1

STRATEGI OCH HANDLINGSPLAN

för pedagogisk tillämpning av

DIGITAL KOMPETENS

Långsjöenheten 2012-13

Ritva Koivisto - Borén

IT - pedagog / IT - didaktiker Långsjöenheten

PIM examinator Norrtälje kommun

Helena Malmsten

Rektor Långsjöenheten

2

Innehållsförteckning

Inledning s.3

Syfte s.6

Mål s.7

Utvärdering och uppföljning s.9

Långsjöenheten läget i slutet av ht-11 s.10

Handlingsplan och genomförande vt-12 s.14

Utbildning pedagoger s.15

Utbildning elever s.17

IT i Lgr11 s. 21

Referenser s.25

3

Strategi och handlingsplan för pedagogisk tillämpning av digital

kompetens på Långsjöenheten

Inledning

Samhället

IT1 har på kort tid blivit en integrerad och naturlig del i samhället och

människors vardag. Våra barn/elever/ungdomar är födda och uppväxta med IT

och känner inte till en värld utan IT. För att vi skall kunna konkurrera om

barns/elevers tid och åstadkomma en förskoleklass/skola/grundsärskola som

barnet/eleven upplever som intressant, meningsfull och utmanande skall IT

finnas med och integreras i undervisningen.

Forskning

Erfarenhet och forskning visar också att IT främjar barns/elevers möjligheter att

erövra den kunskap och förmågor som skolan skall bidra till. I konsekvens med

detta måste därför förskola/skolan integrera och ta tillvara de fördelar som IT

kan föra med sig. Skolan skall därför bidra till att barnet/eleven behärskar

oönskade situationen, kan styra sitt handlande och göra kloka val i sitt

kunskapssökande, skapande, kommunikation och lärande via Internet.

En av positiva effekter av IT i undervisningen har visat sig vara ökad motivation

för skolarbete.

Forskningen har också visat att användningen av storbild och interaktiva tavlor

har en positiv effekt på barns/elevers kunskapsutveckling och lärande.

IT stöd på plats har gett den största effekten. ”De skolor som ger sina lärare

support på plats är de skolor som bäst lyckas utveckla och uppfylla sina IT-mål” 2

1 IT används i detta fall som synonymt med IKT (informations- och kommunikationsteknik)

2 s.36:effektivt användande av IT i skolan: analys av internationell forskning, Stockholm: Myndigheten för

skolutveckling, 2007

4

Saker som positivt

påverkar lärandet.

Bild s.27: Effektiv

användande av IT i

skolan: analys av

internationell

forskning,

Stockholm:

Myndigheten för

skolutveckling, 2007

Det här ska vi kunna.

Definition av digital

kompetens – gäller

både elever och lärare.

Bild s.8: Future Labs.

Uk 2010. Digital

literacy across the

curriculum av Hauge,

Cassie; Payton, Sarah.

5

Lrg11

Införandet av IT och den digitala kompetensen i Lgr11, har också förändrat den

traditionella lärar- och elevrollen. Läraren äger inte längre kunskapen.

Lärarens roll förändras från kunskapsmedlare till handledare! Läraren hjälper

eleven att ställa frågor för att eleven skall komma från skoluppgifternas rätt

och fel svar till at producera för henne/honom ny kunskap.

Från att varit konsument och reproducent av kunskaper blir eleven en

producent och lär sig tillsammans med andra och skapar ny kunskap.

Den andra förändringen är att eleven skall kunna bedöma sina egna arbeten.

(Elevrespons: ge och ta elevrespons.)

Den tredje förändringen är införandet av entreprenörskap i lärandet.

Den fjärde är att skolan skall skapa internationella kontakter.

Följden blir att i förskola/skola spelar pedagogen en avgörande roll för

barnets/elevens utveckling och lärande. Det är i aktiviteter och lärsituationer

då barn/elever använder IT och - som är anordnade av pedagogen - som

lärandet förväntas ske. Tanken är att elever lär sig tillsammans i en grupp och

läraren och elever har tvåvägs kommunikation och tillsammans erövrar digital

kompetens.

Pedagogens kompetens och möjligheter att skapa bra och intressanta och

motiverande lärsituationer måste därför kontinuerligt stödjas av skolans IT-

pedagog/IT didaktiker.

6

Det finns en rad strategiska utmaningar som Långsjöskolan behöver ta tag i.

Hit hör frågan om elevers och lärarnas tillgång till datorer i undervisningen,

lärarnas förståelse av de nya pedagogiska villkoren och möjligheterna, deras

förmåga att hantera detta i praktiken samt hur IT kan användas för att

effektivisera elevers utveckling och lärande och hur IT kan användas i

kontakten mellan hem och skola. Stöd på plats i skolan.

god tillgång till ändamålsenlig och välfungerande teknik och system/datorer, iPads, trådlöst nätverk

ett öppet och uppmuntrande klimat kring utveckling av arbetssätt och arbetsformer/ nya elev- och lärarroller enligt Lgr11

goda förutsättningar för att pedagogerna kan dela arbetet, dela med sig av sina erfarenheter och arbeta tillsammans/ ett forum för dialog och utbyte av erfarenheter

god kompetens hos pedagogerna/utbildning – vad, hur och när?

IT verktyg i kontakten mellan hem – skola/Fronter

stöd av IT-pedagog/IT- didaktiker på plats i skolan

Syfte

Syftet med IT- strategin är att med stöd av IT skapa, intressant, motiverande

och meningsfull förskola/skola som utmanar barnet/eleven utifrån dess behov

och möjligheter.

Barn/elever ska ha likvärdiga möjligheter i sitt lärande.

Eleverna förväntas att nå högre måluppfyllelse och betyg med hjälp av IT stöd.

Vi skall också kunna bättre konkurrera om elever och elevers tid. Framtidens

skola finns redan här – den digitala kompetensen har vi i organisationen!

7

Mål

Mål för barn/elever

Barn/elever ska:

Ha god tillgång till IT och IT-baserade läromedel

Efter mognad och ålder hantera information källkritiskt

förstå och hantera IT på ett säkert sätt (e- säkerhet/ Inte råka illa ut)

Kunna förstå och använda IT- i sitt kunskapssökande, skapande, kommunikation och lärande – både i och utanför förskola/skola

Utmanas i sin nyfikenhet så att barnet/eleven tillsammans med andra vågar, vill och kan visa sin lust att lära

kunna kommunicera och samverka med andra via IT i skolan, både med kompisar och ute i världen/ t.ex. eTwinning

förstå och kan använda IT som hjälpmedel, i sitt kunskapssökande och lärande, men även att skapa strukturera vardagen och som stöd och hjälp i tänkandet

förstå teknikens möjligheter att bidra till kreativitet och innovation (entreprenörskap och skapande)

förstå och kan hantera sociala medier

Mål för pedagoger

Pedagoger ska:

ha god tillgång till välfungerande och ändamålsenlig teknik

ha digital kompetens3

kunna delta personalens enskilda och kollektiva lärande kring IT

behärskar att med IT ha kollegialt utbyte och bedriva utvecklingsarbete

behärska IT i undervisningssituationen och kommunikationen mellan hem och skola

behärskar att med IT informera och kommunicera med vårdnadshavare

behärska nödvändiga administrativa och skoladministrativa arbetsuppgifter

kunna hantera och leda arbetet i lärsituationer så att det uppfyller lagar och regler samt vilar på en god värdegrund

ha en förståelse av IT- aspekter i barn- och ungdomskultur t.ex. facebook

3 Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för

livslångt lärande (2006/962/EG/)

8

Mål för skolledare

Skolledare ska:

kunna leda och formulera skolans/organisationens vision och mål med IT

ha god digital kompetens

kunna leda och formulera skolans/organisationens IT-utveckling mot ökad måluppfyllelse, definierade i styrdokumenten

kunna leda personalens enskilda och kollektiva lärande kring IT

kunna leda arbetet med att via IT kommunicera med olika intressenter och marknadsföra skolan/organisationen

kunna hantera information och kommunikation med elever, personal och vårdnadshavare

kunna hantera och leda arbetet så att det uppfyller lagar och regler samt vilar på en god värdegrund

känna till kommunens och förvaltningens övergripande IT -intentioner

Mål för förskoleklassen

Förskoleklassen ska:

ge vårdnadshavare och även andra vuxna som spelar en viktig roll i barnets liv möjlighet att kunna informera sig om vardagliga händelser i förskolan och skolan via hemsidor, e-tjänster och Fronter

ge vårdnadshavaren med elever i förskola möjlighet att kunna informera sig om barnets/elevens utveckling via digitala verktyget Fronter

Mål för samarbete hem – förskoleklassen

Förskoleklassen ska:

ge vårdnadshavaren med elever i förskola möjlighet att kunna informera sig om barnets/elevens utveckling via Fronter, webbsidan och e-post.

9

Mål för samarbete hem och skola:

Grundsärskolan ska:

Ge vårdnadshavare och elever i grundsärskolan möjlighet att kunna

informera sig om elevens/sin utveckling via Fronter, webbsidan och e-

post.

Mål för grundsärskolan:

Grundsärskolan huvudmål är att lärandet och tekniken ska ses som

stödjande och som ett av fler redskap för att uppnå målen i

utbildningen.

IKT som arbetsform ska ge våra elever ökade möjligheter till

måluppfyllelse genom alternativa verktyg tillsammans med

kompensatoriska hjälpmedel i lärandet.

Det ska ge möjligheter för elever och lärare att utveckla sin kreativitet.

Det ska inspirera att arbeta med projekt som leder fram till nya sätt att

få kunskaper.

Det ska bidra till att våra elever bevarar lusten att lära genom att ge

individen möjlighet att göra framsteg utifrån sina egna förutsättningar.

Uppföljning och utvärdering?

Uppföljning

Kontinuerligt under arbetet

Utvärdering

Tillsammans med skolans handlingsplan

10

Långsjöenheten läget i slutet av ht -11.

Styrning och ledning Saknas en arena – ett särskilt forum - tid för skolans pedagoger, att

utbyta idéer och dela erfarenheter om IT och lärandet

Skolan saknar IT plan

Skolans IT pedagog har träffat Ledningsgruppen torsdag 8 december och presenterat kraven, forskningen och möjlig utveckling i digital kompetens i skolan

Forum för erfarenhetsutbyte och inspirationsaktiviteter

Skolans pedagoger deltar regelbundet i Kommunens nätverk i sina ämnen.

Kommunens skolutvecklare håller föreläsningar på plats i skolan och finns

till hands för att skapa dialog med skolans pedagoger.

Finns inget nätverk för IT och digital kompetens!

Långsjöskolan saknar tillfällen då vi tillsammans få ta del av

specialkompetenser som finns på den egna skolan.

Långsjöskolan har flera lärare som deltar i Lärarlyft under läsåret 2011-12

med var sin sitt specialområde. Låt oss inspireras av deras erfarenheter!

Lgr11 har digital kompetens, skapande och entreprenörskap med i den nya

läroplanen. Vi har en kunnig bildlärare som äger alla tre kompetenserna.

Låt oss inspireras hur skapandet i ämnet bild leder till entreprenörskap: att

producera läroböcker och starta ett Internetföretag som levererar

designade t-shirt!

Låt särskolans specialkompetens inspirera alla skolans pedagoger.

11

Teknik

ITP interaktiva Whiteboard och storbildsprojektorer

I flera salar finns en Interaktiv tavla eller en storbildsprojektor.

iPads

Skolan satsar på iPads för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Datorer och datasal

Alla lärare har lärardator ”lilla blå”

Datasalen har gamla och trötta datorer. Finns plats för 16 elever.

Skolan har trådlöst nätverk.

Digitala läromedel och lärresurser

Fronter

Långsjöskolans största lärresurs är lärplattformen Fronter.

Långsjöskolan har tillgång till kommunen gemensamma pedagogiska

lärresurser på Fronter.

Tillgång till lärresurs i digital kompetens i språk på Fronter/Långsjöskolas

egen.

IT-didaktiker4/IT-pedagog

Kommande utveckling av skolans arbete med IT behöver vara

verksamhetsnära och i samklang med lokal såväl som generell

skolutveckling. För att stödja och driva utvecklingen på den enskilda skolan

behövs en duktig pedagog som kan se och översätta och kombinera

pedagogik och tekniska möjligheter. Rollen kallas IT – didaktiker.

4 Didaktik: Undervisningens och inlärningens teori och praktik. (Uljens, 1997). IT didaktiker: Pedagog som är

inriktad på informationsteknikens betydelse för lärande och utbildning ur teoretiska och praktiska perspektiv. Utbildning vid Uppsala universitet.

12

Långsjöskolan har en IT- pedagog, som på deltid (=30%) finns på plats i

skolan. Skolans IT-pedagog utbildar sig till IT-didaktiker under läsåret 2011-

12 vid Uppsala universitet.

IT – pedagog är också skolans Fronter administratör och webbmaster.

Långsjöskolans IT-pedagog är en av Norrtälje kommuns fyra PIM-

examinatorer.

Utbildning

1. Skolverket PIM5 5 nivåer

Skolverket har utbildat 7 personer i kommunen ht 2011. Marianne Bjarneskans

är huvudansvarig i kommunen och examinerar alla rektorer.

Kicki Hammarlund och Ritva Koivisto - Borén är kommunens PIM examinatorer.

Utöver dessa finns tre inspiratörer, som representerar förskola, högstadiet och

gymnasiet och deltar i ett projekt ”en dator till alla”

2. Kommunens satsning

PIM skall fungera som en del i att stärka pedagogernas digitala kompetens och

ses som baskompetens, som alla pedagoger ska kunna. Satsningen kommer att

fortgå under en 3-årsperiod. Målet är att alla pedagoger når nivå 3 och

rektorerna når nivå 4. Start med några inspiratörer planeras till hösten -12.

Skolutvecklare finns i svenska, matematik och specialpedagogik i kommunen.

Saknas utvecklare inom IT och digital kompetens.

5 PIM står för ”praktiskt IT och mediekompetens” och är en kombination av handledningar på Internet,

studiecirkel och hjälp i vardagen. Webbplatsen är en del av ett regeringsuppdrag som Skolverket har att främja utveckling och användning av informationsteknik i skolan. www.pim.skolverket.se

13

3. Långsjöskolan

Skolans IT-pedagog utbildar sig till IT-didaktiker under läsåret 2011-12

vid Uppsala universitet. /Lärarlyft ht -11.

” IKT och lärande 2 - att göra avtryck i den egna verksamheten” .

Pedagoger – digital kompetens

Genomgång inlämningsmappar i Fronter

Elevaktiviteter - digital kompetens

Språkval år8 och år9 undervisning regelbundet i digital kompetens

(2timmar/vecka) Målsättningen för läsåret 2012-13 är att utveckla digital

kompetens i flera ämnen.

14

Handlingsplan och genomförande/ Långsjöenheten vt -12

Styrning och ledning Arena och tid för diskussioner om IT-frågor och Digital kompetens finns

och ska planeras in i a-lagens konferenser

IT – plan för skolan – är på gång

Teknik

Vad har vi? Vad är det som behövs och varför – vad ger den största effekten på elevers kunskaper och lärande? Datasalen har endast 12 stationära och 6 bärbara datorer. Det innebär

att elevgrupperna inte skall vara större än 18 elever.

Digitala läromedel och lärresurser

Fronter

Vad behöver vi utveckla i Fronter?

IT-didaktiker6/IT-pedagog.

IT- pedagogen har 60 %, som ska användas till utbildning, fronter

administration och webbmaster. 6 elevtimmar för år8 och år9.

8 elevtimmar Skederid f-6 och Långsjö f-6.

20% centralt i kommunen för PIM från februari 2012.

6 Didaktik: Undervisningens och inlärningens teori och praktik. (Uljens, 1997). IT didaktiker: Pedagog som är

inriktad på informationsteknikens betydelse för lärande och utbildning ur teoretiska och praktiska perspektiv. Utbildning vid Uppsala universitet.

15

Utbildning under vt -12

Pedagoger

Skolverkets PIM. Långsjöenheten utbildar en pilotpedagog från varje

arbetslag på PIM nivå 1-3 under vt -12. 5 piloter.

Piloterna får var sin dator med moderna program och teknik.

PIM står för Praktisk It- och mediekompetens. PIM handlar om programkunskaper och ger dig en ordentlig utbildning av att använda datorer. PIM-stjärna 1: Skriv ett dokument i Microsoft Word/Pages. Du ska kunna ändra typsnitt i ingress, rubriker och brödtext. Du ska också kunna infoga en bild och göra marginaljusteringar. PIM-stjärna 2: Gör en presentation i PowerPoint/Keynote/ Open Office Impress. I presentationen ska du ha med tre bilder. Här bör du tänka på upphovsrätt. Hitta resurser till ditt ämne på nätet och skapa en länksida till dessa. Förse din presentation med animeringar eller ljud eller bildbehandla en av dina bilder eller skapa ett montage. Glöm inte att göra en källförteckning.

16

PIM-stjärna 3: Här ska du skapa en bildberättelse som är två till fem minuter lång. Den ska handla om ett pedagogiskt minne. I bildberättelsen ska du kunna infoga tal och musik. Du ska också skapa en startbild i ett bildbehandlingsprogram och eftertexter. Tänk på upphovsrätten när du använder bilder och musik som du hämtar på nätet. PIM-stjärna 4: Här ska du visa dina kunskaper i ett kalkylprogram. Du ska också arbeta med ljudredigering och skapa ett eget radioprogram. PIM-stjärna 5: Bygg en egen digital resurssida, som du lägger upp på nätet.

Fronter

Fronter skall uppdateras och göras användarvänlig för vårdnadshavare.

Interaktiva tavlor och storbild

Enheten har kompletterat med flera storbildsprojektorer.

Utbildning om användning 9 januari 2012

17

Elever

Hur gör vi – vilken metod skall vi använda i utbildningen? Vad är den

effektivaste metoden enligt forskning?

Utbildning via webben? Hur mycket kan vi använda interaktiva sätt att lära oss

och repetera det som vi ha lärt oss under genomgångar? Resurssida och kanal

på webben?

Vi utgår från Vygotskijs begrepp om tre utvecklingszoner som handlar om

skillnaden mellan det eleven kan tillsammans med en kamrat eller en vuxen,

med att använda hjälpmedel ”fusklappar” eller med hjälp av inre samtal med

sig själv.7

Vi skall planera, genomföra och bedöma undervisning som ger eleverna möjligheten att:

1. Förstå och hantera digitala texter 2. Källkritiskt förstå och hantera digital information 3. Kunna söka digital information på ett systematiskt sätt 4. Använda digitala stöd för sammanställning och analys av insamlat material 5. Att använda digitala sätt för presentation och uppvisande av sina förmågor och resultat 6. Att umgås, integrera och kollaborera med andra via digitala verktyg 7. Att förstå lag, rätt och värdegrund i digitala sammanhang 8. Att använda digitala redskap i estetiska och kreativa processer 9. Att använda simuleringar i spel för att lättare förstå komplexa företeelser och förlopp 10. Att nyttja digitala företeelsers möjligheter till innovation och entreprenörskap

Det här skall vi uppnå:

”Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.” ( Lgr11)

Vi skall höja motivationen och resultaten bland våra elever med hjälp av IT användningen. Då krävs det effektiv IT användning och på sidan 27 ser du kraven (8st) som ställs på skolan och pedagoger för att vi skall lyckas.8

7 Leif Strandberg: Vygotskij i praktiken sidan 171-173, Bland plugghästar och fusklappar. Nordstedts 2006.

8 s.27:effektiv användande av IT i skolan: analys av internationell forskning, Stockholm: Myndigheten för

skolutveckling, 2007

18

Arbetsgång: ( modell efter Vygotskijs begrepp om tre utvecklingszoner) den blåa ringen tillsammans med IT-pedagogen, den rosa ringen tillsammans med en” fiffig kompis” eller sin lärare. Modellen finns på en resurssida på webben: http://skrivasvenska.wordpress.com/

19

Modellen I praktiken:

Modellen används på årskurserna 1-6. Inspiration och kartläggning, då eleverna berättar vad de redan kan. Här exempel!

20

Eleverna jobbar en gång i veckan med en IT-pedagog! Så här gör vi i år6!

Då får vi med elevmedverkan, digital kompetens i svenska Lgr11, tekniken att använda word, Internetsökning/ tillåtna bilder, Pedagogiska hjälpmedel/WordReadPlus, stavningskontroll, samarbete, skapande som redan startar hos klassläraren, producera och visa sitt arbete och få och ge respons (från pedagoger, elever och föräldrar), som i sin tur ger ny inspiration.

youtube http://www.youtube.com/watch?v=B39Hdlg8Crc

Åk 4-6 (Lgr11) Arbetsgången kopplas ihop med Lgr 11/Digital kompetens/ ämne och årskurs.

21

IKT i LÄROPLANEN Lgr11

BILD

Åk 1-3

Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram Åk 4-6

Digital bildbehandling Åk 7-9

Kombinationer av bild, ljud och text, i eget bildskapande.

Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och i övriga sammanhang.

ENGELSKA

Åk 4-9

Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

Åk 1-6

Lära skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation. Åk 7-9

Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.

MATEMATIK

Åk 7-9

Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg.

22

MODERNA SPRÅK

Åk 4-9

Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.

MUSIK

Åk 4-6

Digitala verktyg för ljud- och musikskapande. Åk 7-9

Digitala verktyg för musikskapande, inspelning, och bearbetning. Hur musik används i olika medier, till exempel i film och datorspel.

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Åk 1-3

Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Åk 4-6

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Åk 7-9

Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, fysik eller kemi.

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Åk 1-3

Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.

23

Åk 4-6

Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel: åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.

Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

Åk 7-9

Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns till gängliga på Internet, till exempel: satellitbilder och (google earth).

Ur syfte i historia: kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.

SLÖJD

Åk 7-9

Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet.

SVENSKA (SVA)

Åk 1-3

Handstil och att skriva på dator.

Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Informationssökning i böcker, tidskrifter och webbsidor för barn.

Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Åk 4-6

Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation

Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel: webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

24

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel: uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Åk 7-9

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter rån olika medier.

Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Redigering av disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.

Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

Olika hjälpmedel, till exempel: digitala verktyg, för att planera och genomföra armuntliga presentationer.

Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel: tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg.

Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel: i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.

Informationssökning på biblioteket och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.

Hur man citerar.

Hur man sovrar i en stor informationsmängd och gör källhänvisningar och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

TEKNIK

Åk 7-9

Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel: datorer, Internet och mobiltelefoni.

Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller.

Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet.

25

Referenser:

Psykolog Leif Strandberg om IUP

“IUP är en metod för att hjälpa barn att ta ett steg till”

http://www.skolverket.se/2.308/amnesutveckling/2.347/2.348/psykolog-leif-strandberg-om-iup-1.83340

Titel: Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar pris: ca 300kr

Format: Häftad ISBN: 9789172274631 Förlag: Norstedts Akademiska Förlag Utgivningsland: Sverige SAB: Eac Upplaga: 1 Antal sidor: 212 Vikt: 320 g Höjd: 210 mm

Effektivt användande av IT i skolan Analys av internationell forskning: Myndigheten för skolutveckling 2007

http://www.itochutbildning.se/wp-content/uploads/2009/11/Rapport_webb_071214.pdf

26

Digital Literacy across the Curriculum handbook

Cassie Hague and Sarah Payton Futurelab 2010.

http://www.futurelab.org.uk/sites/default/files/Digital_Literacy_handbook_0.pdf

http://www.futurelab.org.uk/resources/digital-literacy-across-curriculum-handbook