Österbottens te-Central Informerar...Kaj Suomela, Johtaja, Pohjanmaan TE-keskus 2 TE-Informerar 1/2007 Under det gångna året fortsatte den positiva utvecklingen inom Österbottens

Österbottenste-Central Informerar

www.te-centralen.fi

Vasa: Hovrättsesplanaden 19 A, 65100 VASATel: 010 60 28500 Fax: 010 60 28970

Karleby: Ristrandsgatan 1, 67100 KARLEBYTel: 010 60 28500 Fax: 010 60 28980

1 /20071/20071/20071/20071/2007

TJÄNSTEN FÖR TILLVÄXTFÖRETAG

FÖRETAGSPRESENTATION (SIDORNA 10-11):

FÖRETAGSAVDELNINGEN

INFORMERAR (SIVU5)Europeiska socialfonden, ESF

Nya programperioden2007 – 2013 börjar

Förändringar underprogramperioden2007-2013

EURESHJÄLPER VID

REKRYTERINGEN

INOM EUROPA(SIDA 3)

LANDSBYGDSAVDELNINGEN

INFORMERAR (SIDORNA 6-7)LANDSBYGDENS UTVECKLINGS STRATEGI

OCH -PROGRAM 2007-2013

-ett integrationsfrämjande projekt (sivu 4)

NYA PROGRAMPERIODEN

2007-2013

FISKERIENHETEN

INFORMERAR(SIDORNA12-13)

&FISKETILLSTÅND

ICTNET.FI(sivu 11)

VIEXPOS FACT-FINDING RESA TILL KINA

TEKNOLOGIUTVECKLINGSAVDELNINGEN INFORMERAR (SIVU 8)

ARBETSKRAFTSAVDELNINGEN

INFORMERAR (SIDA3)Den nya programperioden 2007-2013



Den positiva utvecklingen fortsätter

Kaj Suomela,Johtaja, Pohjanmaan TE-keskus

2

TE-Informerar 1/2007

Under det gångna året fortsatte den positiva utvecklingen inom Österbottens TE-centralens område, och utvecklingen förväntas fortsätta likadant även i år. Företagensorderingång förbättras konstant och tack vare detta fortsätter den positivasysselsättningsutvecklingen i regionen.Österbottens TE-Central består av två regioner; Österbotten och Mellersta Österbotten.Landskapens styrkor och starka verksamhetsområden är till väsentliga delar olika. Det ärmycket glädjande att utvecklingen av sme- företagen varit positiv i båda landskapen.

I Österbotten fortsätter de stora exportjättarnas starka framfart, främst storföretagen inommetall, energi samt maskin och metallbranscherna, och tack vare dessa företag har ocksåunderleverantörerna vind i seglen inom sin produktion.Inom Mellersta Österbotten var båt- och kemikalieindustrin fortfarande starka branscheroch utvecklingen inom dessa blir allt positivare från år till år.

Förverkligandet av tillväxtföretagstjänsten, som påbörjades år 2006 i samarbete med Finnvera, Finnpro, Viexpo ochTekes, fortsätter som tidigare och verksamheten framskrider bra och samarbetet fungerar. Utvidgandet avverksamhetsmodellen FöretagsFinland och ett konsekvent samarbete med de regionala organisationerna förföretagstjänster pågår. Verksamhetsmodellen FöretagsFinland betonas allt mera och spelar en central roll i det nyaregeringsprogrammet.

Även utvecklingen inom träproduktbranschen har varit anmärkningsvärt kraftig i båda landskapen.

Regionens sysselsättningssituation uppvisar fortsatt positiv utveckling, precis som under tidigare år. Enligtundersökningar utförda av arbetsministeriet, statistikcentralen och Österbottens TE- central var regionenssysselsättningsgrad 70,6% i början av april månad, och regionens arbetslöshetsgrad var 6,3%, vilket är näst bäst ilandet. Antalet arbetslösa har minskat inom alla yrkesgrupper, och antalet sysselsatta 15-64 åringar är ca 114 200.I och med att regionens syssälsättningssituation blir bättre från år till år., blir företagens rekrytering av personal allt merproblematiskt. Lösningen till problemet är i första hand rekrytering enligt skolning och därefter landsomfattanderekrytering. Med tanke på framtiden blir behovet av arbetsbaseradinvandring allt mer aktuellt som rekryteringskanal.

En stor mängd nya investeringsstödsansökningar för landsbygden har behandlats, och en del avinvesteringsstödsbesluten väntar på den nya programperioden. Det nya regeringsprogrammet lovar mera pengar tilllandsbygdens utvecklingsfond (MAKERA), som skall säkerställa finansieringen av investeringsstödsansökningar tilllandsbygden som nu hopat sig. Förverkligandet av det nya utvecklingsprogrammet för landsbygden påbörjas så snartdet nya programmet når sin slutgiltiga form och får godkännande från Bryssel.

Livsmedelssäkerhetsverket, EVIRA inledde sin verksamhet i maj 2006 och samarbetet med instansen har börjat bra.Grundandet av det nya landsbygdsverket kommer att märkas i TE- centralens resultatstyrningsprocesser, men påvilket sätt är fortfarande svårt att avgöra.

Regeringen har bestämt sig för att bilda ett s.k. superministerium, Arbets- och näringsministeriet, vars störstamålsättning är att organisera, koordinera, utveckla och skapa bästa möjliga inverkan på landets arbets- ochnäringspolitik. I praktiken är det tänkt att det nya ministeriet skall samla den splittrade och tunga EU:strukturfondsförvaltningen, d.v.s. sammanföra alla moment på ministerie- och centralsförvaltningsnivå angåendeEuropeiska socialfonden (ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden(ERUF). I och med det nya ministerietsuppkomst förnyas även regionförvaltningen samtidigt som länsstyrelsernas, TE- centralernas och landskapsförbundensarbetsfördelning preciseras och regionindelningen bedöms. Eftersom det ännu inte finns en heltäckande bild av denpraktiska inverkan, avvaktar vi med stort intresse vad framtiden för med sig.



EURES hjälper vid rekrytering från Europa

EURES - Portalen för arbetslivets fria rörligheten i Europa

Rekryteringen av personal och finnandet av arbetsplatser nästan överallti Europa sker nu enkelt via arbetskraftsbyråns EURES-rådgivare. Detinternationella EURES-nätverket och portalen för arbetslivets fria rörligheteni Europa öppnar dörrarna till arbetsmarknaden inom 27 EU-länderna samtNorge, Island och Schweiz.

Eures syfte är att tillhandahålla information, rådgivning och rekryterings-/placeringstjänster (arbetsförmedling) för arbetstagarna och arbetsgivarnasamt för alla som önskar dra fördel av principen om fri rörlighet för personer.

I de europeiska gränsregionerna spelar Eures en viktig roll när det gäller attinformera om och bidra till att lösa alla slags problem som arbetstagare ocharbetsgivare kan stöta på i samband med gränspendling.

Skall även ditt företags rekryterings annons synas i EURES-portalen?http://europa.eu.int/eures/

EURES-rådgivareKristina RönnblomTel: 010 60 46310 och 050 396 [email protected]

Arbetskraftsavdelningen

3


Europeiska socialfonden ESFNy programperiod för 2007 – 2013 inledsDen nya programperioden som håller på att inledas är en ny möjlighet för arbetsgivare och arbetssökande i Österbottenoch i Mellersta Österbotten. Den nya programperioden koncentrerar sig på individuell arbetslivsbaserad service.Genom det nya programmet främjar man tillgången på arbetskraft, kompetensen och kvaliteten på arbetskraftsservicesamt bekämpar utslagning av arbetskraft. Nyckelord i programmet är konkurrenskraft och sysselsättning.

Den nya programperioden har inletts även omkommissionen för Europeiska unionen inte ännu hargodkänt ESF-programmet för fastlandet i Finland somEU:s regionala program för konkurrenskraft ochsysselsättningsprogram. Detta betyder att i verklighetkan programmet inledas först efter sommaren. Menåtgärder har ändå vidtagits. Arbetskraftsavdelningen vidÖsterbottens arbetskrafts- och näringscentral arrangerarpå sitt område två inledningsseminarier för verkställandeav programmet, en i Karleby 11 juni och en i Vasa 15juni. Där diskuterar man om programdokumentetsinnehåll, mål, verkställande och om möjligheter till attpåverka inom arbetsmarknaden i Österbotten och iMellersta Österbotten.

Arbetskraftsavdelningen förbereder på basen avseminarier ett verkställighetsprogram som utgör grundenför ansökningsförfarandet av serviceprojekt så snabbtdet bara är möjligt. Arbetskraftsavdelningen kommeratt be om tjänsteproducenternas anbud för de regionalaprogrammens teman och om verkställigheten av demgenom öppen anbudstävlan.

Målsättningen är att sysselsättning, rekrytering avarbetskraft och utveckling av arbetskraft är allt meralockande för arbetssökande och arbetsgivare under dennya perioden. Detta betyder att erbjudandet av tjänsterkoncentreras till mera omfattande och långvariga,programliknande serviceprojekt för att förbättrakundservicen och för att förebygga utbudet av tjänstersom konkurrerar sinsemellan. Nyckelord ärkundservicens individualitet och att den kan skräddarsys.Mängden av serviceprocess har man för avsikt att ersättamed kvalitet.

Arbetskraftsavdelningen har som mål att producera nyatjänster närmast för små och medelstora företag. Genomdessa projekt kan man trygga tillgången på arbetskraft,arbetskraftens kompetensnivå och stöda grundandet avnya företag och kontinuiteten av företagsverksamheten.

Eftersom arbetskraften åldras snabbt och utträdet frånarbetsmarknaden är stort, medför detta stora utmaningarinom arbetsmarknaden under den nya programperioden.

Dessutom räcker de unga generationernas små åldersklasser inte tillför att ersätta dessa avgångar. Tillgången på tillräcklig och lämpligarbetskraft baserar sig allt mera på att man förbereder och skapar en“arbetskraftsreserv” på arbetsmarknaden, att man höjer arbetetsproduktivitet genom att utveckla arbetslivet samt att man i sista handrekryterar utländsk arbetskraft. För att höja produktiviteten bland denpersonal som redan är i arbete, måste man komma ihåg att vårda ochutveckla kompetensen hos den nuvarande personalen i allt merakrävande och mångsidigare uppgifter och därigenom möjliggöraanställandet av ny personal som lär sig på arbetsplatsen.

Den nya programperioden strävar till att ännu bättre känna igenarbetsgemenskapernas verkliga behov. Jämfört med den gamlaprogramperioden är det nytt att det finns möjlighet till främjande avarbetskraftsservice och arbetsrelaterad invandring.

Man önskar att arbetsgivarna skulle vara allt aktivare gentemottjänsteproducenterna så att man kan göra rätta saker under rätt tidpunkt:ekonomiskt och effektivt. Den närmaste arbetskraftsbyrån är ocksåden närmaste vägledaren med tanke på olika serviceformer ochsökande till projekt.

Text: Tapio LehtoÖversättning: Arja Ala-aho



4

MOST – Modelling of Orientation, Services and Training related to the resettlement of refugees– ett integrationsfrämjande projekt

Text: Michaela SödergårdLäs mera om projektet på internet:www.mostproject.fi/

Most-projektet är ett pilotprojekt som finansieras av Europeiska flyktingfonden. I projektet deltar förutom Finland treandra europeiska länder, Irland, Spanien och Sverige. För Finlands del koordineras projektet av arbetsministeriet,medan TE-centralerna i Österbotten och Nyland ansvarar för genomförandet av projektet. Som projektplanerare iÖsterbotten fungerar Michaela Södergård Som mottagande kommuner för flyktingarna fungerar Korsnäs kommun ochKarleby stad i Österbotten samt i Nyland Esbo och Vanda stad. Projektet pågår under tiden 1.12.2006-30.11.2007.

Det övergripande målet med projektet är att utveckla en ny modell för en snabbare och effektivare integrationsprocessför flyktingar som kommer till Finland från krisdrabbade områden eller flyktingläger. Förhoppningsvis kommer man efterprojektet att kunna utforma en integrationsmodell som man i framtiden kan tillämpa i motsvarande situationer.

MOST-projektet kommer i praktiken att utformas på så sätt att flyktingarna först tar del av en intensivkurs i svenska ellerfinska (svenska i Korsnäs, finska i Karleby, Esbo och Vanda) som ordnas under tre veckors tid. Efter detta kommerutbildningen att genomföras på så sätt att MOST-deltagarna under 2 dagar per vecka deltar i språkutbildning, medan deunder de tre resterande dagarna befinner sig på arbetspraktik. Projektplaneraren kommer att besöka praktikplatsernaen gång per vecka för att hjälpa till med att lösa frågor och problem som kan uppstå. Samtidigt kommer utbildaren att tadel av arbetsplatsbesöken och lära ut det vokabulär som krävs på respektive arbetsplats. Främsta tanken är att flyktingarnavia arbetspraktiken skall få kunskaper i språket och snabbare upptas i gemenskapen.

Intresset för MOST-projektet har varit stort och bemötandet enbart positivt. De lokala företagen har inte varit sena atttacka ja till att ta emot en av projektets praktikanter om möjlighet funnits. Samtidigt har medierna uppmärksammatprojektet flera gånger och vi har fått utrymme i såväl de nationella radio- och tv-kanalerna som de lokala dagstidningarna.

I projektet deltar ett trettiotal av de burmeser som anlände till Finland i månadsskiftet april-maj. Resten av gruppen deltari sedvanlig integrationsundervisning för invandrare

Uvecklingsprogram riktat till SME-företag, med målsättningen att förbättra företagens

verksamhet genom användningen av informations- och kommunikations teknologi (VOIP).

Utvecklingsprogrammet Fokus på ICT-baserad affärsutveckling erbjuder

företagen konsulttjänst som tar fram visioner, riktlinjer

och strategier för telefonilösningar.

Utvecklingstjänsten uppbyggnad:

- Nuläges analys

- kartläggning av behov

- utvecklings förslag

Konsulteringsbehovet är 5 dagar per företag

Deltagaravgift

1-4 anställda 500 eur



Tilläggsinformation

och anmälningar:

Oy Focus ICT Ab

Peter Lönnbäck

Skutnabbantie 193

68600 Pietarsaari

tel. 044-784 7200

[email protected]

ÖSTERBOTTENS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL

WWW.TE-CENTRALEN.FI

www.ictnet.fi > Koulutukset

FRAMTIDSSEMINARIUM

FÖR ENERGIKLUSTERN

22.8.2007 Hotell Silveria, VASAKl. 9-13

Anmälningar

Framtill 15.8.

Jorma Höykinpuro

010-6028568

[email protected]

eller Olli Peltola

010-6028618

[email protected]

Diskussionsämnen:

ÖSTERBOTTENS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL

WWW.TE-CENTRALEN.FI

Kompetenscentrums-

programmets rooli

Toppkunskapens koncentration

Efterfrågan på arbetskraften

Tillgång till arbetskraft



Vasa: Hovrättsesplanaden 19 A, 65100 VASATel: 010 60 28500 Fax: 010 60 28970 5

TE-Informerar 1/2007 Företagsavdelningen

Investeringsstöd + utvecklingsstöd = Utvecklingsbidrag

Mera information från Österbottens TE-Central Företagsavdelning, tel. 010 602 8500

Förändringar under programperioden 2007 -2013Beslutsförfarandet angående den nya EU-programperiodens finanser skall påbörjas 1.6.2007 vidföretagsavdelningarna, då träder även den nya företagsstödslagen och –förordningen i kraft. Det nya EU-programmet,lagen och förordningen för med sig en del ändringar till kriterierna för beviljandet av företagsstöd.

Stödområden delas upp i tre målområden. För Österbottens TE-centrals del innebär det att Kaustby tillhör målområde1.Karleby samt Malax och skärgårdsdelarna tillhör målområde 2. Resterande delar, d.v.s. Jakobstads- och Vasa regionsamt Sydösterbottens kustregion tillhör målområde 3. Stödprocenten varierar beroende på målområde samt företagetsstorlek. Företagsavdelningen har nationella och EU-medel till sitt förfogande.

Stödprocenterna bestäms som vanligt enligt stödområde och företagets storlek. Nu kan företagsavdelningen ävenfinansiera projekt utöver enskilda företags stöd, dvs. även större projekthelheter, som förbättrar företagensverksamhetsförutsättningar inom området.

Enligt den nya förordningen kan direkta företagsstöd beviljas i form av utvecklingsbidrag. Utvecklingsbidraget innefattarutvecklingsprojekt och investeringar. Tidigare har företaget sökt skiljt för investeringar och utvecklingsprojekt. En nyhetär att bybutiksstödet återinförs. I detta skede är det dock oklart i vilken omfattning. Startstödet kvarstår, likväl stöd förföretag i företagskuvös.Utöver förändringarna kring stödformerna ges företag möjlighet att söka rättelse och senare besvära sig vid avslag.

Landsbygdsavdelningen



Strategi för utvecklingen av landsbygden i Finland 2007-2013

Strategins tre målsättningar

I Utveckling av konkurrenskraften, där tyngdpunkten är på helalivsmedelskedjans kompetens samt på investeringar som ökarkonkurrenskraft och kvalitet. II Bevarande och skyddande av miljö och landskap. För att säkrajordbruket och miljöavtal på de mindre gynnsamma områdena i Finland, ärdenna målsättning grunden för en bestående och hållbar utveckling avlandsbygden.III Mångfald i landsbygdens företagsverksamhet och livskvalitet pålandsbygden, vars centrala målsättning är att öka antalet arbetstillfällen,främjande av kompetensen på landsbygden samt de lokala projekten


6

Programmets fyra handlingslinjer:

Linje 1 Att förbättra jord- och skogsbrukssektorernaskonkurrenskraft

Linje 2 Att förbättra miljön och landskapetLinje 3 Att förbättra livskvaliteten i landsbygdsområden

och uppmuntra mångfald i landsbygdens ekonomiLinje 4 (Leader-aktionsgrupperna) aktionsgruppernas

lokala verksamhet

Europeiska unionens nya landsbygdspolitiska programperiod inleddes i början av år 2007. För Finland har utarbetats ennationell utvecklingsstrategi för landsbygden, vilken kommer att förverkligas genom två program för utveckling avlandsbygden, ett för FastlandsFinland och ett för Åland.Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för uppgörandet av utvecklingsstrategin för landsbygden i Finland och föruppgörandet av programmet för utveckling av landsbygden i FastlandsFinland. Landsbygdsavdelningarna vid TE-centralernaoch de lokala aktionsgrupperna har ansvarat för uppgörandet av strategier och program på regional och lokal nivå.Strategierna och programmen har uppgjorts i ett flertal arbetsgrupper, och de har sänts för utlåtande och till kännedom tilloffentligheten för kommentarer.

Framskridandet av programmets genomförande

Gällande det EU-delfinansierade programmet för utvecklingav landsbygden i FastlandsFinland, har för programperioden2007 – 2013 anvisats ca 800 miljoner euro för utveckling avnäringsverksamheten både på regional och lokal nivå. Av dentotala summan uppskattas att cirka hälften kommer att hänförasig direkt till stödande av utveckling av företag och investeringari företagsverksamheten. Ansökningar om företagsstöd frånprogrammet för utveckling av landsbygden i FastlandsFinland2007 – 2013 har tagits emot på TE-centralerna från och medden 4 juni. Ansökan om stöd kan senare lämnas in också tillaktionsgrupperna.

Utöver målsättningarna för programmet och gällandelagstiftning skall även vid beviljande av stöd beaktas detyngdpunkter och kriterier, som fastställts i det regionala

programmet för utveckling av landsbygden i Mellersta Österbotten och Österbotten. Företagsstöd kan sökas av de mikroföretagpå landsbygden som uppfyller programmets målsättningar. Med mikroföretag avses både lantbruksbaserade företag och andraföretag på landsbygden. Ett företag räknas som mikroföretag om företaget sysselsätter färre än 10 personer och omsättningeneller balansomslutningen inte överstiger 2 miljoner euro per år. Gällande livsmedelsföretag, vars verksamhet omfattar förstagradens förädling av jordbruksprodukter, kan stöd beviljas även till små- och medelstora företag. Till kategorin små- ochmedelstora företag räknas företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars omsättning inte överstiger 50 miljoner euroeller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år.

Företagsstöd kan sökas för investeringar i maskiner och anläggningar, byggande, anskaffande av fastighet, immateriella rättigheter,utveckling av företagsverksamheten såsom produktutveckling, samt stöd för att avlöna de två första utomstående personer somföretaget anställer . Målsättningen är att förbättra både redan fungerande företags konkurrenskraft och förbättra möjligheternaför etablering av nya företag. Samtidigt strävar man till att skapa nya arbetstillfällen på landsbygden och även säkra redanexisterande arbetsplatser.

Företagsstöd söks på den av Landsbygdsverket fastställda ansöknings-blanketten nr 2305r. Ansökningsblankett samt anvisningar finns påwww.maaseutuvirasto.fi eller från landsbygdsavdelningen på TE-centralen.TE-centralen kan inte ge några förhandsbesked gällande huruvida stödkan beviljas. I detta skede är det är endast möjligt att ta emot ansökningar,beslutsfattandet kan komma igång tidigast till hösten. I samband medfattande av stödbeslut behandlas och prioriteras varje ansökan i enlighetmed landsbygdsavdelningens urvalskriterier.

Godkännande av LEADER-aktionsgruppernas program, samtuppgörande av avtal mellan de utvalda aktionsgrupperna och JSM, kangöras först efter att Kommissionen har godkänt programmet för FastlandsFinland. På grund av ovanstående kan genomförande avaktionsgruppernas program starta tidigast till hösten.



Landsbygdsavdelningen

7


Linje 2

Bakgrund

UTVECKLINGSPROGRAMMET FÖR FASTLANDSFINLAND 2007-2013

Utvecklingsprogrammet för landsbygden 2007–2013 grundar sig på rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd förlandsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden) samt på rådets beslut ianslutning till denna förordning om gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (2006/144/EG).

När det gäller produktivitet är det finländska skogsbruket det bästa inom Europeiska unionen. Livsmedelsindustrin ligger påmedelnivån, medan jordbruket har den näst sämsta produktiviteten bland de gamla medlemsstaterna. De bestående nackdelarnaför jordbruket i Finland är det nordiska klimatet, den lilla hemmamarknaden samt de långa avstånden till de europeiskakärnmarknaderna. Åkerägorna är ofta splittrade på olika områden. I framtiden kan man räkna med att antalet gårdar minskarytterligare, den genomsnittliga åkerarealen ökar och jordbrukarnas medelålder stiger.Målsättning: Att förbättra miljöns och landsbygdens tillståndAtt upprätthålla ett öppet, odlat jordbrukslandskap såväl som naturliga ängar och betesmarker, oberoende av om man på dessaproducerar livsmedel eller livsmedelsråvaror, förnybar bioenergi eller om man sköter dem utan att de är odlade.

Att minska miljöbelastningen från jordbruket i marken, yt- och grundvattnet samt luften genom främjande av miljövänligaproduktionsmetoder. Att främja minskningen av växthusgaser med hjälp av förnybar bioenergi som produceras på jord- ochskogsbruksmarker samt bevarandet av de organiska ämnena och kolsänkeeffekten i jordmånen.

Att bevara naturens mångfald i jord- och skogsbruksmiljöer. Bevarandet av Natura 2000-nätverket i jordbruks- ochskogsområdena ges särskild vikt.Verktyg

Kompensationsbidrag

Kompensationsbidraget är en mycket viktig del av gårdarnasbasutkomst. Systemet syftar till att säkerställa kontinuiteten i ettmiljövänligt jordbruk i nordliga förhållanden. Enjordbruksekonomi som iakttar miljökraven säkerställer att detfinns stambebyggelse som håller landsbygden livskraftig ochhjälper till att bevara kulturlandskapet. Jordbrukarna gör en 5-årig förbindelse om att fortsätta bruka sina åkrar enligtstödvillkoren. Stödnivån på Österbottens TE-centrals områdeär 200-210eur./ha.

Stöd som främjar djurens välbefinnande

Målet är att höja djurens hälsa och välbefinnande. Därutöverfrämjas en mer artbestämd skötsel av husdjur och en ökadmedvetenhet bland jordbrukarna om vilka faktorer som påverkardjurens välbefinnande. Stödformen kommer i bruk från och med2008.

Miljöstöd till jordbruket

Vattendragen och den övriga miljön förändras långsamt, och ettomfattande system likt dagens måste fortsätta för att man skall fåtill stånd bestående förbättringar. Finlands läge som en avÖstersjöns strandstater och de rikliga sjöarna kräver ocksålångsiktig miljövård. Samtidigt säkerställs att livsmedlen är renaoch högklassiga. Jordbrukarna förbinder sig för en 5 års periodtill att följa miljöstödets villkor. Stödet är en ersättning för demiljöfrämjande åtgärderna som jordbrukaren gör.

Miljöstöden är indelade i tre grupper:

Basåtgärder är ett grundpaket, uppdelat i husdjurs- (107 eur./ha)och växtodlingsgårdar (93 eur./ha), som alla som förbinder sig tillmiljöstödet måste uppfylla. Förra programperioden förband sig ca95 % av jordbrukarna till miljöstödet.

Tilläggsåtgärder kan man på Österbottens TE-centrals område välja0-2 st. Ersättningen för dessa varierar beroende på den insats åtgärdenkräver.

Avtal om specialstöd kan ingås för att utföra en speciell åtgärd t.ex.ekologisk produktion, bevarande av vårdbiotoper eller lantraser.Ersättningen för dessa avtal varierar från 99-466 eur./ha och avtalensöks från TE-centralen.

Icke produktiva investeringar

Målet är att stöda uppnåendet av sådana miljömål förjordbruket som har att göra med gällandemiljöstödsförbindelser eller andra stödsätt. Aktuella åtgärderär anläggning av multifunktionell våtmark samt grundlägganderöjning och inhägning av värdefulla vårdbiotoper. Stödfomenkommer i bruk från och med 2008.

Miljöstödet är genom de omfattande stödvillkoren ettadministrativt krävande stöd. Utgångsläget är att stödvillkorenär strängare än de lagstadgade kraven som annars ställs påjordbruksverksamheten. Eftersom EU kräver att alla villkorför vilka det betalas ersättning övervakas, är det också detstöd som sysselsätter granskarna och den övrigastödadministrationen under en stor del av året.



Avdelningen för teknologisk utveckling TE-Informerar 1/2007

VIEXPOS FACT-FINDING RESA TILL KINA

En grupp bestående av sex tjänstemän från Österbottenbesökte Kina, Quingdao, Shenzhen, Shanghai och HongKongför att kartlägga en strategi som skulle möjliggöra för företagi Österbotten att dra nytta av Kinas massiva ekonomiskatillväxt.Österbottens fact-finding-grupp bestod avJakobstads stadsdirektörMikael Jakobsson, BengtJansson från ÖsterbottensHandelskammare, AnttiPorko från Kosek, VesaKojola Tekes, ViexposVD Markus Jussila ochViexpos Kina-expertMarko Mikkola.Gruppen bestod avrepresentanter från fleraolika organisationer,främst för att man med tanke på framtiden skulle få en brakartläggning av marknadssituationen,produktutvecklingsmöjligheterna och ekonomitillväxten iKina, och dessutom få aktuell information om dennuvarande situationen i Kina.

I Shanghai har Kina som målsättning att fram till år 2020skapa båthamnar för ca. 20 000 båtar. Kineserna önskar attutländska parter skulle delta i utvecklingen av företagen,eftersom landet saknar erfarenhet inom båtbyggarkonsten ochi viss mån även kompetens och kunskap inom plastbranschen.I Kina finns för tillfället 260 företag inom båtbranschen varssammanlagda omsättning är 230MEUR. I jämförelse varÖsterbottens båtindustrins omsättning 270MEUR. år 2006.

Kinas ekonomiska tillväxt gör att Kinas båtindustri kommeratt bli en samarbetspartner eller konkurrent att beakta.

Just nu är den rätta tidpunkten att kartläggasamarbetsmöjligheter i Kina, eftersom Kina inom en näraframtiden kommer Kina att stå i fokus för hela båt-industrin på flera olika sätt, bl.a. i samband med

Olympiska spelen i Peking år2008 och världsutställningen iShanghai år 2010. I aprildetta år ordnades enbåtmässa i Shanghai, med ca360 utställare och över 100båtar var på utställning.Tekes (Utvecklingscentralen förteknologi och innovationer)förbereder i samarbete medbåtbranschens centralförbundFinnboat ry ettlandsomfattande teknologi-program för båtindustrin(www.tekes.fi/veneteollisuus).

Avdelningschef Vesa Kojola på avdelningen förteknologisk utveckling vid Österbottens TE-centralansvarar för färdigställandet av programmet. Denpågående kartläggningen av båtindustrin har sommålsättning att utveckla ett teknologiprogram som skallförnya hela båtindustrin och öka konkurrenskraften.Genom att analysera de globala marknaderna ochtrenderna skall man skapa innovativa ochkonkurrenskraftigaprodukt-, produktions- och verksamhetskoncept.Grunderna för utvecklingen är kvalitet, lönsamhet ochkundfokuscering, samt brandutveckling. Samarbete ochspecialisering är nödvändiga för framgång i framtiden.Genom specialisering förstärks samarbetskulturen ochverksamhetens flexibilitet ökar. Specialiseringen möjliggörutnyttjande av forskning och produktutveckling, samtinvesteringar.Om det tidigare nämnda förberedande arbetet visar att detfinns behov av ett nytt teknologiprogram, så påbörjas detunder år 2007.

Läs mera i:Keskipohjanmaa (6.4.2007)

Taloussanomat (6.4.2007)http://www.tekes.fi/kiina/

Kina har dragit upp riktlinjer för hur man vill aktivera kinesernas intresse för båtar. Målet är att 5 % av kineserna skall bliintresserade av båtar och båtliv under de närmaste åren. Detta innebär ett ökat intresse för Kina bland aktörer inom båtbranschen.




TIETOLÄHTEISEN MYYNNIN JA MARKKINOINNIN

KEHITTÄMINEN CRM-JÄRJESTELMIEN JA

NYKYTEKNOLOGIAN AVULLA.Pohjanmaan TE-keskus ja Konsultointi Antti Vanne

järjestävät yhdessä Tietolähtöisen myynnin ja

markkinoinnin valmennuksen (CRM-II)

Pohjanmaan alueen pk-yrityksille.

Kahdenpäivän koulutus järjestetään Vaasassa

(Oy GW Vasa Ab, Raastuvankatu 24)

6.9.2007 ja 20.9.2007,

lisäksi yksi päivä yrityskohtaista konsultointia.

Ilmoittautumiset ja lisätiedot:

Antti Vanne

050-5971380

[email protected]

Tommi Sykkö

050-3128655

[email protected]

puh.

s-posti

www.ictnet.fi > Koulutukset

Pohjanmaan työvoima- ja elinkeinokeskus

www.te-keskus.fi

ICTnet.fi är mötesplatsen för ICT- och innehållsproducerandeföretag inom ÖsterbottenICTnet.fi är Österbottens TE-centralens företagsavdelningens ESR-finansierade projekt, med huvudmålet att främjanätverksbildningen inom ICT-sektorn och föra samman ICT-företagen och de regionala finansiärerna, kommunerna ochutvecklingsinriktade organisationerna. Tyngdpunkten övergår allt mera till sökandet av nya tillväxtmöjligheter genomgränsöverskridande samarbete, där ICT-branschen och övriga branschers verksamhetsmodeller sammanförs. ICTnet.fi-portalen som är en informationsförmedlingskanal och ett utvecklingsforum för ICT och innehålsproducerande företag,har med tiden utvecklats till ett stöd för utvecklings- och konsulteringsarbetet.

ICTnet.fi:s målsättning är att utvecklas till en central plats för ict-branschen och förmedla information, befrämjafinansieringsmöjligheter samt införskaffa konsulterings- och utbildningshjälp för företagens och organisationernasutvecklingsbehov.

ICTnet erbjuder utvecklings- och skolningsprogram som baserar sig på en djup kompetens, där prioriteringen ligger ieffektivering av företagens affärsverksamhet och fokus ligger på ICT-sektorns kärnkompetenskluster och i framtidenskluster. Tillsammans med andra finansiärer och utvecklingsorganisationer ser vi till att rätt satsningar görs.

Tjänsteutbudet innehåller även exportprojekt. Internationaliseringsaspekten förverkligasoch erbjuds i samarbetemed Viexpogenom förmånliga fact finding- skolningsresor, på agendan finns några av de största ICT-mässorna runtomvärlden (bla. CeBIT Hannover & Shanghai, Comdex Scandinavia, Midem, 3GSM Barcelona osv.).Datainsamling om relevanta finansierings- och utvecklingsfrågor för ICT-branschen sker kontinuerligt via utvaldaorganisationer.

Deltagandet i ICTnet.fi-nätverket är lätt och gratis!Du kan registrera sig till verksamheten endera som företag eller privatperson, eller tex beställa vårt nyhetsbrev. Du får dåaktuell information via e-post om branschens händelser. Genom att registrera ditt företag tilll portalen får du ökadsynlighet och nya utvecklingsmöjligheter. Genom att utnyttjadessa möjligheter effektiveras företagets verksamhet ochkonkurrenskraften ökar.Företag som blivit medlem i ICTnet.fi-nätverket kanpublicera sina egna företagsnyheter och kommentera övriganyheter publicerade nyheter och artiklar på Internetsidan

ICTnet.fi är med i ett flertal projekt som organisatör samtsamarbetspartner, som exempel “Verkkolaskutuksen edistäminen pk-yrityksissä” seminariet som ordnades i samarbete med ASM-consultingOy i Vasa den 17.4.2007. Det ifrågavarande seminariets målsättningär att främja och förenkla sme-företagens övergång till elektroniskekonomiförvaltning, genom att informera om möjligheterna ochframförallt om nyttan som övergången medför. Genomnätbaseradfakturering kan företagen effektivera verksamheten, genomkostnadseffektiv verksamhet och undvika enorma pappershögar.Övergången till nätbaserad fakturering är nu allt enklare och medföringa märkvärda investeringar, flera sme-företag har redan övergått helteller åtminstone delvis till nätbaserad fakturering och tack vareteknologins utveckling kan allt fler företag ta första steget i den rättariktningen.

Plastweld OY



Tjänsten för tillväxtföretag företagspresentation

10


Finnvera, Finnpro, Tekes och Österbottens TE-central upprätthåller i samarbete en offentlig tjänsteorganisation, sombestår av ett tjänstekoncept som är inriktat åt tillväxtföretag. Målsättningen är att skapa nya Finländska framgångar.Tjänstekonceptets verksamhet består av kundinriktat flexibelt och resultatbaserat samarbete. Tjänsten är till för företagsom själv har vilja och möjlighet att utvecklas, bl.a. genom att utveckla konkurrenskraften och viljan att vara en s.k.vägvisare på marknaden. Antalet tillväxtföretagskunder i tjänstekonceptet ökas årligen på basen av region ochverksamhetsområde. Tillväxtföretagskriterierna är till för att stärka verksamheten därigenom strävar man till långsiktigutveckling och kundspecificerad utveckling genom att kartlägga tillväxtförutsättningarna (tillväxtaspirationer,tillväxtmöjligheter, erkänd konkurrensfördel, marknadsmöjligheter och behovet av kvartettens utvecklingstjänster),och därmed skapa en utvecklingsplan av möjliga åtgärder, som är genomförbar.

Plastweld Oy har genomgått en mycket hektisk tid av omformning och framförallt utveckling de senaste tre åren.Företaget har förts framåt från alla riktningar samtidigt. Plastweld Oy är ett s.k. prakt exempel på hur professionelltagerande i varje situation kan leda till positivt utkast mycket snabbt. Företaget startade år 2004 ett utvecklingsprojekt,som bestått av ett antal delprojekt, i samband med projektet har företaget utfört samarbete med ca 50 olika företagoch organisationer. Företagets stora omvandling slutfördes perfekt inom den utsatta tidtabellen. Företaget genomgårsom bäst sitt första normala verksamhetsår efter projektets slutförande, och allt värkar framskrida enligt planerna.Plastweld Oy har bevisat värdet av fungerande nätverk, och att den verkliga kraften finns i samarbete.

Plastweld Oy grundades år 1998 av Arto Alho, Lenni Heinonen och Arto Jussila i Tervajoki. Företagsidén uppkomgenom grundarnas goda marknadskännedom och den kraftiga behovstillväxten av reglerad täckdikning vid täckdikningav åkrar.Företaget påbörjade sin verksamhet genom att tillverka och marknadsföra regleradetäckdikningsbrunnar åt täckdikningsentreprenörer.I första början av verksamheten utförde grundarna själv tillverkningen av brunnar och ett antalövriga plastprodukter genom att med hjälp av extrusion svetsningsmetoden utvinna sinaprodukter ur plaströr och övriga komponenter. I och med den snabba tillväxten byggdePlastweld Oy nya verksamhets utrymmen i Tervajoki i Lilkyrökommun år 2000, och därmedanställde företaget sina första arbetstagare. Företaget fungerade framtill år 2005 med tvåhuvudägare, två plastproduktstillverkare och en deltidsanställd kontorsarbetare.

Vid slutet av år 2004 hade företaget uppnått en kritisk punkt i sin utveckling, där fortsättningen med den dåvarandeverksamhets- och produktionsmodellen hade medfört en mycket begränsad tillväxt. Och den nya lagförordningenangående glesbygdens avloppsvattensskötsel hade skapat ett ökande marknadsläge, som företaget hade avsikt attutvinna, men detta krävde investering i ny teknologi och marknadsutsikterna var goda.Med tanke på framtiden påbörjades arbetet av en utvecklingsplan omedelbart, Jussi Timonen skapade tillsammansmed Arto Alho och Lenni Heinonen en utvecklingsplan för verksamheten, där man i samband med genomförandet avåtgärderna även skulle utföra generationsväxlingsåtgärder i början av år 2005, på så sätt att Jussi Timonen blev nydelägare och verkställandedirektör i Plastweld Oy.Vid skapandet av utvecklingsplanen utförde Timonen på eget initiativ och helt korrekt kartläggning av möjligasamarbets- och investeringspartners. Timonens kartläggning gjordes inte i onödan, han märkte snabbt att det fanns ettflertal alternativ, och efter att han granskat TE-centralens internetsidor bestämde han sig för att kontakta TE-centralen.Samarbetet påbörjades omedelbart efter att Timonen presenterat sin verksamhetsplan åt TE-centralen. Timonenkommer ihåg att den noggrant sammanställda verksamhetsplanen granskades tillsammans med TE-centralen ochdärefter påbörjades den verkliga utvecklingen mycket snabbt.“Med tanke på Investeringsprojektet tänkte vi först att det kommer att ta mycket tid för TE-centralens startåtgärder,men vi blev positivt överraskade. Finansieringen för varje investerings- och utvecklings delprojekt behandlades snabbt



Plastweld OY Tjänsten för tillväxtföretag företagspresentationTE-Informerar 1/2007

och i alla utföranden fanns den där beslutsamhetsdynamiken som företagare respekterar. En bra utfördverksamhetsplan kan hjälpa till vid klarläggningen och betoningen av företagets vision och målsättningar.”Det dröjde inte länge förrän Plastweld Oy var bunden till TE-centralens tjänstekoncept för tillväxtföretag, och en stordel av företagets planerade projekt genomfördes.För Plastweld Oy syns inte endast investerings- och utvecklingsbidragen, utan en allt större nytta fås ur de övrigautvecklingstjänster TE-centralen erbjuder. Företaget har redan mångsidigt utnyttjat varierande skolnings ochrekryteringstjänster enligtbehov. TE-Centralensmångfaldiga projektutbud ochpersonal upprätthåller en aktivoch regelbunden kontakt medföretaget och informerar omaktuella tjänster.Då Jussi Timonen blevverkställande direktör förPlastweld Oy påbörjadesutvecklingsprojektet, som genomfördes under åren 2005 och 2006 och medförde nytt produktions- och lagerutrymmepå nästan 2000 m2 och en ny rotationsgjutnings linje. Produktmodellerna utvecklades och några tiotal nyaproduktmodeller skapades till sortimentet. Produkterna utvecklades i nära samarbete med industriella designers och -

planerare. De första nya plastprodukterna som tillverkades med rotationsgjutningstekniken blevfärdiga i april 2006.

I och med investerings- och utvecklingsprojekten har Plastweld Oy skapat en nästintill helt nyimage för sig själv och är nu en märkvärd tillverkare av måttbeställda rotationsgjutna produkter.Förändringen har varit stor. Den nya tekniken som använder sig av rotationsg möjliggörtillverkningen av plastprodukter till ett flertal olika branscher och kundbasen har därmed utvidgatsoch diversifierats. I nuläget är utbudet koncentrerat främst till LVI- och miljötekniska företag, samtbil-, maskin- och apparaturindustrierna. Rotationsgjutningstekniken möjliggör en mycket mångsidigproduktion, och dess väsentliga råvara är polyeten, genom rotationsgjutning kan man även tillverka

mycket stora plastprodukter. Efterfrågan på rotationsgjutna produkter har ökat kraftigt både inom Finland och ävenutomlands.Jussi Timonen håller sig lugn med tanke på marknaderna, eftersom hansgrundprincip är alltid att först skapa en bra och mångsidig plan, förrän manförverkligar nya utmaningar.

“Vi bestämmer alltid tillsammansmed kunden de nödvändigaresurserna för utförandet ochförverkligandet av målsättningarna,grundprincipen är att varje enskiltprojekt utförs av de rättaprofessionella personerna inomrespektive bransch.” – JussiTimonen, VD, Plastweld Oy.

Samarbetsnätverken har en mycket stor inverkan på företagens utveckling. Detfinns mycket kompetens och professionella från varierande branscher i Finlandoch enligt behov även många projekt baserade tjänster som hjälper företag framåt.Plastwelds vd Timonen strävar alltid till direkta förhandlingar med potentiellaföretagskunder, eftersom små finesser lättare kan diskuteras öga mot öga, ochett ömsesidigt förtroende skapas. Oftast används de tidigare kundkontakternaäven i fortsättningen och även nya kunderna har sina kontakter till t.ex. Designaredärmed upprätthåller man en låg kostnadsnivå och finner de rätta lösningarna förspecifika projekt genom användningen av befintliga nätverk.Framtidsutsikterna för Plastweld Oy är mycket positiva och noggrant planerade.Just nu är företaget i tillväxtstadiet och Timonen tillkännager att målsättningarnaär utmanande. Företagets tillväxt är främst ämnad att ske i framtiden och Plastweldsiktar på en fem gånger större omsättning fram till år 2011. Alla parter inomtjänsten för tillväxtföretag är säkra på att förutsättningarna för tillväxten finns.Timonen betonar att företagets alla delområden skall utvecklas med kontinuitet,vilket betyder att man kommer att utveckla så väl produktionen sommarknadsföringen och även personerna. Kunden är alltid i centrum i våra ögonoch vi strävar alltid till att överträffa kundens förväntningar.



Den nya programperioden 2007-2013Fiskerienheten

12


Den EU-finansierade programperioden för fiskerinäringen böts från början av år 2007. Åren 2000-2006har projekt inom fiskerinäringen finansierats genom Fonden för fiskets utveckling (FFU). Under åren2007-2013 finansieras projekten via (EFF) Europeiska fiskerifonden. Jord- och skogsbruksministeriethar till TE-centralerna gett anvisningar om övergången från en programperiod till en annan.

Kvarvarande medel från programperioden 2000-2006 (FFU) :Anhållan om och beviljande av kvarvarande medel kan göras fram till dess att den nya programperiodenshandlingsprogram kommer i gång, troligen hösten 2007. Med särskilt tillstånd av ministeriet kan medel beviljas ävenefter detta. Utbetalning av samtliga projektmedel som beviljats under perioden 2000-2006 skall erläggas senast 30.9.2008.

Medel för programperioden 2007-2013 (EFF) :Projektansökningar för den nya programperioden kan tas emot från och med 1.1.2007. Kostnader som uppkommitefter att ansökan inlämnats kan godkännas som stödberättigade. Egentliga beslut och utbetalningar kan TE-centralendock göra först då handlingsprogrammet har kommit i gång (hösten 2007).Övergångsperiod 1.1.2007 – handlingsprogrammet inleds:Den förra periodens FFU- ansökningsblanketter kan användas efter 1.1.2007 fram till dess att det nyahandlingsprogrammet 2007-2013 kommer i gång. EFF -ansökningsblanketterna tas i bruk allt eftersom de blirfärdiga. TE-centralen kan överföra ett projekt som ansökts via FFU till att finansieras via EFF efter att den sökandehörts och efter att sökanden godkänt förfarandet. Stöd som ansökts via EFF kan på motsvarande villkor ävenbeviljas av FFU-medel.

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR FISKERINÄRINGEN 2007-2013 (FFU)

Verksamhetsprogrammets målsättning är att rikta programmets resurser till sådana åtgärder, som understödernystartad eller befintlig lönsam fiskerihushållning som närings- och företagsverksamhet i Finland. Finansieringen riktasenligt målsättningarna speciellt till:

• Investeringsprojekt, vars målsättning är företagsverksamhetens modernisering och långsiktig utveckling.• För förbättring och utveckling av branschens företagsverksamhet och –kunnande, samt allmännyttiga

infrastruktur- och utvecklingsprojekt.• Utvecklingsprojekt som stöder företagens verksamhetsförutsättningar, där lösningar för branschens problem,

samt branschens möjligheter och utnyttjande av nya innovationer betonas.• Projekt som förbättrar kvaliteten och befrämjar konsument-, marknads-, miljö- och jämställdhets aspekter.

Verksamhetslinjer som stöds:1. Havsfiske2. Vattenbruk, insjöfiske,

fiskförädling och partihandel3. Allmännyttiga åtgärder4. Regionalt samarbete5. Tekniskt stöd

Företagens och företagarnas utvecklingsplaner:Företagarna / företagen kan i samband med stödansökanpresentera sin utvecklingsplan för utvecklingen avverksamheten bl.a. gällande näringsverksamhetenslönsamhet, kvalitet, produktion, marknaden, ibruktagandeav innovationer och olika samarbetsmöjligheter. För övrigtmåste planen innehålla en beskrivning över hurinvesteringen påverkar utvecklingen av verksamheten.Företag som presenterar sin utvecklingsplan kan beviljashögre stödprocent än de företag, som inte presenterat sinutvecklingsplan.



Södra Finlands län 166030-106594Västra Finlands län 166030-106602Östra Finlands län 166030-106610Uleåborgs län 166030-106628Lapplands län 166030-106636

13

TE-Informerar 1/2007 Fiskerienheten

FISKETILLSTÅND

Fiskerirätten, dvs rätten att utöva fiske tillhör oftast vattenområdets ägare.Enligt lagen om gemensamma områden äger delägarlagen (fiskelagen) den största delen av insjöområdena och kustbanden.Vid kusten har delägarlagen ofta överlåtit fiskerätten enligt samfundslagen med hyresavtal åt fiskargillen.

FiskevårdsavgiftenI Finland bör man betala förutom för rätten att använda vattenområdet, även en personlig skatteliknande fiskevårdsavgift,som berör alla 18-64 åringar och även vattenområdens ägare.Avgiften behöver inte utföras för mete och pilkfiske, inte heller på Åland eller på havet inom Finlands ekonomiska zon.Fiskevårdsavgiften kan betalas för ett kalenderår (20eur.år 2007) eller för sju dagar (6eur. år 2007).Betalningen utförs till Nordea kontonummer 166030-101496 t.ex. via nätbanken och kvittot kan själv skrivas ut föreventuellt bevis vid kontroll.Den länsvisa spöfiskeavgiftenGenom att betala den länsvisa spöfiskeavgiften får manrätt att bedriva spöfiske med ett spö, en rulle och ettbete, trollingfiske dock med ytterligare ett viktdrag elleren paravan.Spöfiskeavgiften är personlig och den ger rätt att bedrivahandredskapsfiske inom det län man betalt avgiften för.Vill man fiska med spö i mer än ett län bör avgiftenbetalas för alla de län där man ämnar fiska, avgiftenbehövs inte på statens allmänna vattenområden.Länsgränserna kan kontrolleras från inrikesministeriets lista över kommuner: http://www3.intermin.fi/Aluejaot/Aluejaot.Avgiften som betalas länsvis är (år 2007) 27eur. för hela kalenderåret och 6eur. för en 7 dagars fiskeperiod.

Den korta fiskeperioden påbörjas från den dagenbetalningen sker eller vid det datum som står påkvittansen.Förutom den länsvisa avgiften skall personen ävenbetala fiskevårdsavgiften.Personer som är under 18 år eller över 65 år fylldafår utöva fiske utan någon form av avgift.

Avgiften för varje län kan betalas till konton listade härunder, via t.ex. nätbanken:

Vid vissa områden som t.ex. vid forsar ochströmdrag i lax- eller sikförande vattendrag ochs.k. “catch and realease”- platser, får man inteutöva fiske utan vattenområdets ägares tillstånd,även om man innehar alla fiskerättigheter.

Centralförbundet för Fiskerihushållning besvarar avde vanligaste frågorna angående fisketillstånd påInternet adressen:http://www.ahven.net/suomi/kh_kysymykset.php

Mera information fås från: www.mmm.fi .



ÖSTERBOTTENS TE-CENTRALÖNSKAR ALLA

SAMARBETSPARTNERS OCH KUNDER ENTREVLIG SOMMAR OCH

EN GOD FORTSÄTTNING PÅ ÅRET!

Redaktör: Jari HakalaInnehållsproduktion: Kaarlo Lepistö, Arja Ala-aho, Michaela Södergård, Jari Hakala,

Johanna Kujala, Henrik Granqvist, Tapio Lehto, Ulf-Erik Häggvik, Kaj SuomelaGrafisk design: Jari Hakala


Documents

Österbottens te-Central Informerar...Kaj Suomela, Johtaja, Pohjanmaan TE-keskus 2 TE-Informerar 1/2007 Under det gångna året fortsatte den positiva utvecklingen inom Österbottens