämnt så är det övergripandemålet förminutvecklingsinsatsattökapersonalens intresse förattanvändadigitala verktyg i undervisningen, för att våga utveckla nyaarbetssättochpåsåsättökaelevernassjälvständighet,lärandeoch delaktighet. I läroplanen för gymnasiesärskolan (Skolver-ket, 2013) kan man i kapitlet skolans värdegrund läsa attskolan ska främja elevens utveckling och lärande samt enlivslång lustatt lära.Eleversmöjlighetattutöva inflytandepåutbildningenochatt taettpersonligtansvarförsinastudiere-sultatförutsätterattskolanklargörutbildningensmål,innehålloch arbetsformer.(s.6) I Skollagens 3 kapitel som beskriverelevernaslärandeochpersonligautveckling,stårattallaeleverskagesdenledningochstimulanssomdebehöverisittlärandeochisinpersonligautvecklingförattdeutifrånsinaförutsätt-ningar ska kunna utvecklas så lång sommöjligt enligt utbild-ningensmål.Mångaeleversomjagmöter imittarbeteharenmycket varierad utvecklingsnivå och olika fysiska funktions-nedsättningar. Flera elever har också en annorlunda inlär-ningsprofil och/eller komplicerad inlärningsförmåga. Jag

132

strävarefterattallaeleverskahamöjlighetattpåverkaomvadsomskahändaochskeiskolan,allaolikheterskarespekteras.Detärenstorutmaningatt försökaanpassaskolansmiljöochindividanpassamaterial ochövningar för att varje elev ska fåmöjlighet att utvecklas efter sina behov, intresse och unikaförutsättningar. I mitt utvecklingsarbete har jag tagit del av”Värderingsverktygförtillgängligutbildningförskolaochskola”från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM, 2014).Värderingsverktyget är en del av ett helt paket med verktygsomtagits framavSPSMochHandikappförbundenochbeståravtredelar.Iskriftenbeskrivsblandannatattundervisningenskaanpassassåattdenärtillgängligochskaparförutsättningartilldelaktighetiallaaktiviteter.Förattgebästaförutsättningartilldelaktighetochintegöraanpassningenenbarttillenindivi-duell insats, bör en stor del av undervisningsmaterial ochaktivitetergörasvalbaraföralla.

Tillvägagångssätt Jagarbetaraktivtförattutvecklaundervisningen,strävarefteratt främjadetkollegialasamarbetetoch lärandet. Jag försökerbesvarafrågoravpraktiskkaraktär,ochgertipsochidéerhurmankanintegreradigitalaverktygiundervisningen.Jagförsö-kerhållamiguppdateradinomämnetochinspirerasmycketavatt följa olika pedagogiska forum, bloggar och socialamedier,samttardelavnyforskningochlitteratur.Imittspecialpeda-goguppdragärjagsedantvåårtillbakaendelavskolanselev-hälsoteam(EHT)och deltar regelbundet varje vecka i EHT-mötena.Föratttydliggöraförallaelevervadelevhälsaninne-bärharjagtillverkatanslagmedbildstödochfotopåallasomingårielevhälsanochvadvikanvaraettstödi.Allaielevhälso-teamet har också fått anslag med foto och bildstöd på sinaytterdörrarochkontor,förattförtydligaförelevernavemsomfinns bakom vilken dörr och vad de olika yrkeskategorierna

133

kanhjälpatillmed.Detfinnsintenågontraditionellervanaförelevhälsoteamets professioner att använda sig av bildstöd isamtalenmedeleverna.Viktenavattregelbundetanvändasigavbildstödisamtalmedeleverärnågotsomjagoftapåpekarpåvåragemensammamöten.Ibörjanavterminsstartentasallanya elever upppåEHToch en gång/termin har elevhälsotea-met tillsammans med mentorerna genomgång av alla elever.Viddessatillfällendiskuterarvigemensamtomhurviarbetarmedelevenpåbästasättochvilkaresurser,anpassningarochhjälpmedelsomeventuelltbehövssättasin.Ettbraexempelärgymnasiesärskolans individuella program i Sundstad däreleverna erbjuds hälsosamtal med hjälp av appenWidgit Go.Här får elever som tidigare på grund av omgivningens be-gränsningar inte haft möjligheter att göra sig förstådda an-vändabilderförattbeskrivasinhälsaochsittmående.

Jaghararbetatmedochmedverkattillatt:

• Skolan har satsat på ett gemensamt bildstödsprogram,InPrintsomallpersonalharmöjlighetattanvända.

• TillsammansmedspecialpedagogeniCentralabarn-ochelevstödsteametutformatstudiedagarmedfortbildningiInPrintprogrammet.

• Tagit fram olika stöd-och arbetsmaterial med bildstödtillelever.

• Utvecklatanvändandetavdigitalaverktygochkommu-nikationshjälpmedel.

• UtvecklatenkätenTrygghetochtrivselmedbildstöd.(sebilaga14)

• Medverkat tillattskolanköpt insmartboard till indivi-duellaprogrammet.

• Handledningavlärareochassistenter.

134

• Tillfört bildstöd som en naturlig del i skolans miljöer.(sebilaga15)

• Deltar regelbundet i elevhälsoteamets möten där visträvarefterattbliettnaturligtbollplankförlärarnapåskolan.

Dåjagsträvarefterattallaeleverpåskolanskahamöjlighetattuttryckasinaåsikterochfåmöjlighetattpåverkavadsomskahändaochske i skolanhar jag i samrådmedrektorutvecklatoch förenklat enkätenTrygghet ochTrivselmedhjälp avbild-stöd. Många elever på individuella programmet har svårafunktionsnedsättningar och behöver individuellt anpassadeinstruktioner och kan inte svara på egen hand. Enkäten haranvänds under de två senaste läsåren och resultatet visar attsvarsfrekvensen ökat och i stort sett alla elever svarar påenkäten. För flera elever på individuella programmet har viytterligarefåttförtydligaochförenklafrågornaförattelevernaskaförsökaförstå,genomattanvändaossavsamtalsmatta.(sebilaga16)Dethardockvisatsigattendelläraresomanväntsigavenkätenmedbildstöduppfattatdetvaritsvårt förelevernaatt svarapåvissa frågor. Enstorutmaning förmigärhärattökaförståelsenhoslärarnaavviktenattanvändabildstödsomen naturlig del i undervisningen och inte bara vid speciellatillfällen. Användandet och förståelsen av bild/symbolstödbehöveroftatränasinunderenlängretidsåattdetblirtilldetstödsomärdetärtänkt.Detäravstörstaviktattdeläraresomanvänder sig av bildstöd ökar sin förståelse för hurman an-vänder det. Användandet och förståelsen av bild/symbolstödär inget som kommer gratis hos eleverna, man behöver oftatränapåattanvändabilderna/symbolernasåattdetblirtilldetstödsomärdetärtänkt.Jumerabstraktettbegreppär,destoviktigare är det att använda samma återkommandebild/symbol för det. Både förmågan och bilden/symbolen

135

behövertränasin,oftaochunderenlångtid,ettviktigtarbetesomärvärtattlägganertidpå.

Svårigheternaunderdesenasteårenharvaritstorapersonal-byten och svårigheter att hitta personalmed erfarenheter avatt arbeta med elever med stora funktionsnedsättningar ochlärandeochbedömning.Någraeleverharanväntsamtalsmattaförattsvarapåfrågornaienkätentrygghet&trivsel.

Bild1:Exempelöversamtalsmatta

136

Bild 2: Handledning av lärare och assistenter, hur man kananvändaappenWidgitGosomkommunikationshjälpmedel

Bild3:Lättillgängligasamtalskartorsominbjudertillsamtal.

137

Bild4:Informationstavlanienkorridorärförstärktmedfotoochbildstödförattdetskabliextratydligtföreleverna

Bild5:Trivsel-ochordningsreglernaärförstärktamedsymboler

138

Bild 6: Tillgång till pekskärm och individuellt anpassade data-program

Bild7:Individuelltanpassadearbetsuppgiftertilleleverna

139

Bild8:Individuelltutformatbildstödföreleverna

Bild9:Möjlighetattutforskamedolikadigitalaverktyg

140

Resultat • Skolanharsatsatpåettgemensamtbildstödsystem,In-

Printprogrammet,somallpersonalharmöjlighetattan-vändapåsinadatorer.

• Intressetförattanvändadigitalaverktygochbildstödiundervisningenharökat,vilketharförmedsigattefter-fråganpåhandledningökat.

• Detkollegiala samarbetetmellanprogrammenharvid-gatsochpedagogiskadiskussionerkringanvändningavolikadigitalaverktygharbörjatföras.

• Elevermedolikakommunikationsformerharfåttökademöjligheter att bli mer delaktiga i undervisningen ochfåttstörreförutsättningarattnåskolansmål.

• Lokalerna ska bli begripliga och lätta att orientera sigtill.Oavsettomdukanläsasåskaduharättattvetavadsomfinnsbakomenstängddörr,ellervaddetståriin-formationen som är uppsatt på en anslagstavla ellervägg.

• GenomatthautvecklatenkätenTrygghet&trivselmedbildstöd har fler elever haft möjlighet och svara ochsvarsfrekvensenharökat.

• Spontana samtal i vardagenmellan elev-elev och elev–lärare/assistenter uppstår mer frekvent i skolmiljönmedstödavuppsattbildstödpåväggarna.

141

Diskussion Förattökaanvändningenavdigitalaverktygochgörasärsko-lanmer tillgänglig för alla elevermedolika funktionsnedsätt-ningochförbättrahurundervisningenäranpassadtillelevernakrävs,attallalärarekananvändadigitalaverktygpåettstruk-turerat och ändamålsenligt sätt. För att förstå vad verktygenkantillföraundervisningenochförattdetinteskablienstres-situationförlärarnaärdetviktigtattmanintroducerarenklareverktygregelbundet.Påsåsättkanfleraläraretestaverktygetoch delge varandra erfarenheter om och hur verktyget kananvändaspåolikasättochiolikasyften.Blirdetförmycketochför svårtärdet lätt attmanstruntar idetnyaochåtergår tilldet gamla invanda. Ett mål är att vi framöver på skolan skahittaett systemochbörjabyggauppengemensambankmedtips, idéer och sammanfattningar av olikaprogramoch apparsomallapåskolankanhanyttaav.Steinberg(2013)påpekarisinbokattdetkanvaraenbraidéattbyggauppengemensamresursguideellerdatabaspåskolan,dukanbeskrivasyftetochnyttan med programmet eller sajten och någon tanke omanvändandet.

Fördemsomarbetarpåindividuellaprogrammetärkanskeenavdeviktigastebitarnaatthittavägar tillkommunikation föralla våra elever. För några handlar det om att utveckla sittverbala språkoch för vissahandlardetomatthitta ett språksomärhanterbartochijaktenpåkommunikationärläsplattanett väldigt användbart verktyg för många av eleverna. Den 9mars 2017 beslutade regeringen om förtydligande och för-stärkningari läroplan,kursplanerochämnesplanerförgrund-skolan och gymnasieskolan, ändringarna ska tillämpas senastfrånochmedden1juli2018.Dåallaeleverskahatillgångtilloch kunna använda digitala lär resurser känns det intressantomochhurmålen i läroplanerna förgymnasiesärskolankom-

142

meratt förändraundervisningen.Våraelevermöter intebaradigitalaverktygiskolanutanävenpåsinfritid.Förändringarnakommerattinnebäraattallayrkesverksammalärarnabehövertid för fortbildning, digitaliseringen påverkar förhoppningsvisallaämnenochdetkan inte längrevaraattdetärupptillvaroch en att läsa på och utbilda sig. John Steinberg(2013) på-minneromdenledarkompetenssombehövsförattrodigitali-seringen i skolan i land, både skolledare och lärare har enotroligtviktigarollsomledare.Densämstaföljdenvikanfåavdigitaliseringen i skolan är att lärarna drar sig tillbaka. Bådeskolledning,förvaltningochlärarkåräribehovavfortbildningför att våga användanya verktyg.Då jag i olika sammanhangförespråkarochpåpekarvinstenavattanvändabildstöd,samtatt det erbjuds utbildning i bland annat InPrint programmetfråncentralthållkanjagseettökatintressehosolikayrkeska-tegorier på skolan. Tillsammansmed studievägledarna i EHThar vi nyligen utvecklat deras frågeformulär, inför praktik påskolan,med bildstöd. Detta skapar förutsättningar för en delblivande elevers delaktighet och ger ökade likvärdigamöjlig-heter fördematt bli hörda.Detta stämmerocksåväl överensmed vad Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (SPSM,2014)skriver.

Den kommunikativa delaktigheten avgör hur del-aktigettbarnellerenelevuppleversignärdetgäl-lerattkunnatadelav information från lärareochkompisar,menäveniförståelsenavdeordsoman-vändselleravsammanhang.(Värderingsverktygförtillgängligutbildning(SPSM,2014,s.47)

Användandet av bildstöd i undervisningen och att tillverkabildstödharblivitalltmeraktuelltochefterfrågatförpersona-len på individuella programmet. Skolan har satsat på en ge-mensambild/symbolbas,InPrintprogrammet,somallpersonal

143

har möjlighet att använda på sina datorer. Kommunens Cen-trala barn-och elevstödsenhet erbjuder också personalenåterkommandeutbildning i programvaran.Enviktig faktor ärattdemsomanvändersigavbildstödiundervisningenökarsinförståelse förhurmananvänderdet.Användandetoch förstå-elsen av bild/symbolstöd är inget som kommer gratis- manbehöverofta tränapåattanvändabilderna/symbolernasåattdet blir till det stöd som är det är tänkt. Jumer abstrakt ettbegrepp är, desto viktigare är det att använda samma åter-kommande bild/symbol för det. Både förmågan och bil-den/symbolenbehövertränasin,oftaochunderenlångtid,ettviktigtarbetesomärvärtattlägganertidpå.

Iminrollsomförstelärarekännsdetangelägetattdetfinnsettförtroendemellanrektor,förstelärare,lärareochövrigayrkes-kategorier. Vi behöver mötas och diskutera oss fram till vadman kan utveckla tillsammans, en process som bygger på attalladeltar, taransvarochharförtroendeförvarandra,dåkanen utveckling ske. Att jag kan så ett frö och få personalen påskolan att våga testa för att sedan fördjupa eller bredda sinundervisning ett par stegmed stöd av digitala verktyg är enframgångsfaktor.Härkännerjagattsamarbetetmedstudieväg-ledarnaiEHTkommerattledaframtillettökatanvändandeavbildstöd i deras informationsmaterial till både nya och gamlaelever. När man lärt sig behärska något tar användningenmindre tid i anspråk och man kan hitta fler och smartareanvändningsområden.Förattviskanådithänbehövsmer tidförkollegialasamtalochträffarsomärriktademotämnetochmotelevernasbehov.Vibehöveren tydlig fortbildnings–ochkompetensutvecklingsplan om hur digitala verktyg kan på-verkaundervisningskvaliteten.Viharmångaolikayrkesrollerigymnasiesärskolanochatthittatidförattmötas,reflekteraochprova är svårt. Jag har en förhoppning att användandet av

144

digitalaverktygochbildstödibådekärnämne,praktiskakurserochämnesområdenskabliettnaturligtinslagiundervisningen.Likasåattdetblirettnaturligtinslagförskolsköterska,studie-vägledareochkuratoratt användabildstöd i sina samtalmedeleverna. Man har stora möjligheter att göra eleverna merdelaktiga,visavadsomskabedömasochgeelevernaentydligbild somdekan återgå till närdeundrarochbehöver gå till-baka. Attkännadelaktighetochfåmöjlighetattkunnaarbetaoch påverka utifrån sina egna förutsättningar är avgörande ialltlärande.

Referenser Skolverket(2013).Läroplanförgymnasiesärskolan2013.Stockholm:Fritzes

Skolverket(2015).Läroplanförgymnasiesärskolan.Skolver-ketsförslagtillförändringar-NationellaIT-strategier(U2015/04666/s)Dnr6.1.1–2015:1608.Skolverket

Skollagen(2010:800).

Specialpedagogiskaskolmyndigheten(2014).Värderingsverk-tygförtillgängligutbildning.Härnösand.Specialpedagogiskaskolmyndigheten.

Skolverket(2015).Bedömningförlärande-kunskapsbedömninginomgymnasiesärskolansindividuellaprogram.Stockholm:Skolverket.

Skolverket(2016).Tillgängligalärmiljöer?-ennationellstudieavskolhuvudmännensarbeteförgrundskoleelevermedfunkt-ionsnedsättning.Stockholm:Skolverket.

Steinberg,John(2013).Lyckasmeddigitalaverktygiskolan.GothiaFortbildningAB.Stockholm.

145

Hässleholmskommun:Barn-ochutbildningsnämndensmåldo-kument2016-2018.

ResurserpånätetDetfinnsmångagrupperpåFacebook,Twitterdiskussionerochbloggarpånätetdärmedlemmaroch följaresamlarochdelarmedsigavtips,länkar,utvärderingaravprogram,apparochITiundervisningen.Någraexempel:

• Symbolbruket• Bildstöd–tipsochråd• Digitalaverktygochspecialpedagogik• WidgitGoSE• Ipadsiskolaochförskola• AKKgruppen• Apparförsärskolan• PedagogMalmö• PedagogVärmland

146

Kollegialtlärandeigymnasiesärskolan-hurpersonalenssättattgefeedbackpåverkarelevenslärandeAvMarcusFalkochMalinStoltz

Inledning I inledningen beskrivs bakgrunden till det kollegiala lärandesomvårverksamhetvardelaktigiläsåret16/17.Viredogörförorsaken till att processen startade och presenterar även syf-tet.

BakgrundVårtkollegiala lärandegenomfördespåengymnasiesärskola isödraSverige somär lokalintegrerad i engymnasieskolamedolikanationellaprogram.Gymnasiesärskolanhar65eleveroch26personal,vilkaärdelademellannationellaprogrammetochindividuella programmet. Personalen består av olika profess-ioner, såsom språkstödjare, lärare, speciallärare, elevassisten-ter, yrkeslärare och specialpedagoger, och alla har varitdeltagareidetkollegialalärandet.

2013 inleddesettkollegiala lärande i vårverksamhetmedenlitteraturgenomgång för att skapa förankring kring vad ettkollegialtlärandeinnebär.Detvarframförallttrefaktorersomsamverkade för framväxten av det kollegiala lärandet. Denförsta var att gymnasiesärskolan 2013 fick en ny kursplanvilkentaruppföljande:

147

Skolansverksamhetmåsteutvecklassåattdensva-rarmotdenationellamålen.Dettakräverattverk-samheten ständigt prövas och att resultaten följsuppochutvärderas samtattolikametoderprövas,utvecklasochutvärderas.(Skolverket,2013s.9)

Detta överensstämde välmeddet kollegiala lärandet somvarpå väg att initieras. Den andra faktorn var att det fanns ettbehov i verksamheten av att mera fokusera på pedagogiskametoder och utveckling. Omsorgsrelaterade insatser harhistoriskt sett tagit förmycketplats i särskolanpåbekostnadav pedagogisk utveckling och Skolverket (2009) menar attverksamheten i särskolan ofta innehåller för mycket omsorgoch för lite krav på kunskapsutveckling. Liksom särskolan istort,hadevårverksamhetettarvavdenomsorgskultur somvaritrådandeochbehövdearbetamedattskapaenkunskaps-kultur istället.Arvetbestodavenverksamhetdärschemabry-tandetrivselaktivitetervarvanligtförekommandeochfickmerutrymme i verksamheten än fokus på kunskapsutveckling.Östlund(2012)presenterargranskningarsomSkolinspektion-en gjort, där resultatet visar att undervisningen i särskolanfokuserarmerpåtrygghetochomsorgänpåkunskapsutveckl-ing.Författarenmenarattdetgöratteleverisärskolanriskerarattgåmisteomdenkunskapsutvecklingsomdeharrätttill.Attjust synliggöraeleversrätt tillkunskap,varviktigt ivårverk-samhet.Den tredjeoch sista faktornvar att skapaett gemen-samt synsätt kring lärande då personalen, dels hade väldigtskiftande pedagogiskt kunskapsläge utifrån olika utbildnings-bakgrund,menävenattverksamhetenbedrevspåolikaenhet-er.Hattie (2015)menarattdet som inverkarmestpåeleversutvecklingärdensynpålärandesompersonaliskolanhar,ochatt verksamheten fokuserar på strategier för lärande. Motdenna bakgrund startades det kollegiala lärandet i vår verk-

148

samhetpågymnasiesärskolan.Allpersonalblevdärmedinvol-veradeidetkollegialalärandet,vilketävenskollagenpoängte-rar är viktigt. ”Kvalitetsarbete på enhetsnivå ska genomförasunder medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal ochelever”(SFS2010:800,4kap.4§).

LitteraturensomstodicentrumvarframföralltHattie(2015),Nottingham(2014)ochTimperley (2013).Måletvarattmed-vetandegörapersonalenstänkandeochreflektion,gällandehur”mitt görande påverkar elevers lärande”. Genom att filmavarandraochreflekteragemensamt,synliggjordesdetpedago-giska arbetet med elevens delaktighet i centrum. Timperley(2013), menar att ett kollegialt samarbetemed fokus på ele-vernas lärande gör att personal på ett lättare sätt kan imple-menteranyttlärandemedrådandepraktik.Läsåret2016/2017inriktades det kollegiala lärandetmot personalens sätt att geåterkoppling tilleleverochhur lärande förelever igymnasie-särskolan kan förbättras med riktad återkoppling. En riktadåterkopplingskaledatillattelevernasmetakognitionutvecklasoch att eleverna blir utmanade i sina tankar, vilket i sin turledertillökadinlärning.Hattie(2015)lyfterframattåterkopp-ling skiljer sig från belöning, genom att vara information omvilkenförändringsomkrävsförattkommanärmaremålet.Närdet gäller inlärning och återkoppling för elever i behov avsärskiltstödpoängterarNottingham(2017)attelever ibehovav särskilt stöd behöver utmanas kunskapsmässigt,men per-sonalenbehöverkomma ihågattderas inlärningredanbeståravenkognitivkonfliktmellanelevensförståelseochdeutma-ningar som elevenmöter i vardagen. Författarenmenar ändåatt eleverna bör utmanas,men att undervisningen och utma-ningarnamåste anpassas så att eleverna känner trygghet ochtillit tillsin förmåga.Nottingham(2017)presenterar isinbok“utmaningsmodellen” lärandegropen som kan användas som

149

strategi för att understödja metakognition även för elever igymnasiesärskolan.

SyfteochfrågeställningSyftetmedvårtkollegialalärandevarattmedvetandegöraochsynliggörapersonalenssättattgeåterkopplingiverksamheten,för att därefter genom filmning och reflektion utveckla ochförändra sättet att samtalaomochgeåterkoppling till elever.Syftet var också att lyfta fram vad som påverkar kollegialtlärandeigymnasiesärskolan.

Frågeställningar:• Vilkaförändringariundervisningenochipersonalgrup-

pen kan vi se genom vårt kollegiala lärandemed åter-koppling?

• Vadpåverkarkollegialtlärandeigymnasiesärskolan?

Arbetsprocess För att skapa en förståelse för de förutsättningar som detkollegialalärandetläsåret2016/2017baseraspå,kommerviidetta avsnitt att beskriva förutsättningarna för den kontextsominsatsenutgickifrånochhurförsteläraruppdragetserutivårverksamhet.

Utgångspunkten var James Nottinghams bok “Uppmuntralärande”(2014)ochallpersonalfickvarsittexemplaravbokenvidläsåretsuppstart.Bokentarsinbörjani fråganvadutbild-ning ska vara bra för? Nottingham (2014) ger det självklarasvaret att det är för att lära barn lära, och han presenterarbegrepp som statiskt och dynamiskt tankesätt samt lärande-gropen,vilketävenblevcentralabegreppivårprocess.

Rektor drev tillsammans med en arbetsgrupp det kollegialalärandet och det var all personal i verksamheten som var

150

föremål för lärandet. Arbetsgruppen träffades varje vecka förattplaneraochförberedadetkollegialalärandet,ochvarannanvecka träffades även arbetsgruppen tillsammans med rektorför en uppdatering. En gång i månaden samlades hela per-sonalgruppen och arbetade då tillsammans under två timmarmed det kollegiala lärandet. Mellan dessa träffar fanns detuppgifter för personalgruppen att förbereda och genomföra.Målsättningen var att arbetet skulle vara en självklar ochnärvarandedeliverksamheten.

FörsteläraruppdragetFörsteläraruppdraget på vår enhet är främst inriktatmot detkollegialalärandet.Förstelärarendriverarbetetgenomriktlin-jer från rektor utifrån verksamhetens behov. I detta uppdragingår förberedelse och genomförande av pedagogiska samtalsom driver utvecklingen framåt, samt olika sorters handled-ning och skapande av strukturer där personalen lär avvarandra.Slutmåletärattökaelevernaskunskaper,genomdetkollegialalärandet.Innehållochmetoderutgårfrånvetenskap-liggrund.Dettauppläggstämmervälövermeddet somSkol-verket (2015) menar kan vara en förstelärares uppgift. Delyfterexempelvisframkollegialtlärandegenomobservationer,handledning och olika förberedelser och genomförande avolika pedagogiska forum, för att sedan utvärdera och görauppföljningargenompedagogiskadiskussioner. Föratt kunnagenomföra det kollegiala lärandet har försteläraren viss ned-sättning i undervisningstid. Även detta stämmer väl överensmedSkolverket(2015)sommenaratthuvudmanbörövervägaatt frigöra tid från ordinarie tjänst för att kunna genomföraomfattandeuppdrag.

151

FörutsättningarförkollegialtlärandeigymnasiesärskolaFöratt fåenförståelseförhurdetkollegiala lärandebedrivs igymnasiesärskolan, lyfts i följande avsnitt det specifika medskolformenfram.

Detspecifikamedkollegialtlärandeigymnasiesärskolanärattpersonalgruppenbestårav likamångapedagogersomelevas-sistenter. För att kunna arbeta med kollegialt lärande måstehela personalgruppen involveras och då måste de olika upp-drag och olika utbildningar som personalen har tas i beak-tande. I gymnasiesärskolan används ofta specialanpassningar,så som kommunikationshjälpmedel, extra anpassningar ochmindreundervisningsgrupper.Detfinnsäventydligaskillnaderielevernaskunskapsnivåochelevernagenererarstörreperso-naltäthet.Enförutsättningförkollegialtlärandeärattpersona-lensomärinvolveradeiprocessenärvilligaattdelamedsigavsitt arbete och sin vardag. I gymnasiesärskolan finns ett tättsamarbetemellan personalen både i det pedagogiska arbetetochielevenssocialasammanhang.Dettagörattdetkollegialalärandet ständigt fortgår och utvecklas, men vikten av etttydligtmålärcentraltförattdetinteskaskapasosäkerhetomprocessensriktning.

Resultat I följande avsnitt kommer vi att beskriva de olika arbetstill-fällena och sammanfatta de resultat som vi kan se har fram-kommiturprocessenientabell.Vikommersedanattbeskrivaresultatetutifrånfaktorernaförståelse,handledningochtid.

152

Till-fälle

Mål Innehåll Resultat

1 Uppstart medsyftet att ge engrundinförarbetetoch presenteramålet som var attkunna reflekteraöver hur mitt sättattgeåterkopplingpåverkar eleversutveckling.

Presentation av aktuelllitteraturkopplattilldetkollegiala lärandet.Övningar med påstå-ende och frågor somhandlade om det egnaställningstagandet iolikasituationer.

Enpresentationavmålet ledde till ettvisst intresse ochförväntan, meneftersom det intetydligt framkomhur vi skulle nåmålet, skapadedeten viss osäkerhetinför den fortsattaprocessen.

2 Att bli bekantmedbegrepp och få eninblick i att barnpåverkas avomgivningensförhållningssättochvärderingar.

Alla hade läst kapitel 1och 2 i boken “Upp-muntra lärande - såhjälper du barn attlyckas i skolan” avNottingham (2014).Personalen hade tilldettatillfälleiuppgiftattfundera på hur dearbetar med begreppenoch de skulle sedandelge varandra i tvär-grupper.

Begreppen frånboken hade inteförankrats underden enskildaläsningen, såsamtalen blevmerriktade mot vadbegreppen stodför, istället för attkopplademtill sinegen arbetssituat-ion.

153

3 Fördjupa förstå-else för begreppensom förekom iboken.

Sefilmen

“Tedtalks-Thepowerofbelieving that you canimprove” med CarolDweck. Reflektion igrupp, eller enskilt, ochtankarna redovisadessominläggidenkollegi-alabloggen.

Genom att läsainläggen kunde vise att begreppenklarnade och detvar ett tillfälle därmedvetenhetenom innehållet ochmålet för vårtkollegiala lärandeökade.

4 Stanna upp och fåenbildavhurlångtvi var i processenoch synliggöra vadsom behövdestydliggöras.

Presentation av olikakonkreta exempel, samtett skattningsformulär iform av en trappa därpersonalenskullekryssai var i processen debefann sig. Samtal igruppomsyfteochmål.Återsamling där syftetmed vårt kollegialalärande detta läsårtydliggjordes.

Detta var envändpunkt iprocessen. Vi blevmedvetna om hurvi skulle arbetavidare, ochpersonalen förstodvad innehålletegentligen var.Vikten av atthämta hem ochrepetera tog vimedoss fråndettatillfälle.

154

5 Förståelse för huråterkopplingpåverkar läran-det.

Inläsning av kapitel 3innan träffen. Kapitletvar inriktat mot tanke-sätt och återkoppling.Tillsammans sågsfilmen: “The LearningPit” av James Notting-ham. Efter filmenbearbetades innehållet imindre grupper medhjälp av frågeställningarochpåstående.

Avslutningsvis fickgruppen iuppgift att tillnästagångfilmaenelev-sekvens där återkopp-lingskedde.

Budskapet i filmenupplevdes somtydligt men detfanns svårigheteratt applicerametoderna till vårverksamhet, vilketgjorde att samtals-ledaren fick spelaen aktiv roll i attförklara, stöttareflektioner ochatt leda samtaletframåt. Koncent-rationen ocharbetsinsatsen varhög, men förståel-sen behövdesjunkainochlandanågra veckorinnan de olikabitarna föll påplats.

6 Skapa en nuläges-beskrivningavhuråterkopplingsåguti verksamhetenjustnu.

Filmade sekvenservisades i mindregrupper och deltagarnafick samtala om vad desåg hos varandra ochreflektera över huråterkopplinggavs.

Resultatet efter deförstafilmerna,varatt alla hadekommit igångmedfeedback i verk-samheten. Docklåg fokus någotmer på vad elevengjordeänpersona-lensegenfeedbacktilleleven.

155

7 Se på sin egenåterkopplingutifrån teorin sombehandlats.

Lyssna på radiopro-grammetKroppochSjäl,P1 ”Skaffa mera grit”,samt ta del av ettdokumentmedkonkretatips på vad som är braatttänkapånärmangeråterkoppling till elever.Grupperna fick i uppgiftatt välja ut sekvenseroch reflektera överåterkoppling utifråndokumentet.

Genom att förstfilma sig själv inuläge, och sedantitta på filmernamed “nycklar” ibagaget, blev dettydligt för perso-nalenvaddeskullefokusera på tillnästa filmning.Detframkom även att,konkretaexempeliden kollegialabloggen, och tipsatt tänka på, vardet som gjorde attuppgiften blevtillgänglig för allpersonal.

8 Ge riktad åter-koppling,filmaochkunna analyserasekvenser till-sammans medandra.

Uppgiften var att filmariktad återkoppling tillen gruppelever eller enenskildelev.Igruppfickalla möjlighet attdiskutera om det skettnågon förändring i sittegna sätt att ge åter-koppling jämfört meddet första tillfället.Grupperna ombads attskriftligen redovisa sinreflektion i ett gemen-samtdokument.

Konkretiseringochhandledning,leddetill att det nuuppstod spontanasamtal om åter-koppling påfikaraster och ipersonalrum. Isvaren på reflekt-ionsfrågorna kanvi se att persona-lens sätt att tänkahar gått från attfokuserapåelevenoch vad densvarar,tillattläggamer fokus på sigsjälv, och vad

156

förändring i sättetatt ge återkopp-ling, gör förlärandet.

9 Fördjupa sinatankar om denförändring somskettochlyftaframvilka utmaningarsomfannskvar.

Personalen arbetademed tre frågor i grupp.Vilka förändringar närdet gäller återkoppling,har ni sett i gruppen?Vilkautmaningarnärdetgäller återkoppling finnsfortfarande kvar? Hurkan du använda dinalärdomar i framtidaåterkopplingssituation-er?

Det framkom isamtalen attpersonalenupplever en ökadmedvetenhet omvilken återkopp-ling som ges, ochdet har lett till attpersonalen lyssnarin eleven, bekräf-tar, återkopplaroch bygger vidare,vilket leder till attdet fördjuparelevens tankarochden egna reflekt-ionen.

157

10 Sammanfattaläsårets utveckl-ingsinsats.

Under en strategikvällpresenterades enåterblick på vårtkollegiala lärande frånstarten. Genom presen-tationen lyftes detkollegiala lärandetsolika delar fram, dettaför att understryka denutveckling som hadeskettsedanstarten.

Vårt kollegialalärandehar skapatett reflekterandesynsättpålärande.Viharutvecklatenorganisation somär mottaglig förlärande, därhandledning ochsamtal i mindregrupper medstyrda frågeställ-ningar tvingardeltagarna till rättfokus.

Vivilllyftaframattdet krävs tid ochflera tillfällen tillreflektion, innande konkretabevisen kommerfram.

Tabell:Översiktöverutvecklingsprocessen

Kollegialt lärandeskaparettreflekterandesynsättochorgani-sationen blir mottaglig för lärande, där personalen delgervarandra sina erfarenheter i verksamheten som leder till attelevernasinlärningökar.

158

Bild1:Personalensprocessförökadinlärningföreleven.

Utifrånresultatetutkristalliserasframförallttrepåverkansfak-torer gällande det kollegiala lärandet. Det handlar om förstå-else,tidochhandledning.

Bild 2: Påverkansfaktorer i gymnasiesärskolans kollegialalärande.

SammanfattningavresultatenViktenavförståelsefördetaktuellaarbetetframträdertydligtiresultatet,bådevadsomskernärförståelsenärlågsamtvilkaresultatsomframträdernärförståelsenärhög.

Det visar sig att tidsaspekten i de olikamomenten är central.Inledningsfasenivårtkollegialalärandevisarsigförkort,deninitiala fas med förankring gick för snabbt vilket gjorde atttydlig repetition behövdes senare i processen för att hämtahem luckor somhade skapats. För att kunna driva processenframåt visar vårt resultat vikten av tydlig och kontinuerlighandledningunderhelaprocessen,enhandledningsomperso-nalenskännersigtryggi.Ävenåterkopplingförhandledarnaärcentral för att fånga upp gruppens signaler för att därefter

DelgeReflekteraMoNaga

HandledningTidFörståelse

159

anpassaheladetkollegialalärandet.Detspecifikamedkollegi-altlärandeigymnasiesärskolan,somvikanseivårtresultat,ärattallpersonalbehöverinvolverassomdeltagareidetkollegi-alalärandet.Dettaeftersomarbetslagenochdärmedelevernaslärmiljö,beståravlikamångapedagogersomassistenter. Förattelevernasutvecklingskabli såoptimal sommöjligt, ärdetcentralt att all personal strävarmot sammamål. Det är ävenviktigt att all personal får möjlighet att tillgodogöra sig kun-skapeninnanprocessenfortsätter.

Slutsatser Ivårtresultatkanviseattpersonalenharförändratsittsättattgeåterkopplinggenomattintebarasäga“bra”,utangenomattställa stödfrågor, bekräfta och återkoppla till elevens tankar,vilketledertillattelevensresonemangfördjupas.Genomattblimedvetenomvilkenåterkopplingsomges,uppleverpersona-lenattdeharlärtsiganvändarättåterkoppling,ochdettaharletttillattmåletförundervisningenlyftsframochblivittydli-gare.Detframkommerävenattutmaningenidetvidarearbetetligger i att tydliggöra kunskapskraven och lärandemålen förelevernaochatthållakvardenmedvetnaåterkopplingenhelatiden i sin undervisning. I personalgruppenhar det kollegialalärandet skapat ett reflekterande synsättpå lärande.Bevispådettaärattreflektionharblivitmercentralivårapedagogiskasamtal,menävenattpedagogiskaresonemangförekommerpåexempelvisfikarasterochandramötenistörreutsträckningänförut.Viuppleverävenattviharutvecklatenorganisationsomärmottaglig för lärande, där personalen inte är rädda för attfilmasigsjälvaochdeladettamedandra.

Närdetgäller faktorersominverkar ikollegialt lärande fram-träder förståelse, handledning och tid som tre faktorer sompåverkat vår kollegiala process. Precis som vi somprocessle-

160

dare bearbetar processen i planeringsfasen, behöver gruppenbearbeta processen i inledningsfasen. Vi kan se vikten av attsyftetmeddetkollegiala lärandetblirtydligt förhelagruppenfrånbörjan.Vivillävenlyftaframviktenavattdetfinnssam-talsledare i grupperna som spelar en aktiv roll i att förklara,stöttareflektionerochattledasamtalframåt,samtsomfunge-rarsomhandledaremellanträffarna.Personalenuttryckeratt,konkreta exempel i bloggen, konkretisering och handledning,var det som gjorde att uppgifterna blev tillgängliga för allpersonal. Vi kan se att pedagogiska samtal i mindre gruppermed styrda frågeställningar tvingar deltagarna till rätt fokus,där samtalsledaren stöttar upp och för samtalet tillbaka tillfokusområdet. Ytterligare en faktor som spelat roll i vår pro-cess,ärmedvetenhetomdentiddetkrävstillkonkretakopp-lingar i verksamheten. Detta för att alla ska bli delaktiga iarbetet och för att kunna identifiera konkreta bevis på fram-gång.Vidvissatillfällenbehövsomvägarförattnåmålet,förattstanna upp och hämta hem. Vi uppmärksammadeattkoncentrationenocharbetsinsatsenvarhögvidvåraarbets-tillfällen, men förståelsen behövde sjunka in och landa någraveckor innan de olika bitarna föll på plats. Vi vill lyfta framarbetslagenssammansättningsomdetspecifikamedkollegialtlärande i gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan skiljer sigfrångymnasieskolanistort, iantalpersonermedolikautbild-ning som finns runt eleverna. Personalgruppen består av likamånga pedagoger som elevassistenter. Elevassistenternaträffarelevernaheladerasskoldagochärpåsåvisenstordelavelevernasutvecklingmotmålen.Förattkunnaarbetamedkollegialt lärandemåstehelapersonalgruppen involveras,ochdåmåstedeolikauppdragocholikautbildningarsompersona-len har tas i beaktande. Det sker ett tätt samarbete mellanpedagogerochelevassistenterkringelevernasutveckling,bådenärdet gällerdenpedagogiskaochden socialadelenav skol-

161

gången.Dettagörattkollegialtlärandeständigtpågår,mendetärviktigtförelevernasutveckling,attdetfinnstydligagemen-samma mål att arbeta mot, och att det finns en gemensamreferensram och gemensamma begrepp som all personal ärbekantamed.Förattkollegialtlärandeskaskeihelapersonal-gruppenharvisettattenförutsättningförettlyckatarbete,ärattallpersonalärvilligaattdelamedsigavsittarbete.Dettakräver en inledningsfas, där klimatet är tillåtande och allpersonalkännersig tryggmedatt filmasigsjälvochharmöj-lighetattkunnareflekteraöversinprofession.

Diskussion Dennyakursplanenförgymnasiesärskolansomkom2013varmer kunskapsorienterad och detta har lett till en mer kun-skapsinriktadgymnasiesärskolaipraktikenänförut.Historisktsetthargymnasiesärskolandomineratsavaktivitetersommerfokuseratpåomsorgochtrivsel.Såvardetävenivårverksam-het, och det kollegiala lärandet har hjälpt till att byta ut dengamla särskoleundervisning, där tron på att eleverna intekundeutvecklasvarstorochsomgjordeattpersonalenhjälptetill för mycket. I enlighet med Östlund (2012) och Hattie(2015) fanns strävan i verksamheten att elever i gymnasie-särskolanharlikamycketrätttillkunskapsomeleverigrund-skolan och gymnasieskolan. Genom att all personal arbetattillsammans i kollegialt arbete, med fokus på pedagogiskametoder och utveckling, har vi lyckats skapa en grund för enkunskapskulturistället.

Närnyametoderocharbetssättskaintroducerasienverksam-hetkanviseattkollegialtlärandeärenframgångsrikmetodattanvända. Vi finner stöd för våra uppfattningar hos Timperley(2013), sommenar att ett kollegialt samarbetemed fokus påelevernas lärande gör att personal på ett lättare sätt kan im-

162

plementeranyttlärandemedrådandepraktik.Attvaletföllpåatt involvera all personal i det kollegiala lärandet istället förenbart pedagoger, beror på att forskning enligtHattie (2015)pekar på att det som inverkar mest på elevers utveckling ärdensynpålärandesompersonaliskolanhar.Föratteleverskautvecklassålångtsommöjligtmåsteallpersonalhasammasynpåhurvägentillmåletskaseut.

Eftersom gymnasiesärskolan består av likamånga pedagogersomelevassistenteranserviattettkollegialtlärandeskabeståavhelapersonalgruppen.Påsåvisblirelevensutvecklingmotmålen inte isolerade till de faktiska lektionerna, utan fortgåunderhela skoldagenmed stöd av elevassistenterna. Lärandesker likamycket i klassrummet som utanför klassrummet pågymnasiesärskolan,ochprecissomNottingham(2017)poäng-terar,serviatteleverigymnasiesärskolanmötermångakogni-tivakonflikterisinvardag,ochvisompersonalbehöverfinnasdärförattvaraettstödiatthanteradenutmaningeniställetföratt undanröja hindret. Den stora utmaningen i kollegialt lä-randeigymnasiesärskolan,harvaritattgåfrånattfokuserapåelevens handling och görande, till att vända blicken mot sigsjälv och analysera vad det är i mitt handlande som gör attelevernautvecklas. Ikollegiala samtal,därvihararbetatmedreflektionsfrågor,harvikunnatseattdetskettenförändringisättetatttänkakringåterkoppling,därstödfrågor,bekräftandeav elevens tankar och medveten riktad återkoppling finns istörre utsträckning nu.Detta har lett till att eleverna har fåttmöjlighet att fördjupa sina tankar och utvecklas. Det fram-kommerdockatt arbetetmåste fortgåochaktualiseraskonti-nuerligt,och fokusböräven liggapåhurkunskapskravenkansynliggörasförallaeleveriundervisningen.

Eftersomallpersonaliverksamhetenhararbetatmedkollegi-alt lärandeunderen tid,varmetodersom lärandesamtaloch

163

granskning av sig själv genom filmning för utveckling, redaninarbetade.Måletmed det tidigare kollegiala lärandet var attskapa en organisation som varmottaglig för lärande, ettmålsomuppfylldesochskapadeenplattformtilldetgångnaåretsarbete. Liknande denna plattform för mottaglighet, har enplattform för effektiv återkoppling detta år förankrats i verk-samheten. Det viktiga har varit att få förståelse för att åter-koppling skiljer sig från belöning. Den medvetnaåterkopplingen ska enligt Hattie (2015) vara information omvilken förändring som krävs för att komma närmare målet,snarare än enbart enmotiverande faktor som belöning är. Viser bevisen på den utveckling som skett på olika sätt i detvardagliga arbetetmed eleverna, och inteminst i de pedago-giskareflektionerna.Ävenomåterkopplingharblivitencentraldeliverksamhetenistort,skiljerdetsigendelpåindivid-nivå.Det kan bero på flera orsaker och vi tror att den i resultatetnämnda förståelsen är en faktor.Det är också dendelen somvarit den stora utmaningen i det kollegiala lärandet, att hittacentrala begrepp som alla känner anknytning till och kananvända sig av konkret i det vardagliga arbetet. En annanfaktorsomhänger ihopmednyssnämndaförståelse,ärtidsa-spekten. Verksamhetenbestår av olika yrkesroller och alla ärenviktigbitförhelheten,menallaharintesammamöjlighetergällandetidsaspektenförförberedelse,idettafalltidförinläs-ningochförståelse.

Sammanfattningsvis har en gemensam plattform skapats iverksamhetengällandeeffektivfeedback.Dennaplattformharvaritgemensamförallaävenom individen ipersonalgruppenharskiftandeuppdragochutgångpunkter.

164

Referenser Dweck,C.S.(2015).Mindset:Dublirvaddutänker.Stockholm:Naturochkultur.

Hattie,J&Yates,G.(2015).Hurvilär.Synligtlärandeochvetenskapenomvåralärprocesser.Stockholm:Naturochkul-tur.

Nottingham,J.(2014).Uppmuntralärande-såhjälperdubarnattlyckasiskolan.Stockholm:NaturochKultur.

Nottingham,J.(2013).Utmanandeundervisningiklassrummet.Stockholm:Naturochkultur.

Nottingham,J.(2017).Utmaningsmodellen.Stockholm:Naturochkultur.

SFS2010:800Skollag.Utbildningsdepartementet.

Skolverket,(2013).Läroplanförgymnasiesärskolan2013.Stockholm:Fritzes.

Skolverket,(2009).Kunskapsbedömningisärskolaochsärvux.Stockholm:Fritzes.

Skolverket(2015)Kvalitetsarbeteipraktiken.Stockholm:Fritzes.

Timperley,H.(2013).Detprofessionellalärandetsinneboendekraft.Lund:Studentlitteratur.

Östlund,D.(2012).Omspecialläraremedinriktningutveckl-ingsstörningärsvaret–vadärdåfrågan?I:Barow,T.&Öst-lund,D.(Red.),Bildningföralla!Enpedagogiskutmaning(ss.145-158).Kristianstad:KristianstadUniversityPress.

165

IserienSpecialpedagogiska rapporter och notiser från HögskolanKristianstad

harhittillsutgivits:

Redaktör:JerryRosenqvist

Christiansson-Banck,Ulla(2008).Behovetavkompetensut-vecklingisärskolan:Kartläggningavskolledaressynpunkter.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKris-tianstad,Nr1.

Östlund,Daniel&Rosenqvist,Jerry(2008).”Detgårmedsmåsmåsteg,mantänkerintepådetförränmanbörjarprataomdet”–EnutvärderingavsärskolanochresursskolornaiLundskommun2006.Specialpedagogiskarapporterochnoti-serfrånHögskolanKristianstad,Nr2.

Palla,Linda(2009).Enförskolaföralla.Treartiklaromför-skolaoch(special)pedagogik.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr3.

Rosenqvist,Jerry(Red.)(2009).Specialpedagogikimångfal-densSverige–delstudieII:Särskoleelevermedutländskbakgrundistorstäder.Specialpedagogiskarapporterochnoti-serfrånHögskolanKristianstad,Nr4.

Rosenqvist,Jerry(2010).Ombegreppetoligofreni:Benäm-ningenavutvecklingsstörninggenomtvåårhundraden.Spe-cialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr5.

Karlsudd,Peter(2011).Sorteringochdiskrimineringellerinkludering.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr6.

166

Christiansson-Banck,Ulla(2011).”Härbehandlarviallaolika”.UtvärderingavSpecialutformatprogram,SM/IV,förelevermedneuropsykiatriskafunktionshinderiHässleholmskom-mun.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögsko-lanKristianstad,Nr7.

Persson,Ann-Elise(2012).Specialpedagogersuppfattningaromgodhandledning–Enfenomenografiskansats.Specialpe-dagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr8.

Rosenqvist,Jeremias(Jerry)Aulin(2014).Piratenochpedago-giken.OmFritiofNilssonPiratensomläromästareochhanssynpåskolansvärld–medsärskildfokuspåPerHåla.Speci-alpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristian-stad,Nr9.

167

Iserien

Specialpedagogiska rapporter och notiser från HögskolanKristianstad

harhittillsutgivits:

Redaktör:DanielÖstlund

Persson,Ann-Elise(2015).Upplevelseravrädslorhosbarniåk3och6–rädslorseddaurbarnsperspektiv.Specialpedago-giskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr10.

PlantinEwe,Linda(2016).Lärandepådistans.Enundersök-ningomstudentersupplevelseavtillgängligtlärandeienkursyta.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögs-kolanKristianstad,Nr11.

Östlund,Daniel(Red.);Dehlin,Eva;Eliasson,Lena:Falk,Mar-cus;Gannby,Kristin;Josefsson,Josefine;Klefbeck,Kamilla;Rodin,Susanne;Stoltz,Malin;Östlund,Malena(2017).Nioförsteläraresarbeteigrundsärskolaochgymnasiesärskola–Resultatfrånenforskningscirkel.Specialpedagogiskarappor-terochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr12.

Carlsson,Liselott(2017).Påvägmotentillgängligutbildningföreleverinomautismspektrumtillstånd-Enkvalitativin-tervjustudieutifrånnågrainformantersbeskrivningavettkommunövergripandeskolutvecklingsprojekt.Specialpeda-gogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr13.

Östlund,Daniel(2017).Tretexteromspecialpedagogikochlärande.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögs-kolanKristianstad,Nr14.

Peda

gogi

sk

plan

erin

g i a

lla

ämne

n/äm

neso

mrå

den

April

U

tvec

klin

gssa

mta

l •

Forts

ätt p

å bl

anke

tt fra

måt

syfta

nde

plan

erin

gen

Peda

gogi

sk

plan

erin

g i a

lla

ämne

n/äm

neso

mrå

de

VT

V. 4

8-49

•

Årlig

ped

agog

isk

uppf

öljn

ing

Nov

embe

r U

tvec

klin

gssa

mta

l •

IUP

med

om

döm

en

HT

Febr

uari/

mar

s •

Klas

skon

fere

ns

Fortl

öpan

de in

form

atio

n til

l hem

met

- Fo

todo

kum

enta

tion

•=

blan

kette

r/dok

umen

t

Plan

erin

g ve

ckor

för

foto

doku

men

tatio

n m

ed a

ndra

lära

re.

Fortl

öpan

de in

form

atio

n til

l hem

met

- Fo

todo

kum

enta

tion

Plan

erin

g ve

ckor

för

foto

doku

men

tatio

n m

ed a

ndra

lära

re.

Juni

Fä

rgm

arke

ra

kuns

kaps

krav

en i

elev

erna

s pä

rmar

Extra

dok

umen

tatio

n (k

onta

kta

spec

.ped

.) •

Extra

anp

assn

inga

r •

Särs

kilt

stöd

•

Åtgä

rdsp

rogr

am

•An

pass

ad s

tudi

egån

g •

Und

anta

gsbe

stäm

mel

sen

Bilaga1

Bilaga 1

168

Checklista för pedagogisk planering Pedagogisk planering (tidsplan ht 16 eller läsåret 16/17 eller datum) Lärare: Här skriver läraren sitt namn Klass: Klassens namn Årskurs: Vilka årskurser gäller det? Grundsärskola 1-6, Grundsärskola 7-9 eller Träningsskola 1-9. En presentation av arbetsområdet. En kort berättelse om vad eleverna kommer att jobba med och vilka förmågor de ska utveckla. Denna inledande text ska inte ha någon rubrik. Stämmer texten överens med övriga innehållet i den pedagogiska planeringen? Följande rubriker ska vara med i denna ordning. Den pedagogiska planeringen ska skrivas i löpande text. Finns alla rubriker med i rätt ordning? Syfte Centralt Innehåll Konkretisering av mål Arbetssätt Bedömning Tips! Börja med att titta på syftet och plocka ut relevanta delar. Gå sedan till Centralt innehåll och plocka relevanta delar. Hoppa sedan till bedömning och därefter konkretisering av mål och till sist arbetssätt. Den inledande texten i början kan skrivas till sist. Syfte Hämta syfte från den kursplan som eleven undervisas ifrån. Ta endast med det som är relevant. Beskriv vilka förmågor som eleven ska utveckla. Stämmer texten i kursplanen överens med det som står i den pedagogiska planeringen? Centralt innehåll Hämta centralt innehåll från den kursplan som eleven undervisas ifrån. Ta endast med det som är relevant utifrån syftet. Ta med underrubrikerna! Stämmer centralt innehåll överens med syftet? Stämmer texten i kursplanen överens med det som står i den pedagogiska planeringen? Konkretisering av mål Kopiera in de kunskapskrav som du har valt under Bedömning och klistra in dem under Konkretisering av mål. Titta på det centrala innehållet och syftet. Skriv VAD undervisningen ska innehålla efter varje kunskapskrav som har du har kopierat in. Gör det centrala innehållet konkret. Stämmer orden i Konkretiseringen av mål överens med det som står i Bedömning och Centralt innehåll? .

Bilaga2

Bilaga 2

169

Arbetssätt Här är det viktigt att få in kapitel ett och två i läroplanen. Använd de delar som är mest relevanta. Ta citat eller skriv en egen text som grundar sig i del ett och två. Här är det viktigt att få med HUR eleverna ska arbeta med arbetsområdet. Stämmer arbetssättet överens med de kopplingarna som görs till del 1 och 2 i läroplanen? Stämmer arbetssätten överens med Konkretiseringen av mål. Bedömning Plocka de delar som är relevanta från rätt kursplan. Ta bort progressionsuttrycken. Inled bedömningsdelen med att skriva: I ämne/ämnesområde bedöms din förmåga: Stämmer texten i kursplanen överens med det som står i den pedagogiska planeringen? Hänger syfte – centralt innehåll – bedömning ihop?

Bilaga 2

170

Bilaga3

Namn: Ämne/ämnesområde Datum: Lärare:

foto: Kan vara på eleven i undervisningen. Kan vara på något som eleven gjort.

text: En kort beskrivning om vad som händer på bilden som är kopplat till pp. En kort beskrivning av elevens utveckling utifrån den pedagogiska planeringen. Nästa steg i elevens utveckling. OBS! Inga subjektiva beskrivningar!

Bilaga 3

171

Bilagor till kapitlet Elevers rätt till samlad elevhälsa. Om att starta upp elevhälsoteam på två grundsärskolor.

Första modellen av ELEVHÄLSOTRAPPA

5 Möte - åtgärd, uppföljning Mentor, vårdnadshavare, ev. elev och rektor

4 Elevhälsoteam – konsultation - Mentor, elevhälsoteam - åtgärd, uppföljning

3. Specialpedagog- konsultation Mentor, specialpedagog, vårdnadshavare/elev- åtgärd, uppföljning

2. Arbetslaget -konsultation Mentor, vårdnadshavare, elev - åtgärd, uppföljning

1. Mentor - egen dokumentation,Mentor, elev - anpassning, uppföljning

Nya Elevhälsotrappan för grundsärskolan ……… och …………

1

Personalen i klassen observerar om en elev ej förväntas nå målen, råkar i konflikt med kamrater, har förändrat beteende, har hög frånvaro Dokumentera händelser och samtal i Edwise.

- Ta kontakt med vårdnadshavare. Var noga med datum, klass och

Bilaga 4

172

personnummer (sex siffror) när ni dokumenterar. - Kontakta ansvarig för EHT via mail och boka en tid för diskussion om extra

anpassningar och för en bedömning om ärendet skall upp till EHT. Ansvarig EHT är………………….

- Insatser för eleven görs inom klassens ram (extra anpassningar).

2

Om eleven fortfarande riskerar att inte nå målen:

- Mentor konsulterar arbetslaget och kontaktar vårdnadshavare. - Dokumentera och följ upp eventuella åtgärder (extra anpassningar). - Mentor anmäler ärendet till EHT på framtagen blankett. Vid osäkerhet om

ärendet eller om blanketten, kontakta ansvarig för EHT. - Den som gjort anmälan kallas till EHT för att delta i diskussion om eventuella

åtgärder. Dagordning och kallelse mailas ut till berörda av ansvarig för EHT minst en vecka innan mötet.

- Rektor ser till att en pedagogisk utredning/utredning av särskilt stöd påbörjas. Rektor ansvarar för vem som ska göra den pedagogiska utredningen/utredning av särskilt stöd. Utredningen görs i Edwise. När utredningen är färdig kommunicerar läraren detta med rektor inför eventuellt beslut om åtgärdsprogram

3

- Utifrån analysen av den pedagogiska utredningen/utredningen av särskilt stöd tar rektor beslut om eleven är i behov av särskilt stöd.

- Om eleven är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. Rektor tar beslut om vem som upprättar åtgärdsprogrammet.

- Eleven och elevens vårdnadshavare bör ges möjlighet att delta då åtgärdsprogrammet upprättas.

- Vårdnadshavaren/eleven kan överklaga ett beslut, men måste då göra det inom tre veckor från den dag som hen fick ta del av beslutet.

4

- Åtgärdsprogrammet utvärderas vid en bestämd tidpunkt utifrån den

uppföljning som har gjorts. Hur ofta åtgärdsprogrammet utvärderas är beroende av hur väl åtgärdsprogrammet fungerar.

- När det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas

åtgärdsprogrammet. Det är rektor som tar beslut om att ett åtgärdsprogram

Bilaga 4

173

ska avslutas. Detta kan innebära att vissa insatser permanentas och de behöver du inte vara formulerade i ett åtgärdsprogram.

Några förtydliganden:

Frånvaro skall sammanställas av mentor varje månad senast den siste i månaden. Mentor skall ringa vårdnadshavare vid 20 % eller vid selektiv frånvaro för att få en förklaring av frånvaron. Vid oklarheter skall mentorn lyfta eleven till samordnare för EHT enligt ovan (se punkt 1).

Alla nya elever som börjar grundsärskolan skall tas upp på EHT. Där skall vi sätta en strategi kring hur vi skall arbeta med eleven t.ex. när det gäller kommunikation och extra stöd.

Även EHT deltagare kan lyfta ärenden till gruppen direkt genom att kontakta samordnaren.

Alla ärenden skall gå till ansvarig för EHT som sammanställer och skickar ut dagordning till berörda en vecka före mötet.

Samordnare för EHT:s uppdrag är att vara behjälplig för lärare i inledningsskedet och stödja när det gäller extra anpassningar. Samordnare för EHT avgör även vilka elever som skall tas upp till EHT, samt ser till att uppföljning av ärenden sker enligt det som blivit beslutat på EHT.

Rektors uppdrag är att stötta i detta arbete och se till så att de nödvändiga besluten fattas för att elevernas lärande skall kunna nå målen.

Extra anpassningar:

Grunden handlar om att detta är insatser som inte ingår i det normala tillvägagångssättet i klassen

Anpassningar kan t.ex. vara att hjälpa elever med att ● planera och strukturera sina studier ● hjälp med särskilt schema över skoldagen ● hjälp med schema över lektionen ● extra tydliga instruktioner ● stöd i igångsättning och avslut ● enstaka kortare specialpedagogiska insatser (max 2 månader) ● färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen ● tidsstöd ● muntliga test ● AKK ● digital teknik, t.ex. dator, Ipad, inlästa läromedel, timstock ● särskilda läromedel ● studiehandledning ●

Bilaga 4

174

Särskilt stöd:

Är t.ex.: ● specialpedagogiska insatser under längre tid (mer än 2 månader) ● extra vuxenresurs under elevens skoldag ● undervisning som skiljer sig från ordinarie undervisning, t.ex. anpassad

studiegång, särskild undervisningsgrupp, hemundervisning

Följande faktorer bör tas med i en pedagogisk utredning/utredning om särskilt stöd:

Individnivå: Ex;

● Observationer av eleven i olika situationer och lärmiljöer ● Genomgång av ev. extra anpassningar och utvärdera dem ● Uppgifter från elevens vårdnadshavare och eleven ● Uppgifter från ev. tidigare åtgärdsprogram ● Uppgifter från I.U.P ● Betyg ● Frånvarorapportering ● Info. från tidigare skolor ● Underlag från elevhälsan ● Ev. psykologiska-, sociala-, medicinska utredningar

Gruppnivå: Ex;

● Vilka pedagogiska metoder som har använts ● Hur den aktuella elevgruppen fungerar ● Hur elevens lärmiljöer är organiserad (raster, lektioner, matsal, studiebesök,

bibliotek, fritidshem, förflyttningar m.m. Organisationsnivå: Ex;

● Hur skolan organiserar sin verksamhet ● Resursfördelning

Pedagogisk bedömning – analys:

Analys av hur skolan kan utforma och anpassa lärmiljöerna inom verksamheten, undervisningens innehåll och metoder. Beskriv elevens behov av särskilt stöd

Bilaga 4

175

Kallelse till EHT. Anmälan av ärende till elevhälsoteam. Område ……. …………. grundsärskola och ……… grundsärskola Till ansvarig för elevhälsoteamet Elevens namn______________________________Klass_____________ Klasslärares namn___________________________________________ Orsaker till anmälan:

Eleven når inte upp till målen Utåtagerande beteende Hög frånvaro Annat__________________________________________

Nulägesbeskrivning ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Elevens positiva/starka sidor, Vad fungerar bra i skolarbetet/socialt etc. ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Vilket stöd har arbetslaget hittills gjort, inom klassens ramar för att stödja eleven? ___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Sekretessbelagda uppgifter skall inte lämnas i detta dokument.

Bilaga 5

176

_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Vilka extra anpassningar har gjorts för att stödja eleven? ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Önskemål om annan personals närvaro: ____________________________________________________ …………………….. / 20 ____________________________________________________ Mentor Ärendet inkommit / 20 Kallat till elevhälsoteam / 20 kl._______________ Förslag till åtgärder ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Uppföljning sker ____________________då ______________rapporterar tillbaka till EHT om hur åtgärderna fallit ut.

Bilaga 5

177

Trygghet och trivselenkät

Trygghet och trivsel ………… grundsärskola och …………….grundsärskola Jag går i klass ______________

Jag är (tjej eller kille):______________ Sätt ett kryss för det som gäller dig! Jag läser: ● Ämnen

● Ämnesområden

● Jag har svarat på frågorna själv_

● Jag har fått hjälp och stöd i att svara på frågorna (Beskriv vilken

typ av stöd/hjälp som du har fått). __________________ ● Min lärare (eller någon annan personal som känner mig väl) har

svarat för mig. Personen som fyllt i enkäten har suttit tillsammans med mig och fyllt i den. Personen har läst frågorna högt och berättat vilka alternativ som fyllts i. ______________________________

Beskriv vilket stöd:

Bilaga 6

178

stämmer stämmer delvis

stämmer inte alls

vet inte

Delaktighet och inflytande

1. Jag kan säga eller visa vad jag vill göra.

2. Jag kan säga eller visa vad jag inte vill göra.

3. Lärarna och assistenterna lyssnar på mina åsikter.

4. Jag får vara med och påverka vad vi ska arbeta med.

5. Pojkar och flickor får prata lika mycket i klassrummet.

Kommentarer:

Bilaga 6

179

stämmer stämmer delvis

stämmer inte alls

vet inte

Bemötande

6. I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra.

7. Lärarna och assistenterna är snälla mot mig.

8. De andra eleverna är snälla mot mig.

9. De vuxna hjälper mig när jag är arg.

Kommentarer:

Bilaga 6

180

Stämmer stämmer delvis

stämmer inte alls

vet inte

Trygghet och trivsel

10. Jag mår bra i skolan.

11. Jag tycker det är roligt i skolan.

12. I min skola finns det elever som jag är rädd för.

13. I min skola finns det vuxna som jag är rädd för.

14. Jag kan arbeta i klassrummet.

Kommentarer:

Bilaga 6

181

På vilka ställen finns det bråk på din skola? Sätt kryss för de ställen som det finns bråk: ● I korridoren:

● I klassrummet:

● I idrottshallen:

● I omklädningsrummet:

● Vid toaletterna:

● I matsalen:

● Vid taxi :

● I taxi:

● På skolgården:

● Via SMS/MMS:

● Via sociala medier (Facebook, Snapchat, Instagram, Kik, Blogg,

Vlogg) ● Annat ställe?

Bilaga 6

182

Utvärderingsfrågor om Elevhälsoteamets arbete under läsåret.

● Har du haft kontakt med EHT? Har du blivit kallad till ett möte?. ● Vilken hjälp och stöd har du känt att du fått på mötet? ● Vilka förväntningar har du på EHT-mötena. ● Vilka förväntningar har du på elevhälsoteamets arbete? Hur vill du att

elevhälsoteamet ska jobba förebyggande? ● Vilka konsekvenser/effekter har stödet av EHT gett i det dagliga arbetet.

Vilka kunskaper saknar du och vill ha mer kunskaper om för att kunna utföra ditt uppdrag tex dokumentation, pedagogisk planering, omdöme, pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och extra anpassningar, särskilt stöd. Eller något annat du vill ha mer kunskaper om?

Bilaga 7

183

BilagaI

Synliggöramålen

Hursynliggördumålenföreleverna?

___________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

____________

Hursynliggördumålenförföräldrarna?

___________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

____________

Hursynliggördumålenförassistenterna?

___________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

____________

Duskanubetygsättadigsjälv,hurbraduärpåattsynliggöramålen?Skalanärfrån1-5,där

5ärmycketbraoch1ärnågotsomdualdriggör,vadgerdudigförbetyg?

Betyg

Hurbraärdupåattsynliggöramålenföreleverna?

________

Hurbraärdupåattsynliggöramålenförförädlarna? ________

Hurbraärdupåattsynliggöramålenförassistenterna?

________

Bilaga 8

184

BilagaII

JA

IBLAND

NEJ

Jaglärmigsakeriskolan.

Minalärarebryrsigommig.

Minaläraregörmignyfiken.

Jagsvararpåfrågorpålektionerna.

Assistenternahjälpermigomjag

behöverhjälp.

Jagvetvilkamållektionernahar.

Lärarnaberättarvadjagärbrapå.

Lärarnaberättarvadjagbehöverbli

bättrepå?

Jagorkararbetaenhellektion.

□ Jagkundefyllaipappretsjälv

□ Jagfylldeipappretmedhjälpavpersonal

□ Personalfylldeipapprettillmig

Resultatelevenkäthöstterminen2016

BilagaIII

Bilaga 9

185

Totalt69elever

JA

IBLAND

NEJ

Jaglärmigsakeriskolan. 56 6 5

Minalärarebryrsigommig. 58 9 2

Minaläraregörmignyfiken. 43 17 9

Jagsvararpåfrågorpålektionerna. 36 28 4

Assistenternahjälpermigomjag

behöverhjälp.

59 4 1

Jagvetvilkamållektionernahar. 36 15 17

Lärarnaberättarvadjagärbrapå. 53 9 4

Lärarnaberättarvadjagbehöverbli

bättrepå?

43 20 2

Jagorkararbetaenhellektion. 33 23 11

Resultatelevenkätvårterminen2017

BilagaIV

Totalt68elever

JA

IBLAND

NEJ

Jaglärmigsakeriskolan. 55 8 5

Minalärarebryrsigommig. 56 11 1

BilagaII

JA

IBLAND

NEJ

Jaglärmigsakeriskolan.

Minalärarebryrsigommig.

Minaläraregörmignyfiken.

Jagsvararpåfrågorpålektionerna.

Assistenternahjälpermigomjag

behöverhjälp.

Jagvetvilkamållektionernahar.

Lärarnaberättarvadjagärbrapå.

Lärarnaberättarvadjagbehöverbli

bättrepå?

Jagorkararbetaenhellektion.

□ Jagkundefyllaipappretsjälv

□ Jagfylldeipappretmedhjälpavpersonal

□ Personalfylldeipapprettillmig

Resultatelevenkäthöstterminen2016

BilagaIII

Bilaga 10

186

Minaläraregörmignyfiken. 43 17 8

Jagsvararpåfrågorpålektionerna. 34 30 4

Assistenternahjälpermigomjag

behöverhjälp.

62 5 1

Jagvetvilkamållektionernahar. 35 15 18

Lärarnaberättarvadjagärbrapå. 54 4 10

Lärarnaberättarvadjagbehöverbli

bättrepå?

43 23 2

Jagorkararbetaenhellektion. 32 25 11

Resultatelevenkätpresenteraticirkeldiagram

BilagaV

Höstterminen2016 Vårterminen2017

Totalt69elever

JA

IBLAND

NEJ

Jaglärmigsakeriskolan. 56 6 5

Minalärarebryrsigommig. 58 9 2

Minaläraregörmignyfiken. 43 17 9

Jagsvararpåfrågorpålektionerna. 36 28 4

Assistenternahjälpermigomjag

behöverhjälp.

59 4 1

Jagvetvilkamållektionernahar. 36 15 17

Lärarnaberättarvadjagärbrapå. 53 9 4

Lärarnaberättarvadjagbehöverbli

bättrepå?

43 20 2

Jagorkararbetaenhellektion. 33 23 11

Resultatelevenkätvårterminen2017

BilagaIV

Totalt68elever

JA

IBLAND

NEJ

Jaglärmigsakeriskolan. 55 8 5

Minalärarebryrsigommig. 56 11 1

Bilaga 11

187

Minaläraregörmignyfiken. 43 17 8

Jagsvararpåfrågorpålektionerna. 34 30 4

Assistenternahjälpermigomjag

behöverhjälp.

62 5 1

Jagvetvilkamållektionernahar. 35 15 18

Lärarnaberättarvadjagärbrapå. 54 4 10

Lärarnaberättarvadjagbehöverbli

bättrepå?

43 23 2

Jagorkararbetaenhellektion. 32 25 11

Resultatelevenkätpresenteraticirkeldiagram

BilagaV

Höstterminen2016 Vårterminen2017

Bilaga 12

188

Synliggöramålen

BilagaVI

Synliggörpedagogernamålenföreleverna?

Ja□ Ibland□ Nej□

Bilaga 12

189

Synliggöramålen

BilagaVI

Synliggörpedagogernamålenföreleverna?

Ja□ Ibland□ Nej□

Bilaga 12

190

Hurgörpedagogernanärdesynliggörmålenföreleverna?

___________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

_____

Synliggörpedagogernamålenförassistenterna?

Ja□ Ibland□ Nej□

Hurfårduredapåvilkamåldetärsomelevernaarbetarmed?

___________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

______

Fårdutillräckligtmedinformationommålen,förattstöttaelevernapårättsätt?

Ja□ Ibland□ Nej□

Hurskulleduviljafåinformationommålen?

___________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

______

Hardutillräckligakunskaperförattförståvilkamålundervisningengrundarsigpå?

Ja□ Ibland□ Nej□

Vadskulleduviljahamerkunskaperom(närdetgällerkunskapsmålen)?

___________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

______

Synliggöramålen

BilagaVI

Synliggörpedagogernamålenföreleverna?

Ja□ Ibland□ Nej□

Bilaga 13

191

Bilaga 14

192

Bilaga 15

193

Bilaga 16

194

Bilaga 6