-
Statist ikcentralenspersonalbokslut 2007
11.3.2008
-
Innehållsförteckning
I PERSONALBERÄTTELSE
..............................................................................................................................................
2
PERSONALEN ÅR 2007
.........................................................................................................................................................
2Storlek och struktur
.......................................................................................................................................................
2Kompetens
......................................................................................................................................................................
2
Kärnkompetens...............................................................................................................................................................................3Rekrytering
och personalomsättning
..............................................................................................................................................3
Arbetshälsa.....................................................................................................................................................................
4Arbetsförmåga................................................................................................................................................................................4Arbetarskydd
..................................................................................................................................................................................4
Belöning
.........................................................................................................................................................................
5Lönesystem
....................................................................................................................................................................................5Internt
kvalitetspris.........................................................................................................................................................................5Annat
belönande.............................................................................................................................................................................5
Ledarskap.......................................................................................................................................................................
6Ledarskapsutveckling.....................................................................................................................................................................6
Effekten av programmet Personalen
2010....................................................................................................................
7
II
PERSONALBOKSLUT....................................................................................................................................................
8
A. NUVARANDE
PERSONALINSATSER...................................................................................................................................
81.
Personalstorlek...........................................................................................................................................................
8
1a. Antal anställda
..........................................................................................................................................................................81b.
Årsverken
.................................................................................................................................................................................9
2. Personalstruktur
.......................................................................................................................................................
102a. Könsfördelning
.......................................................................................................................................................................102b.
Anställningsförhållandets art
..................................................................................................................................................112c.
Åldersstruktur
.........................................................................................................................................................................122d.
Utbildningsstruktur.................................................................................................................................................................13
3. Arbetstidsanvändning
...............................................................................................................................................
153a. Arbetstidsanvändningen i
dagar..............................................................................................................................................153b.
Långa tjänstledigheter
............................................................................................................................................................15
4. Arbetskraftskostnader
...............................................................................................................................................
164a. Personalkostnader efter
finansieringskälla..............................................................................................................................164b.
Avlöningskostnader efter frånvaro
.........................................................................................................................................174c.
Reseutgifter och utrikes tjänsteresor
.......................................................................................................................................18
B. PERSONALENS MOTIVATION, KOMPETENS OCH
ARBETSFÖRMÅGA.................................................................................
195. Arbetstillfredsställelse
..............................................................................................................................................
196. Sjukfrekvens och olycksfall i
arbetet.........................................................................................................................
207. Personalomsättning
..................................................................................................................................................
21
7a.
Personalavgång.......................................................................................................................................................................217b.
Rekrytering.............................................................................................................................................................................227c.
Intern
rörlighet........................................................................................................................................................................237d.
Tjänstgöringstid vid Statistikcentralen ("SC-ålder")
..............................................................................................................23
8. Behörighet
................................................................................................................................................................
238a. Dagar i personalutbildning och studieledighet med
lön..........................................................................................................23
C.
PERSONALINVESTERINGAR............................................................................................................................................
249. Utbildnings- och
utvecklingsutgifter.........................................................................................................................
2410. Arbetsplatsmotion
...................................................................................................................................................
2411. Rehabilitering
.........................................................................................................................................................
2412.
Företagshälsovård..................................................................................................................................................
25
D. SPORRANDE BELÖNING
.................................................................................................................................................
26E. RESULTAT
.....................................................................................................................................................................
26
13.
Kundnöjdhet............................................................................................................................................................
26
-
2
I PERSONALBERÄTTELSEPersonalen år 2007
Personalarbetet och -ledningen vid Statistikcentralen baserar
sig på programmetPersonalen 2010. Statistikcentralens personalplan
och rambeslut som styrårsverken utgör riktlinjer för den
långsiktiga utvecklingen av personalantalet och -strukturen.
Liksom under tidigare år är produktivitetsmålen samt personalens
åldrande och detökande antalet pensioneringar i framtiden
utmaningar för personalplaneringen. Ianslutning till detta
utarbetade man under år 2007 en ny kompetensstrategi ochgenomförde
kvalitativ planering av personalresurser samt HR-processer. Målet
äratt ännu tydligare knyta samman kvantitativ och kvalitativ
personalplanering ochförutse förändringar i personalantalet och
kunnandet på ett mera helhetsbetonatsätt än tidigare. Arbetet med
att utveckla förutseende personalplanering, sominleddes år 2007,
kommer att fortsätta år 2008.
Också den kompetensstrategi som styr personalplaneringen
reviderades år 2007.Den nya kompetensstrategin fastslås i början av
år 2008. Tyngdpunkterna i denreviderade kompetensstrategin är
förändringar i Statistikcentralensverksamhetsmiljö samt de
utmaningar som förändringarna har på
personalenskompetensutveckling. Arbetet med att uppdatera
kompetensstrategin har styrts avverksamhetsstrategin som
reviderades år 2007.
Storlek och strukturVid utgången av år 2007 arbetade totalt 1
087 personer vid Statistikcentralen(2006: 1 087). Antalet årsverken
var 913 (2006: 946). Jämfört med året innan varantalet anställda
oförändrat.
Antalet ordinarie anställda med månadslön var omkring 93 procent
(2006: 92 %).Antalet visstidsanställda sjönk och uppgick i slutet
av året till 55 (exkl. personersom anställts med
sysselsättningsmedel, praktikanter och timavlönade) (2006: 58).I
slutet av året fanns det 230 intervjuare (2006: 232) och antalet
årsverken förintervjuarna var 120 (2006: 141).
KompetensMålsättningen för utvecklingen av kompetensen är
förnyelse och tryggande avkompetensen. För att nå detta mål
utvecklar Statistikcentralen sin kärnkompetenssamt processerna för
inskolning och rekrytering på ett sätt som förnyar och
tryggarkompetensen. I Statistikcentralens reviderade
kompetensstrategi har mandefinierat de centrala
kompetensutmaningarna under de närmaste åren samtmetoderna för att
förbereda sig för dem. Förändringarna i verksamhetsmiljöninnebär
nya kompetensbehov vid framställandet av den
allmännasamhällsstatistiken och främjandet av användningen av
statistiken.Upprätthållandet av kompetensen vid Statistikcentralen
förutsätter nyrekryteringaroch köp av extern kompetens samt
satsningar på den nuvarande personalenskompetensutveckling och
behållandet av personalen. Också karriärplaneringensbetydelse
betonas.
-
3
Kärnkompetens
Med hjälp av personalutbildningen år 2007 utvecklade man bl.a.
chefsutbildningen statistikkunskaper genom genomgång av grunddelen
i
utbildningsprogrammet för statistikkompetens TIKO
projektkulturen genom att med en ny samarbetspartner arrangera en
serie
projektutbildning med utbildning för ledningen, personer som
arbetar istyrgrupper, projektmedlemmar samt projektchefer,
utbildarfärdigheter (för TIKO-utbildare, utbildare av kunder och
intervjuare)och förmåga att uppträda,
språkkunskaper (särskilt kundbetjäning på svenska och engelska)
ochdatakunskaper samt
ett utbildningsprogram arrangerades för ledningsgruppen för
kundrelationersom gällde utveckling av samarbetet mellan
marknadsförningen ochkundtjänsten.
Som stöd för kompetensledning år 2007 fortsatte man revideringen
av kompetensstrategin, tillsatte man ett projekt för att planera en
fördjupad del till grunddelen i
utbildningsprogrammet för statistikkompetens TIKO,
färdigställdes en förhandsutredning om kompetens- och
karriärstigar, deltog man i Arbetshälsoinstitutets
forskningsprojekt Framgångsrika seniorer
både som utbildare och deltagare, fortsatte man med
mentorverksamheten samt stödde man nätverksverksamheten genom att
starta ett nätverk för
projektchefer samt genom att arrangera en inledande
tillställning för attpåbörja ett nätverksarbete för enheternas
arbetshälsogrupper år 2008.
Dessutom fortsatte det goda samarbetet med universitets-
ochyrkeshögskolesektorn. I arbetspraktik deltog 40 studerande.
Andrasamarbetsformer, i synnerhet med avtalsuniversiteten, var
t.ex. olikautvecklingsprojekt samt pro gradu-praktik och
vidareutbildning.
Rekrytering och personalomsättning
År 2007 steg det totala antalet rekryteringar. Antalet
lediganslagna ordinarieuppgifter och visstidsuppgifter var några
fler än året innan. Det totala antaletsökande ökade också och per
en uppgift var antalet ansökningar i genomsnitt 20(2006: 16). I
början av år 2007 rekryterades direktörer.
Satsningen på utvecklingen av Statistikcentralens goda
arbetsgivarimage pågickgenom deltagande i flera
rekryteringsevenemang där man för studerandepresenterade
Statistikcentralen som arbetsgivare samt genom
platsannonsernasförnyade visuella framtoning. Dessutom publicerades
Statistikcentralensrekryteringsbroschyr.
I slutet av året förbereddes ibruktagandet av statens
elektroniskarekryteringssystem HELI vid Statistikcentralen. Under
våren 2008 tas HELI iegentligt produktionsbruk. Genom ibruktagandet
av HELI stöder man en smidigrekryteringsprocess samt
Statistikcentralens arbetsgivarimage.
År 2007 belönades den långsiktiga utvecklingen av
rekryteringspraxis ocharbetsgivarimagen med Statistikcentralens
interna kvalitetspris i tävlingsserien förpraxis och
arbetsformer.
-
4Personalomsättningen (2007: 2,3 %; 2006: 1,9 %) och avgången
(2007: 3,8 %;2006: 2,8 %) steg jämfört med året innan, men var
fortfarande rätt så låga.
ArbetshälsaMålet för utvecklandet av arbetshälsan vid
Statistikcentralen är god arbetsförmågaoch fungerande
arbetsgemenskaper. Välbefinnandet ökar när förutsättningarna är
isin ordning i det vardagliga arbetet. De uppgifter som skall
genomföras påorganisationsnivå under året antecknas i
verksamhetsberättelserna förarbetarskyddet och
företagshälsovården.
Vid Statistikcentralen befrämjas arbetshälsan av ett flertal
aktörer:arbetarskyddskommissionen, resultatenheternas grupper för
välbefinnande iarbetslivet och Tyhy-nätverket
(arbetsförmåga-nätverket) som bildades utgåendefrån dem hösten
2007, Kaiku-utvecklarna samt enskilda arbetstagare
ochchefer/direktörer samt sakkunniga inom Förvaltningstjänster.
Många av åtgärdernagenomförs i samarbete med sakkunniga inom
företagshälsovården.
År 2007 valdes Statistikcentralen till den bästa arbetsgivaren i
StatskontoretsKaiku-tävling i serien för välbefinnande i arbetet.
Motiveringarna för priset varplanmässig, mångsidig, långsiktig och
resultatrik utveckling av välbefinnande iarbetet och
personalledningen. För att fira detta bjöds de anställda på kaffe
ochtårta samtidigt som man visade en videofilm om grunderna för
priset.
Andra evenemang som gällde välbefinnande var bl.a. pensionsinfo,
Hälsotorget,serien Studia Generalia Elämän asenne ja asennetta
elämään! omsammanjämkande av familj och arbetsliv samt en
seniorträff förStatistikcentralens pensionärer.
Arbetsförmåga
Verksamheten för att upprätthålla arbetsförmågan sköttes med
hjälp av rikligmotion i samarbete med idrottsinstruktören, motions-
och kulturföreningen TIKUoch företagshälsovården. Personalen
erbjöds bl.a. lunch- och pausgymnastik,motionshallsgrupper samt
individuell handling och konditionskartläggning.Motions- och
rekreationsverksamheten för anställda i åldern 55+
fortsatte.Motions- och rekreationsprogrammet LIIVI som utvecklats
för att stöda chefernasfysiska välbefinnande avslutades i slutet av
år 2007. De intervjuare som arbetarutanför statistikhuset och de
som arbetar på regionkontoren hade tillgång tillmotionssedlar. Med
Statistikcentralens egen finansiering genomfördes tre kurserför
hälsofrämjande på arbetsplatsen. I Aslak-rehabiliteringen som
finansieras avFPA deltog grupper av sakkunniga samt statistik- och
kontorsanställda.
Arbetarskydd
Arbetarskyddskommittén sammanträdde åtta gånger. Under året
uppdateradesriskanalysen för dem som arbetar på huvudkontoret
samtidigt som en nyriskanalys utarbetades för gräns- och
statistikintervjuarna. Huvudkontoretsinomhusluft följdes upp. För
att förhindra olyckfall under resorna till och frånarbetet fäste
man vikt vid trafiksäkerheten på grund av Fiskhamnens
metrostationsom öppnades 1.1.2007 samt vid förhindrandet av
halkolyckor i fastighetsområdet.Färdigheter inom brand- och
räddningsväsendet testades två gånger under året.Två kurser i
första hjälpen arrangerades, och några enheter arrangerade en
egen
-
5kurs. Arbetsergonomin upprätthölls och utvecklades vid behov
enhetsvis ochindividuellt under ledning av
arbetsfysioterapeuten.
Åtgärder i enlighet med målsättningarna för åren 20062008 i
Statistikcentralensjämställdhetsplan genomfördes under
berättelseåret. Enligt utredningarna harandelen rekryterade män och
kvinnor utjämnats från år 2006 särskilt när det gällerordinarie
anställningar. I förhållande till antalet sökande kallades
kvinnorna oftaretill intervju och valdes också oftare för
uppgiften. När det gäller jämställdhetenvid avlöningen verkade det
som om män fortfarande får bättre lön jämfört medkvinnor i samma
åldersgrupp och med samma utbildningsbakgrund. Å andra sidanvisar
en tilläggsutredning som gjorts på grund av detta resultat att
männen påtotalnivå (totalt) får mindre lön än kvinnorna, år 2006
var skillnaden statistiskt settbetydande. Kvinnornas andel av
familjeledigheten har ökat från år 2006. Andelenkvinnor och män i
chefs- och ledningsuppgifter var jämnt fördelade.
Enligtpersonalundersökningen var indextalet för jämställdhet 3,75
(2006: 3,74).
BelöningVid utvecklingen av belöningarna har Statistikcentralen
som mål att belöningarnaska vara sporrande och rättvisa.
Lönesystem
År 2007 verkställdes vid Statistikcentralen arbetsgivarens
lönepolitiskautvecklingsåtgärder, med vilka man genomför
finansministeriets uppmaning tillämbetsverken att förstärka den
lönepolitiska konkurrenskraften hos statligaarbetsgivare. Dessutom
startades arbets- och tjänstekollektivavtalsförhandlingarför att
förnya lönesystemet enligt förhandlingsanvisningarna för
avtalsperioden20072010. Målet var att uppnå en fast koppling mellan
arbetsprestationen ochlönedelen. Beredningen av
resultatpremiemodellen fortsatte inte, delvis på grundav brist på
resurser och delvis på grund av att arbetet med
verksamhetsstrateginoch uppföljningsmätarna inte var slutfört.
Statistikcentralens avlöningshandbok uppdaterades i
kollektiv-/tjänstekollektivavtalsförhandlingarna år 2006 enligt
överenskomna ändringarsamt enligt utvecklingssamtalsförfarandet och
-blanketterna som förnyades åretinnan. Preciseringar gjordes också
gällande lönejusteringar samt fastställandet
averfarenhetstillägg.
Internt kvalitetspris
Man fick in 28 förslag till den interna kvalitetspristävlingen
inom utsatt tid (2006:30). Tävlingen anordnades nu för andra
gången. Förslagen kom från allaresultatenheter. Fyra projekt eller
arbetssätt fick kvalitetspris: XCola, PX-Edit
ochDatainsamlingssidorna (serie A, innovationer och projekt) samt
utvecklingen avrekryteringstjänster (serie B, praxis och
arbetsformer).
Annat belönande
Statistikcentralens anställda fick en personlig
engångsersättning på 300 euro förmycket goda verksamhetsresultat
året innan. Under året förbereddes också påinitiativ av
personalorganisationerna ibruktagandet av personalbiljetter för
-
6kollektivtrafik och en ändring när det gäller tillämpning av
flexibel arbetstid för attöka flexmöjligheterna.
Under det gångna året firade man flera prestationer och
milstolpar.Generaldirektören hade kaffebjudningar för 13 anställda
som RepublikensPresident beviljat hederstecken på
självständighetsdagen året innan efterämbetsverkets framställan.
Dessutom hade generaldirektören kaffebjudning för deanställda som
fyllde 50 och 60 år under berättelseåret och anställda som
fickålderspension. Bokslutet firades i mars och julfesten
arrangerades i december.
LedarskapÅr 2007 behandlade Statistikcentralens ledningsgrupp
ärenden som påverkarriktlinjerna för strategin och verksamheten,
ekonomin, uppnåendet av mål samtresultatet av verksamheten.
Statistikcentralens verksamhetsstrategi uppdaterades. Ur
ekonomins ochpersonalresursernas synvinkel betonar strategin
flexibilitet och förbättradproduktivitet. Ur yrkeskunnighetens
synvinkel granskas kunniga anställda, enlärande organisation och
välmående anställda. För att de anställda ska må bra skaledarskapet
vara yrkeskunnigt och interaktivt.
Ämbetsverkets samarbetskommitté hade 10 möten under år 2007. På
mötenabehandlades utöver personal- och ekonomifrågor dessutom bl.a.
följande:tillsättande av ett projekt för revidering av
kompetensstrategin, projektet förprocesshandboken, resultaten från
personalundersökningen 2007, utveckling avförutseende
personalplanering, kompetens- och karriärplanering, uppgifter hos
ochorganisering av personaltidningen Statisti, ibruktagande av
personalbiljetter förkollektivtrafik, ändringen av
Statistikcentralens arbetsordning samt tillämpning avflexibel
arbetstid.
Ledarskapsutveckling
Vid ledarskapsutvecklingen är målsättningen samverkan och
yrkeskunnighet.Riktlinjer för ledningen och chefsarbetet vid
Statistikcentralen är enledningspolicy som baserar sig på enhetliga
verksamhetssätt, en gemensamvärdegrund och växelverkan.
Fullföljandet av ledningspolicyn stöds medledarskaps- och
chefsutbildning.
År 2007 fortsatte temat som gäller att ta upp svåra frågor.
Temat inleddes åretinnan och man förberedde anvisningar för snabbt
ingripande. Anvisningarnaträdde i kraft 1.1.2008.
Genomförandet av de åtgärder som föreslagits inom
utvecklingsprojektet förledning och chefsarbete fortsatte. Utbudet
inom chefsutbildningen bestod av olikaavsnitt som cheferna vid
behov och i mån av möjlighet deltog i. Under våren vartemat för
mötena för ledningen och cheferna verksamhetsstrategin, behandling
avändringar och fel i offentliggjord statistik samt jämlikhet.
Under hösten var temanför mötena chefsfärdigheter och färdigheter
hos underordnade samt 360-mätning,dess resultat och
sparrningsdiskussioner. Under morgonkaffet för chefernabehandlades
teman inom personal- och ekonomiförvaltning ur
chefsarbetetssynvinkel. En kurs genomfördes i utbildningen
Valmentava esimies (En coachandeledare) som förstärker
interaktiviteten. Kursen Tiimit toimimaan avslutades våren2007.
Under processens gång kom det fram behov av att skapa klarhet
iteamverksamheten vid Statistikcentralen.
Arbetshandledningsgruppens
-
7verksamhet fortsatte under ledning av en utomstående
arbetshandledare. Dessutomerbjöds cheferna stöd i hantering av
svåra personalsituationer i anslutning tilltemat att ta upp svåra
frågor. Motions- och rekreationsverksamheten för chefernastöddes
med programmet LIIVI. Under våren 2007 anordnades också
utbildninggällande bedömning av arbetsprestationen i
utvecklingssamtalen.
Effekten av programmet Personalen 2010I samband med
uppdateringen av verksamhetsstrategin beslöt man om
strategiskamätare som beskriver de anställda. Dessa mätare är
produktivitetsmätare ochtillfredsställelseindexet och de ingår i
strategins synpunkter C. Mera medmindre och E. Med yrkeskunnighet.
Dessutom uppföljs uppnåendet avmålsättningarna i
verksamhetsstrategin med hjälp av olika mätare som beskriverintern
rörlighet, antalet ansökningar per ledig arbetsplats, arbetstiden
som använtsför studier och undervisning samt tillfredsställelse med
ledarskapet. En mätaresom beskriver kompetensnivån är under
utveckling.
Programmet Personalen 2010 är fortfarande som stöd för det som
nämnts ovan.Uppnåendet av målsättningarna i programmet utvärderas
med hjälp avpersonalstrategiska mätare1. De baserar sig på
personalundersökningen och påolika datakällor och -system i
personalbokslutet.
1 Statistikcentralens personalstrategiska mätare är:•
Personalens struktur: 1. personalårsverke, 2. medelålder, 3.
andelen visstidsanställda• Kompetensutveckling: 4.
utbildningsnivåindex, 5. arbetstid som används för utveckling
och
forskning (%), 6. arbetstid som används för studier (%), 7.
intern rörlighet (antal), 8. index förinnehåll och utmaning i
arbetet, 9. index för utvecklingsstöd
• Belöning: 10. medellön (), 11. uppgiftens genomsnittliga
kravnivå, 12. genomsnittlig personliglönedel (%), 13. löneindex
• Ledarskap: 14. arbetstid som används för ledning, 15.
ledningsindex, 16. index förinformationsgången
• Välbefinnande: 17. index för arbetstillfredsställelse, 18.
sjukfrånvaro, 19. index för arbetsklimatoch samarbete.
-
8
I I PERSONALBOKSLUT
A. Nuvarande personal insatser
1. Personalstorlek
1a. Antal anställda2
Vid utgången av år 2007 var det totala antalet anställda vid
Statistikcentralen1 087, dvs. lika många som året innan. Den
ordinarie månadsavlönade personalenbestod av 794 personer (2006:
786). Antalet visstidsanställd utan egenbakgrundstjänst eller
befattning vid Statistikcentralen sjönk och var vid årets slut55
personer (2006:58). Antalet praktikanter och timanställda (exkl.
intervjuare)uppgick till 8 (2006: 11). Statistikcentralen hade
ingen personal anställd medsysselsättningsmedel. Det totala antalet
intervjuare var nästan oförändrat jämförtmed året innan (2007: 230;
2006: 232). Intervjuarna är ordinarie anställda medundantag av
vikarierna.
Tabell 1: Antalet anställda2003 2004 2005 2006 2007
Ordinarie anställda 743(89,4 %)
756(88,6 %)
788(89,9 %)
786(91,9 %)
794(92,6 %)
Visstidsanställda3
(staten4)
80(9,6 %)
(24,5 %)
83(9,7 %)
(20,3 %)
71(8,1 %)(20,0%)
58(6,8 %)
55(6,4 %)
Totalt5 823 839 859 844 849
Anställda medsysselsättningsmedel
(staten)
1(0,1 %)(1,8 %)
3(0,4%)(1,5 %)
0(0 %)
(1,1%)
0(0 %)
0(0 %)
Praktikanter ochtimavlönade
7(0,8 %)
11(1,3 %)
17(1,9 %)
11(1,3 %)
8(0,9 %)
Totalt 831(100 %)
853(100 %)
876(100 %)
855(100 %)
857(100 %)
Statistikintervjuare 144 146 158 158 172Gränsintervjuare 22 23
22 21 22Telefonintervjuare 46 48 41 53 36Anställda totalt 1043 1070
1097 1087 1087
2 Uppgifterna beskriver situationen den sista dagen under året
och de har tagits ur
eHRMinfosystemet. Det totala antalet anställda omfattar också
dem som övergått i EU:stjänst och nationella experter samt dem som
är alterneringslediga eller har en annan typ avlängre
tjänstledighet. För en del av dessa har en vikarie anställts.
3 Till visstidsanställda räknas personer som saknar egen tjänst
eller befattning och personer somutnämnts till en tjänst på viss
tid, om de saknar ordinarie tjänst vid Statistikcentralen.
4 Jämförelseuppgifterna om personalen inom statens budgetekonomi
bygger på Statenspersonalbokslut (Statens arbetsmarknadsverk,
finansministeriet).
5 I personalbokslutet har tabellerna över personalens struktur
och storlek i regel utarbetats över dettaantal anställda. Det finns
en särskild kommentar i anslutning till tabellen om
övrigapersonalgrupper ingår i uppgifterna om personalens struktur
och storlek.
-
9
Figur 1: Antalet anställda
0
200
400
600
800
1000
1200
2003 2004 2005 2006 2007
Antal
Övriga (intervj., prakt.,anst.
medsyssels.medel)Visstidsanställda
Ordinarie anställda
1b. Årsverken
Det totala antalet årsverken var 913 (2006: 946) varav de
timanställdas andel var793 årsverken (2006: 805) och intervjuarnas
andel 120 årsverken (2006: 141).Antalet årsverken sjönk enligt
Statistikcentralens personalplan till 913.
Tabell 2: ÅrsverkenMånadsavlönade Intervjuare Totalt
2003 2004 2005 2006 2007 2003 2004 2005 2006 2007 2003 2004 2005
2006 2007Verksamhetsutgifter 624 629 656 649 82 73 81 92 706 702
737 741Uppdragsverksamhet
53 47 49 55699∗
13 14 13 2395∗
66 61 62 78794∗
Extern finansiering 93 98 105 101 94 21 29 28 26 25 114 127 133
127 119Totalt 770 774 810 805 793 116 116 122 141 120 886 890 932
946 913
Figur 2: Årsverken*
0
100
200
300
400
500600
700
800
900
1000
2003 2004 2005 2006 2007
Årsverken Extern finansiering
UppdragsverksamhetVerksamhetsutgifter
∗ Den externa finansieringens andel ingår i
verksamhetsutgifterna fr.o.m. år 2007.∗∗*
-
10
2. Personalstruktur
2a. Könsfördelning
År 2007 var andelen kvinnor av Statistikcentralens anställda
(exkl. intervjuarna)60,1 procent. Andelen kvinnor av
visstidsanställda var 50,9 procent (2006: 44,8%).
Av kvinnorna var 5,5 procent visstidsanställda (2006: 5,2 %) och
av männen 7,9procent (2006: 9,4 %).
Tabell 3: Könsfördelning2003 2004 2005 2006 2007
Kvinnor (ordinarie) 442 450 470 477 482Kvinnor
(visstidsanställda) 50 49 41 26 28Kvinnor totalt 492
(59,8 %)499
(59,5 %)511
(59,5 %)503
(59,6 %)510
(60,1 %)Män (ordinarie) 301 306 318 309 312Män
(visstidsanställda) 30 34 30 32 27Män totalt 331
(40,2 %)340
(40,5 %)348
(40,5 %)341
(40,4 %)339
(39,9)Anställda totalt 823
(100 %)839
(100 %)859
(100 %)844
(100 %)849
(100 %)
Figur 3: Könsfördelning efter resultatenhet
13 2541
2743 33 38 28
77
1411
75
71
35
36 5264 78
51
37
0
20
40
60
80
100
120
140
Antal Kvinna
Man
-
11
Könsfördelningen bland chefer
I slutet av år 2007 fanns det 11 resultatansvariga direktörer
vid Statistikcentralen(generaldirektören och direktörerna för
resultatenheterna). Jämfört med året innanvar de kvinnliga
direktörerna en fler och de manliga direktörerna en färre. I ochmed
omorganisationerna år 2006 sjönk det totala antalet övriga
chefer(ansvarsområdenas chefer och vikarierna för direktörerna)
(2007: 64; 2006: 65;2005: 72; 2004: 72). Det fanns lika många
manliga och kvinnliga chefer (32kvinnor och 32 män). I lednings-
och chefsställning arbetade totalt 75 personer, avdem var 51
procent kvinnor och 49 procent män.
Tabell 4: Direktörer och chefer (enligt chefslistan)2003 2004
20005 2006 2007
K M Tot. K M Tot. K M Tot. K M Tot. K M Tot.
Direktörer(%)
(Staten; kvinnor (%)av ledningen6)
4
(36,4)
(33,1)
7
(63,6)
11
(100)
4
(36,4)
(35,7)
7
(63,6)
11
(100)
5
(45,5)
(32,7)
6
(54,5)
11
(100)
5
(45,5)
6
(54,5)
11
(100)
6
(54,5)
5
(45,5)
11
(100)
Andra chefer(%)
(Staten; kvinnor (%)av cheferna6)
41
(53,2)
(38,4)
36
(46,8)
77
(100)
39
(54,2)
(39,2)
33
(45,8)
72
(100)
37
(51,4)
(38,3)
35
(48,6)
72
(100)
33
(50,8)
32
(49,2)
65
(100)
32
(50)
32
(50)
64
(100)
Totalt(%) 45
(51,1)
43
(48,9)
88
(100)
43
(51,8)
40
(48,2)
83
(100)
42
(50,6)
41
(49,4)
83
(100)
38
(50,0)
38
(50,0)
76
(100)
38
(50,7)
37
(49,3)
75
(100)
Ledningens andel avhela personalen, %(inkl. intervjuarna)
(Staten; ledningens%-andel avpersonalen6)
1,1
(5,7)
1,0
(5,4)
1,1
(5,1)
1,0 1,0
2b. Anställningsförhållandets art
Andelen anställda med tjänsteförhållanden hade stigit till 70
procent. Andelenordinarie anställningsförhållanden har på fem år
ökat från ungefär 81 procent till92 procent bland
tjänsteförhållanden. Också när det gäller arbetsförhållanden
harandelen ordinarie anställningsförhållanden hållit sig över 90
procent.
I slutet av året var antalet personer med visstidsanställning
45, vilket är 8 personerfler än året innan (2006: 37). På partiell
vård- eller tjänsteledighet var 32 personer.
6 Källa: Nyckeltalanalys i finansministeriets
personalbokslut66
-
12
Tabell 5: Anställningsförhållandets art2003 2004 2005 2006
2007
Tjänstemän
därav ordinarie
538(65,4 %)
461
563(67,1 %)
484
591(68,8 %)
524
579(68,6 %)
526
596(70,2 %)
546Med arbetsavtal
därav ordinarie
285(34,6 %)
282
276(32,9 %)
272
268(31,2 %)
264
265(31,4 %)
260
253(29,8 %)
248Totalt 823
(100 %)839
(100 %)859
(100 %)844
(100 %)849
(100 %)På partiell vård- ellertjänstledighet 26 30 31 31 32På
deltids eller partiellinvalidpension 42 36 38 37 45
2c. Åldersstruktur
Medelåldern bland personalen (exkl. intervjuarna) vid
Statistikcentralen steg till47,4 år (SC 2006: 46,9; SC 2005: 45,9;
staten 2005: 43,1). Däremot sjönkmedelåldern för den ordinarie
personalen från året innan till 47,4 (2006: 48;2005: 47,3).
Den största åldersgruppen i slutet av år 2007 var 5559 åringarna
(19,2 %).Andelen anställda över 60 år har under fem år ökat från
5,5 procent till 15,2procent (2003: 5,5 %; 2007: 15,2 %). Också
andelen anställda på 45 år och äldrehar ökat; år 2007 var andelen
62,5 procent av de anställda (SC 2006: 61,7 %; SC2005: 58 %; staten
2005: 47,5 %). Andelen anställda under 35 år sjönk för sin deltill
16,7 procent (2006: 17,1 %; 2005: 19,5 %). I figur 4 syns
förändringen iåldersstrukturen under tio år.
Figur 4: Personalens åldersstruktur åren 1996, 2001 och 2006
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
200
-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-
Antal
1997
2002
2007
-
13
Tabell 6: Personalens åldersstruktur åren 200320072003 2004 2005
2006 2007
under 24år
7(0,9 %)
2(0,2 %)
4(0,5 %)
6(0,7 %)
5(0,6 %)
2529 år 75(9,1 %)
78(9,3 %)
80(9,3 %)
58(6,9 %)
50(5,9 %)
30-34 år 71(8,6 %)
82(9,8 %)
83(9,7 %)
80(9,5 %)
87(10,2 %)
35-39 år 93(11,3 %)
93(11,1 %)
99(11,5 %)
89(10,5 %)
85(10,0 %)
40-44 år 97(11,8 %)
91(10,8 %)
94(10,9 %)
90(10,7 %)
91(10,7 %)
45-49 år 121(14,7 %)
109(13,0 %)
97(11,3 %)
99(11,7 %)
102(12,0 %)
50-54 år 161(19,6 %)
156(18,6 %)
157(18,3 %)
152(18,0 %)
137(16,1 %)
55-59 år 153(18,6 %)
180(21,5 %)
175(20,4 %)
169(20,0 %)
163(19,2 %)
60- år 45(5,5 %)
48(5,7 %)
70(8,1 %)
101(12,0 %)
129(15,2 %)
Totalt 823(100 %)
839(100 %)
859(100 %)
844(100 %)
849(100 %)
Figur 5: Personalens medelålder
45,545,9 45,9
46,947,4
46,947,3 47,3
4847,4
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
2003 2004 2005 2006 2007
Medelåldern
Hela personalen (exkl.intervjuarna)Ordinarie anställda
Staten
2d. Utbildningsstruktur
I slutet av år 2007 var de anställdas utbildningsnivåindex7 5,4
(SC 2005-06: 5,4;staten 2005: 5,2). Andelen anställda med
högskoleexamen (lägre och högrehögskoleexamen samt
forskarutbildning) var 57,1 procent (2006: 56,1 %).
7 Utbildningsnivåindexet räknas enligt en formel som följer
Statistikcentralens
utbildningsklassificering
7 7KI = Σ (f i * x i) / Σ f i
i=1 i=1
-
14Andelen anställda med högre högskoleexamen eller examen
påforskarutbildningsnivå var 46,9 procent (2006: 46,8 %). 46,1
%).
Liksom året innan var 72 procent av de avlagda examina sådana
som avlagts inomdet merkantila och samhällsvetenskapliga
utbildningsområdet och 15 procentexamina inom det
naturvetenskapliga området.
Figur 6: Examina efter utbildningsområde
Merkantila o. samh.vet.omr.
72 %
Lant- o. skogsbruk
2 %
Teknik4 %
Övriga3 %
Hum.omr. o. konstomr.
4 %
Natur-vetenskaper
15 %
Tabell 7: Personalen efter utbildningsnivå8
2003 2004 2005 2006 2007Grundnivå 87
( 10,6 %)82
(9,8 %)77
(9,0 %)77
(9,1 %)75
(8,8 %)Mellannivå 181
(22,0 %)194
(23,1 %)204
(23,7 %)201
(23,8 %)195
(23,0 %)Lägsta utbildning på högre nivå 99
(12,0 %)94
(11,2 %)93
(10,8 %)93
(11,0 %))94
(11,1 %)Lägre högskolenivå 76
(9,2 %)82
(9,8 %)83
(9,7 %)84
(10,0 %)87
(10,2 %)Högre högskolenivå 343
(41,7 %)351
(41,8 %)366
(42,6 %)352
(41,7 %)359
(42,3 %)Forskarutbildningsnivå 37
(4,5 %)36
(4,3 %)36
(4,2 %)37
(4,4 %)39
(4,6 %)Totalt 823
(100 %)839
(100 %)859
(100 %)844
(100 %)849
(100 %)
8 Utbildningsnivåer: Grundnivå avser allmänbildande utbildning,
dvs. grundskola eller mellanskola. Utbildning på mellannivå avser
studentexamen och yrkesexamen (grundläggande eller special)
som avlats vid yrkesläroanstalt (t.ex. merkant eller mekaniker).
Lägsta högre nivå avser yrkesexamen på institutnivå (t.ex.
merkonom, institut eller tekniker). Till lägre högskolenivå hör
examina på yrkesinriktad högskolenivå (t.ex. ingenjör),
yrkeshögskoleexamina (t.ex. ingenjör (YH) eller tradenom) samt
lägre högskoleexamina(t.ex. ekon.kand. (lägre).
Till högre högskolenivå hör högre högskoleexamina (t.ex.
ekon.kand. (högre), fil.mag.). Forskarutbildningsnivå avser
licentiatexamina (exkl. med.lic., som förs till högre
högskolenivå)
och doktorsexamina.
-
15
Tabell 8: Utbildning efter kön2003 2004 2005 2006 2007
Grundnivå mn
10 (11 %)77 (89 %)
9 (11 %)73 (89 %)
8 (10 %)69 (90%)
10 (13 %)67 (87 %)
9 (12 %)66 (88 %)
Mellannivå mn
73 (40 %)108 (60 %)
85 (44 %)109 (56 %)
85 (42 %)119 (58 %)
82 (41 %)119 (59 %)
78 (40 %)117 (60 %)
Lägsta utbildning påhögre nivå
mn
26 (26 %)73 (74 %)
25 (27 %)69 (73 %)
25 (27 %)68 (73 %)
24 (26 %)69 (74 %)
25 (27 %)69 (73 %)
Lägre högskolenivå mn
31 (41 %)45 (59 %)
31 (38 %)51 (62 %)
35 (42%)48 (58 %)
34 (40 %)50 (60 %)
35 (40 %)52 (60 %)
Högre högskolenivå mn
168 (49 %)175 (51 %)
167 (48 %)184 (52 %)
172 (47 %)194 (53 %)
169 (48 %)183 (52 %)
169 (47 %)190 (53 %)
Forskarutbildningsnivå mn
23 (62 %)14 (38 %)
23 (64 %)13 (36 %)
23 (64 %)13 (36 %)
22 (59 %)15 (41 %)
23 (59 %)16 (41 %)
Totalt 823 839 859 844 849
3. Arbetstidsanvändning
3a. Arbetstidsanvändningen i dagar
Andelen utförd arbetstid av den totala arbetstiden har minskat
till under 77 procentjämfört med tidigare år (76,6%). Andelarna
semestrar och tjänstledigheter med lönökade däremot till över 15
procent. Studiernas andel av arbetstiden steg till 3,1procent.
Också andelen tjänstledigheter med lön steg till över 5
procent.
Tabell 9: Arbetstidsanvändningen i dagar2003 2004 2005 2006
2007
Total arbetstid 191 717(100 %)
193 730(100 %)
202 493(100 %)
199 310(100%)
198 615(100 %)
Utförd arbetstid (% av dentotala arbetstiden)
148 344(77,4 %)
151 470(78,2 %)
157 580(77,8 %)
154 924(77,7 %)
152 069(76,6 %)
Arbetstid för semester(% av den totalaarbetstiden)
27 776(14,5 %)
28 173(14,5 %)
28 849(14,2 %)
29 151(14,6 %)
29 955(15,1 %)
Arbetstid för studier(% av den totalaarbetstiden)
5 409(2,8 %)
5 693(2,9 %)
6 664(3,3 %)
5 609(2,8 %)
6 244(3,1 %)
Tjänstledighet med lön(% av den totalaarbetstiden)
10 188(5,3 %)
8 394(4,3 %)
9 400(4,6 %)
9 626(4,8 %)
10 347(5,2 %)
3b. Långa tjänstledigheter
I slutet av berättelseåret skedde ingen nämnvärd förändring i
antalet personer medlånga tjänstledigheter jämfört med året innan.
Antalet alterneringslediga hadesjunkit från sex till tre.
Moderskaps- och föräldralediga hade ökat från 16 till
20personer.
-
16
Tabell 10: Långa tjänstledigheter (läget 31.12.)2003 2004 2005
2006 2007
Moderskaps- och föräldraledighet samtvårdledighet
18 21 15 16 20
Alterneringsledighet 9 4 4 6 3Nationella experter 1 1 - -
-Anställda hos EU, FN osv. 7 5 5 5 5 Eurostatpraktik och nordiskt
tjänstemannautbyte 1 1 1 1 2Skötsel av tjänst vid annat ämbetsverk,
annatarbete
6 9 9 7 7
Totalt 42 39 34 35 37
4. Arbetskraftskostnader
4a. Personalkostnader efter finansieringskälla
År 2007 var personalkostnadernas andel av totalutgifterna 73
procent. Andelen harminskat jämfört med de föregående åren.
Tabell 11: Personalkostnader9 efter finansieringskälla2003 2004
2005 2006 2007
Verksamhetsutgifter (mom. 21) 27 651 762 28 329 923 31 084 952
31 309 793Avgiftsbelagd verksamhet (mom.12)
2 473 731 2 300 716 2 387 372 3 179 83534 721 20710
Extern finansiering11 4 219 765 4 757 428 5 228 007 5 155 083 4
957 531Löner och bikostnader totalt, euro 34 345 258 35 388 067 38
700 331 39 644 711 39 678 738Övriga
indirektaarbetskraftskostnader12
1 253 304 1 417 311 1 395 700 1 061 446 1 354 073
Personalkostnader totalt, euro 35 598 562 36 805 378 40 096 031
40 706 157 41 032 811Priset på ett årsverke, euro13(staten)
40 179(40 490)
41 354(42 095)
43 021(43 718)
43 030 44 943
Personalkostnadernas andel avtotalutgifterna
75 % 75 % 76 % 74 % 73 %
9 Personalkostnaderna innehåller arbetsgivaravgifter och
semesterpengar samt nettoförda
återbäringar av sjukförsäkringspremien. Semesterlönsskulden
ingår inte ipersonalkostnaderna.
10 Den externa finansieringens andel ingår i
verksamhetsutgifterna fr.o.m. år 2007.11 Den externa finansieringen
består av finansiering för gemensamma projekt, som erhållits av
andra
statliga ämbetsverks och inrättningar, av pengar från EU och av
lönepengar för personer somanställts med sysselsättningsmedel samt
av lönepengar för högskolepraktikanter.
12 Bokföringsenliga kostnader för personaltjänsterna
(utbildningstjänster, personalhälsovård,rekreationstjänster och
övriga personaltjänster)
13 Finansieringskällor totalt dividerat med årsverken totalt
-
17
4b. Avlöningskostnader efter frånvaro
Antalet frånvarodagar med lön och lönekostnaderna ökade jämfört
med tidigareår.
År 2007 hölls över 9 000 kalenderdagar mer semester än året
innan, men ungefär600 dagar färre utbytes- och sparledighet.
Frånvaro på grund av sjukdom minskade med ungefär 1 300
kalenderdagarjämfört med året innan. Däremot steg frånvarodagar och
kostnader på grund avarbetsolyckor betydligt. Arbetsolyckorna var
främst sådana olyckor som skettunder resan till och från arbetet.
Antalet rehabiliteringsdagar sjönk jämfört medåret innan på grund
av färre Aslak-rehabiliteringskurser.
Kompetensutveckling i form av studieledighet med lön minskade.
Antalet dagar iinternationell praktik steg till mer än femhundra.
Däremot förekom bara någrafrånvarodagar i nationella
expertuppdrag.
Tabell 12: Lönekostnader efter typ av frånvaro (exkl.
intervjuarna)14
2003 2004 2005 2006 2007Kalenderd
agarEuro Kalender-
dagarEuro Kalender-
dagarEuro Kalender-
dagarEuro Kalender-
dagarEuro
Semester 34 327 3 727 345 33 700 3 785 681 33 620 3 884 622 33
698 4 003 070 43 053 5 251 611Utbytes- ochsparledighet
3 222 343 959 3 604 392 821 4 136 472 211 4 631 559 333 4 039
485 834
Sjukledighet 8 180 757 033 6 912 663 439 7 948 786 593 8 786 887
438 7 493 787 211Olycksfall iarbetet
133 10 767 69 8 071 73 10 000 15 1 772 163 14 949
Rehabilitering 68 6 207 545 60 771 314 35 270 402 48 132 360 40
905Moderskapsle-dighet
1 236 118 958 899 96 457 812 90 264 1 006 119 862 1 445 184
470
Tillfälligvårdledighet
338 32 733 280 27 384 294 31 936 481 53 328 406 47 535
Studieledighetmed lön
535 62 204 317 42 097 242 31 618 346 44 663 259 34 059
Nationellaexperter
869 90 767 366 38 987 59 6 309 0 0 2 231
Internationellpraktik
304 36 392 291 34 319 414 54 067 304 39 297 547 68 231
Övrigaledigheter medlön
168 17 749 182 19 554 141 15 770 130 14 672 118 14 530
Totalt 49 380 5 204 114 47 165 5 169 581 47 974 5 418 660 49 799
5 771 567 57 885 6 929 566
14 Löneinverkan av vissa typer av frånvaro med bikostnader har
sammanställts i tabellen.
Deltidsanställdas frånvaro summeras till hela dagar. Uppgifterna
har tagits ureHRMinfosystemet.
-
18
4c. Reseutgifter och utrikes tjänsteresor
Det totala antalet utrikes tjänsteresor minskade år 2007. Också
reseutgifternaminskade klart. Till EU-möten reste man fortfarande
mest. Antalet konferensresorinom Norden var nästan oförändrat, men
antalet övriga resor minskade.
Tabell 13: Reseutgifter15
2003 2004 2005 2006 2007Utrikes och inrikes resor 629 833 799
361 969 908 1 045 003 900 358Intervjuarnas resor 340 752 337 138
370 945 582 853 362 074Totalt, euro 970 585 1 136 499 1 340 853 1
627 856 1 262 432
Tabell 14: Antalet utrikestjänsteresor (enligt
resekartoteket)2003 2004 2005 2006 2007
EU/EFTA-möten 289 288 279 336 307FN- och OECD-möten 40 47 65 81
72Nordiska möten 37 38 60 49 47Utbildning och deltagande i
vetenskapliga möten 88 78 101 110 86Konsulteringsresor 73 108 111
88 63Övriga 65 53 42 37 41Totalt 592 612 658 701 616
15 Uppgifterna omfattar alla utgifter för tjänsteresor med
dagpengar. Utrikesresorna omfattar inte
reseersättningar som EU betalar.
-
19
B. Personalens mot ivat ion, kompetens och arbetsförmåga
5. Arbetsti l l fredsställelsePersonalens
arbetstillfredsställelse mäts med en personalundersökning,
sominnefattar finansministeriets arbetsklimatbarometer (VMBaro).
Ipersonalundersökningen ingår dessutom s.k. saldofrågor som har
utarbetats vidStatistikcentralen. Svarsprocenten i
Personalundersökningen i januari 2008 var 73för hela ämbetsverkets
del (januari 2007: 75 %).
Enligt VMBaro är de anställda vid Statistikcentralen klart
nöjdare än statsanställdai genomsnitt. Statistikcentralens
totalindex (3,48) är också högre än andratillgängliga
jämförelsegrupper (staten 3,29; finansministeriets
förvaltningsområde3,40; forskningsverksamhet 3,35).
Tabell 16: Tillfredsställelseindex16
2005 2006 2007 2008Ledarskap(Staten)(Finansministeriets
förvaltningsområde)
3,23(3,24)
3,25(3,28)
3,40(3,26)(3,35)
3,48(3,29)(3,39)
Innehåll och utmaningar i arbetet(Staten)(Finansministeriets
förvaltningsområde)
3,64(3,64)
3,62(3,65)
3,72(3,65)(3,67)
3,72(3,66)(3,69)
Lönesättning(Staten)(Finansministeriets förvaltningsområde)
2,74(2,69)
2,72(2,68)
2,82(2,68)(2,74)
2,85(2,67)(2,80)
Stöd för utveckling(Staten)(Finansministeriets
förvaltningsområde)
3,18(3,16)
3,24(3,22)
3,30(3,19)(3,31)
3,33(3,20)(3,32)
Arbetsatmosfären och samarbetet(Staten)(Finansministeriets
förvaltningsområde)
3,55(3,56)
3,58(3,59)
3,67(3,59)(3,61)
3,68(3,62)(3,65)
Arbetsförhållanden(Staten)(Finansministeriets
förvaltningsområde
3,66(3,47)
3,72(3,51)
3,78(3,46)(3,64)
3,85(3,46)(3,67)
Informationsgången(Staten)(Finansministeriets
förvaltningsområde)
2,99(2,94)
3,05(3,04)
3,15(2,99)(3,16)
3,23(3,01)(3,21)
Arbetsgivarbilden(Staten)(Finansministeriets
förvaltningsområde)
3,41(3,09)
3,45(3,18)
3,47(3,12)(3,29)
3,51(3,12)(3,34)
Totalt(Staten)(Finansministeriets förvaltningsområde
3,33(3,26)
3,35(3,30)
3,44(3,28)(3,36)
3,48(3,29)(3,40)
Enligt VMBaro är arbetstillfredsställelsen hos anställda vid
Statistikcentralenfortfarande god. Arbetstillfredsställelsen var
3,48 vilket inte riktigt nådde upp tillmålsättningen för
totaltillfredsställelsen som var 3,50.
Tillfredsställelseindexensteg inom alla delområden liksom året
innan. Den mest positiva utvecklingengällde indexen för ledarskap,
informationsgång och arbetsförhållanden.
16 Indexet har räknats för alla som svarat (inkl. intervjuarna).
Statens jämförelseuppgifter har
sammanställts på basis av omkring 80 statliga organisationer,
jämförelseuppgifterna gällandefinansministeriets förvaltningsområde
av omkring 13 organisationer.
-
20VMBaro visar att nöjdheten med rättvis och mänsklig behandling
från chefernaoch ledningens sida har ökat när det gäller ledarskap
liksom också att nöjdhetenmed responsen på arbetsprestationerna och
yrkeskunskaperna har ökat. Ocksåtidsserien17 som utarbetats
utgående från saldofrågorna visar en positiv utvecklingvad gäller
ledarskap och chefsarbetet eftersom de anställda upplever
attansvarsområdets chef och resultatenhetens direktör är
yrkeskunniga och gerchefen respons oftare än tidigare.
VMBaro visar att när det gäller informationsgången upplevde man
attutvecklingen varit positiv särskilt gällande arbetsgemenskapens
öppenhet vidberedning av ärenden samt vid beslutsfattandet.
Saldofrågorna visar attutvecklingen varit positiv när det gäller
tillgång till sådan information sominverkar på den anställda själv
och på det egna arbetet samt när det gäller ettfungerade samarbete
mellan resultatenheterna.
Enligt VMBaro är man vid Statistikcentralen särskilt nöjd
medarbetsförhållandena, arbetets innehåll och utmaningar samt
arbetsklimatet ochsamarbetet. Nöjdheten med arbetsförhållandena
höjs särskilt eftersom manupplever att arbetsplatsen är tryggad.
Man är fortsättningsvis mycket nöjd medarbetslokalerna och
arbetsredskapen (3,93). Att utvecklingen varit positiv när
detgäller frågor som berör det egna arbetet visar bl.a. det faktum
att ständigt längrearbetsdagar och utbrändheten har minskat.
Minst nöjd är man däremot med lönesättningen (2,85), och trots
den positivautvecklingen med informationsgången (3,23). När det
gäller lönesättningen är mansärskilt missnöjd med lönesättningen i
förhållande till hur krävande arbetet är samtatt lönesättningen
ändras i takt med förändrade arbetsprestationer.
6. Sjukfrekvens och olycksfall i arbetetÅr 2007 sjönk antalet
sjukdagar något jämfört med året innan. Antaletsjukdomsfall var
däremot fler än året innan, men antalet sjukdagar persjukdomsfall
minskade. Antalet sjukdagar per årsverke var oförändrat (2007:
9,5;2006: 9,5).
Antalet korta sjukledigheter av samtliga sjukledigheter steg
till 41 procent år 2007(2006: 37 %). Antalet långa sjukledigheter
(över 60 dagar) sjönk till 966(2006: 1240 dagar).
År 2007 uppgick antalet arbetsolyckor till 12 och
frånvarodagarna till följd av demtill 126. På fem år har antalet
olyckor varierat lite (årligen mellan 8 och 12).Däremot har antalet
frånvarodagar på grund av arbetsolyckor varierat mycket (15126
dagar).
17 Tidesserien för saldofrågorna exkl. intervjuare
-
21
Tabell 17: Frånvaro på grund av sjukdom och olycksfall i
arbetet18 (exkl. intervjuarna)Sjukfrånvarons längd iarbetsdagar
2003 2004 2005 2006 2007
Fall Dagar Fall Dagar Fall Dagar Fall Dagar Fall Dagar1 dag 736
734 815 814 918 916 863 861 875 8752 dagar 443 886 483 966 526 1052
562 1104 587 11743 dagar 251 753 252 756 316 948 288 864 343
1029410 dagar 234 1318 200 1107 286 1600 253 1360 285 15351160
dagar 79 1809 75 1608 75 1596 89 2219 85 19456190 dagar 8 549 2 146
1 70 9 665 6 441mer än 91 dagar 5 691 3 444 4 720 4 575 4 525Totalt
1756 6740 1830 5841 2126 6902 2068 7648 2185 7524Sjukdagar/årsverke
8,8
(8,7)7,7
(8,8)8,5
(8,8)9,5 9,5
Sjukdagar/sjukdomsfall 3,8(4,8)
3,2(4,9)
3,2(4,7)
3,7 3,4
Korta sjukfrånvaron (13dagar), %(staten)
81,8 %
(72,2)
84,8 %
(70,4)
82,8 %
(68,3)
82,8 % 82,6 %
Olycksfall 11 112 10 56 12 58 8 15 12 126
7. Personalomsättning19
7a. Personalavgång
Även om siffrorna för personalavgång ökade år 2007 jämfört med
året innan, varde ännu rätt så låga. Pensionsavgången hade ökat
något från året innan (2007: 11;2006: 7).
Tabell 18: Personalavgång20
2003 2004 2005 2006 2007I annan arbetsgivares tjänst21 21 12 13
16 19Ålderspension 4 6 6 5 9Förtida ålderspension - 1 2 1
-Invalidpension 2 5 1 1 2Avliden - 3 - 1 2Annan orsak22 60 65 89 80
57Totalt 87 92 111 104 89
18 Sjukfrånvaro omfattar också frånvaro bland praktikanter och
personer som anställts med
sysselsättningsanslag. Uppgifterna bygger på ansökningar om
tjänstledighet och de harplockats ur undersökningsrapporten över
arbetskraftskostnader i Prima-systemet.
19 Uppgifter som påverkar personalomsättningen samlas in ur
beslut om anställningsförhållanden ochur eHRMinfo-systemet.
20 Avgången bland den månadsavlönade personalen klassificerad
enligt orsakskoden iavskedsanmälan.
21 Övergången till annan arbetsgivare omfattar också övergång
till att vara självständignäringsidkare. Uppgifterna omfattar
övergång från både ordinarie anställningar
ochvisstidsanställningar.
22 Annan orsak är i allmänhet att en visstidsanställning upphör.
Största delen av dem som avgåttinom den här gruppen är
högskolepraktikanter eller andra praktikanter. Till gruppen
hörockså de som inte angett någon orsak till avgången.
-
22
Tabell 19: Avgångsrörlighet och naturlig avgång2003 2004 2005
2006 2007
Avgångsomsättning23(staten)
2,5 %(1,8)
1,5 %(1,6)
1,5 %(2,2)
1,9 % 2,3 %
Naturlig avgång24(staten)
3,2 %(3,7)
3,3 %(3,5)
2,6 %(4,2)
2,8 % 3,8 %
7b. Rekrytering
Det totala antalet rekryteringar steg jämfört med året innan. År
2007 besattes 59ordinarie eller långvarigare visstidsbefattningar
(2006: 46; 2005: 60; 2004: 80).Det totala antalet sökande ökade
också. Antalet ansökningar per ledig befattningvar 20,3 (2006:
16,2). Av alla sökande var 42 procent kvinnor (2006: 53 %) och58
procent män (2006: 47 %). Andelen kvinnor av de valda personerna
var 49procent (2006: 67 %). År 2007 omvandlades 21
anställningsförhållanden tillordinarie (2006: 19).
Tabell 20: Lediganslagna befattningar25
2003 2004 2005 2006 2007Ordinarie befattningar 41 56 38 30
40Långvarigare visstidsbefattningar 12 24 22 16 19Totalt 53 80 60
46 59Sökande(varav kvinnor %)
885 1935 1287 746(53 %)
1195(42 %)
Antalet ansökningar per ledig befattning 24,2 21,5 16,2
20,3Antalet personer som omvandlats tillordinarie anställda
33 27 30 19 21
För ordinarie och långvarigare visstidsbefattningar samt kortare
befattningar (inkl.vikariat, sysselsättnings- och timavlönade
uppgifter) som nämns i tabellen ovanrekryterades ungefär lika många
personer utanför organisationen som året innan(tabell 21). För
tjänsteförhållanden för viss tid anställdes dessutom 40
praktikanterinom olika branscher (2006: 48).
Tabell 21: Extern rekrytering26
2003 2004 2005 2006 2007Ordinarie 5 9 15 5 7Visstidsanställda 50
58 43 35 36Praktikanter 52 51 63 48 40Totalt 107 118 121 88 83
23 Avgångsomsättning: antalet månadsavlönade som övergått i
annans tjänst har dividerats med
antalet månadsavlönade vid utgången av det föregående året.24
Naturlig avgång: antalet månadsavlönade som tagit avsked och
personer som gått i pension eller
avlidit, exkl. gruppen annan orsak, har dividerats med antalet
månadsavlönade vid utgångenav det föregående året.
25 Uppgifterna ur registratorkontorets uppföljningsuppgifter.26
Uppgifterna har tagits ur eHRMinfo-systemet.
-
23
7c. Intern rörlighet
Den interna rörligheten uppföljs på basis av
resultatenheternasresultatkortsanmälningar. Inom den femåriga
referensperioden har den internarörligheten ökat. De årliga
målsättningarna för den interna rörligheten för åren20032007 har
överskridits.
Tabell 22: Intern rörlighet2003 2004 2005 2006 2007
Resultatkortsanmälningar27(resultatmål)
42(45)
51(37)
68(52)
97(60)
79(66)
7d. Tjänstgöringstid vid Statistikcentralen ("SC-ålder")
Den genomsnittliga tjänstgöringstiden steg under året till 17,5
år (2006: 17,1).Inom den femåriga referensperioden har antalet
personer som varit anställda 611år ökat relativt sett mest (2007:
24,0 %; 2003:14,8 %). Personer som varitanställda 24 år eller
längre har alltid utgjort drygt en tredjedel (2007: 35,6 %).
Tabell 23: Tjänstgöringstid vid Statistikcentralen28
2003 2004 2005 2006 20072 år eller mindre(%)
93(11,2 %)
89 107 84 83(9,7 %)
3 5 år 120(14,4 %)
133 104 84 64(7,5 %)
6 11 år 123(14,8 %)
142 175 193 206(24,0 %)
12 17 år 127(15,3 %)
112 104 92 85(9,9 %)
18 23 år 92(11,1 %)
86 85 94 114(13,3 %)
24 år eller mer 276(33,2 %)
291 301 308 305(35,6 %)
Totalt 831(100 %)
853 876 855 857(100 %)
SC-ålder, år 16,1 16,1 16,2 17,1 17,5
8. Behörighet
8a. Dagar i personalutbildning och studieledighet med lön
Antalet utbildningsdagar år 2007 steg klart jämfört med året
innan. Antaletarbetsdagar för studier var 6 244 (2006: 5 607 dagar)
dvs. 3,1 procent av dentotala arbetstiden (2006: 2,8; 2005: 3,3 %;
2004: 2,9 %). Ocksåutbildningsinvesteringarna ökade (se kapitel 9
Utbildnings- ochutvecklingsutgifter). Studieledigheten (med eller
utan lön) minskade tydligtjämfört med året innan.
27 Rekrytering av personer permanent eller för viss tid från ett
annat ansvarsområde eller en annan
resultatenhet. Uppgifterna har tagits ur resultatenheternas
resultatkort (uppskattning avutfallet och resultatmålet för
berättelseåret).
28 Uppgifterna har tagits ur eHRMinfo-systemet.
-
24
Tabell 24: Dagar i utbildning och studieledigheter29
2003 2004 2005 2006 2007Dagar i utbildning 1 797 2 460 2 750 2
045 2 910Studieledighet med lön 535 317 242 346 259Studieledighet
utan lön 1 053 921 1 090 1 091 811
C. Personal invester ingar
9. Utbildnings- och utvecklingsutgifterUtbildningsutgifterna
ökade från året innan (2007: 910 796 ; 2006: 886 830
).Utbildningsutgifterna per årsverke steg till nästan 1 000 euro
(2007:998 /årsverke, 2006: 937 /årsverke).
Tabell 25: Utbildningsutgifter2003 2004 2005 2006 2007
Utgifter, euro30 797 413 864 429 985 086 886 830 910 796
% av löneutgifterna 2,3 2,4 2,5 2,2
2,3Utbildningsutgifterna/årsverke31, euro 900 971 1 057 937 998
10. ArbetsplatsmotionStatistikcentralens heltidsanställda
idrottsinstruktör samt kultur- ochidrottsföreningen TIKU:s gren-
och hobbyverksamhet koordinerade talrikamotions- och
hobbyaktiviteter. Idrottsinstruktören ledde lunch- och
pausgymnastikoch grupper i träningslokalen samt gjorde
konditionskartläggningar. När det gälleranskaffning av redskap kan
man nämna avslappnings-/massagestolen som varitpopulär bland de
anställda när man önskat en paus i arbetet. Till TIKU:skulturutbud
hörde utöver idrottsverksamheten bl.a. teater- och
utställningsbesök,en idrottseftermiddag samt arrangerandet av
Statistikcentralens personalfester. Detanslag som
Statistikcentralen beviljade TIKU uppgick till 17 200 euro (2006:17
000; 2005 och 2004: 16 800; 2003: 16 100).
Det försök med motionssedlar för statistik- och gränsintervjuare
samt förpersonalen vid regionkontoren som inleddes år 2005
fortsatte också år 2007.
11. Rehabil iteringVid Statistikcentralen arrangerades år 2007
utöver ovan nämnda idrottsverksamhetockså rehabilitering samt tre
grupper för hälsofrämjandet på arbetsplatsen medStatistikcentralens
egen finansiering (Hyvinvointia mielelle - Iloa elämään -Voimia
työhön -kursen, viktkontrollgruppen samt kursen för intervjuare 45+
år).
29 Uppgifterna har tagits ur KUHA-systemet och
eHRMinfo-systemet
30 Utgifterna för alla ansvarsområden, inkl. kostnadsslaget
ospecificerat, kostnadsslaget förutbildning samt lönekostnaderna
inom enheten för personalutveckling. Lönekostnaderna förtid i
utbildning ingår inte i siffrorna.
31 Utbildningsutgifterna per årsverke totalt.
-
25Två grupper av tidig Aslak-rehabilitering, som finansierades
avFolkpensionsanstalten, inledde sin verksamhet. Den ena gruppen
var avsedd förexperter och projektledare och den andra för personer
med statistik- ochkontorsarbete. År 2007 avslutades också två
Aslak-kurser som hade fortsatt frånåret innan.
Tabell 26: FPA:s grupp- och individrehabilitering (exkl.
intervjuarna)32
2003 2004 2005 2006 2007Rehabiliteringsklienter, med lön 4 37 52
39 34Rehabiliteringsklienter, med rehabiliteringsstöd 6 5 4 5
3Totalt 10 42 56 44 37
12. FöretagshälsovårdFöretagshälsovårdstjänsterna för personalen
i statistikhuset i Sörnäs produceradesav Diacor Terveyspalvelut Oy.
Intervjuarnas tjänster producerades av MedivireTyöterveyspalvelut
Oy.
År 2007 steg utgifterna för företagshälsovården jämfört med
föregående år.Kostnaderna för förebyggande företagshälsovård per
årsverke minskade någotmedan kostnaderna för sjukvård steg
tydligt.
Enligt Diacors uppföljningsuppgifter har det inte skett några
större förändringar ide anställdas hälsa. I hälsogranskningar efter
åldersklasser deltog ungefär hälftenav de kallade. Mer än 80
procent ansåg att arbetsförmågan var utmärkt. Devanligaste
problemen som lyftes fram gällde arbetsergonomin
ochupprätthållandet av vitaliteten.
Den största orsaken till sjukfrånvaro (exkl. den avgiftsbelagda
verksamheten ochCati-centralen) var såsom under föregående år
störningar i den mentala hälsan ochproblem med att orka i jobbet.
Deras andel av sjukledighetsdagarna var också nu32 procent (2006:
32 %). Den näststörsta orsaken till sjukfrånvaro var sjukdomar
iluftvägarna (2007: 27 %; 2006: 20 %) och den tredje största
orsaken sjukdomar istöd- och rörelseorganen (2007: 15 %; 2006: 23
%).
Tabell 27: Utgifter för företagshälsovård33
2003 2004 2005 2006 2007Förebyggande
företagshälsovård,euro/årsverke 144 216 191 196 191Sjukvård,
euro/årsverke(staten)
342(170)
379(177)
397(219)
393 461
Hälso- och sjukvård totalt, euro 430 457 529 498 547 836 557 523
594 838Återbäring från FPA, euro (återbäring
år 2005)(återbäring
år 2005)153 697 346 893 199 661
32 Uppgifterna har tagits ur Prima-systemet.33 Uppgifterna är
bruttoutgifter för hälso- och sjukvård vid Statistikcentralen och
de inkluderar också
kostnaderna för intervjuarnas hälso- och sjukvård.
-
26
D. Sporrande belöningOmkring 98 procent av Statistikcentralens
anställda omfattas av lönesystemet.Omkring två procent av de
anställda som inte omfattas av systemet ärhuvudsakligen
arbetsgivartjänstemän och praktikanter. Revideringen av
statenslönesystem blev klar under år 2007 och nya sporrande
lönesystem (VPJ) har nutäckande tagits i bruk.
Separata resultatpremier som bestäms och betalas ut årligen
gäller ungefär enfemtedel av statsförvaltningen. Utbetalningen av
dem baserar sig på uppnåendeteller överskridandet av på förhand
uppsatta mål och detta är en belöningsform somgäller en hel grupp.
Resultatpremier betalas vanligen ämbets- eller enhetsvis
föröverskridande av uppsatta mål. Dess storlek är i genomsnitt
ungefär 2 procent avårslönesumman. År 2007 fick Statistikcentralens
anställda en personligengångsersättning på 300 euro för mycket goda
verksamhetsresultat året innan.
Vid Statistikcentralen var medellönen i december 2007 3 110
/mån. (2006: 2 923/mån.). Indexen för den personalundersökning som
gjordes i januari 2008 visadeatt de anställda var nöjdare med
lönen, men man nådde ännu inte upp till målnivåtre, vilket var
fallet också hos staten (SC 2008: 2,85; SC 2007: 2,82; staten
2008:2,67; staten 2007: 2,68).
E. Resul ta t
13. KundnöjdhetSom en del av Statistikcentralens resultatmål
bedöms kundnöjdheten samtStatistikcentralens välkändhet samt
förtroendet för Statistikcentralens statistik.Önskan är att behålla
dem på minst samma nivå som tidigare.
År 2007 följde man upp utvecklingen av kundnöjdheten med hjälp
av den responssom kommit via kanalen för kundfeedback (Anoppi).
Feedbacken och andelenkritiska kommentarer var ungefär på samma
nivå som år 2005.
En undersökning om företagsbilden vid Statistikcentralen, som
berättar om hur välfinländarna känner till Statistikcentralen och
finländarnas uppfattningar omStatistikcentralen, visade att
resultaten följer uppsatta mål. Välkändheten hadeökat något sedan
föregående undersökningstidpunkt (2005) och imagen ochförtroendet
för statistiken har behållits goda både på basis av undersökningen
omföretagsbilden och av medieuppföljningen.
Resultaten har granskats mer detaljerat i Statistikcentralens
verksamhetsberättelse.
