Strukturbild MalmöLund 141027...3 Förord Malmö och Lund är två städer i den expansiva Öresundsregionen, de starkaste kärnorna på den svenska sidan sundet. Från att ha varit

november 2014

Strukturbild MalmöLund

rapport

2

Strukturbild MalmöLund

Detta uppdrag är en beställning av kommunstyrelserna i Malmö stad och Lunds kommun som en konkretisering avseende den fysiska planeringen av det visions-arbete som genomförts inom MalmöLund-samarbetet. Arbetet har tagits fram av stadsbyggnadskontoren i Malmö och Lund. Styrgrupp har utgjorts av Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö samt Inga Hallén, stadsbyggnadsdirek-tör i Lund. Projektledning har utgjorts av Johan Emanuelson, strategichef, stads-byggnadskontoret i Malmö och Cecilia Hansson, översiktsplanechef, stadsbygg-nadskontoret i Lund. Projektledare har varit Johan Lindström. En referensgrupp har utgjorts av de elva kommunerna i MalmöLundregionen. Arbetet har löpande koordinerats med tjänstemän i Staffanstorps, Burlövs och Lomma kommuner.

Förord..............................................................................................................................................3Sammanfattning...........................................................................................................................4Bakgrund.......................................................................................................................................6Vision för MalmöLund....................................................................................................7Perspektiv MalmöLund..............................................................................................................8Fokus för Strukturbild MalmöLund...................................................................................11Så växer MalmöLund idag...................................................................................................14MalmöLund 2030 - en scenariostudie..............................................................................25Utvecklingsscenario 1 - satsa vidare på den fåkärniga ryggraden.........................26Utvecklingsscenario 2 - utveckla en fl erkärnig ryggrad.............................................28Utvecklingsscenario 3 - utveckla ett fl erkärnigt nätverk...........................................30Bedömning och rekommendation.....................................................................................32

Vision 2030 - Den fl erkärniga ryggraden.......................................................................34Utvecklingsstrategier utifrån den fl erkärniga ryggraden...........................................36Källor............................................................................................................................................39

Innehåll

3

Förord

Malmö och Lund är två städer i den expansiva Öresundsregionen, de starkaste kärnorna på den svenska sidan sundet. Från att ha varit två städer med skilda karaktärer har de på senare tid närmat sig varandra, dels genom en allt mer inte-grerad region men också genom att man i kommunerna arbetar mer med samma typ av utvecklingsfrågor som satsningar på kunskap, upplevelser och hållbar stadsutveckling. Med en gemensam vision MalmöLund - Vision 2030 och strategi har kommuner-na satt en inriktning för ett gemensamt uvecklingsarbete. MalmöLund ska ut-nyttja potentialen i att vara en expansiv och omvärldsorienterad region. Malmö-Lund ska gemensamt agera som tillväxtmotor och planera för regionförstoring, internationalisering och hållbar tillväxt. MalmöLund-visionen är en utgångs-punkt för det strukturbildarbete som påbörjats under 2012. En strukturbild visar de övergripande strukturbildande elementen för ett om-rådes utveckling. Arbetet med strukturbild MalmöLund ska därför kunna stärka en samsyn kring hela storstadsområdets utveckling. Den fysiska planeringen är viktig för att skapa förutsättningar för människor och företag att utvecklas. In-frastruktursatsningar är viktiga för en god internationell tillgänglighet. Kollektiv-trafi ken är viktig för en hållbar rörlighet i regionen. Med en samplanering med övrig stadsplanering kan en hållbar struktur med levande och blandade stadsmil-jöer stärkas. Denna rapport, Strukturbild MalmöLund, pekar ut ett antal strategier och fö-respråkar en utveckling av en fl erkärnig ryggrad, det av tre möjliga utvecklings-scenarion som bäst anses stärka MalmöLund som ett hållbart och attraktivt storstadsområde. Den fl erkärniga ryggraden utgör en konkretisering av Malmö-Lund-visionen avseende den fysiska planeringen. MalmöLund som storstadsområde omfattar även grannkommunerna Burlöv, Staffanstorp och Lomma. Därför har en mellankommunal dialog varit en viktig del i arbetet. Översiktsplanerargruppen i de elva kommunerna i MalmöLund-regionen är en referensgrupp till strukturplanearbetet. Strukturbild MalmöLund ska inspirera och vara ett underlag för den övergripande fysiska planeringen i kommunerna i MalmöLund samt i det gemensamma arbetet i MalmöLundregio-nen.

4

Sammanfattning

Den fl erkärniga ryggraden visar på vilka delar av MalmöLund som bör präglas av täta strukturer som stödjer möten, innovation och en hållbar utveckling. Bostäder och arbetsplatser för130 000 nya invånare kan rymmas i strategiska lägen längs ryggraden. Den fl erkärniga ryggraden visar därför på var beredskap fi nns för de strategiskt viktigaste utbyggnadssatsningarna i regionen även efter 2030. Investeringar i spårburen kollektivtrafi k är särskilt avgörande för att utveckla MalmöLund och stärka en hållbar utveckling i hela regionen. För att förverkliga visionen om den fl erkärniga ryggraden är det viktigt att se sambanden över kommungränserna. Men varje kommun kan utveckla strategier

En vision för MalmöLund. Ett koppel av regionala noder utvecklas i stråket mellan Brunnshög och Hyllie. I övriga MalmöLund utvecklas kompletterande miljöer för invånare och företag.

EUROPA

KÖPENHAMN

Öresundsmetro

VÄRLDEN

SUS LundLTH

MAX IV

ESS

Supercykelväg4-spår

Stambanan

KUNSKAPSSTRÅKET

ÖRESUNDSVÄGEN

BRUNNSHÖG

Regionbuss E22

SUS Malmö

MAHSustainable Business HubMalmöLive

Clean Tech City

Solar City

Pendlarparkering

SLU Alnarp

KRONETORP

NYHAMNENVÄSTRA HAMNEN

HYLLIE

MEDEON

NORDEN

LU

MalmömässanPendlarparkering

Malmö Arena

Spårväg Malmö

Spårväg Lund C-ESS

IDEON

Lund Science Village

Medicon Village

HJÄRUP

ÅKARP

Regional spårväg

LUND SYDVÄSTRA

ÖSTRA HAMNEN

Den fl erkärniga ryggraden som framtidsbildI denna rapport föreslås den fl erkärniga ryggraden som konkretiserad framtidsbild för MalmöLund-visionen med sikte på år 2030. Visionen om den fl erkärniga ryggraden bygger på att:• En ryggrad utgör den starkaste och tydligaste strukturen i MalmöLund. Med en

fl erkärnig ryggrad vävs MalmöLund samman som storstadsområde och integre-ras i en större regional struktur med Köpenhamn och andra storstadsområden.

• Varje regional nod kan utveckla sin unika roll och tillsammans stärker de varan-dra och skapar en mångfald av regionala noder i ryggraden.

• Utanför de regionala noderna fi nns en mosaik av varierande miljöer som passar invånare och företag med olika behov.

• Gränszoner och mellanrum har tagits om hand för att stärka en närhet och ett utbyte mellan lokala boende- och livsmiljöer och de regionala nodernas interna-tionella fl öde av människor och idéer

MalmöLund är det sammanhängande storstads-område som innehåller MalmöLundregionens och Skånes viktigaste miljöer för möten, innovation och utveckling.

5

Scenario 1. Den fåkärniga ryggraden

Scenario 2. Den fl erkärniga ryggraden

Scenario 3. Det fl erkärniga nätverket

för sitt område som bidrar till att förverkliga visionen. • För Malmö är det viktigt att stärka miljöerna längs ryggraden genom staden

från Hyllie i söder till Västra Hamnen/Nyhamnen i norr och utveckla dessa till täta urbana miljöer för möten och innovation.

• För Lund är det viktigt att fortsätta utveckla Kunskapsstråket som en viktig del i ryggraden och genom Brunnshög skapa en tyngdpunkt som ger styrka i hela stråket Köpenhamn – Malmö – Lund.

• För Staffanstorp är det viktigt att ta tillvara på Hjärups centrala läge i ryggra-den och utveckla en tät urban miljö som är lämplig för orten.

• För Lomma är det viktigt att Alnarp kan stärkas som kunskapsnod med sin nära koppling till ryggraden.

• För Burlöv är det viktigt att utnyttja potentialen i det strategiska läget Burlöv C och utveckla området som en regional nod.

Fokus för MalmöLund 2030Den fl erkärniga ryggraden som vision och strategi bygger på fyra strategier som sammanfattar viktiga frågor i arbetet med Strukturbild MalmöLund. • Stärk och utveckla regionala noder i de bästa lägena i MalmöLund. De re-

gionala noderna är regionens viktigaste mötesplatser med ett brett utbud. Här fi nns plats för internationellt och regionalt viktiga anläggningar.

• Utveckla de starka omvärldskopplingarna till Köpenhamn och andra stor-stadsområden. De regionala noderna utgör strategiska lägen i dessa omvärlds-kopplingar och är entréer till övriga regionen.

• Uveckla det sammanhängande storstadsområdet utifrån en nära och tät struktur där gränszoner omhändertas

• Stärk kopplingen till övriga orter i MalmöLundregionen och Skåne med utgångspunkt i spårburen kollektivtrafi k.

Arbetets processSom en bakgrund till valet av den fl erkärniga ryggraden gjordes en studie där tre alternativa utvecklingsscenarier togs fram för MalmöLund. Den fl erkärniga ryggraden, scenario 2, bedömdes vara det som bäst stödjer en hållbar tillväxt för MalmöLund med sikte på år 2030. Scenario 1, den fåkärniga ryggraden ger MalmöLund en begränsad utvecklingskapacitet och stödjer inte en nära och tät struktur lika bra som scenario 2. Scenario 3, det fl erkärniga nätverket, erbjuder en hög utvecklingskapacitet och stödjer en nära och tät struktur men bedöms kräva en tillväxttakt som inte är realistisk. Strukturbildsarbetet har tagits fram av stadsbyggnadskontoren i Malmö och Lund och genom dialog med Burlöv, Staffanstorp och Lomma. Översiktsplanerargruppen i MalmöLundregionen är referensgrupp till arbetet.Arbetet är en konkretisering av det gemensamma visions- och strategiarbete som bedrevs under 2011 av kommunstyrelserna i Malmö och Lund. Under våren 2012 presenterades en slutrapport med vision, strategi och handlingsplan för fortsatt samverkan mellan kommunerna. I handlingsplanen pekades ett gemensamt strukturbildsarbete ut. Inriktningen i slutrapporten har varit en viktig utgångspunkt för strukturbildarbetet.

6

En smidig vardag för invånare och företagDet fi nns många anledningar för samarbete inom MalmöLund. Idag är Malmö-Lund en funktionell storstadsregion. Bostads- och arbetsmarknaderna är i stor utsträckning integrerade. Många invånare korsar kommungränserna när de pend-lar till skola och jobb och även på fritiden. Många företag är verksamma i hela MalmöLund. Genom samarbete mellan kommunerna kan invånarnas och företa-gens vardag lättare fungera enkelt och smidigt.

Utvecklingsmotor i en växande och attraktiv regionMalmöLund är i ett skede av kraftig expansion. I och med det är det önskvärt med en gemensam syn på markanvändning. En central utmaning är att ta till-vara på effekterna av en växande och attraktiv region. MalmöLund utgör den viktigaste tillväxtmotorn i Skåne. Tillsammans med Köpenhamn är MalmöLund en internationell motor i Öresundsregionen. Etableringen av ESS och Max IV i Lund stärker denna koppling ytterligare. En samsyn kan ytterligare stärka attrak-tionskraften och utvecklingsmöjligheterna genom att höja handlingsberedskapen för nya företagsetableringar och anpassa till nya behov, verksamhetsformer och livsstilar. Malmö och Lund delar ambitioner med inriktning mot kunskap, upple-velser och hållbar stadsutveckling. Offensiva infrastruktursatsningar är viktigt för tillgängligheten, regionens internationalisering och näringslivets attraktionskraft.

Effektiv struktur för en hållbar utvecklingOm MalmöLund ska växa med nya invånare och företag måste det göras med hänsyn till miljö och klimat. Att snåla på den högklassiga jordbruksmarken, minska utsläppen av växthusgaser, minska energiförbrukningen och övergå till förnyelsebara energikällor är viktiga utmaningar för en hållbar utveckling i Mal-möLund. Att skapa en effektiv struktur kräver att man ser samband över kom-mungränserna. Att utveckla kollektivtrafi ken, förtäta i den befi ntliga bebyggelsen och utveckla i stationsnära läge är viktiga strategier för en hållbar utveckling. En samlad bild av en effektiv struktur för MalmöLund kan stärka möjligheterna att prioritera och genomföra viktiga kollektivtrafi ksatsningar.

MalmöLund-samarbetetI februari 2009 träffades kommunstyrelserna i Malmö och Lund för att diskutera samverkan mellan städerna. Under 2011 och fram till mars 2012 drev kommun-styrelserna projektet MalmöLund 2.0, ett visionsarbete med sikte på år 2030. I mars 2012 presenterades en slutrapport om vision och strategi för samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Den innehåller övergripande mål för samarbetet, visionärt kärnbudskap, värden för samarbetsrelationen och övergri-pande strategi. Slutrapporten innehåller mål, strategi och handlingsplan för fyra prioriterade profi lområden. De fyra områdena är näringslivsutveckling, besöksnäring och evenemang, fysisk planering och infrastruktur samt utbildnings- och arbetsmark-nadsfrågor. Ett av de utpekade strategiska insatsområdena inom fysisk planering och infrastruktur är att arbeta fram en gemensam strukturbild med sikte på år 2030.

Bakgrund

MalmöLund - Vision 2030 och strategi En sammanfattning av rappor-ten MalmöLund 2.0 framtagen av kommunstyrelserna i Malmö och Lund

7

Vision och mål för MalmöLund 2030 är hämtade från slutrapporten Malmö-Lund 2.0.

Visionärt kärnbudskap

”MalmöLund är en internationell storstadsregion i ständig utveckling. Tillsam-mans skapar vi hållbar utveckling. Som en av Europas mest innovativa och dyna-miska miljö för forskning, utbildning och företagande är MalmöLund ett attrak-tivt och självklart val för invånare, företag och besökare.”

Visionens fyra delar

Del ett: utvecklingsmotor

MalmöLund är en internationell storstadsregion i ständig utveckling. Som

Öresundsregionens kraftkällor genererar vi tillväxt som även gagnar omgivningen.

Hit riktas omgivningens blickar eftersom vi lyckas förena ekonomisk, ekologisk,

social och kulturell hållbarhet. MalmöLund är Europas mest intressanta och fram-

gångsrika exempel på hållbar utveckling.

Del två: mötesplats

MalmöLund är öppet för världen. Oavsett vem du är, känner du dig hemma. Här

fi nns en unik blandning av nationaliteter, livsstilar och verksamheter. Entreprenörer,

forskare, unga, studenter, konstnärer och investerare berikar och drar nytta av varan-

dra. Besökare möter nyfi kna och engagerade invånare som aktivt deltar i utveckling-

en av städerna. Det geografi ska läget och infrastruktur i världsklass gör att du enkelt

tar dig hit. En väl integrerad kollektivtrafi k gör det lätt att röra sig mellan och inom

städerna.

Del tre: boende- och livsmiljö

I MalmöLund värdesätter vi livskvalitet och möjligheten att växa. Städernas nära

samarbete utvecklar den kommunala servicen och gör vardagslivet enkelt och tryggt.

Framstående skolor lockar elever från hela Öresundsregionen. Vi skapar hållbara bo-

endemiljöer, såväl i stad som på landsbygd. Levande stadsmiljöer, och ett dynamiskt

kulturliv, erbjuder någonting för såväl besökare som invånare.

Del fyra: innovationsmiljö

I MalmöLund uppmuntrar vi kreativitet och nytänkande. Det är lätt att förverkliga

idéer. Invånarnas kompetens och talang möter arbetsmarknadens behov. Internatio-

nella företag och forskare konkurrerar om att etablera sig här – i en av Europas mest

attraktiva och innovativa miljö för forskning, utbildning och företagande.

Vision för MalmöLund

Mål inom profi lområdet fysisk planering och infrastruktur är levande och blan-dade stadsmiljöer som erbjuder livskvalitet och bejakar nya idéer och livsstilar, ett transportssystem som är resurssnålt, lättanvänt, integrerar städerna och omgiv-ningen samt ett starkt Copenhagen Airport, Malmö Airport och höghastighets-tåg som underlättar globala kontakter och nätverk.

Malmö stad och Lunds kommun 2012

8

I MalmöLund-visionen fi nns det en mängd ambitioner som relaterar till olika förutsättningar och utmaningar i samhället. För att konkurrera i en globaliserad ekonomi krävs internationella kopplingar för näringslivet och forskningsinsti-tutioner. När många människor söker sig till storstadsområdena måste bostäder byggas och invånares vardagsliv fungera bra. Detta måste också ske med hänsyn till miljö och klimat.

MalmöLund i Världen och NordeuropaVärlden urbaniseras. Under 2000-talet har befolkningen i städer passerat 50 pro-cent av världens totala befolkning. Men hela 80 procent av den ekonomiska pro-duktiviteten genereras i städerna. Urbana miljöer driver ekonomisk utveckling. Ska MalmöLund stärkas som tillväxtmotor är kopplingen till andra urbana motorer viktiga. Att Copenhagen Airport stärks är centralt för utvecklingen i MalmöLund och internationaliseringen av näringslivet. Det kräver ett gränsöver-skridande arbete i Öresund. En fast Fehmarn Bält-förbindelse och en utbyggnad av höghastighetståg kan ge Öresundsregionen och MalmöLund en än mer cen-tral position i Nordeuropa. Detta öppnar upp för samarbetsfrågor på europeisk nivå och med andra storstadsregioner som exempelvis Stockholm, Hamburg och Oslo. Med en globalisering så sker också större migrationsströmmar över nations-gränser och kontinenter. Mångkulturella städer i utveckling ger möjligheter även för de som inte har de bästa förutsättningarna att lyckas. En större rörlighet le-der till ständigt nya invånare, alla med olika förutsättningar och utgångsläge. Det-ta skapar utmaningar för samhället att ge alla invånare goda förutsättningar. De globala klimatförändringarna och de ändliga naturresurserna påverkar de regionala och lokala förutsättningarna. Ny teknik och effektiva strukturer är vik-tigt för att möta detta. Men en högre grad av lokal försörjning av till exempel livsmedel och förnyelsebar energi kan bli nödvändigt i framtiden.

MalmöLund och Köpenhamn I Öresundsregionen är MalmöLund tillsammans med Köpenhamn tillväxtmotor. Att de tre städerna stärks och integreras är avgörande för hela Öresundsregio-nens utveckling. Med tillgång till Köpenhamns utbud av kultur, nöje, arbete och utbildning stärks livskvaliteten och attraktiviteten i MalmöLund. I MalmöLund kan på sam-ma sätt utbudet stärkas för hela regionens alla invånare, men som komplement till Köpenhamn. En ny fast förbindelse, en Öresundsmetro, kan bidra till att stärka integrationen över sundet ytterligare. Tillsammans med Köpenhamn bedriver Malmö stad idag strategiskt arbete med att bland annat lansera CopenhagenMalmö-2025 som ett attraktivt miljon-stadsområde för internationella företags- och forskningsetableringar. Med ESS-anläggningen i Lund så stärks behovet av att etablera ett Köpenhman-Malmö-Lund-perspektiv.

Perspektiv MalmöLund

Berlin

Hamburg

Oslo

Stockholm

Göteborg

Öresundsregionen

Öresundsregionen har ett strategiskt läge i norra Europa

MalmöLundregionen utgörs av ett fl erkärnigt nätverk av orter. Malmö och Lund har en dominernade roll som bostadsorter och arbetsorter. De två städerna och de mellanliggande orterna betraktas av många invånare som delar av samma stad.

Samman-

hängande

stadsområde

Stad

Stad

Småstad

Småstad

Småstad

Småstad

Småstad

Bebyggelse och

ortsstruktur

Miljon-

stads-

område

9

MalmöLundregionenMalmöLundregionen, som omfattar elva kommuner i sydvästra Skåne, präglas av en fl erkärnig struktur där städer och orter erbjuder en mångfald av boende- och levnadsmiljöer. Samtidigt är Malmö och Lund de starkaste av dessa orter dit den övriga regionens invånare pendlar för arbete och studier. Flerkärnigheten innebär en stor potential att erbjuda en hög livskvalitet i en integrerad region. Det inne-bär samtidigt ett fl ertal utmaningar att göra det långsiktigt attraktivt och hållbart. Hållbart resande är en utmaning och det är angeläget för kommunerna att samlas kring att prioritera infrastrukturprojekt. Att stärka alla invånares tillgång till det regionala utbudet av arbetsplatser, studieplatser och fritidsaktiviteter stärker både den sociala integrationen och den regionala tillväxten. Ett sydväst-Skåne som fortsätter växa innebär ett tryck på att bygga bostäder och skapa plats för större anläggningar. Att möjliggöra detta samtidigt som marken används effektivt, inte minst med tanke på den högklassiga jordbruksmarken, är en utmaning som kräver kommunöverskridande samarbete. Översiktsplanerargruppen i MalmöLundregio-nen är en referensgrupp till Strukturbild MalmöLund. Arbetet med strukturbild MalmöLund kan utgöra ett underlag för det vidare arbetet i MalmöLundregionen.

Utvecklingsmotor på svenska sidan ÖresundI Skåne är MalmöLund den starkaste tillväxtotorn. Att satsa på de regionala ut-vecklingsmotorerna lyfts fram i Region Skånes arbete Strukturbild för Skåne. Den fl erkärniga strukturen är ett viktigt komplement till de starka tillväxtmotorerna. En fortsatt regionförstoring och ett samspel mellan orter skapar en dynamik med en variation av attraktiva boendeorter och orter som avlastar Malmö och Lund som lokaliseringsalternativ för näringslivet. Denna dynamik stärks av att

SSSV 2010

10

skapa närhet och täthet i det regionala systemet. Närhet och täthet skapas genom att utveckla kollektivtrafi ken och att i hållplatsnära lägen skapa täta miljöer med verksamheter och boende.

Utmaningar inom miljöområdetEn strategi som bygger på att stärka kollektivtrafi ken och koncentrera utveckling i hållplatsnära lägen stärker också möjligheten att nå de regionala miljökvalitets-målen. Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram Skånska åtgärder för miljömålen. För ett hållbart Skåne lyfter Länsstyrelsen fram de fem största utmaningarna:• Hållbara transporter i Skåne• Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag• Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser• Skydd av Skånes natur- och kulturvärden• Hållbar konsumtion i Skåne Inom dessa utmaningar har 15 åtgärder lyfts fram som särskilt strategiskt vik-tiga. I den fysiska planeringen, i kommunerna, i regionen och mellankommunalt, är dessa åtgärder viktiga att avväga vid utbyggnad av bebyggelse och infrastruk-tur. Att arbeta för en hållbar tillväxt innebär att se en miljöomställning som driv-kraft för utveckling. MalmöLund ska vara ledande i detta arbete vilket tydligt uttrycks i MalmöLund-visionen. Några av Länsstyrelsens åtgärder är särskilt rele-vanta för en hållbar tillväxt och en samlad fysisk planering i MalmöLund är:• Ökad andel kollektivtrafi kresande• Stärkt kollektivtrafi k genom utvecklad översiktsplanering• Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter• Begränsad exploatering av åkermark• Värdetrakter och landskapsperspektiv i fokus 2009 lanserades utmaningen ”100 % fossilbränslefritt Skåne 2020” vilket inne-bär att organisationer och företag ska arbeta för ingen fossil energianvändning i byggnader, inget fossilt bränsle i transporter och ingen användning av fossil el. Både Malmö stad och Lunds kommun har antagit utmaningen.

Sociala utmaningarSydvästra Skåne kännetecknas både av mångfald och dynamik men också av soci-ala utmaningar Stora skillnader mellan invånare fi nns bland annat inom inkomst och hälsa. Många invånare har svårt att komma in på arbetsmarknaden och det gäller framförallt unga, lågutbildade och nya i landet. Skåne har lägst sysselsätt-ningsgrad av samtliga län i Sverige och Öresundsregionen har under senare år haft betydligt lägre syssesättningstillväxt än de övriga nordeuropeiska storstadsre-gionerna Stockholm, Berlin och Hamburg. Den fysiska samhällsplaneringen kan bidra till att stärka invånarnas förutsätt-ningar i regionen. En stärkt integration mellan Köpenhamn, Malmö och Lund skapar tillgång till en större arbetsmarknad och studieplatser. För detta är en god tillgänglighet med gång-, cykel och kollektivtrafi k av stor betydelse. Att planera för en blandand stadsbebygglese skapar förutsättningar för gränsöverskridande möten.

11

Fokus för Strukturbild MalmöLund

MalmöLund ska vara redo att stärkas som en tillväxtmotor med infl öde av män-niskor och företag. Ökad integration med Köpenhamn och etableringen av ESS stärker en internationalisering. Fokus för MalmöLund är då att kunna erbjuda attraktiva tillgängliga miljöer för utbildning, företag och boende. Det gäller att storstadsområdet växer på ett hållbart sätt. Med den goda ut-vecklingen ska fl er i MalmöLund kunna utbilda sig och komma in på arbets-marknaden. Viktigt är även att stärka strukturer som snålar på våra gemensamma naturresurser och håller nere utsläpp av växthusgaser och ämnen som är skadliga för människor och miljö. I sydvästra Skåne är bevarandet av den högklassiga jordbruksmarken en viktig fråga. Klimatförändringarna innebär att den odlings-bara marken kan bli allt viktigare för att försörja regionen med livsmedel i fram-tiden. Att skapa en hållbar tillväxt i MalmöLund är ett arbete som kräver en bred samverkan och tvärsektoriella lösningar.

Regionala noder stärker tillväxtmotorn MalmöLund MalmöLund ska stärkas som en tillväxtmotor med innovation som drivkraft. Innovativa miljöer är miljöer med en hög koncentration av människor och där forskning, företag och allmänhet möts över gränserna. Dessa miljöer utgör cent-ra och noder i regionen. Regionala noderna i MalmöLund är:• miljöer där regionens invånare samlas.• miljöer där det fi nns ett brett utbud av arbetsplatser, studieplatser, handel

och kultur.• miljöer som är välintegrerade och tillgängliga i regionen med tät spårtrafi k-

förbindelse.• miljöer som har en hög tillgänglighet internationellt, till Copenhagen Air-

port, Köpenhamn och andra större städer.• miljöer som är entréer till övriga MalmöLund, MalmöLundregionen och

Skåne.

Utveckla hållbara miljöer med hög livskvalitetAlla regionens invånare och företag kan inte bo eller verka i de regionala no-derna. Det är inte heller alla som vill det. Människor och företag ska kunna välja kompletterande miljöer, stadsdelar och orter, där deras behov och intressen kan frodas. Dessa miljöer ska ha en god koppling till de regionala noderna. Hela Mal-möLund och MalmöLundregionen kan stärkas utifrån en effektiv struktur som präglas av täthet och närhet som bidrar till en hög livskvalitet och som ger goda förutsättningar för människor att göra uthålliga, medvetna val. I storstadsområdet bör det också fi nnas plats för miljöer med lägre hyror där oetablerade aktörer inom exempelvis kultur och media och, ofta, unga männis-kor vill bo och verka. Dessa ”kreativa zoner” är ofta nära de regionala nodernas institutioner som högskola/universitet, kultur och etablerade företag. I storstads-området behövs även rekreativa miljöer och kulturaktiviteter utanför de regionala noderna som kan fungera som mötesplatser för regionens invånare.

12

Samverka bort de negativa riskernaIdag fi nns alla dessa typer av miljöer inom MalmöLund, vilket gör området att-raktivt för både företag och människor i olika faser. Men om MalmöLund ska fortsätta utvecklas hållbart och konkurrera om forsknings- och företagsetable-ringar som visionen säger, då krävs en kommunöverskridande samverkan för att undvika risker som:• Brist på strategiska lägen för utvidgade regionala noder och större etable-

ringar.• Att gränszoner saknar gemensamma strategier vilket hämmar fortsatt till-

växt, höjd livskvalitet och ett framgångsrikt miljö- och energiarbete.• En gles bebyggelsestruktur med ökat bilberoende.• Ojämn tillgång till arbetsmarknad. MalmöLund är redan idag en funktionell storstadsregion där många av invå-narna möts just i de regionala noderna. Därför påverkas alla av utvecklingen i de regionala noderna i synnerhet, men också av utvecklingen i hela MalmöLund.

Samspelet mellan storstadsområdets delarDe regionala noderna har en viktig roll som samlingsplats för regionens invånare som inspirerar och ger möjligheter. De regionala noderna har också en viktig roll som entré till övriga MalmöLund och regionen där det kan växa en nyfi ken-het på vad som fi nns bortom de regionala nodernas utbud och möjligheter. De regionala noderna har därmed en dubbel roll som mötesplats då de genom sin koppling med omvärlden genererar möten även i andra delar av MalmöLund och regionen. Detta dynamiska utbyte mellan noderna och andra delar av Malmö-Lund och regionen är avgörande för storstadsområdets attraktivitet och utveck-ling där invånarna mår bra och företag är framgångsrika.

Geografi sk avgränsningI dokumentet MalmöLund - Vision 2030 och strategi fi nns ett fokus på städerna Malmö och Lund och på de aktiviteter som äger rum i täta stadsmiljöer med hög tillgänglighet. Strukturbild MalmöLund inriktas mot att undersöka hur MalmöLund som centrum i Skåne och i Öresundsregionen kan utvecklas och hänga samman, innehållandes regionala noder och kompletterande boende- och livsmiljöer. I strukturbild MalmöLund avgränsas därför arbetet till att omfatta städerna Malmö och Lund samt området däremellan. Avgränsningen är unge-färlig men kan sägas omfatta större delen av Malmö stad, västra delen av Lunds kommun och Staffanstorps kommun, hela Burlövs kommun samt södra Lomma kommun. I regionala arbeten, till exempel inom MalmöLundregionen och i Strukturbild för Skåne, undersöks hela orter eller städer som en enhet eller kärna och ses ofta ha en roll. Den geografi ska avgränsningen för Strukturbild MalmöLund motive-ras av att det fi nns möjlighet att undersöka hur vissa delar av städerna, liksom de mindre orterna och mellanrummen, spelar en roll i det sammanhängande stor-stadsområdet. Kollektivtrafi kens noder och stråk utgör en viktig struktur som är en grund för en hållbar utveckling. Vissa noder och stråk utgör de regionala

MalmöLund är det sammanhängande storstads-område som innehåller MalmöLund-regionens och Skånes viktigaste miljöer för möten, innovation och utveckling.

13

noderna och deras kopplingar till omvärlden, medan andra noder och stråk ut-gör kompletterande boende- och livsmiljöer och fullbordar ett hållbart integrerat storstadsområde. I MalmöLund-visionen värdesätts även utvecklingen av hållbara boendemiljöer med hög livskvalitet, och levande orter med blandat näringsliv, även utanför de täta stadsmiljöerna. Att se till hela MalmöLundregionen är viktigt för att se hur denna vardagsregion i sydvästra Skåne hänger samman som livsmiljö.

Förslag på strategier för strukturbild MalmöLundMed utgångspunkt i visionen och de utmaningar och möjligheter som fi nns i ar-betet med den fysiska strukturen föreslås fyra strategier för Strukturbild Malmö-Lund. En hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt, genom-syrar de fyra strategierna.

1 Stärk och utveckla regionala noder… i de bästa lägena inom MalmöLund. Regionala noder ska utvecklas som regionens viktigaste mötesplatser med en tät och blandad bebyggelsestruktur och ett brett utbud av bostäder, arbete, forskning, studieplatser, kultur och nöje. I de regionala noderna ska det fi nnas en utvecklingska-pacitet för internationellt och regionalt viktiga anläggningar. De regionala noderna ska vara väl sammankopplade med varandra. De regionala nodernas framgång är avgörande för hela regio-nens utveckling.

2 Utveckla de starka omvärldskopplingarna… till Köpenhamn och andra storstadsområden. En satsning på höghastighetståg knyter sam-man MalmöLund med andra storstadsområden i norra Europa. En ny länk över Öresund stärker kopplingen till Köpenhamn och en fast länk över Fehmarn-Bält stärker kopplingen till Hamburg. Ett starkt Copenhagen Airport stärker den internationella tillgängligheten. De regio-nala noderna i MalmöLund utgör strategiska lägen i dessa omvärldskopplingar och har viktiga roller som entréer till övriga MalmöLund, MalmöLundregionen och Skåne.

3 Utveckla det sammanhängande storstadsområdet… utifrån en nära och tät struktur där gränszoner omhändertas och där det hushålls med den goda jordbruksmarken. Storstadsområdet är väl integrerat genom gång och cykel, kollektivtrafi k med hög turtäthet samt rekreationsstråk. Stadsdelar och orter i MalmöLund stärks som miljöer som erbjuder hög livskvalitet och en mångfald av möjligheter för invånare och verksamma. Även utanför de regionala noderna fi nns regionalt betydelsefulla mötesplatser för kultur och rekreation.

4 Stärk kopplingen till övriga orter i MalmöLundregionen och Skåne… med utgångspunkt i spårburen kollektivtrafi k. Orter utanför MalmöLund har viktiga roller som komplement för boende, rekreation och verksamheter. Att bygga regionens resande på kollektivtrafi k begränsar vår klimatpåverkan, snålar på resurser och minskar trängsel, buller och utsläpp i städerna. Bilismen behöver utvecklas hållbart då bilen kommer fortsätta ha en viktig roll för tillgängligheten.

14

I detta avsnitt beskrivs planeringsläget i MalmöLund genom att sammanfatta de övergripande utvecklingsstrategierna som uttrycks i Malmös, Lunds, Burlövs, Lommas och Staffanstorps översiktsplaner. Malmös och Burlövs översiktsplaner är antagna 2014, Lommas är antagen 2011, Lunds är antagen 2010 och Staffans-torps är antagen 2009. I fokus är att undersöka vilka utvecklingsstrategier för den byggda miljön som fi nns kopplade till befi ntliga och framtida noder i kollektivtrafi ken. Dessa lägen är strategiskt viktiga för en hållbar utveckling och tillväxt i MalmöLund.

MalmöMalmö är Skånes största stad och den dynamiska storstaden som har gått från att vara en industristad till att vara en stad där kunskap, kreativitet och upplevelse är i fokus. Malmö är ett handelscentrum och staden har en viktig roll som tyngd-punkt och tillväxtcentrum i regionen. Malmös nya översiktsplan innehåller en strategi som innebär att utveckla tät och blandad stad med ett rikare stadsliv. Tillväxten ska i första hand ske inåt, bland annat i hamnen och Hyllie. Det innebär stora tillskott av bostäder och ar-betsplatser lätta att nå med tåg från stora delar av Öresundsregionen. Översikts-planen ska ge möjlighet för Malmö att växa med 100 000 nya invånare under en 20-årsperiod.

Malmös strategiska lägen

Förutom Norra Hamnen som är ett stort expansionsområde för logistikbran-schen så fokuseras tillväxt och utveckling inom Malmös näringsliv till tre geo-grafi ska områden i staden, där de tre järnvägsstationerna som binds samman av Citytunneln, Malmö C, Triangeln och Hyllie, kan ses som centrumnoder. Detta är tre viktiga regionala kärnor i MalmöLund. Norra delen av centrala Malmö med Malmö Centralstation som nod omfattar Gamla staden, Västra hamnen, Universitetsholmen, Varvsstaden samt Inre ham-nen. Här fi nns handel, restauranger, nöjesliv, hotell och kontor och hit fokuseras även profi lområden inom näringslivet som nya media och huvudkontor. Här har också Malmö Högskola vuxit fram. Den senaste satsningen är byggandet av en ny Konsert- kongress- och hotellanläggning på Universitetsholmen. I Västra hamnen och Varvsstaden fi nns plats för nya etableringar. Nyhamnen, precis norr om Malmö C, är nästa omvandlingsområde och utvidgning av centrum när Väs-tra Hamnen är färdigställt. Södra delen av centrala Malmö med station Triangeln som nod omfattar för-utom området runt själva Triangeln bland annat stadsdelen Möllevången och Skånes universitetssjukhus SUS. Den här delen av Malmö präglas av brokighet och mångfald och är populärt för sitt uteliv och kulturliv. Det är en tätbebyggd del av Malmö som blivit tydligt integrerat i regionen genom den nya citytun-nelstationen. Bland de större satsningarna märks bland annat upprustningen av Folkets Park som en regional mötesplats för nöje samt utbyggnad av Triangelns köpcentrum som även inkluderar kontor, bostäder och hotell. I en förlängning söderut fi nns Medeon Science Park i anslutning till Skånes universitetssjukhus SUS samt Mobilia köpcentrum som utvecklas som en mer integrerad del i en

Så växer MalmöLund idag

15

tätare stad. Hyllie växer fram som en ny regional kärna i södra Malmö 13 minuter med tåg från Copenhagen Airport. Redan idag fi nns bland annat Malmö Arena och den nya Malmömässan. Under slutet av 2012 står här Skandinaviens främsta shop-pingcenter klart. När hela stadsdelen är färdigbyggd rymmer den 9000 bostäder och lika många arbetsplatser. Hyllie ska bli en viktig plats regionalt för handel och evenemang men också lokalt som grön och hållbar stadskärna i södra Mal-mö.

Principiell utbyggnadsstrategi för Malmö visar inriktningen att stadens bebyggelse i huvudsak ska växa inåt med bebyggelse-koncentration vid kollektivtrafi knoder samt föreslagen infrastruktur och strukturerande gröna stråk.

Malmö stad 2014

16

En hållbar struktur

Med citytunneln har Malmö tre järnvägsstationer med direkt förbindelse med Kastrup, Köpenhamn och städer och orter i södra Sverige. Från Malmö C går idag snabbtåg till Stockholm och med en framtida fast Fehmarn Bält-förbindelse ska Malmö C vara en central nod i ett nordeuropeiskt höghastighetsnät. En Öresundsmetro som skapar en ny direkt koppling mellan centrala Malmö, Mal-mö C, och centrala Köpenhamn stärker ytterligare Malmö C som den viktigaste noden i staden. Med en Öresundsmetro kan integrationen över sundet stärkas både kulturellt, socialt och ekonomiskt vilket är viktigt för hela regionens utveck-ling. En stor utmaning i Malmö är att många malmöbor inte dragit nytta av stadens positiva utveckling och att skillnaderna i levnadsstandard är stora. För att inte-grera staden och bryta barriärer är Malmös viktigaste strategier inom stadsplane-ringen en attraktiv kollektivtrafi k och tätare sammanhängande stadsbebyggelse. Kollektivtrafi kens noder och stråk är stommen för stadsbyggandet och stärker möjligheterna att utveckla levande stadsdelar med hög livskvalitet. I östra Malmö planeras för persontrafi k på Kontinentalbanan med bland annat en ny station i Rosengård. Den första etappen på en spårvägssatsning innebär att stadsdelar i södra och östra Malmö knyts samman med centrum och Västra Hamnen. I vän-tan på spårväg kan högklassig busstrafi k höja kapacitet och attraktivitet i kollek-tivtrafi ken. Sedan våren 2014 kör nya MalmöExpressen linje 5 mellan Stenkällan och Västra Hamnen. Att uppgradera busslinjer och på sikt bygga spårväg knyter inte bara ihop stadsdelar i behov av integrering med de regionala noderna, det knyter också ihop de regionala noderna inom Malmö och skapar attraktiva lägen längre bort från själva centrum av noderna, till exempel i Västra Hamnen och vid Medeon.

LundLund är en stad med en spännande blandning av historia och framtid. Från att utvecklats som ett religiöst centrum i Norden har den internationella karaktären utvecklats vidare med universitetet, regionsjukhuset, transnationella företag som Alfa Laval och Tetra Pak och på senare tid etablerandet av den forskningsinrik-tade företagsmiljöerna Ideon och Medicon Village samt Ericsson och Sony. Med etableringen av Max IV och ESS stärks Lund ytterligare i sin roll som en inter-nationell knutpunkt i norra Europa och som ett ledande centrum för forskning, utbildning och företagande. Enligt Lunds översiktsplan, antagen 2010, sätter den ekologiska hållbarheten en ram för planeringen i kommunen. Planeringen ska därför bidra till att minska koldioxidutsläpp och hushålla med den odlingsbara jordbruksmarken. Översikt-planen ska ge en beredskap för kommunen att växa med cirka 900 bostäder per år i en 40-årsperiod. Ny bebyggelse bör komma till med god kollektivtrafi kför-sörjning. I Lunds stad fi nns idag tillgång till spårburen kollektivtrafi k men kring staden fi nns också den mest värdefulla jordbruksmarken.

Lunds strategiska lägen

Lunds stadskärna är kommunens tydligaste regionala nod. Här fi nns ett brett ut-

17

Stråket mellan Lunds stadskärna och Brunnshög/ESS är av strategisk betydelse för stadens och regio-nens utveckling.

Lunds kommun 2012

bud med arbetstillfällen, studieplatser, handel, kultur och nöje. Universitetet och alla studenter sätter en stor prägel på staden vilket också märks i stadskärnan. I nordöstra Lund växer Brunnshög och forskningsanläggningarna ESS och MAX IV fram. Med höga ambitioner inom hållbarhet utvecklas Brunnshög som en stadsdel där 40 000 människor kommer att arbeta och bo. Stadsdelen ska bli en kunskapsorienterad mötesplats för hela regionen. Kunskapsstråket är det om-råde som kopplar Lunds centrala delar med Brunnshög. Här har fl era av Lunds viktiga regionala funktioner vuxit fram. Det är Skånes Universitetssjukhus SUS, Lunds Universitet och tekniska högskolan. Här fi nns även Ideon och Medicon Village. Området är idag regionens största arbetsplats för kunskapsbaserade verksamheter. Målet med Kunskapsstråket som stadsbyggnadsprojekt är att ut-veckla dessa kunskaps- och innovationsmiljöer som en mer integrerad del av stadsstrukturen.

En hållbar struktur

Stråket mellan Lunds stadskärna och Brunnshög ska utvecklas utifrån en hållbar och god tillgänglighet i regionen. Forskningsanläggningarna, utbildningsinstitu-tionerna och företagen ska ha en god koppling till omvärlden, inte minst Malmö och Köpenhamn, och kommunens och regionens invånare ska kunna pendla till arbets- och studieplatser i Lund på ett hållbart sätt. Att uppgradera Lundalänken mellan Lund C till ESS, som idag trafi keras av buss, till spårväg, är viktig för att stärka attraktiviteten i stråket, ha kapacitet för fl er resenärer och koppla Kun-skapsstråkets verksamheter med det regionala och nationella tågsystemet. Lun-dalänken ska tydligt utgöra en av regionens viktiga internationella kopplingar. Denna sträcka är första etappen för en spårvägsutbyggnad i Lund. Lund C, Sveriges tredje största station, är en viktig bytespunkt som ska ut-vecklas. Där ska byte ske mellan tåg och spårväg längs Lundalänken mot ESS. Sedan Citytunneln öppnade har restiden till Köpenhamn kortats och trafi k går

18

Lunds stad byggs ut inom cykelavstånd. De östra tätorterna utvecklas. Bebyggelse förläggs längs kollektiv-trafi kstråk.

Lunds kommun 2010

hela dygnet. Detta innebär att Lund har förutsättningar att stärka sin regionala roll med närhet till Kastrup och Köpenhamn. Det ger också invånarna i Lund en bättre tillgång till det regionala utbudet av till exempel arbetsplatser, kultur och nöje. Lund C ska även i framtiden vara station för interregional tågtrafi k och höghastighetståg. Utbyggnadsområdena i Lunds kommun ska i första hand lokaliseras till sta-tionsnära läge. Simrishamnsbanan samt Lundalänken från Lund C till Brunnshög och Dalby är prioriterade infrastrukturprojekt. Lunds stad tillåts därför växa öst-erut kring Lundalänkens hållplatslägen. Öresundsvägen är ett område i västra delen av Lunds stad utpekat för om-vandling och förtätning. Området kan knyta samman västra Lund med Lund C och möjliggöra för centrala Lund att växa västerut med en tät blandad stadsbe-byggelse. Ett robust regionalt kollektivtrafi kstråk vidare mot Bjärred är en viktig del i utvecklingen av området. I samband med en utbyggnad till fyra spår på Södra stambanan byggs en ny station i sydvästra Lund. Stationen får ett centralt läge i regionen. Tillsammans med en uppgradering till spårväg mellan Lund och Staffanstorp förstärks möjlig-heten till stadsutveckling i sydvästra delen av Lunds stad.

En utvecklingsaxel österut

En viktig strategi i Lunds översiktsplan är att stärka utvecklingen av orterna i öst-ra kommundelarna utifrån de stationsnära lägena. Persontrafi k på Simrishamns-banan är avgörande för detta. Med goda kommunikationer och ett centralt läge i regionen ska Dalby utvecklas till en ort där man både bor, arbetar och utbildar sig. Även Södra Sandby och Veberöd ska stärkas.

19

Lomma kommun 2011

Persontågstrafi k på Lommabanan innebär tre nya stationslägen och är viktig för kommunens utveckling.

LommaLomma har ett centralt läge i en växande och tätbefolkad region. I Lomma kom-mun fi nns en närhet till vatten och öppna landskap, liksom till utbudet i Malmö och Lund. Kommunen förknippas med hög attraktivitet och har bland annat blivit utnämnd till årets boendekommun och årets skolkommun. Stränderna i kommunen liksom Alnarpsparken är populära besöksmål. I Alnarp fi nns Sveri-ges lantbruksuniversitet (SLU) som är en viktig nod för utbildning och forskning i regionen. För den fortsatta planeringen i Lomma handlar det i första hand om att fär-digställa de pågående utbyggnadsområdena. Huvudinriktningen i Lommas över-siktsplan antagen 2010 är annars att slå vakt om den nuvarande mark- och vat-tenanvändningen. Planen som gäller fram till 2030 är mycket restriktiv mot ny bebyggelse på landsbygden. Kommunen räknar med att växa med 4 000 invånare fram till 2030.

Lommas strategiska lägen

Södra delen av Lomma kommun med Lomma tätort och Alnarp ses vara inom MalmöLund - storstadsregionens kärna. Lomma tätort har utvecklats kraftigt senaste åren. Lomma centrum har förtä-tats och fått ett större utbud. Orten har vuxit mot vattnet, bland annat med ett nytt bibliotek. Industrimarken norr om hamnen har omvandlats till strandnära boende och fått en stadsmässighet med folkliv och restauranger. Lomma strand är ett populärt utfl yktsmål på sommaren med gäster från framförallt Lomma och Lund. När de pågående utbyggnadsområdena för Lomma står färdiga fi nns inga större planer på ytterligare expansion av orten. Lomma tätort tillåts växa fram till motorvägen, men inte längre åt öster. Alnarp med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har ett centralt läge i Malmö-Lund. I Alnarpsområdet möjliggörs en utbyggnad för universitetets behov och för verksamheter i anknytande branscher. Företagsetableringar bör ha en profi l som stärker Alnarps roll som ledande inom trädgård, landskapsarkitektur och jordbruk. Med en tågstation ökar den regionala tillgängligheten för Alnarps ar-bets- och studieplatser. Bland viktiga infrastruktursatsningar fi nns persontåg på Lommabanan och ett robust busstråk längs med kusten. Det skulle innebära stora förbättringar i möj-ligheten att åka kollektivt. Alnarp och Lomma planeras som stationer på Lom-mabanan. Kring stationsområdet i Lomma arbetar man för att det kan utvecklas ett resecentrum. På lång sikt fi nns en vision om lätt spårtrafi k längs med kusten mellan Malmö och Höganäs via Lomma - Bjärred - Löddeköpinge. Även spårtra-fi k mellan Lomma och Lund via Hjärup samt mellan Bjärred och Lund kan bli aktuellt på längre sikt. StaffanstorpLiksom Lomma har Staffanstorp en strategisk position mitt i den tätbefolkade sydvästra delen av Skåne. Malmö och Lund fi nns inom nära håll. Idag är Staf-fanstorp främst en boendekommun. Tre fjärdedelar av de förvärvsarbetande pendlar till en arbetsplats utanför kommunen, framförallt till Malmö och Lund.

20

Närheten till spårburen kollektivtrafi k styr hur tätorterna i Staffanstorps kommun växer.

Staffanstorps kommun 2009

Staffanstorps kommun 2009I framtidsplanen ges tätorterna Staffanstorp och Hjärup möjlighet att växa, både genom förtätning och genom ny bebyggelse på åkermarken.

Inte särskilt många pendlar till kommunen. Den aktuella översiktsplanen, framtidsplanen, som är antagen 2009 präglas av att bygga en identitet för kommunens positionering i regionen. I en Öresunds-region som växer planerar Staffanstorp att växa, fast med sina unika värden och med en identitet som ska kännas viktig i regionen. Med framtidsplanen vill Staffanstorp planera för 20 000 nya invånare de närmsta 30 åren. Trygghet är kommunens kännetecken och en viktig del i kommunens vision. Trygghet och engagemang bygger en Staffanstorpsanda som ska stärka Staffanstorp som en attraktiv och konkurrenskraftig kommun som lockar nya invånare och intressant näringsliv.

Staffanstorps strategiska lägen

I Staffanstorps översiktsplan är spårburen kollektivtrafi k den viktigaste faktorn som styr den framtida markanvändningen. Idag fi nns pågatågsstation i Hjärup på Södra stambanan mellan Malmö och Lund. Staffanstorp planerar för spårburen kollektivtrafi k från Staffanstorps tätort till Lund i form av en regional spårvagns-linje samt till Malmö genom en upprustning av Simrishamnsbanan. Stationsnära läge ska utnyttjas effektivt med bostäder, service och verksamheter i centrumbe-byggelse. En bit bort från station och hållplats fi nns varierande bostadsbebyg-gelse, fl erbostadshus, radhus och enbostadshus. Längre bort fi nns glesare villabe-byggelse. Den lilla stationsorten Hjärup utvecklas utifrån visionen ”Från hållplats till Håll-bar boplats”. Orten planeras växa, framförallt i väst och norr där det fi nns myck-et stationsnära oexploaterad mark. Med en fyrspårsutbyggnad av Södra stamba-nan möjliggörs tätare avgångar med tåg och en överdäckning av spåren innebär att orten kan knytas samman. Kring stationen ska det möjliggöras kommersiella verksamheter och stadsliv. I övrigt byggs bostäder, tätare närmare stationer och

21

Staffanstorps kommun 2009Efter 2038 kan tätorterna i Staffanstorps kom-mun växa ytterligare längs nya kollektivtrafi k-stråk.

Burlövs kommun 2014

Fyra huvustrukturer delar in markanvänd-ningen i Burlövs kommun. En sammanhängande stadsbebyggelse utvecklas i orterna med järnvägs-stationer.

glesare längre ifrån stationen. Staffanstorps tätort ska både byggas ut, omvandlas och förtätas. Staffanstorp rutnätscentrum kommer att utvidgas och utvecklas med bostäder och arbets-platser. Från dagens centrum kommer blandade centrummiljöer utvecklas kring den framtida stationen, i det omvandlade Sockerbruksområdet och vidare mot ett utbyggnadsområde i sydost. Tätorten växer också utåt med nya bostads- och verksamhetsområden. Odlingslandskapet utvecklas genom stråk och målpunkter för rekreation. Det pekas ut som ett viktigt offentligt rum för den växande stads- och tätortsbefolk-ningen med gårdsbutiker, kulturhistoriska kyrkor och utsikts- och rastplatser. Karaktärsområden i landskapet pekas ut där fl er landsbygdsnäringar uppmuntras. Efter 2038 ser Staffanstorp hur ytterligare spårvägsutbyggnader möjliggör nya stationsnära utbyggnadsområden. En spårvagnslinje från Malmö/Östervärn via Staffanstorp till Brunnshög skulle knyta ihop östra Malmö med östra Lund via Staffanstorp och skapa nya utbyggnadsmöjligheter i stråket. En spårvagn mellan Lund och Lomma via Hjärup kan möjliggöra för Hjärup att växa västerut mot Lomma.

BurlövBurlöv präglas av sitt läge vid infarten till Malmö. Fysiskt sett är centralorten Arlöv en del av storstaden Malmö. Arlöv är relativt tätbebyggt med en stor andel fl erbostadshus, arbetsområden och kommersiell service. Många pendlar in till Arlöv för att arbeta. Köpcentret Burlöv Center har varit en attraktiv handelsplats sedan 1970-talet för Arlövbor men även för många i grannkommunerna. Den nya översiktsplanen, Framtidsplan för Burlövs kommun, antogs våren 2014. Med planen vill Burlöv utnyttja sitt centrala läge i den expansiva Öresunds-regionen och ta ett regionalt ansvar i att ge plats för bostäder och arbetsplatser i stationsnära läge. I en tydligt avgränsad del av kommunen nära befi ntliga och framtida järnvägsstationer ser man hur antalet bostäder och arbetsplatser kan fördubblas jämfört med idag genom utbyggnad, omvandling och förtätning. Fram till 2030 ser man hur 7000 nya invånare kan tillkomma här. Detta avgrän-sade området omfattas av orterna Arlöv och Åkarp och ska utvecklas som stads-bebyggelse. Det innebär att Malmö, Arlöv och Åkarp byggs samman.

Burlövs strategiska lägen

En fyrspårsutbyggnad av Södra stambanan är avgörande för Burlövs framtids-planer. Detta möjliggör en utveckling kring stationerna Burlöv och Åkarp. Per-sontåg på Lommabanan innebär att en ny station i Arlöv kan komma till inom kommunens sammanhängande stadsbebyggelse. Med utbyggnaden av Södra stambanan planeras hållplats för Öresundstågen på Burlövs station vilket bland annat innebär direkttrafi k till Copenhagen Airport och Köpenhamn. I framtidsplanen vill Burlöv stärka detta stationsläge och ut-veckla ett Burlöv C som kommuncentrum och viktig nod i regionen. Med en tät stadsmiljö med citykänsla, bostäder och personalintensiva arbetsplatser vill man skapa en regional kärna norr om centrala Malmö motsvarande den roll som Hyl-lie har i söder. Burlöv C kan bli en bytesnod och en mötesplats för fl er än bara

22

kommuninvånare genom nya och omdragna busslinjer och en pendlarparkering. Närmast stationen ligger områden som ska förtätas och omvandlas. Nordost om stationen fi nns Kronetorpsområdet som är kommunens viktigaste utbyggnads-område. Arlövs centrum knyts till den nya stationen på Lommabanan och utvecklas som ett viktigt delcentrum i kommunen. Med närheten till Burlöv C innebär den nya stationen också att Burlöv Centrum kan försärkas i den riktningen. Den nära kopplingen mellan stationerna är mycket viktig för bebyggelseutvecklingen och ökar möjligheterna att förtäta och omvandla kring Burlöv C. Även Åkarp utvecklas som ett viktigt delcentrum knutet till stationen. Med en överdäckning av spåren kan orten knytas ihop och bullernivåer minskar. Runt stationen byggs det centrumverksamheter och tätare än i övriga samhället. Den stationsnära bebyggelsen kan sträcka sig in i Staffanstorps kommun. Åkarp ut-vecklas utifrån sin identitet som trädgårdsstad.

SlutsatserMalmöLund har utvecklats kraftigt under 2000-talet. Människor och företag sö-ker sig hit till en öppen och dynamisk storstadsregion. Detta har stärkts genom att Malmö Högskola vuxit fram och fortsätter att stärkas genom att ESS och Max IV nu etableras i Lund.

En fl erkärnig struktur i MalmöLund

MalmöLund utgörs av en fl erkärnig struktur med stadsmiljöer, orter och stadsde-lar som erbjuder en variation för människor att välja bostadsmiljö och för före-tag att lokalisera sig. Enligt kommunernas översiktsplaner ska alla dessa delar av MalmöLund fortsätta stärkas utifrån sin egen identitet, roll och funktion. Kollek-tivtrafi kens noder och stråk utgör en grund för städernas och orternas utveckling och för invånarnas möjligheter att nå regionens utbud av arbets- och studieplat-ser. I stationsnära läge stärks utbudet och möjligheter till möten. Ett ökat kollek-tivtrafi kresande stärker förutsättningarna för att nå de regionala miljömålen.

Regionala noder längs en pulsåder i regionen

I och med att Öresundsförbindelsen öppnade 2000 har integrationen stärkts med Köpenhamn och Copenhagen Airport. MalmöLunds strategiska läge i norra Europa har därmed stärkts. I och med Citytunnelns öppnande 2010 har Köpen-hamn, Copenhagen Airport, Malmö och Lund kopplats samman ännu tydligare. Tågtrafi ken mellan städerna kan ses som en ryggrad i regionen. I MalmöLund är det också i stationslägena Hyllie, Triangeln, Malmö C och Lunds C som regionala noder utvecklats senaste åren. Kunskapsstråket i Lund är redan idag också en viktig del i den regionala ryggraden.

23

Fortsatt investering i infrastruktur är avgörande

Fortsatta investeringar i infrastruktur krävs för att ta tillvara på den utvecklings-potential som fi nns i MalmöLund och i regionen samt för att det ska vara möj-ligt för regionens invånare att välja hållbara transportmedel. Fyra spår längs med Södra stambanan, spårväg på Lundalänken mellan Lund C och ESS samt en Öresundsmetro är alla viktiga investeringar för att koppla ihop de viktiga regio-nala noderna och stärka utvecklingen i hela regionen. Andra spårvägssatsningar och järnvägssatsningar är avgörande för att skapa en långsiktigt hållbar fl erkärnig struktur i regionen med hög livskvalitet och minskad miljöpåverkan. Genom pro-jektet SPIS - Spårvagnar i Skåne samarbetar Malmö stad, Lunds kommun, Helsing-borgs stad och Region Skåne med att utveckla framtidens spårväg i Skåne.

Hållbar energiförsörjning

En effektiv samhällsstruktur är avgörande för att minska behovet av energi. Den energi som ändå krävs för transport, industri och uppvärmning av bostäder ska komma från förnybara källor. I sina översiktsplaner uttrycker både Malmö och Lund en ambition att det ska fi nnas goda förutsättningar för produktion av för-nybar energi, framförallt vindkraft. Det ska även ges goda förutsättningar för att öka biogasproduktionen. Det är även viktigt att ta tillvara på spillvärme för att bland annat föra ut i fjärrvärmenätet. Energisystemet kan ses med ett helhetsper-spektiv där de olika systemen används rätt och samordnas för synergieffekter.

Hushållning med jordbruksmarken

Jordbruksmarken i MalmöLund tillhör den allra bördigaste. En exploatering av jordbruksmark bör vara väl avvägd. Samtidigt fi nns ett stort tillväxttryck i Mal-möLund och denna tillväxt är viktig för hela regionens utveckling. Vid en ge-nomgång av översiktsplanerna har de fem kommunerna tillsammans ambitioner att växa, eller planberedskap för att växa, med cirka 160 000 nya invånare under en 20-årsperiod. En tydlig strategi i Malmös förslag på ny översiktsplan är att växa inåt genom förtätning och omvandling i befi ntlig bebyggelse. Men en viss del av tillväxten i Malmö kommer ändå att ske på jordbruksmarken. I Lomma pekar man knappt ut några nya utbyggnadsområden på jordbruksmark. I Lund, Staffanstorp och Burlöv planerar man för att växa genom förtätning och om-vandling samt utbyggnad på jordbruksmark, men med kollektivtrafi kens noder som stomme.

24

En ryggrad med regionala noder växer fram

SPÅRVÄG LUND C - ESS

MASTERPLAN LUND C

MAX IV/ESS

KUNSKAPSSTRÅKET

BRUNNSHÖG

4-SPÅR SÖDRA STAMBANAN

BURLÖV C

UTBYGGNAD KRONETORP

VÄSTRA HAMNEN

CITYTUNNELN

HYLLIE

MEDEON

JÄRNVÄGSSTATION

FÖR ÖRESUNDSTÅG

UTPEKADE STRATEGISKA

OMVANDLINGS- OCH

UTBYGGNADSOMRÅDEN

SPÅRVÄGHUVUD-

JÄRNVÄGSSTRÅK

Bilden av en ryggrad med regionala noder från Brunnshög i norr till Hyllie i söder stärks genom ett fl ertal större aktuella stadsbyggnads- och infrastrukturprojekt.

25

En grundläggande rollfördelningI MalmöLund utvecklas en variation av miljöer alla med sin unika identitet, ka-raktär och roll. Att människor kan välja de boende- och livsmiljöer som passar dem är styrkan i en fl erkärnig struktur. Samtidigt framträder vissa grundläggande roller i MalmöLund där vissa noder är starkare än andra och innehåller regionens gemensamma funktioner och mötesplatser medan vissa ”noder” utvecklas i för-sta hand som kompletterande boendemiljöer. Genom en scenariostudie undersöks hur en sådan rollfördelning kan se ut med sikte på år 2030. Oberoende kommungränser, var fi nns de bästa möjlighe-terna för regionala noder att utvecklas och vilka delar av storstadsområdet stärks bäst som kompletterande boende och levnadsmiljöer? Scenarierna är ett sätt att undersöka hur MalmöLund-visionen och de fyra strategierna kan omsättas i en fysisk struktur. Scenario 1 tar utgångspunkt i Malmö och Lund som två åtskilda städer och ett mellanliggande omland som kompletterar städernas utbud som boendeorter. Scenario 2 bygger vidare på utvecklingen av noder längs en ryggrad som illustreras i bilden på föregående sida. Scenario 3 utmanar även bilden av ryggraden och förordrar nätverket som bärande struktur. De olika scenarierna innebär konsekvenser för bland annat markanvänd-ningen, samverkan mellan kommunerna, infrastruktursatsningar och hur tillväxt sprids i hela regionen.

Utspridning är inte ett alternativEn hållbar, effektiv och tät struktur för bebyggelsen i MalmöLund är en utgångs-punkt för samtliga scenarier. I grunden handlar inte scenarierna om att växa till ytan i olika riktningar. Studiens utgångspunkt är de utbyggnadsstrategier som fi nns i kommunernas översiktsplaner. Dessa återfi nns både i scenario 1 och i scenario 2. Scenarierna visar på olika täthet i strukturer inom samma yta. Detta genom att olika många lägen i MalmöLund utvecklas som täta regionala noder. I scenario 1 utgörs de regionala noderna av de regionala noderna som håller på att växa fram i Malmö och Lund idag medan övriga MalmöLund utgör komplette-rande miljöer för invånare och verksamheter som önskar andra kvaliteter än vad de regionala noderna erbjuder. I scenario 2 utvecklas regionala noder längs med hela ryggraden i regionen, det vill säga även i stråket mellan Malmö och Lund. Det möjliggör ett tätare utnyttjande av marken i dessa lägen. I scenario 3 utgör samtliga tänkbara stationsnära lägen i storstadsområdet noder där regionala no-der ska utvecklas. Det innebär det allra mest täta utnyttjandet av marken i Mal-möLund.

Unika orter med mellanrumAtt Malmö och Lund som storstadsområde helt växer samman är inget som lyfts i scenariestudien. Orter med olika identitet och karaktär samt mellanrum med plats för odling och rekreation är en förutsättning för samtliga scenarier för 2030. Men en kraftig utveckling ställer krav på exploateringsmöjligheter. Om det i så fall krävs att ytterligare jordbruksmark tas i anspråk i ett längre perspektiv, kan de olika scenarierna peka på hur det kan göras bäst, för en attraktiv och håll-bar utveckling av hela storstadsområdet.

MalmöLund 2030 - en scenariostudie

26

Två tillväxtmotor längs en ryggrad Scenario 1 tar utgångspunkt i en bild av Malmö och Lund som två städer, väl sammankopplade med varandra och där orter i övriga MalmöLund-området utgör kompletterande boendemiljöer. 2030 har de två tillväxtmotorerna Malmö och Lund stärkts. Miljöerna kring citytunnelstationerna Hyllie, Triangeln och Malmö C bildar ett antal sammanhängande noder. I Lund utgör Kunskapsstråket från stadskärnan till Brunnshög ett sammanhängande stråk av regionala noder. Ett stråk från Hyllie i söder till Brunnshög i norr utgör en ryggrad i MalmöLund. I och med spårvägssystemen i städerna har det skapats attraktiva och tillgängliga noder även en bit från de viktiga järnvägsstationerna vilket gjort att tillväxtmo-torerna har getts goda möjligheter att utvecklas. 2030 har det i områden som Hyllie, Västra Hamnen, Nyhamnen och Brunnshög vuxit fram täta miljöer med en blandning av bostäder, företag, utbildnings- och forskarmiljöer och kultur-verksamheter. 4-spårsutbyggnaden av Södra stambanan har gjort att kärnorna integrerats än mer. Under arbete är både en metrotunnel till Köpenhamn och höghastighetståg som angör Malmö C och Lund C. Det stärker de regionala no-dernas koppling till omvärlden ytterligare. Utanför de regionala noderna är Burlöv ett viktigare kommuncentrum med direkttåg till Köpenhamn. Flera av de övriga orterna har vuxit, exempelvis Hjä-rup och Staffanstorp. De har vuxit framförallt som bostadsorter enligt översikts-planerna. I Malmö har ny bebyggelse vuxit på mark innanför yttre ringvägen samt inne i den befi ntliga staden. I Lund har det bland annat utvecklats nya bo-endemiljöer i östra delarna av staden. Med utbyggnaden av järnväg och spårväg har orter och stadsdelar i MalmöLund fått en bättre koppling till de regionala kärnorna. Allt fl er MalmöLund-bor åker kollektivtrafi k till jobb och skola.

Konsekvenser av den fåkärniga strukturenEn fåkärnig struktur innebär stort fokus på dagens mest attraktiva lägen. Med de regionala nodernas mycket goda tillgänglighet kan MalmöLund få en stark ställ-ning internationellt vilket kan gynna regionens utveckling i stort. En brist är att det kan komma att saknas mark i attraktiva lägen i noderna, framförallt för större anläggningar som kan vara viktiga för en stark utveckling. Dessa anläggningar hänvisas till lägen i andra delar av regionen. På detta sätt stöds en utveckling i exempelvis Helsingborg och Hässleholm/Kristianstad. Kopplingen mellan dessa delar av regionen prioriteras. Med ett fåtal noder i MalmöLund blir dessa viktiga mötesplatser då alla i regi-onen samlas här. Men det fi nns en risk att det med en stark utveckling inte ryms ett brett utbud i noderna. Med en minskad mångfald försvagas nodernas roller som gränsöverskridande mötesplatser vilket påverkar integrationen i MalmöLund negativt. En mångfald i de regionala noderna blir viktigt att säkerställa. Med en fåkärnig struktur i MalmöLund bibehålls en uppdelad rollfördelning även mellan kommunerna. Malmö och Lund driver utvecklingen och där växer de regionala noderna. De övriga kommunerna utvecklas som komplement till Malmö och Lund och framförallt som attraktiva boendemiljöer. Det innebär att kommunerna kan fortsätta fördjupa sina visioner och strategier men att in-citamenten för att omhänderta gemensamma frågor är mindre jämfört med en

Utvecklingsscenario 1 - satsa vidare på den fåkärniga ryggraden

27

I scenario 1 utgör de regionala noderna i städerna Malmö och Lund bilden av två tillväxtmotorer. Noderna är väl sammankopplade och har likaså goda kopplingar till omvärlden. övriga MalmöLund utgörs av kompletterande boende- och levnadsmiljöer som är väl integrerade med noderna.

rollfördelning och struktur som kräver högre samordning. Det gäller exempelvis utvecklingen av gränszoner liksom prioritering av infrastrukturprojekt. En uppdelad rollfördelning innebär också ett svagare incitament för att kom-munerna tillsammans säkerställer den mest effektiva strukturen. Den fåkärniga strukturen kan erbjuda goda och varierade livsmiljöer men det gäller att varje kommun arbetar med att koncentrera utvecklingen kring kollektivtrafi kens noder för att minska behovet av bilresande och för att hushålla med den högklassiga jordbruksmarken.

De regionala noderna har en hög internationell

tillgänglighet

Med ett fåtal noder möjliggörs möten mellan

hela regionens invånare

Med den infrastruktur som �nns och planeras får

boendemiljöer en god koppling till noderna

Brist på mark för större anläggningar i noderna

ger begränsade utvecklingsmöjligheter

Risk att en stark utveckling gör att noderna inte

rymmer ett brett utbud

Risk att en uppdelad rollfördelning och få noder

leder till en utspridd struktur

28

Utvecklingsscenario 2 - utveckla en fl er-kärnig ryggrad

Stråket Brunnshög-Hyllie som en sammanvävd tillväxtmotorScenario 2 tar utgångspunkt i potentialen med det stora regionala och interna-tionella fl ödet längs ryggraden i MalmöLund. Hela stråket från Hyllie i söder till Brunnshög i norr har utvecklas till att innehålla ett koppel av regionala noder i MalmöLund. 2030 har detta börjat få sin tydliga form. I alla lägen i stråket växer det fram täta miljöer med en blandning av bostäder, företag, utbildnings- och forskarmiljöer och kulturverksamheter. Vissa områden är fullt utbyggda medan andra precis har börjat byggas. En hög samordning mellan kommunerna kring etableringar har utvecklats. 2030 fi nns det fortfarande defi nierade gränser mellan de olika orterna även om mellanrummen har minskat. Den stora förändringen ligger i rollfördel-ningen mellan orterna. Verksamheter och aktiviteter som tidigare bara förvänta-des fi nnas inne i Malmö respektive Lund fi nns nu längs hela ryggraden, och nu närmre fl er invånare i MalmöLund. Ett fl ertal infrastruktursatsningar har gemensamt prioriterats för att stärka tillgängligheten i stråket. Stambanan har fyra spår hela vägen mellan Malmö och Lund. Lund sydvästra har kommit till som en ny station och i östra Malmö är en till på väg. Täta turer har gett samtliga stationslägen i stråket en hög tillgäng-lighet i regionen. Flera nya spårvagnslinjer i MalmöLund kopplar inte bara ihop boendemiljöer med de regionala noderna, de binder också samman de regionala noderna i stråket. Övriga delar av MalmöLund har stärkts som kompletterande boende- och livsmiljöer med tillgång till spårburen kollektivtrafi k som grund. Med fl er regio-nala noder har det skapats en närhet mellan delarna i MalmöLund och gränszo-ner har omhändertagits.

Konsekvenser av den fl erkärniga ryggraden

Principen med den fl erkärniga ryggraden innebär att fl er lägen pekas ut som regionala noder i MalmöLund. Det innebär att det fi nns en högre kapacitet för etableringar som är viktiga för utveckling och tillväxt i regionen. Det innebär att MalmöLund stärks i sin utveckling som den starkaste tillväxtmotorn i Skåne samtidigt som det ger synergier för hela regionen. Ryggraden behålls som tydlig och navigerbar struktur i regionen. Täta blan-dade urbana miljöer i alla lägen längs stråken kräver dock en ändrad syn på markanvändning och orters roller. Det kräver också en större mellankommunal samverkan kring exempelvis etableringar samt gemensam översiktsplanering i gränszonerna. Den fl erkärniga strukturen kan också kräva fl er tvärkopplingar då alla rörelser inte längre bara går till de noderna i Malmö respektive Lund. Med fl er regionalt viktiga noder får fl er invånare närmre till det regionala utbudet, dels genom att en större andel av invånarna bor i noderna och dels ge-nom att avstånden till noderna är kortare för fl er. Fler noder ger också utrymme för en större mångfald inom näringsliv, forskning och kultur. Det krävs dock att noderna har både ett brett och ett unikt regionalt utbud så att de fungerar som regionens gemensamma mötesplatser. Då kan den fl erkärniga ryggraden stödja integration och möten i MalmöLund.

29

I scenario 2 utvidgas MalmöLund som tillväxtmotor i de mest tillgängliga lägena längs med huvudstråket genom regionen. Här utvecklas regionala noder. Vid sidan av stråket stärks delar av MalmöLund som kompletterande boende- och livsmiljöer.

Genom att skapa en högre täthet och närhet innebär den fl erkärniga ryggraden förutsättningar för att minska energiåtgång, utsläpp och hushålla med jordbruks-marken.

Att be�ntlig ortskaraktär och planering för delar av

stråket utmanas kräver nytänkande och samordning

Färre småskaliga boendemiljöer erbjuds i regionens

mest tillgängliga lägen

Fler noder kräver �er kopplingar till övriga

MalmöLund för en god och likvärdig tillgänglighet

Goda utvecklingsmöjligheter i tillgängliga och

attraktiva lägen. Ryggraden behålls som tydlig struktur

Fler invånare, företag och kulturverksamheter kan

ges plats i regionala noder

Närhet och täthet skapar goda livsmiljöer, sparar

resurser och hushåller med jordbruksmark

30

Utvecklingsscenario 3 - utveckla ett fl er-kärnigt nätverk

Scenario 3 tar utgångspunkt i hela MalmöLund-områdets centrala läge i regionen och närheten som fi nns inom MalmöLund. MalmöLund som tillväxtmotor utgör ett välintegerat sammanhängande nätverk. Det innebär att i MalmöLund 2030 är de regionala funktionerna fördelade i ett nätverk. Hyllie och Brunnshög är viktiga noder i söder och norr. Lomma och Staffanstorp har tidigare varit två orter som vuxit som komplement till de regionala noderna. Nu växer de som städer och utgör allt mer viktiga regionala noder i ett västligt och ett östligt stråk genom Mal-möLund. MalmöLund utgörs av fl er stråk med internationella och regionala fl öden. Ett omfattande arbete med ett transportsystem som knyter samman MalmöLund har pågått. Det har skapat en stor beredskap för större anläggningar viktiga för regio-nens utveckling. Det mesta av marken i MalmöLund är reserverad för tät blandad stadsmiljö och viktiga anläggningar. Det innebär att glesare bostadsbebyggelse hänvisas till andra delar av regionen. Inom Malmö har det utvecklats fl er noder av regional betydelse. I och med det-ta knyter MalmöLund till sig en mycket stor del av den befolkningstillväxt och de företagsetableringar som äger rum i regionen. Den struktur som möjliggör detta är dubbla stråk genom Malmö för Öresundstågen mot Köpenhamn, dels genom Citytunneln och dels långs Kontinentalbanan. Även Lund utvecklar nya regionala noder längs de olika stråk som binder samman MalmöLund. Bakom inriktningen av MalmöLund som ett fl erkärnigt nätverk står en djupt förankrad gemensam vision kommunerna emellan. Det är en struktur för en ut-veckling där MalmöLund ska kunna knyta till sig en mängd internationellt, natio-nellt och regionalt viktiga funktioner. Tillsammans med Köpenhamn har Malmö-Lund kapacitet att utvecklas till en stark metropol globalt.

Konsekvenser av det fl erkärniga nätverketScenariot har potential att möjliggöra den största utbyggnadskapaciteten för Mal-möLund då täta urbana miljöer växer fram på många håll i storstadsområdet. Det kräver dock stora investeringar i ett fl ertal infrastrukturstråk som måste hålla en mycket hög klass. En stark utveckling i MalmöLund kan också ske på bekostnad av utveckling i andra delar av Skåne. Scenariot kräver en stark gemensam vision och en stor förändring av dagens syn på markanvändning. Risken är annars att scenariot faller tillbaka till scenario 1 där stråk vid sidan av ryggraden och lägen utanför dagens noder ges en mer kompletterande karaktär. Med ett regionalt utbud i en mängd delar av MalmöLund ökar förutsättningar-na för en djupare integration i hela storstadsområdet. Det ställer dock höga krav på samverkan kring infrastruktur och lokalisering för att utvecklingen ska vara positiv och regionen ska hänga ihop. Scenariot innebär en hög livskvalitet där de allra fl esta i MamöLund har en mycket god tillgång till det regionala utbudet. Men det innebär också att de fl esta invånare behöver trivas i tätare och mer urbana miljöer. För de som önskar ett nybyggt markboende så erbjuds detta i princip inte i MalmöLund 2030. Den täta och nära strukturen stödjer istället ett hållbart resande och innebär ett mycket ef-fektivt utnyttjande av jordbruksmarken.

31

I scenario 3 utgör hela MalmöLund en tillväxtmotor i ett nätverk. Fler stråk har mer varierade regionala och internationella fl öden. Kompletterande boende- och livsmiljöer utvecklas i första hand i andra delar av regionen, utanför MalmöLund.

Stor utbyggnadskapacitet i �er noder och

längs �er stråk

Ett regionalt utbud i �er delar möjliggör en djupare

integration inom hela MalmöLund

Närhet och täthet skapar goda livsmiljöer, sparar

resurser och hushåller med jordbruksmark

Utveckling i MalmöLund kan komma att ske på

bekostnad av andra delar av Skåne

Höga krav på infrastruktursatsningar och lokaliserings-

samverkan för att möten ska ske i alla noder

Nytt markboende hänvisas i princip helt till delar

av regionen utanför MalmöLund

32

Bedömning utifrån visionen och de fyra strategiernaFör att bedöma scenarierna är utgångspunkten hur de bäst svarar mot Malmö-Lund-visionen och hur de bäst stärker MalmöLund utifrån de fyra delarna i visionen och de fyra strategierna som är i fokus för Strukturbild MalmöLund. Tillväxttakten av nya invånare och arbetsplatser har betydelse för vilket scenario som är lämpligt.

Att stärka MalmöLund som utvecklingsmotorRyggraden är den starkaste strukturen genom MalmöLund och med ett 20-års-perspektiv stärks denna bild ytterligare genom en 4-spårsutbyggnad av Södra stambanan. De regionala noderna i Malmö och Lund kommer troligtvis fortsätta att utvecklas kraftigt men med en stark tillväxt kan markbrist uppstå i slutet av perioden. Scenario 2 erbjuder då ytterligare utvecklingsnoder med hög tillgäng-lighet. Vid en fortsatt tillväxt av bostäder och arbetsplatser innebär scenario 2 en resurseffektivare och tätare struktur än scenario 1 vilket gynnar en hållbar utveckling. MalmöLund som ett nätverk innebär den mest täta och resursef-fektiva strukturen men är däremot svårare att etablera med ett 20-årsperspektiv. Med den innebörd som ges regionala noder så krävs en orimlig tillväxttakt för att skapa tillräckligt täta och attraktiva miljöer och tillräckligt starka och attraktiva kopplingar. Scenario 2 bedöms vara det scenario som stärker MalmöLund bäst som ut-vecklingsmotor då den erbjuder nya utvecklingsnoder och skapar tillväxt utifrån en tät och resurseffektiv struktur.

Att stärka MalmöLund som mötesplats och innovationsmiljöMed ett fåtal noder har varje nod en stark attraktionskraft i regionen med goda möjligheter för gränsöverskridande möten. Starka innovationsmiljöer har god koppling till varandra. Med ett fortsatt tillväxttryck i regionen kan däremot ett få-tal starka noder innebära höga priser på bostäder och lokaler. Boende och verk-samma som är viktiga för en innovativ samhällsutveckling, exempelvis studenter och kreativa entreprenörer, kan ha svårt att få plats i eller nära noderna. Med en fl erkärnig ryggrad ökar antalet noder och variation av miljöer. Det kan skapa plats för fl er typer av boende- och verksamhetsmiljöer och möten. Kopplingen mellan miljöerna i ryggraden är god. En viktig utmaning för scenario 2 och 3 är att noderna utvecklar ett unikt regionalt innehåll. Den utmaningen är särskilt stor för scenario 3. Men med scenario 3 fi nns den största potentialen att skapa möten och integration i hela MalmöLund. Att utveckla ett så stort antal noder med regional attraktionskraft är dock svårgenomfört i MalmöLund i ett 20-årsperspetiv utan ett extremt stark tillväxttakt. Scenario 2 bedöms vara det scenario som stärker MalmöLund bäst som mö-tesplats och innovationsmiljö. Om konkurrensen riskerar bli för hög i de befi ntli-ga noderna innebär scenario 2 att en bredd inom näringsliv, forskning och kultur kan fortsätta attraheras och ges plats i tillgängliga regionala noder.

Bedömning och rekommendation

33

NO

RD

EN

SUS Malmö

Områdesprogram Lindängen m.#.

SUS Lund

CARLSBERG

SYDHAVN

NYHAMNEN

NORRA SORGENFRI

Cityringen

Cleantech City

VÄSTRA HAMNEN

HYLLIE

Citytunneln

Cityringen

Bättre bussförbindelser

Spårvägar

NORRA HAMNENVALBY

NORDHAVN

GEMENSAMMA PROJEKT

Kryssningsterminal

Cykelvägar

Cykelvägar

RigshospitaletNØRRE CAMPUS

Partnerskap för Tingbjerg

Bynet 18

IT Uni.

DTU

CBS KAA

KU

ESS

Främjande av vindkraft

Sustainable Business Hub

MAH

Systemexport av cleantech-lösningar

Etablering av infrastruktur för el- och vätgasbilar

Etablering av infrastuktur för el- och vätgasbilar

Copenhagen Connected

Bättre förbindelser över Öresund

Energi Öresund - Interreg-ansökan

Företagsanalys av tillväxtbran-scher och lokaliseringsbehov

Öresund Business Match

Bispebjerg Sjukhus

Bokaler i Rosengård

Solar City

LU

LTH

World Village of Women Sports

Stapelbäddsparken

MEDEON

MAXLAB IV

FN-byn

SLU Alnarp

EUR

OPA

ØRESTAD

FLYGPLATS

BÄTTRE FÖRBINDELSER ÖVER ÖRESUND

VÄRLDEN

SUS LundLTH

MAX IV

ESS

SUPERCYKELVÄG4-SPÅR

STAMBANAN

KUNSKAPSSTRÅKET

ÖRESUNDSVÄGEN

BRUNNSHÖG

Busskörfält E22

SUS Malmö


Clean Tech City

Solar City

Pendlarparkering

SLU Alnarp

KRONETORP

NORRA HAMNEN


HYLLIE

MEDEON

NORDEN

LU

Malmömässan

Pendlarparkering

Malmö Arena

Spårvagn Malmö

Spårvagn Lund C-ESS

IDEON


Medicon Village

HJÄRUP

ÅKARP

LUND SV

ÖSTRA HAMNEN

LUND SLUND S

ityityityityityityityityityityityityityityityityityityityity

ENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENENEN

I den fl erkärniga ryggraden utvecklas fl er regionala noder i MalmöLund som integreras i en större regional struktur med Köpenhamn. Tillsammans kopplar regionens noder till andra storstadsregioner internationellt. Illustrationen är en utveckling av en illustration framtagen inom Köpenhamn-Malmö-samarbetet.

Att stärka MalmöLund som boende- och livsmiljöEn fåkärnig ryggrad ger en tydlig rollfördelning i regionen och en hög koncen-tration av utbudet till ett fåtal noder. Den uppdelade rollen kan dock försvåra en utveckling av gränszonerna. Med den fl erkärniga ryggraden fi nns ett utrymme för fl er och mer varierande noder, samtidigt möjliggörs för kompletterande bo-endemiljöer att utvecklas. Scenario 2 är gynnsamt för att utveckla gränszonerna och skapa närhet för människor att röra sig mellan regionala noder, orter och stadsdelar. Noderna i kopplet binds samman i ett nord-sydligt stråk. Orter och stadsdelar på båda sidor av ryggraden kan få nära kopplingar till någon av no-derna. Scenario 3 är särskilt gynnsamt för att utveckla gränszonerna och skapa närhet. Däremot erbjuder inte scenario 3 samma variation av boendemiljöer då samtliga delar av MalmöLund ska utvecklas med hög täthet. Scenario 2 bedöms vara det scenario som stärker MalmöLund bäst som boen-de- och livsmiljö genom att erbjuda en variation av boende- och livsmiljöer och samtidigt stärka en nära och tät struktur.

Förslag: satsa på scenario 2Scenario 2, den fl erkärniga ryggraden, föreslås som grund för det vidare arbetet med Strukturbild MalmöLund. Scenariot anses vara det som stärker MalmöLund bäst efter en bedömning utifrån MalmöLund-visionen och de fyra strategierna. Den fl erkärniga ryggraden svarar även bäst mot en fortsatt stark tillväxt i re-gionen. Scenario 2 ger MalmöLund nya utvecklingsnoder i regionalt tillgängliga lägen, stärker en nära och tät struktur och erbjuder en variation av boende- och livsmiljöer.

34

Stärk och utveckla regionala noderEtt stråk från Hyllie i söder till Brunnshög i norr utgör en ryggrad i MalmöLund med ett regionalt och internationellt fl öde av människor och idéer. 2030 har detta börjat få sin tydliga form. I kollektivtrafi knära lägen i stråket mellan Hyllie och Brunnshög växer det fram täta miljöer med en blandning av bostäder, företag, utbildnings- och forskarmiljöer och kulturverksamheter. Varje regional nod utvecklar sin unika roll och tillsammans stär-ker noderna varandra och skapar en mångfald av boendeformer, näringsliv, forskning, utbildning och kultur i dynamiska stadsmiljöer. Den fl erkärniga ryggraden innebär ett högt utnyttjande av stationsnära läge och ett ef-fektivt utnyttjande av jordbruksmarken för att möjliggöra landskapsslätt, rekreationsstråk och odlingsmark mellan orterna. Oexploaterad mark i strategiska lägen har sparats för att också kunna vara en resurs för viktiga satsningar i framtiden. Då fl er kommuner är med och axlar rollen att utveckla regionala noder och ge plats för regionala anläggningar har en hög samordning mellan kommunerna kring strategisk utbyggnad utvecklats.

Utveckla de starka omvärldskopplingarnaRyggraden är den starkaste och tydligaste strukturen i MalmöLund. Med de regionala noderna som entréer till omvärlden integreras MalmöLund och omlandet i en större regional struktur med Köpenhamn och andra storstadsområden. Malmö C och Lund C är noder i ett höghastighetstågnät. En Öresundsmetro som ansluter till ryggraden vid Malmö C fördjupar integrationen med Köpenhamn. En utbyggnad av Södra stamba-nan till fyra spår och spårväg Lund C-ESS har stärkt de regionala nodernas koppling till omvärlden och integrerat de regionala noderna med varandra. Högklassig busstrafi k och spårvägssatsningar, bland annt i Malmö, som integrerar noderna i stråket har kommit till.

Utveckla det sammanhängande storstadsområdetUtanför stråket med regionala noder fi nns en mosaik av varierande miljöer som passar människor med olika behov. Här fi nns plats för verksamheter som inte behöver vara i de regionala noderna men som kan ha betydelse både lokalt och regionalt. Här fi nns även kultur och rekreation som intresserar invånare från andra delar av regionen. Kollektivtra-fi k med hög turtäthet integrerar storstadsområdet. Täthet och närhet skapar hög livskvalitet och stödjer en hållbar utveckling. Täta och blandade stadsmiljöer utvecklas. En koncentrerad stadsbyggnad i hela MalmöLund gör att värdefull jordbruksmark bevaras. Gränszoner och mellanrum i MalmöLund tas om hand för rekreationsområden och gång- och cykelstråk som binder samman noder, orter och stadsdelar. Stärk kopplingen till övriga orter i MalmöLundregionen och SkåneInvånare i hela MalmöLundregionen och i övriga Skåne har del av hela utbudet av stu-dieplatser, arbete, kultur och rekreation i MalmöLund. MalmöLundregionens fl erkärniga ortssystem kopplar till koncentrationen av arbetsplatser och regionala funktioner i no-derna längs ryggraden med utgångspunkt i spårburen kollektivtrafi k. Vissa av dessa stråk binder också samman de regionala noderna, till exempel spårvägen mellan Skanör/Fal-sterbo och Malmö som binder samman ryggraden inom Malmö. För många har bilen har en viktig roll för tillgängligheten. Bilismen behöver utvecklas hållbart samtidigt som fl er ska kunna utnyttja kollektivtrafi k, cykel och gång i sin vardag.

Vision 2030 - Den fl erkärniga ryggraden

EUROPA

KÖPENHAMN

Öresundsmetro

VÄRLDEN

Sustainable Busine

35

SUS LundLTH

MAX IV

ESS

Supercykelväg4-spår

Stambanan

KUNSKAPSSTRÅKET

ÖRESUNDSVÄGEN

BRUNNSHÖG

Regionbuss E22

SUS Malmö


Clean Tech City

Solar City

Pendlarparkering

SLU Alnarp

KRONETORP


HYLLIE

MEDEON

NORDEN

LU

MalmömässanPendlarparkering

Malmö Arena

Spårväg Malmö

Spårväg Lund C-ESS

IDEON


Medicon Village

HJÄRUP

ÅKARP

Regional spårväg

LUND SYDVÄSTRA

ÖSTRA HAMNEN

Regionala noder

Strategiskastadsutvecklingsområden

Tänkbara strategiskastadsutvecklingsområden

Stationsnära hållbaraboende- och livsmiljöer

Be%ntlig spårburenkollektivtra%k

Framtida spårburenkollektivtra%k

36

Utvecklingsstrategier utifrån den fl erkär-niga ryggraden

Ryggraden en långsiktig utbyggnadsstrategi Från Hyllie i söder till Brunnshög i norr planeras idag för bostäder och arbetsplat-ser för cirka 70 000 nya invånare i de stationsnära utbyggnads- och omvandlings-områdena. I illustrationen till höger pekas två tänkbara omvandlings- och utbygg-nadsområden ut i strategiska lägen. Det är Östra Hamnen i Malmö och sydvästra Lund. Genom att exploatera dessa samt samtliga de redan utpekade strategiska områden i samma nivå som de som idag växer fram som regionala noder, till ex-empel Hyllie och Västra Hamnen, skulle bostäder och arbetsplatser för 130 000 nya invånare rymmas i den fl erkärniga ryggraden. Den fl erkärniga ryggraden visar på vilka delar av MalmöLund som bör präglas av täta strukturer som stödjer möten, innovation och en hållbar utveckling. Inrikt-ningen mot en tätare struktur i stråket med den höga kapaciteten för fl er bostäder och arbetsplatser visar då även var beredskap fi nns för de strategiskt viktigaste utbyggnadssatsningarna i regionen även efter 2030.

Investering i spårburen kollektivtrafi k avgörandeEn grundläggande förutsättning för en hållbar tillväxt i MalmöLund och utveck-ling i regionen är att investeringar görs i infrastruktur och särskilt de som utveck-lar den spårburna kollektivtrafi ken. I ett MalmöLund som stärks utifrån principen om den fl erkärniga ryggraden har de olika spårburna kollektivtrafi ksatsningarna olika uppgifter. Satsningar på Copenhagen Airport, Öresundsmetro, Fehmarn Bält-förbindelse och höghastighetståg har betydelse för att utveckla MalmöLunds koppling till omvärlden. Satsningar på att utveckla stråket Hyllie-Brunnshög är fyrspårsutbyggnad av Södra stambanan från Arlöv till Lund samt spårväg Lund C – ESS. Satsningar på järnväg, spårväg och högklassig busstrafi k integrerar kopplet av noder samt kopplar övriga delar av MalmöLund-området och regionen med de regionala noderna. Det gäller stadslinjerna Västra Hamnen – Rosengård och Väs-tra Hamnen – Lindängen i Malmö, förlängd Öresundsmetro, liksom regionala stråk som Malmö – Skanör/Falsterbo, Lund – Lomma via Hjärup, Simrishamns-banan, Lommabanan, Lund – Staffanstorp, Lund – Dalby och Lund – Bjärred. För en hållbar utveckling behöver en större del av godstransporter fl ytta över till järnvägen. För att frigöra kapacitet för persontrafi k på järnvägen och förbättra förutsättningarna för stationsnära förtätning kan alternativa stråk för godstrafi k behövas.

Infrastrukturprioriteringar i MalmöLundregionen

Infrastruktursatsningarna som lyfts här är fl era av de önskemål om spårburen kollektivtrafi k som fi nns i kommunerna och som beskrivs utifrån vilken roll de har för att utveckla den fl erkärniga ryggraden i MalmöLund. När Trafi kverket hösten 2013 presenterade ett förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 yttrande sig MalmöLundregionen gemensamt om prioriterade in-vesteringar i regionen. Projekt som MalmöLundregionen önskade inarbetade i planen var fyra spår Lund-Hässleholm, åtgärder på Kontinentalbanan, Lom-mabanan, Marieholmsbanan, Trelleborgsbanan, Skånebanan för att hantera

37

SPÅRVÄG LUND C - ESS

MASTERPLAN LUND C

MAX IV/ESS

KUNSKAPSSTRÅKET

BRUNNSHÖG

4-SPÅR SÖDRA STAMBANAN

BURLÖV C

UTBYGGNAD KRONETORP

VÄSTRA HAMNEN

CITYTUNNELN

HYLLIE

MEDEON

OMVANDLING/UTBYGGNAD

SYDVÄSTRA LUND

UTBYGGNAD HJÄRUP

FÖRTÄTNING/UTGYGGNAD

ÅKARP/ALNARP

OMVANDLING BURLÖV

NY STATION OCH OMVANDLING

ÖSTRA HAMNEN/KIRSEBERG

SPÅRVÄG MALMÖ

FÖRTÄTNING PILDAMMSVÄGEN

REGIONAL SPÅRVÄG

SKANÖR/FALSTERBO

REGIONAL SPÅRVÄG

BEFINTLIG

JÄRNVÄGSSTATION

TÄNKBART LÄGE FÖR

JÄRNVÄGSSTATION

UTPEKADE STRATEGISKA

OMVANDLINGS- OCH

UTBYGGNADSOMRÅDEN

TÄNKBARA STRATEGISKA

OMVANDLINGS- OCH

UTBYGGNADSOMRÅDEN

SPÅRVÄG/METRO

HUVUD-

JÄRNVÄGSSTRÅK

ÖRESUNDSMETRO

I de regionala noderna längs ryggraden kan det rymmas 130 000 nya invånare och lika många nya arbetsplatser i omvandlings- och utbyggnadsområ-den. I bilden illustreras de befi ntliga och framtida spårburna kollektivtrafi kstråk som binder samman noderna i den fl erkärniga ryggraden och de stråk som stärker MalmöLunds koppling till omvårlden.

både person- och godstrafi k, påbörjad planering av Simrishamnsbanan etapp 1 Malmö-Dalby, förbättrad kollektivtrafi k till och från Malmö Airport, utvecklad kollektivtrafi k i städerna inklusive spårväg Lund C-ESS, fördjupade utredningar om Öresundsmetro mellan Malmö och Köpenhamn samt hamnkontakter i Mal-mö och Trelleborg. Dessa prioriteringar är utgångspunkter för det vidare arbetet i MalmöLundregionen.

38

Kommunernas arbete för den fl erkärniga ryggradenFör att förverkliga visionen om den fl erkärniga ryggraden är det viktigt att se sambanden över kommungränserna. Men varje kommun kan utveckla strategier för sitt område som bidrar till att förverkliga visionen. • För Malmö är det viktigt att stärka miljöerna längs ryggraden genom sta-

den och utveckla dessa till täta urbana miljöer för möten och innovation. Höghastighetståg och Öresundsmetro är prioriterade projekt. Stråket Västra Hamnen/Nyhamnen till Hyllie knuter samman ryggraden. Kirseberg/Östra Hamnen kan utvecklas som en del i ryggraden och gränsen till Burlöv kan omhändertas. För Malmö är det också viktigt att övriga delar av staden har en god koppling till miljöerna i ryggraden så att hela staden integreras och stärks. För detta är spårväg samt persontrafi k på Kontinentalbanan prioriterat.

• För Lund är det viktigt att fortsätta utveckla Kunskapsstråket som en viktig del i ryggraden och genom Brunnshög skapa en tyngdpunkt som ger styrka i hela stråket Köpenhamn – Malmö – Lund. Att utveckla Lund C är prioriterat. Framtida höghastighetståg är en del i detta. Lund kan vidare satsa på en ut-veckling i stadens sydvästra delar som har ett strategiskt läge längs ryggraden. För Lund är det också viktigt att de östra delarna av staden och de östra kom-mundelarna har en god koppling till ryggraden och stärks som boende- och livsmiljöer.

• För Staffanstorp är det viktigt att ta tillvara på Hjärups centrala läge i ryggra-den och utveckla en tät urban miljö som är lämplig för orten. Attraktiva stråk behöver utvecklas både längs ryggraden mot Lund och Åkarp liksom mot Lomma och Staffanstorp. Staffanstorp utvecklas som ort vid sidan av stråket med stärkta kollektivtrafi kkopplingar till ryggradens noder.

• För Lomma är det viktigt att skapa attraktiva stråk, inte minst för gång och cykel, från Lomma och Alnarp till Hjärup och Åkarp som är de närmsta no-derna i ryggraden. Alnarp kan stärkas som kunskapsnod med sin nära kopp-ling till ryggraden. Kollektivtrafi ksatsningar är viktiga för att hållbart knyta Lomma och Bjärred med Malmö, Lund och Arlöv.

• För Burlöv är det viktigt att utnyttja potentialen i det strategiska läget Burlöv C och utveckla området som en regional nod. En utveckling av Åkarp med en tät och urban struktur kan stärkas med utgångspunkten i den nära kopplingen till SLU Alnarp. Attraktiva stråk för gång och cykel behöver utvecklas över gränserna till Malmö, Lomma och Staffanstorp.

Kommunöverskridande samarbete viktigDen fl erkärniga ryggraden erbjuder kommunerna Malmö, Lund, Staffanstorp, Burlöv och Lomma en vision att arbeta med tillsammans och en grund för en kommunöverskridande samsyn kring hur storstadsområdet kan utvecklas. Ett förverkligande av visionen ställer höga krav på samarbete då kommungränserna korsas för insatser som stärker både ryggraden och hela storstadsområdets ut-veckling och attraktivitet. Det handlar om hållbart resande, lokalisering av vikti-gare funktioner, att skapa stråk över kommungränserna samt energifrågor. Strukturbild MalmöLund är en utgångspunkt och tas tillvara i det vidare arbe-tet med strukturplan för MalmöLundregionen. Det fnns dock frågor som kräver en bredare analys för att formulera strategier för en hållbar utveckling och goda förutsättningar för invånare, företag, forskning och kultur i hela sydvästra Skåne

39

Källor

Burlövs kommun 2014. Framtidsplan för Burlövs kommun.

Lomma kommun 2011. Översiktsplan 2010 för Lomma kommun.

Lunds kommun 2010. ÖP 2010, Översiktsplan för Lunds kommun.

Lunds kommun 2012. Lund NE/Brunnshög, Vision och mål.

Länsstyrelsen Skåne 2012. Skånska åtgärder för miljömålen - Regionalt åtgärdsprogram för miljö-

kvalitetsmålen 2012-2016.

Malmö stad 2014. Översiktsplan för Malmö, planstrategi.

Malmö stad och Lunds kommun 2012. MalmöLund, Vision 2030 och strategi.

SSSV 2010. Diskussionsunderlag om översiktsplaneringen i SSSV-området 2010.

Staffanstorps kommun 2009. Framtidens kommun, perspektiv 2038.

40

Documents

Strukturbild MalmöLund 141027...3 Förord Malmö och Lund är två städer i den expansiva Öresundsregionen, de starkaste kärnorna på den svenska sidan sundet. Från att ha varit