STIMULERANDE VÄNTAN - liu.diva-portal.org1156062/FULLTEXT01.pdf · Through a learning stage where I investigate how children look at rooms, toys and fears, I have acquired experience

Linköpingsuniversitet|CarlMalmstenFurnitureStudies,CampusLidingöKandidatuppsats16hp|Möbeldesign

Höstterminen2017|LIU-IEI-TEK-G--17/01334--SE

STIMULERANDEVÄNTAN–Attformgeförbarnensväntruminomvårdmiljö

ElinEliassonHandledare:ChandraAhlsellExaminator:LeoJohannsson

LinköpingsuniversitetSE-58183Linköping,Sverige

013-281000,www.liu.se

STIMULERANDE VÄNTAN - Att formge för barnens väntrum inom vårdmiljöer

STIMULATING WHILE WAITING -Designing for children's waiting rooms in the healthcare environment

Elin Eliasson

Möbeldesign Carl Malmsten Furniture Studies

Linköpings Universitet 2017

Elin Eliasson Liu Malmstens Kandidatuppsats

1


Abstract

After my three years as a student at Malmstens, I have grown an interest towards spatialities

and its influence on people. It have subconsciously sought me into situations where furniture

becomes something more than sitting, but being multifunctional, smart and having

psychological values. In my work Stimulating Waiting I have investigated the situation of

children in waiting rooms in health care.

In one of my previous design projects I worked with children's storage furniture, something I thought was very fun and challenging, because children look at the world differently than

adults. In my thesis project I want to gain more understanding and deeper knowledge of

children's products, as well as the situation the child is in. I have also chosen to explore how

a waiting room could look in its spatial design to stimulate the child. My question I have

worked with is; How can I create a stimulating situation for children in the healthcare

environment? Through a learning stage where I investigate how children look at rooms, toys

and fears, I have acquired experience in designing for children. In my world analysis I have

gathered facts about waiting rooms in healthcare and how the requirements for furniture in

healthcare looks in different parts of the process. I have also made study visits,

conversations with competent people and a survey to gain an insight into how the waiting

rooms are used. Based on my inquest, I present a room proposal as well as a furniture group

that I designed for the children and their curiosity, where the imagination sets the definition of

the objects.

2


Sammanfattning

Efter min tre år som student på Malmstens har ett intresse mot rum och dess påverkan hos

människor vuxit fram hos mig. Jag har undermedvetet sökt mig till situationer där möbler blir

något mer än att till exempel sitta, utan ska vara flerfunktionella, smarta och ha olika värden

psykologiskt. I mitt arbete Stimulerande Väntan har jag undersökt situationen för barn i väntrum inom vården.

I ett av mina tidigare designprojekt arbetade jag med förvaringsmöbler för barn, något jag

tyckte var väldigt roligt och utmanande, då barn ser på världen annorlunda än vuxna. I mitt

kandidatprojekt vill jag få större förståelse och fördjupad kunskap om barnprodukter, samt

den situation barnet befinner sig i. Jag har också valt att undersöka hur ett väntrum skulle

kunna se ut i sin rumsliga utformning för att stimulera barnet. Min frågeställning jag har

arbetat efter är; hur kan jag skapa en stimulerande situation för barn inom vårdmiljö? Via en

inlärningsetapp där jag undersöker hur barn ser på rum, leksaker och rädslor har jag skaffat

erfarenhet för att designa för barn. I min omvärldsanalys har jag samlat fakta om väntrum

inom vården och hur kraven på möbler inom vården ser ut inom olika delar av processen.

Jag har även gjort studiebesök, samtal och en enkät för att få en inblick i hur väntrummen

används. Utifrån mitt underlag presenterar jag ett rumsförslag samt en möbelgrupp som jag

designat för barnen och deras nyfikenhet, där fantasin får styra definitionen av objekten.

3


Förord

Under de tre år jag tillbringat på min kandidatutbildning på Malmstens har jag ofta hamnat i funderingar om hur möbler påverkar rum och hur rummet påverkar möbeln, som sedan

påverkar oss människor. Jag har en tanke om att barn är än känsligare än oss när det

kommer till objekt och rumsliga upplevelser, speciellt om barnet inte befinner sig i hemmet

och inte upplever samma trygghet. Att barnet med sin nyfikenhet söker trygghet och

stimulans i miljön som omger hen.

Via mitt senaste projekt på skolan, där jag arbetade med förvaringsmöbler för barn, hamnade

jag i ett område som jag vill utforska vidare; produkter för barn och miljön runt omkring. För

mig känns det spännande, att som vuxen, försöka se världen som en 4 åring igen. Att

utforska ett mer naivt och nyfiket formspråk och skapa för små fantasifulla människor som

tycker det är tråkigt att vänta.

Jag skulle vilja tacka:

Min handledare under arbetet, Chandra Ahlsell.

Lektor Leo Johannsson.

Professor Kersti Sandin Bülow.

Professor Johan Knutsson.

Snickare Ola Hansson.

Glenn Wennreholm på Carpenter

Karin Backman-Enhetschef Sunderby Sjukhus.

Charlotte Ruben- White arkitekter.

4


Innehållsförteckning

1.Inledning 7 1.1.Bakgrund 7 1.2.Mål 7 1.3.Syfte och Frågeställning 8 1.4.Avgränsningar 8 1.5.Metoder 8

2.Barn, rum och lek- Fyra forskares och en möbeldesigners erfarenheter 8 2.1 Kropp och utveckling 9 2.2 Rädslor 10 2.3 Rum 10 2.4 Lek och produkter 11

3.Väntrum i vården- behov och riktlinjer att förhålla sig till 12 3.1 Väntans rum 12 3.2 Enkätundersökning 13

3.2.1 Slutsats 15 3.3 Studiebesök 15

3.3.1 Barnhuset Sunderby Sjukhus 15 3.3.2 Nya Karolinska Barnavdelning 17

3.4 Offentlig Upphandling 17 3.5 Riktlinjer för möbler, textiler och inredning inom vårdmiljöer. 19

4. Min designprocess 20 4.1 Bakgrund och målsättning 21

4.1.1 Brief 21 4.2 Analysfasen i designarbetet 22

4.2.1 Omvärldsanalys 23 4.2.2 Behovsanalys 23 4.2.3 Moodboard 25

4.3 Skissprocess 26 4.3.1 Skissetapp 1 27 4.3.2 Skissetapp 2 28

4.4 Tester & Experiment 28 4.4.1 Formexperiment 29 4.4.2 Materialexperiment 30

4.5 Tillverkningsunderlag & prototyp 30

5


5. Resultat, analys, diskussion och reflektion 31 5.1 Resultat 31

5.1.1 Produktförslag 32 5.1.2.1 Praktiska aspekter 32 5.1.2.2. Emotionella aspekter 33

5.1.2 Rumsförslag 34 5.2 Analys 35 5.3 Diskussion och Reflektion 36

6. Referenser 37 6.1 Skriftliga Källor 37 6.2 Muntliga Källor 37 6.3 Internetkällor 37 6.4 Bildlista 38

7. Bilagor

6


1.Inledning

Att vänta kan vara jobbigt och långtråkigt. Att vara en 4 åring med spring i benen som väntar

i ett sterilt rum på en vårdcentral är kanske enormt påfrestande. Med mitt projekt vill jag sätta

mig in i problematiken kring barn och väntrum men också kunna påverka och inspirera till nya miljöer och produkter för väntrum inom vården, med barnen och dess nyfikenhet i fokus.

Jag vill i min rapport undersöka vad en väntan kan innebära för ett barn och hur rummet och

objekten i det kan göra väntan till något spännande och stimulerande.

1.1.Bakgrund

Under hösten 2016 arbetade jag och mina klasskamrater med projektet Design In Pine

tillsammans med Svenskt Trä och två kinesiska möbelproducenter. Jag arbetade då med en

förvaringsmöbel för barnrum, där fokus skulle ligga på nyfikenhet och aktivt agerande.

Inför min kandidatuppsats ville jag fortsätta på spåret kring barnprodukter men också få en

inblick i hur rummet och miljön påverkar ett barn rent psykologiskt. Jag valde därför att arbeta

med ett rum som jag, och många med mig, anser ofta kan vara eftersatt i utformning och

produktval, men som också finns i en kontext med mycket känslor hos barnet.

1.2.Mål

Målet med examensarbete är att redovisa den undersökningen jag gjort som resulterat i ett

rum och produktförslag, det vill säga, hur jag skapat en möbelgrupp som är stimulerande för

ett barn som väntar i ett väntrum.

1.3.Syfte och Frågeställning

Syftet med examensarbetet är att få större förståelse över situationen i väntrum för barn. Den

frågeställning jag valt att arbeta efter är; Hur kan jag skapa en stimulerande situation för barn

i väntrum inom vårdmiljö?

7


1.4.Avgränsningar

De avgränsningar jag har gjort i arbetet är att rikta mitt fokus kring barn i den mest lekande

ålder. Det vill säga barn under 1 år och äldre än 9 år har inte varit endel av det jag undersökt.

Jag har fokuserat på situationen för barn i väntrum inom vården, därmed kan det betyda

både sjukhusmiljö likväl som tandläkarmottagningar. Det kan också vara viktigt att nämna att

jag i mitt arbete har jag arbetat fikitonärt och inte mot ett verkligt projekt inom primärvården.

1.5.Metoder

De metoder jag använt mig av i skrivarbetet är litteratur, enkäter, studiebesök och samtal

med människor som bär kompetens inom området. För formdelen har jag arbetat efter en

klassisk designmetodik och designprocess som jag har utvecklat efter mina år på Malmstens.

I min studie har jag genomfört studiebesök med research, en enkätundersökning samt en

designprocess.

2.Barn, rum och lek- Fyra forskares och en

möbeldesigners erfarenheter

I följande kapitel undersöker jag barn, deras utveckling och rädslor, hur de ser på rum, lek

och produkter. Barns anatomi skiljer sig från vuxnas, likaså vad de är rädda för. Deras lek är

livsnödvändig för att utvecklas och rummen de vistas i måste stimulera deras fantasi.

“Det är i lekandet och enbart i lekandet som barnet eller den vuxne kan vara kreativ och

använda hela sin personlighet, och det är enbart genom att vara kreativ som individen kan

finna självet” -DW Winnicott

8


2.1 Kropp och utveckling

Ett barns anatomi skiljer sig från den vuxnes inte bara vad gäller storlek som längd och vikt

utan även vad gäller proportioner av de olika kroppsdelarna. Olikheterna i kroppsproportionerna mellan barn och vuxna innebär att tyngdpunkten i ett barns kropp

befinner sig högre upp än hos en vuxen, vilket påverkar barnens kroppsrörelser.

Sofie Englund beskriver i sin rapport till sitt examensarbete vid Malmstens om hur barnet när 1

det uppnått tre års ålder behärskar grovmotoriken så bra att de inte längre behöver öva

enskilda rörelser som utförs med armar, ben, huvud och bål. Det som nu övas i leken är

snabbhet, övergångar och kombinationer som smygande till springande. När barnet är i fyraårsåldern kan det även prata och göra något annat samtidigt, livet leker och fantasin är

mycket livlig.

3-4 åringar kan:

-Ta emot en boll

-Ge en kaka till varje barn

-Skruva av flasklock

-Rita huvudfotingar

-Duka

-Sortera tvätt

-Cykla trehjuling

5-6 åringar kan: Bild 1. Barns proportioner i förhållande till vuxna

-Stå på ett ben

-Lära sig simma cykla, åka skidor och skridskor

-Flyttar tyngdpunkten neråt-bättre balans

-Lära sig studsa en boll

-Kan cykla utan stöd

1 Sofie Englunds, Ett lekredskap utan givna förutsättningar, 2009.

9


2.2 Rädslor

Generellt uppmärksammar rädsla oss på det som hotar och är egentligen vanligare hos barn

än hos vuxna. Enligt Maria Anderssons rapport om barns upplevelser av sjukvård, väcks

barns rädsla för att bli övergivet när det vistas inom vården. Rädslan att bli övergiven grundar

sig i rädslan att förlora kärlek och trygghet, är barndomens största hot, speciellt hos de unga

barnen. Andersson hävdar att fenomenen som orsakar rädslan förändras under åren och och

när barnet blir äldre och utvecklas. Under spädbarnstiden kan barn vara rädda för

främmande personer och plötsliga ljud. Barnen i den åldern har också en stor rädsla för

separation från sina föräldrar. I förskoleåldern är barn ofta rädda för mörker, separation och

otäcka djur. Lite högre upp i åldern brukar barn vara rädda för separation, mörker, att bli sjuk

och att misslyckas.

Vidare anser Andersson att rädslan som barn känner är en viktig faktor som har stor

betydelse för ett barns upplevelse av sjukdom och besök inom vården. Upplevelsen av

sjukvård och sjukdom influeras av tankar, fantasier, tidigare erfarenheter samt föreställningar

om sig själv och andra. Den medicinska miljön kan göra att barnen blir rädda och känner sig

osäkra om intrycken blir för starka och barnet inte kan sortera det som sker. Andersson

hävdar att den egentliga innebörden i barns sjukvårdsrädsla kan vara att bli övermannad,

tappa kontrollen och fastna i hopplöshet. Rädslan innebär att barnet önskar sig räddning, vill

ha skydd och att bli skonad. De vägar som finns för rädda barn är berättelser, lekar och

fantasier som gör att barn uttrycka, utforska och övervinna rädslan . 2

2.3 Rum

Alexandra Moore hävdar att den fysiska miljön vi människor befinner oss i påverkar vårt

välbefinnande och sinne mer än vi tror. Människan är en biologisk varelse och inte skapt för

att vistas inomhus under längre perioder, såsom vi gör i dag. Vad är det som gör att vi mår

bra utomhus och hur kan det omsättas till inomhusmiljöer är frågeställningar vi borde arbeta

med när vi jobbar med rum inomhus. Moore anser att naturen ger oss variation och rörelse,

den överraskar oss. Vi behöver variation för öga och sinne, något som naturen bjuder på i

2 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:3297/FULLTEXT01.pdf 10

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:3297/FULLTEXT01.pdf


överflöd. Ljus och färg påverkar också vår hormonproduktion och därmed vårt immunförsvar.

Stämningsskapare som de är, är de viktiga för vår psykiska känsla av att trivas i ett rum. 3

Gunilla Lundahl hävdar att om man tittar på små barn och lekarna de leker i sin

livsnödvändiga lek, är rum ett av de återkommande ämnena; leken av att bygga en koja, de

fantiserar rum och ritar fantasislott. Barn bygger rum och söker automatiskt upp rumsligheter

både ute och inne. Naturen som i deras sinne, bjuder på frihet att upptäcka, krymper i dagens samhälle i deras omgivning och då måste det ställas högre krav på rummen de

vistas i. Att husen och arkitekturen bidrar till barns emotionella, praktiska och sociala

utveckling, där deras skapande förmåga stärks, har idag kommit i skymundan. 4

2.4 Lek och produkter

Sofie Englund skriver i sin rapport att barn lär sig tänka abstrakt främst genom fantasi och

lek, det vill säga att det är människans förmåga att fylla de svar vi inte har . 5

I Lek och verklighet anser Winnicott att lekande i grunden är tillfredsställande, spännande

och vanskligt. Det är i samspelet mellan barnets inre och vad som är subjektivt (nästan en

hallunication) och vad som är objektivt uppfattat (det faktiska eller gemensamma

verkligheten) som bildar själva lekandet.

Winnicott anser att det är viktigt att alltid ha i minnet att lekandet för barnet, är terapi och att

ordna så att barnen har möjlighet att leka, är i sig en psykoterapi som kan tillämpas överallt.

Vidare hävdar Winnicott att för att förstå lekandets egentliga syfte, kan det mätas i hur

upptaget det lilla barnet är av sin lek. Innehållet spelar ingen roll utan det som spelar roll är

barnets nästan tillbakadragna tillstånd, liknande koncentration som man ser hos vuxna. Det

är då barnet bebor ett område som det inte har lätt att lämna och där det inte tillåter intrång . 6

De saker som småbarn gillar att leka med, de saker som engagerar dem, är också de saker

som inspirerar leken allra bäst. Färgglada saker med många små detaljer kan locka mer än

enkla rena saker. Alltför detaljerade och utstyrda leksaker kan styra leken alltför enkelspårigt

och hämma fantasin. Leksaker som roar barn och inbjuder till utforskande och

problemlösande lockar mest. Dessa stimulerar också bäst den intellektuella utvecklingen.

3Alexandra Moore, Design med omtanke, 2004, sid 28 4 Gunilla Lundahl, Hus och Rum för små barn, 1995, sid 7. 5 Sofie Englunds, Ett lekredskap utan givna förutsättningar, 2009. 6 Dw Winnicot, Lek och Verklighet , 2011, sid 8.

11


Tråkigast är leksaker som bara kan användas på ett sätt och endast har en lösning. De är

också de minst utvecklade och minst lärorika . 7

I sitt examensarbete beskriver Sofie Englund hur barn i småbarnsåldern tycker det roligaste

är att få göra riktiga saker som att diska, städa och tvätta. I åldern fyra till fem år kan barnet

gå in och ur en verklighet hur lätt som helst vilket bidrar till att något så enkelt som en låda

kan i princip bli vad som helst om leken kräver det. Att bygga, konstruera, bära och bygga

om igen, är återkommande lekar för barnet. Stimulans utan ramar är positiva för kreativiteten

och barnen måste få använda objekt som det leker med, på sitt eget sätt, utan undervisning . 8

3.Väntrum i vården- behov och riktlinjer att förhålla

sig till

När jag pratar om väntrum inom vården pratar jag om det utrymmet där patienten väntar

inför, eller mellan besök till vårdpersonal. Några av följande observationer bygger på egna

erfarenheter, intervjuer och studiebesök på vårdavdelningar. Det gör alltså inte anspråk på

att vara referensstyrkta.

3.1 Väntans rum

Utrymmet för väntrum är generellt baserat på att patienten sitter på en stol/fåtölj/soffa med ett

bord och plats för tidningar. När det kommer till väntrum för barn är det vanligt

förekommande på mindre vårdinsatser, så som vårdcentraler eller tandläkarmottagningar, att

det finns en barnhörna i väntrummet. Dock inte ett eget rum för barnen att vistas i. I barnhörnan är det vanligt med en möbelgrupp bestående av bord och stolar i barnskala,

någon leksak och böcker. Inom sjukhusmiljö är det enligt min uppfattning så att väntrummen

är mer separata och att barnmottagningar har egna väntrum som inte delas med vuxna

patienter om det inte är en anhörig som är med barnet.

7 Ann Granberg, Småbarnslek, en livsnödvändighet, 2004, sid 68. 8 Sofie Englunds, Ett lekredskap utan givna förutsättningar, 2009.

12


Rummet kan ofta vara uppdelat i lek och väntan, med en tydlig gräns var “vanligt” sittande

ska göras och var det finns utrymme att leka. Ofta återfinns klistermärken och andra

djurmotiv som ska signalera att här är det barn som ska vistas.

Väntrumsmiljöer är sällan ett objekt det läggs ned pengar på trots att miljön är mycket viktig

då patienterna befinner sig i en sårbar och utsatt situation. Nirvan Ritcher hävdar att de bästa

offentliga rummen inte behöver några skyltar, utan patienten inutivt ska kunna förstå vart den

ska ta vägen. Det ska vara lätt att förstå hur man ska göra i rummet, vart man ska ta vägen

och hur man ska bete sig. Ritcher anser att väntan på exempelvis en vårdcentral kan vara

långtråkig, då patienten ska hitta något att göra medans hen väntar. Eftersom vårdcentraler

ofta är eftersatta i utförandet kan de ge ett rörigt intryck med produkter från olika tillverkare,

vilket bidrar till att miljön bara känns ihopplockad . 9

Jag tror inte man kan överskatta värdet att jobba med vårdmiljön, om människor som

kommer hit och känner att de tas på allvar är hälften av vårdjobbet gjort. Om de däremot

möts av ett rum där ingen lagt sin kärlek på, då mår det sämre . Nirvan Ritcher.

3.2 Enkätundersökning

I mitt arbete ville jag få förståelse över hur barn beter sig när de befinner sig i ett väntrum

inom vården. För att få en bild av hur upplevelsen är använde jag mig av en kort enkät där de

som jag förmodar känner barn bäst och deltar i situationen, föräldrarna, fick svara på nio

frågor. Alla frågor samt svarsalternativ är formulerades av mig. Frågorna baserades i huvudsak på olika alternativ att välja på, inte fri text för svarspersonen att fylla i. Jag valde att

inte undersöka barn yngre än 1 år och äldre än 9 år då de inte ligger inom målgruppen. Min

enkät syftar till att få en överblick över hur situationen kan se ut för olika barn och därmed

hävdar jag inte att den är korrekt utifrån ett forskningssyfte. Nedan presenteras en

sammanfattning av de 64 svarandes resultat i majoritet, hela enkäten samt svar återfinns

som bilaga 1 i Enkätundersökning .

Hur gammalt är ditt barn?

56,9% av de svarande uppgav att deras barn var mellan 1-3 år.

9 Nirvan Richter, Design med omtanke, 2004, sid 35.

13


Hur ofta besöker du något slags väntrum tillsammans med ditt barn?

50% av de svarande hävdar att de besöker ett väntrum inom vården tillsammans med sitt

barn 1-4 gånger per år.

Hur upplever du att barnet generellt känner sig i väntrummet inför besök inom

vården?

36,6 % uppger att deras barn känner sig nyfiket vid ett besök inom vården.

Hur brukar barnet vanligtvis sysselsätta sig i väntrummet?

36,8 % av de svarande uppger att barnet leker med föräldern i situationen.

Vilken typ av leksak väljer ditt barn helst att leka med i sådana tillfällen?

32,9% svarar att deras barn leker med bilar/saker som låter vid de tillfällena.

Brukar du själv vara med i det som barnet aktiverar sig i medans ni väntar?

84,6% av de svarande är med i barnets aktivitet.

Upplever du som förälder att de väntrum ni brukar besöka uppfyller barnets behov av

stimulans?

64,1% anser att väntrummen inte uppfyller barnets behov av stimulans.

Upplever du någon skillnad på ditt barns beteende beroende på

rummets/produkternas utformning i väntrummet? (Svara i flytande text)

51 av svarspersonerna upplever att barnet påverkas av väntrummets utformning, där

majoriteten uppger att barnet blir rastlös om rummet är för litet, avsaknad/defekta leksaker,

inte barnanpassat. 11 av svarspersonerna upplever inte någon skillnad i sitt barns beteende

och 2 av svarspersonerna vet ej.

Vad uppskattar du som förälder hos leksaker/möbler som ditt barn använder? (Välj

TRE svar du anser viktigast)

87, 5% valde lekfullheten/roligt för barnet, 46,9% valde kreativitetsfrämjande produkter och

43,8% valde lärande produkter.

3.2.1 Slutsats

-Barn som är 1-3 år gamla och besöker väntrum i vården 1-4 gånger per år.

-Barnet känner sig nyfikna, rastlösa och vill helst leka med föräldern eller själv.

-De flesta barnen leker med bilar/saker som låter, eller bygger med klossar.

-Föräldrar aktiverar sig med barnet i situationen.

14


-Föräldrarna upplever att väntrummen inte fyller barnets behov av stimulans

och märker skillnad på barnets beteende beroende på rummets utformning.

-Lekfullheten, kreativitetsfämjande och lärande produkter är det viktigaste vid leksaker.

3.3 Studiebesök

I mitt arbete har jag besökt ett flertal väntrum inom olika vårdinsatser. Genom att vårdmiljöer

för barn handlar mycket om integritet och säkerhet har jag varit tvungen att utelämna vissa

av besöken och även fotografier där de inte velat att jag använder foton av rummen.

3.3.1 Barnhuset Sunderby Sjukhus

Ett besök som gått med på att jag använder dem

som referens är Barnhuset på Sunderby sjukhus i Luleå. De är inte nöjda med dagens utformning på

väntrummet på barnavdelningen. Jag har i kontakt

med enhetschef Karin Backman fått ta del av de

tankar de har kring sitt väntrum på Barnhuset.

Nedan redovisas några av de frågor vi diskuterade.

-Vad är det som gör att ni inte är nöjda med

väntrummets utformning?

Väntrummet är egentligen inte tänkt som väntrum

när sjukhuset byggdes så det är inte anpassat efter

behoven som finns. Det är ej avskärmat, dålig

överblick från föräldrarna när barnen leker. Hårda

ytor som inte absorberar ljud, blir så det blir lätt hög ljudnivå.

-Hur skulle det optimala väntrummet se ut utifrån ditt perspektiv?

Ljusare och mer ombonat. Utformning liknande väntrum på Kalix barnmottagning är ett

exempel. Många fler sittplatser. Sysselsättning för funktionsvariationer och sjuka

barn/ungdomar saknas.

-Hur upplever du att patienterna trivs i väntrummet?

Inte så bra.

15


-Vilken vikt tror du väntrummet har för patienternas upplevelse vid ett besök inom

vården?

Första intrycket är mycket viktigt och som ofta man kommer ihåg, så väldigt viktigt.

-Vilka produkter i väntrummet tror du

skulle kunna vara stimulerande för barnen

som väntar?

Visuella produkter där man kan interagera

med exempelvis trycka på knapp, dra i spak,

gunghäst, etcetera.

-Hur länge brukar i genomsnitt

patienterna vänta?

Familjerna kommer ofta 15-20minuter innan

planerat besök eftersom barn behöver tid på

sig att förbereda sig. Efter läkarbesök ska

ofta provtagning ske och då sätts

bedövningsplåster på som ska verka minst 1

timme, eventuellt längre. Familjen går då ofta

iväg på fika eller i övriga sjukhuset under

tiden.

3.3.2 Nya Karolinska Barnavdelning

Jag träffade Charlotte Ruben som arbetar på White Arkitekter i Nya Karolinskas väntrum för

barn. Charlotte har arbetat med Nya Karolinskas gestaltning för interiören i 10 år och har

alltså varit med från början i utformnings processen. Vi samtalade om väntrum för barn och

hur vanskligt det är att att hålla ihop miljön då det ofta skiljs på möblemang med huvudsak att

sitta och på lekobjekt som avgränsas till en lekplats i rummet. I barnens väntrum var det

mycket uppklistrade klistermärken på djur och små figurer på väggar, möbler och

receptionsdisk. Detta anser Charlotte är vanligt då de som arbetar på platsen gärna vill lägga

sin kärlek där då de anser att den inte är lekfull nog, vilket ofta resulterar i en plottrig miljö.

Personalen kan även ta med sig egna möbler eller andra objekt som de anser saknas på

deras arbetsplats. Charlotte hävdar att det inte behövs figurer, små klistermärken, eller andra

kompletteringar om miljön och produkterna är väl utförda för situationen.

16


Charlotte visade mig runt i de nya lokalerna och berättade om hur de arbetar med

färgkodning för de olika vårdavdelningarna och med tidlösa hållbara material i de öppna

ytorna såsom korridorer, väntrum och entreer. I väntrummet för barn fanns det även

konstnärlig utsmyckning i form av djurskulpturer, de brukar barnen även leka med. Charlotte

tryckte på punkterna om att allt som placeras inom väggarna för ett sjukhus måste vara tåligt

för den miljön. Att lekobjekt måste vara säkrade till golv om det finns en risk att de välter, om

det finns textilier inom produkten måste de vara avtorkningsbart eller avtagbart för tvätt då

det blir smutsigt enormt snabbt. Charlotte ansåg också att produkten måste vara genomtänkt

så att den inte tappar sitt värde i fall någon del försvinner, något som är vanligt inom

offentliga miljöer.

3.4 Offentlig Upphandling

Inom vårdsektorn, liksom inom andra samhällsorienterade resurser, styrs alla inköp,

anskaffning av varor eller tjänster av Lagen om offentlig upphandling. Detta påverkar krav

grunden och vikten av designprocessen. Jag har valt att skriva lite om Lagen om offentlig

upphandling genom att möbler inom vården måste upphandlas via den lagen.

Offentlig upphandling innebär att en upphandlande myndighet såsom till exempel kommun

eller landsting köper, hyr eller på annat sätt anskaffar varor, tjänster eller byggentreprenader.

För att på bästa sätt ta tillvara konkurrensen på marknaden och hushålla med skattemedlen

måste dessa offentliga myndigheter följa vissa bestämmelser byggda på EU-direktiv, när de

genomför en upphandling. Grundprinciperna inom Offentlig upphandling bygger på

objektivitet och öppenhet. De upphandlande myndigheterna ska vara sakliga och välja

leverantör utifrån det som köps och alla leverantörer oavsett nationellt ursprung ska få vara

med att tävla om upphandlingen på samma villkor. Valet av leverantör ska ske på

affärsmässig grund och baseras på vilken leverantör som erbjuder den bästa varan eller

tjänsten till de bästa villkoren. Det får alltså inte förekomma lojalitet mot det egna landets

leverantörer eller tidigare leverantörer. 10

I Sahlgrenskas riktlinjer för vårdhygieniska krav för möbler och inredning för upphandling,

hävdas det att produkterna ska vara lätta att rengöra och tillverkad av sprickfritt ej

10 http://www.konkurrensverket.se/upphandling/om-upphandlingsreglerna/

17

http://www.konkurrensverket.se/upphandling/om-upphandlingsreglerna/


absorberande material. Vidare anses ytbeklädnad eller underskikt vara vätskeavvisande och

tåla upphandlat desinfektionsmedel som rengöring.

Gällande alla möbler, inklusive väntrumsmöbler, ska de ha avtorkningsbar klädsel. Om

klädseln inte är avtorkningsbar ska den kunna tas av med ett enkelt handgrepp och klädseln

ska tåla vattentvätt i minst 60C.

Sahlgrenskas riktlinjer anser att färgen och mönster på textilier, möbler och inredning inte får

sammanfalla med kroppsvätskors. Fläckar från blod, urin och avföring, blir då svårare att

upptäcka och bidrar till svårare underhåll. 11

I Möbelfakta kan de som vill upphandla sina möbler ta del av de generella krav som kan

komma att ställas från kunden. Tekniska Kommittén för möbler som leds av TMF och består

av ledamöter från industri, provnings- och forskningsinstitut, ansvarar för innehållet i Möbelfakta. Möbelfakta speglar omvärldens krav med ett komplett och uppdaterat referens-

och märkningssystem, som därmed blir kopplat med professionalitet och kvalitet genom hela

ledet ända till slutanvändaren. 12

Systemet baseras på tre kravområden:

- Kvalitet (tekniska krav)

- Miljö

- Socialt ansvar

“Med ett spann som rör sig från rent funktionella och säkerhetsmässiga krav för möbeln till ett

genomgående grönt tänk och hur man möter etiska krav i produktionen, ska Möbelfakta ta

höjd för en hållbar utveckling och bli det självklara referenssystemet för den svenska

möbelindustrin ”. -Möbelfakta

11 https://www2.sahlgrenska.se/upload/SU/omrade_4/laboratoriemedicin/klinisk_mikrobiologi/vardhygien/Vårdhygieniska%20krav%20vid%20upphandling%20av%20medicintekniska%20produkter%20mm%20DNR%2020120530.pdf 12 http://www.mobelfakta.se/vara-krav

18

https://www2.sahlgrenska.se/upload/SU/omrade_4/laboratoriemedicin/klinisk_mikrobiologi/vardhygien/V%C3%A5rdhygieniska%20krav%20vid%20upphandling%20av%20medicintekniska%20produkter%20mm%20DNR%2020120530.pdf



http://www.mobelfakta.se/vara-krav


3.5 Riktlinjer för möbler, textiler och inredning inom vårdmiljöer.

Inom vården finns otaliga krav på miljömärkningar, brandsäkerhet och renhållning. Jag har

valt att skriva lite om de mest basala aspekterna kring möbler och rum inom vården, genom

att detta har haft stor betydelse för designprocessen.

I Beslutsunderlag om funktionella lokaler gällande interiörer I Gävleborg hävdar Annika Kring

att oberoende av vilken typ av rum som används för en patient inom vården, måste de

basala hygienrutinerna, punktdesinfektion och städningen fungera.

För att lokalerna och möblerna skall kunna hållas rena och vara enkla att underhålla är det

viktigt att redan vid byggnationerna och inköp av möbler tänka igenom vilka material som

används. Kring anser att produkter inom vården ska tåla daglig rengöring och i de fall det

även behövs ytdesinfektion, även tåla alkoholbaserade medel med tensider.

Vidare hävdar Kring att det är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv beakta underhållskostnader

samt livslängden på de inventarier som införskaffas då möbler i en offentlig miljö utsätts för

mycket större belastning än i en hemmiljö. Hårt slitage, nedsmutsning och frekvent rengöring

gör det viktigt att välja funktionella möbler med hållbarhetstänk för de olika miljöerna. 13

I riktlinjer för Landstinget Sörmland där reglerna beslutats av landstingsstyrelsen, hävdas det

att omvårdnaden och bemötandet av patienterna börjar i redan i vårdens entréer och

väntrum. Det första intrycket är oerhört viktigt och man får ingen andra chans att göra om

det. Detta gör det extra viktigt att skapa en miljö som patienten upplever som välkomnande,

trygg och förtroendegivande. För att skapa en god vårdmiljö krävs att samstämmighet råder

mellan miljöns utformning och vårdens innehåll. Entréer och väntrum ska bidra till att skapa

trygghet och trivsel för patienterna och för att patienterna ska känna trivsel och trygghet ska

landstingets entréer och särskilt väntrummen kännetecknas av intigritet. Patienten ska känna

sig sedd och omhändertagen redan i väntrummet. Här ska patienten ha möjlighet att

informera sig, men också att koppla av. Att platsen är i ordning är viktig för patientens

upplevelse av väntrummen.

13 http://www.regiongavleborg.se/globalassets/landstinget_a-o/smittskyddsenhet/vardhygien/hygienombudsmote/beslutsunderlag_om_funktionella_lokaler_gallande_interiorer_region_gavleborg.pdf

19

http://www.regiongavleborg.se/globalassets/landstinget_a-o/smittskyddsenhet/vardhygien/hygienombudsmote/beslutsunderlag_om_funktionella_lokaler_gallande_interiorer_region_gavleborg.pdf




Barn ska mötas på sina villkor och ett barnperspektiv ska finnas på möblering och inredning

av väntrummen. Landstinget Sörmland anser att på alla mottagningar och kliniker som

besöks av barn ska det finnas möjlighet till lek och avkoppling. 14

Som tidigare sagt så är leken ett naturligt beteendemönster hos människan. Det kan ses som

ett uttryck för hälsa och hör till en naturlig del av barns utveckling. Enligt Sophie Alegrim och

hennes uppsats Att möta barnet i vården kan det i vårdsammanhang bli ett centralt verktyg

för att uppnå övning, lust, skapande och önskningar med barnet. Barn kommer oftast

ofrivilligt till sjukvården och möter människor de inte känner. Miljön är annorlunda och barnen

får kanske vara med om smärtsamma upplevelser. Lek ger uttryck för känslor hos de yngre

barnen och hjälper därmed till i bearbetning av upplevelser. 15

Möblering av väntrummen ska alltså möta flera olika behov; patientens behov av integritet,

anhörigas behov av att sitta tillsammans, barnens behov av plats för lek samt tillgängligheten

för personer med funktionell nedsättning.

4. Min designprocess

I detta kapitel beskriver jag de metoder jag använt mig av för att besvara frågeställningen för

mitt ämne i rapporten. I min designprocess använder jag mig av etappindelning för att skapa

en struktur som tar mig vidare till nästa steg i processen. I bakgrund och målsättning sätter

jag ramarna för projektet och skriver en brief där jag motiverar mitt arbete. Analysen fungerar

som ett bollplank där jag ser över funktioner, behov och attribut i moodboarden. I skissetappen genererar och visualiserar jag mina ideer i form av skisser och modeller i olika

material som sedan övergår till tester och experiment. Därefter tillverkas presentationsskisser

och ritningsunderlag för prototyptillverkningen.

14 http://www.landstingetsormland.se/PageFiles/12623/§%2019%20Riktlinjer%20för%20väntrum.pdf 15 http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:700050/FULLTEXT01.pdf

20

http://www.landstingetsormland.se/PageFiles/12623/%C2%A7%2019%20Riktlinjer%20f%C3%B6r%20v%C3%A4ntrum.pdf


http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:700050/FULLTEXT01.pdf


4.1 Bakgrund och målsättning

I bakgrund och målsättning handlar arbetet för mig om att formulera mitt uppdrag. Eftersom

jag arbetar utifrån ett fiktivt uppdrag så är jag det själv som får sätta ramarna kring mitt

arbete i samverkan med de ramar som redan finns satta kring möbler inom vården. Här är

det för mig enklast att avgränsa så mycket som möjligt för att kunna jobba effektivt mot ett

mål. Jag brukar i samband med att jag skriver min brief upprätta en genomförandeplan med

en tidsplanering över projektet.

4.1.1 Brief

I mitt designarbete handlar det mycket om att sätta ramar över vad det är jag ska göra. Jag

skriver min egen brief som sammanfattar vad projektet ska handla om samt vad jag ska

förhålla mig till under arbetet. Jag sammanfattar mål, bakgrund och använder mig av

nyckelord som kan leda mig på vägen. Nedan följer min brief jag skrev åt mig själv i form

arbetets start.

UPPGIFT

Att ta fram ett förslag på en rumslig utformning för ett väntrum för barn inom vårdmiljö samt

en fysisk produkt som används i sammanhanget.

BAKGRUND

Under hösten 2016 arbetade jag och mina klasskamrater med projektet Design in pine

tillsammans med Svenskt Trä och två kinesiska möbelproducenter. Jag arbetade då med en

förvaringsmöbel för barnrum, där fokus skulle ligga på nyfikenhet och aktivt agerande.

Inför min kandidatprojekt ville jag fortsätta på spåret kring barn produkter men också få en

inblick i hur rummet och miljön påverkar ett barn rent psykologiskt. Jag har därför att arbeta

med ett rum som jag anser ofta kan vara eftersatt i utformning och produktval, där det finns

utrymme att vara kreativ.

NYCKELORD

Kreativitet, Nyfkenhet, Färg, Trygghet

21


MÅLSÄTTNING

Presentera en fullskalig prototyp på produkt på samt en skalmodell på förslaget på den

rumsliga utformningen på vårutställningen den 17 Maj 2017.

FUNKTION OCH FORM

Barnen samt föräldarna ska känna sig välkomna i rummet och förstå hur det ska användas.

Produkten skall vara utformad på ett sådant sätt att barn och förälder kan använda den

tillsammans. Produkten och rummet ska tillsammans bidra till att stimulera barnet under

väntan och

MATERIAL

Materialet ska väljas utifrån produkten och rummets utformning och funktion, målet är att i

huvudsak använda mig av trä. Andra material ska var enkla att rengöra.

MÅLGRUPP

Huvudmålgruppen för produkten är barn i lekande ålder, det vill säga 1-9 åren. Produkten

och rummet ska även kunna brukas av vuxna och äldre barn som väntar.

MILJÖ

Produkten ska hålla en hög kvalitet för offentligt bruk. Materialen ska ha ett hållbarhetstänk

och tåla att barn brukar det. Den rumsliga miljön ska andas lekfullhet men också ha platser

för avskildhet.

4.2 Analysfasen i designarbetet

När jag går in i analysfasen arbetar jag kring hur liknande produkter ser ut på marknaden.

Jag tar reda på värdefull information gällande målgrupp, användning och situationen i övrigt.

4.2.1 Omvärldsanalys

Omvärldsanalysen är en viktig del i arbetet så den bidrar till en överblick över hur marknaden

och liknande produkter jag inriktar mig mot sig mot, ser ut. I mitt fall handlar omvärldanalysen

både om själva produkterna som finns för barnväntrum men också hur rummets utformning

22


ser ut på olika vårdinsatser och vilka förhållningsregler jag ska ta i beaktning. (Se tidigare

kapitel 3. Väntrum i vården)

4.2.2 Behovsanalys

Behovsanalysen är en viktig del i designprocessen och i mitt projekt handlar den om att hitta

den huvudsakliga funktionen men också prioritera vad som är sekundära funktionen och vilka

primära och sekundära brukare som finns. Nedan är den lilla behovsanalysen jag själv

arbetar med utifrån mitt projekt.

BESKRIVNING AV MILJÖN OCH DESS PLATS I SAMHÄLLET.

-Är det en befintlig miljö eller är den ny?

Miljön är fiktionär och ska utvecklas som ett ideeförslag för väntrum inom

vården, där konceptet anpassas för enskilda rum. Jag kommer skapa ett visionärt rum

där jag, utifrån mitt synsätt, skapar ett välkomnande väntrum för barn.

-Hur ser miljön ut i stort?

Miljön för väntrum ser generellt steril och rörig ut. Med produkter från olika

leverantörer och utan genomgående tanke i utformningen.

-I vilket sammanhang finns miljön? Historia, omgivning, kultur, miljöns plats

i samhället.

Miljön finns inom olika vårdinsatser såsom vårdcentraler, Barnmottagningar,

Tandläkarmottagningar och övriga vårdinsatser. Finns överallt och är åtkomlig för

alla och skall anpassas därefter.

VERKSAMHETENS IDENTITET

-Vilken identitet har verksamheten i sin helhet? Är man självständig eller en del

i en större identitet?

Verksamheten kan tillhöra en identitet i stort, till exempel barnavdelningen på

ett sjukhus.

-Vad vill man att den nya miljön ska förmedla? Stämmer nuvarande och önskande

överens?

Lugn, harmoni och kreativitet. I dagsläget stämmer inte miljöns utformning

med önskande.

23


-Finns det negativa budskap i miljön idag?

De negativa budskap i miljön i dag är att den inte får sin kärlek den behöver.

Blir ej välkomnande eller inbjudande för patienter.

KOMMUNIKATIONSBEHOV

-Vilka kommunikationsbehov finns i lokaler och verksamhet?

Kommunikationen mellan väntande och sjukvårdspersonal samt

kommunikationen mellan förälder och barn.

BRUKARNA AV MILJÖN

-Vem använder lokalerna och i vilken omfattning?

Vilka behov har de olika brukargrupperna?

Den främsta brukargruppen är de väntande barnen och dess föräldrar samt

sjukvårds personalen som arbetar i miljön. Barnens behov är att bli stimulerade

under väntan samt infinna en trygghet i rummet. Föräldrarnas behov är att finnas

vid barnets sida och förmedla lugn till barnet. Sjukvårdspersonalen ska kunna

arbeta fritt i lokalen och utföra sina arbetsuppgifter utan att störas av miljön.

De ska kunna ha en överblick över rummet och kunna röra sig fritt. Städ och

underhållspersonal ska kunna hålla ytorna rena på ett smidigt sätt och komma åt att

rengöra på alla platser i rummet.

FUNKTIONER ATT TILLGODOSE

-Vad gör brukarna i miljön? Hur ofta?

Brukarna väntar i rummet, sitter, springer, leker, läser, vilar. De flesta föräldrar

uppger att de besöker ett väntrum inom vårdmiljö tillsammans med sitt barn 1-4

gånger per år.

-Vilka funktioner behövs för att tillgodose brukarnas behov?

Fuktion av att sitta, plats för lek, avskildhet för att vila/känna lugn.

-Vad är bästa stället eller situationen för att göra detta?

På någon slags bänk/stol/pall eller annat i sittvänlig höjd. Små rum i rummet för

att hitta avskildhet. Platsbyggda föremål som kan användas för någon slags lek.

24


-På vilket sätt tycker de anställda om att arbeta?

Ett sätt som underlättar med att hålla ordning i rummet. Inte mycket lösa

föremål som måste plockas i ordning jämt.

-Ta reda på vad de olika brukarna uppskattar, vad de saknar idag och om de har

några ideer om en mer stimulerande miljö. Görs saker av gammal vana, kan något tas

bort eller läggas till? Ifrågasätt!

Brukarna uppskattar miljöer som är lekfulla och kreativa där barnet stimuleras

och inte upplever oro eller stress.

LAGAR, REGLER OCH FÖRORDNINGAR

-Ta reda på Vilka grundläggande villkor som måste följas enligt lagar och

förordningar.

Se kapitel Väntrum i Vården, en omvärldsanalys för riktlinjer inom vården.

4.2.3 Moodboard

För att underlätta formsökandet arbetar jag efter en moodboard där jag med hjälp av foton,

färg och material skapar en stämning som är en slags vision över det jag vill åstadkomma.

Jag delar vanligtvis upp moodboarden i olika underrubriker; Stämning, Material och Form för

att tydligare veta var jag är påväg med arbetet.

25


4.3 Skissprocess Skissprocessen är för mig den viktigaste delen i att komma vidare i formsökandet. Jag har

oftast en ide innan jag börjar skissa som jag vill undersöka och visualisera för att förklara för

mig själv hur jag tänker gå vidare. För mig kan en skissprocess innebära både skiss på

papper med penna, kollage eller enkla 3D modeller i lera, papper eller trä. Inga regler om

material ger en fri hjärna här.

4.3.1 Skissetapp 1

När jag går in i skissetapp 1 så försöker jag inte att tänka på produktens funktion eller

konstruktion för mycket, även om det är svårt. Här vill jag helst att det bara handlar om

formsökande. Jag producerar en enorm mängd snabba skisser på enkla former som jag

senare kan välja att fortsätta med. De former jag finner intressanta tar jag med mig vidare in i skissetapp 2.

26


4.3.2 Skissetapp 2

I skissetapp 2 vidareutvecklar jag mina former jag arbetat med i föregående etapp både på

papper och som små modeller som jag börjar arbeta mer realistiskt med innan jag tar dem

vidare in i nästa steg och 3D modellering programmet SolidWorks. Här börjar jag fundera på

konstruktionslösningar, storlek och material samt på hur produkten ska användas och hur

min frågeställning kan besvaras av formgivningen.

27


4.4 Tester & Experiment

I SolidWorks ritar jag upp den form som jag tagit vidare från skissetapperna. Här använder

jag programmet både som

visualiseringsverktyg och som

konstruktionsverktyg. För mig är

SolidWorks en hjälte då det hjälper mig

att tydligare se proportionerna och hur

möbeln skulle kunna konstrueras.

Eftersom jag i detta projekt också

arbetar med ett rum så kan jag i programmet lätt göra snabba tester på

miljön. Jag bygger även en fysisk modell

i skala för rummet och produkterna för

att lättare kunna ta beslut kring form och dimensioner.

4.4.1 Formexperiment

De formexperiment jag arbetar med i designprocessen hänger mycket ihop med

formsökandet i skissandet. Jag bygger modeller i olika material, gör kollage och målar. För

28


att få en känsla över storlek på produkten bygger jag en volymmodell eller tejpar upp på

väggen. Detta underlättar enormt innan den slutgiltiga ritningen ska göras eftersom det är

lättare att se hur möten mellan material kommer att se ut.

4.4.2 Materialexperiment

För att få en känsla över de tänkta materialen i den prototyp som arbetet ska resultera i, gör

jag tester på materialen jag tänkt använda. Jag gör dimensions bitar på träet med radier jag

funderar på, införskaffar prover av de material jag vill jobba med och ser så att de går att

arbeta med på produkten och ihop med de andra tänkta materialen. I projektet arbetar jag

mycket med färgerna och vad som skulle bli en harmonisk kombination av känsla i fingrarna

och för ögonen samt fungera för vårdmiljön och dess krav.

29


4.5 Tillverkningsunderlag & prototyp

När jag går in i slutstadiet av designprocessen och arbetet mot att nå en färdig prototyp

börjar, fortsätter jag mitt arbete till största del i SolidWorks. Här kan jag skapa de

ritningsunderlag som behövs för tillverkningen utifrån den 3d modell som jag tidigare

experimenterat med. Enligt mig ska en prototyp vara så lik den färdiga produkten som möjligt

i form av sammansättningar, material och form för att få en rättvis upplevelse av produkten.

Beroende på val av tillverkningsmetod så varierar formen av ritning jag gör. För mina

utskurna skumbitar till exempel, där jag skickar företaget en ritning i dxf format som passar

för deras laserskärare. Den övriga ritningen kan denna gång hållas enkel genom att jag och

Ola Hansson (som hjälper mig med de svåra delarna av snickeriet) diskuterar oss fram till konstruktionslösningar via min volymmodell. Om produkten skulle massproduceras så skulle

ritningen förändras och förmodligen göras mer ingående.

30


5. Resultat, analys, diskussion och reflektion

I följande kapitel kommer jag att presentera de resultat jag kommit fram till i min

undersökning och designprocess. En designprocess består av en lång rad beslut och val

mellan olika kreativa, funktionella och hållbara attribut. De beslut och val jag har gjort är

baserade på min research, mina erfarenheter och samtal, och är anpassade för att följa de

riktlinjer som finns kring vårdmiljöer.

5.1 Resultat De resultat som jag har kommit fram till är i huvudsak byggda på ett barnperspektiv där

barnen ska vara stimulerande under tiden de väntar för ett besök inom vården. Jag har

arbetat med traditionella, hållbara material som tål det hårda slitage som produkter inom

vården utsätts för, i färger som är förlåtande mot smuts och fläckar. Både rumsförslaget och

möbelgruppen är framtagna för att kunna passa i ett litet väntrum hos exempelvis

tandläkaren där det inte finns stora ytor att avvara, eller på ett sjukhus där det finns möjlighet

att ha enskilda barnväntrum på barnmottagningarna.

31


5.1.1 Produktförslag

Nedan kommer jag att presentera mitt möbelförslag för barns väntrum inom vården. Jag har

döpt möbelgruppen till Ole dole doff och det är så den kommer att benämnas vidare.

5.1.2.1 Praktiska aspekter

Möbelgruppen Ole Dole Doff har som funktion att

fungera som en sittmöbel med multipla funktioner

men också som en lekmöbel. Gränsen mellan möbel

och leksak har alltså suddats ut vilket gör den lättare

att placera i rummet. De olika delarna i gruppen

passas in i varandra för att kunna förvaras smidigt

och underlätta vid underhåll av lokalerna. Puffarna är

hårdskum som är klädda i tåliga tyger, där den

violetta som används på golvet är avtorkningsbar och

den orangea rull-puffen har ett avtagbart överdrag,

enligt de skriftliga anvisningar för inredningar inom

vården (se sida 17).

Stommen i det största valvet är tillverkad i massiv bok på grund av dess anibakteriella

egenskaper samt för sin hårda yta som tål slitage. Det finns grundläggande riktlinjer att följa

(se sid 18). Ytorna på de tre valven är klädda i linoleummatta, en mörkare grå nyans på

ovansidan och en ljusare grå nyans på undersida. Steget mellan färgerna är så pass litet att

det knappt är synligt, men fungerar främst för att undersidan ska upplevas ljusare och skapa

nyfikenhet. Alla delarna är i en så pass storlek att de inte riskerar att tappas bort med tiden.

5.1.2.2. Emotionella aspekter

Min tanke bakom möbelgruppen är att användaren ska kunna skapa lekar med delarna

utifrån sina egna associationer, precis som barns fantasi vill agera vid lekande. Kanske vill

barnet bara pussla och bygga ihop delarna, eller krypa genom tunneln, rulla på den orangea

“bilen” genom “tunneln”, klättra, eller gunga på den violetta puffen. Upplevelserna av ett rum i rummet är fundamentalt i barnets behov av trygghet och kreativitet, såsom framgår av

forskning (se sid 10). Det är barnet som ska få använda produkten, utan undervisning om

32


vad som är rätt och fel. Barn behöver inte färdiga objekt för att stimuleras. Tvärtomt då allt för

färdiga leksaker hämmar fantasin, något som får stöd i forskning (se sid 11).

Det största valvet är i en vuxen

“höfthöjd” vilket gör att föräldrarna

antingen kan luta sig mot det eller sitta

på ett av de lägre valven och använda

det stora som bord ifall leken är av det

sittande slaget. Viktigt är att föräldrarna

kan vara med och interagera med barnet

och finnas vid barnets sida på ett

naturligt sätt. Något som kanske

situationen kräver för att barnet ska

känna sig tryggt. Det var också något

som min enkät gav tydliga besked om

(se sid 14).

Alla delarna är lite asymmetriska, eller om man vill kalla det skeva, i sin utformning. Något

jag medvetet arbetat med för att få ett imperfekt uttryck, som jag anser barn har lättare att

relatera till då de ofta söker upp objekt från naturen. Detta gav även min forskning om barns

relation till naturen, stöd i (se sid 10). Valven är inramade av en trälist som ger en taktil, varm

och ärlig känsla av materialet trä i möte med linoleummattans hårdare, kyligare känsla.

33


5.1.2 Rumsförslag

Ett rum i dova färger med material som är tåliga, hållbara och harmoniska. En panel i bok

som ger den naturliga, varma och taktila känslan till rummet men som också har en form som

upplevs lekfull och kan skapa olika upplevelser utifrån fantasier. Golvet och väggarna är

klädda i linoleummatta likaså den platsbyggda möbelns ovansida för att rama in rummet. De

olika nivåerna på den platsbyggda bänken ska skapa variation för sinnena och kunna

associeras med naturen och dess intryck samt skapa flera användningsområden. De runda

prickarna ska kunna användas som en stig som leder till och från barnhörnan men också

34


fungera som valt objekt i en en lek. Jag har försökt fånga naturen men gjort den abstrakt och

vårdmiljö-vänlig.

5.2 Analys

Den otrygghet barn känner när de besöker vården är ofta bottnad i att miljön är ny, de har

haft traumatiska upplevelser tidigare vid vårdbesök eller att miljön inte är stimulerande nog. I mitt arbete var mitt fokus främst på hur en produkt i väntrummet skulle kunna fungera som

stimuli under den tiden barnet väntar. Den möbelgrupp som arbetet resulterade i är utformad

på ett sådant sätt att det inte finns några färdiga regler kring vad de olika delarna är. Vilket

tillåter barnet att själv definiera objekten och leken kring dem. Det blir alltså på barnets

villkor.

Utifrån min undersökning är lek för barn livsnödvändigt då det är det är där de känner

trygghet och harmoni. Rummet och produkten är gjord på dem villkoren, att skapa en

situation utifrån barnens perspektiv, där de vuxna kan delta aktivt eller passivt i situationen.

Min hypotes har hela tiden varit att barn inte behöver färdiga objekt för att kunna stimuleras. I min forskning har den förstärkts då mycket visar på att barn skapar förutsättningar för den

lekvärld de befinner sig i, oberoende vad objektet egentligen är.

35


5.3 Diskussion och Reflektion

Min undersökning av vårdmiljöer för barn har varit betydligt mycket svårare än jag trodde då

arbetet började. Forskningen kring ämnet är svåråtkomlig och min tillgång till olika väntrum i vården har varit väldigt begränsad på grund av den hårda integritetspolicy kring barn i vården. Eftersom det finns otaliga krav att förhålla sig till har arbetet varit utmanande och

blivit större och svårare att avgränsa ju längre in i projektet jag har kommit. Mitt arbete har

fokuserat på barn i åldern 1-9 år, något som är en väldigt bred målgrupp då barn är väldigt

olika mycket utvecklade från år till år, och hade kanske kunnat snävas åt något. Med det sagt

vill jag ändå påstå att jag anser att produkten kan brukas i de flesta åldrarna på grund av sin

multifunktionalitet.

Mitt huvudsakliga fokus har varit att skapa för barn i en utsatt situation som ofta är eftersatt i sin utformning. Efter den forskning jag har gjort anser jag att slutresultatet av mitt arbete är

ett bra alternativ till barnens väntrum som inbjuder till både stimulerande lek och sittande.

Jag har efter en lång process tagit fram ett rum-och produktförslag, som kan anpassas till olika vårdmiljöer och som jag anser vara ett nytt sätt att se på lekande och väntan inom

vården. Därmed säger jag inte att det finns fler områden att ta hänsyn till om det skulle bli ett

verkligt projekt. För att ta projektet vidare skulle jag vara tvungen att sätta mig in en rad

frågor mer ingående, som till exempel Lagen Om Offentlig Upphandling samt märkningar av

olika ytbehandlingar/ytskikt. Slutprodukten skulle också behöva ses över angående

golvinfästning och frågor om säkerhet kring vassa kanter etcetera.

36


6. Referenser

6.1 Skriftliga Källor

● Englund Sofie, Ett lekredskap utan givna förutsättningar, Linköpings Universitet,

Stockholm, 2009

● Granberg, Ann, Småbarnslek: en livsnödvändighet, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2004

● Lundahl, Gunilla, Hus och rum för små barn, Arkitekternas forum för forskning och

utveckling (ARKUS), Stockholm, 1995

● Pahlén, Marita & Nilsson, Birgitta, Design med omtanke: en bok om design för hållbar

utveckling, Svensk byggtjänst, Stockholm, 2004

● Winnicott, Donald Woods, Lek och verklighet, 3. utg., Natur och kultur, Stockholm,

2003

6.2 Muntliga Källor

● Charlotte Ruben- Arkitekt White Arkitekter

● Karin Backman- Enhetschef Sunderby sjukhus

6.3 Internetkällor

● Kring, Annika. 2015. Beslutsunderlag om funktionella lokaler gällande interiörer .

Region Gävleborg.

http://www.regiongavleborg.se/globalassets/landstinget_a-o/smittskyddsenhet/vardhy

gien/hygienombudsmote/beslutsunderlag_om_funktionella_lokaler_gallande_interiore

r_region_gavleborg.pdf (Hämtad 2017-09-25)

● Alegrim, Sophie. 2013. Att möta barnet i vården, En systematisk litteraturstudie . LinnéUniversitetet.

37






(Hämtad 2017-08-30)

● Karlsson, Maria. 2008. Riktlinjer för vårdrum. Landstinget Sörmland.

http://www.landstingetsormland.se/PageFiles/12623/§%2019%20Riktlinjer%20för%20

väntrum.pdf (Hämtad 2017-05-08)

● Arvidsson, Annika, Ekfeldt, Ingrid och Gebring, Elisabeth. 2012. Vårdhygieniska krav

inför upphandling av medicintekniska produkter och hjälpmedel samt möbler, textilier

och inredning.Västra Götalandsregionen

https://www2.sahlgrenska.se/upload/SU/omrade_4/laboratoriemedicin/klinisk_mikrobi

ologi/vardhygien/Vårdhygieniska%20krav%20vid%20upphandling%20av%20medicint

ekniska%20produkter%20mm%20DNR%2020120530.pdf

(Hämtad 2017-05-05)

● Möbelfakta

http://www.mobelfakta.se/vara-krav (Hämtad 2017-10-01)

● Konkurrensverket


(Hämtad 2017-09-25)

6.4 Bildlista

1. Barns proportioner i förhållande till vuxna. http://www.ornskoldsvik.se/images/18.14011d1f13931faa3252f1/1354916188282/Barns+huvudstorlek.jpg (Hämtad 2017-10-01)

38







http://www.mobelfakta.se/vara-krav


http://www.ornskoldsvik.se/images/18.14011d1f13931faa3252f1/1354916188282/Barns+huvudstorlek.jpg

http://www.ornskoldsvik.se/images/18.14011d1f13931faa3252f1/1354916188282/Barns+huvudstorlek.jpg

1. 1

ENKÄTUNDERSÖKNINGBarn i väntrumsmiljö

Elin Eliasson inför examensarbete, Stimulerande väntan

1. Bilaga

1. 2

1. 3

1. 4

1. 5

1. 6

Documents

STIMULERANDE VÄNTAN - liu.diva-portal.org1156062/FULLTEXT01.pdf · Through a learning stage where I investigate how children look at rooms, toys and fears, I have acquired experience