MEDLEMSBREV nr 3Göteborg den 5 november

2017

Kära medlemmar!

Här kommer höstens första medlemsbrev med rapporter från sällskapets verksamhet, men också med några utblickar mot vad som händer på ”Stenhammarfronten” ute i världen. Som ni förstår är det sistnämnda långt ifrån fullständigt, men vi jobbar på att utveckla bevakningen av allt som berör Stenhammar och hans musik. Att sällskapets verksamhet växer visar detta medlemsblad, som den här gången innehåller inte mindre än 20 sidor (!). Vi hoppas det skall bli en rolig och inspirerande läsning.

Under våren har två medlemsmöten genomförts: Årsmötet den 7 februari där de närvarande också bjöds på en intressant föreläsning av musikhistorikern Eva Öhrström. Årsmötet följdes upp av ett medlemsmöte 10 maj där föreningens framtida verksamhet diskuterades. Också detta avslutades med ett intressant föredrag, denna gång med operaforskaren Anders Wiklund. Vi har även haft ett

antal styrelsemöten, i vilka vi formar, planerar och styr sällskapets verksamhet.

Förutom detta har vi träffat alla fyra konserthuscheferna i Malmö, Göteborg och Stockholm.

En mycket trevlig del av styrelsens verksamhet är den kommunikation vi har med våra medlemmar via vår mailadress och vår egen och slutna Facebook-sida (dit alla medlemmar har tillgång om de så önskar). Där får vi löpande info om hur och var Wilhelm Stenhammar spelas runt världen och mycket annat.

Under våren har vi också kunnat glädja oss åt ett mycket spännande ”fynd” som gett oss alla Stenhammarvänner spända förväntningar. Allt detta och lite till skall vi detta tredje medlemsbrev närmare beskriva för Er. /Styrelsen

Ny bok om Stenhammar

Vi är inte bortskämda med litteratur om Stenhammar. Men tidigare i år tillkom ett viktigt bidrag: Gunnar Buchts bok Nielsen – Sibelius – Stenhammar. Mellan

Norden och Europa (Gidlunds förlag). Han beskriver med precision och inlevelse centrala verk av Nielsen, Sibelius och Stenhammar med ett försök att ringa in vad – om något – som utgör ”nordisk ton” i musik. I kapitlet om Stenhammar står de tre sista stråkkvartetterna i fokus.

/Caj Strandberg

Herbert Blomstedt 90 år

Stenhammarsällskapet invigdes den 28 september 2016 av Herbert Blomstedt och det är med glädje vi ser hur musiksverige och musikvärlden i dagarna firar hans 90-årsdag. Även Stenhammar-sällskapet passade på att fira vår beskyddare med en gåva sammansatt tillsammans med Göteborgs Symfoniker, Göteborgs Symfonikers Vänner och Göteborgs Universitetsbibliotek.

Som ett litet ”västsvenskt paket” skapade sällskapets Susanna Pernheim samt Håkan Granath, Bo Lennart Helmersson och Anders Larsson på Universitetsbiblioteket en specialdesignad bok med utvalda (och ej utgivna) brev ur Wilhelm Stenhammars samlingar. Med ett genomtänkt urval

och Herberts namn på bokryggen utgör boken en unik koppling mellan Wilhelm och Herbert - två självklara giganter i svenskt musikliv.

På bilden från uppvaktningen ses Herbert Blomstedt med Sture Carlsson och Ingemar Henningsson.

Som tack skickade Blomstedt snabbt ett par uppmuntrade ord till vårt sällskap genom vår Susanna Pernheim:

Carl Nielsens brevväxling

Vid invigningen av vårt sällskap i september 2016 hade vi ett fint besök av författaren John Fellow från Danmark. John Fellow har sammanställt Nielsen samlade brev i en omfattande utgåvautgåvor, och Sällskapet fick en hel uppsättning av dessa.

Wilhelm

Stenhammarsällskapet har nu fått en hylla i (bredvid Neeme Järvis hylla) i biblioteket i Göteborgs konserthus att förvara denna uppsättning.

På bilden till höger om Nielsen håller Susanna och Anders på att letar i den skriftväxling som finns mellan Wilhelm och Carl.

Besök hos konserthuscheferna i Sverige.

Ett viktigt uppdrag som Stenhammarsällskapet gärna tar på sig är att vara lobbyister mot de svenska konserthusen, så att Wilhelm Stenhammar får sin rättmätiga plats. Det kan vara i form av att musiken spelas ofta, men även i form av utställningar i konserthusen, samt hjälp med hitta bra introduktion när Stenhammars musik spelas.

Under våren har vi i Sällskapet därför passat på att träffa Jesper Larsson i Malmö, Stefan Forsberg och Helena Wessman i Stockholm, samt förstås Sten Cranner i Göteborg. En viktig punkt som ligger oss varmt om hjärtat är Wilhelm Stenhammars 150-årsjubileum 2021, och vi kommer samarbeta med konserthusen innan och under jubileet för att lyfta fram Stenhammars musik.

Stenhammar i olika former runt världen!

En spännande studiecirkel i Stockholm har beskrivits av vår medlem Allan Kanter:

Studiecirkeln om ”Wilhelm Stenhammar och hans tid” har pågått under våren 2017 i arrangemang av Studieförbundet Vuxenskolan i Stockholm. Kursledaren är fil.dr. Klaes-Göran Jernhake, utmärkt pedagog och mycket kunnig. I studiecirkeln ges ett både initierat och brett perspektiv på musiklivet i Sverige för ca 100 år sedan, men med Wilhelm Stenhammar i naturligt centrum. Vårens cirkel ingår i en sedan tidigare pågående cirkel om svensk musikhistoria.

På bilden ser ni kursledaren Klaes-Göran Jernhake med sina ”elever”. (Tack Allan Kanter för bilder och information!)

Konserter i Sverige och utomlands

Av vår medlem Christian Kamill, som tjänstgör som Sveriges ambassadör i Kazakstan och Kirgizistan, har sällskapet fått nedanstående.

På bilden spelas Wilhelm Stenhammars violinsonat op.19 på Nationalfilharmonin i Kirgizistans huvudstad Bisjkek den 28 mars 2017 Detta vid en festkonsert i samband med högtidlighållandet av 25-årsjubiléet av etablerandet av diplomatiska relationer mellan Sverige och Kirgizistan. I bakgrunden ländernas flaggor och i förgrunden kazakiska musikerna Asjim Unajbekov (violin) och Arman Tleubergenov (piano).

På ambassadens Facebooksida hittar man en kort filmsnutt från konserten.

https://www.facebook.com/EmbassyofSwedenAstana/

Sällskapets medlem Christian Kamill håller oss informerade om Stenhammars musiks utbredning österut. Orkesterverken har spelats i de gamla Sovjetrepublikerna långt mycket mer än vi tror.

Här är ett exempel på ett mail från Christian Kamill till stenhammar@telia.com

Den 30 mars arrangerade Friends of Stenhammar ”Teasalong” med Stenhammars musik i Stockholm. Kiyo Wada spelade Sensommarnätter och Cecilia Stenhammar sjöng ett antal sånger med Johannes Jareteg som ackompanjatör. Därutöver berättade Cecilia Stenhamamr om sin farfar Wilhelm.

Friends of Stenhammar har en facebookgrupp och Kiyo Wada driver en blog där hon ofta diskuterar

Stenhammars musik.

Nya intressanta Stenhammarskivor

På skivmärket Orfeo har systrarna Lauma och Baiba Skride spelat in musik av våra fyra stora nordiska tonsättare. Skivan har recenserats positivt i utländsk musikpress, och vi i sällskapet tycker det är extra roligt att en av de riktigt stora internationella violisterna, Baiba Skride, har lagt till Stenhammar på

sin repertoar.

Vi kan heller inte undvika att nämna två

Stenhammarskivor av den tyska pianisten och sångerskan Cassandra Wyss som hon spelat in 18 och 22 år gammal, båda med pianomusik av Stenhammar. Med tanke på att det mesta av pianomusiken komponerades av en ung tonsättare så kan det vara på plats att även lyssna på tolkningar av en ung interpret.

Skivorna finns på skivmärket Capriccio (inspelat 2012 o 2014)

Ovanstående skivor bör vara lätta att hitta via skivhandlare, framförallt på Internet.

Men till sist vill vi förvarna om BIS fortsätter sitt arbete med att sprida Stenhammars musik. Under 2018 kommer Herbert Blomstedts inspelning av Stenhammars andra symfoni ges ut, och i samband med att Neeme Järvi i början av mars besöker Göteborg spelar även BIS in hela Sången då.

Vi hoppas att i kommande medlemsbrev få till en intervju med Robert von Bahr, grundaren och ägaren till skivbolaget BIS.

Den 7 februari är Wilhelm Stenhammars födelsedag. Vi firade honom på bästa möjliga sätt 2017 – genom att hålla årsmöte.

Vår Dan Olsson sammanfattar mötet och Eva Öhrströms föreläsning i samband med mötet nedan.

Stenhammarsällskapets konstituerande årsmöte 2017Den storslagna invigningen i september till trots – det var först på det konstituerade årsmötet den 7 februari i år som Wilhelm Stenhammarsällskapet formellt bildades. Om invigningen var en veritabel taklagsfest, förflöt årsmötet lugnt och formellt. Stämningen var dock entusiastisk, och även om detaljer stöttes och blöttes, var besluten enhälliga. Inalles var 26 personer närvarande.I samband med invigningen den 28 september hade initiativtagarna till sällskapet (tillika dess interimsstyrelse) utarbetat förslag på stadgar. Paragraf 11 i dessa, om sällskapets årsmöten, låg till grund för mötets genomförande. Då stadgarna formellt inte var antagna, innebar vissa beslut i praktiken – t.ex. att årsmötet var stadgeenligt utlyst – att styrelsens ansågs ha handlat i linje med god föreningssed. Genomgången av stadgarna blev den mest omfattande punkten under mötet. Efter diskussioner som resulterade i smärre ändringar och kompletteringar antogs de. En verksamhetsberättelse för tiden efter 28 september och en ekonomisk redogörelse för samma period godkändes och interimsstyrelsen gavs ansvarsfrihet.

Anders Wikström valdes till sällskapets förste ordförande på två år och ytterligare sex ledamöter valdes på ett eller två år (se separat notis om styrelsevalen). Tanken är att samtliga ledamöter skall väljas på två år, men valen skall ske omlott, vilket var orsaken till att några den här gången valdes på ett år.Årsavgiften för 2017 fastställdes vara den som interimsstyrelsen bestämde i september: 200 kr för enskild medlem, 300 kr för familj och 500 kr för företag/organisation. Anders Wikström redogjorde till sist för sällskapets planer för kommande verksamhetsår och mer långsiktiga projekt. År 2021 är det 150 år sedan Wilhelm Stenhammar föddes och med tanke på den framförhållning de svenska orkesterinstitutionerna har i programsättningen, måste vi redan nu arbeta för att påverka dem att uppmärksamma jubileet. Tonsättarens sonson Carl-Wilhelm Stenhammar framförde en önskan om att sällskapet i framtiden tar över ansvaret för skötseln av Wilhelm Stenhammars grav./Dan Olsson

”Från prosten till tonsättaren. Familjen Stenhammars vindlande väg genom kulturlandskapet”I anslutning till Wilhelm Stenhammarsällskapets konstituerade årsmöte hade Eva Öhrström bjudits in

som föredragshållare. Eva Öhrström är professor emeritus i musikvetenskap vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, och författare till ett flertal böcker om svensk 1800-talsmusik. Hennes senaste arbete är en biografi om tonsättaren Adolf Fredrik Lindblad och denna var också utgångspunkten för hennes föredrag, eftersom det inte bara finns släktskapsförbindelser mellan Lindblad och Stenhammar utan också musikaliska och litterära kopplingar. Föredraget var något av en genealogisk och kulturhistorisk ”Ouvertyr” till Wilhelm Stenhammars liv och verksamhet.Lindblads och släkten Stenhammars gemensamma utgångspunkt skrivs Östergötland. Lindblad var född i Skänninge 1801. Modern var Märtha Helena Friberg, fadern okänd. Lindblad kom emellertid att tas som fosterbarn av rådmannen Carl Lindblad vilken 1810 gifte sig med Sophie Zetterling. Och det är via henne, fostermodern, som kopplingen till Stenhammarsläkten uppstår. Sophie tillhörde den östgötska prästsläkten Kernell i vilken Lindblad själv blev ingift 1828 genom sitt äktenskap med Sophie Kernell. Prästen vid bröllopet var Wilhelm Stenhammars farfar Christian, med vilken Lindblad samtidigt blev svåger, då denne var gift med Sophies syster Ann-Charlotte. En av Christians och Ann-Charlottes barn var Wilhelm Stenhammars far Per Ulrik. Släktförbindelserna med andra tonsättare och musiker slutar dock inte här. Per Ulriks bror Fredrik Stenhammar, gifte sig 1863 med den uppburna operasångerskan Fredrika André, syster till tonsättaren Elfrida André. Deras dotter Elsa

Stenhammar, under decennier en känd profil i Göteborgs musikliv, var därmed Wilhelm Stenhammars kusin.En koppling mellan familjerna Lindblad och Stenhammar av annan art var, att när Adolf Fredrik och Sofie Lindblad flyttade ner till dottern Lotten på Lövingsborg i Östergötland och lät uppföra ett eget hus var det Per Ulrik Stenhammar som var arkitekten. Eva Öhrström berättade initierat och levande om de musikaliska och litterära miljöer i vilka släkterna Lindblad och Stenhammar rörde sig, i Östergötland liksom i Uppsala och Stockholm. I den Kernellska släkten hittas också den kände skalden Per Daniel Amadeus Atterbom. I vänskapskretsarna fanns Erik Gustaf Geijer, Malla Silfverstolpe, Carl Jonas Love Almqvist, Tekla Knös, Gunnar Wennerberg och många fler.Helt klart är att det kultur- och bildningsbärande skiktet i Sverige under 1800-talets första hälft inte var särskilt stort, och det känns inte som en alltför stor överdrift att påstå, att ”alla kände alla”!Wilhelm Stenhammars eget förhållande till Adolf Fredrik Lindblads musik vet vi lite om, men att han växte upp med Lindblads sånger är säkert, inte bara på grund av släktförbindelserna utan därför att Lindblads sånger tillhörde de mest sjunga i Sverige under Wilhelms uppväxt och fortfarande under 1900-talets första decennier. I kantaten Sången citerar Stenhammar en av Lindblads mest älskade solosånger, En sommardag ("O ljuva sommarfläkt"). /Dan Olsson

Medlemsmöte med framtidsvisioner

Den 10 maj var det dags för ännu ett medlemsmöte. Detta hade två delar. På den första presenterade styrelsen pågående projekt och planer för framtiden (i

rutan här nedan presenteras verksamhetsplanen). Medlemmarna fick komma med synpunkter och ventilera egna idéer.

Efter pausen så berättade Anders Wiklund om

Stenhammar ungdomsopera Gillet på Solhaug och spelade upp delar av verket. Men på mötet kom även Göteborgs UBs förvärv av

Stenhammariana upp som en spännande punkt. Mer om det nedan av Dan Olsson och Anders Wiklund.

Ett verkligt

StenhammarfyndVid en sondering av Stockholms Auktionsverks hemsida kunde chefen för Göteborgs Universitetsbiblioteks handskriftsavdelning Anders Larsson fastställa, att något mycket intressant var utlagt till försäljning. En samling med brev, fotografier och handskrivet notmaterial efter Wilhelm Stenhammars ungdomskärlek Signe Kallenberg (senare gift Weinberg). Samlingen visade sig dessutom kunna härledas till tiden för deras relation. På grund av sekretessregler kan Auktionsverket inte informera om vem eller vilka som skänkt materialet, men mycket tyder på att det legat utomlands i många år.Anders Larsson införskaffade samlingen och den visade sig innehålla handskrivna noter där Wilhelm Stenhammar uppgavs som kompositör. Larsson lät musikforskaren Anders Wiklund vid Högskolan för scen och musik studera materialet närmare, och

denne kunde fastställa att det handlade om kompositioner skrivna av Stenhammars hand. Kompositionerna var inte helt okända; flertalet finns upptagna i tonsättarens förteckning av ungdomskompositioner, men verken i sig, noterna, har tidigare inte varit kända. Här föreligger med andra ord ett antal Stenhammarverk som inte framförts sedan början av 1890-talet. Ett verkligt fynd med andra ord!Men vad innehåller samlingen mer i detalj? Stenhammarsällskapet har glädjen att i detta medlemsbrev få vara först med att ge en närmare information om samlingens innehåll. Och det är ovan nämnde musikforskaren Anders Wiklund, tillika medlem i Sällskapet, som delat med sig av detta./Dan Olsson

Om innehållet i StenhammarfyndetAv prof. Anders Wiklund

UB har från Stockholms Auktionsverk förvärvat diverse notmanuskript, foton och brev tillhörande Stenhammar ur Signe Weinbergs kvarlåtenskap. Materialet beskrivs som ”7 st notmanuskript eller fragment därav, några signerade, samtliga 1889-92, bl.a. "Ensam" signerat WS mars (18) 89 (blyerts); signerat Wilh. Sten, mars 1892; "Lokkeleg", signerat Wilh. Stenhammar 1888 (bläck); "

Aftonstemmning," osignerat; samt 1 osignerat, daterat 24 juni 1889, med text av Heinrich Heine "Es hat die warme Frühlingsnacht die Blumen hervorgetrieben...", även tryckt 1889. Vissa skador och revor.

Tillsammans med notmanuskript inbundet i album tillhörande Signe Weinberg, daterat 1891 och med hennes namnteckning på bl.a. försättsbladet. Lös i bindningen, vissa smärre skador.

1 egenhändigt skrivet och signerat brev till Signe Kallenberg (född Weinberg), daterat (Stora Hotellet) Örebro 13 mars 1915 (vikt), 1 egenhändigt skrivet och signerat brev till "Konungen", (Kungliga Musikaliska Akademien), en ansökan om stipendier för yngre tonsättare, daterat 3 mars 1894 (några revor i marginalen, vikt).

1 fotografi föreställande Wilhelm Stenhammar med sin dåvarande fästmö Signe Weinberg utanför sin fars (Axel Weinberg) villa Kristiansborg i Södertälje, 1890 (enligt Signe Weinbergs anteckningar på baksidan, ca 80x110 mm, blekt, hörn skadat), 1 fotografi, porträtt (165x110 mm, skadat hörn).

Samt 1 egenhändigt skrivet och undertecknat visitkort av Selma Lagerlöf till "fröken Weinberg",

odaterat (några smärre skador, ej på namnet) och 2 brev från Wilhelm Stenhammars hustru Helga Stenhammar till fru Kallenberg, daterat 14 mars 1925, som skrevs när Stenhammar var sjuk (4 s. i liten oktav), 2 brev till fru Fiedler, ett daterat Göteborg 23 januari 1930 (4 sida i oktav), och 1 daterat Göteborg 14 april 1930 (1 sida i oktav).

Ingår även 6 blad med avskrivna noter efter Wagner, eventuellt skrivna av Max Fiedler.

Signe Margaretha Weinberg (f.1872-1955 ?), var 1890 förlovad med Wilhelm Stenhammar, senare gift med Oscar Kallenberg, och, i sitt andra gifte, med Max Fiedler.”

De musiknummer som ingår i den inbundna volymen av förtryckta notpapper återfinns i den kompositionsförteckning som Stenhammar upprättade nyåret 1891: ”Förteckning på av mig utförda kompositioner eller kompositionsstudier”. Förteckningen omfattar 9 sidor. Därefter följer en ”Musikalisk dagbok” på 5 sidor som sträcker sig fram till april 1892. Stenhammars text utgavs i STM 1958 av Julius Rabe, dåvarande ägare till manuskriptet.

Numren i den inbundna volymen notpapper är daterade från mars 1883 till december 1895. Samtliga nummer fram till 1891 finns med i Stenhammars kompositionsförteckning (som givetvis omfattar fler verk än de här förekommande). De utgörs av i första hand solosånger med piano, men även duetter, tersetter och kvartett, liksom två klaverstycken – i A dur resp. F dur.

Av de lösa 7 notmanuskripten (egentligen 9, men två av sångerna är transponeringar av original som finns i albumet) som beskrivs ovan, återfinns i blyerts ytterliga sånger (som också ingår i Stenhammars förteckning) samt 28 takter av en Polska för piano. Sista bladet utgörs av en sida med dels en sats för sång och piano (8 takter), dels en klaversats om 10 takter. Båda är skissartade fragment. Sångsatsen bär namnet Gudmund och texten lyder ”Sprungen ut som den fagraste rosenblomman der endrum var knop ved dagens komme” och är ett fragment från slutet av akt 1 i Gildet på Solhaug.

***

Man behöver inte vara ambassadör eller musikexpert för att maila oss om trevliga inslag i framtida medlemsbrev!

Gör gärna det Du också!

Vi påminner om

Stenhammarsällskapets kommunikationsvägar:

- Facebookgrupp. Maila oss så bjuder vi in Dig dit via Din mailadress eller din Facebookprofil.

- Hemsida: www.stenhammarsallskapet.com

- Medlemsbrev. Du läser just nu nr 3 som ligger på hemsida och FB-sida.

- Mejladress: stenhammar@telia.com (vi svarar normalt på frågor inom 1-2 dagar)

- Träffa oss vid våra möten och aktiviteter (ca 4 per år)

Vad Du bidrar till och får som medlem i

WILHELM STENHAMMARSÄLLSKAPET:

Du stödjer arbetet med att främja kunskapen om och framföranden av Stenhammars musik.

Du stödjer arbetet för att främja forskning om Wilhelm Stenhammar och hans tid.

Du blir inbjuden till spännande aktiviteter, inspirerande föredrag och får träffa

professionella artister och lyssna på deras musikframföranden.

Du får tillgång till sällskapets slutna Facebookgrupp, där diskussioner om Wilhelm

Stenhammar pågår löpande.

Årsavgift: 200 kr. (Familj 300 kr, Förening/Företag 500 kr) Sätts enklast in på sällskapets bank- eller plusgiro, eller betalas på

plats vid sällskapets aktiviteter.

Sällskapet har sitt säte i Göteborg och i styrelsen sitter:

Susanna Pernheim, Bodil Sporsén, Caj Strandberg, Dan Olsson, David Björkman, Anna Hussfelt och Anders

Wikström

WILHELM STENHAMMARSÄLLSKAPET

Kontakt: stenhammar@telia.com

Bankgiro 5134-4166 Plusgiro: 806937-9