StudentbladetFEBRUARI 2015

StudentbladetFEBRUARI 2015

Dags att sökasommarjobb

sid. 18

2

Nordens äldsta studenttidning ÅRGÅNG 104

REDAKTIONEN Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsingfors

CHEFREDAKTÖR Niklas Evers, 050 563 4790, chefred@stbl.fi

REDAKTIONS SEKRETERARE Jenna Vierinen, 050 501 7331, red@stbl.fi

GRAFISK FORMGIVARE Linda Haglund, grafiker@stbl.fi

PÄRM Emilia Nyberg

ANNONSFÖRSÄLJNING Mats Lindström, 040 529 7970, annons@stbl.fi

ANNONSMATERIAL annons@stbl.fi Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum.

KANSLI, ADRESSÄNDRINGAR, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi

UTGIVARE Svenska Studerandes Intressefören-ing (SSI) rf. Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsing fors

GENERALSEKRETERARE Kasper Sundström, 045 875 97 59, kansli@stbl.fi

ORDFÖRANDE Robin Hjerpe, ordforande@stbl.fi

STYRELSE Robin Hjerpe, Rasmus Tu-nis, Jani Räisänen, Björn Bonsdorff, Jonas Tallberg, Erik Stenberg, Jimmy Nylund, Linda Haglund, Erik Stara och Sara Sandström. styrelsen@stbl.fi

TRYCKERI KSF Medias tryckeri, Vanda

UTGIVNING 2015 Studentbladet ut-kommer fem gånger under vår teminen

2015 och fyra gånger under höst-terminen 2015. Tidningen sänds till medlemmarna i SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmar-na i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande.

UPPLAGA 7 000 (Två Abi-nummer á 9 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

Studentbladet är redaktionellt obun-den SSI och representerar inte dess medlemskorporationers officiella ståndpunkter.

Agha Bozorg moskÈn i Kashan, Iran, fotograferad av Oskar Schöldström. Mer om hans resa i Mellanöstern på sida 27.

2

3

Startup schmartup

J E N N A V I E R I N E N

REDAKTIONSSEKRETERARE

N I K L A S E V E R S

CHEFREDAKTÖR

VERY NIGHT WHEN I PUT my children to sleep I tell them four things which

remind me of Slush. Dream, belie-ve, work hard and succeed”. Med de orden inleder statsminister Alex-

ander Stubb den mycket uppmärk-sammade startup-konferensen Slush i

november, och den finska startup-scenen peakar. Uppstartsföretagarna har blivit stjärnor som upp-träder inför tusentals fans och vi blir allt mer sugna på att starta eget.

I SPETSEN FÖR DEN HÄR UTVECKLINGEN hit-tar vi studerande inom så gott som alla branscher. Entreprenörsföreningar blir allt vanligare och finns sedan något år tillbaka vid de flesta högskolor och universitet. Initiativen är både goda och antagligen också nöd-vändiga i det tuffa ekonomiska läget, men det är tills vidare bara en minoritet av företagen som gör vinst.

I KAUPPALEHTIS LISTA ÖVER närmare 200 finska uppstartsföretag seglar de flesta i motvind. Bortser man från Supercells framgångar ligger deras sam-manlagda förlust på tiotals miljoner euro. Det är tufft att lyckas med ett eget företag, speciellt då man söker nya affärsmodeller och nischer. För nya företagare lär nyckeln till framgång vara precis som Stubb predikar: att tänka stort, tro på sig själv och jobba hårt. De starkaste överlever alltså, men som vanligt kan alla inte vara starkast.

HÄR HAR ENTREPRENÖRSFÖRENINGARNA inom studievärlden en viktig roll att fylla som trygga labo-ratorium för nya idéer. En omgivning där affärsmo-deller kan testas och utvecklas utan att man som ung företagare riskerar både sina besparingar och studier. Det är inte värt att lösa in bsp-kontot och lyfta fullt studielån bara för att testa en lysande app-idé. Bör-ja istället med att gå på ett entreprenörsevent. Det finns många att välja på.

DEN HÄR TIDNINGEN tipsar vi om en bok, Meningen med hela skiten, skriven av Nina Åkestam som är svensk reklam-forskare, skribent och föreläsare. Boken handlar om stress, om att bli utbränd inn-an man ens fyllt trettio och det dåliga med

att ha lite för roliga jobb. Främst handlar det om ta kontakt med sin inre åttiofemåring. Låter det löjligt? Ja kanske, men också väldigt vettigt.

TANKEN ÄR ATT DU SKA TÄNKA på de yrkesval du gjort och då prata med dig själv som åttiofem-åring och fundera: Vad skulle hen välja? Skulle hen sitta och tänkta tillbaka på den där gången du tog ett välbetalt, tråkigt jobb för att det var det smarta att göra? Eller på den gången du sket i att jobba och köpte flygbiljett till London för att det var det enda du drömde om? Valet är då är ganska självklart. Men

sedan finns det också de gånger då man landar dröm-jobbet eller får ett erbjudande som slår alla, men du jobbar tills du stupar för att det är så himla roligt. Är det värt det om sextio år?

ÅKESTAM SLÅR HUVUDET PÅ SPIKEN. Är det verk-ligen värt att slita ut sig själv? Är det verkligen peng-arna värt att du ska lida i månader för att du ska ha lite mer att leva på? I det här numret tar vi upp en hel del om karriär och sommarjobb. Ansökningarna har redan kommit igång och de flesta har redan börjat planera hur sommaren ska se ut. Sommarjobb eller sommarlov. Bo kvar på studieorten eller jobba ut-omlands. Så när du gör ditt val för i sommar, tänkt inte bara på hur bra det skulle vara att ha lite extra pengar i höst istället för att ta några veckors semes-ter efter ett tungt år. Tänk på vad ditt åttiofem åriga jag skulle se tillbaka på med ett leende.

IVad är egentligen meningen med hela skiten?

”E

4

i n n e h å l l

MEDARBETARE

AXEL BRINK

Axel är en musikvetenskapsstu-derande, frilansande skribent

och musiker. Han har bott både i Åbo och i Göteborg, men är nu mera stationerad i hemstaden

Vasa. Axel tycker om sin fru, sin katt, tung musik och 80-talet.

Lilian är en kreativ person med många järn i elden vars perfekta liv skulle vara fyllt med resor, matlag-

ning och upplevelser. Lilian studerar journalistik vid Soc & Kom och job-

bar som frilansare och chefredaktör för tidningen Soc&komposten.

LILIAN TIKKANEN

TOM SAXMAN

Tom är en filmmanusstuderande från Ekenäs, nuförtiden bosatt i Helsingfors. Han studerar vid

Aalto Universitet och tycker det är måttligt kiva. Den största

synden enligt Tom är att vara ointressant.

JULIA HOLMQVISTJulia är en pratsam estenoms-tuderande som går andra året

på Yrkeshögskolan Novia i Vasa. Hon älskar allt som ger henne en utmaning och hon har hellre en boll för mycket i luften än ingen

alls.

3..........................................................LEDARE

5........................................................NOTERAT

6.......................................................TIPATON?

8............KOMIKER EFTERLYSER BÄTTRE KOMIKER

9...........................STJÄRNGLANS OCH BAJSLUKT

10.............ENTREPENÖRSBOOM I STUDIEVÄRLDEN

12.............................LÅNA, JOBBA OCH STUDERA

13..................................FEM TIPS FÖR FEBRUARI

14.............................................VARFÖR VEGAN?

16..................................................GRATIS FYRK

17.....................................MODE I NYA MÖNSTER

18.....................................SOMMARJOBBSPECIAL

22..................................MILLENNIALS TAR ÖVER

23.................................BURGARE SOM BUSINESS

26........................................DEN ANDRA FOTEN

27...............................PÅ FLYKT FRÅN MÖRKRET

30..........................................SPORT: INLÄGGET

31...................................SPORT: HC NORRVALLA

33.....................................................PORTRÄTT

34.......................FILM: BLOD, SVETT OCH TÅRAR

35.................................................TEATER: 1984

36..............................................SSI-KOLUMNEN

37.......................................PÅ GÅNG I FEBRUARI

5

NOTERAT

MÅNADSSERIEN: FEBRUARI

Helsingfors universitet nu metrostationDen 20 januari invigdes metrostationen Helsingfors uni-versitet officiellt. Stationen har tidigare gått under nam-net Kajsaniemi och namnbytet är en del av universitetets 375-års jubileum. Under invigningen delade Helsingfors Universitets Studentkår, HUS, ut halarmärken till de 1000 första besökarna klädda i halare. STBL

Terminsavgifter för utländska studeranden vidare trots allt?

I december meddelade regeringen att föreslaget om terminsavgifter för studerande som kommer till Finland från länder utanför EU- eller ETA-området inte förs vidare. Beslutet välkomnades varmt av stu-derandeorganisationerna som så gott som enhälligt ställt sig emot förslaget sedan det första gången presenterades hösten 2014.

Men i början av januari skriver tidningen Turun Sanomat att utbildningsstyrelsens direktör Aulis Pitkälä för ärendet vidare, trots att utbildningsminis-ter Krista Kiuru (SDP) stoppat förslaget på grund av politisk oenighet.

Enligt det ursprungliga förslaget skulle utländska studeranden varit tvungna att betala en terminsav-gift på minst 4000 euro från och med höstterminen 2016. I Finland finns runt 20 000 utländska stude-randen. Tre fjärdedelar kommer inte från ett EU- eller ETA-land och skulle därmed beröras av terminsavgif-terna. STBL

Åbostuderande gjorde sponsorkuppStuderande vid Åbo Handelshögskola tog jakten på sponsorer till en ny nivå då de via Youtube sökte fi-nansiering för sitt spex. Via sin drygt tre minuter långa video ber Turun kauppatieteiden ylioppilaat, eller TuKY, armébutiken Varusteleka om ekonomiskt stöd.

Videon går under namnet ”Make Varusteleka Come” och är en parodi på Varustelekas egna film ”Make Arnold Come”, som skulle locka skådespelaren Arnold Schwarzenegger till Varustelekas butik då han besökte Finland i höstas. TuKY:s video laddades upp den 22 ja-nuari och redan nästa dag svarade Varusteleka med en nya video. Budskapet var klart: ”We Will Come”. STBL

JEN

NA

VIER

INEN

SKÄRMDUMP FRÅN TUKY:S VIDEO

Josephine Mickelsson

6

Protester mot ny alkohollag

FRÅN OCH MED ÅRSSKIFTET skärptes Finlands alkohollag igen. Det är nu också förbjudet att göra reklam för mildare alkoholhaltiga drycker och ba-rer får inte längre dela ut öl eller drinkbiljetter som pris i tävlingar.

Förbudet mot alkoholreklam gäller främst på nä-tet och på allmänt synliga platser som reklamskyl-tar, busshållplatser och på lastbilar.

BRYGGERIBOLAGET HARTWALL hörde till de för-sta som protesterade mot lagändringen. Redan den 1 januari hade ölreklamerna på bryggeriets lastbi-lar tejpats för och ersatts av ironiska texter. ”Förr fanns här en vacker bild av en flaska” och ”Den här tejpningen skyddar dig. Vi fraktar bara flaskor”. På Hartwall motivers protesten med att bryggeriet vill föra en diskussion kring hur ändamålsenlig tolk-ningen av den nya lagen är.

– Kravet att täcka in reklamen kom sent, är en stor utmaning för hela branschen

och bryter mot EU:s prin-cip kring fri rör-

lighet.

Inget annat EU-land har förbjudit ölmärken på le-veransfordon, skriver Hartwall på sin webbsida.

FLERA SMÅFÖRETAGARE inom transportbranschen är också irriterade på de nya reglerna. Bland annat modifierade en företagare ölreklamen på sin lastbil så att där stod ”Födelseort Turun-läänin Karjala”, vil-ket syftar på en gammal kommun i egentliga Finland som upphörde att existera på 1970-talet.

Målet med de tuffare reglerna är att barn inte lika lätt ska utsättas för alkoholreklam. På festivaler och andra likande evenemang kommer reklam för alko-holhaltiga drycker också i fortsättningen vara tillåtet.

BARER SOM DELAR UT DRINKBILJETTER som pris i frågesporter har också blivit tvugna att tänka om. Erik Lindroos är kulturproducent från Arcada och har ordnat så kallad Bisse Bingo på barer i Hel-singfors sedan 2011.

– Jag läste den där lagen och har svårt att ta den på allvar. Det är som med tobak, snart får man gömma ölflaskorna under bardisken, säger Lindroos.

Hur alkohollagens uppdaterade paragraf 33 kom-mer att påverka Lindroos klubbkvällar är han ändå

inte säker på. – Limu Bingo. Det får bli vårt

nya kodord.

text & bild NIKLAS EVERS

6

7

DET ÄR SLUTET AV JANUARI och snön faller sakta ner utanför fönstret. Ute är det plus en grad, så en del kommer att smälta bort ganska fort. Det är måndag men kunde lika gärna vara tosdag eller lördag. Jullo-vet har blandat bort rytmen och rutinen från hösten och jag har haft vissa problem att finna den på nytt.

Men en sak är likadan varje morgon jag vaknat upp i januari. Ingen huvudvärk, inget illamående och inga minnesluckor. Åtminstone inte det som alkohol kan förorsaka. Detta enbart för att jag med några kamrater skakat hand på att inte dricka alkohol varken i januari eller februari. Det är inget pengavad utan endast ära som står på spel. Men vad får oss att hålla tipaton?

NÄR JAG VAR YNGRE fnyste jag åt detta fenomen. Det är endast alkoholister som håller tipaton. De som plötsligt måste hålla sig nyktra en period, har ett pro-blem med alkohol. Men efter att i många år ha igno-rerat detta fenomen så har jag de två senaste åren hållit tipaton. Varför?

Första förklaringen kunde vara att någon i vårt sam-hälle kommit på detta" tipaton" och jag som medlem av vår kultur blivit påverkad och tycker som många andra att nu är det bra att vara nykter för många an-dra gör det också. Andra förklaringen kunde vara att det är mindre fester i januari. Efter jul och nyår hål-ler många en andningspaus.

NÄR JAG RANNSAKAR MIG SJÄLV kommer jag fram till att jag vill starta det nya året hälsosamt. Jag gör alltså som många och äter bra, tränar mycket och undviker alkohol. Jag försöker nog över hela

året ha en okej livsstil med bra mat och motion men nu kan man alltid trappa upp träningen då den tid som går åt till att festa och återhämta sig från festandet istället kan sättas på träning och återhämting från den.

Sedan kunde jag också argumentera för att vi har ett samhälle som faktiskt kretsar en hel del kring alkohol. Är det fråga om skolavslutning, midsom-mar, nyårsfirandet eller lillajulsfest är det många som förväntar sig att man drar en rejäl fylla. Förut-om detta har man varje år x-antal födelsedagska-las, inflyttningsfester, sitzer och olika temafester. Där förväntas det även ett visst inmundigande av alkohol. Lägg därtill de helt vanliga krogkvällarna och olika evenemang som bröllop, skatteåterbä-ring, fastlagstisdag etc.

Alla människor har sina egna traditioner och egna dagar då de vill festa. Men att vi har ett sam-hälle där mycket kretsar kring alkohol i Finland är tycker jag är klart. Lika klart är att jag är en av dem som glatt deltar i allt detta firande och är en riktig vän av god whisky och mörk öl. Jag försöker inte säga att det är fel på vår kultur utan endast göra läsaren medveten om att mycket verkligen kretsar kring inmundigande av alkohol i varierande grad.

DÄRFÖR HAR JAG ÄNDRAT ÅSIKT om att hålla ti-paton. Det är inte bara alkoholister som behöver göra det utan även jag själv och många andra. Bara för att få ett avbrott i vissa mönster. Personligen tycker jag dessutom om att anta utmaningar av olika slag så rent subjektivt är detta tipaton inte så farligt!

Varför tipaton?

UNDER ÅRETS FÖRSTA MÅNADER är vi mer hälso-medvetna än vanligt. Gymmen fylls till bristnings-gränsen och många väljer att plåga sig själva med att avstå från alkohol i hela januari månad.

YLE DROG VID ÅRSSKIFTET IGÅNG kampanjen 100 dagar som ska uppmuntra folk att avstå från alko-hol under våren. Den 10 januari hade över 1000 per-soner, bland annat den ökände livsnjutaren Matti

Nykänen, anslutit sig till kampanjen. På kampan-jens facebooksida uppgår deltagarantalet till hela 4 800 personer.

Men få reaktioner kommer utan en motreaktion. Evenemanget 100 glas vin innan midsommar dök upp på Facebook i början av januari och hittills har över 12 000 personer anslutit sig. Kampanjen beskrivs som en motreaktion på träningshetsen efter årsskiftet.

NIKLAS EVERS

100 glas vs 100 dagar

text SAMUEL KURTÉN

7

8

SEDAN ATTACKEN MOT den franska satirtidningen Charlie Hebdo har yttrandefriheten varit debattämne nummer ett. Komikern Alfred Backa vill inte kalla sig Charlie, men han tror ändå att vi kan lära oss av fransmännens råa stil.

Då Backa blickar tillbaka på debatten kring terrordå-det upplever han att den missade målet. Själv valde han att inte ansluta sig till stödkampanjen i sociala medier.

– Jag är inte helt säker på om Charlie Hebdos teck-ningar är bra satir eller bara provokationer. I efter-hand känns det som det blev för mycket tal om just yttrandefriheten. Folk var mer intresserade av sin egen rätt att yttra sig än av den stora tragedin.

MÅNGA HAR BETONAT hur Charlie Hebdos kari-katyrer hör till den tuffa franska satirkulturen som i andra sammanhang, till exempel det nordiska, går långt över gränsen för vad som kan anses vara accep-tabelt att publicera. Speciellt försiktig är den sam-hällskritiska humorn i Finland, något som bland annat serietidningsjournalisten Juhani Tolvanen påpekar i en intervju för Yle. Han menar att det var bättre förr och berömmer den finlandssvenska satirtidningen Garm (1923-53) som bland annat publicerade Tove

Janssons satirteckningar under andra världskriget. På grund av den tama finländska satiren tycker

Backa att kampanjerna efter terrordådet framstod som skenheliga.

– Vi är mycket ivriga med att försvara vår rätt att göra någonting som ingen ändå gör, det vill säga bra satir.

Vad anser du själv kännetecknar bra satir?– Folkets Dagblad var ju ganska bra, men överlag

satsas det nu mest på tramsig humor i Finland. Ko-mikerna borde utnyttja sin plattform bättre! Vi har en kluven situation där humor är en sak, men då det ska pratas allvar skriver folk debattartiklar. De borde ställa sig på scen och dra ett skämt eller spela in ett youtubeklipp istället.

SOM EXEMPEL LYFTER Backa upp humorprogram-met Detta om detta, som görs av Stan Saanila och André Wikström.

– Detta om detta är någonting på spåret, men de gör det väldigt enkelt för sig. Tanken är att göra sa-tir på nyheter men jag är inte säker på att det alltid lyckas fullt ut. Sen har vi ju humorgruppen KAJ som är mycket folkliga och sällan tar upp svåra saker. Då de gör det så blir det mycket snabbt och ytligt.

Enligt Backa har den politiska humorn en viktig roll att spela i samhället. Han tycker att kulturen måste ta sitt ansvar för samhällsutvecklingen.

– När Finland och Europa blir allt mer högerextre-mistiskt skulle humorn kunna förklara för folk hur det egentligen står till.

MEN BACKA SJÄLV DÅ, vad gör han för att främja sa-tiren i Finland? Åtminstone en del, menar han själv. För tillfället jobbar han med humorprogrammet Nit-tonhundranånting på Radio Vega. Det är inte uttalad satir men han påstår sig ändå försöka smyga in sam-hällskritiska bitar i programmet.

– Nu senast tog jag upp tiggerifrågan. Tiggeriet ses som ett samhällsproblem, men det stora problemet är egentligen att vi inte vill se på tiggare. Vi lider själva inte av det, det är ju de som har det dåligt. Det är ett riktigt lyxproblem på det viset.

Så vad lär vi oss av det här? Hur ska vi rycka upp oss och bli mer som franska satiriker?

– Vad man än har för scen så går den att använda till något vettigt. Men att dela saker på facebook verkar tyvärr ha blivit det nya sättet att ta ställ-ning på.

Komiker efterlyser bättre komiker

text NIKLAS EVERSbild VALENTINA CALÀ

vin

cen

t w

estb

erg

9

1. THAILAND ERKÄNNER DET TREDJE KÖNET”Det finns inte enbart män och kvin-nor utan vi måste beskydda personer av alla kön”, säger Kamnoon Sittisamarn,

talesperson för grundlagsarbetsgruppen. Bra Thailand! Det skall vara lika för alla

människor oavsätt kön eller sexuell lägning. Många andra länder skulle kunna lära sig mycket av detta.

2. LOPPIS PÅ FACEBOOKNu för tiden behöver du inte längre gå

utanför dörren för att köpa second hand. De senaste månaderna har grup-per som ”Kallio kierrättää” och ”Ara-

bianranta kierrättää” spridit sig som en löpeld på Facebook. Konceptet är enkelt.

Man lägger upp en bild på det man vill sälja och så den som är snabbast att kommentera får köpa det. Man måste bo eller komma med varan till den stads-del som gruppen hör till.

3. LINA THOMSGÅRD OCH JASON DIAKITÉ I PÅ SPÅRET

Lina Thomsgård och Jason ”Timbuktu” Diakité medverkar i årets På Spåret och visar att man kan vara allmänbildad även

om man är lite yngre. Liverfarenhet är inte allt. Heja heja!

Studentbladets stjärnglans och bajslukt

1. ÅRETS OSCARNOMINERINGAR Oscarnomineringarna släpptes i januari

och listan är inte så imponerande. Det är den vita mannens år. Igen. Varenda

en av de 20 nominerade i år är vita, och inte heller en enda kvinnlig skribent eller regissör. Av nomi-

neringarna för bästa film är alla för-utom en film (Selma) om den vita mannens försök att överkomma hinder och lyckas trots motgångar. Undrar om allt detta har att göra med att Oscarsa-kademin som nominerar är till 93 procent vita och 76 procent män. Kanske dags att uppdatera kom-mittén?

2. RYSSLANDS LAG OM ATT (BLAND ANNAT) TRANSEXUELLA INTE FÅR

KÖRA BILDen ryska regeringen ska införa en lag om att personer med ”menta-

la stör- ningar” inte ska få köra bil, och då där ibland också transexuella personer. Det här är en klar kränkning av de mänskliga rättigheterna. Put-te har nog tagit diskriminering till en helt ny nivå.

3. TIPATON TAMMIKUUEtt sådant överskattat försökt till att vara

en bättre människa. I slutet av december svämmar sociala medier över av duk-

tiga människor som ska vara utan sprit i en månad. I slutet av januari

har ändå majoriteten misslyckats och säger stolt att de skulle nog klarat det om de ville, men de har så bra självdiciplin så de kan ändå välja att dricka. Dessutom, varför behöver man göra en så stor grej av det? Man kan vara alkoholfri i en månad utan att kalla det tipaton. Nej. Skippa det nästa år.

Bajslukt Stjärnglans

Det här är saker vi tycker är toppen och saker som vi tycker luktar lite illa. Det kan röra samhälle, uttalanden eller mediala händelser. Som till exempel när Thailand tar ett steg mot ett mer jämställt samhälle

eller fåniga påhitt som tipaton tammikuu.

10

Entreprenörsboom i studievärlden

DET ÄR TIDIG FÖRMIDDAG då Mari Huotari stiger in i värmen från den slaskiga och mörka januarimor-gonen i Helsingfors. På några minuter har hon dragit fram sin dator och slagit sig ner vid ett bord för att jobba. Den här förmiddagen är Helsingfors univer-sitets lokal på Berggatan, ett stenkast från järnvägs-stationen, hennes arbetsplats.

Huotari hör till den första generationens företa-gare som puffats in i entreprenörskapet av Helsinki Think Company. Tillsammans med kollegerna och studiekompisarna Mira Rantakeisu och Antti Huotari driver hon företaget Kiesus som utvecklar läromedel för religionsundervisning.

– Vi deltog i bootcampen förra året. Att teologer skulle kunna vara företagare är inget som lyfts fram speciellt mycket i utbildningen så det känndes lite konstigt i början. Men nu har det börjat rulla på, sä-ger Huotari.

Academic Bootcamp är en årlig introduktion till företagande och entreprenörskap som Helsinki Think Company ordnar för univeristets studenter. I krasch-kursen ingår bland annat föreläsningar, workshops och en exkursion till en rad företag i Sverige. År 2014

rymdes cirka 10 entreprenörsteam med på resan. – Man fick ansöka om platserna till kursen och vi

lyckades knipa en av dem, säger Huotari.

HELSINKI THINK COMPANY är en förening som grundats och finansieras genom ett samarbete mel-lan Helsingfors univeristet och Helsingfors stad, men all verksamhet sköts av studenterna. Tanken är att de ska kunna skapa sina egna arbetsplatser, att öka uni-versitetets infyltande i samhället och i det långa loppet dra in mera pengar till både universitetet och staden.

Huotari är i full fart med att berätta om hur Kiesus ännu är ett litet företag i startgroparna då hennes två kollegor, Mira Rantakeisu och Antti Huotari, stövlar in i lokalen. Alla tre jobbar ännu bara på deltid med företaget vid sidan om studier och annat jobb.

– Just nu satsar vi på att etablera vår position och skaffa fler kunder, säger Rantakeisu.

Rantakeisu berättar också att det kändes osäkert att dra i gång ett startup-företag.

– Det här är inte vanligt bland teologer så det var svårt att ta första steget. Men vi tänkte till slut: varför inte?

Satsningen på entreprenörskap är ingenting unikt

för just Helsingfors universitet. De senaste åren har entreprenörföreningar dykt upp i så gott som alla stora städer, och många högskolor har grundat sina egna entrepreneurship societies.

Den stora förebilden är Aalto Entrepreneurship So-ciety, Aaltoes. En förening som drogs igång av stude-rande år 2009, redan innan Aalto-universitetet hade grundats. Aaltoes startade snabbt en rad program för nya startup-företagare, bland annat Startup Sauna och Summer of Startups. Den här sortens program har inspirerat flera andra föreningar som till exem-pel Think Companys Academic Bootcamp. Också den snabbt växande startup-konferensen Slush har sina rötter i Aaltoes.

STUDERANDE VID HANKEN var också tidigt ute och grundade föreningen Hanken Entrepreneurship So-ciety, Hankenes, år 2009. Sedan dess har studerande från Arcada gått i samma fotspår genom sin förening Arcada Entrepreneurship Society, AES, som grunda-des 2013. Också Helsinki Think Company fick fart på verksamheten 2013.

De här föreningarnas verksamhet skiljer sig en

text & bild NIKLAS EVERS

Enligt Jaan Siitonen ligger Think Company på gatunivå med stora fönster så att vem som helst ska kunna droppa in på en kopp kaffe.

Ännu används analoga visitkort i nätverkandet.

Föreningar som satsar på företagande och entreprenörsskap dyker upp som svampar ur jorden på alla studieorter. I riktig internationell business-anda kallar de sig för entrepreneurship societies. De

är övertygande om att de kan förändra världen, och de kan ha rätt.

11

aning, mest på grund av de olika studieinriktning-arna. Men de har alla mer eller mindre samma hu-vudmål: Att skapa förutsättningar för unga entre-prenörer att lyckas.

I Åbo har Boost Turku, en entreprenörsförening som grundats av Noviastuderande, redan skapat över 100 arbetsplatser. Den färskaste föreningen är Vaasa Entrepreneurship Society som officiellt körde i gång verksamheten i Vasa i januari 2015.

Och det här är bara början, åtminstone om man ska tro personalen på Helsinki Think Company. Laura Ekholm, Tyyra Linko och Henri Virta studerar alla vid Helsingfors univeristet och jobbar deltid som värdar för Think Companys utrymmen. Den här morgonen har de träffats för att planera föreningens vårsäsong.

– Vi har en enorm potential, men det behövs fler intresserade studenter. Får man drömma är ju hu-vudmålet stora utrymmen i centrum av Helsingfors där vi tillsammans skapar företag som förändrar Fin-land och världen, säger Virta.

VÄRDARNA GÖR ALLT för att föreningens utymmen ska kännas som ett andra vardsgsrum. Dörren är all-tid olåst, man har lyft in soffor i lokalen och i köket sitter folk och arbetar på armlängds avstånd från en puttrande kaffekokare. Lokalen på Berggatan för tan-karna till den överdrivna avslappningsfaktorn hos mo-derna IT-företag. Bara flipperspel, sittsäckar och tv-spel saknas. För att locka flera unga entreprenörer vill värdarna satsa ännu mer på trivseln och atmosfären.

– Folk ska känna sig hemma när de kommer hit, säger Linko.

– Vi tror att när människor träffas, diskuterar och stöder varandra så ökar också chanserna att lyckas. Det är mycket bättre än att sitta ensam hemma och jobba med sin startup, säger Virta.

I dag har Think Company en lokal i centrum och en i kampuset i Vik. Inom kort kommer en mycket större enhet öppna i det gamla universitetsbibliote-ket i Mejlans och om några år ska alla kampus ha ett eget Think Company. Värdarna menar ändå att Hel-singfors inte blir för litet för alla de olika entrepre-nörsföreningarna, eftersom de inte är rivaler.

– Aaltoes och AES har större fokus på det tekniska. Här satsas det mer på sociala innovationer. Vår stora fördel är att alla här har olika bakgrund, säger Virta.

Virta fortsätter att spekulera kring varför det i Fin-land sitter ingengörer på de flesta chefspositionerna inom företagsvärlden, följt av ekonomer och jurister. Under diskussionen kommer gruppen fram till att det är kulturen som är orsaken till att övriga studieinriktingar är underrepresenterade i företagsvärldens toppskikt.

– Det är mer kreativt med tvärvetenskapliga sam-arbeten där folk kan olika saker. Men ett stort pro-blem är att företagandet inte lyfts upp i studierna

tillräckligt mycket, speciellt bland humanister, sä-ger Ekholm, som själv studerar etnologi.

Ser man till de senaste årens entreprenörstrend verkar det vara hetare än någonsin att som stude-rande starta eget. Från föreningarnas, högskolornas och universitetens håll ses trenden som en möjlig lösning på den höga arbetslösheten bland akademi-ker. Enligt Akava fanns det år 2014 närmare 42 000 arbetslösa högutbildade. Det är 5000 fler än 2013, en ökning på 16 procent.

Men fungerar det här vekligen? Är det värt risken att bli företagare istället för att kämpa om en arbetsplats inom den offentliga sektorn? Enligt Jaan Siitonen, som

skriver sin pro gradu-avhandling om Helsinki Think Company, måste trenden ses ur ett längre perspektiv.

– Om man i dag gjorde en utvärdering av hur det gått så skulle det vara lika bra att lägga ner allting direkt. Men tittar man framåt fem eller tio år ser det bättre ut. Jag tror att vi år 2018 kommer att se många lyckade företag, säger Siitonen.

HELT LYRISK ÖVER STATUP-TRENDEN ÄR Siitonen ändå inte. Enligt honom så vinner inte småföretag över de stora på alla fronter. Han riktar också kritik mot ideologin inom startup-världen.

– I startup-världen överlever bara den starkaste och allt är mycket individualistiskt. Jag är rädd att det kan föra med sig ett nyliberalistiskt tankesätt. Vi måste också komma ihåg att satsa på gemenskapen. Alla kan inte vara starkast.

Enligt Siitonen är startup-scenen och entrepre-nörsskapet viktigt, men en aning uppblåst. Han me-nar att du i dagens Finland framför allt behövs in-traprenörer, förnyare inom stora etablerade företag och organsiationer. Men det är en svår balansgång. Samtidigt som Siitonen uttycker oro för det tuffa fö-retagsklimatet efterlyser han en mera vågad kultur inom startup-världen.

– Det största problemet är det finländska tanke-sättet. Vi är självkritiska och vill varken sälja in oss själva eller det vi gör. Det här måste vi bli bättre på, säger Siitonen.

Nästa bootcamp på Helsinki Think Company drar i gång i februari. De två senaste kurserna har inte haft något speciellt tema men i år kommer fokus att lig-ga på hälsovård. Enligt de färska entreprenörerna på Kiesus, som fick foten in i företagsvärlden efter fjol-årets kurs, är mer specialiserade kurser att föredra.

– I fjol hade alla ganska olika idéer och när vi und-rade någonting fanns inte alltid någon som kunde svara på våra frågor, säger Rantakeisu.

Trots minimala förhandskunskaper om företagande och entreprenörsskap verkar de tre teologistuderan-dena ha kommit en bra bit på vägen med sin affärsidé.

– Nu får vi skapa sådana läromedel som vi själva alltid velat ha, säger Huotari.

”Vi tror att när människor träffas,

diskuterar och stöder varandra så ökar också chanserna att lyckas”

Henri Virta fungerar som chef för värdarna, eller ”student captain”

“Every night when I put my children to sleep I tell them four things which remind me of Slush: dream, believe, work hard and succeed”. Så inledde statsmin-ister Alexander Stubb öppningsceremonin av startup-konferensen Slush i november 2014. Bild: Sami Valikangas

Enligt värdarna Laura Ekholm och Tyyra Linko jobbar man bättre till-sammans.

12

NÄR EN ENHET UPPSTÅR, vilket är byråkratspråk för att en liten mysig familj bildas, får föräldrarna inte längre studiestödets bo-stadstillägg. I stället har de rätt till det allmänna bostadsstödet som är bundet till ens inkomster.

– Det kan gå så att det allmänna bostadsbidraget är lägre för tre personer än vad studiestödets bostadstillägg var för två personer.

Men man måste komma ihåg att man får det allmänna bostadsstö-det även under sommaren, förklarar Tiina Häkkilä, koordinator för

sociala ärenden vid Folkpensionsanstalten.

STUDIESTÖDETS BOSTADSTILLÄGG bestäms enbart utifrån hur mycket en betalar i hyra. Så länge ens hyra är högre än eller 252 euro i månaden får man fullt stöd av FPA.

Det allmänna bostadsstödet bestäms dock på lite fler grunder. Det kan handla om hyran enligt FPA är skälig och bostadens skick, för

att nämna exempel.

UTAN ETT BARN FÅR TVÅ STUDERANDE sambon som hyr en bo-stad med en månadshyra på 700 euro sammanlagt dryga 1000

euro i månaden. Detta om man endast räknar in studiestödet och bostadstillägget – inga lån och inga sidoinkomster.

Om samma par fortsätter lyfta studiestöd när de får barn kom-mer barnets mamma att få en moderskapspenning på runt 600

euro i månaden. Bostadsbidraget höjs även lite. Slutsumman blir runt 1750 euro i månaden. Detta gäller förstås endast den period som moderskapspenningen betalas ut. Dock är det endast mamman som kan lyfta både studiestöd och moderskapspenning - pappan måste välja endera sort.

OM EN AV FÖRÄLDRARNA ARBETAR börjar en se skillna-derna i hur högt stödet blir. Vi tar ett heteronormativt hushåll

där modern lyfter studiestöd, får moderskapspenning och inte arbetar. Fadern job-bar lite mer än vad studiestödets inkomstgräns tillåter – han tjänar ungefär 1500 euro i månaden.

I detta fall kommer hushållet att få in runt 260 euro i månaden i bostadsbidrag. Som kontrast kommer samma hushåll att få ungefär 600 euro om ingen arbetar.

ETT TREDJE EXEMPEL är FPA:s drömexempel, som helt och hållet hålls inom in-komstramarna och studerar flitigt. Denna gång är barnet lite äldre och ingen av föräldrarna tar ut en föräldraskapsledighet. Båda skriver sin gradu, får in de stu-diepoäng som krävs och jobbar på sidan om.

De tjänar strax under 700 var i månaden. Hyran är den samma, 700 spänn plus el och vatten. Det bostadsbidrag som hushållet får är strax un-der 500 euro. Den sammanlagda inkomsten för hushållet blir strax under 2500 euro.

SÅ, VAD REKOMMENDERAR Folkpensionsanstalten stu-derande föräldrar att göra för att kunna leva ett ekono-miskt sett gångbart liv? Det lönar sig att ta studielån och blir klar inom utsatt tid, säger Tiina Häkkilä på FPA.Inget nytt under solen med andra ord.

ALLA FALLER SJÄLVKLART INTE under samma heteronormativa kärnfamiljsdefinition, och på vis-sa punkter är informationen begränsad – ensamstå-ende pappor eller adoptivföräldrar, för att inte tala om samkönade par med barn.

I ETT REGISTRERAT samkönat förhållande, där den ena föräldern har adopterat ett barn, har till exempel endast den ena partnern rätt till föräldraskapspen-ning. Det går att dela upp penningen så att föräldrarna

sköter om barnet vid olika tidpunkter. Det uppstår dock många frågor om hur detta fungerar i ett stude-rande samkönat pars hem – kan en lyfta studiestöd samtidigt som en får föräldrapenning?

UNDER RUBRIKEN “regnbågsfamiljer” på FPA:s hemsida står det: “Parterna i ett registrerat parför-hållande har oberoende av kön rätt till faderskaps-penning”. Något klingar fel i den formuleringen när en sätter på genusglasögonen.

”Kan en lyfta studiestöd samtidigt

som en får föräldrapenning?”

KOMMENTAR

Låna, jobba och studera när du blir förälder

text AXEL BRINK

Om två studerande sambon får barn tillsammans sker några förändringar i de bidrag man vanligtvis får. Men hur förändras det? Här följer några exempel.

AXEL BRINK

13

BOKEN: Meningen med hela skiten av Nina Åkestam

Mening med hela skiten är en bok om att prioritera och hitta sig själv. Det är

en modern självhjälpsbok om att vara ung, vilja prestera och jobba alldeles för

mycket. Peppande, vettig och underhållande.

PODDEN: Oraffinerat

Oraffinerat är radio Vegas nya podcast med Patrick Stenbacka. Stenbacka intervjuar välkända personer om deras liv och kar-riär. Lite som finlandssvenska Värvet (riks-

svensk podcast som intervjuar kändisar). Ni kan lyssna på den på arenan.

FILMEN: Back to the Future

I år är det trettio är sedan Marty McFly (Michael J. Fox) reste i tiden för att besöka framtiden, det vill säga nutid.

Se filmen och begrunda över alla häftiga saker som de förutspådde att skulle finnas.

En klassiker som man kan se om och om igen, och förundras över hur tekniken utvecklas.

21 oktober 2015 är datumet han reste till, så vi får

vänta med spänning om han dyker upp. Eller har han redan kommit?

SERIEN: How to Get Away with Murder

Tv-serien How to Get Away with Mur-der började redan hösten 2014 men har fått alldeles för lite uppmärksamhet en-

ligt mig. Serien handlar om några ambitiösa ju-

riststudenter som tillsammans med deras briljan-ta brottmålsadvokat och tillika lärare jobbar med olika brutala utredningar. Spännande och intres-sant på samma gång.

Skaparen är den kända Shonda Rhimes som tidi-gare gjort serierna Grey’s Anathomy och Scandal.

BLOGGEN: annehietanen.ratata.fi

Anne Hietanen har bloggat ett bra tag, och är en av veteranerna i den finlands-svenska bloggvärlden.

Hennes blogg har hållit samma kvalité ge-nom alla år och den är fortfarande lika rolig

och ärlig som den var i början, det är inte alla som lyckas hålla kvar det.

Om man vill bli underhållen ska man helt klart kolla in hennes blogg.

Fem tips för februari

I varje nummer kommer Studentbladet lista fem tips inom olika områden. Saker som vi tycker är värda att

kolla in. Tveka inte att ta kontakt på red@stbl.fi om du har något du tycker vi borde tipsa om.

13

text JENNA VIERINEN

14

SOJAJOGURTEN OCH BÖNORNA verkar lämna butikshyllan i god takt. Vegaa-nihaaste utmanar finländare att under januarimånad avstå från allt anima-liskt i föda, dryck och i andra sam-

manhang om man så vill. Vegaaniliitto och Oikeutta Eläimille står bakom utma-

ningen för andra året i rad. På webbsidan Vegaani-haaste.net erbjuds information om vegankost, recept och stöd av personliga tutorer. Vegangemenskap er-bjuds också på sociala medier.

Anna Nieminen är en av de 90 frivilliga vegantu-torerna i Oikeutta Eläimille. Vanligtvis sprider orga-nisationen information om djurens rättigheter och förhållanden i industrin, nu fokuserar de på att lyfta fram det positiva med veganism.

− Syftet med utmaningen är att sprida vetskapen om livsstilen och att sänka på ribban att pröva på vegankost. Det kan hända att någon fortsätter med det om de märker att det passar dem. Vi erbjuder stöd och tips året runt.

FÖR ATT KONKRETISERA NYTTAN av att vara ve-gan redan i en månad säger Nieminen att man kan tänka efter hur många djur man egentligen äter i året. Djurindustrin smutsar också ner miljön på olika sätt.

– Redan en månad som vegan minskar på koldioxid-avtrycket. De negativa miljöeffekterna minskar i takt med mängden konsumerade djur, säger Nieminen.

Utmaningen har samlat över dubbelt så många del-tagare i år jämfört med fjolåret. Bland de 3000 del-tagarna testar också ett antal politiker, musiker och författare på en annorlunda vit månad.

För studerande Saga Mannila håller veganjanuari redan på att bli en tradition.

− DET BÖRJADE FÖRRA ÅRET MED att vi kom på idén med några kompisar. Vi hade frossat i fisk och ost hela julen och tanken om en slags renande kur kändes välkommen.

Att lämna bort animaliska produkter var lätt för Mannila som inte ätit kött från landdjur sedan 2008. I vanliga fall äter hon ibland fisk och ost för smakens skull och vill inte begränsa sig för mycket. Hon anser sig må bra av vegankost men är inte färdig att anta veganism som en livsstil.

− För vissa är mat ett heligt ämne. Jag tycker männ-iskor borde problematisera sitt köttätande. Det är inte hållbart att fortsätta med köttproduktionen i sådan här takt, säger Mannila.

Lukas Rusk håller med att den ekologiska as-pekten är viktig vid sidan om hälsa och etik. Han har varit vegan ända sedan april 2013. Han testa-de livsstilen i en månad, men såg ingen orsak att återvända till det gamla. Rusk anser att det är lätt att vara vegan i Helsingfors. Under sin tjänst som militärmusiker var tillgång till vegankost inte alltid helt lätt, men utöver det har han inte mött värre

utmaningarna. Ibland möter Rusk fördomar och oförstånd.

− Fortfarande kan människor ställa dumma frågor så som ”Var får du ditt protein ifrån?” eller ”Äter du stenar?” Människor kan ha fantastiska idéer om ve-ganer, säger Rusk.

Han har inte deltagit i veganutmaningen men tyck-er det är bra med att visa folk hur lätt det är att leva utan animaliska produkter.

Vad skulle hända om alla blev veganer, Anna Nie-minen?

– Det skulle vara väldigt fint, men tyvärr är det ren utopi. Naturen och djuren skulle må bra och kli-matproblemen skulle bli lättare att lösa. Ju fler som ens prövar veganism desto bättre, säger Nieminen.Källor: fineli.fi, vegaaniliitto.fi, ravitsemusneuvottelukunta.fi, wwf.fi/ruokaopas, Oikeutta Eläimille, dokumentärerna Earthlings, Food Inc., Forks over Knives

Många aspekter - etik, livssyn, hälsa, miljö och känslor - gör att begreppet vegan inte är så lättsmält för alla. Varför väljer vissa bort animaliska produkter ur sitt liv?

VARFÖR VEGAN?text & BILD LILIAN TIKKANEN

• Veganutmaningen (Vegaanihaaste) går ut på att under januarimånad avstå från allt animaliskt i föda, dryck och i andra sammanhang om man så vill.

• Organisatörerna Vegaaniliitto och Oikeutta Eläi-mille bjuder på information om vegankost, recept, personliga tutorer och gemenskap på sociala medier.

•Över 3000 deltagare, bland dem kända personer så som Li Andersson och Paleface, testar på en an-norlunda vit månad.

VEGAN FÖR EN MÅNAD

15

Veganism är både lätt och svårt

MITT NYA ÅR BÖRJADE med ett beslut att vara vegan hela januari. Bara för att jag kan, vill jag bidra till en förbättring av miljön och problematisera modern djurpro-duktion. Jag ville också uppleva

vardagen ur en vegans synvinkel för att vidga mina vyer.Det är både lätt och svårt att äta

vegankost på heltid. Att ta paus från fisk och den månatliga getosten klarar jag

bra, det är gott men inte omöjligt att avstå från. Butikshyllorna har mer vegetarisk föda än animalisk. Att tillreda mat och äta hemma är inte svårare än vanligt. Att äta lunch kan ibland vara jobbigt om studentrestaurangen inte erbjuder ett enda veganal-ternativ. Då måste jag överväga att gå någon annanstans eller att bara plocka från salladsbordet.

DET ÄR UPPENBART ATT VEGANISM kräver viljestyrka, tåla-mod och vetskap. Jag har fört en kamp inom mig: Varför inte bli vegan på riktigt? Det är möjligt. Det känns etiskt rätt. Men det finns öppna frågor jag inte har svaret på ännu.

Veganer ifrågasätts mycket oftare än allätare för att ha bris-ter i näringsintaget, men allt handlar inte bara om hurdan mat man stoppar i sig. Enligt forskning kan exempelvis rikligt bruk av animaliska produkter, alkohol och kaffe hämma absorptio-nen av näringsämnen. Sällan ifrågasätter folk de negativa häl-soeffekterna i en ”normal” livsstil.

JAG UPPMUNTRAR ALLA att ta reda på vad de konsumerar och äter. Du kan alltid reflektera, testa och variera. Finns det hållbara argument för en livsstil som äter upp världens resurser, smutsar ner vår gemensamma planet och orsakar lidande? Det finns al-ternativa sätt att leva, och i dag har vi alla förutsättningar för det.

LILIAN TIKKANEN

Pasta med tomatsås2 personer

• 500g tomatkross med örter • oliver enligt smak• en zucchini• ca. 200-250g mörka bönor• en rödlök• 1-2 klyftor vitlök• en nypa peppar och salt• Färsk basilika eller rucola

Skär zucchinin och löken i passliga bitar och stek dem med vitlöken i rypsolja. Tillsätt lite vatten och tomatkrosset i pannan eller kastrullen. Låt puttra på låg värme och tillsätt hela eller skurna oliver, bönorna och extra kryddor. Låt puttra tills du är nöjd med smaken, ca. 5-10 minuter.

Koka en passlig portion pasta i en skild kastrull. Servera med färsk ba-silika och rucola, i stället för ost kan man strö på jästflingor.

Det finns otaliga tips, recept och inspiration på webben för den som vill äta veganskt. Bloggar, instagramkonton och facebook-sidor svämmar över av både simpla och utmanande recept. De här recepten är testade, enkla och bergssäkert smakande. Men

låt kreativiteten flöda - smaka, testa och blanda oväntade ingredienser!

Mjukglass av banan2 personer

• 5 bananer• Vatten, saft, växtdryck, eller kokosmjölk• mullbär, gojibär, kokosflarn, kakaonibs eller mysli

Skala bananerna och frys in dem i en påse över natten. Innan tillredning, låt bananerna tina i 15 minuter och skär dem i mindre bitar som är lätta att mixa.

Mixa några bananbitar åt gången med minst 2 dl vätska tills du har en slät massa. Portionera

i skålar eller glas. Om du i misstag lade i för mycket vätska - ingen fara, det blev en smoothie!

Strö på mullbär, gojibär, kokosflarn, kakao-nibs eller mysli och avnjut genast!

Tips: Man kan också använda citronsaft i stället för vatten. Färsk basilika smakar fräscht i glas-sen.

16

GRATIS FYRK?text NIKLAS EVERS

Det senaste året har gräsrotsfinansierade innovationer, på engelska crowdfunding, tagit fart på allvar. Uppsvinget är synligast på den stora

internationella sajten Kickstarter men också i Finland är gräsrotsfinansiering en växande trend via sajten Mesenaatti.

Majoriteten av de som söker gräsrotsfinansiering i Finland behöver pengar för att förverkliga diverse konstprojekt. Någon behöver tusen euro för trycka upp en bok med bilder på sina kattungar och en an-nan vill grunda en biograf i sin källare.

Under vintern har det dessutom dykt upp en hand-full politiker som behöver lite extra fyrk inför riks-dagsvalet. Men i den tråkiga sörjan av konstprojekt finns ett fåtal guldkorn värda att uppmärksamma. Studentbladet presenterar här tre beundransvärda projekt som till vår stora besvikelse inte nådde hela vägen fram.

1. RIIKO SAKKINENS LAMBORGHINI HURACÁN

Riiko Sakkinen gjorde i hös-tas ett tappert försök att

gå i konstnären Marcel Duchamps fotspår. Du-champ är känd för att

ha ställt ut massprodu-cerade föremål som konst

i början av 1900-talet, bland annat konstverket Fountain från

1917, som bestod av en signerad pissoar. Sakkinens plan var att köpa en lyxig sportbil, en

Lamorghini Huracán, för att uppmärksamma klass-skillnader i samhället. Sakkinen skulle själv ta bilen i bruk och därmed ställa ut den längs med motovägar och gator i Finland.

Finansiärerna måste minst bidra med 1000 euro till konstprojektet vars huvudmål låg på 230 000 euro. Som belöning till finansiärerna erbjöd Sakkinen ett par använda och signerade kalsonger. Då insmalingen stängde på julafton hade projektet nått en finansie-ring på 3000 euro.

2. FISKA TILLSAMMANS Kimpassa kalaan, eller

fiska tillsammans, är kanske det mest hjärs-skärande projektet vi

stött på. Tanken var att ge personer med funk-tionsnedsättning en chans att komma ut och upp-leva naturen. En stor del av projektet gick ut på att finansiera en båt som skulle specialutrustas för deltagarnas behov.

Enligt initiativtagarna kunde personer med funk-tionsnedsättning tas med ut på utflykter i skärgår-den med möjlighet att fiska, grilla korv och bada. Den specialutrustade båten skulle också kunna delta i räddningsoperationer av olika slag.

Målet av att samla ihop 100 000 euro och projek-tet skulle ha blivit av också med ett startkapital på 80 000. Men då tiden för finansiering löpte ut vid årsskiftet hade inte en enda euro samlats in.

3. FINNISH UTOPIA. Projektet Finnish Uto-pia skulle bli en pjäs, en konstutställnig och en posesisam-ling av konstnären och författaren Al-beniz Clayton. Clay-tons storslagna och nå-got utopistiska idé var att hela konstprojektet skul-le förverkligas både på engelska och finska.

Tanken var att berätta om finländaren Toivi Uusi-kallio som emigrerade till Brasilien år 1927. Uuskal-lio ville tillsammans med sin fru Liisa och vännerna Frans Fagerlund, Enok Nyberg och Eino Kajander läg-ga grunden till en finsk koloni i Penedo, i närheten av Rio de Janeiro.

Albeniz Clayton fascinerades av finländarnas idé om att grunda ett religiöst, vegetariskt och absolu-tistiskt samhälle på andra sidan jordklotet och ville via kosnten hedra deras minne.

Målet var att samla in 30 000 euro via gräsrotsfi-nansiering. Då tidfristen gick ut hade konstprojektet fått ihop noll euro.

16

17

DE STORA MODEVECKORNA inleddes i slutet av jaunari, men redan i höstas fick vi en för-smak på trenderna som väntar på varmare vä-der. I vår kommer du som är färgstark ha lätt att bära trender, men också du som vill hålla det nertonat och klassiskt hittar något i din smak. I vår är det äntligen dags att glömma det som heter herr- och damplagg, och fritt börja välja och vraka i kläddjungeln.

När vi går mot en ljusare vår försvinner de murriga, mörka färgerna vi burit hela vintern. Ska vi tro designers som Carin Wester och Fi-lippa K kommer pastellerna ta över polomark-naden, vilket känns skönt efter en säsong av ylletyg och svart på svart. Både du som bär damkläder och herrkläder kan glädjas åt att den klassiska stilen stannar, om än i en ny tappning. Lätta material som siden kommer att få värma oss (ja, även här under den fin-ska våren). Ett säkert kort gällande ytterplagg i vår är kavajen, både för damer och herrar. Dubbel-knäppt eller engelsk stil har ingen skillnad. Ett tips till er damer - herrsidan har ett fan-tastiskt utbud.

DET ABSOLUT ROLIGASTE TRENDEN som lyser starkt i vår är de psykedeliska blom-mönstren. Bland annat Burberry Prosum, Acne Studios och Maison Kitsuné presen-terade en hel del av denna trend, och vad andas väl mera vår än riktig flower power á la 70-tal?

Låt färgerna och mönstren ta plats och våga mixa vilt. Vid kommande finare tillfällen är det dags för männen att kombinera kostym med en blommig skjorta. En näsduk i vack-ert orientaliskt mönster slarvigt instoppad i bröstfickan fungerar också.

Det som ännu stannar kvar är den spor-tiga stilen. Med ett par vita snygga sneakers på fötterna, behagliga material på kläder-na och en ryggsäck i handen kommer du se lika modemedveten ut som du känner dig bekväm.

Att klä sig trendigt behöver heller inte betyda en helt ny garderob. Många budget-alternativ finns, och gräver man tillräckligt långt in i garderoben kan man hitta riktiga

guldkorn. Klassisk, färgsprakande, bohemiskt eller sportigt, allting handlar om rätta acces-soarer. Köp en billig blommig sjal för säsong-en, kombinera dina chinos med colleagetröja och sportskor, eller fynda en färgglad skjorta på secondhand.

Trenderna är nästan samma för kvinnor och män, så utbudet är stort när det kommer till att hitta nyckelplagg för våren.

DAMER KAN LÄGGA DESSA TRE TRENDER BAKOM ÖRAT:

1.BOHEM. Tänk blommor och mönster. Det kommer krylla av blommor i både budget- och exklusiva butiker i vår! Och varför inte satsa på en längre frisyr med flätor och blom-mor i håret?

2.UPPFRÄSCHAD KLASSISKER. Ton-i-ton går alltid hem i modevärlden, men vill du frä-scha upp din klassiska garderob kan du prö-va en pastellgul färg eller blanda in material som mocka. Mockaskjorta under en kavaj är otroligt snyggt.

3.FÄRGBOMB. Våga klä dig färggrant! Gröna shorts, röd skjorta eller blåa solglasögon. Kan-ske det finns några gamla skatter i din mam-mas garderob?

FÖR MÄNNEN KAN DESSA TRE TRENDER VARA BRA LEDORD:

1.BOMBER. Äntligen är bomberjackan här. Och då är det ingen modell som får dig att tänka på dåliga högstadieminnen, utan en uppdaterad, snygg modell som passar de flesta stilar. Det finns ofta billigare varianter på nätet.

2.MARIN. Klassiskt till våren. Tänk randigt, mörkblått, vitt och cognac. Tillsammans med den marina stilen fungerar guldaccessoarer otroligt bra!

3.MÖNSTER-MANI. Nu är det dags att våga mönstra på. På slipsen, näsduken, på skjortan, eller byxan. Skaffa ett par mönstrade sneakers eller ett mönstrat bälte till trenchen.

text JULIA HOLMQVIST

Även om vi knappt hunnit återhämta oss från klädkrisen inför nyåret så lurar vårens trender bakom hörnet och det är dags att damma av de ljusa byxorna och den gula skjortan. Vårens trender för både herrar och damer bjuder på färgsprakande kreationer och flowerpower ut i fingertopparna. Men det behöver inte vara dyrt att klä sig trendigt i vår, och aldrig har det varit lättare att dela garderob med din pojk- eller flickvän!

VÅRENS TRENDER

MICHELLE KJELLMAN, Estenomstuderande

En av grundarna av autre.fi, bloggar på www.autre.fi/bloggar/widners- Nu till våren satsar jag på klassiska plagg i natur-

liga färger. Högst upp på min önskelista är en kritvit kavaj

och ett par slitna blåa jeans. Det enda riktigt trendiga plagget jag

vill ha är en playsuit i mönster.– Mina bästa shoppingtips för en mindre budget

är att kolla runt på loppisar, bloppisar och att byta kläder med kompisar. Ett annat tips är att man skriver en lista på saker som man behöver och aldrig köpa något som inte funnits på listan på minst en vecka. På det viset slipper man oanvändbara impulsköp.

JENNIE POMOELLBloggar på fashionfusion.com

– Jag kommer investera i en ny skinnjacka och i stora, ljusa, stickade tröjor som man kan använda under skinnjackan eller senare under sommarkvällar till

exempel tillsammans med ett par jeansshorts.

– Budgetshopping är lättare i dag med all näthandel. Jag skulle

hålla ögonen uppe för alla möjliga reor. Genom att googla reakoder kan man också hitta bra alternativ. Ett annat tips är alla loppisar som finns på facebook t.ex. semi-merkkien flea market och laatumerkkien flea market.

HEIDI LITHÉN, Styliststuderande

– Jag kommer satsa på en skräddarsydd kavaj eller kostym. Som studeran-de kan det vara dyrt att skräddarsy men kavajen kan användas till så många

olika tillfällen att det är värt sitt pris i det långa loppet.

– För att shoppa smart ska du först gå igenom garderoben och

fundera vad du verkligen behöver. Is-tället för att beställa från nätet går jag till butiken för att ifrå-gasätta behovet och fundera över material, färg och form. Man sparar mer är vad man tror på att handla med eftertänksamhet.

Tre personer insatta i modevärlden berättar vilket nyckelplagg de har i garderoben i vår, och ger tips på hur man shoppar med en budget..

1818

Personlighet viktigare än papper

text JENNA VIERINENbild EMILIA NYBERG

DEN HÄR TIDEN PÅ ÅRET finns det en enda sak som är på alla studerandes läppar, sommarjobb. Ansökningarna är i full gång, men vad är det egent-ligen man skall tänka på när man söker sommar-jobb? Och hur skall man göra för att landa dröm-jobbet?

Studentbladet besökte jobbmässan My Future Work på Arcada i Helsingfors för att höra vad några populära arbetsgivare söker efter.

KÅRKULLA SAMKOMMUN finns överallt i Fin-land och jobbar med människor. Det viktigaste när det kommer till att jobba på Kårkulla är språket, man ska prata svenska och ha ett bra språk, och vara social. När man söker jobb inom den bran-schen och främst hit, är det viktigt att man lyfter fram sin utbildning. Vad det är och hur långt man kommit i sina studier, också om man har erfaren-het som är av vikt.

”Vad är det egentligen man skall

tänka på när man söker sommarjobb?”

Ansökningsrundan till årets sommarjobb har inletts och Studentbladet tar därför en närmare titt på hur det ser ut på jobbfronten i sommar.

–Sök nu! Vänta inte tills i morgon, lägg med allt du kan på cv:t och kontakta också arbetsgivare som inte annonserar, säger FFC:s ungdomssekreterare Tatu

Tuomela. Mer om sommarjobbsläget hittar du på nästa uppslag.

1919

EN AV SAKERNA SOM HÄNDER väldigt ofta är att de sökande inte vet vart det är de söker, så att ha koll på det är ytterst viktigt, men också att man skriver ansökan på rätt språk. Om man söker ett jobb på svenska, skriv på svenska och så vidare. Att sälja sig själv och vara lyhörd är andra saker som man ska tänka på.

Att kontakta arbetsgivaren utöver den officiella ansökan är också ett plus, det visar att man är in-tresserad. Kårkullas rekryteringsperiod pågår nu.

MILTTON ÄR EN KOMMUNIKATIONSBYRÅ som jobbar med bland annat PR och marknadsföring. För dem är sommaren en tyst period. Men de tar emot några få nya varje sommar. Däremot erbju-der de betalda praktiker under hösten och det är då som de tar emot mest ansökningar.

För Miltton finns det ingen rekryteringstjänst utan man behöver bara kontakta dem via mail. Det viktigaste är att man bifogar ett ordentlig cv och ett personligt brev. Miltton anser att det är viktigast att man skriver ett öppet och kreativt brev som avspeglar ens personlighet.

Det är också viktigt att man är insatt i fö-retaget och vad de gör, inte bara att man vet vad marknadsföring är utan att man också har läst på lite mer kring företaget. Det lönar sig också att kontakta företaget utöver den offi-ciella skriftliga ansökan för att visa att man är intresserad och entusiastisk.

ESBO STAD ERBJUDER en många olika sommar-jobb, både vanliga jobb och sådana som är för 16-18 åringar. Alla deras ansökningar går via deras rekryteringssida och det är senare de som kon-taktar de ansökande på basis av ansökningsblan-ketten. I deras ansökningar lönar det sig att vara noggrann och fylla i allting ordentligt.

Att ha arbetserfarenhet är alltid en bra sak, men i det här fallet kan det vara lika bra att ha hobbyn eller liknande som har med jobbet att göra som erfarenhet. När det kommer till att kontakta arbetsplatsen utöver den officiella an-sökan ses det inte i det här fallet som en fördel. Esbo Stad kontaktar när det gått igenom alla

ansökningar. Esbo stads ansökningar börjar i slutet av januari.

TALLINK SILJA ÄR ETT AV DE MER POPULÄRA ställena att sommarjobba på. De har både jobb på land och på båtarna med varierande uppgif-ter. De söker trevliga och bra typer som är bra på att prata. Det är en fördel om man är bra på att sälja eller har utbildning som relaterar till det, men det finns också jobb på båtarna där detta inte är lika viktigt.

Att tänka ”outside the box” och vara genuin i ansökningarna är bra. Att anpassa sin ansökan efter det jobb man söker och lyfta fram sina bästa egenskaper är smart. Ansökningarna sker via nätet och att kontakta utöver det här är inte nödvändigt eftersom nätansökningarna ger bra möjlighet att lyfta fram allt viktigt.

DET PRATAS OM ARBETSGIVARE ser kritiskt på luckor i cv:t, alltså tidsperioder man har varit utan arbete. Alla som vi pratade med var av den åsikten att luckor inte nödvändigtvis behöver vara något dåligt, bara man kan motivera eller har ett ärligt svar på anledningarna till luckorna.

Även om alla arbetsgivarna ovan är liknande kan kriterierna se olika ut beroende på vart du söker, så förlita dig inte på något förutom din egen kun-skap. Gör reaserch och ha koll på arbetsplatsen du söker till. Sälj dig själv och ge inte upp efter ett försök.

”Att kontakta utöver den officiella

ansökan är också ett plus, det visar att man är intresserad.”

2020

Arbetsgivarna siktar på fler sommarjobb

text NIKLAS EVERS bild EMILIA NYBERG

Under sämre tider som nu

kan det vara att en 30-åring söker

samma sommarjobb på ett kafé som en

18-åring.”

Näringslivets centralförbund EK förutspår att det anställs kring 115 000 sommarjobbare i år, ett högre mål än ifjol då siktet låg på 110 000 arbetsplatser. Men det ekonomiska läget ser inte lovande ut och ur ett längre perspektiv har sommarjobben blivit färre.

”

212121

AV EK:S MEDLEMSFÖRETAG förutspår var tionde att de anställer fler sommar-jobbare i år jämfört med 2014. De flesta, 82 procent, säger sig anställa lika många sommarjobbare som ifjol. Enligt EK:s arbetsmarknadschef, Ilkka Oksala, sik-tar EK på fler sommarjobb 2015 eftersom fjolåret överträffade förväntningarna.

– Förra året överskred vi 100 000 arbetsplatser trots den utmanande eko-nomiska situationen.

Men EK:s mål för sommarjobben slår inte alltid in. Näringslivet siktade på 130 000 jobb sommaren 2012, men lyckades då bara anställa runt 95 000 sommarjobbare.

Tatu Tuomela, ungdomssekreterare på fackförbundens centralorganisation FFC, hoppas att EK:s uppskattning stämmer. Men påpekar samtidigt att för-utsättningarna inte blivit bättre sedan förra sommaren.

– Det är mycket bra om det går så att det finns lika många sommarjobb i år. Men jag tror inte att vi kommer att se några större positiva överraskningar ef-tersom ekonomin är så dålig.

EK MOTIVERAR DE MER OPTIMISTISKA utsikterna för sommaren med att sommaren 2014 gick över förväntningarna och att sommarjobbsmarknaden är relativt stabil oberoende av konjunkturläget.

Men Tuomela på FFC är av annan åsikt. Han berättar att sämre ekonomis-ka tider betyder högre arbetslöshet hos unga än hos den övriga befolkningen. Enligt Statistikcentralen låg den relativa arbetslösheten bland 15-24-åringar på 19,8 procent i december, medan motsvarande andel för hela befolkningen var 8,8 procent.

– Företag vill ha de unga och hungriga. Men under sämre tider som nu kan det vara att en 30-åring söker samma sommarjobb på ett kafé som en 18-åring. Då ekonomin repar sig så anställs unga i sin tur i snabbare takt än de äldre.

Det finns ändå tecken i ekonomin som tyder på att EK:s uppskattning om mer arbete stämmer. Enligt Tom Berglund, professor i nationalekonomi vid Svenska Handelshögskolan, kan den försvagade euron betyda en aning fler sommarjobb.

– Det är inte helt uteslutet. Förväntningarna är bättre när euron är mycket sva-gare än ifjol. Då finns möjligheten att arbetsgivarna anställer fler, säger Berglund.

Sedan 2013 har också FFC gjort uppskattningar om sommarjobbsläget. FFC:s beräkningar baserar sig på uppgifter från företagens huvudförtroendemän med-an EK tyr sig till arbetsgivarna. Den så kallade förtroendemannapanelen släpps senare under våren men resultaten överensstämmer inte alltid med EK:s mål-sättningar. Till exempel så talade EK:s uppskattning i fjol om ett oförändrat läge jämfört med 2013 medan FFC:s panel förutspådde färre sommarjobb än tidigare.

STATISTIKCENTRALENS UNDERSÖKNING av lediga jobb i början av 2014 vi-sar att visstidsjobben, dit många sommarjobb hör, minskade med 5 procent från år 2013.

I EK:s undersökning, som utfördes i oktober och november 2014, är handeln den största arbetsgivaren med fjärdedel av alla de uppskattade 115 000 som-marjobben. Priskriget som inleddes mellan de stora butikskedjorna i januari verkar inte ha påverkat antalet sommarjobb. Keskos rekryteringsexpert Anu Haapoja säger i Helsingin Sanomat (19.1) att anställningarna i stort sett är på samma nivå som 2014 men att inga stora ökningar görs.

Många studerande vid högskolor och universitet söker sig till serviceyrken inom kommuner och handeln för sommarjobb. Men enligt Tuomela har det bli-vit tuffare att få en uppgift som inte kräver någon specifik behörighet.

– Sedan 1990-talet har i stort sett alla jobb som inte kräver utbildning för-svunnit. Vem som helst får till exempel inte ställa sig i ett restaurangkök över sommaren längre, säger Tuomela.

MEN DET ÄR INTE BARA BEHÖRIGHETSKRAVEN som gör sommarjobbsmark-naden tuff. Yttre faktorer som turismen och vädret kan också ställa till det för sommarjobbare mitt under ett anställningsförhållande. Dåligt väder märks snabbt vid fackförbundens gemensamma telefonlinje dit unga kan vända sig med sina arbetsrelaterade problem under sommarmånaderna.

– Risken är stor att östra Finland lider av en försiktigare turism från Ryssland i sommar, men det är svårt att veta exakt på förhand. Vi får också samtal av som-marjobbare vars turer vid uteserveringar blivit indragna på grund av dåligt väder.

Staten och kommunerna har ändå inte legat på latsidan då det kommer till att tackla den stora arbetslösheten bland unga i ekonomiskt osäkra tider. Ge-nom ungdomsgarantin kan staten subventionera den del av unga arbetstaga-res lön och flera kommuner har också tagit i bruk motsvarande system med sommarjobbssedlar.

– Jag hoppas att det vidtas flera åtgärder om det går så att sommarjobben minskar ytterligare, säger Tuomela.

FFC:s uppskattning om sommarjobbsläget är klar i mars.

22

MILLENNIALS, ELLER GENERATION Y som de också heter, är generationen som växte upp

vid millenniesktifet och är mellan 18 och 30 år. De är fattiga, välutbildade och fram för allt hungriga. Millen-nials är de som kommer styra mat-

trenderna 2015.

Närproducerat och bra kvalité är viktigt, men de har också lagt om matrutinerna till ett evigt ätande av snacks och de äter bara ett varmt mål om dagen. De vill fokusera på att lägga pengarna på så-dant som gör skillnad, men det ska ändå vara så bil-ligt som möjligt. Millennials är kostnadsmedvetna och är villiga att betala för det som är viktigt. Mat.

Mattrenderna för 2015 avspeglas mycket på hur den här generationen tänker och prioriterar. Här nere lis-tas det vi kommer att få se mera av i år. Både utveck-ling av sådant som redan finns och nya saker.

UPPKOPPLING:Telefonen sitter som fastklistrad i Millenni-als och restauranger och kaféer väljs snabbt bort om det inte finns fungerade wi-fi. I och med detta har många ställen nu bör-

jar integrera telefonen i restaurangbesöket. Du kan till exempel kalla till dig servitören el-

ler göra din beställning via telefonen.

UNIKT:Matkedjor och Craft Beers som följer etiskt kall tar mer plats, medan stora företag som bara verkar bry sig om sis-ta raden väljs bort. Fast casual fram om

fast foods. Millennials vill ha personli-gare tilltal, bättre service och bättre råvaror.

SNACKING:Dygnsrytmen är en helt annan sak för den-

na generation, vilket påverkar måltids-vanorna. 35 procent av kosten är olika former av snacks, och flingor har bli-

vit väldigt populära. Därför har produ-center börjar ta bort ”frukost” från sina

förpackningar. För att göra dem till lite mer wha-tever/whenever.

THE UN-CAFÉ:Även om Millennials är den mest arbets-

lösa generationen sedan depressionen så är de positiva och företagsamma. De har kontoret i telefonen och skapar företag

därifrån. För alla möten, och för att ar-beta, har en kombination av kontor och café

vuxit fram. Där man inte betalar för det man äter och dricker utan för den tid du spenderar där.

VINBARER:Vin i stället för öl är melodin nu. Vin-

barer har blivit allt mer populära och att erbjuda provsmakningar med en-kel mat till är centralt i erbjudandet

på barerna. Här finns en enorm sma-kvärld som är intressant och som man

kan lära sig mera om.

MILLENIALS VILL RÄDDA VÄRLDEN, Bara inte det kostar för mycket. Att äta grönare och

minska på köttet för miljöns skull är en av vägarna som de väljer att gå. Med alla nya trender kommer också själv-

klart nya ord.

BRINNER: Består av frukost (breakfast) fast serveras till middag (dinner).

LINNER: Måltiden mellan lunch och middag (dinner).

SLUNCH: En helgmåltid som ska bota mån-dagsångesten börjar med snacks (vid 16-tiden) och övergår till kvällsmat (supper).

FOURTH MEAL (FJÄRDE MÅLTIDEN): Det man äter mellan middag och frukost, det vill säga på natten.

Informationen kommer från kommunikationsbyrån Food & Friends. De har samlat kunskap sedan 1998 och gjort research i mattrender.

Millennials tar över – och revolutionerar –

matkulturentext JENNA VIERINEN

22

23

Burgare som businesstext JENNA VIERINEN

bild FRIENDS AND BRGRS

GRUNDARNA BAKOM RESTAURANGEN har känt varandra länge, och de har alla undrat samma sak: Varför finns det inte riktigt bra burgare i Finland? Det finns snabbmat, det finns restauranger som har en eller två burgare på menyn, men det finns inte något

ställe som satsar endast på hamburgare. De hade alla diskuterat det tillsammans och efter ett tag kontak-tade Kaj Fagerholm de andra och sade att det nu är det dags att ta tag i det på riktigt.

Saul Mäenpää hade då en annan restaurang, Fäboda,

i Jakobstad där Sebastian och Rasmus gjort en lyckad hamburgarkampanj och det var då de insåg att det-ta koncept fungerade och att de kan göra riktigt bra burgare. På vintern 2013 hade de den första smak-provningen. Jonatan Storlund som då jobbade på

Friends and Brgrs är hamburgerrestaurangen från Jakobstad som varit på allas läp-par ett bra tag. Efter knappt ett år i branschen expanderar de nu till Helsingfors. Studentbladet träffade två av grundarna, bröderna Sebastian och Rasmus Öst-man, för att diskutera expansionen och företagande. Och förstås, hamburgare!

De som besökte restaurangen under de första veckorna fick tyvärr inte våra bästa pommes frites, säger Sebastian. Processen att hitta bästa tillagningssättet och den bästa potatissorten tog ett tag för Friends and Brgrs, men nu säger de att de har hittat rätt.

24

Köttet maler de själva och sen kryddas de med salt och peppar, rullas till en stor korv och skärs till biffar.

25

10 hamburgerbröd:• 2,5 dl vatten• 0,5 dl mjölk• 1/4 pkt jäst• 2 msk strösocker• 2 tsk salt• 1 ägg• 40 g smör (ca 2 msk)• 8,5 dl vetemjöl

Smält smöret, vänd ner vatten, mjölk och värm till 37 grader.

Smula ner jästen i vätskan och rör tills den löst sig.Vispa ägget.Ta fram hushållsassistenten och blanda de torra

ingredienserna i en bunke. Tillsätt jästvätskan och det vispade ägget.

Låt knåda i cirka 10 minuter med degblandare. Dubbla tiden om du kör för hand.

Täck bunken med plastfolie och jäs till dubbel stor-lek (ca 1-2 h).

Ta ut degen och dela i 10 bitar. Forma till bullar, lägg på en plåt och platta till lätt med handen.

Täck med en kökshandduk och låt jäsa till dubbel storlek (ca 1-2 h).

Grädda på 200 grader i cirka 13-15 minuter eller tills de är gyllenbruna.

Låt bröden svalna något och lägg sedan hambur-gerbröden i en plastpåse så blir de riktigt mjuka.

Hamburgerbiff: • 800 g 10 malet kött• Havssalt (flingsalt är utan tillsatsämnen)• Svartpeppar

Ta köttet ur förpackningen minst 2 timmar före stekning. Sätt köttet på plastfolie så att fårorna är vågräta.

Salta och peppra och rulla försiktigt ihop i folie så att det blir till en korv. Ta köttet från kylen en halv timme före stekning och skär upp 8 st 100 g biffar (eller 6 st 130 g biffar).

Tryck ut pucken till en biff i stekpannan, krydda med havssalt och peppar, vänd biffen.

När du vänt biffen kan du sätta på osten så att den får smälta.

Så länge biffarna får dra sig en 10 minuter i folie så kan du lätt steka brödet.

Aioli:• 2 dl majonnäs • 4 klyftor färsk vitlök • Dragon• Dijon senap• Peppar

Pressa vitlök i majonnäsen, krydda med dragon, dijon senap (en tesked) och peppar.

Toppings:• Cheddar ost eller Monterey-jack ost• Senap och ketchup• Skivad rålök eller smörstekt lök• Finsk issallad• Finsk tomat

Recepten kommer från: http://foodjunkies.se

Friends and Brgrs hamburgerbröd innehåller potatis för att få den perfekta konsistensen och luftigheten, detta hamburgerbröd är lite tät i jämförelse men lättare att baka.

Fäboda, och som nu är köksmästare på Friends and Brgrs, gjorde smakprover och alla var överens om att det var värt att satsa på.

I APRIL 2014 ÖPPNADE DE SIN FÖRSTA restaurang i Jakobstad. Även om de var bekanta med branschen från förut så fanns det många nya saker och utmaning-ar med en så kallad fast casual-resturang, en restaur-ang på gränsen mellan snabbmat och krogmat. Det är många annorlunda och nya processer i och med det. Det skall gå snabbt men ändå hålla bra kvalitet. De hade bestämt sig att från första början satsa på finskt kött och så bra råvaror som möjligt.

Som företagare är branding och att hitta konkurren-ter viktigt. Det finns väldigt många snabbmatsrestau-ranger i dagens läge men väldigt få fast casual, både i Österbotten och i resten av Finland. För att lyckas med detta koncept är det viktigt att satsa på det som människor vill ha. Killarna bakom Friends and Brgrs anser att produkten och personalen är det viktigaste.

– Genom att ha bra råvaror och göra bra burgare

tror vi att vi kan nå ut till en målgrupp som priori-terar kvalitet, säger Sebastian Östman.

HAMBURGARE ÄR EN POPULÄR MATRÄTT just nu och responsen på restaurangen i Jakobstad har varit över förväntan. Under hashtaggen #friendsandbrgrs finns över tusen bilder från nöjda kunder.

Och nu expanderar företaget. Idén om Helsingfors har funnits länge.

– Helsingfors är storstaden. Jakobstad var ett bra ställe att börja på men Helsingfors har varit med från början. Vi vill att Helsingforsborna också ska ha möj-lighet att äta goda burgare, säger Sebastian.

Utbudet av restauranger i Helsingfors är stort, men den här typen av fast casual finns inte. Och speciellt inte när det kommer till hamburgare. Killarna vill satsa på miljön i lokalen. Med ett öppet kök och ett öppet förhållande med kunderna.

För killarna är det viktigt att kunderna kan ta del av processen och att köttet är av bra kvalitet. I Hel-singfors kommer de att fortsätta använda samma

köttleverantör, som de gjort från början, men mala köttet själva i restaurangen. Brödet är deras eget recept men kommer komma från ett lokalt bageri. I övrigt strävar de efter att ha så få tillsatsämnen som möjligt, vilket dock är lite knepigt ibland. Smaken är nummer ett för dem, men de vill ändå att det skall vara så naturligt som möjligt.

– Ibland kan smaken försämras när vissa tillsats-ämnen tas bort. Det är en balansgång, säger Rasmus.

NU LIGGER ALLT FOKUS PÅ ATT ÖPPNA i Helsing-fors. När vi träffas är restauranglokalen på Mikaels-gatan 8, i restaurangen Rax gamla lokal, en rivnings-plats. Friends and Brgrs kommer öppna under våren 2015 så håll utkik på deras Facebooksida.

När frågan om vilken som är deras godaste burgare kom konstaterade de båda att det var den svåraste av alla. Sebastian tycker bäst om att komponera ihop sin egen burgare medan Rasmus tycker att Friend’s Brgr är den godaste.

GÖR DIN EGEN SUPERBURGARE HEMMA

26

BÄSTA YUPSTERS*,Som självutnämnd yupster vill jag välkom-

na er till året 2015 och tänker göra detta med lite ris och lite ros. Vi är nämligen en väldigt

stor grupp av hippa, urbana trendsetters, med en väldigt stor inverkan på vår omgivning. Vi har

mycket att vara stolta över, men stoltast kan vi just nu vara över det vi åstadkommit ge-

nom att ta ansvar.Vi handlar närproducerat. Vi köper

papperspåsar hellre än påsar i plast. Vi sorterar avfall och skräp likt barn som trycker olikformade klossar i olikfor-made hål. En djup passion att under-

söka vilka handlingar som gynnar världen finns inom oss och vi har gjort det väldigt

trendigt att bry sig.

VÅRT AGERANDE BYGGER PÅ en tro om ansvar och att vi vet att våra individuella handlingar räknas. Vi vet att vi med vår livs-

stil och våra konsumtionsvanor kan bevara, om inte förbättra världen. Vi använder fotspår som metafor,vilket mycket passande uttrycker hurdant spår vi lämnar bakom oss. Väldigt stark statistik, samlad av väldigt kunniga kvinnor och män har övertygat

oss om att vi inte mera kan agera själviskt och att vi måste tänka på kommande generationer. Vi respekterar de som kommer efter oss, trots att vi inte alltid är

nöjda med vad de före oss har fått till stånd.Däremot, har vi i förståelsen om hur mycket ansvar vi har, glömt att inkluderar saker

som är skadliga, men som vi gärna inte vill tro är det. Som sanna post-modernister gör vi undantag i vår otro, med att påstå att vissa saker ”bara inte kan vetas”. Detta handlar mer om individuell envishet än om kunskapsfilosofisk tro. Vi hittar till exempel i dag på somliga apotek sockervatten som säljs mot alla världens åkommor. Sockervatten som samma kloka kvinnor och män som vi tror på om koldioxidmängden i atmosfären sagt

att inte har någon hälsoeffekt på oss förutom den som kallas placebo.

ATT KÖPA SOCKERVATTEN är självklart i sig inte skadligt, men då vi köper det förespråkar vi som konsumenter en värld som tror på trend över sakkunnighet.

Borde vi inte visa samma passionerade skeptisism mot andra konsumtions-vanor, som mot till exempel den associerad med köttindustrin? Ansvarar

vi inte också för att inte konsumera strunt, så att strunt inte blir normen? Kommer vi snart att se polio-offer på kryckor i Ale-

pakön, då vaccinmasshysterin tagit över. Eller får vi även i Finland läsa om att en 11-årig flicka dött för att hennes föräldrar trott örtte botar cancer bättre än kemoterapi?

Så kanske det är dags att år 2015 ta vaxljuset ur örat, sluta läsa vad Iltasanomats astrologer säger om våra kärleksliv och ta ansvar för det fotspår vi lämnar med den andra foten. Foten vi just nu släpar i mar-

ken lämnar nämligen ett ganska fult spår.

* Teleskopord: hipster + yuppie. En oskenhelig hip-ster med ambitioner.

Den andra fotentext TOM SAXMAN

illustration LINDA HAGLUND

27

På flykt från mörkret

27

text NIKLAS EVERSfoto OSKAR SCHÖLDSTRÖM

skar Schöldström lämnade Finland i juni 2013 för att se andra kulturer, långt borta från sitt gamla hemland. Efter att ha tillbringat ett år av distansjobb och semester i Asien

ställde Schöldström in siktet på Mellanöstern sommaren 2014. Hans reseskildring från världens krutdurk har nu blivt

en fotoutställnig i Finland. OKlostret Tatev i södra Armenien byggdes på 800-talet

28

DET ÄR I BÖRJAN AV JULI 2014 då Os-kar Schöldström (på bilden till vän-

ster) landar i Förenade Arabemi-raten och inleder resan som ska ta honom genom 17 länder i Mel-lanöstern.

Några dagar tidigare har Islam-ska staten utropat sitt kalifat i Sy-

rien och Irak, ett nytt krig mellan Palestina och Israel har brutit ut på

Gazaremsan och Yemen genomlider sitt blodigaste år sedan den arabiska våren 2011.

Den vardag som Schöldström mötte under sina resor var ändå allt annat än hotfull. Det vara bara i Egypten det uppstod en tuff situation då han var nära på att bli rånad.

– De flesta områden är alkohol- och drogfria, ing-en stjäl och våld är sällsynt. Så länge du är en man är det mycket tryggt att röra sig fritt. Men för kvinnor är situationen en helt annan.

Under resans gång lyckades Schöldström, både frivilligt och ofrivilligt, undvika de mest krigshär-jade områdena. Efter att ha besökt norra Irak, som till stor utsträcknig beskyddas av de kurdiska Pesh-mergastyrkorna, planerade han att ta sig till de mer oroliga områdena i södra Irak. Men det satte myndig-heterna stopp för.

– De gav mig ett svepskäl för att jag inte skulle få fort-sätta. Jag antar att de inte ville ha turister längre in i landet.

HELA RESAN I MELLANÖSTERN SKILDRAS genom fo-toutställningen What are you doing here?, som visas på

kulturcentret Kronomagasinet i Ekenäs. Utställningen består i huvudsak av de bilder och texter som Schöld-ström publicerat på Facebook under resans gång.

– Jag försökte skriva dagbok i början men det blev inte till någonting så jag satsade på att fotografera istället. Mina föräldrar var oroliga då jag rörde mig i farliga områden och det blev lättare att lägga upp bilder på nätet än att ringa hem varje dag och berätta att jag ännu lever.

Schöldström har länge varit intresserad av foto-grafering och måste snabbt överge sin gamla pocket-kamera för en bättre då bilderna inte blev tillräckligt bra. Han står ändå fast vid att bilderna endast tas som personliga minnen, och han går inte med på att kalla reseskildringen från Mellanöstern för fotojournalistik.

– Jag är ingen fotograf.

NIK

LAS E

VERS

Det dagliga vaktbytet i byn Wagah på gränsen mellan Pakistan och Indien är en populär ceremoni som lockar många åskådare. Den 2 november sprängde en självmords-bombare sig under ceremonin och dödade runt 60 personer. Då Schöldström besökte ceremonin efter attacken gjorde den ett starkt intryck på honom. – Människorna var så stolta över sitt land. Jag har alltid varit emot nationsgränser men där och då insåg jag att nationalism kan vara en bra sak.

Porträtt från den Pakistanska staden Taftan vid gränsen till Iran. Hunzadalen i Pakistan

29

Bilderna från resan finns nu uppladdade på Schöld-ströms facebooksida där de är offentliga så att vem som helst kan se dem. Under själva resan blev han ändå tvugen att för säkerhets skull trixa med sekre-tessinställningarna.

– Då jag reste i muslimska länder dolde jag bilderna från Israel. Men nu ligger allting uppe.

PASSIONEN FÖR ATT RESA och se världen föddes då Schöldström åkte med den transsibiriska järnvägen för fyra år sedan. Han visste att resa var det han ville göra, men innan det blev dags för större resor tog han sig tid för att studera vid Arcada och fick jobb på ett finländskt IT-företag. Som webbutvecklare går det att arbeta på distans, vilket Schöldström också gjort i flera månader under resan.

Men viljan att se nya kulturer var inte det ända

som fick honom att bege sig i världen. Schöldström lämnade också Finland på grund av mörkret och den dämpade livsstilen i jakt på någonting bättre.

– Det är så jäkla mörkt här! Man ser ingnting och gör ingenting. Det finns ett intressantare, och billi-gare, liv än det här.

Finland har Schöldström nu lämnat bakom sig. Men hittills han har ännu inte hittat något nytt ställe att slå sig ner på.

– Jag har inget hem just nu. Men jag börjar mer och mer se på länder jag besöker som ställen jag skulle kunna bo på i framtiden.

Då han återvände till Finland i november, ett och ett halvt år efter avfärden, hade Schöldström besökt un-gefär en fjärdedel av väldens alla självständiga stater.

– Här i Finland räknas bara 49 av dem. Men i Sverige

som erkänt Palestina som stat kan jag säga att jag be-sökt 50 länder.

DE HÄR RESORNA är ändå bara början. När den här artikeln går i tryck i slutet av januari befinner sig Os-kar Schöldström i Patagonien. Därifrån kommer han att resa norrut genom Sydamerika för att senare ta sig vidare till Central- och Nordamerika.

– I Mellanöstern kändes det som jag sprang genom alla länder för att hinna till Finland innan jul. I Syd-amerika tänker jag ta lite mera tid på mig. Går allting enligt planerna så är jag nästa gång i Finland om två och ett halvt år.

Schöldströms resor kan följas via Instagram där han går under namnet oskar.scholdstrom och på bloggen whatareyoudoinghere.net.

– Bergen i Georgien är vackra, men jag har sett bättre och där finns för många turister. Mestia, Georgien.

Här på Sinaiberget ska Gud enligt Kristen tradition ha överlämnat de tio budorden till Moses.

Kvinnor i Yemens huvudstad Sanaa smygfotograferade av Schöldström.

30

SPORT

DEN 29.12 FICK VI I HUFVUDSTADSBLADET ta del av Mårten Westös skildring av en kväll på Rosaleda i Málaga. Två bussar finländare bosatta på solkusten avnjöt en högklassig fotbollsmatch i la Liga, span-ska högstadivisionen. Westös slutsats: "Under några timmar varannan vecka får de uppleva vad det är att vara genuina fotbollsfans i en av världens bästa ligor".

Det är något som inte många finländare får ta del av. Det kostar hundratals euro att göra drömresan till Anfield eller Camp Nou, vilket i sig redan det är ett problem: att drömresan går till Liverpool i stället för till Lahtis. Intresset för den inhemska fotbollen är fascinerande lågt i Finland, medan det bara ökar i andra länder. Varför vill över tiotusen människor gå och se FC København eller AIK trettio gånger i året medan lagen här hemma kämpar för att få in tvåtusen?

DET ÄR SVÅRT ATT SÄGA,som den produkt jag är av ett samhälle som helst ser på sport på televisionen. Annat är det i resten av världen. Jag har en skånsk vän som under hösten har åkt på så många match-er han kunnat med sitt älskade Malmö FF, trots att han tillbringat tiden i Amsterdam och fotbollslan-det Holland. Även jag har bott i nämnda stad under

hösten och tagit del av den globala fotbollskulturen, senast på matchen mellan Holland och Mexiko i bör-jan av november. "Endast" femtontusen åskådare såg kampen som slutade i mexikansk favör, men för mig som finländare var det karneval. En annan karneval upplevde jag sommaren 2006 i Stuttgart. Mitt i den passionerade, tjugotusen personer starka spanska klacken fick jag se Fernando Torres sparka Spanien till VM-åttondelsfinal med sina två mål mot Tunisien. Fotboll bjuder ute i världen på berg- och dalbanor av känslor, fotboll är en passionerad livsstil.

DET GÅR ATT HITTA DENNA PASSION i Finland. Främst på derbyn, matcher mellan lag från samma stad eller region som har en extra krydda; Pampas-derbyt mellan Jaro och VPS är välbesökt, Raseborgs-derbyt likaså. Passionen är såklart extra närvarande i klubbar med en stark supporterkultur; Mariehamn har sin högljudda supportergrupp Green Mean Machine, HJK har en mäktig skara och uppflyttade HIFK och KTP hämtar enormt med supporterkultur till ligan under sommaren. Det är inte bara jag som sitter och väntar på det som Helsingforsderbyna mellan HJK och HIFK kommer att ge finsk fotboll.

En handfull finländska lag har alltså en relativt stor och passionerad supporterkultur. Hos de andra är det sämre. Passionen finns kanske där och den bubblar upp ibland, men som med all passion i Finland (förutom då vi vinner Sverige i hockey) är den dämpad. Passion är ofta tabu, och det är roten till avsaknaden av en stark fot-bollskultur. Utan ivriga supportrar blir budgeten mindre och kvaliteten på spelare och tränare lägre, vilket leder till mindre ivriga supportrar - en ond spiral. Detta gäl-ler inte bara fotbollen, det gissar jag att representanter för ishockey, skidsport och friidrott också kan intyga.

FOTBOLL ÄR LIVSVIKTIGT för miljontals människor i världen. Det är en modern religion och en källa till känslor som vi borde vara avundsjuka på. För att ska-pa samma kultur här hemma krävs mer engagemang och passion. Hur vi får fler att gå på match och kan-ske föra lite liv på samma gång vet jag inte, men det är ett optimalt första steg. Får vi upp publiksiffrorna spottar sponsorerna mer pengar och biljettintäkterna går upp vilket leder till bättre tränare (och följdakt-ligen spelare) på alla nivåer, såväl barn som vuxna. Och då kanske vi i framtiden kan ha ett landslag att sluta upp bakom och vara stolta över.

Landet som fotbollen glömde

text SIMON KARLSSONbild FREDRIK MOEN GABRIELSEN

Amsterdamlaget AFC Ajax hejarklack.

31

SPORT

Pampas spelar handboll igen

text & bild NIKLAS EVERS

DÅ STUDENTBLADET MÖTER upp laget i matchen mot HIFK ECG i Helsingfors i januari har HC Norrvalla inte förlorat en enda match under hela säsongen. Hur det än går i de två sista grundseriematcherna tar la-get sig vidare till det övre slutspelet och har därmed en chans att under sin första säsong någonsin ta hem segern i division tre.

Ludvig Hahnsson, spelande tränare i laget, ser fram emot ett hårt motstånd i slutspelet.

– Vi har nog alla möjligheter till vinst, men det flera hårda matcher kvar ännu. Så länge alla hålls friska kan det gå riktigt bra, säger Hahnsson.

Det nya laget hade bara hunnit träna ihop några månader innan säsongen drog i gång i november. Men spelarna fungerar bra tillsammans och är överens om att sammanhållningen hör till deras största styrkor.

– Lagandan har varit superbra. Vi är många likasin-nade med i laget, säger Gustaf Westerholm.

DET ÖSTERBOTTNISKA HANDBOLLSLAGET har både kvinnliga och manliga spelare på plan, vilket de själva ser som en stor fördel.

– Att det finns både pojkar och flickor med i laget gör att det är ännu roligare, säger Hahnsson.

HC Norrvalla har sina rötter i ÅA-motion, en orga-nisation som ordnar idrottsaktiviteter för studeran-de vid Åbo Akademi och Novia i Vasa och Jakobstad.

– Bor man i Vasa och kan spela handboll är det svårt att undgå ÅA-motion. Flera av oss som spelade handboll var sugna på att spela i ett lag och det blev grunden till HC Norrvalla, säger Hahnsson.

DET AVGÖRANDE INITIATIVET till att grunda HC-Norrvalla kom från lagledaren Tommy Nyman somma-ren 2014. Ordet spred sig snabbt och lockade många flera spelare till föreningen. I september stod det klart

Vad får man om man skickar upp tillräckligt många sportintresserade nylänningar till Vasa för att studera? Uppenbarligen ett österbottniskt handbollslag i division tre. Då över halva

första säsongen är spelad har HC Norrvalla säkrat en plats i slutspelet.

Spelupplägget snackas igenom under time-out.

32

SPORT

att det fanns tillräckligt många spelare för att delta med ett representationslag i division tre. En del spe-lare kom med via bekanta, andra blev tillfrågade di-rekt av Nyman och några har till och med hittat la-get via nyheterna.

– Jag läste en artikel om laget i tidningen och be-stämde mig för att ta kontakt, säger Adele Lumme. Det är över 20 år sedan Östebotten upplevde sin se-naste handbollsboom. Då spelade lagen HC Peffan och Norvalla sport i division 3.

DEN FÖRSTA SÄSONGEN har HC Norrvalla till största delen bestått av studerande som flyttat till Österbotten från södra Finland. I representationslaget är det bara Nykarlebybon Anton Hjulfors som är från Österbotten

och inte tidigare spelat handboll. Målet är att den första säsongen ska väcka intresse hos fler spelare att komma med nästa höst, men det är svårt att etablera en sport som traditionellt inte utövats i regionen.

– Folk här vet knappt vad handboll är. De har spe-lat brännboll i skolan och trott att det varit handboll, säger Tobias Tallqvist.

Det lokala mottagandet har ändå varit positivt. Trots att Norrvallas hemmahall ligger i Vörå, 40 kilometer från Vasa, drar matcherna publik.

– Mest är det ju kompisar, säger Hahnsson. – Jag träffat på många personer som varit positivt

överraskade och kommit fram och sagt att det är kul att se på handboll. Men för locka större publik till match-erna borde vi ha en hall i Vasa, säger Westerholm.

DEBUTSÄSONGEN HAR VARIT en lång succé för HC Norrvalla men det är svårt att förutspå hur lagets fram-tid ser ut. Drömmen om en etablerad handbollskul-tur i Österbotten är stark.

– Ifjol fixades allting på några veckor under som-maren. Nu har vi mera tid så jag är helt säker på att vi kommer att ha ett lag i år också. Men om det är exakt samma spelare vet jag inte, säger Wes-terholm.

Jenny Pujol vågar drömma lite större än Westerholm när hon blickar framåt mot nästa säsong.

– Förhoppningsvis får ihop vi ett damlag, eller det är i alla fall drömmen. Det kommer hela tiden nya spelare från södra Finland. Det finns ju inte någon bättre orsak för att komma till Vasa.

Tobias Tallqvist övar anfall mot lagkamraten Calle von Frenckell.

Alexander Holmberg i fysiskt anfall mot HIFK.

33

FYSIONOMI av Beate J Berntsen”Fysionomi betyder allt som fotoserien hand-lar om. Ansiktets drag, utseende och yttre som skiljer oss alla åt. Ansiktet är vacker på sitt sätt och vi bär det med stolthet. Varenda individ har sitt unika slag, både utseendemässigt och den egna personligheten bakom uttrycken vi ser varje dag.

Fotografierna visar en stilla minut som har fång-at de vackraste dragen i det finaste ljuset, men samtidigt en känsla som har stannat till."

Serien kommer att utvecklas till en utställning, tid och plats ej bestämt.

Modell: Linda Lehtovirta

34

”COACH IS A FATHER. COACH IS A MENTOR. Coach has great power on athlete's life.” deklarerar tränaren John du Pont (Steve Carrell) ödesdigert i Bennett Mill-ers nyutkomna wrestlingdrama ”Foxcatcher”. Det ohälsosamma maktförhållandet som uppstår mellan tränare och elev är ett av filmens mest centrala teman. Du Ponts besatthet av och stenhårda press på brot-taren Mark Schultz (Channing Tatum) är obehaglig, orättvis och opassande.

De två skådespelarnas personkemi och dynamik är filmens absolut starkaste sida, och den blir ännu bättre av att både Carell och Tatum gör de otvivel-aktigt bästa prestationerna i sina respektive karriä-rer. Mark Ruffalo som Schultz bror Dave är också en fantastisk rollbesättning och filmens klart mest sym-patiska karaktär.

UTÖVER SKÅDESPELARPRESTATIONERNA är ”Fox-catcher” tyvärr en ganska medioker film. Den spän-nande sanna historien och hur illa det gick när Mark och Dave Schultz kom i kontakt med miljonären John du Pont och han sedan sponsrade och tränade dem till VM och OS har konstigt nog i filmatiseringen bli-vit både tråkig och urvattnad. Trots att filmen har en konstant obehaglig atmosfär har den varken en dra-matisk kurva eller ordentligt klimax.

I DAMIAN CHAZELLES ”WHIPLASH”som hade pre-miär den 23.1 fokuseras det också på ett förhållande mellan en lärare och dennes elev, denna gång med mer lyckad cinematisk effekt. I detta fall handlar det om relationen mellan den nittonåriga trummisen An-drew Neiman och Terrence Fletcher, den krävande

dirigenten och musikläraren i jazzorkestern som han blir uttagen till. Nykomlingen Chazelle har regisse-rat en intensiv och välklippt film som håller tittarna fängslade genom hela historien, men liksom i ”Fox-catcher” är det allra mest imponerande med Whi-plash skådespelarna. J.K. Simmons som den miss-handlade Fletcher är utan tvekan en av årets bästa rollprestationer.

Han är på samma gång skräckin-jagande och karismatisk, självsä-ker och patetisk. Miles Teller som Andrew lyckas imponerande hål-la jämna steg med Simmons, men är även i sin egen rätt en lovan-de ung talang. När han gråter och övar så händerna blö-der (en visuellt slående men traumatiserande scen) sympatiserar man med honom, men ändå blir man störd på hans ar-rogans och enkel-spårighet – han personifierar en realistisk tonåring.

FLETCHER RÄTT-FÄRDIGAR SIN GRYMMA behand-ling av Andrew med att hävda att ”There are no two words in the

English language more harmful than good job.” Han vill att Andrew konstant ska kämpa hårdare och inse att han inte kommer att bli en toppmusiker om han inte utmanar sig själv. Och det sjukaste är att man som tittare faktiskt förstår honom. ”Whiplash” och ”Foxcatcher” är två filmer som får en att vara tack-sam för alla snälla lärare och tränare man haft – men

samtidigt undra om man hade kun-

nat bli bäst om man bara haft en strängare mentor bak-

om sig.

Blod, svett och tårartext LINN HIELM

Läraren Terrence Fletcher (JK Simmons) ryter till åt den unga trummisen Andrew Neiman (Miles Teller).

Filmen Foxcatcher behandlar förhållandet mellan brottaren Mark Schultz (Channing Tatum)tränaren John du Pont (Steve Carrell).

35

text JENNA VIERINEN

foto CATA PORTIN

1984 blir teaterGEORGE ORWELLS BOK 1984 har nu blivit pjäs. Det är en speciell föreställ-ning för Svenska Teatern som regis-sören Jarno Kousa, scenografen Janne Vasama och videografen Pyry Hytti-nen satt ihop. Om du gillar mindfuck, ljusshow och tortyr är det här något för dig.

PJÄSEN HANDLAR OM Winston Smith (Aaro Wichmann) som jobbar på ett av de många ministerier som styrs av ett enväldigt parti. Individen har ingen chans att uttrycka sig själv eftersom de ständigt närvarande teleskärmar-na vakar över alla.

I bakgrunden finns tankepolisen som är på ständig jakt efter personer som ifrågasätter auktoriteten hos Storebror. Winston börjar en dag med det strängt förbjudna. Inte bara det att han tänker utan han börjar också skriva ner sina tankar i en dagbok.

FÖR MIG, som tidigare var helt obekant med både Orwell och boken, var det här något helt annat än jag väntat mig.

Egentligen vet jag inte vad jag väntat mig men det var åtminstone en upp-levelse. Själva händelseförloppet blev lite förvirrande och man tappade bort sig efter ett tag och förstod inte alls vad som hände. Detta gjorde händelserna var lite oklara i mitten.

Mot slutet kom man med igen och det var också den bästa delen av pjä-sen. Det var då det började hända sa-ker. När huvudkaraktären blev torterad och blod sprutade tog de teater till en helt ny spänningsnivå.

Så verklighetstroget det var när det klipptes av finger på Wichmann borde de få ett pris för. Man satt verkligen på nålar den sista halvtimmen.

PERSONLIGEN KAN JAG TÄNKA MIG att jag skulle ha tyckt och förstått den bättre om jag läst boken tidigare, ef-tersom jag inte riktigt hängde med. Ett stort plus får de för de duktiga skå-despelarprestationerna och för all häf-tig teknik.

1984 får tre av fem övervaknings-kameror.

Informations- och diskussionstillfälle

på Luckan, Simonsg. 8 , Helsingfors

Onsdagen 25.2. kl.18 Ett gott samhälle, vilka är förutsättningarna, har vi dem?

Vad är nyckeln till att de nordiska samhällsmodellerna upplevs som framgångsrika?

Framtidsdiskussion med Helsingfors universitets kansler Thomas Wilhelmsson. Fritt inträde, kaffe

med tilltugg, varmt välkomna med i diskussionen. Ett samarbete mellan Svenska Fredsvänner i Helsingfors

och Luckan.

2

Max Forsman står för en av birollerna i den nya dramatiseringen av 1984.

36

Nya tag för SSI

VI HAR DÅ KOMMIT in i februari, månaden då nyårsrushen på gymmen bör-jat avta när folk igen upptäckt att det är tungt att träna och man äntligen ha lärt sig att skriva 2015 på diverse papper. Trots att vi kanske inte har allt vad Robert Zemeckis trodde att skulle finnas tillgängligt 2015 i sin film Back to the Future Part II så kommer nog 2015 att vara ett minst sagt spännande år med riksdagsval, rymdsonder och allt där emellan.

Vi kommer i år att ha lite förnyelse i den här kolumnen. Tidigare har det nästan uteslutande varit SSI:s ordförande som har skrivit här, men nu kom-

mer även andra ur SSI:s styrelse att skriva om vad som är aktuellt inom för-eningen och den högskolepolitiska världen. Detta har absolut inget att göra med undertecknads oförmåga att skriva kvalitativa kolumner eller förmåga att hålla deadlines. Den nyfikne läsaren börjar säkert vid det här lagt undra över vad SSI är och SSI:s relation till Studentbladet.

SSI, ELLER SVENSKA STUDERANDES INTRESSEFÖRENING, grundades 1909 och är en förening i vilken de flesta svensk- och tvåspråkiga student- och stu-derandekårerna är medlemmar i. Föreningen strävar efter att bevaka svensk- och tvåspråkiga studerandes intressen. Det mest konkreta exemplet på hur vi gör detta är genom att ge ut Studentbladet, nordens äldsta studenttidning.

Men SSI ordnar även seminarier och träffar för sina medlemmar, så som glöggbjudning, informationspunkter på gulnäbbsintagningar m.m. Har du tankar eller idéer om hur SSI borde utveckla sin verksamhet är du givetvis välkommen att kontakta mig eller någon annan ur SSI:s styrelse.

Skribenten är ordförande för SSI

STUDERANDE, LÄS KVALITETS-TIDNINGAR FÖRMÅNLIGT!

”Har du tankar eller idéer om hur SSI borde

utveckla sin verksamhet?”

Du kan lyckas!SFV:s studiestipendier för högskole- och universitetsstuderande söker du nuförtiden på www.studiefonden.fi Ansökningsperiod är hela februari 2015.SFV har i 130 år jobbat för bildning på svenska i Finland. Kanske du kan uppnå dina mål med lite hjälp av Vännerna?

SFV finns på www.sfv.fi, på Facebook, Twitter och YouTube. Bli medlem i SFV:s understöds-förening (end. 10 euro/år). Du får vår kultur-tidskrift, årsboken och en förmånsbok. Dessut-om 30 % rabatt i Schildts & Söderströms butik.

text ROBIN HJERPE

3737

På gång denna månad

38

Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd

Svenska studiefonden beviljar stipendier för heltidsstudier vid högskolor och universitet.

Sökanden ska vara • finsk medborgare eller fast bosatt i Finland• heltidsstuderande vid högskola eller universitet med svenska som modersmål eller studiespråk

Stipendier beviljas främst för• utbytesstudier och utlandspraktik som tillgodoräknas i slutexamen vid högskola eller universitet i Finland. Utlandsvistelsen ska vara minst två månader lång.

Stipendier kan också beviljas för• studierelaterade kostnader för heltidsstudier i Finland• heltidsstudier vid högskola eller universitet utomlands om motsvarande utbild-ning inte erbjuds på svenska i Finland

Stipendier beviljas för andra, tredje och fjärde studieåret för heltidsstudier som leder till första examen på YH-, kandidat- eller magisternivå. Endast i särskilt moti-verade fall kan stipendier beviljas för femte studieåret. Man kan få stipendium från Svenska studiefonden endast en gång.

Närmare information finns på www.studiefonden.fi. Ansökan görs elektroniskt på Studiefondens webbplats.

Svenska studiefonden är ett samarbete mellan Föreningen Konstsamfundet, Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd, Svenska folkskolans vänner, Svenska kulturfon-den och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.

STIPENDIERSvenska studiefonden lediganslår

Ansökningstid 1-28.2.2015

HUMORROJDER av Jonny och Janne Ramstedt

Skittidning?

STRUNTA I SHSWEB OCH SUOMI24

SKRIV UT DIN ILSKA OCH SKICKA TILL OSS I STÄLLET

VI TRYCKER DINA TEXTER PÅ BÄSTA NYHETSPLATS

DEBATT

3939

Vill du vara med?Studentbladet

behöver dig

Skriv till red@stbl.fi

helsinki.fi/375

Finns det något du alltid har velat

göra på campus, men inte hittat någon

bra plats För? campusmötesplatserna är platser som är öppna för alla på universitetet och som man kan använda fritt under byggna-dernas öppettider.

Under 2015 kan studentgrupper och -för-eningar dessutom reservera campusmö-tesplatserna varje onsdag kl. 14–17. Mötes-platserna kan exempelvis användas för att hålla korridorkaffe, för brädspel, eller varför inte som workshoplokaler. Allt är möjligt, så länge programmet är öppet för alla på cam-pus, från gulnäbbar och vaktmästare till pro-fessorer och forskare.

låt oss mötas på campus

läs mera om campusmötes­platserna och gör en bokning

hyy.fi/cAMpUsMotesplAtser

mötesplatsernagumtäkt physicUM

mejlans BioMedicUMvik A-ByggnAden