Linnéuniversitetet

Statsvetenskap 61-90

Terrorism som medel för

politiska mål?

En komparativ studie mellan nationell och internationell

terrorism

Sofia Tidqvist

C-uppsats, statsvetenskap 61-90 hp Handledare: Patric Lindgren

Linnéuniversitetet, HT 2010 Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap

I dedicate this paper in memory of my mother; Wivi-anne Tidqvist,

without you I would never have been where I am today

Abstract

Terrorism. A word that makes you think about different situations throughout the last decade

that has passed. However, in this particular thesis the purpose is to examine both national and

international terrorism from a Clausewitzian theory. The main point is to examine whether

any of these types of terrorisms can fit in to this theory and as examples in this study are the

terrorist organizations ETA and al-Qaida. The questions to be answered in this paper are if

their aims can be explained as political and how far are they ready to go to have their way?

Furthermore, the reason for this paper is to find an understanding for why the terrorist

organizations act as they do.

The result of this comparative study is that both terrorist organizations fit in to the theory

because their goals can be seen as political and therefore can their aims justify their actions.

However, the lack of support makes you begin to doubt about whether this is the right way or

even a good way to achieve political aims. Hopefully, this enlightenment can increase our

understanding and give us a guideline to how to deal with this threat of the 21th

century.

Nyckelord: terrorism, Clausewitz, ETA, al-Qaida, politiska mål

Innehållsförteckning 1. Introduktion ..................................................................................................................................... 5

1.1 Inledning ........................................................................................................................................ 5

1.2 Problem ......................................................................................................................................... 6

1.3 Teorianknytning ............................................................................................................................ 7

1.3.1”.... med andra medel” ............................................................................................................. 8

1.3.2 Folket, fältherren och fursten ................................................................................................. 9

1.4 Syfte ............................................................................................................................................ 10

1.5 Frågeställningar ........................................................................................................................... 11

1.6 Avgränsningar ............................................................................................................................. 11

1.7 Metod .......................................................................................................................................... 12

1.7.1 Metod och tillvägagångssätt ................................................................................................. 12

1.7.2 Material och källkritik .......................................................................................................... 13

1.8 Sammandrag del 1 ....................................................................................................................... 14

2. Närbild av terroristorganisationernas historia och mål .................................................................. 15

2.1 ETA – historia och bakgrund ...................................................................................................... 15

2.1.1 ”Målet att nå med vapen i hand!” ........................................................................................ 16

2.2 Historia – fundamentalistiska tankar inom Islam ........................................................................ 18

2.2.1 Grunden till al-Qaida och Bin Ladins roll ............................................................................ 19

2.2.2 Radikala medel för ett fritt Islam .......................................................................................... 21

3. Analys av terroristorganisationerna och deras mål ........................................................................ 23

3.1 Metodologiska reflektioner ......................................................................................................... 23

3.1.1 Rätt medel för rätt mål? ........................................................................................................ 23

3.1.2 Treenighetsprincipen - jämförelsematris .............................................................................. 25

3.1.3 Terrorism som krig? ............................................................................................................. 28

3.2 Slutsatser ..................................................................................................................................... 30

3.2.1 Avslutande diskussion .......................................................................................................... 30

Sammanfattning................................................................................................................................. 32

Referenser .............................................................................................................................................. 33

Bearbetningar .................................................................................................................................... 33

Internetmaterial ................................................................................................................................. 33

5

1. Introduktion

1.1 Inledning

Ett historiskt ögonblick; Berlinmurens fall 11 november 19891, vilket två år senare följdes av

Sovjetunionens fall och dess upplösning. Väst – framförallt U.S.A. – hade besegrat hotet från

öst – Sovjetunionen – och Kalla kriget var till ända. Världen fick andas ut efter decennier av

hot om ett tredje världskrig, som skulle kunna ha inneburit användade av kärnvapen vilket i

teorin hade kunnat utplånat hela planeten. Tolv år efter detta historiska ögonblick förändrades

historien återigen; tisdagen den 11 september klockan 08:46 på morgonen amerikansk tid

flög det första planet in i World Trade Centers norra torn. Sjutton minuter senare kraschar ett

andra plan in i det södra tornet. 2

Efter denna händelse fick världen lära sig ett nytt ord: terrorism. Detta nya ord

skapade en rädsla hos befolkningen i västvärlden och en påminnelse om vår egen dödlighet.

Nu, cirka åtta och ett halv år senare lever vi fortfarande med denna rädsla och fler attacker har

inträffat som skakat västvärlden. Flera förklaringar har givits angående vad dessa attacker kan

bero på, men diskussionen fortsätter då delade meningar gör att man inte kan nå enighet kring

frågan; Vem utför dessa attacker och vilka mål vill de uppnå genom detta?

I denna uppsats kommer syftet vara att genomföra en komparativ studie mellan

internationell terrorism, som nämnts ovan, och nationell terrorism, som kan återfinnas både i

Spanien – ETA – och på Nordirland – IRA. Målsättningen med denna uppsats är att jämföra

terroristorganisationerna ETA och al-Qaida vilket bör kunna skapa ökad kunskap om politisk

terrorism, något som ännu står högt på den politiska agendan världen över.

1 Stiernstedt. J., Så skildrade DN murens fall, 2009, DN.se http://www.dn.se/nyheter/varlden/sa-skildrade-dn-

murens-fall-1.990138 (Läst 1 april ) 2 DN, Dagen som förändrade världen - timme för timme, 2006, DN.se

http://www.dn.se/nyheter/varlden/dagen-som-forandrade-varlden-timme-for-timme-1.780406 (1 april)

6

1.2 Problem

Genom hotet från terrorismen har västvärlden förenat sig för att stå emot dessa krafter som

terrorismen har visat sig inneha. Dock har terrorismen inom Europa funnits en längre tid, men

den har i vår region endast visat sig i form av nationell terrorism: IRA på Nordirland och ETA

i Spanien och Frankrike. Båda dessa organisationer kämpar för självständighet för ”sitt folk”

inom dessa länder, vilket har bidragit till blodiga terrordåd för att försvara och hävda sig mot

motståndarna i hemlandet. Emellertid, på senare tid har IRA:s kamp på Nordirland långsamt

minskats och existerar knappt idag. Framförallt utförs inga attacker från den grupp som från

början kallade sig IRA utan de som tar på sig skulden är en förgrening och utför attacker som

det ursprungliga IRA inte vill vara en del av. 3 ETA, å andra sidan, är aktiva och försätter

fortfarande den spanska befolkningen i skräck genom att använda sig av attacker mot civila

för att nå sina mål. Problemet med terrorismen i Spanien, i jämförelse med IRA på

Nordirland, har snarare ökat och troligen beror detta på den internationella terrorismen, som

har uppdagats på senare tid även om den har existerat lika lång tid som den nationella

terrorismen. 4

Diskussionen kring den internationella terrorismen har ökat under senare år och man

har försökt finna svar på varför de har utvecklat ett sådant hat mot västvärlden. Genom denna

diskussion har två begrepp hamnat i fokus och i läge för en debatt: orientalism och

occidentalism. Debatten har förts av ett flertal människor, men nyckelpersonerna är Edward

Said och Ian Buruma. Orientalismen började användas av Edward Said som begrepp över hur

västvärlden har utvecklat sin syn på Orienten och därmed Mellanöstern inkluderad. Ian

Buruma däremot utvecklade occidentalismen som ett sätt att förklara vilken bild invånarna i

Mellanöstern och våra så kallade fiender har skapat sig av oss i väst. Det är inte tal om några

motsatsord utan båda begreppen är utvecklade i och används av vårt samhälle i västvärlden.

Bakgrunden till de båda begreppen utgår från historien och då framförallt koloniseringen med

dess utveckling. Occidentalismen ger en bild av en arg fiende som inte vill vara en del av vår

utveckling och Orientalismen visar att vi i väst vill övertyga alla om att våra idéer är de bästa.

Trots att båda bilder är skapade av vårt samhälle i väst finns det fortfarande relevans för båda

begreppen i denna uppsats då dessa beskriver problemen som upplevs i Mellanöstern: vårt

3 TT/SVT, IRA avväpnas efter årtionden av våld, 2006, SVT.se,

http://svt.se/2.29539/1.426658/ira_avvapnas_efter_artionden_av_vald. 20 Juni 2006 (Läst: 8/4 2010) 4 Mendel Westberg. M., http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=382722. 11 mars

2004. (Läst 8 april 2010)

7

västerländska inflytande.5 Det är framförallt detta inflytande som Bin Ladin tillsammans med

sitt nätverk al-Qaida vill förhindra att sprida sig i de muslimska länderna. Det västerländska

inflytandet skapar en bild av ett felaktigt levnadssätt för muslimerna vilket gör att de nya

influenser som vi lämnar efter oss skapar en möjlighet till att försumma och åsidosätta sin

religion – Islam - och följa vårt felaktiga och sekulariserade levnadssätt istället.

Problemet som uppstår grundar sig i att vi, som inte har förståelse för dessa

terrororganisationer, inte kan begripa varför de agerar som de gör. Varför kan de acceptera att

oskyldiga liv tar slut för att deras kamp för vad de anser är rättvisa ska kunna fortsätta? Även

om terroristattacker oftast beskrivs i nyheterna som ett överraskande fenomen är det snarare

raka motsatsen: för terroristorganisationerna krävs planering och det finns alltid ett mål

bakom attentaten. Dessutom uppstår ett problem när en vanlig uppfattning hos motståndarna

till terrorismen är att all typ av terrorism kommer från samma källa. Egentligen spelar det

ingen roll vilken organisation som skapat förödelse, snarare läggs vikten på att stoppa denna

typ av attentat. För terroristerna spelar attackerna och dess inverkan en stor roll och genom att

ta på sig skulden för vissa attacker vill de visa att de är villiga att göra vad som helst för att nå

sina mål.6 Frågan är om man genom att undersöka nationell och internationell terrorism kan

finna ett samband och från dessa förklara deras metoder och mål?

1.3 Teorianknytning

I denna uppsats är strategi en viktig del för terroristorganisationerna för att de ska kunna nå

sina mål och en teori som inriktar sig på detta är Carl von Clausewitz berömda teori om

krigsstrategi. Clausewitz’s teori förklarar hur man kan rättfärdiga användadet av något så

irrationellt som krig för att nå sina politiska mål. Två av hans berömda teser förklaras i var sitt

stycke för en enklare läsning och förståelse av denna teori. Vidare underlättar detta vid

användade av dessa teser för förklaringar i analysen, som utvecklas senare i texten.

Sambandet mellan Clausewitz’s teori och ämnet terrorism utgörs genom intresset att pröva

nutidens terrorism mot denna krigsteori utvecklad för 200 år sedan. Teorin har länge haft

betydelse vid olika krigssammanhang, men frågan är om terrorism kan ses som ett krig och

appliceras på denna teori?

5 Jervis., D. T., Journal of Third World Studies , ORIENTALISM, OCCIDENTALISM, AND AMERICAN POLICY IN THE

MIDDLE EAST. Spring 2005. http://findarticles.com/p/articles/mi_qa3821/is_200504/ai_n13642836/. (Läst 9 Maj 2010) 6 Albons., B. USA:s krig mot terrorismen avgör världsordningen. 2003, DN.se http://www.dn.se/nyheter/usas-

krig-mot-terrorismen-avgor-varldsordningen-1.515570. (Läst 19/5 2010)

8

Tillsammans med människans historia följer en rad olika krig som både har påverkat

vår utveckling eller gått oss förbi. Dock, något som står klart är att människan vill och kan

kämpa för att få sin vilja igenom. Även om kriget funnits sedan urminnes tider var det först

under 1800-talet som man började utveckla teorier utifrån ordet ”strategi” när man talade om

krigsföring. Flertalet teorier utvecklades, men den främsta teoretikern som fortfarande nämns

idag hette Carl von Clausewitz. Clausewitz växte upp och levde under både de Preussiska

krigen och Napoleonkrigen i dåtidens Europa. Genom sina erfarenheter i dessa strider

utvecklade Clausewitz sin egen teori gällande krigsföringen och dess strategi som han senare

skrev ner till en samling böcker vid namn ”Vom Kriege”. Dessa texter har vid flertalet gånger

använts av olika personer i historien som vägledning vid nutida krigsföring. 7

1.3.1”.... med andra medel”

”...att ”krig endast är en fortsättning av politiken med andra medel”...” 8

Detta är ett av de mest återkommande citaten när man talar om Carl von Clausewitz och hans

krigsteori. Även om denna korta fras tycks framställa hela hans teori kräver den en ytterligare

förklaring, framförallt för att vara användbar i detta sammanhang och för dem som inte är

bekant med hans utformade teori.

Enligt Clausewitz kan krig inte existera utan politiken, med andra ord: kriget kräver

att det finns bakomliggande politiska mål som kan rättfärdiga användadet av våld som kriget

utgör. Dock ska kriget endast användas som medel om de politiska målen inte kan nås med

hjälp av fredliga metoder. Enkelt uttryckt och för att summera så menar Clausewitz att när

man inte kan nå de politiska målen utan att tvinga sin motståndare till att acceptera dem är

våld som krig rättfärdigat. Vidare innebär detta att när man med dessa våldsaktioner vunnit

över sin motståndare och de politiska målen har uppnåtts kan man skapa fred igen. Kriget

används endast för att nå sina politiska mål och när dessa mål är uppfyllda kan man avsluta

kriget eftersom man fått sin vilja igenom. 9

Vidare poängterar Clausewitz att politik enligt hans tycke endast syftar på statens

politik och det är staten som har makten att beordra sin militär att skydda sin stat och dess

överlevnad genom att bistå dem vid krigssituationer om politiken kräver detta. Politiken

används som makt både över sin militär men även för att göra sin fiende maktlös med hjälp av

7 Wedin, L., Militära strategier med västlig tradition. FOI:s hemsida:

http://www.foi.se/FOI/templates/Page____553.aspx. (Läst 18/3 2010) 8 Johansson., A. W. ,2006, Europas krig. Prisma, Stockholm. s.33.

9 Johansson., A. W. Europas krig, s. 33-f

9

detta. 10

Samtidigt som Clausewitz framhåller att för att nå sina politiska mål kan det krävas

att man tar till våld genom krig, uttrycker han också att för att vinna kriget krävs det rätt

innehåll från politiken. Med andra ord betyder detta att man inte alltid kan vinna kriget, vilket

kan förklaras genom att man för fel politik och att det krävs arbete med dess innehåll för att

kunna vinna. Bara för att man för krig genom sina politiska mål behöver det inte betyda att

man innehar rätt politik för att vinna. 11

1.3.2 Folket, fältherren och fursten

Den franska revolutionen är ett av de bästa bevisen på hur ett folk kan förenas för att

tillsammans stå emot ledarna och få sin vilja igenom. Det var även denna revolution som

utvecklade Clausewitz’s förståelse till varför de politiska ledarna bör inneha stöd från sitt folk

för att kunna föra sin politik. Samtidigt utvecklade han sin teori ytterligare genom att påstå att

för att man ska kunna vinna ett krig är tre saker nödvändiga: folket, fältherren och fursten.

Dessa ovan nämnda ting har var sin egenskap vilket gör dem till lika viktiga delar i ett krig.

Folket, som nämnts tidigare, behövs eftersom det ger ledaren legitimitet om de stödjer denne

även i en krigssituation. Fältherren bör inneha mod och talang för att kunna vinna över

motståndaren i strider. Furstens uppgift är att utveckla politiska mål som är legitima nog att

kämpa för för att uppnå.12

Ett problem uppstår genom denna treenighetsprinicip som Clausewitz menar är

nödvändig för att vinna ett krig. I sina verk förtydligar han att denna princip endast kan gälla

vid ”fullständigt” krig där folket är delaktigt.13

För att förtydliga så gör Clausewitz skillnad

mellan olika krig och skapar två olika slags definitioner: fullständigt krig och begränsat krig.

Fullständigt krig innebär att de politiska målen är slutresultatet som ska nås, medan i ett

begränsat krig är det de vinningar man gör under krigets gång som är viktiga. Denna skillnad

spelar en viktig roll framförallt för de som för kriget och hur de ska uppfylla målen.14

Vidare

hade han inte heller utvecklat hur denna treenighet skulle agera vid ett krig där folket var

kämparna och liten skillnad gjordes mellan civila offer och krigskämpar. Dock tar Clausewitz

upp en viktig del av hur krig fungerar, framförallt genom att visa på hur ett folk är delaktigt.

Harry G. Summers Jr. formulerar detta på ett förstående sätt15

:

10 Peralta., A.1990. ...med andra medel, Daidalos AB, Göteborg. s.33. 11

Johansson., A. W. Europas krig, s 34-f 12

Heuser., B. Reading Clausewitz, s 53 13

Heuser., B. Reading Clausewitz, s.53 14

Johansson., A. W., Europas krig. s 35-36 15

Heuser., B., Reading Clausewitz. s 54.

10

” Summers emphasised in particular that in a democracy, war is impossible to sustain for any

length of time if the people, and all parts of the government, do not identify strongly with a

(clearly defined!) war aim and with the armed forces who are sent to achieve it.”16

Kort sammanfattat, genom folkets stöd kan fursten se till att de politiska målen genomförs

med hjälp av fältherren. Dessa tre delar spelar en viktig roll för krigsföringen och dess teori,

trots att de utvecklades under 1800-talets början och från de erfarenheter man hade under

denna tiden. Tidigare och även senare krig efter denna period kan vara svåra att applicera på

denna teori, även om möjligheten finns.17

Clausewitz teori kommer att appliceras på denna komparativa studie både för att

pröva teorin men även för att ha en bra grund till hur krigsföring fungerar. Denna väl

utvecklade teori kommer att användas för att skapa ett ramverk för hur väl de båda

organisationerna kan rättfärdiga och eventuellt uppnå sina politiska mål. Det

bekymmersamma med att använda denna teori är ovissheten om det faktiskt går att applicera

den på terrorism, både nationell som internationell. Vidare krävs en definition om huruvida

terrorism verkligen kan anses som krig, och i så fall vilket av krigen talas det om –

fullständigt krig alternativt begränsat krig?

1.4 Syfte

När ordet terrorism nämns är det lätt att associationen förs vidare till al-Qaida och terrordåden

den elfte september 2001. Dock innebär ordet så mycket mer än bara internationell terrorism

som al-Qaida. Det kan även innebära nationell terrorism som exempelvis ETA i Spanien. Men

finns det några samband mellan dessa två typer av terrorism?

Syftet med denna uppsats är att skapa en klarhet i varför terroristorganisationerna

handlar som de gör och vad som krävs för att de ska nå sina mål. En komparativ studie mellan

nationell och internationell terrorism kan hjälpa oss att forma en uppfattning för hur dessa

organisationer kan rationalisera sina attacker mot civila offer. Genom att utveckla vilka mål

terroristorganisationerna grundar sina attacker på kan man undersöka hur pass bra de kan

appliceras på Clausewitz’s teori, som i denna uppsats spelar en central roll. I de flesta ögon

ses terrorattentaten som något irrationellt och att vi bör göra motstånd mot dessa

organisationer. Å andra sidan bör man beakta motiven som står bakom dessa attacker och

16

Heuser., B., Reading Clausewitz. s 54 17

Heuser., B., Reading Clausewitz. s.54-ff

11

reflektera över hur vi som motpart kan arbeta för ett liv fritt från detta obehag som

terrordåden skapar.

Sammanfattningsvis kommer denna uppsats belysa terroristernas mål och genom

dessa försöka ge en förklaring till hur de kan använda sig av våldsaktioner och skada

oskyldiga människor. Dock är syftet att skapa en större förståelse för hur de kan rättfärdiga

sitt handlande genom sina mål, även om det kan tyckas irrationellt och felaktigt. Att använda

sig av två typer av terrorism skapar en större bild av hur terroristorganisationer fungerar och

belysa att alla terrorister inte har samma mål. Grunden till att organisationernas mål står i

centrum utgår från Clausewitz teori som ska prövas mot dessa organisationers

våldsutövningar. Räcker dessa mål som bas till deras agerande eller krävs det mer för att deras

mål ska uppnås – med andra ord; kommer fred att uppstå om deras mål kan nås?

1.5 Frågeställningar

De frågor som avses besvaras i denna uppsats och som senare ska besvaras ska kortfattat

beskrivas i denna del. För det första finns en huvudfråga och vidare två preciserade frågor

som utvecklats ur denna.

Kan man genom en komparativ studie undersöka nationell och internationell terrorism och

finna ett samband som kan förklara deras metoder och mål?

Kan den nutida terrorismen appliceras på Clausewitz’s teori utvecklad under början av

1800-talet – är deras mål tillräckliga för att kunna rationalisera sina våldshandlingar?

Kan benämningen krig göras på terrorisorganisationers agerande eller kan dessa förklaras

genom andra begrepp?

1.6 Avgränsningar

Till att börja med krävs en förklaring på vad terrorism är, då detta begrepp är en central del av

uppsatsen. Terrorism innebär att man utför våldshandlingar för att uppnå sina politiska mål.

Dock finns det tre typer av terrorism; nationell, internationell och statsterrorism varav de två

förstnämnda är de som kommar att behandlas i texten. Våldsdåd inom en stat där en

organisation med politiska mål bär ansvaret kallas nationell terrorism. För att få igenom sin

vilja försöker de påverka de styrande genom hot, våld och tvång. Den internationella

terrorismen däremot utför sina attacker utanför sitt hemland men den agerar oftast liknande

12

som den nationella terrorismen även om målen skiftar. Gemensamt mellan de båda typerna är

att angreppen utövas av fristående organisationer eller grupper.18

Anledningen till att det är just nationell och internationell terroism som valts att

undersökas i denna uppsats är förhoppningen att deras likheter och skillnader ska öka

förståelsen för vilka mål terroristorganisationer har för att rättfärdiga sitt agerande. Även en

nyfikenhet kring huruvida Clausewitz teori kan appliceras på båda typer av terrorism finns

som skapar ytterligare anledning till användning av ETA och al-Qaida som exempel.

Nationell och internationell terrorism har båda skillnader och likheter och därför är det

intressant att undersöka om någon av terroristorganisationernas mål kan rättfärdiga

användandet av terroristattacker. I kategorin nationell terrorism är användningen av ETA som

exempel det bästa då denna organisation fortfarande är aktiv och har inte uppnått sina mål

ännu. Al-Qaida som exempel för internationell terrorism är passande därför att deras attack

mot U.S.A. den elfte september 2001 förändrade världssynen på terrorism.

1.7 Metod

I denna del ska metoden som använts under uppsatsens gång diskuteras. Först kommer en

diskussion kring varför just denna metod valts och tillvägagångsättet. Vidare kommer en

förklaring för hur och vilket material som använts både vad det gäller teorin och

terroristorganisationernas bakgrund.

1.7.1 Metod och tillvägagångssätt

För att kunna besvara de frågor som uppkommit i frågeställningen genom både

problemformulering och syftesförklaring kommer en komparativ studie mellan internationell

och nationell terrorism att göras. Den komparativa studien kommer att presenteras genom en

matris för att underlätta jämförelsen mellan de båda terroristorganisationerna vid en senare

analys. Genom att fördjupa sig i de båda organisationernas historia och mål skapar detta en

bra grund för att finna paralleller mellan dessa och utveckla en analys. Dock kräver detta en

avgränsning av användandet av material då informationsflödet kan bli för stort och även öka

omfattningen av arbetet, vilket kan göra att fokuset kring uppsatsens syfte försvinner. 19

För det första inriktar sig uppsatsen på att genom en fördjupning av

terroristorganisationerna ta fram och visa på huruvida de kan rationalisera sitt våld genom

sina mål. Rationaliserandet, för en ytterligare förklaring, innebär i detta sammanhang en

18

RiskNet/FOI, Terrorism, 2002, http://www.risknet.foi.se/terrorism/main.htm. 19

Esaiasson. P. m.fl., Metodpraktikan, Tredje upplagan, Norstedts juridik AB, Stockholm, 2007. s 116-ff.

13

definition av huruvida användandet av våld för att nå sina mål kan vara förnuftsenligt och

därmed rättfärdigande. Clausewitz’s teori menar att användande av våld endast är

förnuftsenligt vid krig som fortsättning av politiska mål. Denna del kommer att pröva om den

aktuella teorin även kan appliceras på ett av vår tids största hot: terrorism. Om man kan finna

ett samband mellan mål och medel som kan förklara hur ETA och al-Qaida kan rättfärdiga

sina terroristattacker, kan detta öka medvetenheten om hur dessa organisationer agerar och

varför.

Efter presentationen av de båda terroristorganisationerna kommer denna fördjupning

att användas till den komparativa studien som ska utvecklas i analysdelen. För att denna

jämföresle ska kunna framställas krävs att en matris utvecklas och ge vägledning vid

komparationen. Utgångspunkten för jämförelsen kan återfinnas i den teoridel som har

presenterats under rubriken 1.5.2 Folket, fältherren och fursten och det är dessa tre delar som

är i fokus när matrisen ska framställas. Teorins utgångspunkt är att dessa tre delar spelar en

central roll för att våldsaktioner såsom krig ska kunna rationalisera det irrationella som våldet

utgör. Matrisen utgår ifrån att i terroristorganisationerna finna dessa tre grundpelare och

vidare föra ett resonemang hururvida ETA och al-Qaida kan finna stöd för sina våldsaktioner.

I den sista analysdelen kommer en diskussion att framföras och försöka nå en slutsats

kring vad den komparativa studien kommit fram till. Denna del tar hjälp av både

terroristorganisationernas historia och bakgrund samtidigt som teorin spelar en stor roll även

här. För att kunna utveckla ett svar kring de frågor som tidigare klargjorts bör alla delar tas i

beaktande för att nå en rimlig slutsats. Matrisen är utvecklad ur teorin och är en hjälp på

vägen för att kunna utföra en jämförelse mellan de till synes olika typerna av terrorism.

1.7.2 Material och källkritik

För att kunna genomföra denna typ av uppsats med komparativ studie som syfte bland annat

krävs en fördjupning i material som inkluderar båda dessa terroristorganisationer. Det finns

både fördelar och svårigheter med att finna information om ett ämne som terrorism. I vår tid

skrivs det enormt mycket om allt som händer, framförallt ligger fokus på den internationella

terrorismen då den i vårt samhälle framställs som det största hotet mot västvärlden. Men även

om det informationsflöde som ständigt pumpas fram om ämnet terrorism kan ses som en

fördel, kan det även utvecklas till en nackdel då urvalet som görs av all denna information blir

fel och detta gör att det skapas en orättvis bild av terroristorganisationerna. Å andra sidan blir

situationen värre om det finns för lite information då detta skapar svårigheter till tilltron på

14

dessa källor. Denna knapphändiga information kan lätt skapa en subjektiv bild av det som ska

undersöka, medan en eventuell partiskhet kan undvikas om flera källor påvisar liknande

material och information. 20

Ytterligare en svårighet som skapas genom teoridelen är att ursprungskällan inte

används. I denna uppsats utgår källorna i teorin från andra författares åsikter, vilket skapar

både en kritisk och en erkännande bild av Clausewitz’s teorier.21

Dessvärre ansågs det som en

svårighet att läsa ”Vom Kriege”, som består av 8 delar vilka han själv ansåg endast det första

kapitlet vara färdigt. De sista delarna färdigställdes av hans fru och gavs ut utan hans

godkännande efter hans död 1831. 22

Eftersom utbudet angående Clausewitz’s teorier som tas

upp i denna uppsats är brett bör bilden av hans teori framställas på ett någorlunda objektivt

sätt. Självklart kan flera författare ha en liknande föreställning om denna teoretiker, men

fokus har varit på att framställa teorin inte författarnas bild av den.

1.8 Sammandrag del 1

Terrorism. Detta ord skapar associationer till en mängd begrepp och händelser som skett

under vår livstid hitills. Men hur ska vi hantera dagens terrorism och vad innebär detta

egentligen? Målsättningen med denna uppsats är att genom en komparativ studie undersöka

och pröva om dagens terrorism kan tillämpas på en teori utvecklad under 1800-talets början

av en man vid namn Carl von Clausewitz. Självklart kan det anses problematiskt att använda

en 200 år gammal teori till ett fenomen som i jämförelse är relativt nytt. Dock krävs en

undersökning och om en slutsats ska kunna utvecklas krävs en empirisk fördjupning av

terrorismen, något som kommer att ske i den kommande delen. Fördjupningen görs av både

nationell terrorism – ETA- och internationell terrorism – al-Qaida - eftersom dessa använder

liknande medel men förväntas ha olika mål i jämförelse med varandra. Frågan är hur pass

olika de är och varför använder de sig av terroristattacker som medel från början?

20

Esaiasson. P. m. fl., Metodpraktikan, s 314-ff. 21

Esaiasson. P. m.fl.., Metodpraktikan, s 318-ff. 22

Peralta. A., ...med andra medel. s 47.

15

2. Närbild av terroristorganisationernas historia och mål

Denna del kommer först att förklara båda organisationerna ur ett historiskt perspektiv för att

förklara hur de har uppkommit och vidare varför de är aktiva. Genom denna förklaring bör ett

mönster för deras tankegångar uppkomma och vilka mål de har med sina terrordåd. Detta

underlättar för senare analys av huruvida de två terroristorganisationernas rättfärdigande av

våld för att nå sina mål kan appliceras på Clausewitz’s teori. Den komparativa studien

kommer att kunna dra slutsatser genom dessa förklaringar för att visa på skillnader och

likheter.

2.1 ETA – historia och bakgrund

Baskien består av sju provinser varav fyra ligger i Spanien och de resterande i Frankrike. Hur

baskerna uppstod i detta område och deras urpsrung är inte fullt utredd och detta beror främst

på bristen av dokument från deras historia. 23

Däremot finns material som visar att folkgruppen

existerade under romarnas imperium och även om deras historia fram till idag. 24

Det har även

fastslagits att deras språk, Euskera, inte liknar någon annan språkgrupp, vilket är ett av de

största bevisen på hur viktigt det är att bevara deras kultur. Som nämnts tidigare är Baskien

uppdelat mellan nordvästra Spanien och södra Frankrike, men denna uppdelning gjordes först

år 1876 då Baskien förlorade sin självständighet och splittrades i sju olika provinser.25

I modern tid började baskerna att kämpa för sin självständighet samtidigt som Franco

hade tagit makten som diktator i Spanien efter inbördeskriget. Francos mål var att skapa ett

enat Spanien, vilket i slutändan påverkade de olika folkslagens ursprung och identitet i form

av inflyttning av andra spanjorer till deras provinser. På grund av Francos förtryck mot

baskernas kultur skapades ett missnöje för Spanien och tankarna om ett självständigt Baskien

igen började växa fram. Bildandet av ETA var en lång process som pågick under hela 1950-

talet och först 1959 uppstod den politiska organisationen Euskadi ta Askatasuna – översatt till

Baskien och friheten. Denna nya organisation krävde frihet för alla sju provinser som tidigare

utgjort Baskien, men för att skapa stöd för sina mål utnyttjade ETA en egen typ av strategi.

De ville frivilligt framkalla ännu mera motstånd och förtryck från myndigheterna mot

baskerna genom olika våldsaktioner. Resultatet skulle i sin tur leda till att befolkningen skulle

se motståndet från Francos ledning som något dåligt och skapa sig en förståelse för baskernas

23

Spanienkusten.com, ETA & Baskien, (no date). http://www.spanienkusten.com/302.htm 24

Nationalencyclopedin, basker. http://www.ne.se/basker/1059961 (läst 7/5) 25

Mendel Westberg. M., Sveriges Radio, ETA – frihetskamp med terror som vapen, 2004. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=382722.

16

frihet. Genom befolkningens stöd skulle ETA sedan kunna slå sig fri från Spanien eftersom

trycket skulle bli för hårt för diktatorn.26

Dock misslyckades ETA med sin första våldsaktion och efter deras första politiska

mord 1968 förvärrades situationen ytterligare. Våldet trappades upp i Baskien och folket tog

snarare avstånd från organisationen än att ge dem sitt stöd. Franco började 1969 en

rättsprocess mot flera medlemmar ur ETA för att stoppa organisationen innan fler människor

skadades. Detta blev en vändpunkt för ETA och stödet som man tidigare väntat sig dök nu

upp; folket hade under rättegången utvecklat sympatier för baskerna som ett eget folk. Tack

vare sitt nyvunna stöd dök ETA återigen upp på den politiska scenen och det motstånd de

tidigare mött genom Francos diktatur tog slut tillsammans med hans död år 1975. 27

Diktatorns död visade vägen för en ny regering och Spanien fick ett ledarskap med

demokratisk inställning. Genom den nya regeringen uppstod även en ny politisk strategi mot

Baskien; man införde självbestämmande styre i regionen. Trots att detta kunde ha upplevts

som en bra lösning ansåg baskerna att detta inte uppnådde deras önskan och viljan till en egen

stat kvarstod. Efter ledarskiftet i Spanien och trots deras försök till försoning trappades våldet

nu upp. År 1980 dödades 118 människor i attentat orsakade av ETA och detta ansågs som det

blodigaste året i deras historia hittills. Organisationen har vid ett flertal tillfällen ansetts

besegrat av Spaniens ledare, men varje gång har nya anhängare trätt fram och våldet

fortsätter.28

2.1.1 ”Målet att nå med vapen i hand!”

Våldet från ETA har inte bara skapat avsky från övriga befolkningen i Spanien, utan även

fängslade medlemmar ur organisationen har tagit avstånd från våldet och visat sitt stöd till

offren. Bland annat har de krävt avgång från ETA:s politiska ledare i deras parti Herri

Batasuna.29

Det var med detta parti som ledarna i Spanien började förhandlingarna som ledde

till att ETA år 1998 utropade en vapenvila som innebar att allt våld skulle upphöra.

30Dessvärre tog det inte mer än ett år innan våldet satte igång igen, och denna gången ännu

mer våldsamt än tidigare. Det ökade våldet sedan vapenvilan har stärkt motståndet från

befolkningen, inklusive baskerna, mot ETA. Sedan terrordåden i New York 2001 skapade

resten av Europa och världen en ny bild och ny förståelse för konflikten i Spanien. Detta

26

Spanienkusten.com, ETA & Baskien. 27

Spanienkusten.com, ETA & Baskien. 28

Spanienkusten.com, ETA & Baskien. 29

Spanienkusten.com, ETA & Baskien. 30

Mendel Westberg. M., Sveriges Radio. ETA – frihetskamp med terror som vapen.

17

resulterade i att Spanien fick igenom sin önskan om att ETA skulle bli stämplat som en

terroristorganisation, en titel de nu haft sedan 2003. 31

ETA:s strategi att använda våld för att nå sina politiska mål har länge diskuterats i

landet och anhängarna har blivit färre för varje år som gått. Emellertid, om man tror att det

endast är Baskien som vill få en egen stat i Spanien har man fel. Ett flertal politiska partier är

aktiva i Spanien och de representerar andra självständiga delar i landet. Även ETA har gjort

försök att nå sina mål genom sitt politiska parti, dock har detta endast nått motgångar och

sedan terroriststämpeln 2003 har deras parti förbjudits och stoppats, trots namnbyte ett flertal

gånger. Samtidigt existerar sympatisörer i andra politiska partier som är för ett fristående

Baskien. Fördelen för ETA blir att dessa partier kan fortsätta med sin demokratiska politik

och samtidigt välja att inte ta samma avstånd från organisationens våld som övriga partier

väljer att göra även om de anser att Baskien ska kunna bli fritt utan våldsaktioner. Frågan är

om E.T.A. verkligen kan uppnå sina mål genom politiken utan att använda våld? 32

Vad som gör ETA:s situation problematisk grundar sig i att de kräver frihet för sitt

folk samtidigt som de berövar både sitt eget och övriga folks frihet genom sina våldsaktioner.

Dessutom utför organisationen utpressning mot baskiska företagare och tvingar dem betala

upprepade gånger. Av ETA kallas detta revolutionsskatt och det är dessa pengar som kan

finansiera organisationens olika aktioner. Ytterligare så förekommer hot mot lokala tidningar

och politiker som fråntas sin frihet till åsikter vilket i sig skapar stor press på friheten som

helhet. Sammanlagt har ETA officiellt gjort sig skyldiga till över 800 mord, som kan se ut på

flera olika sätt; bomber, avrättningar eller vid kidnappning då ETA:s krav inte uppnåtts. 33

Idag lever Spaniens folk dagligen med skräcken för terroristattacker, dock är den inte

lika stor som tidigare. Makten inom ETA har växlat till en ny generation, men viljan till att en

självständig stat en dag ska uppstå är idag bara 20 % bland invånarna i Baskien. 34

Även om

hotet inte kan tyckas vara alltför stort, kommer inte organisationen ge sig i första taget. Ännu

finns basker som vill få sin frihet och är beredda att kämpa för den. 35

Däremot ökade

möjligheten till att fredliga förhandlingar ska kunna ersätta de våldsaktioner som ETA

tidigare utövat. Framförallt ökade detta hopp sedan ETA uttryckt en vilja till vapenvila och

31

Spanienkusten.com, ETA & Baskien. 32

Spanienkusten.com, ETA & Baskien. 33

Spanienkusten.com, ETA & Baskien. 34

Spanienkusten.com, ETA & Baskien. 35

Sydsvenskan, Ingen illa skadad av ETA-bomberna, 24/4 2005. http://www.sydsvenskan.se/varlden/article86194/Ingen-illa-skadad-av-ETA-bomberna.html. (läst 14/5 2010)

18

fortsätta processen genom demokratiska och fredliga alternativ. 36

Dessvärre bröts även denna

vapenvila och ETA tog återigen till våld mot de spanska ledarna och den spanska

befolkningen.37

För att summera så finns det inte tillräckligt med stöd från folkets sida för att

kunna nå sina mål. Spanjorerna och resten av världen fortsätter att fördöma

terroristorganisationens våldsdåd och sannolikheten att stödet för ETA kommer att öka är

väldigt låg, framförallt om terroristattackerna fortsätter.

2.2 Historia – fundamentalistiska tankar inom Islam

” För att förstå vad som händer i Mellanöstern måste man – utöver centrala historiska fakta –

känna till skillnaden mellan begreppen islam och islamism. Islam är liktydigt med den vitt

spridda religion, kultur och samhällsåskådning som grundades på 600-talet, medan

islamismen främst är en produkt av det tjugoende århundradet. Med islamism åsyftas här en

militant muslimsk rörelse med holistisk syn på islam som vill återupprätta kalifatet. Sharian

skall genomsyra även det politiska systemet.” 38

Grundtanken, vilket detta citat avspeglar, är att de muslimska länderna ska styras

utifrån Islams sanna värderingar som utgår från texterna i Koranen skrivna av profeten

Mohammed. Dessa tankegångar har funnits och grott tillsammans med diverse muslimska

grupper under 1920 till 1970-talet, men det var först under revolutionen i Iran som man

faktiskt lyckades ta greppet om och införa islamska lagar i ett muslimskt land. Ayatollah

Khomeinis revolution i Iran innebar stor förändring och genombrott för det islamistiska

tänkandet. Bland annat utlöste detta en våg av attacker mot väst under en tid framöver,

framförallt under kriget mellan Iran och Irak. 39

Samtidigt som Ayatollah Khomeini och hans anhängare tog makten i Iran invaderade

Sovjetunionen med sina trupper i Afghanistan. Denna invasion ansågs av muslimerna som en

attack mot Islam och fick även stöd av västvärlden, framförallt U.S.A., eftersom de såg ett hot

i att Sovjetunionen flyttade in sina trupper i ett område känt bland annat för sina

oljetillgångar. Flera länder var involverade i kampen mot Sovjetunionen i Afganistan, till

exempel; U.S.A. genom vapen, Saudiarabien via sina finanser, Pakistan som gräns att föra

36

SVT Rapport, ETA lägger ned vapnen för gott, 21/5 2006. http://svt.se/2.22584/1.561232/eta_lagger_ned_vapnen_for_gott?lid=is_search549588&lpos=87&queryArt549588=ETA&sortOrder549588=0&doneSearch=true&sd=22634&from=siteSearch&pageArt549588=8. (läst 14/5 2010) 37

Janzon. B., Nyheterna Ekot, Polisen tar hårdare grepp om ETA, 2009. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3304&artikel=3169274. (läst 14/5 2010) 38

Jervas. G., Terrorismens tid. s 93-94 39

Jervas. G., Terrorismens tid. s 93-ff

19

över resurserna till Afghanistan, och dessutom anmälde sig frivilliga araber från länder i

området till att vara soldater och kämpa med sina ”bröder” mot Sovjetunionen. Trots att

Sovjetunionen endast förlorat hälften av antalet soldater som sina motståndarna drog de sig ut

ur Afghanistan 1989. Afghanistan hade klarat att stå emot invasionen dels tack vare hjälp från

soldater utifrån, vilka nu gav sig iväg hemåt igen. En av dessa soldaters namn var Usama Bin

Ladin. 40

2.2.1 Grunden till al-Qaida och Bin Ladins roll

Usama Bin Ladin är född och uppvuxen i Saudiarabien. Redan i tidig ålder fick Bin Ladin ett

intresse för religionen och trots att han egentligen var en ekonomistudent studerade han Islam

vid sidan av sina ordinarie studier. Han var, som nämnts ovan, en av de soldater som

kämpade mot Sovjetunionen för att försvara sitt grannland Afghanistan. För Bin Ladin var det

självklart att hjälpa till och försvara sina muslimska bröders hemland. När han återvände till

Saudiarabien upptäckte han att kungen godkänt stöd från amerikanska styrkor som skydd när

Irak attackerat Kuwait.41

Det låg i allas intressen att försvara Saudiarabiens naturtillgångar -

främst oljan – då det var dessa som gav landet dess rikedom. Emellertid, det som gjorde Bin

Ladin mest upprörd var att dessa styrkor, som bestod av människor som tillhörde fel religion

(då Islam ansågs vara den enda rätta religionen), fick tillstånd att uppehålla sig längre tid än

nödvändigt i landet. Trupperna gav sig inte av efter att Irak dragit sig tillbaka från Kuwait,

utan stannade kvar i Saudiarabien. För muslimer innebar detta att de icke-troende trupperna

inkräktade på helig mark eftersom både Mekka och Medina, två av de mest heliga platserna

för muslimer, är belägna i Saudiarabien. De amerikanska trupperna skapade ytterligare

problem för muslimerna då de påminde alltför mycket om kristendomens korståg just i dessa

länder några sekel tidigare. Tanken då var att slå ut Islam, något som muslimerna var beredda

att slåss för både då och förmodligen nu. 42

Usama Bin Ladin kunde inte godkänna att dessa styrkor skulle stanna kvar i vad som

muslimer ansåg vara heligt land och utropade därför jihad mot västvärlden, framförallt U.S.A.

Detta innebar att muslimerna skulle kämpa mot väst tills deras inflytande i muslimska länder

blev minimalt. Han ville inte riskera att väst och U.S.A. fick för stor makt i detta område.

Genom sitt uppror mot de amerikanska styrkorna och ledarna i Saudiarabien blev han förvisad

40

Jervas. G., Terrorismens tid. S 96-f 41

Encyclopedia, Bin Ladin, Usama (1957–), (no date) . http://encyclopedia.jrank.org/articles/pages/5607/Bin-Ladin-Usama-1957.html. 42

Milton-Edwards. B.,2004, Islam & Politics in the Contemporary World. Polity press, Cambridge. s 58-61

20

från sitt hemland och fråntagen sitt medborgarskap. 43

Under samma period som Bin Ladin

insåg vad som höll på att ske med sitt hemland och dess nya influenser från västvärlden

utvecklade han nya kontakter och bland dessa en man vid namn Dr. Azzam. Det var

tillsammans med denna man som Bin Ladin startade al-Qaida och deras mål var att skydda

den enda och sanna religionen Islam. Dock hade Dr. Azzam och Bin Ladin olika mål med

nätverket och det var först efter Dr. Azzams död som Bin Ladin kunde satsa på sitt grundmål:

att frigöra Islam från västerländskt inflytande.44

Det som hittills har kunnat avslöjats om al-Qaida som organisation är att Bin Ladin

innehar titeln ”generalemir” som innebär att han innehar den högsta positionen inom

nätverket. Nätverket styrs med hjälp av ett konsultativt råd som består av män från flera olika

nationaliteter. En fördel med denna spridning är att man skapar stöd i flera länder både i

Mellanöstern men också i andra världsdelar. Medlemmarna i rådet ska sköta frågor inom

områdena ideologi, målsättning och strategi utifrån grundtanken som återfinns i Koranen. 45

Vidare består nätverket av fyra kommittéer som alla har varsitt arbetsområde för att

underlätta beslut och resultat som förväntas nås. Den första kommittén har fått namnet

militärkommittén vars uppgift är att träna framtida soldater inom ämnet terrorism. Dock är det

inte alla som tar sig upp till nivån som just ämnet terrorism innehar. Vidare, för att kunna

finansiera sina olika uppdrag har nätverket en ekonomisk kommitté som ser till att det finns

tillräckligt med kapital till deras olika mål. Eftersom nätverket har en så pass stor spridning i

de flesta länder där invånarna består av eller delvis består av muslimer underlättar detta för

finansiella kontakter. Dessutom använder man sig av både banker, företag, ideella

organisationer och islamistiska organisationer för att dra in resurser till nätverket.

Tillsammans med Bin Ladins egna donation han gjorde innan hans förmögenhet frystes utgör

detta al-Qaidas så kallade budget. Utöver militärkommittén som ska värva soldater så finns

även den islamska kommittén som innehar uppgiften att göra nätverket accepterat i det

muslimska samhället och genom detta värva nya medlemmar. Man använder sig av

argumentet att varje muslim bör stödja sin religion och därför även stödja nätverket. Vid

eventuell rekrytering är det denna kommitté som står för den religiösa utbildningen som ska

göra de nya medlemmarna ytterligare sporrade att delta. Dock kvarstår en av de viktigaste

kommittéerna; mediakommittén. Det är denna som ser till att nätverket får rätt typ av offentlig

43

Encyclopedia, Bin Ladin, Usama (1957–). 44

Jervas. G., Terrorismens tid. s 164 45

Jervas. G., Terrorismens tid. s 168-f.

21

uppmärksamhet och eftersom Bin Ladin själv vet hur detta ska göras planerar han ytterst noga

hur han framställs. Allt som syns tillsammans med honom innehar någon typ av religiös

anknytning och detta för att visa att de gör detta för Islams skull.46

2.2.2 Radikala medel för ett fritt Islam

”US interests are spread throughout the world. So every Muslim should carry out his real role

to champion his Islamic nation and religion. Carrying out terrorism against the oppressors is

one of the tenets of our religion and shari’ah.” 47

I detta uttalande vill Bin Ladin förklara och visa för muslimerna att de bör enas i kampen mot

den stora Satan: U.S.A. och dess växande inflytande i det heliga landet. Anledningen till

denna kamp är, som nämnts ovan, att det inflytande U.S.A. skaffat sig i Mellanöstern och de

muslimska länderna har blivit alltför stort. De influenser från västvärlden som detta för med

sig anses av Bin Ladin skada muslimerna och framförallt deras syn på religionen. Han anser

att de sekulariserade tankar vi i väst har kan ”smitta av sig” och betyda slutet för Islam.

Därför ber han nu alla muslimer att förena sig mot dessa krafter och fortsätta leva efter den

rätta tron – Islam. Han talar till sitt umma – samhälle – genom texter med religiösanknytning

även om han själv knappast är någon präst. 48

Vidare i citatet kan man utläsa att han ber folket att utföra terrorism som medel för

att motverka hotet från västvärlden. Den stora frågan är hur al-Qaida kan rättfärdiga

terrorismen och dess attacker, som vid flertal tillfällen innebär självmordsattacker som dödar

civilia och oskyldiga offer. Detta heliga krig – jihad - som Bin Ladin startat mot väst kan

förväntas bli alltför farligt eftersom de uppmanar och tränar muslimer till att döda människor

som inte tillhör eller utför Islam på rätt sätt. Däremot, så som de flesta tolkar koranen så

innebär jihad två slags krig – ett inre krig för att utvecklas och ett yttre för att försvara sin

religion. Jihad är enligt Koranen godkänt att använda vid självförsvar när religionen anses

vara under hot. Dock bör man inte använda sig av detta för att vinna land eller tvinga de icke-

troende att omvända sig till Islam.49

Al-Qaidas användande av heligt krig och utnämna martyrer som offrat sig i Islams

namn bör därför ifrågasättas. Bin Ladins tolkning av Koranen saknar stöd och det är främst

46

Jervas. G., Terrorismens tid. S 170-ff. 47

Milton-Edwards. B., Islam & Politics in the Contemporary World. s 204. 48

Milton-Edwards. B., Islam & Politics in the Contemporary World. s 203-f 49

BBC, Religions, Jihad. [internet] 3/8 2009. http://www.bbc.co.uk/religion/religions/islam/beliefs/jihad_1.shtml. (Läst 9/5 2010)

22

detta som gör att hans folk – umma- inte vill stödja honom i hans krig mot väst. De flesta ser

en svårighet i att försvara argumentet att man bör skada oskyldiga på grund av att det

västerländska inflytandet skadar deras religion genom att behålla sina styrkor i denna del av

världen.50

Samtidigt är al-Qaida ett väl utvecklat nätverk och alla dess delar från Bin Ladin

som frontfigur till människorna som arbetar i kommittéerna spelar alla sin roll. Även om de

inte har det stöd de förväntas ha idag så fortsätter de arbeta för ett Islam fritt från

västerländska, sekulariserade tankar.51

50

Milton-Edwards. B., Islam & Politics in the Contemporary World. s 212-ff 51

Jervas. G., Terrorismens tid. s 172-173.

23

3. Analys av terroristorganisationerna och deras mål

3.1 Metodologiska reflektioner

I denna del kommer en analys att utvecklas av det material som tidigare presenterats.

Framförallt kommer syftet vara att försöka klargöra vad för slags slutsatser man kan komma

fram till utifrån den information som tillhandahållits om de båda terroristorganisationerna.

Målsättningen är att utveckla en analys som i slutändan klargör för de frågeställningar som

tidigare formulerats. För att detta ska uppnås krävs utförliga tankegångar kring varje fråga

med god argumentation för den eventuella slutsats som analysen kan leda till.

Till att börja med kommer en diskussion att föras kring huruvida

terroristorganisationeras mål kan definieras som politiska mål. Detta utgör en av de centrala

frågorna i denna uppsats och slutsatserna som nås genom denna analys påverkar även följande

avsnitt. Nästkommande del har som syfte att analysera terroristorganisationerna utifrån

jämförelsematrisen som utvecklats med hjälp av treenighetsprincipen; folket, fältherren och

fursten. Genom att använda sig av denna matris utformas en komparation mellan ETA och al-

Qaida vilket är en av målsättningarna som presenterats tidigare. Till sist kommer en slutlig

analys att framställas som binder samman samtliga delar av detta avsnitt vilket gör att båda de

tidigare delarna är väsentliga även i denna del. Slutresultatet presenteras i en diskussion och i

detta avsnitt görs även egna relfektioner.

3.1.1 Rätt medel för rätt mål?

För att resonemanget ska utvecklas och föras i en riktning som representerar avseendet med

denna uppsats kommer diskussionen att börja med huruvida terroristorganisationernas mål

rättfärdigar medlen. Vad som har tagits i beaktande under tidigare stycken är att dessa mål

antagit en neutral ton för att i detta avsnitt kunna diskutera vilken utformning de har. I

Clausewitz’s teori utgår man ifrån att i krig är det de politiska målen som ska vara till grund

för denna irrationella våldshandling men frågan är om detta kan appliceras på terrorismen och

deras mål. Denna uppgift ska lösas genom att analysera avsnittet om de båda

terroristorganisationerna ETA och al-Qaida, men samtidigt bidra till matrisen i nästa

analysdel.

ETA representerar den nationella terrorismen och som tidigare nämnts grundar sig

denna typ av terrorism i ett missnöje mot statens agerande. Man utövar våld mot staten för att

24

nå sina mål. 52

ETA är i högsta grad ett bra exempel på denna typ av terrorism då de

fortfarande utövar våld mot den spanska staten och dess invånare. Men kan ETA som

organisation rättfärdiga sina våldsaktioner med sina mål? Främst i denna diskussion bör man

sätta det faktum att ETA agerar inom en stat och deras mål är att bli en egen baskisk stat, fri

från Spanien och Frankrikes inflytande. Trots att Baskien sedan 1970-talet har fått ett eget

parlament, egen polis och egna skatter anses detta inte som tillräckligt självstyre enligt ETA.

De kräver ett eget land för sitt folk vilket gör att de mål de har inkluderar en stats intressen. 53

Den internationella terrorismen blev uppmärksammad främst efter elfte september

2001 genom terrorattackerna mot World Trade Center i USA, då framför allt genom

terrornätverket al-Qaida. På grund av det nyvunna intresset för denna organisation utgör al-

Qaida ett utmärkt exempel på internationell terrorism, framförallt eftersom de flesta

människor är medvetna om vad som skedde den elfte september. Däremot är det möjligen

svårare att definiera huruvida al-Qaidas mål kan ses som politiska, då deras kamp mot väst

har sitt ursprung i deras ideologiska tolkning av Islam. Som nämnts tidigare är Usama Bin

Ladin en av nyckelpersonerna i detta nätverk och hans idéer om ett Islam fritt från

västerländska inflytande härstammar från att USA:s trupper kvarstår på helig mark i

Saudiarabien. Eftersom varken USA eller Saudiarabien valt att dra tillbaka de icke-troende

soldaterna från helig mark ses detta som intrång på religionen enligt Bin Ladin.54

Al-Qaidas

mål är att frigöra Islam från västerländskt inflytande, dock är frågan om dessa mål kan ses

som politiska.

Tidigare nämndes att Clausewitz´s teori har sin grund i staten, med andra ord är det

politiken mellan stater som avses när han talar om krig som fortsättning av politiken. Dock

utgör själva tanken bakom teorin att det finns intressen hos en aktör som skapar motstånd hos

någon med en annan syn. Grunden till teorin lades i början av 1800-talet och Clausewitz

levde då i en tid fylld av krig som alla utgick från olika intressen i de dåvarande europeiska

länderna. Franska revolutionen och Napeoleonkrigen var förebild för denna teori vilket gjorde

att Clausewitz uppfattade både folket och fältherren som en viktig del av kriget, eftersom

deras mål låg som grund för de olika krigen.55

Men, svårigheten som uppstår och som kräver

vidare utveckling är om al-Qaidas och ETA:s mål passar in under beskrivningen politiska.

52

RiskNet/FOI, Terrorism. 53

Janzon. B., Polisen tar hårdare grepp ETA. 54

Salzinger. C., Sveriges Radio Ekot, Ideologin bakom al-Qaida, 2005. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=735246. (Läst 17/5 2010) 55

Heuser. B., Reading Clausewitz. s. 49-f.

25

Eller kan man rationalisera våldshandlingar såsom terrorattacker utan att beskriva sina mål

som politiska?

Enkelt beskrivet skulle ETA:s mål anses vara politiska, främst eftersom deras kamp

utgår från en stats intressen. De vill frigöra sig från Spanien och Frankrike för att skapa en

baskisk stat åt sitt folk. Emellertid är de ännu ingen stat, även om de i de flesta frågor kan

agera självständigt från den spanska staten. Å andra sidan företräder al-Qaida ingen stat utan

snarare ett samhälle styrt via Islam, den rätta religionen. Problemet som uppstår genom att

företräda en religion som rätt styrelseform för ett samhälle är att det inte passar in i vår

västerländska syn på samhället. För oss är religionen inte en del av statens beslutsfattande

utan vi lever i ett sekulariserat samhälle. Men för Bin Ladin och hans anhängare bör

religionen kunna påverka beslut som tas av de styrande inom staten och genom att framställa

mål som påverkar hur en stat ska styras bör även al-Qaidas mål betraktas som politiska. Trots

denna argumentation kvarstår frågan om de båda typerna av terrorism kan försvara sin medel

genom sina mål såsom teorin påstår?

Svårigheten med terrorism som exempel i detta sammanhang är att det blir oklart när

någon av dem vunnit eller erövrat sina mål. Att mäta en seger för organisationer som al-Qaida

och ETA skapar ett dilemma då en seger för dem innebär ett nederlag med civila offer som

avslut. Dock, som diskuterats tidigare, bör man se det som att de båda organisationerna kan

rationalisera sina medel genom de politiska målen eftersom detta enligt Clausewitz’s teori

rättfärdigar användadet av våld för att nå sina mål. Det som kan utgöra en tveksamhet är

emellertid att för Clausewitz uppnås fred när de politiska målen uppnåtts, men bör inte fred i

detta sammanhang kunna ske tidigare då terroristorganisationerna inte går vinnande ur denna

kamp? För även om både al-Qaida och ETA har preciserat sina mål tydligt nog kan de

besegras av sina motståndare eftersom alla inte behöver acceptera målen som tydliga nog för

att rationalisera medlen. De som inte stödjer organisationerna skapar en opposition som gör

det svårt för terrorismen att komma vinnande ur denna kamp. Frågan är då hur

terroristorganisationerna kan väntas nå sina mål, något som ska diskuteras i nästa stycke.

3.1.2 Treenighetsprincipen - jämförelsematris

Att rationalisera sin våldshandlingar genom sina mål är det enda rätta för att kunna strukturera

och uppnå sin målsättning enligt Clausewitz, men kampen kräver ytterligare stöd som i det

här fallet enligt teorin bör komma från folket, fursten och fältherren. Framförallt inom

terrorismen behöver man finna en grund som skapar stöd hos den del de representerar,

26

exempelvis ETA hos baskerna och al-Qaida i de muslimska samhällena. Vidare krävs en

furste som kan klargöra för de mål som ska uppnås med hjälp av medel från en talangfull

fältherre. Ett krig behöver alla dessa delar för att kunna rättfärdiga det irrationella som kriget

utgör – våldshandlingar mot andra människor. Återfinns detta stöd inom dessa

terroristorganisationer eller bör de byta strategi för att öka sina chanser att nå sina mål?

I ETA:s fall utgör målen en dröm om en egen stat för baskerna och för att nå dessa

mål utför organisationen attacker mot både civila och statstjänstemän i Spanien. Tidigare

nämndes hur stödet för ETA skiftat beroende på hur både de styrande och hur

terroristorganisationen agerat. Framförallt har stödet fallit sedan 1997, då ETA mördade en

ung politiker och de spanska gatorna fylldes av folk som protesterade och ville se ett slut på

våldet. 56

Även stödet från ETA:s egna medlemmar och befolkningen i den baskiska delen av

landet har sjunkit, vilket nu gör att man frågar sig vad ETA förlitar sig på som ska förändra

situationen för ett fritt Baskien. 57

Vad som skapar problem för ETA är att deras politiska

parti, Herri Batasuna, inte är accepterat i den spanska politiken och har förbjudits eftersom de

stödjer det våld ETA utför på oskyldiga offer. Vidare kan det argumenteras att ETA saknar

den talang för krigsstrategi som krävs för att segra och nå sina politiska mål eftersom de

knappt har vunnit något genom sina attacker.

Tidigare lämnade vi diskussionen kring huvurvida al-Qaidas mål kan anses vara

politiska mål och nu är frågan om de verkligen besitter det stöd som krävs för att uppnå dessa

mål. Eftersom al-Qaidas mål grundar sig i religionen är det även här man får söka efter svar

när man ifrågasätter deras medel. Genom att använda sig av jihad, heligt krig, skapar

terroristorganisationen ett delat muslimskt samhälle snarare än ett enat. På den ena sidan står

de muslimer som anser att al-Qaida med Bin Ladin i spetsen kan rättfärdiga sina medel

eftersom man genom dem försvarar sin religion, något som är godtagbart för jihad enligt

Koranen. Å andra sidan, vilket tillhör den största delen av muslimerna, anses det fel att

använda jihad för att döda oskyldiga människor som inte aktivt har skadat Islam utan straffas

därför att deras land anses förtrycka Islam. Denna del av muslimerna ser jihad som en inre

strävan att behålla Islam som sin rätta tro och fortsätta utöva dess traditioner trots att

samhället ständigt förändras. 58

Att klara att behålla sin tro på detta sätt är en seger i sig, men

Bin Ladin vill integrera Islam även hos de styrande i de muslimska samhällena och detta mål

56

Janzon. B., Polisen tar hårdare grepp om ETA. 57

Spanienkusten.com 58

Salzinger. C., Ideologin bakom al-Qaida. 2005.

27

kan uppnås först när man blivit av med det västerländska inflytandet. Bin Ladin kan anses

vara en god fältherre då han vet vad som krävs för att finna stöd hos sitt folk och genom att

utveckla tydliga mål kan folket förstå varför dessa metoder krävs. Dock har stödet för al-

Qaida inte utvecklats i den utsträckning som Bin Ladin velat och efter terrorattackerna mot

WTC 2001 har nätverket försvunnit spårlöst då USA kräver rättvisa mot dem som i Islams

namn utövar våld mot oskyldiga människor. Trots att al-Qaida tycks ha försvunnit dyker deras

namn upp ständigt och Bin Ladin har sedan 2001 visat sig via filminspelningar och gjort

uttalanden om att kriget mot USA ska fortsätta tills de muslimska samhällena inte påverkas

utifrån utan återgår till att leva genom Islams sanna regler. 59

Trots att det finns svårigheter med att jämföra två olika typer av terrorism finns det

skillnader och likheter som bör framhållas då detta är en komparativ studie. I jämförelse med

ETA så är al-Qaida, som tidigare nämnts, utbrett och har sympatisörer i flera delar av världen.

Genom att finna stöd från muslimer världen över skapar sig al-Qaida en stabil förankring

vilket kan leda till att fler muslimer förenar sig i kampen mot väst. Självklart innebär det en

svårighet för ETA att skapa stöd hos basker utanför Spanien och Frankrikes gränser eftersom

det är i denna region de vill infria sin dröm om en egen stat. En gemensam nämnare hos

terroristorganisationerna är dock att de båda behöver kämpa för att söka stöd hos det folk de

vill ska gynnas av deras mål.

Till skillnad från al-Qaida så har ETA ett politiskt parti, dock har detta inte lyckats

nå enighet med de spanska ledarna kring någon av frågorna som organisationen önskar få

igenom. Å andra sidan så använder sig al-Qaida inte av ett politiskt parti utan det är snarare

deras frontfigur Usama Bin Ladin som framför vad organisationen vill ska hända, för att

sedan avvakta reaktioner från den övriga världen. Gemensamt mellan

terroristorganisationerna i detta fallet är att de båda använder sig av terrorattentat när deras

vilja inte går igenom. Att försöka använda våld mot civila kan ses som en bra taktik då

människor lätt vänder sig mot de styrande och vill se en förändring för att fler oskyldiga inte

ska skadas i fler attacker. Dock lyckas varken al-Qaida eller ETA att nå några förhandlingar

som kan leda till att målen uppfylls.

Genom att utveckla huruvida ETA och al-Qaida passar in under matrisen med stöd

från folket, fältherren och fursten visar båda terroristorganisationerna på hur terrorism kan

59

Salzinger. C., Sveriges Radio Ekot, Historien om al-Qaida. 2005. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=735211. (läst 17/5 2010)

28

vara lämplig att använda på en teori som främst skapats för krig mellan stater. Dock finns ett

kapitel i Clausewitz ”Vom Kriege” som klargör för hur han ser på gerillakrig som en del av

hans teorier. Genom att påstå att folket kan vara en del av kriget för att nå sina mål skapar han

en förutsättning för just situationer som uppstår när organisationer om ETA och al-Qaida vill

nå sina mål för att gynna sitt folk. Det de båda terroristorganisationera misslyckats med är att

skapa det stöd från sitt folk som Clausewitz anser är en av de viktigaste delarna för att kunna

rationalisera målen överhuvudtaget. 60

Det är dock tveksamt om någon av

terroristorganisationerna kommer att kunna skapa sig det stöd som de behöver för att nå sina

mål. Ytterligare är frågan vilken av ETA och al-Qaida som kan nå sina mål först?

3.1.3 Terrorism som krig?

Något som bör uppmärksammas för att redogöra för problematiken kring huruvida terrorism

är det samma som krig eller inte är att definiera begreppet terrorism:

”terr,or,ism [-is´m] s. –en

verksamhet som begarnar terror

terr,or [tär’-] s. –n

skräckvälde; skräckinjagande våldsmetoder använda i politiskt syfte”61

Genom denna definition skapas ett samband mellan terrorism och politik vilket i ett senare

skede kan återkopplas till teorin med krig som fortsättning på politiken. Detta är genomförbart

då man kan antyda att kriget är en aktion av terror, framförallt i politiskt syfte. Men frågan är,

och som dessvärre inte kommer att få något svar i denna text, är hur denna defintion skapades

och huruvida människor betraktar begreppet terrorism. Syftet med denna definition är dock att

påvisa att det finns kopplingar mellan våldsaktioner såsom terrorism och politiska mål. Till

följd av denna slutsats återstår fortfarande frågan om terroristorganisationerna kan finna

legitimitet för sina terroristattentat genom sina politiska mål?

För att skapa legitimitet diskuterades ovan vikten av terroristoragnisationernas stöd

från sitt folk, ledarna och även de som ska utföra våldet, fältherren. Svårigheten hos al-Qaida

och ETA är att deras våldsaktioner skiljer sig från de vanliga delarna i ett krig. Framförallt är

den största skillnaden att terroristorganisationerna använder sig av så kallade

60

Heuser. B., Reading Clausewitz. s. 53. 61

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket, Trettonde upplagan, andra tryckningen, Svenska Akademien, 2006. S 964-965.

29

överraskningsbomber med avsikt att skada och döda de som är i närheten vid attentatet. De

agerar utan en tanke på att de människor som blir offer för dessa attacker oftast inte har haft

någon påverkan för utvecklingen av terroristernas mål. Terrorismen utgår ifrån en grupp

missnöjda människor som enat sig i en kamp där våldsaktionerna mer än sällan planerat dödar

civila för att terroristorganisationen ska nå sina politiska mål. Användandet av

självmordsbombare förstärker ytterligare motståndet mot terrorismen då man ser detta som

hjärntvätt av människor för att de ska offra sig för organisationens mål. 62

Men kan detta anses

vara krig?

Sedan attackerna mot WTC 2001 har USA förklarat krig mot terrorismen och genom

att förklara detta krig bör även de inneha politiska mål. Dock är frågan huruvida accepterat

USA:s krig är, främst med argumentet att de utför krig mot terrorismen men riktar den mot

enskilda länder såsom Afghanistan och Irak. Problematiken uppstår genom att ett krig mot

terrorismen inte kan utspelas mellan stater, utan snarare mellan västvärlden och nätverket al-

Qaida eftersom det inte är Irak eller Afghanistans befolkning som själva utför

terrorisattackerna. Att den internationella terrorismen som al-Qaida utför ses som ett krig mot

västvärlden enligt USA är uppenbart, men att utföra strider mot al-Qaida är besvärligt då

nätverket gått under jorden. 63

Till skillnad från al-Qaida utför ETA endast sina attacker mot ett land och deras mål

är uttalade att skapa en ny stat. Deras så kallade krig utförs mellan, vad de anser, två stater

och därför anses deras mål även vara politiska. Al-Qaida’s så kallade krig mot väst, en hel

världsdel med dess befolkning, skapar en förvirring för vem som ska försvara sig och hur

detta ska gå till. Attackerna mot USA 2001 grundar sig i de amerikanska trupperna som enligt

muslimerna befinner sig på helig mark och det var först efter dessa attacker som begreppet

krig mot terrorismen nämndes. Slutsatsen bör då bli att eftersom USA för ett krig mot den

internationella terrorismen så bör även den internationella terrorismen kunna föra ett krig mot

väst.64

62

Risknet/FOI, Terrorism allmänt. http://www.risknet.foi.se/terrorism/fakta.htm. 63

Lind, G. ”Kriget mot terrorismen hotar FN:s våldsförbud”. Från Framsyn nr 6-2003. http://www.foi.se/FOI/templates/Page____699.aspx. (Läst 23/5 2010) 64

Lind, G. ”Kriget mot terrorismen hotar FN:s våldsförbud”.

30

3.2 Slutsatser

Slutsatserna som leds fram för att svara på frågeställningarna presenteras i avsnittet analys.

Den första delen presenterar ett resultat på huruvida terroristorganisationernas mål är politiska

eller ej. Vidare ges ett försök till en jämförelse med hjälp av en matris som har förklarats i

metodavsnittet. Sambanden som hittats mellan ETA och al-Qaida är flera trots att de tillhör

olika typer av terrorism. Eftersom första delen av analysen visar på att de mål

terroristorganisationerna påvisar är av politisk karaktär och därför kan de passa in under båda

teoridelarna, vilket utgör en av likheterna mellan dem. En av de största skillnaderna mellan

dem är självklart, och en av anledningarna till varför de är intressanta att använda i

sammanhanget, att de tillhör två olika typer av terrorism: nationell och internationell

terrorism. Även om deras mål kan ges politisk karaktär har de helt olika inriktingar; ETA att

skapa en egen stat och al-Qaida att frigöra de Islamska samhällena från västligt inflytande.

Dock, genom att de båda är klassificierade som terroristorganisationer har de ytterligare en

likhet; att de använder sig av terroristattentat för att nå sina mål. Samtidigt som deras våld

anses legitimt av deras egna medlemmar har de knappt några sympatier i de grupper som de

representerar. Större delen av baskerna anser att det våld ETA utför på civila och oskyldiga

offer är fel medel för att nå en så kallad frihet för deras folk och en Baskisk stat. I det

muslimska samhället däremot råder oenighet i frågan huruvida al-Qaidas attacker mot civila

människor utgör en riktig tolkning av jihad enligt Koranen eller ej.

Sammantaget kan konsenus nås kring de frågor som har uppkommit genom

problemformulering och syftet med uppsatsen. Emellertid kan tveksamhet uppkomma

angående hur pass god metoden är att undersöka två typer av terrorism då deras situationer

skapats genom olika sammanhang. Samtidigt är en komparativ studie att föredra vid en

teoriprövning då två olika delar kan skapa intressanta samband som kan utveckla god

förståelse inför hur ett problem, som till exempel terrorismen ska hanteras.

3.2.1 Avslutande diskussion

”...att ”krig endast är en fortsättning av politiken med andra medel”...”

Citatet ovan utgör en central grund för denna uppsats och att applicera denna teori på

terrorism ansågs i början problematiskt. Nu är frågan dock, kan terrorismens våldsaktioner

jämföras med krig för att rationalisera användadet av våld för de politiska målen?

Tveksamheten grundar sig i att trots att strategin att använda sig av våld för att nå sina mål

även kan appliceras på terrorism utgör inte detta ett stöd för resten av teorin. Vad

31

terroristorganisationerna misslyckas med genom sina våldsaktioner är att skapa legitimitet för

deras politiska mål. Deras medel kan inte rättfärdiga målen, vilket utvecklar en opposition

mot terrorattentaten som gör att varken ETA eller al-Qaida kan nå sina slutgiltiga mål. Detta

besvarar även frågan huruvida terroristorganisationerna kan förväntas nå fred genom sina

medel då deras mål inte anses som rättfärdigade.

Självklart kan man diskutera huruvida krig mellan stater kan rättfärdigas, men en stor

del av västvärldens befolkning – framförallt U.S.A. – ser terrorismen som nutidens största hot

vilket gör att ett krig i mellanöstern inte berör lika mycket som när 3000 landsmän dödas i en

attack utförd på grund av missnöje från ett folk i en annan del av världen. När vår frihet

inskränks attackerar vi med det dubbla och frågan är vilket av terrorismen eller kriget som

dödar flest civila? Vad som borde utvecklas är en större förståelse för varandra som

människor, men uppenbarligen tycks denna värld endast existera i drömmarnas land och vi får

nog fortsätta att drömma vidare på hur en värld utan våld kan se ut.

Att rättfärdiga de medel som terroristorganisationer använder sig av är självklart

svårt, men att skapa sig en förståelse för varför de agerar som de gör borde underlätta för

arbete kring hur vi ska hantera problemet. I uppsatsen ovan har slutsatsen blivit att

Clausewitz’s teori kan appliceras på nutida terrorism men samtidigt innebär detta inte att de

politiska mål som terroristorganisationer som ETA och al-Qaida återger som sina är

accepterade av omvärlden. Bara för att teorin säger att man kan rationalisera sina medel

genom politiska mål bör inte detta innebära att allt våld med politiska mål är godkända.

Terrorismen bör stoppas, men även det våld USA utför i Mellanöstern genom sina krig för att

stoppa terrorismen. Västvärldens förtryck mot muslimer som detta krig skapar löser inga

konflikter, det snarare ökar risken för ytterligare attacker från terrornätverket al-Qaida.

För att dra nytta av de slutsatser som tidigare försökt förklarats kan ytterligare

forskning lägga fokus på huruvida man kan lösa konflikter som sker inom stater men även

utan engagemang från stater. Självklart existerar redan denna debatt och flertalet svar har

försökts att läggas fram, dock syns ingen lösning ännu. Al-Qaida fortsätter att hota

västvärlden med nya attacker och ETA ger knappast upp sin kamp för ett fritt Baskien igen.

Uppenbarligen kan inte alla vinna ett krig och det kanske är så att terroristorganisationernas

mål inte är tillräckliga för att vinna kriget, såsom Clausewitz’s teori påpekar genom att påstå

att rätt mål krävs för att komma vinnande ur striderna.

32

Sammanfattning

För att skapa en helhet i uppsatsen kommer en sammanfattning att ske mellan de olika

avsnitten. Genom en förklaring av de olika delarna utvecklas en grund för att kunna analysera

slutsatserna som leds fram ur frågeställningarna. Syftet med uppsatsen är att nå konsensus

kring hur terroristorganisationer kan rättfärdiga sina våldshandlingar genom sina mål. Detta

sker genom en jämförelse mellan de två terroristorganisationerna ETA och al-Qaida genom en

matris som utvecklats med hjälp av en av teoridelarna. Matrisen används för att underlätta

sökandet efter skillnader och likheter mellan de olika typerna av terrorism. Avslutningsvis

diskuteras slutsatserna i en analysdel där frågeställningarna besvaras i tur och ordning.

Sammanfattningsvis har uppsatsens frågeställningar bekräftats genom den empiriska

fördjupningen av båda typer av terrorism och med facit i hand kan både ETA och al-Qaida

appliceras på Clausewitz’s teori för att förklara deras beteende. Dock är det svårt att se att det

stöd de behöver kommer att uppstå och därför kan de aldrig nå sina politiska mål eller ett

fredligt tillstånd. Vi i västvärlden fortsätter att kämpa mot terrorismen, samtidigt som

terroristorganisationerna själva knappast vill ge upp. Hur detta så kallade krig kommer att

fortskrida eller att så småningom avslutas är svårt att förutse, emellertid har enligt vårt synsätt

alltid de goda segrat.

33

Referenser

Bearbetningar

Heuser. B., Reading Clausewitz, Pimlico, London, 2002.

Esaiasson. P., m.fl., Metodpraktikan, Tredje upplagan, Norstedts juridik AB, Stockholm,

2007.

Jervas. G., Terrorismens tid, SNS Förlag, Stockholm, 2003.

Johansson. A. W., Europas krig, Prisma, Stockholm, 2006.

Milton-Edwards. B., Islam & Politics in the Contemporary World, Polity Press, Cambridge,

2004.

Peralta. A., …med andra medel Från Clausewitz till Guevara - krig, revolution och polititk i

en marxistisk idétradition, Daidalos, Göteborg, 1990.

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket, Trettonde upplagan, andra tryckningen,

Svenska Akademien, 2006. S 964-965.

Internetmaterial

Albons., B. USA:s krig mot terrorismen avgör världsordningen. 21/8 2003, DN.se

http://www.dn.se/nyheter/usas-krig-mot-terrorismen-avgor-varldsordningen-1.515570. (Läst

19/5 2010)

BBC, Religions, Jihad. 3/8 2009.

http://www.bbc.co.uk/religion/religions/islam/beliefs/jihad_1.shtml. (Läst 9/5 2010)

DN, Dagen som förändrade världen - timme för timme, 11/9 2006, DN.se

http://www.dn.se/nyheter/varlden/dagen-som-forandrade-varlden-timme-for-timme-1.780406

(Läst 1/4 2010)

Encyclopedia, Bin Ladin, Usama (1957–), (no date) .

http://encyclopedia.jrank.org/articles/pages/5607/Bin-Ladin-Usama-1957.html.

Janzon. B., Nyheterna Ekot, Polisen tar hårdare grepp om ETA, 15/10 2009.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3304&artikel=3169274. (Läst 14/5 2010)

34

Jervis., D. T., Journal of Third World Studies , ORIENTALISM, OCCIDENTALISM, AND

AMERICAN POLICY IN THE MIDDLE EAST. Spring 2005.

http://findarticles.com/p/articles/mi_qa3821/is_200504/ai_n13642836/. (Läst 9 Maj 2010)

Lind, G. ”Kriget mot terrorismen hotar FN:s våldsförbud”. Från Framsyn nr 6-2003.

http://www.foi.se/FOI/templates/Page____699.aspx. (Läst 23/5 2010)

Mendel Westberg. M., Sveriges Radio, ETA – frihetskamp med terror som vapen, 11/3 2004.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=382722. (Läst 8/4 2010)

Nationalencyclopedin, basker. (no date) http://www.ne.se/basker/1059961 (Läst 7/5)

Risknet/FOI, Terrorism allmänt, 21/3 2000. http://www.risknet.foi.se/terrorism/fakta.htm

RiskNet/FOI, Terrorism, 10/2 2002, http://www.risknet.foi.se/terrorism/main.htm. ( Läst

18/3 2010)

Salzinger. C., Sveriges Radio Ekot, Historien om al-Qaida. 2/12 2005.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=735211. (läst 17/5 2010)

Salzinger. C., Sveriges Radio Ekot, Ideologin bakom al-Qaida, 2/12 2005.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=735246. (Läst 17/5 2010)

Spanienkusten.com, ETA & Baskien, (no date). http://www.spanienkusten.com/302.htm

(Läst4/8 2010)

Stiernstedt. J., Så skildrade DN murens fall, 9/11 2009, DN.se .

http://www.dn.se/nyheter/varlden/sa-skildrade-dn-murens-fall-1.990138 (Läst 1/4 2010)

SVT Rapport, ETA lägger ned vapnen för gott, 21/5 2006.

http://svt.se/2.22584/1.561232/eta_lagger_ned_vapnen_for_gott?lid=is_search549588&lpos=

87&queryArt549588=ETA&sortOrder549588=0&doneSearch=true&sd=22634&from=siteSe

arch&pageArt549588=8. (Läst 14/5 2010)

Sydsvenskan, Ingen illa skadad av ETA-bomberna, 24/4 2005.

http://www.sydsvenskan.se/varlden/article86194/Ingen-illa-skadad-av-ETA-bomberna.html.

(läst 14/5 2010)

35

TT/SVT, IRA avväpnas efter årtionden av våld,20/6 2006, SVT.se,

http://svt.se/2.29539/1.426658/ira_avvapnas_efter_artionden_av_vald. 20 Juni 2006 (Läst:

8/4 2010)

Wedin, L., Militära strategier med västlig tradition. FOI:s hemsida:

http://www.foi.se/FOI/templates/Page____553.aspx. (Läst 18/3 2010)