STORT JUBILEUMS- EXTRA - Sveriges Skolledarförbund · STORT JUBILEUMS-EXTRA Anna Kinberg Batra utmanar Liberalerna SÅ SKA M BLI ALLIANSENS SKOLPARTI Nyheter:Regeringen ger huvudmän

NR 2 MARS 2016

SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING

Nyheter: Regeringen ger huvudmän bakläxa l Praktiska gymnasier klarar inte målen l Ledare: Höj lönerna!

NYHETERGÄSTKRÖNIKÖR

Margareta EdlingBÖCKER

RAST

+

SkolLedarenSkolLedarenJust nu medStefan Bohlin

”Givandebesök hosflyktingar”

FramtidHAN ÄR 20 ÅRYNGRE ÄNFÖRBUNDET

LegitimationLÅNGSAM VÄG MOTPROFESSION

HistorikSPELETBAKOMKULISSERNA

STORT JUBILEUMS-

EXTRA

Anna Kinberg Batra utmanar Liberalerna

SÅ SKA M BLIALLIANSENS

SKOLPARTI

Nyheter: Regeringen ger huvudmän bakläxa l Praktiska gymnasier klarar inte målen l Ledare: Höj lönerna!

Martin Wennberg, 30, är rektor på Sjuntorps-skolan i Trollhättan – och 20 år yngre än Sveriges skolledarförbund.

Stockholm 6 april • Göteborg 13 april Malmö 20 april • Umeå 26 april • Kalmar 10 maj

Vårens konferensnyheter

Vi utvecklar Sveriges viktigaste människorwww.lararfortbildning.se • 08-737 68 00

I samarbete med:

Rikskonferens för lärare i åk 1-3 Rikskonferens för lärare i åk 4-6

Konferensens programpunkter:• Hur når skolforskningen klassrummet?• Hur utvecklar vi undervisningen i de yngre åren så att elevernas lärande ökar? • Ger vi eleverna chansen att träna på rätt saker?• Hur får du eleverna att lyssna?• Individualiserad undervisning – hur räcker du till som lärare? • Mångfald eller enfald?

Stockholm 7 april Göteborg 14 april • Malmö 21 april

Konferensens programpunkter:• Att utgå från elevernas förståelse – vägen till ökat lärande och högre motivation• Hur blir undervisningen angelägen?• Hur når skolforskning klassrummet?• Hur fungerar den lärande hjärnan?• Mångfald eller enfald?

Inlärningspsykologen Anna Tebe-lius Bodin föreläser om hjärnan och betydelsen av att tänka.

Försteläraren och utbildaren Fredrik Sandström ger exempel på hur vi kan utgå ifrån elevernas vardag i vår undervisning.

Lärarutbildaren och forskaren Anja Thorsten diskuterar vad det egentligen är som har avgörande betydelse för vad eleverna lär sig.

Lärarutbildaren Mikael Andersson ger oss metoder och verktyg för hur vi kan få våra elever att bli goda lyssnare.

Läraren och utbildaren Johanna Kagerup föreläser om hur vi kan räcka till som lärare.

Försteläraren Tobias Karlsson pratar om hur vi kan ge alla elever chansen att träna på rätt saker.

Standup-komikern och inspi-ratören Özz Nûjen föreläser på bägge konferenserna.

Läs mer och anmäl dig på lararfortbildning.se <<<

Skolledaren nr 2_215x280_HELSIDA_RK 1-3 + 4-6.indd 1 2016-02-09 10:34:16

FEBRUARI 2015 SKOLLEDAREN 3

SkolLedaren Utges av Sveriges SkolledarförbundChefredaktör och ansvarig utgivareKerstin Weylerkerstin.weyler @skolledarna.se08-567 06 201

PostadressBox 3266103 65 Stockholm

Form och layoutAnders GustafsonEditor Publishing

OmslagsfotoSebastian Lamotte

ISSN 0037-6515

AnnonsbokningLena Elison08-567 06 [email protected]

TryckLenanders Grafiska

TS-upplaga 20148 000

FÖRBUNDSKANSLIVasagatan 48

PostadressBox 3266103 65 Stockholm

Kontakt08-567 06 200 [email protected]

OrdförandeMatz Nilsson

Kanslichef Maria AndrénBergström

Ombudsman/bitr förhandlingschefBritt Sundström

OmbudsmanMonika ElowsonRené Wiltoft-Möller

UtredareLena Linnerborg

Webbredaktör/informatörEva Ahlberg

Arbetsrättsliga frå[email protected] 06 200

Prenumerationer/[email protected] 06 220Fax 08-567 06 090

Innehåll

LEDARE Mars 2016

4 Nyheter 8 Just nu 10 Jubileumsextra Här är framtiden – Mot profession– 50 år i bilder – Historik – Kansliet 23 Gästkrönika Margareta Edling 25 Böcker 29 På din sida 30 Rast 31 Sista ordet

Framtid, förutsättningar och förtro-ende – det är våra ledord för Sve-riges Skolledarförbunds 50-årsju-bileum som vi börjar fira i och med

Nordiska Skolledarkongressen. Några av förbundets, och tillika mina, vik-

tigaste uppgifter är att verka för att Sveriges viktigaste chefer – skolledarna – ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar den komplexa och mycket viktiga uppgift som en skolledare har. Förutsättningarna – skol-ledarnas löner – måste höjas rejält för att rekrytera de bästa ledarna till förskola och skola, och för att Sveriges skolledare ska fortsätta att kunna utveckla svensk förskola och skola.

Jag kan konstatera att vår nuvarande regering saknar ett tydligt ledarskapsper-spektiv i sin skolpolitik. Omsättningstak-ten på skolledare i landet ökar och vi har många erfarna skolledare som är på väg el-ler har gått i pension.

Utmaningarna för landets skolledare har aldrig varit större.

GENOM ATT REGERINGEN inte ser till helheten och betydelsen av ett framgångsrikt skolle-darskap missar våra politiker möjligheten att möta den uppseglande ledar krisen i för-skola och skola och också möjligheten att vända skolans negativa resultatutveckling. Förtroendet för skolledarna måste öka.

Regeringens nya lönesatsning på landets lärare kan få det märkliga resultatet att en lärare tjänar mer än sin chef, skolledaren.

I vilka andra branscher är detta möjligt att den som är chef och arbetsledare med ett större ansvar och uppdrag, formulerat i lag och förordning, har en lägre lön än den man arbetsleder? Konsekvensen blir en signalpolitik som nedvärderar ledarskapets betydelse och på sikt innebär att färre kom-mer söka sig till ett av landets viktigaste le-daruppdrag – framtidens skolledare.

SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND ÄR posi-tivt till nationella satsningar som hö-jer lönenivåerna i skolan. Skickliga lärare ska självklart kunna premieras både karriär- och lönemässigt. Men detta borde med självklarhet även gälla landets skolledare. Ensidiga satsningar på en av yrkesgrupperna riskerar dock att leda till snedvrid-ningar av lönerna. Det är viktigt att skickliga lärare fortfarande vill gå vidare i karriären och bli skolledare.

Många nya ledare behö-

ver alltså rekryteras de kommande åren. Vi behöver få de skickligaste ledarna att välja skolledaryrket om vi ska lyckas få fler elev-er att klara av sin skolgång med framgång. Utan en kompletterande strategisk sats-ning på skolledarna riskerar vi ett försvagat ledarskap i landets förskolor och skolor.

Det är inte vad svensk förskola och skola behöver. Tvärtom!

Vi vet att många skolledare de komman-de åren kommer att gå i pension och ska vi klara den stora utmaning som förskolan och skolan står inför med många nyanlän-da barn och ungdomar, måste vi få de allra bästa att bli skolledare. Och inte minst för-säkra oss om att de som arbetar som skolle-dare i dag, vill fortsätta att göra det.

LÖNERNA FÖR LANDETS förskolechefer måste öka, det är också en mycket viktig fråga för

Sveriges Skolledarförbund. Förskolan är det första steget i utbildningen. Ett fram-gångsrikt ledarskap i förskolan, ger barn de allra bästa förutsättningar för att få en bra grund att stå på inför fortsatt

skolgång och fortsatta studier.Tre utgångspunkter – framtid,

förutsättning, förtroende – som vi gör allt för att bevaka och utveckla, borgar för ytterligare många fram-gångsrika år för Sveriges viktigaste förbund – Sveriges Skolledarför-bund.

MATZ NILSSONFÖRBUNDSORDFÖRANDE

Därför måste lönerna höjas kraftigt

REKRYTERING. Skolledarnas löner måste höjas rejält för att nya ledare till skola och förskola ska kunna rekryteras. Men regeringens lönesatsning kan få det märkliga resultatet att en lärare tjänar mer än sin chef, skriver ordförande Matz Nilsson.

I vilka andra branscher är detta möjligt att den som är chef och arbets-

ledare med ett större ansvar och uppdrag, formulerat i lag och förordning, har en lägre lön än den man arbetsleder?

’’’’

4 SKOLLEDAREN MARS 2016

NYHETER Mars 2016

Moderat offensiv mot alla skolorIngen elev ska utsättas för en dålig skola.Det är en av grundbultarna i det så kallade kunskapskontraktet som nu Moderaterna vill ingå med Sveriges barn och elever. Den moderata skolsatsningen handlar också om att ta ledning i Alliansen i skolfrågan.

Förskolan har varit Moderaternas paradgren när det gäller utbildning och skola. Nu går partiet starkt in för att bli alliansens skolparti. Och ut-manar därmed Liberalerna som det stora skolpartiet.

Partistämman i oktober fjol beslöt att ta ett större grepp om skolpolitiken, som nu går under beteckningen Skolinitiativet.

Partiledaren Anna Kinberg Batra har turnerat landet runt och träffat elever, lärare och skolledare.

DET HAR VARIT många besök, och en sak har varit gemensamt varje gång, berättade Anna Kinberg Batra när hon besökte Sveriges Skolledarförbunds Stockholmsdistrikt i mitten av februari.

– Vikten av ett gott ledarskap.Skolledare som har möjlighet

att vända utvecklingen av kun-skapsresultaten, att förändra en kultur där inte eleverna och deras behov sätts i främsta rummet.

Ett exempel som Anna Kin-

berg Batra tog upp var Skägge-torpsskolan i Linköping som hon besökt. Rektor Kajsa An-dersson (som Skolledaren por-trätterade i nummer 10/2015) har anställt bland annat social-tjänstpersonal för att avlasta lä-rarna och stärka elevhälsan, allt för att lärarna ska kunna satsa på sin huvuduppgift – under-visningen.

UTGÅNGSPUNKTEN FÖR Modera-terna skolpolitik är att ha ord-ning och reda i statsfinanserna, för att kunna infria det löfte som partiledaren ger, att inte spara på skolan.

Allt börjar i skolan och vi måste satsa på mer på kunskap.

Det innebär bland annat för Moderaternas del att till exem-pel satsa på mer matte i grund-skolan och att ge betyg tidigare. Det är viktigt, menar Modera-terna, att tidigt upptäcka om elever som inte klarar kun-skapskraven. Tidiga insatser är avgörande.

OAVSETT OM ELEVERNA är födda här i landet eller har kommit hit nyligen, är rätten till en bra skola fundamental i den nya skolpolitiken som nu formas i partiet. Partiledaren slog också fast vikten av att få välja skola, men det valet måste bli reellt, även för de elever och föräldrar som nya i vårt land. Det är inte en väg framåt att inskränka val-

möjligheterna, politiken måste inriktas på att göra alla skolor till bra skolor.

Anna Kinberg Batra uppehöll sig också vid den stora utma-ning som förskolan och skolan nu står inför med det stora an-tal nyanlända. Förståelsen hos politiker måste vara stor att de praktiska frågorna som att få tag i lärare, klassrum och orga-nisera undervisning tar mycket tid, just nu.

MEN ATT TRO att den akuta situa-tionen är över, är att vara naiv, menade Kinberg Batra.

Sverige har stora möjligheter att konkurrera med våra ”nya” naturtillgångar – en stark eko-nomi och ett samhälle som hål-ler ihop. Det ger vårt land en styrka.

Men utmaningarna är många och tuffa. Och förväntningar måste vara stora. På elever – att skolan också innebär hårt arbete, på lärare att utmana elevernas lust att lära, och på skolledarna, att leda skolans kunskapsutveckling.

Än är inte Moderaternas skolresa över, Anna Kinberg Batra fortsätter sin skolturné landet runt. Hon passade på att inbjudna landets skolledare att ge fler exempel på skolor där man till exempel har lyckats vända en nedåtgående kun-skapsutveckling.

KERSTIN WEYLER

POLITIK

FORSKNING

Skolinspektionen ansöker om vite – allvarliga brister hos Praktiska gymnasietPraktiska gymnasiet i Borås har fortsatt allvarliga brister i arbetet med särskilt stöd, trots tidigare krav på åtgärder.

Även Praktiska gymnasiet i Kristianstad har inte klarat av att säkerställa att eleverna får den undervisning

och stöd som krävs så att de når kunskapskraven.

Nu går Skolinspektionen till förvaltningsrätten för att Praktiska Sverige AB ska dö-mas betala 500 000 respektive 350 000 kronor i vite.

Samtidigt har Skolinspektio-nen beslutat om nya viten för

de båda skolorna, på 750 000 vardera.

Det är sällan som ett vites-föreläggande går så långt att Skolinspektionen ansöker om att vitet ska dömas ut. Av de cirka 150 vitesförelägganden som Skolinspektionen har före-lagt en huvudman är det endast

ett litet fåtal som går så här långt.

Meningen är att skolan eller huvudmannen skyndsamt ska vidta det åtgärder som inspek-tionen har pekat på.

I Borås utreder inte skolan hög frånvaro bland eleverna, enligt Skolinspektionen.

MARS 2016 SKOLLEDAREN 5

NYHETER Mars 2016

I Kristianstad anpassas inte undervisningen alltid efter elevernas kunskapsnivå. En av orsakerna är, skriver Skolin-spektionen i ett pressmedde-lande, en hög omsättning av lä-rare. Nästan hälften av lärarna i Kristianstad byttes ut under pågående tillsyn.

Däremot slipper sig Praktis-ka gymnasiet i Stockholm vite på 900 000.

Skolan har arbetat med extra anpassningar så att eleverna fått det stöd de behövt i skolan och inspektionen avslutar där-med sin tillsyn av skolan.

KERSTIN WEYLER

I KORTHETMer jobb för skolkuratorerARBETSMILJÖ. Sju av tio skolkuratorer har upplevt en ökad arbetsbe-lastning de senaste åren, visar en undersökning från Akademikerför-bundet SSR. Förbundet genomförde 631 intervjuer i november, med en svarsfrekvens på 54 procent. 77 procent av de som svarade säger sig inte hinna med sina arbetsuppgifter och nästan alla, 93 procent, upplever att jobbet är styrt av akuta händelser.

Orsakerna till den ökade belastningen är, enligt undersökningen, fler barn med behov av särskilt stöd, flera akuta ärenden och ökade problem kopplade till sociala medier.

I alla de mejl jag har fått från slöjd-pedagoger, hävdas det att slöjd är ofattbart viktigt och utvecklande.

Inte minst sägs det främja finmotorik, ska-parglädje, uthållighet och noggrannhet. Den poängen går liksom upp i rök när ni postar brasved.Ann-Charlotte Marteus i Expressen. Hon fick högar av smörknivar

efter att i en första krönika, ”Hur många smörknivar tål Sverige”, betonat behovet av prioritering i skolan, till exempel mellan de

estetiska ämnena när elevkullar ökar och bristen på lärare växer.

’’’’

Lektion i diskrimineringslagenFÖRELÄSNING. Tre timmars intensiv duvning i diskrimineringslagen och dess bestämmelser fick ett 30-tal skolledare i Stockholm i början av februari. Ett mycket uppskattat program kunde Emma Smiding, Hermods gymnasium i Stockholm, Christian Rapp, Edsbro skola, Norr-tälje och Anna Hoffsten, Stockholms Hotell och restaurangskola kon-statera. På bilden flankerar de föreläsarna Filippa Swanstein och Karin Henrikz från Malmö mot diskriminering (tvåa och trea från vänster).

Nu utmanar Moderaterna alliansens tidigare skolparti per preference, Liberalerna. Under parollen Skolinitiativet turnerar partiledare Anna Kinberg Batra Sverige runt för att träffa skolans representanter. Här på möte med Sveriges Skolledarförbunds Stockholmsdistrikt. FOTO: ULF LODIN

22 mars träder den nya statsbidragförordningen om det så kallade lärarlönelyftet i kraft. Skillnaden från det för första förslaget till förordning är att satsningen inte får användas

vid nyrekrytering. Max 300 miljoner får användas till lärare i förskolan och fritidspe-

dagoger. Resten ska gå till de lärare som uppfyller de ganska utförliga och kvalificerade kriterier som regeringen fastnat för. Det handlar om de som är särskilt kvalificerade, och bland annat vill utveckla un-dervisningen tillsammans med kolleger, som stödjer nya kolleger och lärarstudenter, och tar ansvar för komplicerade undervisningssitua-tioner. Skolverket ska fastställa bidragsramarna, meddela föreskrifter och pengarna kan rekvireras av huvudmännen i höst.

FOTO: ULF LODIN

Moderat offensiv mot alla skolor

Skolinspektionen ansöker om vite – allvarliga brister hos Praktiska gymnasiet


DEN DIGITALA SKOLAN I MOLNET – ENKELT, EFFEKTIVT

OCH PEDAGOGISKT.Axiell är världsledande inom digitala lösningar för bibliotek, arkiv och museer.

Vi har nu tagit fram WeLearn, en digital samlingsplats med metodstöd för olika typer av digitala tjänster, resurser och material, med sökfunktioner

anpassade för skolans behov och uppdrag.

Öka måluppfyllelsen och underlätta skolarbetet WeLearn är en öppen plattform där du enkelt ser hur olika pedagogiska resurser på skolan används. Hjälper även pedagoger och ledning att kvalitets-säkra och utveckla verksamheten.

Koppling mot kursplanerSom lärare kan du själv kvalitetssäkra skolans resurser och utveckla verksamheten, eftersom allt du använder kan kopplas mot centrala innehåll i kursplaner.

• Strukturera och synliggör både tryckta och digitala material och e-tjänster.

• Få ett basutbud av öppna och kvalitetssäkrade lärresurser, så som Litteraturbanken, UR:s öppna utbud m.m.

• Inbyggda verktyg och metodstöd för t.ex. multimodal läsning, flippat klassrum, källkritik, genre-blogg och mycket mer.

• Publicera eget material så som e-böcker, specialarbeten och artiklar.

• Få tillgång till ett digitalt och pedagogiskt skolbibliotek – WeLib.

Vill du veta mer? Passa på att träffa oss på SETT i Stockholm 26-28 april. Vi står i monter C:20. Eller mejla oss på [email protected]

NYHETER

ADMINISTRATION

www.lararfortbildning.se • 08-737 68 00

Du utvecklar Sveriges viktigaste människor.Får vi vara med och utveckla dig?

Mål- och resultatstyrning av den offentliga verksamheten blev mer uppföljning, doku-mentation och återrapporte-ring än utveckling av verksam-het och större självständighet. Nu vill regeringen ta ett omtag för att öka statens tillit till att myndigheter och huvudmän verkligen gör det de ska, och därmed kunna minska på upp-giftslämnande och administra-tion.

Att det har gnisslat i maskineriet med den nya styrningen av offentlig sek-tor har inte varit en nyhet för varken den gamla eller den nu-varande regeringen.

Redan den så kallade an-svarsutredningen 2007 pekade på att styrningen av den kom-munala sektorn blivit mer kom-plicerad och sektoriserad, och att samordningen mellan olika myndigheter var bristfällig.

FÖR SEX ÅR sedan bedömde re-geringen att en mer samlad, långsiktig och sektorsövergri-pande styrning av den kom-munala sektorn behövdes. Nu konstaterar sittande regering att tilliten mellan stat, myndig-heter, kommuner och landsting måste öka.

Civilminister Ardalan Sheka-rabi har i stället för att tillsätta en utredning, åkt landet runt och träffat företrädare för alla inblandade parter.

Turnén har nu resulterat i att regeringen har gett Statskon-toret i uppgift att kartlägga och föreslå hur statens styrning kan bli mer effektiv och samman-hållen, så att återrapportering, dokumentation och administ-ration kan minska. Men också hur samhället kan ta till vara

på medarbetarnas kompetens och erfarenhet bättre och vilka krav det i sin tur ställer på le-darskapet.

Det sista inte minst viktigt eftersom en av offentliga sek-torns stora utmaningar de kom-mande åren är att rekrytera nya medarbetare på alla nivåer.

DET BEHÖVS HELT enkelt mer till-lit från statens sida att myndig-heterna gör sitt jobb på allra bästa sätt, och följaktligen kall-lar regeringen det som i alla fall blivit en utredning – tillits-utredningen.

Skola och utbildning är inte särskilt utpekat i Statskontorets uppdrag. Det kanske inte be-hövs, det var inte mer än knappt ett halvår sedan som Statskon-toret såg över Skolverkets orga-nisation och framför allt dess ar-bete med de över 50 olika stats-bidrag som verket ska hantera.

STATSKONTORETS ARBETE ska gå undan. Redan i juni vill regeringen ha förslag på hur administrationen och uppgifts-lämnande kan minska i omfång för myndigheterna, i november vilka områden som kan styras mer sammanhållet med ut-gångspunkt från medborgarnas och näringslivets behov.

– Hur väl vi sköter den of-fentliga sektorn har stor be-tydelse, och styrfrågor är så mycket mer än dokumentation och olika policydokument, för-klarade civilministerns stats-sekreterare Annelie Roswall Ljunggren, när hon presente-rade tillitsutredningen för skol-ledare i Stockholm.

– Vi måste också ge större handlingsutrymme för de an-ställda inom den offentliga sektorn.

KERSTIN WEYLER

Förtroendet får underkäntUtredning ska öka tilliten mellan stat och offentlig sektor

Danmark har kommit en bit längre när det gäller tilliten mellan stat och övrig offentlig sektor, berättade statssekreterare Annelie Roswall Ljunggren vid en träff med skolledare i Stockholm. FOTO: ULF LODIN

UPPDRAGET TILL STATSKONTORETw När skolledare i Stockholm träffades i februari presenterade statssekre-terare Annelie Roswall Ljunggren regeringens kartläggningsuppdrag till Statskontoret om statens krav på uppföljning och dokumentation. En första rapport ska komma i slutet av juni. w Uppdraget till Statskontoret finns på regeringens hemsida, regeringen.se.w Läs också om hur ökat mål- och resultatstyrning blev New Public Manage-ment, NPM, och hur Danmark redan har tagit tag i tillitsfrågorna i Skolleda-ren nr 6/2015.


DEN DIGITALA SKOLAN I MOLNET – ENKELT, EFFEKTIVT

OCH PEDAGOGISKT.Axiell är världsledande inom digitala lösningar för bibliotek, arkiv och museer.

Vi har nu tagit fram WeLearn, en digital samlingsplats med metodstöd för olika typer av digitala tjänster, resurser och material, med sökfunktioner

anpassade för skolans behov och uppdrag.

Öka måluppfyllelsen och underlätta skolarbetet WeLearn är en öppen plattform där du enkelt ser hur olika pedagogiska resurser på skolan används. Hjälper även pedagoger och ledning att kvalitets-säkra och utveckla verksamheten.

Koppling mot kursplanerSom lärare kan du själv kvalitetssäkra skolans resurser och utveckla verksamheten, eftersom allt du använder kan kopplas mot centrala innehåll i kursplaner.

• Strukturera och synliggör både tryckta och digitala material och e-tjänster.

• Få ett basutbud av öppna och kvalitetssäkrade lärresurser, så som Litteraturbanken, UR:s öppna utbud m.m.

• Inbyggda verktyg och metodstöd för t.ex. multimodal läsning, flippat klassrum, källkritik, genre-blogg och mycket mer.

• Publicera eget material så som e-böcker, specialarbeten och artiklar.

• Få tillgång till ett digitalt och pedagogiskt skolbibliotek – WeLib.

Vill du veta mer? Passa på att träffa oss på SETT i Stockholm 26-28 april. Vi står i monter C:20. Eller mejla oss på [email protected]


JUST NU …med Stefan Bohlin

Stefan Bohlin är rektor för Sävsta-skolan med förberedelseklass och fritidshem, Marmorbyns skola med fritidshem samt Högsjö skola och fritidshem i Vingåkers kommun.

FOTO: PETER ALEXIS, KATRINEHOLMS-KURIREN

I dag har jag gjort hembesök hos tre nyanlända elever och deras föräldrar. En familj, med en liten

sexåring, hade tagit sig över Medelhavet på en gummiflotte. Det går inte att sätta sig in hur förfärligt det måste ha varit. Hembesöken är berikande för mitt rek-torskap och jag får höra om många gri-pande människoöden. Jag ser och läser om flyktingsituationen i medierna, men det är en annan sak att träffa dem direkt, och jag får en fin kontakt med familjerna.

Det var 2009 som vi resonerade över hur vi bäst skulle bemöta de nyanlända familjerna. Förvaltningschefen bestämde att vi skulle prova att besöka dem i hem-met. Det är en gest, ett sätt att visa att vi menar allvar med att vi ska ta väl hand om deras barn. De är i en utsatt situation när de kommer hit och allt vi gör som skapar trygghet är av godo.

Det här är en första kontakt där jag berättar om skolan och har med mig en

inbjudan till ett introduktions- och kart-läggningssamtal med elevens blivande lärare. Skolsköterskan följer med för att försäkra sig om att det inte är några konstigheter med tuberkulos eller andra sjukdomar. Vi har också med oss en tolk.

I BÖRJAN VAR jag skeptisk och undrade vad som skulle hända, om vi trängde oss på. Men det har helt kommit på skam. Famil-jerna visar en väldig värme och är ute-slutande tacksamma för att vi kommer. I deras länder, de flesta är från Syrien, är många mer auktoritetstänkande och det finns en respekt för titlar, att rektor kom-mer hem till dem är stort.

Nu har jag gjort över 200 hembesök. Jag försöker vara vänlig, välkomnande och berätta sakligt om skolgången. En del föräldrar är nyfikna, andra säger inte så mycket.

Varje besök tar cirka en halvtimme och det är inga problem tidsmässigt, det här

är en prioriterad sak och då får annat stå åt sidan en stund.

Det är jättebra att Skolverket vid års-skiftet kom med ett standardiserat materi-al för mottagande av nyanlända elever. Ti-digare har det sett olika ut över landet, vis-sa kommuner har gjort ambitiösa program för mottagning och kartläggning medan andra har haft enklare saker för sig.

DEN NYA LAGEN har inte inneburit så stora förändringar för oss, vi har tagit emot ny-anlända sedan 1990-talet och är vana vid det. I dag har 35 procent av våra elever utländsk bakgrund. Men Skolverkets strukturerade kartläggningsmaterial ger oss något att förhålla oss till. Kartlägg-ningarna blir mindre omfattande tidsmäs-sigt men ändå informativa. Det är också bra att eleverna ska klassplaceras inom två månader, men det levde vi redan upp till.

BERÄTTAT FÖR JENNIE AQUILONIUS

”

”

Hembesöken hos flyktingarna är berikande


Alla elever ska nå målen! | www.infomentor.se

Precis! Det finns en modell för hur man kan utveckla och jobba med förbättringsarbetet på skolan. Den bygger på forskning om vad som karakteriserar framgångsrika skolor med goda resultat. Handledning för rektorer och kommuner som gör det konkret och enkelt att följa till best practice. Läs mer och beställ på infomentor.se

Den 5 april är vi är stolt huvudpartner till Dagens Nyheters satsning Vägen till världens bästa skola. En konferens med experter om ledarskap, pedagogik, teknik och goda exempel. Vill du vara med? Läs mer och boka din plats på dn.se/bastaskola

”Om det fanns en Modell för vägen till världens bästa skola så skulle väl alla vilja ha den, eller?”

I SAMARBETE MED


SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND 50 ÅR

Framtid – det är en av orden som inramar Sveriges Skolle-darförbunds 50-årsjubileum. Och en verkligen framtids-

fråga för förbundet, men framför allt för Sverige, är rekryteringen av nya skolledare.

Landets kår av skolledare, liksom medlemskåren i förbundet, närmar sig med stormsteg pensionsåldern.

HÄRSTÅRFRAMTIDEN

Det blev, som tur är, ingen skattejurist av Martin Wennberg. I stället fick vi en rektor med passionför läsinlärning. Och en av Sveriges Skolledarförbunds yngsta medlemmar. 20 år yngre än själva förbundet.TEXT KERSTIN WEYLER FOTO SEBASTIAN LAMOTTE


Lång väg motprofession 12

Nilsson: ”Profession kommer inifrån” 14

Bildextra: 50 årpå två sidor 16

Förbundetsnärhistora 18

De jobbar för digpå kansliet 20

sin kollega Marie Stadesjö. I drygt ett år har han varit rektor för f–3 på Sjuntorpsskolan och tillika rektor för Upphärad skola, en liten f–6- skola sju kilometer bort.

– Jag tänkte bli skattejurist, men hoppade av, berättar Martin. Det var inte min grej. Jag har alltid trivts jättebra i skolan, så jag testade och sökte till lågstadielärarutbildningen i Karlstad.

NU I STÄLLET fick Trollhättan en lä-rare som bland annat brann för läs-inlärning. Vi kommer fort i samtalet in på vikten av att läsa. Det ligger fortfarande mycket varmt om rektor Martins hjärta.

– Det här brukar jag visa för-äldrarna, säger han, och hittar ett papper som handlar om vikten att barn möter många ord under sin uppväxt.

– De barn med föräldrar som läser för sina barn, möter flera miljoner fler ord under uppväxten än de barn vars föräldrar inte läser.

– 15 minuters läsning om dagen med sitt barn, det måste föräldrarna få in i någon gång i sin vardag.

OCH DET VAR kanske det här starka engagemanget som gjorde Martin till arbetslagsledare och som hans tidigare chef såg.

– Jag har faktiskt frågat vad hon såg hos mig, säger Martin, och sva-rar själv på vad han tror spelade in.

Förmåga att sortera arbetsupp-gifter, gilla strukturer och arbeta strukturerat, ta diskussionerna vi-dare, inte stanna upp och fastna. Vilja att ta ansvar.

Martin deltog också i kommunens projekt för blivande ledare inom utbildningssektorn, Ledare på lut. Men han fick hoppa av – han blev chef och ledare på Sjuntorpsskolan innan projektet tog slut.

DEN HÄR TERMINEN har han däremot börjat på rektorprogrammet. Ett in-ternat har han hunnit med när vi ses, men är redan mycket entusiastisk.

Fantastiskt upplägg och bra an-knytning till skolledares vardag är hans betyg så här långt. Han har börjat ett längre skrivarbete, det handlar om lärares arbetstid, kopp-lat bland annat till de avtal som finns. En fråga som intresserar ho-nom mycket och som triggar hans

känsla och glädje för strukturer – hur får man ihop arbetstiden med tjänsteplanering till exempel.

Yngst också i rektorprogrammet. Det får man ta, menar han, men har samtidigt inte stött på några hinder på grund av sin ålder.

– Det blir väl värre sedan när man inte är yngst längre, skrattar han.

TROLLHÄTTANS KOMMUN, TILL vars södra skolområde Sjuntorp tillhör, är en bra arbetsgivare för rektorer-na, tycker Martin. Det finns många bra stödfunktioner för skolledarna och samarbetet i ledningsgruppen för södra skolområdet fungerar mycket väl.w Från lärare till arbetslagsledare och sedan rektor. Du funderade aldrig på att bli förstelärare?

– Nej, det var aldrig aktuellt. Som rektor har jag helt andra möjlighe-ter att påverka till exempel under-visningen.

Rektorsjobbet ger en stor frihet, det är ett kreativt jobb och Martin Wennberg lockades av ansvaret.w Vilka är de viktigaste frågorna just nu för dig?

Det blir en ganska lång paus. Sva-ret är, förstås, väl övervägt:

– Jag lägger ned mycket tid på att analysera elevresultaten, vi måste höja kunskapsnivån generellt. Och det är viktigt att vi har trygga över-gångar mellan förskola och skola, mellan låg- mellan- och högstadiet.

ATT ÖKA SAMARBETE kolleger emellan är ett stort utvecklingsområde. Men Sjuntorpsskolan hade kommit långt, menar Martin, redan före hans tid, med till exempel samrättning och sambedömningar.

När arbetsdagen är slut, tar han bussen tillbaka till Trollhättan där han bor. Då slutar arbetsdagen och det är mycket sällan det blir något arbete hemma. w Och om tio år?

– Då är jag fortafarande rektor här i Sjuntorp. Ja, det hoppas jag, jag trivs utmärkt här.«

Fotnot: Professor Mats Ekholm har i artikeln om skolledarnas professio-naliseringsresa, se nästa uppslag, ett resonemang om att skolledare är för länge lärare innan de blir rektorer. Långt ifrån alla blir det så tidigt som Martin Wennberg.

Tillgången på unga skolledare är inte så speciell stor.

Men på Sjuntorpsskolan, i Troll-hättans kommuns södra delar, har vi en framtidsman.

På en byggnad som tidigare var en gammal tandläkarmottagning, står det tydligt och klart Skolledning. Här har Martin Wennberg, precis nyss fyllda 30, sitt rum vid sidan av

Här i Sjuntorp, en ort mellan Göteborg och Trollhättan hit-tar vi Sveriges Skol-ledarförbunds fram-tid i form av rektor Martin Wennberg.

HÄRSTÅRFRAMTIDEN



När Sveriges Skolledarför-bund lyfter professionsfrå-gorna och beskriver rek-torer och förskolechefer

som professionsutövare är man i gott sällskap. Flera fackförbund job-bar hårt för att olika medlemsgrup-per ska betraktas som professioner – helst på samma självklara sätt som exempelvis läkare och advokater.

– Det är ett problem att exakt ringa in professionsbegreppet, ef-tersom det också lever ett parallellt liv i vardagsspråket, säger professor Ola Agevall, forskningsledare vid Forum för professionsforskning, Linnéuniversitet.

Ett kännetecken brukar vara att yrket kräver högre utbildning.

PROFESSIONER HAR DESSUTOM ofta kontroll över både utbildningens kvantitet och kvalitet. De är med och skapar något slags monopol. Om det finns ett överskott av utbil-dade, minskar kårens möjlighet att få valuta för sina kunskaper. Om dess företrädare inte är tillräcklig bra, riskerar gruppen att tappa an-seende i allmänhetens ögon.

– Hög lön och många hjärtinfark-ter kan vara kännetecken, säger Ola Agevall. Man ser till att det alltid är brist på folk i yrket, samtidigt som man säger att ingen annan kan göra jobbet. Professionella yrkesgrup-

per definierar vanligen själva vilket arbete som ska utföras – och hur. Anställda läkare ingår i organisatio-ner där ekonomin sätter ramar för jobbet. Men läkarna själva förfogar över de medicinska besluten. Bara andra läkare kan överpröva dem.

Det kan vara strategiskt rätt för en profession att säga nej till arbete som ligger vid sidan av kärnuppgif-terna, även om det är välbetalt, kon-staterar Ola Agevall.

NÄR DET BRITTISKA arkitektförbundet bildades fanns en yrkesgrupp som räknade tegel på byggen. Jobbet var lukrativt, men innehavarna illa sedda. Arkitektförbundet ville inte förknippas med dem. Därför säger stadgarna att arkitekter får ha så-dana uppdrag enbart på hus som de själva har byggt.

Drygt 20 yrken i Sverige kräver statlig legitimation. Nästan alla är vårdrelaterade, med lärarlegitima-tionen som ett undantag. Ju farli-gare yrke, desto större chans att få igenom ett krav på legitimation eller licensiering, sammanfattar Ola Age-vall lite skämtsamt.

– För att bli en profession bör man helst vara i ett yrke där man kan ha ihjäl folk.

Det är vanligt att professioner har en gemensam ideologi.

– Professionen är besjälad av att

göra ett gott arbete, inte av att tjäna mycket pengar. Ofta finns en etik, en professionell uppförandekod som garanterar en lägsta kvalitet i yrket.

DAGENS SKOLLEDARE PASSAR inte så bra in i den här professionsbeskriv-ningen, menar Ola Agevall. Men det finns också yrken som på många sätt liknar professioner. Lärare, so-cialarbetare och sjuksköterskor till exempel. Semiprofessioner eller välfärdsprofessioner brukar de kall-las. Etiketterna behövs i forskarnas arbete, men är ingen värdering, be-tonar han.

– Ändå brukar det göra folk jätte-arga om man säger att ett yrke inte är en profession. Ingen vill ju vara semi.

Den obligatoriska rektorsutbild-ningen skulle kunna ses som ett steg på professionsvägen. Men det räcker inte, eftersom så många yrken i dag förutsätter akademisk utbildning.

– Drivet efter utbildning behö-ver komma inifrån kåren, säger Ola Agevall.

UTMANINGEN FÖR SKOLLEDARNA är att både skilja ut sig från lärarna och precisera kårens speciella kompe-tenser, anser Mats Ekholm, profes-sor emeritus vid Karlstad universi-tet och mångårig skol- och rektors-forskare.

I LÅNGSAMTAKT MOTPROFESSIONGod självkänsla, exklusivitet, hög utbildning och status i andras ögon. Det är kännetecken för yrken som brukar kallas professioner. Den gruppen vill många tillhöra, men vägen dit kan vara lång.TEXT MARGARETA EDLING

Att rektorer ska undervisa gynnar varken professionen eller kvaliteten i skolan, menar Mats Ekholm, professor emeritus Karlstads universitet. ”Håll gränsen mot lärar-yrket.”

För att bli en profession bör man helst vara i ett yrke där man kan ha ihjäl folk.

’’’’


från exempelvis företagsekonomisk forskning.

Generellt använder skolledare ganska lite vetenskaplig kunskap i sitt arbete.

– Det finns stor utvecklingspoten-tial, kan man säga.

Mats Ekholm ser rekryteringen till yrket som en förklaring. Nästan alla nyblivna rektorer har lärarbak-grund. Snittåldern är cirka 45 år.

– Vad som kommer in är lärare med 15, 16, 17 års erfarenhet, som ska byta yrke och bli rektorer. Det gör framväxten av en profession lite besvärlig om man ser det med sys-temögon. Det tar tid innan du kan ge ett ordentligt bidrag till profes-sionen.

SKOLLEDARE BÖR REKRYTERAS tidi-gare, så att de hinner växa in i rol-len, anser han. Att de kommer ur lärarkåren har både för- och nack-delar. Men en nyckelfråga är att

bryta läraryrkets dominans i deras huvuden. Professionella ledare har sin främsta lojalitet med organisa-tionen och dess mål, inte med någon yrkesgrupp.

– Att bryta lärarskapet är ett vik-tigt syfte med den statliga rektors-utbildningen. Hej, du är skolledare nu! De här förväntningarna har vi på dig, och den här hjälpen kan vi ge dig. w Men många rektorer ser sin lärar-bakgrund som en särskild merit?

– Ja, det är ju jädrigt synd att de inte säger samma sak om eleverna. ’Tänk så bra att jag var skolelev en gång i tiden, det perspektivet kom-mer jag att ha användning av nu när jag har blivit skolledare.’

MATS EKHOLM AVFÄRDAR tanken att rektorer även bör undervisa. Det gynnar varken professionen eller kvaliteten i skolan. Håll på gränser-na mot läraryrket, råder han.

En annan sak är att skolledare ska veta hur undervisningen fungerar, fortsätter han. Det tar de reda på ge-nom att iaktta och ge återkoppling till lärare. De bör organisera sina lärare i kollegialt lärande och ta del av vad som kommer fram i deras observationer. En annan viktig rek-torsuppgift är att se till att det finns underlag för en levande didaktisk diskussion på skolan, och att delta i den.

– Men rektorer är slut som lärare helt enkelt.

HAN TYCKER OCKSÅ att skolledare bör satsa mer på att utveckla det sys-tematiska vetande som ligger till grund för yrket. Gör fler ”kliniska undersökningar”, säger han och lå-nar ett uttryck från läkarkåren. Det vore bra om rektorer oftare gick ihop och metodiskt undersökte frå-geställningar som är viktiga för pro-fessionen.

Den litteratur som finns om hur man leder skolor, förbättrar resultat eller hanterar specifika fenomen är oftast skriven av andra. Mats Ek-holm anser att fler skolledare bör publicera texter som kolleger kan diskutera och ta ställning till, till ex-empel på nätet.

– Professionen behöver agera strategiskt för att bygga upp bilden av sig själv. I det ingår att skapa en levande professionslitteratur som till stor del är gjord av innehavarna själva.«

– Att vara en profession hand-lar mycket om vad man är i andras ögon. Då blir det fråga om att gnaga fram vilka kvaliteter i skolledaryr-ket som gör att man kan utnämna sig till en profession.

En viktig egenskap är att arbetet bygger på förnuft, menar Mats Ek-holm. Skolledare intresserar sig för orsak och verkan. De utvärderar, analyserar och gör insatser utifrån slutsatserna.

HAN BESKRIVER ETT antal viktiga ”do-mäner” i yrket. Det är till exempel att skapa överblick, ta ansvar, or-ganisera, hushålla, förstå lärande, hävda skolans mål och uppdrag och slutligen, bedöma och utveckla kvalitet. Vetenskapligt står yrket på flera ben. En grund av psykologi och pedagogik krävs för att leda män-nis kor och lärande. Kunskap om hur lokala organisationer fungerar, som chefer också behöver, kan komma

Vad och hur ett arbete ska utfö-ras, det definierar professionella yrkesgrupper själva, menar professi-onsforskaren Ola Agevall, Linnéuni-versitetet.

FOTO: LINNÉ-UNIVERSITETET

I LÅNGSAMTAKT MOTPROFESSION



Lärare lägger ner åtskilliga timmar på feedback som inte gör någon nytta. Det tycker vi är slöseri. Därför tränar vi lärare i

grund- och gymnasieskolan i feedback och respons.


Längre fram på resan ser han gärna en skolledarlegitima-tion.

Att vara rektor eller för-skolechef innebär att man arbetar i en profession, anser Matz Nilsson. Samtidigt har skolledarkåren en bra bit kvar innan den kan räkna med professionsstatus i allmänhetens ögon, säger han. Det krävs eget, målmedvetet arbete.

– För mig kommer profession ini-från, från dem som har uppdraget. Det är inte en etikett som någon an-nan kan sätta på oss.

En betydelsefull ingrediens i professionsutveckling är att stärka yrkets koppling till vetenskapen. Skollagen säger att skolans arbete ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet.

FÖRBUNDET DRIVER frågan om ett nytt statligt institut för lärar- och skolle-darutveckling. Kortfattat är tan-ken att institutet skulle ta ansvar för kunskapsfördjupning och professionell utveckling under yrkeslivet för de respektive

yrkena. Det skulle vara knutet till ett universitet eller en högskola.

Matz Nilsson ser framför sig en trappa, gärna i tre steg. Den examen som skolledaren har, oftast som lä-rare, byggs på med en befattnings-utbildning. Därefter är det möjligt att fortsätta mot magister och kan-ske forskning.

– Vi måste mycket bättre än i dag säkerställa den formella utbild-ningsgrunden, säger han. Vi behöver koppla upp-draget till fördjupad kunskap. Till skillnad mot exempel-vis läkare och advokater har

vi ju inte haft en forskningsdisciplin i botten.

FÖR ATT BLI en profession krävs också att skolledarna själva definie-rar uppdraget, fortsätter han. Vad innebär pedagogiskt ledarskap? Vilken kompetens behöver man för att utföra det? Vilka förutsättningar måste finnas på plats?

– Vi måste formulera våra egna kriterier, driva dem och skapa en positiv auktoritet. Vi måste visa att vi står på egna ben och kräver våra egna insatser.

Det är vanligt, inte minst bland politiker, att se skolledaruppdraget som en förlängning av läraryrket. Helt feltänkt, anser Matz Nilsson. Skolledarens viktigaste uppdrag är att skapa förutsättningar för lärar-nas undervisning och förskollärar-nas organiserade verksamhet med barn.

– Det uppfyller man inte ge-nom att undervisa själv. Man

ska inte blanda ihop ledarskap och undervisning, det är två

helt olika discipliner.«

Profession är inte en etikett

som någon annan kan

sätta på skolledare.

Den kommer inifrån, menar Matz Nilsson.

Ett nationellt institut, som dels utvecklar professionell kompetens hos både skolledare och lärare, dels garanterar skolutveckling på vetenskaplig grund. Det behövs i dag, anser Matz Nilsson, förbundsordförande.TEXT MARGARETA EDLING

”PROFESSIONENKOMMER INIFRÅN”


Många skolor saknar skrivsalar vilket

försvårar för lärare och provvakter att

genomföra rättssäkra nationella prov.

Till vår skola tog vi fram en flexibel

avdelare för att slippa oron för tittfusk

och för att stärka elevernas trygghet i

att ingen kopierar deras svar.

Behöver ni skärma av? Besök vår

webbutik www.focusscreen.se

Just nu 10% rabatt för förstagångs-

beställare. Uppge rabattkod

”Skolledaren”.

Gäller tom 31 mars

/Jens & Örjan

Rättssäkra nationella prov?

focusscreen

SOCIALSTYRELSENS kompetens-beskrivning ger en gemensam bas för grundutbildning och fortbildning. Professionen har också fått det lättare att hävda sig lönemässigt bland andra le-gitimationsyrken på sjukhusen.

Naturvetarna drev frågan i många år före beslutet. Hans-Erik Källman förespråkar en långsam process.

– Det krävs mycket reflek-tion. Man får inte definiera yrkesrollen för snävt i en miljö som utvecklas så starkt som sjukvården.

Akademikerförbundet SSR har länge arbetat för legitima-tion för sjukvårdskuratorer och fick förra året riksdagens stöd i frågan. Rege ringen har lovat besked senast i budgetproposi-tionen för 2017.

En komplikation är att legi-timationsfrågor nu hanteras på EU-nivå, där det pågår ett arbete med att modernisera regler om yrkeskvalifikationer. EU:s grundinställning är att regleringar av yrken kan hindra den fria rörligheten för tjänster.

MARGARETA EDLING

Hans-Erik Käll-man, medlem i Naturvetarnas förbundsstyrel-se, förespråkar en långsam pro-cess på vägen till legitimation.

Rektor/chef att hyra och/eller rekrytera!

Kompetenta skolledare/chefer att hyra, för kortare eller längre tid, i hela Sverige!

Telefon: 08-545 160 20. E-post: [email protected]. Hemsida: www.kunskapsbolaget.se.

… utvecklar ledare och organisationer

Naturvetarnaväntade flera år Flera yrken i vården har fått legitimation på senare år. För landets cirka 300 sjukhusfysiker infördes den i slutet av 1990-talet. Det har betytt mycket för att defi-niera yrket i arbetslivet, menar Hans-Erik Källman, sjukhusfysiker och styrelseledamot i Naturvetarna.


1Förste förbundsordföranden Tore Ahlström 1966. FOTO: FOTO-HERNRIED

2Första kongressen där förbundet bil-dades 1966. FOTO: FOTO-HERNRIED

3Första förbundsstyrelsen 1967–68. FOTO: SVEN OREDSSON

4Strejken 1966. Förhandlingarna stran-dade den 10 oktober 1966. Det var den tredje strandningen i lärarförhandlingar-na. Saco fick ett sämre bud efter medling-en än innan. Sacos stridsåtgärder trädde i kraft den 11 oktober och varade 24–26 oktober. Strejken omfattade vissa gymna-sier i Stockholm, Malmö och Lund, vissa grund- och fackskolor i Stockholm, Mal-mö och Göteborg (i Malmö omfattades dessutom rektorer och studierektorer), vissa ämnen på universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. På bilden: Direktör Bertil Lidgard, LR, om-budsman Urban Gibson, Skolledarförbun-det och direktör Bertil Östergren, SACO. 51971 (?). Här är tre profiler i förbun-dets fackliga arbete. Sigvard Lindqvist, Jönköping, outtröttlig förkämpe för stu-dierektorerna, Alvar Geijer, i flera år vice ordförande i förbundet, och Gösta Fran-zén, Gotland, en av många talesmän för grundskolans rektorer. FOTO: PER ANDERS THUNQVIST

6Konferensen ”Fler kvinnor som skol-ledare” i Falun, oktober 1988. FOTO: JONNY MATTSSON

7Förbundsordförande Tore Ahlström och kanslichef Olof Hammarlund 1984.8Jan Björkman, ordförande i utbild-ningsutskottet tillsammans med för-bundsordförande Lars Stenbäck 1997. FOTO: JAN HÅKANSSON

9Förbundets Framtidsgrupp 2000: Matz Nilsson, Ingegerd Zetterholm An-karstrand, Marie Stockenberg, Lars-Peter Olsson och Paul Alsén. Frånvarande är Lars Flodin och gruppens sekreterare från förbundskansliet, Mats Palmborg. FOTO: JAN HÅKANSSON

0Mikael Crona och Lena Elison förbere-der fikat på Nordiska Skolledarkongres-sen i Göteborg mars 2003. FOTO: EVA AHLBERG

qTillbaka till framtiden-projektet. Lasse Berghagen besöker sin gamla skola Enskede skola och möter elever och rektor Elisabeth Nilsson. FOTO: LENA ELISON

wKanslichef Tore Hamnegård tillsammans med förbundsord-förande Hans Persson 2000. FOTO: JAN HÅKANSSON

eSacos ordförande Anna Ekström upp-vaktas av förbundet när hon blivit ny GD för Skolverket 2011. FOTO: MAGNUS HARTMAN

rFörbundets första regionala fackliga förtroendemän (RFF), mars 2000: An-ders Cassne, Södermanland och Öster-götland, Bengt Thörnqvist, VG 1, Ingvar Pernebo, Halland, Bo Gustafsson, Väst-manland, Gunnar Henriksson, VG 2, och Jan-Olof Åberg, Kalmar län. I mitten Ma-rie Stockenberg, Stockholms stad. FOTO: JAN HÅKANSSON

tStatsminister Göran Persson och kans-lichef Tore Hamnegård skakar hand på kongressen 2003. FOTO: LENA ELISON

yu2011 deltog förbundet för första gången i Pridefirandet. Vi arrangerade ett seminarium med titeln ”Skolans vär-degrund gäller alla – det pedagogiska ledarskapet är garanten”. På bilden syns vice förbundsordförande Ingela Fondin, biträdande rektor René Wiltoft Möller och redaktör Kerstin Weyler, som var moderator. Förbundet deltog också un-der egen paroll i Prideparaden.iUtbildningsminister Ibrahim Baylan (S) samtalar med Solveig Eklund, Lärar-förbundet och en av delegaterna på kon-gressen 2006. FOTO: LENA ELISON

oFörbundsordförande Lars Flodin vid en uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund 2011. FOTO: MAGNUS HARTMAN

pMatz Nilsson från Skåne är valbered-ningens förslag till ny förbundsordför-ande på kongressen 2012. FOTO: ULF LODIN

aJohan Olsson, Studentlitteratur, förbundsordförande Matz Nilsson och moderaternas skolpolitiska talesperson Tomas Tobé på ordförandekonferensen maj 2013. FOTO: MAGNUS HARTMAN

50 ÅR PÅTVÅ SIDOR

1

2

3

4

Häng med på en bildresa genom Sveriges Skolledarförbunds 50 år.



6

7

8

9

0

5 q

w

e

r

t

a

p

o

i

u

y



Kommunaliseringen i bör-jan av 1990-talet ligger som en fond bakom omori-enteringar när det gäller

fackligt samarbete och förhand-lingar.

Den statliga regleringen av löne- och anställningsvillkor för lärare och skolledare upphörde 1991. I propositionen som föregick riks-dagsbeslutet skilde man också tyd-ligt ut rektor som arbetsledare.

Flytten till det kommunala av-talsområdet har sedan skett i en rad turer.

LÄRARFÖRBUNDEN HADE INLETT sin samverkan 1993, det var en bidra-gande till att Saco-K (K som i Kom-munal) upplöstes 1994, och därmed kartellens huvudavtal, som omfat-tade skolledare.

1998 tecknade Sveriges Skol-ledarförbund avtal med Lärarnas samverkansråd, som bildats två år tidigare, och som tecknat ett huvud-avtal med Kommunförbundet och Landstingsförbundet 1997.

Avtalet innebar en fortsatt kraftig tyngdpunktsförskjutning från cent-ral nivå ut till kommunerna, vilket arbetsgivarsidan länge drivit på.

I DECEMBER 2000 träffades ett fem-årigt avtal, ÖLA 00, där Kommun-förbundet, lärarförbunden och Sve-riges Skolledarförbund var parter.

Avtalet innebar stora utmaningar och kom att få avgörande betydelse för förbundets fackliga arbete, be-rättar Hans Persson, förbundsord-förande 2001–2006.

– Mycket av vårt fackliga arbete kom därför att inriktas på att stärka och kompetensutveckla våra före-trädare på den lokala nivån. För att stödja de mindre kommunerna ut-vecklade vi modellen med regionala fackliga förtroendemän, rff.

GENOM KONFERENSER OCH utbildning-ar, oftast inom ramen för distriktens verksamheter, fick man möjlighet att både föra ut förbundets strategi och få ammunition för det fortsatta fackliga arbetet.

Samarbetet med lärarförbunden har varierat under olika perioder.

LR har inte varit intresserat av att inom sig ha medlemmar som är deras chefer – överenskommelsen med dem om att LR-medlemmar som blir skolledare bör ”fösas över” till Sveriges Skolledarförbund har underlättat ett samarbete, liksom tillhörigheten till Saco.

LARS FLODIN, förbundsordförande 2006–2012, var med då man från Lärarförbundets sida föreslog att Skolledarförbundet och Lärarför-bundets skolledarförening skulle gå ihop – under Lärarförbundets ving-ar. Han ”erbjöds” att bli ordförande

för denna radikalt utvidgade före-ning. Det kändes ”inte aktuellt”.

Att Sveriges Skolledarförbund alltid starkt betonat rektorsyrket som en egen profession och inte ett slags annorlunda lärare, var också en grundläggande orsak till att för-bundet sade upp samarbetsavtalet med LR och Lärarförbundet och blev medlem i Akademikerallian-sen.

En orsak var också att LR avvisat ett par samarbetsinviter från Lars Flodins sida.

MED LÄRARFÖRBUNDETS skolledar-förening tycker Bengt Andréasson, förbundsordförande 1998–2000, samarbetet fungerade rätt bra, i all-mänhet.

– Men, säger han, det förekom ibland viss irritation från Lärar-förbundet på grund av vår relativt framgångsrika rekrytering från dem.

När barnomsorgen blev mer läro-plansstyrd hade förbundet även börjat rekrytera förskolechefer.

Anslutningen till Samverkans-rådet och OFR varade 2005–2009. Sedan 2010 är förbundet alltså an-slutet till Akademikeralliansen.

Det var inte populärt hos Sveriges Kommuner och landsting, SKL, att ”staten lade sig i för mycket”. Det tyckte man att den nya skollagen 2011 gjorde, som ju skickade ner ett tydligare uppdrag till rektor.

Ett brett spektrum av skolledarfacklig och utbildningspolitisk historia drar förbi när vi med hjälp av tre tidigare ordförande i Sveriges Skolledarförbund gör några nedslag i den nära historien.TEXT KERSTIN LÖÖV

STRATEGISKTSPEL GAVUTDELNING

Det är roligt att se på vil-ket positivt sätt förbun-det utveck-lats de se-naste åren!

’’’’


Enligt Skolverket hade staten ab-dikerat när alla skolreformer trädde i kraft i och med kommunalisering-en. När dess rapport Kommunalt huvudmannaskap i praktiken kom 2012 uttryckte dåvarande ordföran-den i SKL:s utbildningsberedning att det var ett problem ”att lagstift-ningen rundar kommunerna och riktar sig direkt till rektor”.

GENOM DEBATTINLÄGG i media har förbundet stärkt sin röst mer och mer. Förbundets åsikter i aktuella skolfrågor har man också framfört genom möten med skolministrar, generaldirektörer, ledningen för SKL och utbildningsutskottet.

Nordiska Skolledarkongressen, som ägde rum första gången 1997, blev en succé.

Som ett av de första fackliga för-bunden började också arbetet med att ta fram yrkesetiska riktlinjer re-dan på 1990-talet.

Exempel på kampanjer under dessa år är ”Sveriges viktigaste che-fer” och dessförinnan ”1 för 25”, som lanserades i samband med kon-gressen 2003, då Göran Persson, då skolminister, medverkade. Sedan ett

antal år är förbundet också aktivt under Almedalsveckan på Gotland.

2007 RUSTADES förbundskansliet upp med en tjänst som utredare, vilket gav möjlighet att satsa kraftfullt på genomarbetade svar på remisser och utredningar.

Lars Flodin erfor att det ledde till att förbundet möttes med större respekt både utåt och inåt i organi-sationen.

Förbundet arbetade mycket för att rektorstiteln skulle skyddas, och så blev det i och med den nya skollagen 2011. Den pekade ut rek-torsfunktionen som en garanti för utbildningens kvalitet och elevernas rättssäkerhet på ett tydligare sätt.

Inte lika positivt tyckte man att det var när regleringen av lärarlegi-timation började gälla samtidigt.

En stor seger för förbundet var också att rektorsutbildningen hade blivit obligatorisk 2008.

Alla tre minns de med stor glädje åren som förbundsordförande.

– Inte minst, tillägger Hans Pers-son, är det roligt att se på vilket po-sitivt sätt förbundet utvecklats de senaste åren!«

Bengt Andréasson, Hans Persson och Lars Flodin har varit ordförande under 1990- och 2000-talen. Mycket hände för förbundet, men också mycket i skolans värld.

HISTORIKw I januari 1966 slöt Rektorernas Riksförening och Skoldirektörs-föreningen sig samman och bildade Sveriges Skolledarförbund. w Det fanns två spår att välja mellan – Saco eller TCO – kan man läsa i 40 år, en bok om Sveriges Skolledarförbunds första 40 år. w SL, Sveriges Lärarförbund, och Facklärarförbundet var inte särskilt positiva till ett självständigt förbund för skolledarna, och hade hoppats få med sig skolledarna i TCO. w Men dåtidens skolledare kände sig inte särskilt välkomna i TCO-familjen utan valde Saco, som öppnade famnen. En spricka mellan det nybildade förbundet och kollegerna inom TCO uppkom och den präglade förbundets första tid.w Fyra råd fanns i det nya förbundet: för gymnasier och avveck-lingsskolor (en ny gymnasieskola höll på att införas), för det obli-gatoriska skolväsendet, för yrkesskolor och för lokal och regional skolledning (skoldirektörsrådet).w 1967 bildades Studierektorsföreningen och samma år anslöt sig fortbildningsledarna vid dåvarande länskollnämnderna till förbundet. Tre år senare såg LR helst att dess skolledare lämnade lärarorganisationen för att ansluta sig till Sveriges Skolledarför-bund. w När förbundet bildades fanns knappt 2 000 medlemmar, 1995 var siffran 7 000.w 1974 blev det en ny organisation med lokalavdelningar och di-strikt och tre år senare blev länsskolinspektörerna medlemmar. 1978 blev musikledare tillsammans med AMU:s skolledare och 1979 särskolans rektorer i AB-län med i förbundet. w Första förbundsrådet anordnades 1979 och 1985 kommunalise-rades skolcheferna. Året därpå infördes lokala löneförhandlingar. Och det är nu det verkligen händer saker på skolans område.

STRATEGISKTSPEL GAVUTDELNING



VI SOMKÄMPARFÖR DIG

MARIA ANDRÉN BERGSTRÖM”Jag är kanslichef sedan 2011 och jag har starkt engagemang både för det fack-liga området och för utvecklingen av professionen. Den viktigaste frågan i dag är att få bästa möjliga villkor för uppdraget. Skickliga skolledare är en förutsättning för bra resultat i förskola och skola. I framtiden kommer frågan att vara ännu viktigare när utmaningarna sannolikt blir än större. Trots det tuffa och komplexa uppdrag som skolledare har, tycker våra medlemmar ändå att det är viktigt och roligt. Sveriges Skolledarförbund måste målmedvetet fortsätta sitt viktiga ar-bete med att förbättra lön och övriga arbetsvillkor för Sveriges skolledare.”

RENÉ WILTOFT MÖLLER”Jag har arbetat på förbundet i två och ett halvt år och är professionsansvarig ombudsman. Det innebär att jag arbetar dels som ombudsman, dels med pro-fessionsfrågor och rekrytering. Den viktigaste frågan för skolledarna i dag är, tror jag, frågan om arbetstid och därmed arbetsmiljön. Att få tid att vara peda-gogisk ledare och att ansvara för utvecklingen av verksamheten. Att hitta tiden för det. Det är den stora utmaningen både nu och i framtiden.”

På Vasagatan 48 i Stockholm finns Sveriges Skolledarförbunds kansli. Här fotograferade av Ulf Lodin i vår vackra entré i februari 2016. Läs om våra uppgifter och vilka frågor som vi (och ni?) tycker är de viktigaste i dag och i morgon för Sveriges viktigaste chefer – Sveriges skolledare.

EVA AHLBERG”Jag har arbetat på förbundskansliet sedan 2000 som infor-matör. Jag är ansvarig för hemsida och nyhetsbrev. Eftersom jag har arbetat så länge har jag bra koll på förbundets närhisto-ria, arkiv, och är speciellt intresserad av organisationsfrågorna. Den viktigaste frågan i dag är arbetssituationen med alla de krav som man måste hantera. Hur sätta gränser i ett arbete som man brinner för utan att själv bli utbränd? Den viktigaste framtidsfrågan är ekonomin. Hur en sviktande ekonomi påver-kar skolledare och de möjligheter man har att skapa en skola som ger eleverna det de behöver.”

MONIKA ELOWSON”Jag har jobbat på förbundet i tre år som förhandlare. Jag är bland annat ansvarig för vår löneenkät och Du och din lön. Den viktigaste frågan i dag är att skolledare får betalt för hela arbetstiden och att arbetstiden normaliseras. Det håller inte i längden att jobba sexdagarsvecka även om man har Sveriges roligaste och viktigaste chefsjobb. Den ständigt viktigaste frå-gan och därmed också i framtiden, är att få upp lönen till en nivå som står i linje med uppdraget.”


LENA LINNERBORG”Jag har arbetat på kansliet sedan februari 2007 och min uppgift som utredare är att bevaka den utbildningspolitiska utvecklingen. Jag förbereder olika utbild-ningspolitiska utspel och ställningsstaganden som förbundsordföranden och förbundsstyrelsen gör. Jag företräder förbundet i projektgrupper och referens-grupper och gör skolledarnas röster hörda i det utredningsarbete som föregår politiska beslut. Viktigast just nu är att vi kommer tillrätta med det bristande för-troendet mellan de olika nivåerna i styrkedjan. På längre sikt menar jag att det är avgörande att vi lyckas normalisera skolledares arbetstid.”

LENA ELISON”Jag började på Skolledarförbundet i oktober 1990. Olof Kvist var förbundsdirektör och Nils Arndt förbundsord-förande. De första åren arbetade jag bland annat med medlemsregistret och sedan 1998 är jag annonsansvarig för Skolledaren. Jag slutar arbeta 31 maj i år efter 26 år på förbundet. Nu och i framtiden måste skolledarna få en rimlig arbetsbörda och få betalt för den arbetstid som utförs.”

LEENA NYSTRAND”Jag har arbetat som rektor och varit ledamot i förbunds-styrelsen och ordförande i Stockholms läns distriktssty-relse. Sedan hösten 2015 har jag en projektanställning på kansliet och mitt uppdrag är att stötta lokalavdelning-ar och vara behjälplig vid implementering av den nya nationella organisationen. Vår viktigaste fråga i dag är en kombination av bra lön och drägligare arbetsmiljö. Inför framtiden kan jag se att vi behöver förtydliga vår profes-sion, skolledare är ett eget yrke, vi är inte lärare.”

KERSTIN WEYLER”Jag arbetar sedan sex år tillbaka som chefredaktör för Skolledaren och det har varit fantastiskt roligt att få vara med och bevaka skolledarnas situa-tion i Sverige när förbundet också har fått mer uppmärksamhet. Den viktigaste frågan i dag, för alla, är att mottagandet av de nyanlända bar-nen och ungdomarna blir så bra som möjligt och att skolledarna får ett bra stöd i arbetet. I framtiden tror jag re-kryteringen av nya skolledare blir en nyckelfråga.”

BRITT SUNDSTRÖM”Jag har arbetat på förbundet i sex år och är biträdande förhandlingschef. Jag företräder medlemmarnas intres-sen på central nivå i samarbete med andra Sacoförbund på alla avtalsom-råden, bland annat i Akademikeral-liansens förhandlingsdelegation. Jag har det övergripande ansvaret för arbetsrättsliga frågor, den fackliga utbildningen och komplicerade indi-vidärenden. Den viktigaste frågan för skolledare är skolledarnas arbetssitu-ation, lön och kompetensutveckling. Och i framtiden blir ledarskapsutveck-ling av lärande i ett alltmer uppkopp-lat samhälle och det gränslösa arbetet viktigt.”

Det är oftast de små sakerna som gör stor skillnad. Därför har AJ Produkter ett stort sortiment av skolmöbler med fokus på viktiga detaljer såsom ljuddämpning, miljö och ergonomi - allt för att skapa kreativa och nytänkande klassrum. Du hittar hela skolsortimentet och 15 000 andra produkter för kontor, skola, lager och industri på ajprodukter.se

Bord SonituS från

1.095:-ExKL. momS

Absorberar buller och ljud

Förvaring för både smått och stort

Staplingsbara och upphängningsbara

StoL LEgErE från

725:-ExKL. momS

Möbler till den kreavtiva skolan på ajprodukter.se


Akut behovav en rektor?

• Vi erbjuder förslag till lösning inom 48 timmar

• Ni får en kvalificerad rektor med rätt erfarenhet

• Rektorn är operativ från första dagen

• Vi skräddarsyr en lösning efter ert behov Vi har sedan 1999 många nöjda uppdragsgivare

över hela landet.

Kenneth Köhlin 073-631 28 89www.primaselecta.se

Akut behovav en rektor?

• Vi erbjuder förslag till lösning inom 48 timmar

• Ni får en kvalificerad rektor med rätt erfarenhet

• Rektorn är operativ från första dagen

• Vi skräddarsyr en lösning efter ert behov Vi har sedan 1999 många nöjda uppdragsgivare

över hela landet.

Kenneth Köhlin 073-631 28 89www.primaselecta.se

Nu söker vi fler som vill vara med och ge asyl sökande och nyanlända en bra start i Sverige. Ett par timmars språkträning, en fika eller andra sociala aktiviteter ger mycket både till dig och dem du möter. Se lediga volontäruppdrag på redcross.se

#integrationipraktiken

KRÖNIKA

Om ungefär en månad börjar de gälla, Arbetsmiljöver-kets nya föreskrifter om de mjukare sidorna av arbets-miljön. In i det sista var det ovisst om det skulle bli något. Tidigare försök har stupat på arbetsgivarsidans

motstånd.Syftet är förstås att bromsa den ökande psykiska ohälsan, som

blivit en dominerande orsak till sjukskrivning på många håll i arbetslivet. Anställda som har pressad arbetssituation en längre tid, och inte får chans att återhämta sig, riskerar att bli sjuka av stress. Vård, omsorg och skola sticker ut i statistiken.

I de nya reglerna används orden ”organisatorisk och so-cial” om den sida av arbetsmil-jön som förut kallades psyko-social.

Organisatorisk arbetsmiljö handlar om vilka krav som ställs på den anställda och om de resurser och befogenheter hon eller han har för att kunna utföra arbetet. Ledning, styrning, delaktighet och handlingsutrymme hör dit.

SOCIAL ARBETSMILJÖ SYFTAR på sådant som samarbete och socialt stöd från chefer och kolleger – socialt samspel, alltså.

Föreskrifterna ställer krav inom tre områden: arbetstid, krän-kande särbehandling (mobbning) och arbetsbelastning. Det sist-nämnda lär få störst betydelse för landets stressade skolledare. För chefer och arbetsledare är inte undantagna!

Balansen mellan krav och resurser är en nyckelfråga. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att kraven i arbetet inte är större än de resurser som den anställda har till sitt förfogande.

För höga krav är ju normalläget, invänder den luttrade. Kanske det, men föreskrifterna säger ändå tydligt att arbets-

givaren ska se till att resurserna anpassas till kraven i arbetet. Det är ingen lätt ekvation, så myndigheten pekar också ut hur det kan göras. Till exempel genom att arbetsgivaren minskar ar-betsmängden, ändrar prioriteringarna, ökar bemanningen eller garanterar möjlighet till återhämtning.

DEN HÖGRE LEDNINGEN ska hålla koll på skolledarnas arbetsbe-lastning, genom en regelbunden dialog med dem. Men det bety-der att rektorer och förskolechefer också behöver tala klartext uppåt om sin arbetssituation. Engagerade chefer som gillar sitt jobb ska även klara av att lyfta sina egna frågor. Kanske käm-pa på lite mindre duktigt, helt enkelt. Inte bita ihop och klara allt.

Man kan se det som ett sätt att ta ansvar för verksamheten. Alla förlorar på att skolledare går in i väggen.«

Var mindre duktig – och mer tydlig

GÄSTKRÖNIKA

MargaretaEdlingJournalist med inriktning mot bland annat arbetsmiljö och arbetsrätt

FOTO

: STEN ARN

DT

Det är oftast de små sakerna som gör stor skillnad. Därför har AJ Produkter ett stort sortiment av skolmöbler med fokus på viktiga detaljer såsom ljuddämpning, miljö och ergonomi - allt för att skapa kreativa och nytänkande klassrum. Du hittar hela skolsortimentet och 15 000 andra produkter för kontor, skola, lager och industri på ajprodukter.se

Bord SonituS från

1.095:-ExKL. momS

Absorberar buller och ljud

Förvaring för både smått och stort

Staplingsbara och upphängningsbara

StoL LEgErE från

725:-ExKL. momS

Möbler till den kreavtiva skolan på ajprodukter.se


Läs mer om erbjudandet på danskebank.se/skolledarna

Du har fått helt nya förmåner som medlem i Sveriges Skolledarförbund!

I samarbete med:

* 3 månader 1,29 %. Effektiv ränta 1,298 %. Ex 2 Mkr/50 år, totalt 2 647 405 kr

Danske Bank och Sveriges Skolledarförbund har inlett ett långsiktigt samarbete som kommer att ge dig som medlem en hel del exklusiva förmåner.

Från och med nu kommer du t ex kunna få:

• Egen personlig rådgivare • Våra vardagstjänster kostnadsfritt första året • Bolån från låga 1,29 %*

Vi har fler förmåner som väntar på dig och som vi samlat i Danske Förmånsprogram. Gå in på danskebank.se/skolledarna och upptäck dem idag. Vårt mål är att du når dina.

Äntligen en annons som kan löna sig.


Ingredienser utan tillagning

Uthyrning och rekrytering av rektorer/cheferUthyrning• Vi hyr ut rektorer/skolledare för kortare eller längre uppdrag• Vi kommer med snabba förslag till lösning av ett akut problem genom att ta fram rätt person enligt uppdragsbeskrivningen

Rekrytering• Vi erbjuder hela eller delar av rekryteringsprocessen av rektorer och chefer inom skola och barnomsorg• Vi arbetar med forskningsbaserade psykologiska test som genomförs av licensierad konsult• Vi finns i Sigtuna med hela landet som arbetsplats

Alf Anselmby Rektor att hyra AB • 070-2192668 • [email protected] • www.rektoratthyra.se

Elevnära skolledarskapViviane RobinsonLÄRARFÖRLAGET

w Bokens titel kan ge en före-ställning om rektorns fysiska närhet till eleverna. Riktigt så förhåller det sig av naturliga skäl inte, men det handlar om en nära koppling mellan det utövade ledarskapet och förut-sättningarna för elevers läran-de och välmående.

Ledarskap i skolan är ett stort forskningsområde. Dock är det endast en liten del av resulta-ten, som handlar om hur olika typer av ledarskap kan inverka på elevernas framgångar i lä-randet. Tydlig diskrepans mel-lan forskningen om ledarskap i skolan och kärnverksamhetens lärande och undervisning.

I BOKEN HAR Viviane Robinson gett sig i kast med att beskriva och förklara vilken typ av le-darskap som har störst bety-delse för lärandet och välbefin-nandet hos eleverna. Detta ba-serat på nya forskningsresultat, som hon kallar ”en ny våg av forskning”.

Den är inriktad på det peda-gogiska ledarskapets kvalitet och den påverkan detta kan ha för elevernas prestationer.

I skoleffektivforskningen är forskarna intresserade av gene-

rella faktorer som har ett sam-band med elevernas positiva resultatutveckling mätt i be-tyg. Robinson fokuserar på de skolfaktorer, som rektorer och andra ledare i skolan lättast kan påverka.

I hennes forskning lyfts fram fem katego-rier av ef-fektivt skol-ledarskap: w Leda lära-res lärande och utveckling.w Målsättande och tydliga för-väntningar.w Säkerställa undervisningskva-liteten.w Strategisk resursfördelning.w Säkerställa en trygg och säker miljö.

Dock är det tydligt, att dessa faktorer har indirekt effekt på elevresultaten, medan däremot klassrumsfaktorerna har direkt påverkan.

DEN FRAMGÅNGSRIKA skolan utmärks av ett ledarskap, som skapar sammanhang och för-mår att följa upp såväl elevers som lärares utveckling. Vilket givetvis ställer stora krav på re-levanta aktiviteter, vilka följer som beskrivande förslag i fem av bokens åtta kapitel, som to-talt omfattar cirka 180 sidor.

Boken är en vägledning om hur man förvandlar ideal till handling. Hur skolledaren ska kunna göra större skillnad för sina elever.

I det ligger skiftet i ledar-skapstänket från ledarskapsstil till ledarskapspraktik. Hur kan skolledare göra direkt peda-gogisk skillnad? Hur går det att göra utanför klassrummet, i vilket läraren och pedagogen råder?

Robinson menar, att ju mer skolledare fokuserar på sina relationer, sitt arbete och sitt lärande om kärnverksamhe-ten, desto större påverkan på elevernas resultat kommer de att ha.

I DETTA URSKILJS tre bärande le-darskapskompetenser:w Tillämpa relevant kunskap.w Lösa komplexa problem.w Bygga upp förtroendefulla re-lationer.

Dessa kompetenser behövs för att lyckas med de fem kate-gorierna i elevnära ledarskap. Med andra ord, ett ömsesidigt beroende, som att förtroende byggs genom lärande och att göra framsteg tillsammans.

Mest kraftfulla ledarskaps-handlingen, när det gäller att påverka elevernas insatser, är ”Leda lärares lärande och ut-veckling”.

Vid ett flertal tillfällen åter-

kommer Robinson till sam-talens betydelse för att hitta gemensamma vägar till föränd-ring. Samtal i arbetslag, i små grupper, enskilda samtal. Här myntas begreppet öppen-för-lärande-samtal, som ger leda-ren stöd i att omforma mot-stånd mot förändring till att handla om skillnader i teoretisk grundsyn. Ett engagemang i att undersöka skillnaderna i stället för att köra över.

ULF BLOSSING, DOCENT i pedago-gik vid Göteborgs universitet, har skrivit ett, i mina ögon, suveränt bra förord. Både er-kännande men samtidigt starkt kritiskt och då speciellt mot avsaknaden om kännedom av annan skolforskning samt om koppling till kulturkretsar utan för den egna. Han menar, att denna bok har mycket av kokbok över sig och serverar en rad ingredienser, men inte kla-rar att gå vidare med beskriv-ningen av tillredningen.

Alltså framförs inte någon teoretisk underbyggnad, ingen teori.

Jag är benägen att hålla med, men jag har dessutom slagits av typ déjà vu. Och då syftar jag på Robert J Starratt, Etiskt ledar-skap med fokus på skolan. An-svar. Autencitet. Närvaro. Med mera, förstås.

HELENA ENQUIST

BÖCKER

Läs mer om erbjudandet på danskebank.se/skolledarna

Du har fått helt nya förmåner som medlem i Sveriges Skolledarförbund!

I samarbete med:

* 3 månader 1,29 %. Effektiv ränta 1,298 %. Ex 2 Mkr/50 år, totalt 2 647 405 kr

Danske Bank och Sveriges Skolledarförbund har inlett ett långsiktigt samarbete som kommer att ge dig som medlem en hel del exklusiva förmåner.

Från och med nu kommer du t ex kunna få:

• Egen personlig rådgivare • Våra vardagstjänster kostnadsfritt första året • Bolån från låga 1,29 %*

Vi har fler förmåner som väntar på dig och som vi samlat i Danske Förmånsprogram. Gå in på danskebank.se/skolledarna och upptäck dem idag. Vårt mål är att du når dina.

Äntligen en annons som kan löna sig.



Får vi vara med och inspirera er när ni tar steget från omvårdnad till utmanande undervisning i särskolan?

BÖCKER

Alla kan lära sig bli bättreMindset – Du blir vad du tänker Carol DweckNATUR&KULTUR

w Jag rekommenderade den här boken till många skolledare och lärare när jag läste originalet för några år sedan. En lärare kom in till mig och sa: ”Du har ett fixed mindset!”.

”Vad? Tycker du?”

”Nej, men hur kul är det att få höra det?”

Det är väldigt svårt att ändra ett statiskt mindset, inte minst om någon trycker ner det i hal-sen på en.

De personerna ändrar sig ju inte så gärna, eftersom det är just det statiska som kän-netecknar ett sådant mindset, till skillnad från ett dynamiskt (growth) mindset. Personer med dynamiskt mindset vill hela tiden ha svårare upp-gifter för att lära sig mer och utvecklas, de med statiskt vill ha lätta uppgifter för att visa för sig själv och andra att de är ”smarta”.

MED ETT STATISKT mindset skyl-ler man alla misslyckanden på andra (det finns en hel del roliga exempel i boken på det), medan man med ett dynamiskt mindset ser ett misslyckande

som en möjlighet att lära sig mer och nytt.

Det är inte bara elevers mindset som påverkar. Om en lärare eller skolledare anser att elever eller medarbetare an-tingen har eller saknar talang och begåvning, kommer man att sätta förväntningar utifrån det. ”Den här eleven kommer aldrig att klara av matten!”, el-ler ”Lärare X kommer aldrig att bli bättre på att undervisa”.

I princip vilken elev som helst kan lära sig mer, och vil-ken lärare som helst kan bli duktig på att undervisa. Det handlar ”bara” om huruvida man inser att man faktiskt kan lära sig och kan utvecklas.

CHEFER SOM HAR ett dynamiskt mindset utvecklar sin personal mer än de med ett statiskt, pre-cis om lärare med dynamiskt mindset får sina elever att ut-vecklas mer.

Säger vem? Jo, Carol Dweck, som har studerat och försökt applicera begreppet mindset under många år.

Hon hade själv ett statiskt mindset som ung – det hänger starkt ihop med uppfostran – men har efter hand lyckats ändra det till ett dynamiskt, även om hon inte alltid, i alla situationer, är dynamisk. Men kunnig är hon, ingen tvekan om det.

Boken är full av exempel från privatliv, skola, näringsliv och idrott. Man blir överväldigad

av hennes argumentation, det finns ingen tvekan om att hon har många poänger.

DET SOM JAG märker ännu mer nu när jag läser boken en andra gång är att den kunde tjänat på att vara lite mer stringent. Hon har många berättelser, och det är bra, men det blir inte till-räckligt levande. (Och tyvärr hjälper inte översättning till här, men originalet är också lite styltigt skrivet.) Och det blir några idrottshistorier och -öden för mycket.

En hel del andra författare och föreläsare sprider numera Dwecks rön, och det är bra.

Jag förutsätter också att det kommer fler böcker och stu-dier, inte minst utifrån ett skol-perspektiv.

VI KAN PRATA hur mycket som helst om återkoppling och att använda elever som lärresurser för varandra, men om vi inte lyckas få elever att tro på att de kan lära sig faller de ansträng-ningarna platt till marken. Och en skola, lärare och skolledning som inte anser att det vi gör i skolan leder till lärande, utan att allt handlar om talang och begåvning, ja, varför har vi då en skola över huvud taget?

Favoritcitat ur boken: ”Sko-lor är till för elevernas lärande. Varför är de inte i lika hög grad till för lärarnas lärande?” Eller skolledarnas, för den delen.

TORBJÖRN HANÖ

w En bra fråga till varje curlan-de förälder är att stillsamt fråga vilken bok de just nu läser högt för sitt barn. Att på ett elegant sätt bolla tillbaka lite av ansva-ret för barnens läsutveckling till föräldrarna.

Föräldrar läser allt mindre för sina barn, läser allt mind-re själva också. Det är må-hända en av förklaringarna till svenska elevers försämrade läskunska-per. Böcker är inte längre så självklara som tidigare i våra hem.

Carina Fast, lågsta-dielärare och fil dr i pedagogik ger i boken Läslust i hemmet (Natur&Kultur) en am-bitiös vägledning för föräldrar med barn mellan noll och nio år, hur man kan stödja barnens skriv- och läsutveckling.

ATT SOM FÖRÄLDER vara en lä-sande förebild är nog så viktigt. Så den inledande frågan kanske ska följas av denna:

– Och du själv, vad läser du just nu?

KERSTIN WEYLER

…om en fråga till curlande föräldrar

Bokhörnan…

Många skolor har efterfrågat en samlad lösning för digitala läromedel. Med Gleerups helhetslösning får lärare och elever nu tillgång till kompletta digitala läromedel i alla ämnen. Men det slutar inte där. Alla interaktiva böcker kan byggas ut med egenskapat material och allt är samlat i en flexibel lärmiljö. Dessutom ingår utbildning, support och möjlighet till integration mot skolans egna system. För mer information, kontakta oss på tel 040-20 98 10 eller läs mer på gleerups.se

* 1–3: 29 kronor/månad 4–6: 49 kronor/månad

Med Gleerups helhetslösning får du digitala läromedel i alla ämnen från bara 29 kr i månaden*.

7–9: 69 kronor/månadGy: Kontakta oss för en skräddarsydd lösning

Nyhet!


Många skolor har efterfrågat en samlad lösning för digitala läromedel. Med Gleerups helhetslösning får lärare och elever nu tillgång till kompletta digitala läromedel i alla ämnen. Men det slutar inte där. Alla interaktiva böcker kan byggas ut med egenskapat material och allt är samlat i en flexibel lärmiljö. Dessutom ingår utbildning, support och möjlighet till integration mot skolans egna system. För mer information, kontakta oss på tel 040-20 98 10 eller läs mer på gleerups.se

* 1–3: 29 kronor/månad 4–6: 49 kronor/månad

Med Gleerups helhetslösning får du digitala läromedel i alla ämnen från bara 29 kr i månaden*.

7–9: 69 kronor/månadGy: Kontakta oss för en skräddarsydd lösning

Nyhet!


ETT SAMARRANGEMANG AV SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND OCH BOK & BIBLIOTEK

Vi ses i Göteborg 15–16 mars 2016!

Inspiration och visioner för fram-tidens ledarskap

– Mötesplatsen för de viktigaste cheferna!


PÅ DIN IDAAktuellt från Sveriges Skolledarförbund

I det digitala materialet Alla människor! får eleverna arbeta med de mänskliga rättigheterna och undersöka vad alla människors lika värde innebär genom film, ljuddrama och ett kollageverktyg.

ALLA MÄNNISKOR! – OM RÄTTIGHETER

OCH LIKA VÄRDE FÖR ÅK 4–6

HBTQ, NORMER OCH MAKTFÖR ÅK 7–9 & GYMNASIET

Ett material om sexuell läggning och könsidentitet som ger dig som lärare verktyg att låta dina elever diskutera och reflektera över den inte helt lätta frågan om rätten att vara den en är. Det webbaserade materialet består av personberättelser, övningar, quiz, filmklipp och fördjupningstexter.

VI ARBETAR FÖR DEMOKRATI OCH ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE. MED LÄRDOMAR FRÅN HISTORIEN. FÖR LÄRARE OCH ELEVER.

www.levandehistoria.se

Foto

: (Le

onar

d Fi

nk o

r Ric

hard

C. W

ande

l), L

GB

T C

omm

unity

Cen

ter N

atio

nal H

isto

ry A

rchi

ve

skolledarna_FLH_191x120 jan.indd 1 2016-02-19 10:59:04

NyttigtDu håller dig väl upp-daterad med Skolleda-re.Fredag? Det är vårt nyttiga nyhetsbrev som håller dig uppda-terad om branschen.

SynligtDu håller väl koll på vem som tar hem Sveriges stora Skol-ledarpris 2016? Nästa gång kanske det blir du.

RoligtTrots tufft arbetskli-mat runt om i Sverige tycker majoriteten av Sveriges skolledare att deras arbete är värde-fullt och roligt!

Dags att fira – med glädje!Nedräkningen inför förbundets

50-årsjubileum har pågått länge. Vi har planerat firandet i minsta detalj

och fokuserat på att kombinera glädje med nytta och synliggörande av professionen.

Den 3 februari kunde vi inte hålla oss längre utan tjuvstartade jubileet med att släppa vår jubileumsupplaga av ”Du och din lön 2016”.

Den har redan fått stor uppmärksamhet bland både medlemmar, ännu inte medlem-mar, motparter och media. Våra medlem-mar har under flera år utsett lön som den viktigaste frågan för förbundet att arbeta med, så tjuvstarten av jubileet föll sig natur-lig. Årets upplaga är extra välgenomarbetad och tryckt i en större upplaga än vanligt. Det är viktigt att vi nu sprider budskapet brett till medlemmar och kanske framför allt ännu inte medlemmar och beslutsfat-tare.

MEN DET ÄR vår Nordiska Skolledarkongress den 15–16 mars som utgör kulmen på firan-det.

Den fokuserar också precis som förbundet på glädje, nytta och synliggörandet av vår pro-fession.

Nytta i form av bland annat skickliga föreläsare, rådgivare på plats i vår monter, nätverkan-de och möten med organisationer i branschen.

Synliggörande av professionen via bland annat utdelandet av Sveriges stora Skol-ledarpris. Och glädje i form av konfetti och dans i och med vår stora 50-årsfirande.

PRECIS I DENNA anda, en kombination av nytta, synliggörande av professionen och glädje, gör vi oss nu redo att gå in i nästa decennium.

Sveriges viktigaste chefer – skol-ledarna – har en nyckelprofession i framtidens Sverige. Sveriges Skolle-darförbund har en viktig roll i att stärka och stödja professionen.

MARIA ANDRÉN BERGSTRÖMKANSLICHEF


RAST Anne Frank, mötesplatser för framtiden, löss och pausvila. Rast i jubileumsnumret.

Att bygga eller inte bygga. Det är frågan. När hyrda baracker inte känns rätt och att investera permanent känns för stort. Det är då vi på Parmaco kommer in. Vi bygger upp riktiga byggnader utifrån ert behov. De kan under tiden ni hyr skalas upp eller ned om behovet skulle förändras. Helt enkelt dynamiska byggnader i tid och rum. När projekttiden är slut efter 3-10 år fraktar vi bort dem. Om ni vill.

RIKTIGA BYGGNADER FÖR BEHOV SOM FÖRÄNDRAS

parmaco.se

Permanent är inte alltid den bästa lösningen

Om jag bara får vara mig själv heter en ny ut-ställning som Forum för levande historia pre-senterar i sina lokaler i Gamla stan i Stockholm från och med slutet av februari.

Utställningen tar sin utgångspunkt i Anne Frank och handlar om människors rätt att be-stämma över sin egen identitet. Då hindrade en fascistisk regim Annes rätt att forma sin framtid, i dag finns andra som bestämmer över ungas självklara rätt till sin egen identidet och framtid. Utställningen är producerad tillsam-mans med Anne Franks House i Amsterdam (besök det om ni har möjlighet!) och visas un-der ett år i Stockholm. Sedan går utställningen på turné, först till Uppsala.

Löss. Visst börjar det klia direkt i håret när du läser ordet! Och det fortsätter när du öppnar boken Löss (Natur&Kultur) som gör upp med fördomar som att huvudlöss smittar genom mössor och att längden på håret, eller om det är smutsigt, har betydelse för om du ska få löss eller inte.

Förr startade varje termin med en lusdag – bra idé också nu förtiden när huvudlössen sprids mer än tidigare.

Rätt till egen identitet Visst kliar det

Glöm inte att ta en paus! Lättare sagt än gjort, kanske, men avgörande för hälsa och arbetsresultat.

Om mötena blir färre kan det leda till i ökad social isolering, men de är också viktiga för kreativiteten. I mötet och samtalet börjar man ofta prata om nya lös-ningar och idéer, menar forskaren Hel-ge Hvid vid Roskilde universitet.

Vetenskaplig grund alltså – får det vara en kopp kaffe? (Källa: Sundarbetsliv)

Det här vill du inte vetaDin mobiltelefon är full av dem, metaller som utvinns under förhållanden som vi inte riktigt vill tala om.

Nu visar Malmö museer (till och med 28 maj) en utställning, Metaller, om hur metaller utvinns, framställs och ställer frågan hur vi på bästa sätt får fram de metaller som vi behöver.

Anne Frank 1939.FOTO: TILLHÖR ANNE FRANK HOUSE, AMSTERDAM

Yao och Samuel, 17 och 14, bor på soptippen i Accra, Ghana.

Glöm inte fikat


SISTA ORDET

KerstinWeylerCHEFREDAKTÖR

Femtio är som bekant det nya trettio!

Så hys ingen oro, kära läsare och medlem, att

ditt förbund, kanske Sveriges viktigaste eftersom ni är Sveri-ges viktigaste chefer, har några som helst problem med sin uppnådda ålder.

Om några veckor firar Sve-riges Skolledarförbund sitt ju-bileum i Göteborg på Nordiska Skolledarkongressen under de-visen Framtid Förutsättningar Förtroende. Full fart framåt!

Så visserligen blir det lite historia i detta jubileumsnum-mer men det handlar framför allt om framtid.

MÖT MARTIN WENNBERG, rektor i Sjuntorp och en av förbundets allra yngsta medlemmar. Läs också om den långsamma, fast det kanske ska den vara, vägen till en profession, den väg som nu Sveriges Skolledarförbund mer och mer beträder.

Förutsättningar är god lön och goda arbetsvillkor – Ar-betsmiljöverket tar till exempel

tag i vår sociala arbetsmiljö med nya föreskrifter som för-hoppningsvis ska förhindra stress och sjukdom på grund av ohälsosamma arbetsvillkor. Läs mer om det i Margareta Edlings krönika.

Förtroende handlar i hög grad om tillit, och det kanske

inte är på grund av förbundets jubileumsdevis som regeringen tar den frågan på största allvar och har gett Statskontoret (är inte det för övrigt ett under-bart namn – behöver vi något annat kontor än statens?) att undersöka hur just staten med regering och riksdag i spetsen,

borde kunna lita mer på er alla som jobbar i den offentliga sektorn, eller i friskolornas fall, finansierade av densam-ma.

Hur kan er kompetens och erfarenhet tas bättre tillvara, går det att samarbeta mer mel-lan myndigheter och följa upp bättre, för att underlätta, det är några frågor som ska belysas.

FÖRSKOLAN OCH SKOLAN pekas inte direkt ut i Statskontorets uppdrag, men kan misstänka att de nästan 50 olika statsbi-drag som ni out there har att hantera nog har spelat in. Re-dan har kontoret konstatet att Skolverket inte riktigt mäktar med att fördela alla statsbi-drag.

Om knappt ett år ska kart-läggningen och analysen vara kvar. Lita på att vi kommer att rapportera! Det är Skolledaren som, om redaktören får skryta, håller bäst koll på detta.

MEN FÖRST 50-ÅRSFEST. Vi ses i Göteborg!«

Jubileum – med sikte på framtiden

FRAMTIDENS GYMNASIESKOLA 2016 Här samlas beslutsfattarna!

STEFAN FÖLSTER“Satsa på nyanlända

Programmet och mer information finns på professio.se/gymnasieskola

SUSANNE NORD“Hur ser gymnasieskolan

11-12 maj 2016, Venue81, Stockholm

elever!” ut år 2030?”

Professio_Skolledaren_nr2_191x120mm.indd 1 19.2.2016 9:42:11

Stockholm 6 april • Göteborg 13 april Malmö 20 april • Umeå 26 april • Kalmar 10 maj

Vårens konferensnyheter

Vi utvecklar Sveriges viktigaste människorwww.lararfortbildning.se • 08-737 68 00

I samarbete med:

Rikskonferens för lärare i åk 1-3 Rikskonferens för lärare i åk 4-6

Konferensens programpunkter:• Hur når skolforskningen klassrummet?• Hur utvecklar vi undervisningen i de yngre åren så att elevernas lärande ökar?• Ger vi eleverna chansen att träna på rätt saker?• Hur får du eleverna att lyssna?• Individualiserad undervisning – hur räcker du till som lärare? • Mångfald eller enfald?

Stockholm 7 april Göteborg 14 april • Malmö 21 april

Konferensens programpunkter:• Att utgå från elevernas förståelse – vägen till ökat lärande och högre motivation• Hur blir undervisningen angelägen?• Hur når skolforskning klassrummet?• Hur fungerar den lärande hjärnan?• Mångfald eller enfald?

Inlärningspsykologen Anna Tebe-lius Bodin föreläser om hjärnan och betydelsen av att tänka.

Försteläraren och utbildaren Fredrik Sandström ger exempel på hur vi kan utgå ifrån elevernas vardag i vår undervisning.

Lärarutbildaren och forskaren Anja Thorsten diskuterar vad det egentligen är som har avgörande betydelse för vad eleverna lär sig.

Lärarutbildaren Mikael Andersson ger oss metoder och verktyg för hur vi kan få våra elever att bli goda lyssnare.

Läraren och utbildaren Johanna Kagerup föreläser om hur vi kan räcka till som lärare.

Försteläraren Tobias Karlsson pratar om hur vi kan ge alla elever chansen att träna på rätt saker.

Standup-komikern och inspi-ratören Özz Nûjen föreläser på bägge konferenserna.

Läs mer och anmäl dig pålararfortbildning.se <<<

Skolledaren nr 2_215x280_HELSIDA_RK 1-3 + 4-6.indd 1 2016-02-09 10:34:16

SKOLPAKET

SM

A

R T-C E R T I F I ER

AT

™

Har du en SMART Board?Börja undervisa digitalt på 20 minuter...

SMARTKlubben är Sveriges största användarföreningför interaktiva verktyg med ca 20 000 medlemmar.Inspiration, utbildning och erfarenhetsutbyte.www.smartklubben.se

Svensk distributör www.smartboard.se

[email protected] | 010-150 06 00

20 MINUTER

10FILMER

KÖR!

Skanna QR-koden för att se filmerna eller gå in på www.smartklubben.se.

Välkommen att boka en timmes kostnadsfri inspiration på din skola:010-150 06 00 | [email protected]

Documents

STORT JUBILEUMS- EXTRA - Sveriges Skolledarförbund · STORT JUBILEUMS-EXTRA Anna Kinberg Batra utmanar Liberalerna SÅ SKA M BLI ALLIANSENS SKOLPARTI Nyheter:Regeringen ger huvudmän