Strukturplan och gestaltningsprogram för Centrala Vallentuna

Strukturplan och gestaltningsprogram för Centrala Vallentuna

Strukturplan och gestaltnings-program för Centrala Vallentuna

Vallentuna kommun

Politisk styrgrupp:Sten-Åke AdlivankinGunnel Orselius-DahlLars-Bertil OhlssonElisabeth RydströmHans StrandinJaana TillesElwe NilssonOve EkströmOve Larsson

Projektledare:Kristina Berglund

Projektledningsgrupp:Kjell JohanssonShula GladnikoffLars LundqvistOve OlssonOlle WallinKristina GewersPernilla Järveroth

Arbetsgrupp:Margareta EkmanMats HellqvistPernilla JärverothPeter TryznoRose-Marie TuvessonJenny Wieszkos

Småstaden Arkitekter AB

Jessica BeckerYvonne EkedahlCathrin Enhamre-PethrusHåkan JerseniusAgnetha MeurmanBengt Smideman

1

Strukturplan och gestaltningsprogram för Centrala Vallentuna

Strukturplan och gestaltningsprogram för Centrala Vallentuna

Innehåll

Syfte 4Strukturplan Småstadskaraktär

KvarterGator och parkeringCykelstråk, gångstråk, lekplatser och parkerVallentuna centrum 5Karta – entrévägar, huvudgator och större lokalgator

Gestaltningsprogram Kvarter med bostäder och verksamheter 6Byggnaderna ramar in kvarterenTydliga offentliga och privata stadsrumParkeringsytor bryts ner i skala och utformas omsorgsfulltKarta – gatu- och kvartersstruktur 7

Kvarter Kvarterstyper 8Glest kvarter, tätt kvarter 9

Gator och separata Karta – lägen för sektioner 10gång- och cykelstråk Sektioner Angarnsvägen och Smidesvägen 11

Sektioner nya Lindholmsvägen samt lokalgator A och B 12Sektioner lokalgator C–E och cykelbana 13

Grönstruktur Karta – översikt 14Karta – alléer med trädslag och gång- och cykelvägar 15

Schematisk illustration Området norr om Tellus 16Området norr om AngarnsvägenTegelbruket (tidigare benämnt Västra Åby)Området söder om LingsbergsvägenÖvriga områdenSammanställning av bruttoarea och antal lägenheterKartillustrationer 17

Etappindelning Gatunät 18BebyggelsekvarterKarta – tidigare etapper 19

3

Strukturplan och gestaltningsprogram för Centrala Vallentuna

4

SyfteI denna strukturplan och gestaltningsprogram redovisas en stads-struktur och grönsstruktur för den centrala delen av Vallentunasom underlag för fortsatt utveckling. Kommunens mål är att detcentrala området ska växa till en småskalig kvartersstad baseradpå stadstypen småstad. Syftet är• att de olika utbyggnadsetapperna vid fortsatt utveckling i

området ska bilda en sammanhängande stadsmiljö av högkvalitet och med god funktion,

• att kommunen, kommuninvånare, företagare, byggherrar ochandra parter ska ha en gemensam syn på principerna för fortsattutbyggnad samt

• att planen ska utgöra underlag för detaljplaner, ekonomiskplanering och exploateringsavtal.

Denna strukturplan med illustrationer samt gestaltningsprogramska ingå i ett planprogram som är gemensamt för kommandedetaljplaner i området. Planprogrammet ska godkännas av kom-munfullmäktige.

StrukturplanSmåstadskaraktär

En stadstyp beskrivs av hur staden är organiserad rent fysiskt vadgäller förhållandet mellan gator, torg, parker, kvarter och byggna-der, samt hur olika verksamheter är organiserade i bebyggelsen.Fortsatt utbyggnad av Vallentunas centrala delar ska i karaktäroch skala utvecklas enligt principer för stadstypen småstad ochanknyta till bebyggelsen väster om Roslagsbanan. I Vallentunacentrum finns både bostäder och arbetsplatser som ger en levandestadsmiljö dag som kväll. I stället för modernismens storskaligabebyggelse, åtskillnad mellan bostäder och arbetsplatser,inglasade storcentrum och ödsliga parkeringsfält, som man ser iförorter som formades under 1900-talets senare del, finns i cen-trala Vallentuna en småskalig stadsbygd med mångfald. Här finnskvarter i måttlig skala med olika hustyper och hushöjder upp tillfyra våningar. Här finns bebyggelse med tidstypiska drag frånolika decennier. Samtidigt finns det en arkitektonisk samklang i

bebyggelsen genom sammanhållen materialverkan och färgsätt-ning samt en viss enkelhet i uttrycket.

Kvarter

Planen visar en struktur som bygger på måttligt stora kvarter.Olika hustyper och verksamheter blandas inom kvarteren. Detfinns bostäder både i flerbostadshus och olika typer av småhus.Det finns verksamheter både i bottenvåningarna och i egna bygg-nader. Hushöjden är främst en blandning av två och tre våningar,men även fyra våningar kan förekomma i centrala lägen. I slut-tande terräng kan det vara lämpligt med terasshus. Byggnadernaorienteras mot gatan för att förstärka betydelsen av och ge liv åtgatu- och torgrum.

En stadsmiljö som inbjuder till att vistas på gator och torg ochdär mycket händer betyder också ökad trygghet. De nya kvarte-ren, som ligger mellan äldre bebyggelse av synnerligen skiftandekaraktär, knyter samman bebyggelseområdena och ger ett omväx-lande och spännande stadslandskap. Områdena kring VallentunaMotor, Sydupplands Bil och brandstationen kan kompletterasmed ytterligare bebyggelse och eventuellt få annan användning iframtiden. Erforderliga säkerhetsavstånd med hänsyn till trans-porter av farligt gods på Angarnsvägen samt krav på skyddsav-stånd med hänsyn till bullerstörningar begränsar dock möjligexploatering och användningssätt.

Gator och parkering

Planen visar ett gatunät som kompletterar det befintliga ochknyter ihop olika delar av centrala Vallentuna till en samman-hängande stadsbygd. Gatunätet anknyter till de befintliga entré-vägarna till centrala Vallentuna nämligen Stockholmsvägen,Banvägen, Väsbyvägen, Angarnsvägen, Arningevägen, Lind-holmsvägen och Lingsbergsvägen.

Till dessa entrévägar anknyter huvudgatorna Smidesvägen ochen ny gata som sträcker sig öster om Lindholmsvägen tillArningevägens cirkulationsplats. Denna nya huvudgata benämnstillsvidare ”Nya Lindholmsvägen”. Enligt Översiktsplan 2001 förVallentuna kommun redovisas ett reservat för en eventuell för-längning norrut av Arningevägen på lång sikt. Den del av Nya

Lindholmsvägen som ligger närmast norr om cirkulationsplatsenligger i samma läge som vägreservatet och blir därmed den förstadelsträckan av Arningevägen om denna förlängs i framtiden. Omså sker ansluts Nya Lindholmsvägen i en trevägskorsning till denförlängda Arningevägen. Den redovisade utformningen möjliggörtillfart till kvarteret nordost om cirkulationsplatsen.

Lindholmsvägen ansluter norrifrån till Smidesvägen och NyaLindholmsvägen i en cirkulationsplats. Lindholmsvägens sträckasöder därom till Angarnsvägen avses tas bort i samband medplanens genomförande. Det etappvisa genomförandet av dessaåtgärder i trafiknätet bör utredas i tidigt skede i den fortsattaprocessen.

Till Smidesvägen, Nya Lindholmsvägen, Banvägen via ÅbyGata samt Lingsbergsvägen ansluter mindre gator, lokalgator.Gatorna går mellan kvarter och parkrum och ibland över torg somblir mötesplatser. Såväl entrévägar som huvud- och lokalgator icentrala Vallentuna får karaktär av gator i stället för vägar, genomatt de kantas av alléer och parklandskap. Härigenom förtydligasstråkens riktning och gatorna upplevs som ”rum”. Varje gata fårsin egen karaktär genom sitt speciella alléträd. På så sätt blir cent-rala Vallentuna alléernas ort.

Parkering sker som kantstensparkering på lokalgator, somtvärställd parkering på korta lokalgator, i parkeringar, gärna av-gränsade med låga häckar, samt i zonerna utmed Angarnsvägen,Lingsbergsvägen, Smidesvägen och Nya Lindholmsvägen.

Cykelstråk, gångstråk, lekplatser och parker

I planen redovisas huvudstråk för cykel- och gångtrafik mot vik-tiga målpunkter i centrala Vallentuna; mot gymnasiet, centrum,Vallentuna IP och Angarnssjöängen, planerad skola och eventuellsimhall söder om Lingsbergsvägen, gångtunneln under Angarns-vägen, Vallentuna kyrka samt mot naturreservatet Björkby/Kyrk-viken och Vallentunasjön.

På lokalgatorna samsas bilar och cyklar och för gående finnsgångbanor. I området norr om Angarnsvägen leder ett östvästligtstråk för gång- och cykeltrafik genom området. I vissa lägen sam-manfaller stråket med lokalgatorna. I dessa fall föreslås att cykel-trafiken separeras från biltrafiken.

Strukturplan och gestaltningsprogram för Centrala Vallentuna

GestaltningsprogramPå strukturplanen redovisas kvarter, gator och viktiga gång- ochcykelstråk schematiskt. Nedan anges de utgångspunkter som skagälla vid fördjupningen i det fortsatta arbetet med detaljplaneringoch projektering.

Kvarter med bostäder och verksamheter

• Kvarteren innehåller bostäder – flerbostadshus, parhus, radhusoch villor. Här finns också verksamheter som passar in i en små-stadsmiljö som kontor, hantverk, handel och annan service samtlokaler för utbildning och fritid – i bottenvåningarna eller i egnabyggnader.

• Hushöjden är främst två och tre våningar, men även fyra vå-ningar kan förekomma i centrala lägen. En våning förekommerendast undantagsvis. Täthet, våningsantal och hustyper kan medfördel variera i huslängor samt inom och mellan olika kvarter.

• Den högre hushöjden, tre till fyra våningar, ska förläggas i cen-trala lägen (Tellus, öster om Smidesvägen) samt i övrigt för attrama in grupper av kvarter mot Angarnsvägen och Nya Lind-holmsvägen. I övrigt kan tre till fyra våningar gärna förekomma istrategiska lägen för att tydliggöra viktiga drag i stadsbilden tillexempel entréer, torg och stråk eller för att visuellt förstärkatopografiska skillnader i området.

• Mot omgivande vägar kan bebyggelsen med fördel bestå avlängre huskroppar med flera trapphusenheter. Inom kvarteren, inärheten av befintliga villor och in mot grönområden ger mindrehuskroppar, till exempel flerbostadsvillor, parhus eller villoröppenhet och genomsiktlighet.

• En blandning av bostäder och verksamheter ska eftersträvas i helaområdet. I hus med strategiskt läge mot gator och torg ska detvara högre takhöjd i bottenvåningen så att denna kan användasför verksamhetslokaler.

Byggnaderna ramar in kvarteren

• Husen ska ligga i kvarterens ytterkant eller indragna några meterfrån kvartersgränsen för att ge plats för en smal förgårdsmark.

• Längden på sammanhängande fasader ska brytas upp i delar föratt ge ett mera småskaligt intryck, exempelvis genom små för-skjutningar i sidled, olika hushöjd, olika färgsättning eller andravariationer i arkitekturen som ger en vertikal indelning. En

tumregel kan vara en indelning i cirka 20–25 meter breda fasad-partier.

• Byggnader ska vända framsida och huvudentréer mot gator ochtorg. Verksamheter ska ha fönster mot gator och torg.

• För att ge en god helhetsverkan i stadsdelen ska byggnaderna ha en sammanhållen material- och färgverkan som anknyter tillbefintlig bebyggelse i centrala Vallentuna. Fasadmaterial kangärna anknyta till den traditionella småstaden det vill sägafrämst tegel, puts och trä. Färger som återfinns i befintlig be-byggelse i centrala Vallentuna är varmt rött, ockra och grönt.

• Garage, carports, förråd och nätstationer ska ha en prydlig ut-formning som samspelar med övrig bebyggelse.

Tydliga offentliga och privata stadsrum

• Gränserna mellan offentlig mark (gator, torg och parker), marksom tillhör en grupp människor (till exempel gården för enbostadsrättsförening) och privat mark (till exempel uteplatser/trädgårdar för bostäder och verksamheter) ska vara tydliga istadsbilden. Ägoförhållanden, fastighetsindelning och gemen-samhetsanläggningar ska spegla och stödja dessa gränser.

• Grönska ska konsekvent användas för att förstärka stadsrum ochge en tilltalande stadsbild. De offentliga rummen ska avgränsastydligt med bebyggelse, träd, häckar, plank och staket.

• Gator ska ha alléträd, gärna olika trädslag för varje gata. Gatorutformas för blandtrafik med tydliga anvisningar och stråk förolika kategorier av trafikanter. Se vidare sektioner för olika typerav gaturum.

• I vissa lägen utvecklas gaturummet till torg som mötesplatseroch för att bidra till låg hastighet på längre lokalgator.

• Gång- och cykelstråk till viktiga målpunkter i centrala Vallen-tuna ska vara utformade så att de blir attraktiva och tydliga istadsbilden. Framförallt gäller detta skolvägar.

• Gator, torg samt gång- och cykelstråk ska ha en vacker ochändamålsenlig belysning.

• Gårdarna inne i kvarteren kan utformas med stor individuellfrihet när det gäller material, grönska, möblering med mera.

• Det ska finnas lättillgängliga, attraktiva lekplatser för de störrebarnen. Småbarnslekplatser ska finnas i alla kvarter som planerasför barnfamiljer.

• Bebyggelse och plank ska omgärda gårdar i bullriga lägen så attman får en ”tyst” sida på husen med en ”tyst” gårdsmiljö.

• Gator, gångtunnlar, torg och gårdar ska utformas med tanke påatt skapa trygghet bland annat genom överblickbarhet och godbelysning. Detta gäller inte minst skolvägar.

• Byggnader, kvarter och offentliga platser ska utformas med godtillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Exempel-vis bör det finnas vilobänkar i gångstråken.

• Vid fortsatt utveckling i centrala Vallentuna ska långsiktigt håll-bara lösningar eftersträvas. Som exempel kan nämnas lokalt om-händertagande och källsortering av dagvatten, bland annat i formav dammar och planerad våtmarkspark.

Parkeringsytor bryts ner i skala och utformas omsorgsfullt

• Kommunens allmänna riktlinjer för bostadsparkering är 1,5platser/lägenhet upp till och med 3 1/2 rum och kök och 1,8platser/lägenhet för 4 rum och kök och större i flerbostadshus,2,0 platser/småhus och 3,0 platser/småhus med additionsbostad.I centrala lägen med blandning av bostäder, arbetsplatser ochhandel kan dock parkeringsnormen sänkas till 1,2 platser/lägen-het under förutsättning att resterande behov kan tillgodosesgenom dubbelutnyttjande av kontors- och butiksparkering. Förkontor är riktlinjerna 22 platser/1000 m2 BTA kontorsyta och förhandel 33 platser/1000 m2 BTA butiksyta.

• Parkeringen bör ske som kantstensparkering längs lokalgatornasamt i små omsorgsfullt utformade parkeringsgårdar på kvarters-mark. På korta lokalgator kan kantstensparkeringen ersättas avtvärställd parkering på ena sidan av gatan.

• Större parkeringsytor för infartsparkering, större verksamheteroch handel ska också delas upp i mindre ytor som omgärdas avträd och buskar, för att inte genom stor skala och ödslighetdominera i stadsbilden.

• Skydds- och säkerhetszonerna utmed omgivande vägar kan an-vändas för parkering. Dessa parkeringar ska delas upp i mindreenheter omgivna av grönska och i vissa lägen av plank. Framför-allt i lägen nära bostadshus kan parkeringen med fördel ske icarports. Parkeringsanläggningarna ska utformas med omsorgså att man får rytm och variation.

6

Strukturplan och gestaltningsprogram för Centrala Vallentuna

Schematisk illustrationKartan illustrerar schematiskt hur området skulle kunna bebyg-gas utifrån den föreslagna strukturen och gestaltningsprogram-met. Syftet med redovisningen är främst att få en ungefärlig upp-fattning om vilken exploatering som är möjlig. Detta görs utifrångivna förutsättningar vad gäller terräng, hushöjder, hustyper,parkeringsnormer samt säkerhetsavstånd till angränsande entré-vägar och huvudgator, på grund av buller och transport av farligtgods .

Området norr om Tellus

I området norr om Tellus är det med hänsyn till närheten tillkollektivtrafik och centrum lämpligt med en högre exploaterings-grad. Här bör hushöjden vara tre till fyra våningar. Denna hus-höjd ger också balans mot de höga angränsande byggnaderna,Telluskomplexet och Ragnsells kontorsbyggnad. För att få enblandning av funktioner i stadsmiljön är det önskvärt att de nyahusen framförallt kommer att innehålla bostäder eftersom an-gränsande kvarter innehåller enbart verksamheter. Detta utesluterinte butiker och andra verksamheter i bottenvåningarna.

Parkeringsnormen är 1,2 platser/lägenhet. Resterande parke-ringsbehov täcks genom att parkeringen vid Tellus och infart-sparkeringen kan dubbelutnyttjas.

Området norr om Angarnsvägen

I området norr om Angarnsvägen är det en blandad tre- och två-våningsbebyggelse som ligger till grund för beräkningarna. Ävenfyravåningshus kan vara lämpliga i vissa lägen. Sammanbyggdalängor av tre- och tvåvåningshus är i skissen placerade för att geen inramande effekt av kvarter och grupper av kvarter samt för attskydda området mot buller från främst Angarnsvägen, men ävenfrån Smidesvägen och Nya Lindholmsvägen. En högre hushöjdmot främst Angarnsvägen förstärker, från vägen sett, upplevelsenav ”stadsfront” och därmed känslan av att man nu kommit tillVallentunas centrumområde. I övrigt redovisas en blandning avlängor och mindre hus. Längorna kan vara flerbostadshus, radhuseller större byggnader för verksamheter. De mindre husen kanvara flerbostadsvillor, parhus, enbostadshus eller företagsvillor.Mindre hus redovisas bland annat i närheten av befintliga villorsamt in mot det centrala grönområdet för att ge genomsiktlighet.

Raden av mindre hus utmed Åbyholmsvägen är inspirerad av dentraditionella bruksgatan.

För kvarteren närmast Smidesvägen, söder om anslutningen avden genomgående lokalgatan i området norr om Angarnsvägen,föreslås parkeringsnormen 1,2 platser/lägenhet med hänsyn tilldet centrala läget och möjlighet till dubbelutnyttjande av parke-ringsplatser vid Lidl och Tellus. I övrigt tillämpas Vallentunasparkeringsnormer. Med illustrerad exploatering kan denna norminte klaras enbart genom kantstensparkering, tvärställd parkeringpå korta gator och parkeringar på gårdarna. Därför måste säker-hetszonerna tas i anspråk för parkering. Det är av stor vikt attdessa stora parkeringsytor delas upp i mindre ytor med hjälp avträd och annan växtlighet och att de i övrigt utformas omsorgs-fullt. Dessa parkeringsytor bör således liksom gatorna få karaktärav esplanad/allé.

Tegelbruket (tidigare benämnt Västra Åby)

I Tegelbruket, norr om Åby Gata, redovisas förslag till bebyggelseenligt pågående projektering i samverkan mellan kommunen ochbyggföretaget. Här planeras bostäder.

Området söder om Lingsbergsvägen

Området ligger mindre centralt än övriga nyexploateringsområdeni centrala Vallentuna. Norr om Lingsbergsvägen ligger stora villa-områden. Här kan det vara naturligt med enbart tvåvåningsbebyg-gelse. Bebyggelsen kan dock med fördel bestå av både flerbostads-hus och enbostadshus. Även med genomgående tvåvåningsbebyg-gelse krävs parkeringsytor utmed Lingsbergsvägen för att behovetenligt Vallentunas parkeringsnorm ska kunna tillgodses.

Övriga områden

Utöver ovanstående exploateringsområden redovisas komplette-ringar i Vallentuna centrum samt i området kring Hjälmstaskolan.

Område Bruttoarea m2 Antal lägenheter *

Området norr om Tellus 15000 170–210

Området norr om Angarnsvägen 68000 750–950

Området norr om Åby Gata, Tegelbruket 10000 100

Området söder om Lingsbergsvägen 25000 280–360

Området kring Hjälmstaskolan 3000 30–40

Totalt cirka 120000 cirka 1300–1700

* Siffrorna bygger på en genomsnittlig

lägenhetsstorlek på 90 respektive 70 m2

bruttoarea per lägenhet.

SAMMANSTÄLLNING AV BRUTTOAREA OCH ANTAL LÄGENHETER I DE OLIKA DELOMRÅDENA

Beräkningarna baseras på en blandning av tre- och fyra vånings-hus i området norr om Tellus, en blandning av tre- och tvåvå-ningshus i området norr om Angarnsvägen samt tvåvåningshus i

områdena norr om Åby Gata, söder om Lingsbergsvägen och kringHjämstaskolan.

16

Strukturplan och gestaltningsprogram för Centrala Vallentuna

Schematisk illustration

17

Strukturplan och gestaltningsprogram för Centrala Vallentuna

EtappindelningKartan visar förslag till etappindelning för fortsatt utbyggnad iCentrala Vallentuna. Etapperna för utbyggnaden av huvudgatorstyr i vilken ordning kvarteren kan exploateras. Givetvis finns detäven andra omständigheter som påverkar bland annat utbyggnadav ledningar, anläggningar för dagvattenhantering, ledningar förfjärrvärme mm. Dessa faktorer berörs dock ej här.

Gatunät

Den nya huvudgatan österut mot Arningevägens cirkulations-plats, Nya Lindholmsvägen, bör byggas ut i tidigt skede för attleda trafiken mot Arningevägen och härigenom ytterligare avlastacentrumområdet från genomfartstrafik till och från Täby ochStockholm. Lindholmsvägens avsnitt mellan infarten tillVallentuna IP och Angarnsvägen avses tas bort enligt struktur-planen. Det är dock en fördel, bland annat för att kunna fördelagatuinvesteringarna över en längre period, om Lindholmsvägenkan ligga kvar i tidiga skeden av genomförandet. Det innebär attäven Smidesvägens förlängning till knutpunkten mellan Lind-holmsvägen och den nya huvudgatan österut anstår.

Lindholmsvägen norrifrån, den förlängda Smidesvägen ochNya Lindholmsvägen föreslås mötas i en cirkulationsplats. Till-farten till idrottsplatsen ansluts till Nya Lindholmsvägen. I denförsta etappen, med utbyggd huvudgata österut och bibehållenLindholmsväg synes den bästa lösningen vara att vägarna möts ien provisorisk trevägskorsning. Ytterligare en viktig omständig-het är att den planerade korsningen ligger inom ett område medfornlämningar; bland annat berörs en boplats från bronsåldern.Utformningen av cirkulationsplatsen bör projekteras och kost-nadsberäknas i tidigt skede, bland annat för att en effektiv etapp-indelning av utbyggnaden av korsningen jämte omfattningen avarkeologiska utgrävningar ska kunna bestämmas.

Med en skisserad etappindelning av utbyggnaden av huvud-gatunätet enligt ovan kan de båda lokalgatorna från Smidesvägenin i Tellusområdet respektive norr om Sydupplands Bil samtlokalgatan från Nya Lindholmsvägen in mot Åbyholmsvägenbyggas ut tidigt.

Bebyggelsekvarter

Detta betyder att följande kvarter kan byggas ut i tidiga skeden:• Tegelbruket det vill säga området norr om Åby Gata• Området norr om Tellus• Området öster om Smidesvägen mitt emot Lidl och Ragnsells

byggnader• Området öster om Åbyholmsvägen

För exploatering av området norr om Vallentuna IP krävs anslut-ningar till Lingsbergsvägen och utbyggnad av lokalgata. Det är enfördel om utbyggnaden av Hagaskolan kan samordnas med ex-ploateringen av detta område.

Exploateringen av området norr om Väsbyvägen bör samord-nas med genomförandet av den planskilda korsningen jämteöverdäckningen och omläggningen av Gärdesvägens utfart motVäsbyvägen.

18