Statistik om bussbranschen 2010mb.cision.com/Public/2297/9290444/939d23a1f63b8456.… · · 2012-08-09Antal resor är ett mått på antal påstigningar i lokal och regional kollektivtrafik

Augusti 2012

Svenska Bussbranschens Riksförbund 2012-08-06

Statistik om bussbranschen

Statistik om bussbranschen 2012 2012-08-06

2 (76)

INNEHÅLL 1 Förord............................................................................................................. 4 2 Busstrafiken ................................................................................................... 6

2.1 Vägtrafiken dominerar persontransportarbetet ............................................................................... 6 2.2 Antal kollektivtrafikresor per invånare .............................................................................................. 8 2.3 Interregional kollektivtrafik med buss ............................................................................................... 8 2.4 Lokal och regional kollektivtrafik ........................................................................................................ 9 2.5 Busstrafikens andel av det totala resandet ....................................................................................... 10 2.6 Nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år 2011 ...................................................................... 11 2.7 Bussresandet ökar mest inom kollektivtrafiken .............................................................................. 11 2.8 Bussens persontransportarbete ........................................................................................................... 11 2.9 Bussresenärerna ..................................................................................................................................... 14 2.10 Samhällets kostnader/bidrag till kollektivtrafik ............................................................................ 15 2.11 Trafikhuvudmännens effektiviseringsarbete och avtalsrekommendationer .......................... 16

3 Bussar ........................................................................................................... 18 3.1 Nyregistrering av bussar åren 1998–2011 ......................................................................................... 18 3.2 Antalet bussar i trafik efter län 2009-2011 ...................................................................................... 20 3.3 Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 2011 .............................................................. 21 3.4 Tillverkarnas andel av sålda bussar ................................................................................................... 21 3.5 De tio största fabrikaten ....................................................................................................................... 22 3.6 Antalet bussmodeller ............................................................................................................................ 23 3.7 Antalet fordonstyper i upphandlad trafik ........................................................................................ 23 3.8 Antalet fordonsklasser i upphandlad trafik .....................................................................................24 3.9 Antalet färger på bussar 2011 .............................................................................................................. 25 3.10 Antalet leasade bussar ........................................................................................................................... 26 3.11 Ålder på bussar ....................................................................................................................................... 27 3.12 Antalet bussar av årsmodell ................................................................................................................. 27 3.13 Andel bussar i glesbygd ........................................................................................................................ 27 3.14 Bussar i olika typer av trafik ................................................................................................................ 28 3.15 Medelbeläggning .................................................................................................................................... 28 3.16 Körsträckor .............................................................................................................................................. 28 3.17 Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår år 2011 .................................... 29 3.18 Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare år 2011 ..................................................... 29 3.19 Medelkörsträckor för bussar i trafik efter län år 2010 .................................................................. 30

4 Miljö ............................................................................................................. 31 4.1 Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel, årsvis 2000-2011 ................................................... 31 4.2 Antal bussar med olika drivmedel inom den upphandlande kollektivtrafiken ...................... 33 4.3 Bussar i trafik efter miljöklass, årsvis 1998-2011 ............................................................................ 34 4.4 Bussmotorernas utsläpp av CO, NOx m.m. ...................................................................................... 36 4.5 Bussens andel av koldioxidutsläppen ............................................................................................... 37 4.6 Bussen det koldioxidsnåla alternativet ............................................................................................. 38 4.7 Utsläpp av koldioxid i kg per 10 personkilometer ........................................................................ 40 4.8 Allt energieffektivare motorer ........................................................................................................... 40

5 Tillgänglighet .............................................................................................. 41 5.1 Antal/andel bussar med låggolv ......................................................................................................... 41 5.2 Antal/andel bussar med ramp/lift ..................................................................................................... 41 5.3 Antal/andel bussar med rullstolsplats ..............................................................................................42


3 (76)

6 Trafiksäkerhet ............................................................................................. 43 6.1 Allmänt ....................................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.2 Antal dödade i buss ................................................................................................................................ 43 6.3 Antal dödade och svårt skadade i buss .............................................................................................. 45 6.4 Antal dödade och svårt skadade med buss inblandad .................................................................. 46 6.5 Antal döda per miljarder personkilometer ..................................................................................... 46 6.6 Godkända bussar vid Bilprovningens kontrollbesiktning ............................................................ 47 6.7 Antal bränder i buss ............................................................................................................................... 47 6.8 Antal/andel bussar med brandsläckning i motorrum .................................................................. 48 6.9 Antal/andel bussar med bälten .......................................................................................................... 49 6.10 Antal/andel bussar med alkolås ......................................................................................................... 49 6.11 Antal/andel bussar med kameraövervakning .................................................................................50

7 Bussföretagen .............................................................................................. 51 7.1 Antal bussföretag .................................................................................................................................... 51 7.2 Busstrafikföretagens omsättning ....................................................................................................... 52 7.3 Linjebussföretagens nettoomsättning ............................................................................................... 53 7.4 Charterbussföretagens nettoomsättning .......................................................................................... 53 7.5 Bussbranschens ekonomiska utveckling 2001-2010 ..................................................................... 54 7.6 De tio största bussföretagens rörelseintäkter 2010 – 2011 ........................................................... 55 7.7 De 50 största bussbolagen (nettoomsättning) ................................................................................. 55 7.8 De tio största bussföretagen, efter antal bussar .............................................................................. 58 7.9 Utlandsägda busstrafikföretag ............................................................................................................ 59 7.10 Offentliga ägda bussföretag och antal bussar i trafik .................................................................... 59 7.11 Samverkansbolag, antal företag och antal bussar i trafik ............................................................ 60 7.12 Skolskjutsar ............................................................................................................................................. 61

8 Busstrafikens kostnader ............................................................................. 62 8.1 Dieselkostnaderna ................................................................................................................................. 62 8.2 Fordonsskatter inom kollektivtrafikens transportslag ................................................................ 64 8.3 Trafikförsäkringsskatten ...................................................................................................................... 65 8.4 Transportstyrelsens avgiftsfinansiering ........................................................................................... 65 8.5 Företagen betalar minst 280 000 kr per buss i skatt – per år ...................................................... 65 8.6 Förändrade skattekostnader per trafikslag t.o.m. år 2013 ............................................................ 65

9 Personal ........................................................................................................ 67 9.1 Antal anställda i bussföretagen ........................................................................................................... 67 9.2 Antalet anställda hos trafikhuvudmännen ....................................................................................... 68 9.3 Andelen bussförare ................................................................................................................................ 68 9.4 Utan invandrare stannar bussen ......................................................................................................... 69 9.5 Bussförares medelålder ........................................................................................................................ 69 9.6 Andel bussförare över 55 år respektive 60 år .................................................................................. 70 9.7 Andelen bussförare 30 år eller yngre ................................................................................................ 71 9.8 Andelen bussförare mellan 30 och 40 år .......................................................................................... 72 9.9 Löneutvecklingen för bussförare ....................................................................................................... 72 9.10 Körkortsinnehav för buss ..................................................................................................................... 73 9.11 Antal körkortsinnehav för kvinnor och män samt ålder 2010 resp. 2012 ................................. 73 9.12 Yrkeskompetensbevis (YKB) .............................................................................................................. 74

10 Jämdställdhet .............................................................................................. 75 10.1 Andelen bussförare efter kön .............................................................................................................. 75 10.2 Andelen kvinnor i bolagsstyrelser ...................................................................................................... 75


4 (76)

1 Förord

Svenska Bussbranschens Riksförbund, BR, sammanställer årligen en statistikrapport om läget i svensk bussbransch. Rapporten uppdateras också kontinuerligt innevarande år, i händelse av att ny och omfattande offentlig statistik publiceras. Syftet är att sprida kunskap om branschen och ge fakta i debatten. Fakta för politiker, företagare, leverantörer, resenärer och journalister när kollektivtrafiken ska analyseras och beskrivas.

BR är den största branschorganisationen för bussföretag och bussresearrangörer i landet och har huvuddelen av bussbolagen som medlemmar. Medlemsföretagen är indelade i elva regionala bussbranschföreningar över landet.

Totalt har BR i dag 426 medlemsföretag varav 66 är associerade. Antalet bussföretag i BR är 264 och antalet bussresearrangörer är 96, varav 82 har egna bussar.

Branschens företag ägs idag till mer än 95 procent av privata aktörer, men även de kommunalt ägda bussbolagen är medlemmar i BR.

Av totalt 13 947 bussar i yrkesmässig trafik i Sverige (januari 2012) har BRs medlemsföretag 10 494 bussar, vilket utgör 75 procent av Sveriges busspark.

De presenterade statistikuppgifterna bör ses utifrån ett antal faktorer, som exempelvis skilda tidpunkter för mätningar och olikheter i registreringar. Sammantaget ger dessa statistikuppgifter en bra bild av utvecklingstrender inom bussbranschen.

Vi ser gärna att uppgifterna i denna rapport används och sprids, men ange BR som källa.

Fakta som talar till bussens fördel: • Det är tio gånger säkrare att åka buss än att åka bil. Sverige ligger i framkant internationellt då det gäller

säkerheten i bussar. 90 procent av bussföretagen erbjuder bussar med bälten och informerar om säkerheten. 80 procent har en trafiksäkerhetspolicy.

• Bussen minskar trängseln på vägarna och på gatorna i storstäderna – en buss som rymmer 50 passagerare tar avsevärt mycket mindre plats än cirka 35 personbilar (med 1,4 personer i genomsnitt per bil).

• En buss drar cirka tre liter bränsle per mil och tar 50 passagerare. • Buss är ett flexibelt transportsätt. När människors vardagsrutiner ändras så förändras också busstrafiken. Bussen

kan gå överallt där det finns en väg.


5 (76)

Källor Huvuddelen av denna statistik är hämtad ifrån Trafikanalys statistikrapporter Lokal och regional kollektivtrafik 2011 (Statistik 2012:16), ”Fordon 2011” (2012-04-18), ”Långväga buss 2011” (2012:8), SIKA:s ”Basfakta 2008 – Övergripande statistik om transportsektorn” (2009:28), Vägtrafikskador 2011” (2012:14) och ”Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor 2008” (2009:29). Andra viktiga statistikkällor är SCB, UC, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Skolverket, Svensk Kollektivtrafiks Statistikportal1 och databasen Frida2 samt Svenska Bussbranschens Riksförbunds egna databaser.

Besök webbplatsen www.bussbranschen.se för ytterligare fakta och aktuella rapporter om svensk bussbransch.

Definitioner

Buss

Fordon som är inrättad för befordran av fler än åtta personer utöver föraren, även om fordonet dessutom är inrättad för annat ändamål.

Resor

Antal resor är ett mått på antal påstigningar i lokal och regional kollektivtrafik. Reser man tur och retur räknas det som två resor och reser man med övergång räknas varje övergång som en resa. Samtliga resor (avgiftsbelagda och kostnadsfria) per år redovisas. För resor inom turistsektorn se BRs särskilda rapporter på www.bussbranschen.se.

Utbudskilometer

Utbudet ska avse den faktiskt utförda persontrafiken. Utbudskilometer är detsamma som tidtabellskilometer och exkluderar den trafik som ställs in och inkluderar den trafik som sätts in vid behov. Trafik såsom ut- och inkörning samt tomkörning bör om möjligt exkluderas. Utbudet för bantrafik mäts i vagnkilometer. Vagnkilometer är den sträcka i kilometer som vagnar upplåtna för resande framförts i järnvägs-, tunnelbane- och spårvägståg. Det vill säga, en vagn som kör en kilometer, är det samma som en vagnkilometer. Är det två vagnar som kör en kilometer, blir det två vagnkilometer och så vidare.

Personkilometer

Antal personkilometer är ett mått av den sammanlagda reslängden. Personkilometer är den sammanlagda reslängden och räknas fram genom att multiplicera antalet resor med medelreslängden. Medelreslängden anger resornas genomsnittliga längd. (Trafikanalys definition i ”Lokal och regional kollektivtrafik 2010”.)

Kollektivtrafik

Kollektivtrafik är i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler. Begreppet kollektivtrafik innebär att det är en gemensam, allmän nyttighet och att utbudet är känt i förväg. De resande erbjuds resa genom köp av biljett, en föreskriven rättighet eller erbjuden förmån.

BR menar att även resor som företas med turist- och charterbuss bör räknas in då man reser tillsammans, men så lyder alltså inte den officiella definitionen än.

1 http://www.svenskkollektivtrafik.se/fordubbling/Statistikportal/Oversikt/ 2 http://frida.port.se

http://www.bussbranschen.se/


http://www.svenskkollektivtrafik.se/fordubbling/Statistikportal/Oversikt/


6 (76)

2 Busstrafiken

2.1 Vägtrafiken dominerar persontransportarbetet Vägtrafiken dominerar persontransportarbetet i Sverige med en andel på omkring 83 procent, varav busstrafiken står för 7 procent av det totala transportarbetet. Av det totala persontransportarbetet på väg utgör transportarbetet med personbil ungefär 90 procent. I jämförelse med vägtrafik framstår bantrafik och inrikes luftfart som relativt marginella företeelser för persontransporter.

Under 1950-talet bestod cirka hälften av persontransportarbetet, mätt i personkilometer, av kollektivtrafik. Kollektivtrafikens andel har därefter minskat från 49 procent 1950 till 18 procent 2009. Sedan början av 1970-talet har andelen legat på omkring 20 procent med mindre årliga variationer. Nedgången är en följd av ökad privatbilism.3

Ovanstående graf visar transportarbetet i miljarder personkilometer med olika trafikslag (exklusive flyg), under åren 1950-2010.4

3 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2011 (Statistik 2012:16). 4 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2011 (Statistik 2012:16).


7 (76)

Personbilstrafiken växte kraftigt fram efter andra världskriget till slutet på 1980-talet och nådde en marknadsandel på cirka 80 procent vid slutet av 1960-talet. Toppnoteringen nåddes 1978 med 82 procent.5

5 Grafen är hämtad från Kapacitetsutredningens remissversion av huvudrapporten ”Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder”, figur 4.1, s.33.

Personbil, MC 80%

Järnväg 9%

Buss 7%

Tunnelbana 1%

Spårväg 1%

Luftfart 2%

Persontransportarbete 2010 (Procentuell andel)


8 (76)

2.2 Antal kollektivtrafikresor per invånare Kollektivresorna per invånare ökade från 119 till 143 resor per invånare mellan 1999 och 2011, en ökning med motsvarande 20 procent.6

2.3 Interregional kollektivtrafik med buss Med långväga busstrafik, även kallad expressbuss7, avses linjelagd busstrafik som passerar minst en länsgräns. Under år 2011 var det 32 företag (mot 28 under 2007) som bedrev långväga linjelagd busstrafik i Sverige. Sammanlagt körde företagen under år 2010 80 (158) långväga busslinjer i egen regi, 10 (17) långväga busslinjer på uppdrag och 13 linjer där delar av bussarna uppläts åt annat företag. Det avgick nästan 157 000 (122 500) avgångar med långväga linjelagd busstrafik under året, vilket motsvarar närmare 3 000 (2 400) avgångar i veckan. Totalt genomfördes närmare 5,1 (3,6) miljoner resor och det kördes långväga buss drygt 39 (32) miljoner kilometer runt om i Sverige under år 2011. De tre företagen med längst körsträcka stod tillsammans för 68 (79) procent av den totala körsträckan.8

”Totalt genomfördes 5,1 miljoner resor med långväga buss under år 2011. Antalet resor har ökat varje år de senaste åren trots att utbudet i form av platskilometer totalt sett minskat även om det blev en ökning 2011 jämfört med 2010.

Det erbjöds 8,2 miljoner sittplatser och 2,0 miljarder platskilometer under 2011. Det transportarbete som utfördes under 2011 var 1,3 miljarder personkilometer varav 0,2 miljarder, eller 13 procent, var i internationell trafik. Totalt användes 408 bussar för långväga linjelagd trafik under det aktuella året, varav 388 var dieselbussar. De övriga 20 kördes på alternativa bränsletyper.”9

6 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2010 (Statistik 2011:19). 7 Värt att notera är att begreppet expressbusstrafik försvann från och med den 1 januari 2012 då den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft. 8 Statistiken är hämtad från Trafikanalys rapporter ”Långväga buss 2011” (2012:8) ”Långväga buss 2010” (2011:11)”Långväga buss 2009” (2010:19), SIKAs statistikrapporter Långväga buss 2008 (2009:26) och Långväga buss 2007 (2008:21). Siffrorna i parantes avser år 2007. 9 Trafikanalys rapport ”Långväga buss 2011” (2012:8) s.7.

119

143

100

110

120

130

140

150

1999 2011

Antal kollektivresor per invånare 1999-2011

+ 20 %


9 (76)

2.4 Lokal och regional kollektivtrafik Utav antalet resor inom den lokala och regionala kollektivtrafiken, som totalt uppgick till 1 354 miljoner resor (2011), en ökning med 29 procent för alla trafikslag sedan 1998, var antalet resor med buss 719 miljoner (53 procent av samtliga trafikslagen). Antalet bussresor har ökat med 18 procent från 1998.10 Av den totala ökningen av kollektivresorna 2011 stod buss för mer än hälften eller 38 miljoner resor.

År Buss

Spårväg T-bana Järnväg Sjöfart Totalt 1998 608 77 269 88 8 1 042 1999 580 88 273 105 7 1 046 2000 592 91 284 103 7 1 077 2001 601 95 283 111 8 1 098 2002 601 96 283 115 8 1 103 2003 610 101 279 120 8 1 118 2004 609 108 278 118 7 1 120 2005 608 110 276 124 7 1 125 2006 635 114 297 131 8 1 185 2007 639 122 303 142 7 1 213 2008 657 123 306 151 8 1 245 2009 660 124 307 151 9 1 251 2010 681 131 310 156 9 1 287 2011 719 150 309 167 9 1 354

10 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2011 (Statistik 2012:16).

0

1

2

3

4

5

6

2007 2008 2009 2010 2011

Anta

l milj

oner

reso

r med

Exp

ress

buss

Antal miljoner resor med långväga buss åren

2007-2011

+ 41 %


10 (76)

2.5 Busstrafikens andel av det totala resandet Buss är det vanligaste kollektiva färdmedlet i Sverige. Under 2011 var 53 procent av samtliga lokala och regionala kollektivtrafikresor bussresor.

Antalet kollektivtrafik resor i procent mellan trafikslagen, 2011:11

11 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2011 (Statistik 2012:16).

Buss 53%

Spårväg 11%

T-bana 23%

Järnväg 12%

Sjöfart 1%

Busstrafikens andel av resorna inom den lokala och regionala kollektivtrafiken 2011

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Proc

ent

År

Antal resor fördelade i procent mellan trafikslagen, 1998 – 2011

SjöfartJärnväg T-bana Spårväg Buss


11 (76)

2.6 Nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år 2011 Trafikuppgifter och nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år 2011.12

Buss T-bana

Spårvä

g Tåg Totalt Buss % Resor (1000-tal) 719 023 309 000 149 814 167 266 1 354 363 53% Utbudskilometer (1000-tal) 574 713 88 667 18 011 95 429 776 820 74% Sittplatskm/invånare (1000-tal) 2 540 437 134 1 657 4 768 53% Personkilometer (1000-tal) 6 538 551 1 725 000 656 771 4 707 309 13 627 631 48% Medelreslängd 9,09 5,58 4,38 28,14 10,06 - Genomsnittligt antal sittplatser 41,75 46,61 70,08 164,10 58,00 - Resor/utbudskilometer 1,24 3,48 8,32 1,75 1,74 - Personkilometer/utbudskilometer 11,38 19,45 36,47 49,33 17,54 -

2.7 Bussresandet ökar mest inom kollektivtrafiken Antalet kollektivtrafikresor har ökat från 1 042 miljoner resor år 1998 till 1 354 miljoner resor 2011, vilket är en ökning med 30 procent. Antalet resor med buss har under samma period ökat med 18 procent. Resandet med buss under 2011 ökade med 38 miljoner resor, vilket är 56 procent av den totala ökningen av kollektivtrafikresorna i Sverige. 13

2.8 Bussens persontransportarbete Persontransportarbetet räknas i personkilometer och det är den sammanlagda längden en person färdas i ett fordon som beräknas genom att summera alla resors längd eller genom att multiplicera summan av alla resor med medelreslängden.

Antalet personkilometer uppgick för alla trafikslag till 13 628 miljoner under 2011, vilket är en ökning med 86 procent sedan 1998 (7 295 miljoner). Det är med buss flest antal personkilometer inom kollektivtrafiken görs. Under 2011 uppgick antalet personkilometer med buss till 6 539 miljoner, vilket innebär att busstrafiken ökade antalet resta personkilometer med 70 procent mellan 1998 och 2011.14

12 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2011 (Statistik 2012:16). 13 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2011 (Statistik 2012:16). 14 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2011 (Statistik 2012:16).

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Proc

ent

År

Andelen personkilometer per trafikslag och per år (1998-2011)

T-bana SpårvägJärnväg Buss


12 (76)

År Buss Järnväg

Spårväg T-bana Totalt 1998 3 829 1 779 182 1 505 7 295 1999 4 474 2 094 536 1 526 8 630 2000 4 599 2 054 547 1 588 8 788 2001 4 892 2 245 567 1 581 9 285 2002 4 945 2 419 584 1 581 9 529 2003 5 128 2 757 429 1 558 9 872 2004 5 456 2 636 462 1 556 10 110 2005 5 764 2 800 498 1 541 10 603 2006 5 985 3 012 513 1 657 11 167 2007 6 097 3 433 548 1 690 11 768 2008 6 022 3 723 558 1 715 12 218 2009 6 187 4 169 558 1 715 12 630 2010 6 309 4 291 590 1 731 12 920 2011 6 539 4 707 657 1 725 13 628

Buss 48% Järnväg

34%

Spårväg 5%

T-bana 13%

Bussens marknadsandel inom den lokala och regionala kollektivtrafiken

personkilometer år 2011


13 (76)

Totalt ökade antalet utbudskilometer med 20 procent 1998-2011.15 Den största ökningen har skett inom busstrafiken med 24 procent.

År Buss Järnväg

Spårväg T-bana Totalt 1998 462 71 24 86 643 1999 473 75 26 88 662 2000 487 76 26 87 676 2001 489 77 25 88 679 2002 493 83 27 89 692 2003 502 83 27 89 701 2004 495 74 17 90 676 2005 499 72 17 91 679 2006 503 68 18 94 687 2007 506 77 18 91 693 2008 530 72 19 89 711 2009 534 79 17 92 722 2010 551 83 17 88 740 2011 575 95 18 89 777

15 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2011” (Statistik 2012:16).

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Proc

ent

År

Andelen utbudskilometer per trafikslag och år (1998-2011)

T-bana SpårvägJärnväg Buss

Buss 74%

Järnväg 12%

Spårväg 2%

T-bana 12%

Bussens marknadsandel inom den lokala och regionala kollektivtrafiken, utbudskilometer år 2011


14 (76)

2.9 Bussresenärerna Kön och ålder på bussresenärerna, antal huvudresor med buss i 1 000-tal, år 2005-200616 Kön Antal resenärer Män 376 Kvinnor 505 Ålder 6–14 år 149 15–24 år 302 25–34 år 107 35–44 år 86 45–54 år 89 55–64 år 94 65–74 år 33 75–84 år 23

Bussresans syfte, antal huvudresor 2005-2006 (tusental)17 Arbets-, tjänste- och skolresor Service och inköp Fritid Annat ärende Samtliga

669 71 114 27 881

16 Källa: Res 2005-2006 Den nationella resvaneundersökningen, tabellbilaga 17 Källa: Res 2005-2006 Den nationella resvaneundersökningen, tabellbilaga


15 (76)

2.10 Samhällets kostnader/bidrag till kollektivtrafik ökar De totala kostnaderna för den lokala och regionala kollektivtrafiken uppgick 2011 till cirka 34 miljarder kronor. Kostnaderna har sedan 2000 ökat med 80 procent, medan intäkterna endast med 50 procent. År 2011 var intäkterna från verksamheten 16 miljarder kronor och resten finansierades genom bidrag och offentliga tillskott. 71 procent av bidragen kom från landstingen, 28 procent från kommunerna och en procent från staten. Sedan 2000 har kommunerna och landstingens bidrag till kollektivtrafiken mer än fördubblats. Under 2011 ökade kostnaderna med 18 procent, samtidigt som verksamhetsintäkterna ökade med endast 13 procent.

Sedan år 2000 har kostnaden för kollektivtrafiken per invånare har ökat från 2 108 till 3 608 kronor per invånare och år (2011 års priser), samtidigt har bidragen till kollektivtrafiken ökat från 894 kronor till 1 741 kronor.

Samhällets trafikeringskostnader för kollektivtrafiken per utbudskilometer har ökat med 65 procent sedan 1999. Samtidigt som kostnaden är 43 kronor per utbudskilometer är trafikintäkterna per utbudskilometer endast 21 kronor. 18

18 Trafikanalys rapport ” Lokal och regional kollektivtrafik 2010”.

26 27 26

29 29

31 33

35 33

36 37 39

43

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Trafikkostnad per utbudskilometer (kr/km) 1999 - 2011


16 (76)

Skattesubventioneringen av kollektivtrafiken uppgår till 1 741 kronor per år och invånare för hela riket.

2.11 Trafikhuvudmännens effektiviseringsarbete och avtalsrekommendationer Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik har enats om ett effektiviseringsmål som syftar till att skapa ekonomiska förutsättningar att utveckla kollektivtrafikverksamheten i riktning mot fördubblingsmålet.19 En effektivisering i storleksordningen 20 procent är fullt möjlig. Kollektivtrafiken kan effektiviseras och sänka sina kostnader på en lång rad olika sätt. Ett sätt är genom att standardisera utformningen av de fordon som används inom kollektivtrafiken. Ett annat är ökad följsamhet till de indexrekommendationer som branschen enats kring. Ett tredje är att använda funktionskrav istället för detaljkrav vid upphandlingar. BR har under lång tid även drivit att kollektivtrafiken ska effektiviseras genom att trafikföretaget får ta över ansvaret för tidtabellsplaneringen och omloppsplaneringen.

BR har i rapporten ”Så räcker skattepengarna längre på vägen” (mars 2012) sammanställt i vilken utsträckning trafikhuvudmännen har efterföljt de gemensamma framtagna avtalsrekommendationerna inom branschen.20

19 Se www.fordubbling.se. 20 Se http://www.svenskkollektivtrafik.se/fordubbling/Avtalsprocessen/.

886 894 875 954

1037 1018 1094 1148 1279

1451 1495 1553 1741

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Skattekronor

Skattesubventionering av kollektivtrafiken per invånare 1999- 2011

http://www.fordubbling.se/


17 (76)

Endast 6 procent av upphandlingarna som genomfördes 2011 innehöll en resandeincitamentsandel på minst 25 procent. Endast 12 procent av trafikhuvudmännen följer branschens standardiseringsrekommendationer för fordon, Buss 2010, utan egna tillägg. 47 procent har enbart funktionella miljökrav. Inte mer än 29 procent följer indexrekommendationerna. I nästan en fjärdedel av upphandlingarna överlåter man på trafikföretaget att ansvara för den lokala marknadsföringen. I 24 procent av upphandlingarna ansvarar trafikföretagen för planeringen av tidtabellen. Vid 41 procent av upphandlingarna överläts trafikplaneringen till trafikföretagen.21

21 BRs rapport ”Så räcker skattepengarna längre på vägen” (mars 2012).

6% 29%

12% 24% 47%

24% 41%

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

Andel Trafikhuvudmän som följer branschens gemensamma avtalsrekommendationer 2011


18 (76)

3 Bussar

3.1 Nyregistrering av bussar åren 1998–2011 Antalet bussar i trafik har minskat med 7 procent under det senaste decenniet, från 14 924 (1998) till 13 947 (2011).22 Däremot har antalet nyregistreringar varit i stort sett konstant under denna tidsperiod.

Under de senaste 20 åren har bussparkens storlek stadigt minskat, men de senaste åren har trenden brutits.23

22 BRs databaser och Trafikanalys rapport ”Fordon 2011” (2012-04-18). 23Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2009 (Statistik 2010:12).

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Anta

l bus

sar

Antal bussar i trafik och avställda bussar 1998-2011

I trafik

Avställda


19 (76)

Under de senaste fyra åren har antalet bussar i trafik återigen ökat till 13 947. Utav dessa bussar var 12 682 i yrkesmässig trafik och 1 265 i firmabilstrafik.24

Antalet bussar i trafik fördubblades under åren 1950-1974. Under det senaste decenniet är det antalet större bussar, exempelvis ledbussar, som ökat i antal. Det är bussar med fler än 81 passagerare och i storleksklassen 51-70 passagerare som ökat mest i den yrkesmässiga trafiken. Vidare har utnyttjandet av bussar blivit effektivare så att fler passagerare har kunnat transporteras med färre antal bussar i trafik.

24 Trafikanalys rapport ”Fordon 2011” (2012-04-18).

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

År 14 417 14 246 14 013 13 742 13 363 13 477 13 643 13 315 13 474 13 548 13 867 13 947

12 60012 80013 00013 20013 40013 60013 80014 00014 20014 40014 600

Antal bussar i trafik 2000-2011

0

0,5

1

1,5

2

2,5

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

18000

1950 1974 2011

Anta

l bus

sar p

er 1

000

invå

nare

Anta

l bus

sar

Antal bussar och per 1000 invånare Åren 1950 - 1974 - 2011

Antal bussar

Bussar per 1000 invånare


20 (76)

Under 2011 registrerades sammanlagt 1 663 bussar.25

3.2 Antalet bussar i trafik efter län 2009-2011 Bussar i trafik efter fordonsslag och kommun vid slutet av år 2011.26

Län Antal bussar 2009 2010 2011 Stockholms län 2 572 2 610 2 901 Västra Götalands län 2 267 2 520 2 449 Skåne 1 440 1 430 1 490 Kalmar län 860 903 897 Jämtlands län 495 608 645 Jönköpings län 511 539 569 Östergötlands län 630 608 581 Uppsala län 486 480 465 Värmlands län 495 500 472 Dalarna 445 439 420 Västerbottens län 477 472 433 Norrbottens län 419 408 375 Västernorrlands län 357 359 328 Södermanlands län 328 323 322 Örebro län 375 368 361 Kronobergs län 290 291 312 Västmanlands län 321 331 328 Hallands län 354 282 244 Gävleborgs län 252 218 224 Gotlands län 104 109 73 Blekinge län 70 68 58 S:a 13 548 13 866 13 947

25 Trafikanalys rapport ”Fordon 2011” (2012-04-18). 26 Trafikanalys rapport ”Fordon i län och kommuner 2011” (2012-02-09).

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Anta

l nyr

egis

terin

gar

Nyregistrering av bussar (2000-2011)


21 (76)

3.3 Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 2011 Bussar i trafik i yrkesmässig trafik efter tillåtet antal passagerare (både sittande och stående).27

3.4 Tillverkarnas andel av sålda bussar Registrering av tunga bussar (över 10 ton) var 1 432 under 2011, vilket var marginellt färre än under 2010, då 1 435 registrerades.28

Registreringar av ny tunga bussar över 10 ton

Marknadsandel %

2011 2010 2009 2008 2007 2011 2010 2009 2008 2007 Scania 512 316 216 193 136 35,7% 22,0% 23,3% 22,4% 17,8% Volvo 357 392 267 280 344 24,9% 27,3% 28,7% 32,5% 44,9% MAN 205 209 188 205 97 14,3% 14,6% 20,2% 23,8% 12,7% Mercedes-Benz 127 101 70 108 47 8,9% 7,0% 7,5% 12,5% 6,1% Kässbohrer-Setra 68 97 71 64 99 4,7% 6,8% 7,6% 7,4% 12,9% Solaris 58 224 29

4,1% 15,6% 3,1% 0,0% 0,0%

VDL Bova 50 12 5

3,5% 0,8% 0,5% 0,0% 0,0% Neoplan 19 17 8 12 43 1,3% 1,2% 0,9% 1,4% 5,6% Irisbus 15 42 8

1,1% 2,9% 0,9% 0,0% 0,0%

Temsa 9 0 1

0,6% 0,0% 0,1% 0,0% 0,0% Autosan 4 10 36

0,3% 0,7% 3,9% 0,0% 0,0%

Automet 4

0,3% Optare Solo 2

0,1%

Iveco 1 6 4

0,1% 0,4% 0,4% 0,0% 0,0% VanHool 1

0,1%

Aytas 0 3 7

0,2% 0,8% 0,0% 0,0% Scala 0 3 0

0,2% 0,0% 0,0% 0,0%

Beulas 0 2 1

0,1% 0,1% 0,0% 0,0% Vanhool 0 1 0

0,1% 0,0% 0,0% 0,0%

Kutsenits 0 0 9

0,0% 1,0% 0,0% 0,0% King Long 0 0 5

0,0% 0,5% 0,0% 0,0%

Solbus 0 0 4 0,0% 0,4% 0,0% 0,0% Totalt: 1 432 1 435 929 862 766 100% 78% 77% 78% 82%

27 SIKA:s rapport Fordon 2009 (2010-03-30). 28 Bil Swedens statistik: ”Definitiva nyregistreringar under 2011” (2012-01-09). Tidningen Res- och trafikforum 2012-01-03.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

- 8 9 - 10 11 - 20 21 - 30 31 - 40 41 - 50 51 - 60 61 - 70 71 - 80 81-

Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 2011


22 (76)

Volvokoncernens29 och Scanias sammanlagda globala tillverkning av tunga bussar uppgick under 2010 till 16 410 enheter, varav 708 eller 4 procent såldes på den svenska marknaden.30

3.5 De tio största fabrikaten 12 517 bussar eller 90 procent av totala antalet bussar i Sverige utgörs av följande 10 märken/fabrikat år 201131.

Fabrikat Antal Volvo 4 695 Scania 2 529 Mercedes-Benz 2 182 MAN 1 323 Setra 467 Neoplan 403 Solaris 266 Iveco 244 Ford 228 Renault 180 S:a 12 517

29 I Volvokoncernen ingår även Mack, Renault lastbilar och Nissan Diesel. 30 Uppgifter från BIL Sweden. 31BRs databaser.

0

2000

4000

6000

8000

10000

1200019

8019

8219

8419

8619

8819

9019

9219

9419

9619

9820

0020

0220

0420

0620

0820

10

Ant

al b

ussa

r

År

Scanias och Volvos totala produktion av bussar (1980-2010)

Scania Volvo


23 (76)

3.6 Antalet bussmodeller Utav 13 911 bussar finns det sammanlagt 1 691 olika bussmodeller.32 Detta är resultatet av de små serier som bussarna tillverkas i, vilket delvis är en följd av de vitt skilda krav på fordon som ställs av landets olika trafikhuvudmän i upphandlingar. Ju mindre serier en buss tillverkas desto högre blir produktionskostnaden, som ytterst resenären och skattebetalarna får betala.

De största modellerna över hundra bussar utgörs av:

Modell Antal bussar VOLVO B12BLE 442 VOLVO B9S 352 MERCEDES-BENZ 416 CDI 317 VOLVO B10BLE 287 MAN A21 240 MAN A23 197 MAN A26 183 MAN A78 154 SCANIA CL94UB4X2 147 VOLVO B12B 128 VOLVO B10M 120 VOLVO CARRUS B12B 6X2 119 SCANIA OMNILINK 3-AXLIG 116 VOLVO B10MA 113 VOLVO B12BLE 6X2 111 S:a 3 026

3.7 Antalet fordonstyper i upphandlad trafik Antalet fordonstyper i den upphandlade trafiken år 201233:

32 Statistiken är hämtad från BRs databaser. 33 Frida fordonsdatabas 2012-03-01.

Boggibuss 3 375

Dubbeldäckare; 137 Dubbelledbuss;

11

Ledbuss 1 790

Minibuss; 561

Normalbuss 3 926

Boggibuss

Dubbeldäckare

Dubbelledbuss

Ledbuss

Minibuss

Normalbuss

Antalet bussar efter fordonsstorlek


24 (76)

3.8 Antalet fordonsklasser i upphandlad trafik Antalet bussar enligt fordonsklass34 i den upphandlade trafiken år 201235:

34 Klass A och B är bussar som är inrättade för befordran av högst 22 passagerare utöver förare. Klass I-III avser bussar som är inrättade för fler än 22 passagerare. Klass B och III är inte utformade för befordran av ståplatspassagerare. 35 Frida fordonsdatabas 2012-03-01.

138 412

4 322 4 025

893 Klass A

Klass B

Klass I

Klass II

Klass III

Antalet bussar efter fordonsklass


25 (76)

3.9 Antalet färger på bussar 2011 Utav 13 947 bussar var antalet färger sammanlagt 23.36

Färger Antal

Flerfärgade 3 625 Vit 2483 Blå 2469 Röd 1772 Gul 1339 Grön 887 Silver 633 Grå 288

36 Statistiken är hämtad från BRs databaser.

Flerfärgade bussar 34%

Vit 19%

Blå 19%

Röd 14%

Gul 10%

Grön 7%

Silver 5%

Grå 2%

Bussarnas olika färger

Flerfärgade

Vit

Blå

Röd

Gul

Grön

Silver

Grå


26 (76)

3.10 Antalet leasade bussar Utav de 13 947 bussar i trafik 2011 var 41 procent eller 5 938 bussar leasade, varav 3 398 är större bussar med fler än 81 passagerare.37


Leasade bussar 41% 59%

Andelen leasade bussar i trafik 2011

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Antalet leasade bussar i trafik (2004-2011)


27 (76)

3.11 Ålder på bussar Bussarna är den fordonspark i Sverige som är yngst. Genomsnittsåldern på en buss i trafik är idag 6,2 år, jämfört med 8,2 år 1998. Detta kan jämföras med personbilarna som var 9,6 år, lätta lastbilar 7,7 år och tunga lastbilar 10,1 år.38

De nyare bussarna körs i genomsnitt flest mil. 53 procent av körsträckan utgörs av bussar som är högst 5 år. Bussar som är 15 år och äldre står för endast två procent av bussarnas totala körsträcka.

Medelåldern på bussar i den upphandlade trafiken är cirka 5,5 år.39

Den låga genomsnittsåldern på bussar är en följd av stort slitage med långa körsträckor per år, trafikhuvudmännens upphandlingskrav och regelverken om miljözoner. Ökande miljökrav och ålderskrav vid upphandlingar har även medfört att antalet avställda bussar ökat sedan 1998.40 Den tekniska livslängden på bussar är avsevärt högre.

3.12 Antalet bussar av årsmodell Antal bussar fördelat på årsmodeller.41

3.13 Andel bussar i glesbygd Utav 13 947 bussar är 7 procent eller 913 verksamma i glesbygd.42

38 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2009 (Statistik 2010:12). 39 Frida miljö- och fordonsdatabas, 2012-02-16. 40 SIKA:s rapport ”Fordon 2009” (2010-03-30). 41 Trafikanalys rapport ”Fordon 2011” (2012-04-18). 42 BRs databaser. Glesbygder har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3 000 invånare samt öar utan fast landförbindelse. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till 3 000 invånare. Enligt det nedlagda Glesbygdsverkets definition sedan 1996 bor cirka 24 procent av Sveriges befolkning i gles- eller landsbygdsområden.

0200400600800

1 0001 2001 4001 6001 800

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Antalet bussar av årsmodell 1993-2012


28 (76)

3.14 Bussar i olika typer av trafik Linjetrafiken upphandlas huvudsakligen av trafikhuvudmän (länstrafikbolag) – sedan 1 januari 2012 är det de regionala kollektivtrafikmyndigheternas ansvar – runt om i landet och utförs av ett eller flera bussföretag i respektive län. Detta är den klart dominerande formen av busstrafik och i dag upphandlas 90 procent av linjetrafiken med buss i konkurrens. Turist- och beställningstrafik är vid sidan av den upphandlade linjetrafiken den andra dominerande verksamheten inom bussbranschen. Den interregionala busstrafiken, expressbusstrafik, kör efter tidtabell på längre sträckor som passerar minst en länsgräns.

Uppskattning av antalet bussar i olika typer av trafik. Huvudsaklig användning.43

Typ av trafik Antal

bussar Bussar som upphandlats av länstrafikbolagen för linjelagd kollektivtrafik och skolskjuts 9 850 Skolskjutstrafik (troligen) som upphandlats av kommuner 489 Expressbusstrafik 411 Turist- och beställningstrafik 2 961 Andra uppdrag 236 Totalt 13 947

3.15 Medelbeläggning Genomsnittlig beläggning för bussar som går i upphandlad linjetrafik i stadstrafik var 11 personer år 2009.44 Antalet påstigande per långväga bussresa uppgick år 2011 till 32 per avgång.45

3.16 Körsträckor En buss körde under 2011 i genomsnitt 5 620 mil, vilket är cirka sex procent längre än år 2001.46 Detta kan jämföras med 1 218 mil för en personbil och 4 417 mil för en tung lastbil. Bussar registrerade i Jämtlands län hade längst körsträckor på 7 000 mil och kortast körsträckor hade bussar i Blekinge län.

43 Trafikanalys rapport ”Långväga buss 2011” (2012:8), BRs databaser samt Fordons- och miljödatabasen Frida. 44 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional trafik 2010” (2011:19). 45 Trafikanalys rapport ”Långväga buss 2011” (2012:8). 46 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2011” (Statistik 2012:16), Trafikanalys rapport ”Fordon 2011” (2012-04-18).


29 (76)

3.17 Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår år 2011

Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår år 2011.47

År Totalt antal körda

mil Antal

bussar Medelkörsträcka i mil -1993 775 602 631 1 229 1994 57 491 36 1 597 1995 318 149 159 2 001 1996 646 660 235 2 752 1997 1 303 711 397 3 284 1998 1 666 808 480 3 473 1999 3 157 324 747 4 227 2000 3 127 848 744 4 204 2001 4 804 626 1 029 4 669 2002 4 248 305 898 4 731 2003 6 711 941 1 169 5 742 2004 6 743 593 1 083 6 227 2005 9 482 543 1 282 7 397 2006 8 612 813 1 252 6 879 2007 7 328 245 1 077 6 804 2008 8 357 238 1 172 7 131 2009 9 350 498 1 255 7 451 2010 12 517 342 1 702 7 354 2011 6 258 197 1 562 4 007 2012 81 335 93 875 Totalt 95 550 267 17 003 5 620

3.18 Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare år 2011 Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare år 2011.48

Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare år 2011

Antal passagerare Totalt antal körda mil Antal

bussar Medelkörsträcka i mil -8 2 270 1 2 270

9 – 10 344 074 197 1 747

11 – 20 6 749 855 2 160 3 125

21 – 30 2 446 019 824 2 968

31 – 40 2 186 948 562 3 891

41 – 50 9 651 446 1 796 5 374

51 – 60 14 333 657 2 120 6 761

61 – 70 8 645 831 1 394 6 202

71 – 80 14 682 490 2 442 6 012

81 – 36 507 493 5 506 6 630

47Trafikanalys rapport ”Fordon 2011” (2012-04-18). 48Trafikanalys rapport ”Fordon 2011” (2012-04-18).


30 (76)

3.19 Medelkörsträckor för bussar i trafik efter län år 2010 Län Antal mil Stockholm 6 127 Uppsala 6 818 Södermanland 4 722 Östergötland 5 815 Jönköping 4 616 Kronoberg 5 341 Kalmar 5 818 Gotland 3 990 Blekinge 3 655 Skåne 5 508 Halland 4 784 Västra Götaland 5 728 Värmland 5 633 Örebro 4 777 Västmanland 4 662 Dalarna 5 722 Gävleborg 5 691 Västernorrland 5 524 Jämtland 6 351 Västerbotten 6 167

Norrbotten 4 927

Totalt 5 668


31 (76)

4 Miljö

4.1 Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel, årsvis 2000-2011 Under perioden 2000-2011 har bussar med förnybart drivmedel mer än fördubblats. De senaste året är det framförallt etanol, RME och naturgas- och biogasbussar som ökat kraftigt.49

År Diesel Bensin Övriga

1998 11912 506 555 1999 11512 410 632 2000 11680 287 747 2001 11764 206 786 2002 11780 127 838 2003 11654 87 869 2004 11257 84 903 2005 11391 63 925 2006 11274 43 1151 2007 11026 44 1214 2008 11990 79 1205 2009 12008 40 1499 2010 11957 32 1336 2011 11578 26 1544

49 Källor: BRs databaser.

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Drivmedel till bussar i yrkesmässig trafik 1998-2011

Övriga

Bensin

Diesel


32 (76)

Antalet biogasbussar har ökat dramatiskt från ett trettiotal bussar i början på 2000-talet till dagens mer än 1 544 bio- och naturgasbussar i trafik.50 Även antalet etanolbussar och RME har fördubblats de senaste åren. Trots att antalet el- och hybridbussar ökar i vår omvärld är Sverige ett av de få länder där antalet fortfarande är mycket få. Idag är endast fem stycken elbussar i drift, varav fyra trådbussar i Landskrona. Under 2012 kommer 25 hybridbussar (diesel/hybrid) att driftsättas i Göteborg (GS Buss AB) och 9 hybridbussar till Arlanda flygplats, Swedavia.

50 BRs databaser.

Bensin 0,19%

Diesel 81,84%

RME 4,32%

El 0,04%

Etanol 5,39%

Biogas 11,11% Bensin

Diesel

RME

El

Etanol

Biogas

Bussar i trafik efter drivmedel 2011

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Anta

l bus

sar

Förnybara drivmedel för bussar 2000-2011

Etanol

Biogas

El/trådbuss

RME


33 (76)

Körsträckor och antal bussar efter drivmedel och totalvikt år 201151

Drivmedel Totalt antal körda mil Antal

bussar Medelkörsträcka i mil Diesel 80 257 768 14 244 5 634 El 17 101 5 3 420 Elhybrider 4 121 2 2 060 Etanol 4 943 271 886 5 579 Gas 9 772 567 1 693 5 772

4.2 Antal bussar med olika drivmedel inom den upphandlande kollektivtrafiken År 2012 var andelen bussar som drevs med förnybara drivmedel inom den av upphandlade kollektivtrafiken av totalt 9 852 bussar 25 procent. 16 procent drevs med fordonsgas (1 582 bussar), 9 procent drevs med etanol (846 bussar) och 5 procent med RME (ca 500 bussar). Vidare drevs fyra bussar av elektricitet (trådbussar i Landskrona). Övriga 70 procent (6 910 bussar) drevs med diesel.52

I kategorin fordonsgas inkluderas bussar som drivs med biogas och naturgas. Biogasen är det dominerande bränslet.

51 Trafikanalys rapport ”Fordon 2011” (2012-04-18) 52Frida miljö- och fordonsdatabas, 2012-02-16.

Diesel 70%

Fordonsgas 16%

Etanol 9%

RME 5%

Biobränslenas andel av upphandlad busstrafik år 2012


34 (76)

4.3 Bussar i trafik efter miljöklass, årsvis 1998-2011 Kravnivåerna för Euro I och II finns reglerade i direktiv 91/542/EG. Kravnivåerna för Euro III (miljöklass 2000), Euro IV (miljöklass 2005) och Euro V (miljöklass 2008) finns i direktiv 99/96/EG. EEV är en frivillig kravnivå mest anpassad för fordon med särskilt låga utsläpp som anges i direktiv 99/96/EG. De är anpassade till tätortstrafik. Kravnivån är inte avsedd att bli bindande utan medlemsländerna har rätt att gynna den skattemässigt.53

Bussar i trafik efter miljöklass, årsvis 1998-2011

År Klass 1 Klass 2 Klass 3 Kl 2000 Kl 2005 Kl 2008 Hybrid El EEV 2005PM Övriga Totalt 1998 246 1 782 2 700 - - - - - - - 10 196 14 924 1999 239 1 735 3 835 - - - - - - - 9 060 14 869 2000 246 1 726 5 061 - - - - - - - 7 384 14 417 2001 244 1 722 6 052 - - - - - - - 6 228 14 246 2002 245 1 683 6 103 967 - - - - - - 5 015 14 013 2003 227 1 645 5 960 2 037 - - - - - - 3 873 13 742 2004 220 1 530 5 680 2 943 35 - - - - - 2 955 13 363 2005 213 1 465 5 375 3 972 35 - - - - - 2 417 13 477 2006 174 1 380 4 847 4 541 646 24 - - 225 1 1 805 13 643 2007 130 1 249 4 337 4 498 1 319 200 - - 275 5 1 302 13 315 2008 92 1 078 3 858 4 451 1 809 469 - - 652 6 1 059 13 474 2009 60 809 3 240 4 335 2 060 892 1 4 1 049 8 949 13 407 2010 34 572 2 560 4 226 2 177 1598 1 1 1 830 8 866 13 873 2011 18 316 1 877 3 896 2 176 2 121 1 1 2 554 7 980 13 947


Klass 2 2%

Klass 3 14%

Kl 2000 28%

Kl 2005 16%

Kl 2008 15%

EEV 18%

Övriga 7%

Bussar i trafik efter miljöklass år 2011


35 (76)

Inom EU finns det lagstiftade utsläppskrav för de reglerade emissionerna och är benämningen på motorer med avseende på avgasutsläpp, vilka kallas för Euro-klass eller utsläppsklass, de s.k. Euronormerna.54

54 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/55/EG, senast ändrad genom kommissionens direktiv 2006/51/EG och Avgaslag SFS 2011:318.

Euro 2 8%

Euro 3 26%

Euro 4 16%

Euro 5 48%

Äldre än Euro 0

Euro 0

Euro 1

Euro 2

Euro 3

Euro 4

Euro 5

Miljöklassade bussar inom den upphandlade kollektivtrafiken 2011


36 (76)

4.4 Bussmotorernas utsläpp av CO, NOx m.m. Bussmotorer delas in i olika avgaskategorier och benämns Euro I–V.

Diagrammen nedan visar minskningen i utsläpp i gram per kilowattimme (kWh) för de olika bussmodellerna.55

55 UITP, Fuel choices for public transport, November 2006, http://www.uitp.org/mos/focus/FP-Clean_Fuels-en.pdf.


37 (76)

4.5 Bussens andel av koldioxidutsläppen Bussens utsläpp av koldioxid inom transportsektorn är marginellt, endast en procent.56

56 U.S. Environmental Protection Agency 2002.


38 (76)

4.6 Bussen det koldioxidsnåla alternativet En dieselbuss idag släpper ut ungefär lika mycket koldioxid som en miljöbil, enligt den definition som gällde 2008, räknat per personkilometer.57

57 BRs rapport: ”Miljöfördel bussen” (2008).


39 (76)

Flyget och bilen är de transportslag vi använder mest, men som också är de som släpper ut störst andel koldioxid. En bussresa mellan Stockholm och Göteborg innebär ett utsläpp av 20 kilo koldioxid per person58. En bil släpper ut 45 kilo och flyget 66 kilo på samma sträcka.59

Enligt jämförelser som gjorts av EU-kommissionen ger bussen lika låga utsläpp av koldioxid som tågtrafiken. Dessa jämförelser bygger på det faktum att i flertalet EU-länder produceras elektriciteten främst genom olja, kol och naturgas till skillnad från Sverige, där vatten- och kärnkraften dominerar kraftproduktionen. Jämförelserna är även beroende av beläggningsgraden av kollektivtrafikfordonet.

58 Med en medelbeläggning på 11 passagerare. 59 BRs rapport: ”Miljöfördel bussen” (2008).


40 (76)

En rapport från Vägverket 2004 visar att, vid medelbeläggning (14 procent enligt Vägverket, 20 procent generell siffra i Europa) är bussen 2- 3 gånger mer energieffektiv än en personbil. Vid högre beläggning, 50 procent, kan bussen vara 6-8 gånger mer energieffektiv än en personbil med en person. För att stadsbuss ska vara mer energieffektiv än en personbil med en person i krävs en beläggning på cirka 5-10 procent (3-9 personer).60

4.7 Utsläpp av koldioxid i kg per 10 personkilometer

4.8 Allt energieffektivare motorer Om teknikutvecklingen mot mer miljövänliga bussar fortsätter i samma takt som de senaste åren så är kommer bränsleförbrukningen i liter per 100 kilometer att minska från 39 liter år 2008 till 21,9 liter år 2020. Prognosen nedan visar utvecklingen fram till år 2020.61

60 Vägverket 2004 Klimatstrategi för vägtransportsektorn. 61 Prognos uträknad av Edward Jobson, adj. prof. och Environmental Director, Volvo, utifrån Braunschweig referenscykel som inkluderar ny hybridteknik och andra tekniska framsteg. Alternativbränslen är dock inte medräknade.


41 (76)

5 Tillgänglighet

5.1 Antal/andel bussar med låggolv År 2012 var andelen bussar med låggolv inom den upphandlade kollektivtrafiken 66 procent eller 7 480 av totalt 11 167 bussar.62

5.2 Antal/andel bussar med ramp/lift År 2012 var andelen bussar med ramp eller lift inom den upphandlade kollektivtrafiken 73 procent eller 8 856 bussar av totalt 11 167 bussar.63

62 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 2012-02-16. 63 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 2012-02-16.

Låggolvs-bussar 66 %

Nej 32 %

Bussar med

ramp/lift 73 %

Nej 26 %


42 (76)

5.3 Antal/andel bussar med rullstolsplats År 2012 var andelen bussar med rullstolsplats inom den upphandlade kollektivtrafiken cirka 84 procent eller 8 111 bussar.64

Vidare är 61 procent av alla bussar inom den upphandlade trafiken utrustade med audiovisuellt utrop. 85 procent har barnvagnsplats. Sammanlagt är 53 procent av bussarna tillgänglighetsanpassade, dvs. uppfyller kraven på ramp/lift, audiovisuellt utrop och rullstolsplats.

64 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 2012-02-16.

Ja 84%

Nej 16%


43 (76)

6 Trafiksäkerhet

6.1 Antal dödade i buss Det är få personer som omkommer i buss. Under perioden 1985–2011 omkom 90 personer i buss, varav 20 förare och 70 passagerare.65 Utav de 36 personer som omkommit i bussar sedan 200366 har 58 procent varit i singelolyckor och 31 procent i mötesolyckor.

Antalet omkomna per trafikantgrupp (i procent) under åren 1989-201167:

65 Trafikanalys rapport ”Vägtrafikskador 2011” (2012:14). 66 Olyckstyp är endast registrerat sedan år 2003. 67 Graf hämtad från Trafikanalys rapport ”Vägtrafikskador 2011” (2012:14).


44 (76)

Antal dödade personer och svårt skadade personer samt antal trafikelement vid polisrapporterade vägtrafikolyckor med dödlig eller svår personskada efter trafikmiljö under år 2011.68

Trafikelement Antal dödade personer Antal dödade och svårt skadade

personer Personbil 158 1 934 Personbil med släp el. husvagn 1 13 Tung lastbil 1 13 Tung lastbil med släp 3 18 Lätt lastbil eller husbil 9 78 Lätt lastbil med släp 0 1 Lastbil (okänd viktklass) 1 30 Buss, ev. med släp 2 27 Tung MC, ev. med sidovagn 34 228 Lätt MC 5 26 MC (okänd viktklass) 7 107 Okänt motorfordon 0 2 Moped klass 1 7 108 Moped klass 2 2 55 Moped (okänd klass) 2 20 Cykel 21 345 Fotgängare 53 373 Övriga trafikelement 13 68 Totalt: 319 3 446

68Trafikanalys rapport ”Vägtrafikskador 2011” (2012:14).

Personbil 48,6%

Lastbil 4,5%

Buss 0,6%

MC 14,8%

Moped 3,5%

Cykel 6,8%

Fotgängare 17,0%

Övriga trafikelement

4,2%

Antal dödade personer vid vägtrafikolyckor år 2011


45 (76)

Trafikelement Antal dödade personer Antal dödade och svårt skadade personer Buss singel 0 10 Personbil - buss 7 19 Lastbil - buss 1 3 Buss - buss 0 2 Buss - motorcykel 1 0 Buss - moped 0 0 Buss - cykel 0 13 Buss - gående 5 21 Totalt: 14 68

6.2 Antal dödade och svårt skadade i buss Under år 2011 omkom två personer i buss vid trafikolycka, varav en passagerare.69

69 Uppgifter från Trafikverket och Trafikanalys statistik ”Vägtrafikskador 2011” (2012:14).

10 4 1 11 6 1 0 2 2

55

35 29

52

29 17 14

35 25

0

20

40

60

80

100

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Ant

al

Antal dödade och svårt skadade i buss vid olyckor 2003-2011

Dödade

Svårt skadade


46 (76)

6.3 Antal dödade och svårt skadade med buss inblandad Under år 2011 omkom 19 personer i olyckor samband med buss inblandad.70 83 personer skadades svårt och 605 skadades lindrigt i olyckor med buss inblandad.

6.4 Antal döda per miljarder personkilometer

70 Trafikverket 2012-02-08.

13 36

15 13 17 16 19

118 128

89 77 78 107

83

0

50

100

150

200

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Ant

al

Antal dödade och svårt skadade i olyckor med buss inblandad 2005-2011

Dödade

Svårt skadade

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Personbil 3,6 4,1 4,2 4,0 4,0 3,5 2,8 2,7 2,6 2,7 2,2 2,2Buss 0,3 0,1 0,1 0,7 0,5 1,1 0,4 0,1 1,3 0,7 0,1 0,0

3,6 4,1 4,2 4,0 4,0

3,5

2,8 2,7 2,6 2,7 2,2 2,2

0,3 0,1 0,1 0,7 0,5

1,1

0,4 0,1

1,3

0,7

0,1 0,0 0,00,51,01,52,02,53,03,54,04,5

Död

a pe

r milj

ard

pers

onkm

Antal döda per miljarder personkilometer - en jämförelse mellan personbil och buss

1998 - 2009


47 (76)

6.5 Godkända bussar vid Bilprovningens kontrollbesiktning Utav 14 054 besiktigade bussar över 3,5 ton år 2011 godkändes 56 procent. Antalet underkända bussar med krav på efterkontroll var 4 588 eller 33 procent.71 Det enda fordonsslaget som inte uppvisade en försämring 2011 jämfört med föregående år var de tunga bussarna.

6.6 Antal bränder i buss Antalet bränder i bussar har ökat sedan slutet av 1990-talet. En sannolik orsak är ökande krav på bussarnas minskade miljörelaterade utsläpp och bullernivåer, vilka resulterat i högre motortemperaturer då bussarnas motorrum isolerats mer i syfte att dämpa bullernivåerna.72 BR drev därför tillsammans med försäkringsbranschen krav på obligatorisk brandskyddskontroll vid besiktningen, vilket infördes 2002. Från 2004 infördes även krav på sprinklersystem i motorrummet som villkor för att kunna brandförsäkra bussar över 10 ton.

Antalet bussbränder ska ses i relation till det ökande bussresandet. Sedan 1998 har antalet utbudskilometer inom busstrafiken ökat med 24 procent, antalet personkilometer med 70 procent och antalet resor med buss med 18 procent. Den genomsnittliga körsträckan (5 619 mil) med en buss ökade under samma period med sex procent. Bussarna utnyttjas mer, rullar längre och det är fler som reser med buss jämfört med slutet av 1990-talet. Risken att skadas av bussbrand är mycket liten. År 1976 var det senast någon dog till följd av brand i buss i Sverige.73

71 Bilprovningens statistik 2012-02-20. 72 Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts rapport ”Fire Safety in Buses – WP1 report: Bus and Coach fires in Sweden och Norway, SP Report 2006:59. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps IDA-portal, http://ida.msb.se. 73 Se BRs rapport ”Bussar och brandsäkerhet” (publiceras 2012).

51% 44%

49% 49% 48% 46% 47% 51% 55% 56%

56%

30%35%40%45%50%55%60%65%70%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Proc

ent

Andel godkända bussar (> 3,5 ton) vid kontrollbesiktning 2001-2011

http://ida.msb.se/


48 (76)

Vid en närmare granskning av MSB:s statistik från 2005 visar det sig att närmare en tredjedel av insatserna felaktigt klassats som bussbränder och inte rörde yrkesmässig busstrafik. De blåa staplarna visar det egentliga antalet bussbränder.

6.7 Antal/andel bussar med brandsläckning i motorrum År 2012 var andelen bussar med brandsläckning i motorrum inom den upphandlade kollektivtrafiken 70 procent eller 6 911 av totalt 9 850 bussar.74


68 65 64 83

105 121 123

139 125 131

162

137 139 153

141 147

105

139

116 114 119 111

99

020406080

100120140160180

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Anta

l brä

nder

Antal inrapporterade bussbränder 1996 - 2011

Har brandsläckning

70%

Har ej 30%

Bussar med brandsläckning i motorrum


49 (76)

6.8 Antal/andel bussar med bälten År 2012 var andelen bussar med bälten inom den upphandlade kollektivtrafiken 89 procent eller 4 719 av totalt 5 313 bussar.75 Varav 3 123 bussar har tvåpunktsbälten och 1 596 bussar har trepunktsbälten. Endast bussar i Klass II, Klass III och Klass B ingår i nyckeltalet.76

6.9 Antal/andel bussar med alkolås År 2012 var andelen bussar med alkolås inom den upphandlande kollektivtrafiken cirka 59 procent eller 5 742 av totalt 9 843.77 Dessutom tillkommer 39 så kallade alkoskåp.

75 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 2012-02-16. 76 Buss klass 1: gjord för stadstrafik, har ej bälteskrav och tillåter stående. Buss klass 2: regionaltrafik (inomlänstrafik) HAR bälteskrav men tillåter stående. Buss klass 3: ”turistbuss” eller långväga busstrafik HAR bälteskrav och tillåter inte stående. Buss klass B är inte utformade för befordran av ståplatspassagerare. Ett fordon i denna klass saknar utrymme för ståplatspassagerare. 77 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 2012-02-16.

Har ej 11%

2-punktsbälte 59%

3-punktsbälte 30%

Nej 41%

Alkolås 59%


50 (76)

6.10 Antal/andel bussar med kameraövervakning År 2012 var andelen bussar med kameraövervakning inom den upphandlande kollektivtrafiken 41 procent eller 4 070 av totalt 9 843.78


Ja 41%

Nej 59%


51 (76)

7 Bussföretagen

7.1 Antal bussföretag Antalet bussföretag har ökat under perioden 2003-2011.79 Linjebussföretagen har blivit färre under perioden. Charterbussföretagen, bussföretag för fjärrtrafik, har ökat i antal.80 Under de senaste åren har antalet företag varit oförändrat eller ökat något.

Utav de 309 linjebussföretagen hade 103 bolag inga anställda och sex bolag över 500 anställda.

Linjebussföretag 2011 0 anställda 103 1-4 anställda 83 5-9 anställda 49 10-19 anställda 31 20-49 anställda 20 50-99 anställda 11 100-199 anställda 5 200-499 anställda 1 500+ anställda 6 Totalt: 309

79 Källa: SCB:s statistikdatabas. Företag (FDB) efter näringsgren SNI 2007. SNI kod 49.311 linjebussföretag och 49.390 charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik. 80 Siffrorna över antalet bussföretag kan variera, beroende på skilda definitioner hos olika källor, som SCB och UC. Osäkerheten i den tillgängliga statistiken beror bland annat på oklara gränser mot andra verksamheter, som till exempel taxi- och resebyråverksamhet samt mot trafikhuvudmän respektive mot andra transportslag. Flera av de större busstrafikföretagen har också spår- och båttrafik i sin verksamhet.

0100200300400500600700

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Anta

l bus

sför

etag

Antal bussföretag 2003-2011

Linjebussföretag

Charterbuss-företag m.m.


52 (76)

Utav de 631 charterbussföretagen, bussföretag för fjärrtrafik, fanns 303 företag utan anställda, och fem bolag med över 100 anställda.

Charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik 2011 0 anställda 303 1-4 anställda 152 5-9 anställda 62 10-19 anställda 63 20-49 anställda 34 50-99 anställda 12 100-199 anställda 3 200-499 anställda 2 500+ anställda 0 Totalt: 631

7.2 Busstrafikföretagens omsättning År 2011 var bussföretagens omsättning i Sverige 23 miljarder kronor.81

81 UC branschrapport Busstrafikföretag 2012:1.

0

5 000 000

10 000 000

15 000 000

20 000 000

25 000 000

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

tkr

Busstrafikföretagens omsättning 2004-2011


53 (76)

7.3 Linjebussföretagens nettoomsättning År 2009 hade linjebussföretagen en nettoomsättning på drygt 14,8 miljarder kronor.82

7.4 Charterbussföretagens nettoomsättning År 2009 hade charterbussföretagen, bussföretag för fjärrtrafik, en nettoomsättning på 4 miljarder kronor.83

82 SCB 2012-02-20 (SNI kod 49.311). 83 SCB 2012-02-20 (SNI kod 49.390).

14717

14876 14866

14600

14650

14700

14750

14800

14850

14900

2007 2008 2009

Linjebussföretag 2007-2009 nettoomsättning (milj. kr)

3634

3818

4007

3400

3500

3600

3700

3800

3900

4000

4100

2007 2008 2009

Charterbussföretag 2007-2009 nettoomsättning (milj. kr)


54 (76)

7.5 Bussbranschens ekonomiska utveckling 2001-2010 Effektiviteten inom bussbranschen har förbättrats från krisåren kring år 2001. Men fortfarande ligger branschen över linjen, d.v.s. har en lägre avkastning än genomsnittet för svenskt näringsliv. Detta trots att omsättningen och förädlingsvärdena har fördubblats under perioden. Antalet anställda har ökat med 29 procent och antalet företag ökat med 25 procent. 84

Den ekonomiska effektiviteten bör öka med ungefär 240 miljoner kronor (2010) för att komma på GRm-index 1,0 svenskt näringslivs genomsnittliga effektivitet. GRm-index som är större än ett (>1) har låg effektivitet och mindre än ett (<1) har hög effektivitet. Med 1,0 kan företaget betala personalkostnader, lånekostnader samt ge en genomsnittlig avkastning till sina aktieägare.

84 På uppdrag av BR har Grufman Reje Management under maj-juni 2012 genomfört en ekonomisk studie av bussföretagens ekonomiska utveckling utifrån års-redovisningarna 2001-2010. Studien utgår från Simpler-modellen, d.v.s. att mäta effektiviteten inom branschen utifrån dess förädlingsvärde och hur effektivt detta skapas. Personalkostnader respektive kapitalkostnader ställs mot för-ädlingsvärdet och visas i Simpler-diagrammet. Rapporten ”En effektiv bussbransch: Förutsättningen för en fördubblad kollektivtrafik” (juni 2012) finns på www.bussbranschen.se.

Bussbranschen 2001 2004 2007 2008 2009 2010Förädlingsvärde (FV) 5 349 531 6 931 450 8 721 648 9 545 144 9 912 473 10 163 942Omsättning 11 943 694 16 013 851 20 334 606 22 136 647 22 640 481 23 604 264Inköp Varor/Tjänster 6 594 162 9 082 401 11 612 958 12 591 503 12 728 008 13 440 321Förädlingsgrad 44,8% 43,3% 42,9% 43,1% 43,8% 43,1%Personalkostnad (PK) 5 464 558 6 907 380 8 213 575 8 878 083 9 216 358 9 664 228Kapitalkostnad (KK) 524 374 557 387 639 931 733 476 707 307 739 614Förädlingskostnad (FK) 5 988 932 7 464 767 8 853 505 9 611 559 9 923 665 10 403 843Personaleffektivitet 1,02 1,00 0,94 0,93 0,93 0,95Kapitaleffektivitet 0,10 0,08 0,07 0,08 0,07 0,07GRm-index 1,12 1,08 1,02 1,01 1,00 1,02Värdeavstånd -639 401 -533 317 -131 858 -66 414 -11 192 -239 900Antal anställda 18 279 19 955 22 550 23 600 23 532 23 589Antal Företag 404 444 484 498 501 507



55 (76)

7.6 De tio största bussföretagens rörelseintäkter 2010 – 2011 De tio största bussföretagens omsättning85 eller rörelseintäkter.86

De tio största bussföretagens rörelseintäkter 2010-2011 Företag (tkr) Nobina Sverige AB 4 336 903 Keolis Sverige AB 2 980 346 Veolia Transport Sverige AB 2 684 709 Arriva Sverige AB 1 142 472 Buss i Väst AB 863 026 Nettbuss AB 751 423 GS Buss AB 690 079 Bergkvarabuss AB 606 174 Swebus AB 428 097 Klövsjö-Rätan Trafik AB (KR-Trafik) 405 655

7.7 De 50 största bussbolagen (nettoomsättning) De 50 största bussbolagen jämförs utifrån nettoomsättning, resultat efter finansnetto, soliditet, vinstmarginal och antalet anställda.

85 Består av nettoomsättning plus övriga rörelseintäkter. 86 UC Branschrapport 2011:2, Busstrafikföretag och från boksluten 2010-2011.

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000

3 500 000

4 000 000

4 500 000

5 000 000

1

Rör

else

intä

kter

(tkr

)

De tio största bussföretagens rörelseintäkter Bokslutsår 2010-2011 (tkr)

Nobina Sverige AB

Keolis Sverige AB

Veolia Transport Sverige AB

Arriva Sverige AB

Buss i Väst AB

Nettbuss AB

GS Buss AB

Bergkvarabuss AB

Swebus AB

Klövsjö-Rätan Trafik Aktiebolag(KR-Trafik)


56 (76)

Bolagsnamn Bok

slut

sår

Net

toom

sättn

ing,

(tkr

)

Res

ulta

t efte

r fin

ansn

etto

(tk

r)

Solid

itet

(%)

Vins

tmar

gina

l (%

)

Ant

al a

nstä

llda,

(s

t)

Nobina Sverige AB 201102 4 336 903 160 071 37,7 3,83 5 099 Keolis Sverige AB 201012 2 980 346 - 13 028 16,69 - 0,22 4 009 Veolia Transport Sverige AB 201012 2 684 709 - 81 879 20,62 - 2,03 3 233 Arriva Sverige Aktiebolag 201012 1 142 472 - 108 975 3,32 - 7,21 1 386 Buss i Väst Aktiebolag 201106 863 026 585 14,15 0,24 168 Nettbuss Aktiebolag 201012 751 423 2 992 15,33 3,67 754 GS Buss AB 201012 690 079 - 97 047 49,88 - 14,06 799 Bergkvarabuss Aktiebolag 201008 606 174 25 845 28,23 4,64 599 Swebus Express AB 201102 428 097 13 324 8,86 4,24 243 Klövsjö-Rätan Trafik Aktiebolag 201106 405 655 15 224 16,67 2,98 416 Gamla Uppsala Buss Aktiebolag 201012 334 265 24 931 34,86 8,11 413 FAC Flygbussarna Airport Coaches AB 201012 320 287 43 003 0,53 13,7 277 Vänersborgs Linjetrafik Aktiebolag 200912 226 153 - 5 292 2,92 - 0,3 260 Strömma Buss AB 201012 224 202 10 719 20,29 5,88 136 Centrala Buss i Norrbotten Aktiebolag 201012 181 864 2 567 26,75 1,5 8 Busspoolen Västerbotten Aktiebolag 201012 178 326 3 886 82,14 2,18 4 Söne Buss AB 201012 171 112 3 174 11,36 3,35 227 People travel group AB 201012 157 087 - 7 868 11,97 - 3,7 112 Gnosjö Logistik Aktiebolag 201012 144 417 6 865 23,06 5,65 145 Borås Lokaltrafik Aktiebolag 201012 143 536 6 023 2,07 5,13 174 Centrala Buss i Jämtland/Härjedalen AB 201012 137 419 - 337 19,01 - 0,25 6 Skelleftebuss Aktiebolag 201012 135 022 - 5 782 54,79 - 3,57 173 Byberg & Nordins Busstrafik Aktiebolag 201012 134 832 9 319 67,15 6,94 94 Lysekils Busstrafik Aktiebolag 201012 133 525 1 324 17,77 2,18 152 Uddevalla Omnibus Aktiebolag 201012 128 080 3 469 31,31 3,46 145 Stadsbussarna Sverige AB 201012 124 419 2 447 6,25 3,28 200 Westin Buss Stockholm Aktiebolag 201012 115 626 - 4 873 7,08 - 3,59 105 Smålandsbussen AB 201012 108 091 6 262 49,96 6,38 71 Söne Trafik Aktiebolag 201012 106 716 1 254 11,53 2,71 115 Karlssonbuss i Vaggeryd Aktiebolag 201012 102 263 11 851 13,81 14,03 94 StångåBuss Transport Aktiebolag 201106 101 738 1 075 7,9 1,88 109 Nilsbuss Aktiebolag 201012 99 279 6 142 28,28 7 95 StångåBuss Trafik Aktiebolag 201106 96 058 149 10,14 0,89 108 Nettbuss Express AB 201012 94 488 5 138 23,43 6,25 54 Luleå Lokaltrafik Aktiebolag 201012 92 271 - 27 35,34 1,11 123 Thygessons Bussar Aktiebolag 201104 88 284 1 923 7,44 2,21 80 Linvest Sverige AB 201012 85 292 248 28,76 1,23 150 Traveller Buss Aktiebolag 201008 82 900 3 978 19,84 5,01 69 SAMBUS Aktiebolag 201012 81 385 1 488 34,32 1,83 0 Mohlins Bussar AB 201012 75 723 3 887 13,59 6,67 58 Y-buss Aktiebolag 201012 69 180 - 1 687 3,01 - 2,44 9 Sven Carlssons Trafik Aktiebolag 201012 67 504 2 867 34,88 4,97 47 Ceris Resor Aktiebolag 201012 66 406 1 490 9,07 3,82 64 Vårgårdabuss Aktiebolag 201106 63 899 2 170 10,13 6,07 71 Tjörnarps Buss & Åkeri Aktiebolag 201012 62 440 - 2 404 0,89 - 2,38 43 Flexbuss Sverige AB 201106 61 647 758 14,83 3,51 96 Granbergs Buss Aktiebolag 201012 60 863 7 620 43,32 12,55 52 Björks Buss Aktiebolag 201012 59 082 - 2 751 19,04 - 2,49 64 Blåklintsbuss Aktiebolag 201106 58 613 2 031 21,03 5,44 43 Västanhede Trafik Aktiebolag 201006 58 025 2 418 10,87 5,72 54


57 (76)

Det sammanlagda resultatet efter finansnetto för de 50 största företagen under åren 2001-2011.

Den genomsnittliga vinstmarginalen för de 50 största bolagen 2001-2011.

-600 000

-400 000

-200 000

0

200 000

400 000

600 000

800 000

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Resultat efter finansnetto (tkr) De 50 största bolagen 2001-2010

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Vinstmarginal (%) De 50 största bolagen 2001-2010


58 (76)

7.8 De tio största bussföretagen, efter antal bussar De tio största bussföretagen årsskiftet 2011/2012 räknat i antal bussar enligt uppgifter från respektive företag.87 De tio största bolagen88 har 65 procent av det totala antalet bussar i Sverige.

Företag Antal bussar

Nobina Sverige AB (inkl. Swebus) 2 284 Keolis Sverige AB 1 831 Together AB 1 368 Veolia transport i Sverige AB 1 115 Bergkvarabuss AB 614 Nettbuss i Sverige AB 541 Arriva Sverige AB 478 KR Trafik AB (Klövsjö-Rätan) 316 GS Buss AB 249 Gamla Uppsala Buss AB 190 Totalt: (65 % av totalt antal bussar) 8 986

87 BRs databaser. 88 I Nobina Europe Holding AB ingår Nobina Sverige AB och Swebus AB. I Veolia koncernen, Veolia Transport Sverige AB, ingår även Granbergs Buss AB, FAC Flygbussarna AB och People Travel Group AB. I Bergkvarabuss ingår Busscentralen i Malmö AB, Mekka Traffic AB och Traveller buss AB. I Nettbus Sverige AB ingår även Netbuss Express AB och Stadsbussarna Sverige AB. Together AB består av sex samverkansbolag (Buss i Väst AB, Centrala Buss i Norrbotten AB, Busspoolen Västerbotten AB, Mittbuss AB, Centrala Buss Jämtland-Härjedalen AB och SamBus AB) se avsnitt 4.6.

0500

1 0001 5002 0002 500

Nob

ina

Sve

rige

AB

(inkl

.…

Keo

lisS

verig

e A

B

Toge

ther

AB

Veo

liatra

nspo

rt i

Sve

rige

AB

Ber

gkva

rabu

ss A

B

Net

tbus

s i

Sve

rige

AB

Arr

iva

Sve

rige

AB

KR

Tra

fik A

B(K

lövs

jö-

Rät

an)

GS

Bus

s A

B

Gam

laU

ppsa

laB

uss

AB

Ant

al b

ussa

r

De tio största bussbolagen (antal bussar 2011)


59 (76)

7.9 Utlandsägda busstrafikföretag De utlandsägda busstrafikföretagen har sammanlagt 6 249 bussar, vilket utgör 45 procent av det totala antalet bussar i Sverige.89

Utlandsägda busstrafikföretag Land Antal bussar Nobina Sverige AB (inkl. Swebus) Kanada 2 284 Keolis Sverige AB Frankrike 1 831 Veolia Transport AB Frankrike 1 115 Nettbuss AB Norge 541 Arriva i Sverige AB Tyskland 478 Totalt: (45 % av totalt antal bussar)

6 249

7.10 Offentliga ägda bussföretag och antal bussar i trafik Antalet bussar som ägs av offentligt ägda bussföretag uppgår till 4 944, vilket utgör 36 procent av det totala antalet bussar i Sverige.90 De kommunalt ägda bussbolagen har 958 bussar eller 7 procent av det totala antalet bussar i Sverige.

Offentligt ägda busstrafikföretag och antal bussar i trafik 2011/12

Företag Ägarförhållande Antal

bussar Keolis Sverige AB Statligt/utlandsägt 1 831 Veolia Transport i Sverige AB Halvstatligt/utlandsägt 1 115 Nettbuss AB Statligt/utlandsägt 541 Arriva i Sverige AB Statligt/utlandsägt 478 GS Buss AB Kommunalt 249 Gamla Uppsala Buss Kommunalt 190 Västerås Lokaltrafik Kommunalt 168 Skelleftebuss AB Kommunalt 139 Uddevalla Omnibus AB Kommunalt 88 Luleå Busstrafik AB Kommunalt 63 Borås Lokaltrafik AB Kommunalt 61 Swedavia AB Statligt bolag 21 Totalt: (36 % av totalt antal bussar) 4 944

89 BRs databaser. 90 BRs databaser.


60 (76)

7.11 Samverkansbolag, antal företag och antal bussar i trafik Antalet samverkansbolag är 8 stycken och har sammanlag 1 612 bussar, vilket utgör 12 procent av det totala antalet bussar i Sverige.91 Samverkansbolagen består av ett antal bussföretag som är delägare.92

Samverkansbolag Antal delägare Antal

bussar Buss i Väst i AB 44 752 SamBus AB 27 301 Förenade Buss i Värmland AB 10 165 Busspoolen Västerbotten AB 25 131 Gotlands Buss AB 12 79 Mittbuss AB 8 77 Centrala Buss i Norrbotten AB 18 76 Centrala Buss i Jämtland-Härjedalen AB 12 31 Totalt: (12 % av totalt antal bussar) 156 1 612

I juni 2010 gick fem samverkansbolag samman (Centrala Buss i Norrbotten AB, Busspoolen Västerbotten AB, Mittbuss AB, Centrala Buss Jämtland-Härjedalen AB och SamBus AB) och bildade ett gemensamt bolag – Together AB. Även samverkansbolaget Buss i Väst AB har anslutit sig till Together AB. Det nya bolaget har sammanlagt cirka 1 368 bussar, vilket utgör 10 procent av det totala antalet bussar i Sverige93.

Together AB Antal delägare Antal bussar

Buss i Väst AB 44 752 SamBus AB 27 301 Busspoolen Västerbotten 25 131 Mittbuss AB 8 77 Centrala Buss i Norrbotten 18 76 Centrala Buss i Jämtland-Härjedalen 12 31 Totalt: (10 % av totalt antal bussar i Sverige) 134 1 368

91 BRs databaser. 92 BRs databaser. Dessutom finns ett antal bussbolag som samverkar om varumärken. 93 BRs databaser.


61 (76)

7.12 Skolskjutsar Skolskjutsverksamhet regleras med offentlig upphandling, där kommunerna är ansvariga beställare. Närmare 250 000 skolbarn åker varje dag skolskjuts.94 Enligt Skolverket kostar skolskjutsar och reseersättning för grund-, special-, sär- och gymnasieskolan kommunerna 4 380 744 kronor (2008)95. Barn och ungdomar är den största resenärsgruppen inom kollektivtrafiken och varje dag reser omkring 450 000 barn och ungdomar med skolskjuts i buss, taxi eller annat färdmedel.

94 ”Handbok för skolskjutsförare - Säker och trygg resa till skolan”, Sveriges kommuner och landsting, 2005 95 ”Kostnader Riksnivå – Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Del 3, 2009” Skolverkets rapport 333 2009. Kostnaderna avser skolskjutsar/reseersättningar, ersättning till trafikföretag, egna fordon, chaufförer samt medföljare.


62 (76)

8 Busstrafikens kostnader

8.1 Dieselkostnaderna Efter de rekordhöga oljepriserna sommaren 2008 sjönk priserna kraftigt i samband med den globala finanskrisen. Oljepriserna har därefter återigen stigit till de tidigare skyhöga nivåerna. Nedanstående graf visar oljepriserna under de senaste 25 åren.

Med 11 957 dieselbussar som har en medelkörsträcka på 5 668 mil och med en dieselförbrukning på cirka 3,5 liter per mil innebär det en kostnad för bussoperatörerna på drygt 2,5 miljarder kronor (dieselpriset per den 3 augusti 2012). Utav denna kostnad utgjorde energi- och koldioxidskatterna 4,67 kronor per liter (2012), vilket innebär att skatterna stod för drygt 45 procent av dieselpriset och en årlig skattekostnad på busstrafiken på cirka 1,1 miljarder kronor.

5,00 kr

6,00 kr

7,00 kr

8,00 kr

9,00 kr

10,00 kr

11,00 kr

12,00 kr

2004-07-01 2005-07-01 2006-07-01 2007-07-01 2008-07-01 2009-07-01 2010-12-31 2012-01-02 2012-08-03

Dieselkostnaderna per liter för bussbolagen 2004-07-01 -- 2012-08-03


63 (76)

Fr.o.m. den 1 januari 2012 höjdes genom den årliga indexeringen av punktskatterna energi- och koldioxidskatten på dieselbränslet (MK1) till 4,67 kronor per liter.96 Sedan år 1999 (2,65 kr/l) har skattetrycket på dieseln ökat med drygt 76 procent eller 2 kronor per liter. Sedan 2006 har dieselskatten (energiskatt och koldioxidskatt) höjts med 95 öre per liter, vilket innebar en ökad kostnad för busstrafiken på ca 750 miljoner kronor per år, vilket motsvarar ett värde på cirka 200 nya energieffektivare bussar per år.

Höjningen den 1 januari 2012 av energiskatterna på diesel till 4,67 kronor per liter innebär en

ökad kostnad på busstrafiken med 250 miljoner kronor jämfört med 2011. Totalt kommer dieselkostnaderna för busstrafiken i år att uppgå till ungefär 2,4 miljarder kronor.

För en expressbuss med en genomsnittlig årlig körsträcka som uppgår till ungefär 18 000 mil och med en dieselförbrukning på ungefär 2,98 liter per mil betalas cirka 250 000 kronor per år i energi- och koldioxidskatter.

96 Förordning (SFS 2008:853) om fastställande av omräknade belopp för energiskatt och koldioxidskatt för år 2009.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Skatternas andel (inkl. moms) av dieselpriset (1980-2012) %

012345

Kro

nor

Energi- och koldioxidbeskattningen av dieselbränslet MK1 2000-2012

Energiskatt

Koldioxidskatt


64 (76)

8.2 Fordonsskatter inom kollektivtrafikens transportslag År 2000 höjdes fordonsskatten från 1 500 kronor per buss till 19 000 kronor för en buss med totalvikt på 18 ton. År 2008 höjdes dessutom fordonsskatterna för lätta och små bussar med 45 procent, trots att mindre bussar drar mindre energi. I september 2009 höjdes radikalt skatten för Euro IV bussarna.

Höjningarna av fordonsskatten har inneburit ökade kostnader för busstrafiken med närmare 200 miljoner kronor per år.

I syfte att kompensera busstrafiken delvis för kommande höjda dieselskatter sänktes fordonsskatten från den 1 januari 2011, främst på tyngre bussar. Sänkningen innebär dock ingen återgång till skattenivåerna som rådde 1999 eller till EU:s minimiskattenivåer som det förespeglades i propositionen. En återgång till nivåerna år 1999 skulle öka konkurrensneutraliteten inom kollektivtrafikens transportslag, då dagens höga fordonsbeskattning på bussar kan jämföras med den skattebefrielse som råder för lok, passagerarvagnar, fartyg och flygplan. Däremot innebär sänkningen av fordonsskatten att busstrafiken delvis kompenseras för dieselskattehöjningen med 20 öre per liter den 1 januari 2011 och den aviserade höjningen med 20 öre per liter den 1 januari 2013.

Efter den genomförda fordonsskattesänkningen kommer busstrafiken betala ungefär 190 miljoner kronor per år till statskassan. Enligt nedanstående tabell framgår kostnaderna av fordonsskatten på vikt och antalet bussar för år 2012:97

Intervall (>= och <=) 2012 Antal S:a skatter 3501 - 3999 2 510 269 675 190 kr 4000 - 4999 2 615 832 2 175 680 kr 5000 - 5999 2 825 761 2 149 825 kr 6000 - 6999 3 089 29 89 581 kr 7000 - 7999 3 329 160 532 640 kr 8000 - 8999 3 569 87 310 503 kr 9000 - 9999 3 809 33 125 697 kr 10000 - 10999 4 037 41 165 517 kr 11000 - 11999 4 797 96 460 512 kr 12000 - 12999 5 574 35 195 090 kr 13000 - 13999 6 292 66 415 272 kr 14000 - 14999 8 949 87 778 563 kr 15000 - 15999 12 575 91 1 144 325 kr 16000 - 16999 13 769 518 7 132 342 kr 17000 - 17999 16 622 1 996 33 177 512 kr 18000 - 18999 18 932 1 596 30 215 472 kr 19000 - 19999 23 532 541 12 730 812 kr 20000 - 20999 10 485 381 3 994 785 kr 21000 - 21999 12 462 1 274 15 876 588 kr 22000 - 22999 13 641 655 8 934 855 kr 23000 - 23999 14 471 755 10 925 605 kr 24000 - 24999 15 777 2 052 32 374 404 kr 25000 - 25999 16 457 361 5 940 977 kr 26000 - 26999 17 137 379 6 494 923 kr 27000 - 27999 19 537 119 2 324 903 kr 28000 - 28999 21 937 369 8 094 753 kr

97 Från BRs databaser.


65 (76)

29000 - 29999 20 282 6 121 692 kr 30000 - 30999 21 605 99 2 138 895 kr 31000 - 31999 22 928 0 0 kr 32000 - >>>> 24 251 23 557 773 kr Totalt antal bussar och fordonskatter: 13 711 190 254 686 kr

8.3 Trafikförsäkringsskatten Den 1 juli 2007 infördes en skatt på trafikförsäkringen för samtliga fordon. Skatt ska erläggas med 32 procent av den intjänade premien för trafikförsäkring och med 22 procent av mottagen trafikförsäkringsavgift. För busstrafiken innebar detta en kostnadsökning uppemot ca 8 000 kronor per buss och år. Denna skatt kostar bussbranschen 100 miljoner kronor extra om året och totalt handlar det om 700 miljoner kronor fram till år 2014 för reformen.

8.4 Transportstyrelsens avgiftsfinansiering Samtidigt med höjda skatter har Tranportstyrelsen höjt avgifter och kommer att höja än fler avgifter samt införa nya typer av avgifter på busstrafiken i syfte att finansiera sin verksamhet.98

8.5 Företagen betalar minst 280 000 kr per buss i skatt – per år En buss i expressbusstrafik som exempelvis körs årligen 18 000 mil betalar i dieselskatt (18 000 mil x 3 liter x 4,67 kr/liter =) 250 000 kr. Dessutom tillkommer fordonsskatt ca 20 000 kr, trafikförsäkringsskatten på ca 8 000 kronor samt alla diverse avgifter (som är mer eller mindre egentligen är skatter) och indirekta skatter vid service av bussar (el etc.). Då blir det mer än 280 000 kronor per år. Med tanke på miljözonsreglerna, där en buss får högst vara 8 år gammal, måste en ny buss inköpas för 2-3 miljoner kronor. Och under dessa 8 år i drift utgör skatter och avgifter nästan lika mycket som inköpskostnaden av en ny buss.

8.6 Förändrade skattekostnader per trafikslag t.o.m. år 2013 Under perioden 2010 – 2013 ökar skattekostnaderna genom riksdagens fattade beslut för samtliga trafikslag på land, med undantag för särskilda miljöbilsförmåner. Personbilar får höjda skatter som innebär en ökad kostnad med ca 6 öre per personkilometer, medan nya miljöbilar får sänkt skatt med ca 4 öre per personkilometer. Tågtrafiken får genom de nya banavgifter en höjd skatt på ca 2,4 öre per personkilometer och till år 2020 med ca 5 öre. Busstrafiken får den högsta ökningen med ca 9 öre per personkilometer till följd av främst höjda drivmedelskatter och avgifter.

98 Se BRs olika remissyttranden om Transportstyrelsens genomförda avgiftshöjningar och nya typer av avgifter på BRs hemsida, www.bussbranschen.se.



66 (76)

6

-4

2,4

9

-6 -4 -2 0 2 4 6 8 10

Personbil

Miljöbil

Tågtrafik

Busstrafik

Förändrade skattekostnader per trafikslag 2010 - 2013 Öre/pkm


67 (76)

9 Personal

9.1 Antal anställda i bussföretagen Antalet anställda i bussföretagen har under sjuårsperioden 2003-2011 ökat med 21 procent till 21 423 anställda, varav 17 055 inom linjebussföretag.99

Antal anställda i bussföretag 2003-2011

2003 2007 2011

Linjebussföretag 14 981 18 930 17 055 Charterbussföretag m.m. 2 713 3 665 4 368

Totalt 17 694 22 595 21 423 Antalet anställda år 2011 inom busstrafikföretagen var 23 068, jämfört med 18 119 år 2006.100

99 SCB:s statistikdatabas. Anställda i företag (FDB) efter näringsgren SNI 2007, 49.390 charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik och 49.311 linjebussföretag. 100 UC Branschrapport, Busstrafikföretag 2011:2.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Antal anställda i bussföretag 2003-2011

Linjebussföretag

Charterbussföretag m.m.


68 (76)

9.2 Antalet anställda hos trafikhuvudmännen Under åren 2005 till 2010 ökade antalet anställda hos trafikhuvudmännen (18 stycken) med 45 procent, från 1 072 till 1 553.101 Den största arbetsgivaren AB Storstockholms Lokaltrafik hade 650 anställda år 2010.

9.3 Andelen bussförare Antalet bussförare, mekaniker och tjänstemän har ökat inom bussföretagen sedan 2007.102

101 UC:s branschrapport Busstrafikföretag 2012:1. 102 Källa: Bussarbetsgivarna, BuA.

1072 1177 1296 1388 1512 1553

0

500

1000

1500

2000

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Anta

l ans

tälld

a Antalet antällda hos trafikhuvudmännen

2005-2010

1534 1927 2000 2000 2568

696 1117 1193 1175 1266

11968

18247 18303 19214 19918

-1000

1000

3000

5000

7000

9000

11000

13000

15000

17000

19000

21000

23000

25000

2007 2008 2009 2010 2011

Antalet bussförare, mekaniker och tjänstemän

Mekaniker etc.

Tjänstemän

Bussförare


69 (76)

9.4 Utan invandrare stannar bussen Det nionde vanligaste yrket för anställda födda utanför EU27 och Norden är buss- och spårvagnsförare. Utav 22 900 förare var 26 procent eller 6 000 anställda födda utanför EU27 och Norden.103

9.5 Bussförares medelålder Medelåldern bland bussförarna har stigit de senaste åren.104 Den sänkta körkortsåldern för bussförare till 18 år och utbildning för persontransporter med inriktning buss och taxi i gymnasieskolan är en viktig del för en utvidgad rekrytering av nya bussförare, i syfte att möte framtida pensionsavgångar och en fördubblad kollektivtrafik.105

103 SCB:s yrkesregister för år 2010. Pressmeddelande från SCB, 2012-03-07, Nr 2012:71. 104 Källa: Bussarbetsgivarna, BuA. 105 ”Ålderskrav vid buss- och taxitransporter” (prop. 2009/10:209) och Körkortsutredningens slutbetänkande "En reformerad körkortslagstiftning. Genomförandet av tredje körkortsdirektivet" (SOU 2008:130).

15 400 800

700

6 000 26%

Antal Inrikes födda

Antal födda i Norden exkl.Sverige

Antal födda i EU27 exkl.Norden

Antal födda utanför EU27och Norden

Anställda buss- och spårvagnsförare i Sverige

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0%

Ålder

Andelen bussförare i olika åldersgrupper år 2011 (hela BuA)


70 (76)

9.6 Andel bussförare över 55 år respektive 60 år

0

100

200

300

400

500

600

700Antal

Ålder

Antal bussförare i olika åldersgrupper år 2011 (hela BuA)

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Andel bussförare över 55 år %

År


71 (76)

9.7 Andelen bussförare 30 år eller yngre

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

16,0

18,0

20,0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Andelen bussförare över 60 år %

År

0

2

4

6

8

10

12

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

År

Andelen bussförare 30 år eller yngre %


72 (76)

9.8 Andelen bussförare mellan 30 och 40 år

9.9 Löneutvecklingen för bussförare Månadslönen var 2011 för en bussförare 22 752 kronor.106

106 Uppgifterna om löneutvecklingen avser endast Bussarbetsgivarna och innefattar inte KFS, arbetsgivarorganisationen för kommunnära företag.

0

5

10

15

20

25

30

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Andel bussförare mellan 30 och 40 år %

År

18 522 20 335 21 070 21 867 22 524 22 752

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

2004 2007 2008 2009 2010 2011

Månadslön för en bussförare kr


73 (76)

9.10 Körkortsinnehav för buss År 2010 fanns totalt 192 366 personer med busskörkort (behörighet D). De senaste tio åren har antalet busskörkortsinnehavare minskat från 226 000 till 192 000. De flesta (56 procent) som har busskörkort är mellan 45 och 64 år gamla. En relativt stor andel av innehavarna av busskörkort är i pensionsåldern. För männen är 15 procent av körkortsinnehavarna 65 år eller äldre.

Körkortsinnehav (antal) för buss efter län och ålder vid slutet av år 2010.107

Län 18-24 25-44 45-64 65-79 80- Totalt Stockholm 142 8 686 18 563 4 728 197 32 316

Uppsala 26 1 486 3 836 1 265 63 6 676 Södermanland 11 1 330 3 087 1 049 38 5 515

Östergötland 23 2 596 5 192 1 692 64 9 567 Jönköping 22 1 964 4 610 1 366 85 8 047

Kronoberg 17 949 2 335 765 40 4 106 Kalmar 15 1 215 3 194 1 051 38 5 513

Gotland 2 254 946 266 20 1 488 Blekinge 7 703 1 831 650 16 3 207

Skåne 66 5 578 12 524 3 738 184 22 090 Halland 22 1 428 4 009 1 546 94 7 099

Västra Götaland 91 7 757 18 394 5 924 307 32 473

Värmland 19 1 505 3 862 1 350 75 6 811 Örebro 25 1 616 3 920 1 336 71 6 968

Västmanland 15 1 094 2 494 931 54 4 588 Dalarna 13 1 449 4 346 1 466 87 7 361

Gävleborg 18 1 183 3 535 1 292 56 6 084 Västernorrland 12 1 242 2 899 1 062 57 5 272

Jämtland 16 783 2 048 651 31 3 529 Västerbotten 28 1 740 3 692 1 155 37 6 652

Norrbotten 20 1 528 4 119 1 279 58 7 004 Totalt 610 46 086 109 436 34 562 1 672 192 366

9.11 Antal körkortsinnehav för kvinnor och män samt ålder 2010 resp. 2012 De senaste tio åren har 90 procent av det totala antalet busskörkortsinnehavare varit män.108

Antal körkortsinnehav för kvinnor och män samt ålder 2010

Ålder Kvinnor Män Totalt 18-24 116 494 610 25-44 5 634 40 452 46 086 45-64 11 165 98 271 109 436 65-79 2 535 32 027 34 562

80- 56 1 616 1 672 Totalt 19 506 172 860 192 366

107 Trafikanalys rapport Fordon 2010. 108 Trafikanalys rapport Fordon 2010.


74 (76)

Personer med gällande körkort D respektive DE den 1 januari 2012109

Personer med gällande körkort D resp. DE 1 januari 2012

Körtkort D Körkort DE - buss med tungt släp

Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 19 0 1 1 0 20 0 0 0 0 21 33 9 42 7 3 10 22 94 15 109 17 2 19 23 157 31 188 33 11 44 24 194 47 241 38 10 48

25-44 36 801 5 248 42 049 26 574 3 185 29 759 45-64 99 595 11 371 110 966 91 156 9 885 101 041 65-79 33 872 2 813 36 685 33 179 2 763 35 942 80-84 1 446 44 1 490 1 442 44 1 486

85- 280 24 304 269 11 280 Totalt: 172 472 19 602 192 074 152 715 15 914 168 629

9.12 Yrkeskompetensbevis (YKB) Antalet bussförare som genomgått fortbildning enligt YKB var i februari månad 2011 1 278. Bland lastbilsförarna var det vid samma tidpunkt 164 st.110

109 Transportstyrelsens statistik över behörigheter, rapport RKT095 2012-01-01. 110 Uppgift från Transportstyrelsen den 22 mars 2011 (TSMS 2011/2452).


75 (76)

10 Jämdställdhet

10.1 Andelen bussförare efter kön Buss- och spårvagnsförare är ett av de 20 vanligaste yrkena för män. Utav 21 147 förare 2009 var 18 041 män eller 85 procent.111 Andelen kvinnliga bussförare inom den yrkesmässiga busstrafiken uppgår till ungefär 15 procent.112

10.2 Andelen kvinnor i bolagsstyrelser Andelen kvinnor i de tio största busstrafikbolagens styrelser är i genomsnitt 14 procent.113

111 SCB:s yrkesregister med yrkesstatistik, anställda 16-64 år efter antal män i yrket, år 2009. 112 Källa: Bussarbetsgivarna 2009. 113 Årsredovisningarna 2008.

Man85%

Kvinna15%

14%

86%

Styrelserepresentation i de tio största bussbolagen 2011

Kvinnor Män


76 (76)

Svenska Bussbranschens Riksförbund, BR, är branschorganisationen för bussföretag och bussresearrangörer. Vi har närmare 400 aktiva medlemsföretag som bedriver alla former av busstrafik; lokal och regional linjetrafik i och omkring våra tätorter, landsbygdstrafik, skolskjutsar, sjukresor, expressbusstrafik, flygbusstrafik samt turist- och beställningstrafik både inom och utom Sveriges gränser. Med mer än 20 000 anställda och 10 494 bussar har våra medlemsföretag en nyckelroll i Sveriges transportsystem. Varje dag, året runt, ser de till att vi kan ta oss till och från jobb, skolor, sjukhus och serviceinrättningar av alla de slag samt till och från fritidsaktiviteter och besök hos släkt och vänner. BR företräder medlemsföretagens intressen gentemot regering, riksdag, myndigheter, andra organisationer och företag. BR arbetar för att främja det kollektiva resandet med buss, för rättvisa och sunda konkurrensförhållanden, god affärsetik och förbättrade villkor för bussföretagen. BR ger medlemsföretagen råd och service inom olika områden. Dessutom har BR 66 associerade medlemmar. Bland de associerade medlemsföretagen återfinns tillverkare och leverantörer av fordon och utrustning samt andra företag med anknytning till branschen.

Svenska Bussbranschens Riksförbund - bussföretag och bussresearrangörer i samverkan

Box 17548, 118 91 STOCKHOLM | Besöksadress: Swedenborgsgatan 2

Telefon: 08 - 442 72 70 | www.bussbranschen.se | E-post: [email protected] Medlem i UITP och IRU

Documents

Statistik om bussbranschen 2010mb.cision.com/Public/2297/9290444/939d23a1f63b8456.… · · 2012-08-09Antal resor är ett mått på antal påstigningar i lokal och regional kollektivtrafik