Att nå framgång genom språket

ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.

Elever från hela världen i den svenska skolan.

Minst 14 % av eleverna i grundskolan har en annan kulturell bakgrund och ett annat modersmål än svenska.

Ställer nya krav på undervisningen

En mångkulturell skola

Tvåspråkiga/flerspråkigaElever med annat modersmål, syftar på elever som kan minst två språk. I detta sammanhang svenska och modersmålet/-målen.

Modersmål/förstaspråk(fd hemspråk) är detsamma som förstaspråk, det språk man lär sig innan något annat blivit etablerat. Före ca 3 års ålder. Ett barn kan ha flera förstaspråk om föräldrarna talar olika språk. Begreppet modersmål är skolans term.

AndraspråkDet språk som lärs in efter att det första språket blivit etablerat. Kan ha flera andraspråk. Lärs i målspråksmiljön, dvs. lär sig svenska språket i Sverige.

Invandrare/invandrarelevUtrikesfödda personer el. Utländska medborgare, som har flyttat från ett land för att bosätta sig i ett annat. Permanent eller temporärt.

Definitioner

Dubbla utmaningar:

Lära sig andraspråket svenska på svenska.

Inhämta ämneskunskaper på ett språk de inte behärskar fullt ut.

Andraspråkselevernas situation

Ur en arbetsbok i kemi

”Diskutera kortfattat växthuseffekten som orsakas av att atmosfären stänger inne en del av den värmestrålning som lämnar jordytan, men släpper igenom strålning från solen”

Exempel på ämnestext att behärska

Matematik

Dra ner på volymen på teven.

Beräkna volymen på kuben.

Jag gjorde illa axeln igår.

Läs av värdet på Y-axeln.

Språket till vardags och i ämnesundervisningen

Basen/Bics – (vardagskommunikation, Basic Interpersonal Communikative Skills)

Utbyggnad/Calp – (”tankeverktyg”, skolrelaterat språk, Cognitive Academic Languale Proficiency)

Bas och utbyggnad

BAS

UT-BYGGNAD

Uttal

Grammatik

Ordförråd

Samtalsstruktur

Berättarstruktur

Skriftspråk

Formellt talspråk

SpecialordförrådSkolan

Hemma På gårdenI förskolan

Modersmål

Tid som krävs för att nå infödd nivå i skolans läsämnen

Ankomstålder Genomsnittlig

tidsåtgång

5- 7 år 3 - 8 år

8- 11 år 2 - 5 år

12 - 15 år 6 - 8 årBaseras på omfattande undersökningar i Canada och USA.

Exempelvis: Collier 1987, 1989, 2002, Cummins, 1981

Ordförrådet hos ett enspråkigt barn

Språkmoment Ålder Uttal 1,5 - 4,5 år

Grammatik 2 - 5,5 år

Centralt ordförråd 2 - 6 år

______________________________________________

Vid 7 års ålder har ett barn ett ordförråd på mellan 8 - 10000 ord. _______________________________________________

Vid 16 års ålder ligger ordförrådet på ca 35 - 40000 ord, utöver de

10000 ord de redan lärt sig. _________________________________________________

Ca 5000 nya ord/år eller 100 nya ord/ vecka under skoltiden

”Det tas som en självklarhet att svenska barn och ungdomar skall ha undervisning i sitt modersmål flera

timmar varje vecka under hela skoltiden, från det de är 6-7 år tills de

närmar sig 20-års åldern. Och då gäller det ett språk de redan kan när

de börjar skolan.”

(ur ett referensmaterial av Kenneth Hyltenstam, Att undervisa elever med Svenska som andraspråk)

• Vad är språkutvecklande undervisning?

• ”Framgång genom språket” är litteratur som med fördel kan användas av samtlig undervisande skolpersonal för fortbildning i att undervisa elever med annat modersmål än svenska.

• Oavsett undervisningsämne!

• De, i boken, föreslagna strukturerna kommer även elever med svenska som modersmål till fördel.

Språkutvecklande undervisning

Förberedelseklass (Fbk)

- särskild undervisningsgruppFörberedelseklassens mål bör vara att undervisa

andraspråkselever som inte har tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att klara undervisningen i ordinarie klass.

Under en begränsad tid, som är mycket individuell får eleven lära sig basen i det svenska språket samt få en introduktion i det svenska skolsystemet samt rutiner i skolans ämnen.

Åldersblandade grupper med stor kunskapsspridning.

Undervisning

Undervisning

Svenska som andraspråkEtt eget ämne

Egen kursplan

Timplanen

Svenska och svenska som andraspråk är likvärdiga

Omdömen

Betygskriterier

Nationella prov

Svenska som modersmål Svenska som andraspråkModersmålet är undervisningsspråk Det språk man håller på att lära in är också undervisningsspråk.

Ordförrådet byggs ut Ordförrådet byggs upp

Arbetar nästan bara med utbyggnad Arbetar samtidigt med basen och utbyggnaden

Uttalsundervisning är undantag Uttalsövningar är nödvändigt

Svenska och svenska som andraspråk,

vad är skillnaden?

• Eleverna har laglig rätt till modersmål vid fem eller fler elever.

• Modersmål är valfritt att studera, men en stor fördel för utvecklandet av andraspråket.

• Studiehandledning har alla elever laglig rätt till, om det så bara finns en elev.

• Studiehandledningen möjliggör för andraspråkselever att delta i ordinarie ämnesundervisning under samma förutsättningar som elever med svenska som modersmål.

Modersmål och studiehandledning

Grundskoleförordningen, svenska som andraspråk. För vem?

Grundskoleförordningen, hur kan svenska som andraspråk organiseras?

Grundskoleförordningen, modersmålsundervisning, för vem?

Grundskoleförordningen, studiehandledning, för vem?

Litteraturlista för egen fortbildning

Bilagor

Svenska som andraspråk, för vem?

2 kap

15§ Undervisning i svenska som andraspråk skall om det behövs anordnas för

1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,

2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och

3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna.

Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas för en elev.

Förordning (1997:599)

Hur kan svenska som andraspråk organiseras?

2 kap

16 § Undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas i stället för undervisning i svenska.

Svenska som andraspråk kan därutöver anordnas

1. som språkval,

2. som elevens val, eller

3. inom ramen för skolans val.

Förordning (1997:599)

Modersmålsundervisning2 kap

9§ Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt

umgängesspråk för eleven, skall eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om

1. eleven har grundläggande kunskaper i språket och2. eleven önskar få sådan undervisning.

En samisk, tornedalsfinska eller romsk elev skall erbjudas modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga

umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska.

10 § Modersmålsundervisning kan anordnas1. som språkval,2. som elevens val,3. inom ramen för skolans val, eller4. utanför timplanebunden tid.

Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet kan dock få

modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl. Vid modersmålsundervisning i samiska skall den kursplan

för samiska användas som Statens skolverk med stöd av 3 kap. 6 § sameskolförordningen (1995:205) har fastställt.

Förordning (2002:1010)

Modersmålsundervisning

2 kap

12 § Om beslut fattas att modersmålsundervisning för en elev skall anordnas inom ramen för skolans val eller utanför timplanebunden tid skall samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare före beslutet.

Förordning (1997:599)

13 § En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk, endast om det finns en lämplig lärare. En kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. När det gäller samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem.

Förordning (2008:97)

Studiehandledning på modersmålet

5 kap

2 § En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

Förordning (1997:599)

3 § En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än sitt modersmål får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.

Förordning (1997:599)

Litteraturlista, läsa mer...Andersson, Lars-Gunnar, Språktypologi och språksläktskap, Liber, 2001

Bergman, Pirkko, Andraspråkseleverna och deras förutsättningar, två olika svenskämnen – två kursplaner. Skolverket och Liber, 1998

Bergman, P., Sjökvist, L., Bulow, K. & Ljung, B, Två flugor i en smäll. Att lära på ett andraspråk. Stockholm, Almquist & Wiksell, 1992

Franzén Elsie C. , Att bryta upp och byta land. Natur & Kultur, 2001

Gibbons, Pauline, Stärk språket - Stärk lärandet, Uppsala, Hallgren & Fallgren, 2006

Håkansson, Gisela, Tvåspråkighet hos barn i Sverige, Almqvist & Wiksell, 2003

Kjellin, Olle, Uttalet, språket och hjärnan: teori och metodik för språkundervisningen, Hallgren & Fallgren, 2002

Löthagen Annika, Lundenmark Pernilla och Modigh Anna. Framgång genom språket, verktyg för språkutvecklande undervisning av

andraspråkselever. Hallgren & Fallgren, 2008.

Även Framgång genom språket i praktiken. Verktygslådan för en lyckad språkutvecklande undervisning.

Viberg Åke Vägen till ett nytt språk. Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. Natur och Kultur, 2006