1

Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för medicinsk vetenskap

STUDIEHANDLEDNING M0054H, M0055H, M0056H och M0062H

Radiografi med inriktning mot DT, MRT, interventionell radiologi och Nuklearmedicin

30 poäng Vårterminen 2012

Röntgensjuksköterskeprogrammet termin 5 Kursansvarig: Malin Kostet E-post: malin.kostet@ltu.se Tel: 0920-493840

2

Innehåll

Förord           

Kursöversikt och tidsplan 

Presentation av föreläsare         

De olika kursernas innehåll och mål       

M0054H M0055H M0056H M0062H

Undervisning Kursintroduktion Självstudier Föreläsningar Laboration

Studieuppgifter Patientfall Dagbok/loggbok Frågebank Workshop Seminarium

Examination BedömningssamtalfrånVFU Skriftlig individuell tentamen

Litteratur Kurslitteratur och referenslitteratur

Bilaga1 Rapportuppgift

Bilaga2 Rättningavvarandrasrapporter

3

Förord

Välkomna till kurserna gällande DT, MRT, interventionell radiologi

(angiografier) och Nuklearmedicin!

I de här kurserna kommer du att få gå igenom teori, laborationer, seminarier och göra 3

verksamhetsförlagda utbildningar. DT och MRT är de metoder som visar kroppen i olika

snittplan och även framställer kroppen i 3 D, det vill säga som geometriska tredimensionella

rekonstruktioner. Angiografier och interventioner är en alltmer specialiserad verksamhet där

man utför medicinska ingrepp med hjälp av samtidig röntgen- eller ultraljudsundersökning.

Vid en nuklearmedicinsk undersökning, även kallad isotopundersökning, används radioaktiva

läkemedel som söker sig till ett visst organ eller viss vävnad. Därigenom kan funktionen hos

organet eller vävnaden studeras och läkaren kan ställa rätt diagnos. Metoden används för

kontroll av skelett, hjärna, lungor, njurar och sköldkörtel. Dessutom används metoden vid

tumörutredningar.

Tidsplan Vecka Aktivitet

3 Föreläsningar och laboration

4 - 11 Verksamhetsförlagd utbildning Interventionell radiologi DT, MRT

och fältstudie på nuklearmedicin

12 Föreläsningar och seminarium och workshop

13-22 Verksamhetsförlagd utbildning Interventionell radiologi DT, MRT

och fältstudie på nuklearmedicin

22 Skriftlig tentamen/Online tentamen

4

Presentation av föreläsare

Kursansvarig

Föreläser om DT

Malin Kostet

Röntgensjuksköterska

Universitetsadjunkt

vid LTU

Föreläser om Föreläsare

DT

Kontrastmedel

Marie Lindfors

Röntgensjuksköterska

Universitetsadjunkt

vid LTU

Interventionell radiologi

Håller i laboration i

sterilhantering

Susanne Andersson

Röntgensjuksköterska

Universitetsadjunkt

Vid LTU

Topografisk anatomi och

patologi med inriktning

MR, DT, Interventionell

radiologi och

Nuklearmedicin

Johan Kruse

Radiolog

Utbildningsledare för

röntgensjuksköterskeprog.

vid LTU

Grundläggande fysik

inom MR och DT

Niklas Lehto

Fysiker

Universitetslektor

vid LTU

5

MRT

Kirsi Turkulainen

Röntgensjuksköterska

Sunderby sjukhus

Strålskydd inom DT Love Kull

1:e Sjukhusfysiker NLL

Strålskydd inom

Nuklearmedicin

Sofia Åström

Sjukhusfysiker NLL

Nuklearmedicin Gunilla Forstén

Röntgensjuksköterska

Sunderby sjukhus

Coronarangiografi Åsa Schön

Sjuksköterska på HIA

Sunderby sjukhus

Kontrastmedel Olle Lindh

GE

Gästföreläsare

Föreläsare kan tillkomma och eventuellt bytas ut under kursens gång!

6

M0054H - Radiografi med inriktning mot Datortomografi (DT)

Kursens mål

- Förmåga att självständigt och under handledning utföra undersökningar inom

området med en förståelse för den topografiska anatomin och patologin.

- Förmåga att kunna identifiera, analysera och värdera enskilda patienters behov av

vård och omvårdnad i samband med undersökningar.

- Färdigheter i bildframställning för säkerställande av diagnos, med hänsyn till

patientsäkerhet och trygghet i samband med de olika undersökningarnas utförande.

I kursens mål för datortomografi ingår att du:

– kan namnge anatomiska strukturer vid DT-undersökningar

– har kunskaper för val av fönstersättning, snittjocklek och bordsförflyttning

– förstå parametrarnas inverkan på bildgenereringen

– kan använda tryckspruta

– självständigt kan utföra DT såsom standard hjärna och standard buk utan och med

kontrast i.v.

– under handledning kunna utföra andra typer av vanligt förekommande DT-

undersökningar

– har kunskap om strålsskyddsåtgärder vid datortomografi

– har kunskap om vilka patientförberedelser som krävs vid DT-undersökningar

– kan ge adekvat information vid DT-undersökningar till patient, närstående och/eller

personal

– har kunskap om eventuell eftervård vid DT- undersökningar

– kan beskriva och följa säkerhetsrutiner

– kan hantera och administrera kontrastmedel, veta vilka biverkningar som kan

förekomma och kontraindikationer

7

M0055H - Radiografi med inriktning mot magnetiskresonanstomografi

(MRT)

Kursens mål

- Förmåga att självständigt under handledning utföra undersökningar inom området

med en förståelse för säkerhet, den topografiska anatomin och patologin.

- Förmåga att identifiera, analysera och värdera enskilda patienters behov av vård

och omvårdnad i samband med undersökningar inom området.

- Färdigheter i bildframställning för säkerställande av diagnos, med hänsyn till

patientsäkerhet och trygghet i samband med de olika undersökningarnas utförande.

I kursens mål för magnetiskresonanstomografi ingår att du:

– kan namnge större anatomiska strukturer vid vanligt förekommande MRT-

undersökningar

– kan beskriva tillvägagångssättet i stora drag vid en MRT-undersökning

– kan beskriva grundläggande principiella skillnader mellan vanliga MRT- sekvenser och

se skillnader i bilderna, samt övergripande förstå skillnaderna mellan sekvenserna T1,

T2 och Pd

– kan applicera olika typer av spolar

– kan använda tryckspruta

– under handledning kan utföra vanligt förekommande MRT-undersökningar

– har kunskaper om akuta åtgärder i samband med MRT-undersökning

– har kunskap om eventuella förberedelser vid MRT-undersökningar

– kan beskriva och följa säkerhetsrutiner

– kan hantera och administrera kontrastmedel, veta vilka biverkningar som kan

förekomma och kontraindikationer

8

– ge adekvat information vid MRT-undersökningar till patient, närstående och/eller

personal

DT och MRT kroppsavbildning i skikt och 3 D Dessa två modaliteter visar kroppen i skikt, dvs. ett snitt ur kroppen endera axiellt, tvärs över

kroppen, sagittellt, från sidan, eller coronalt, framifrån. Denna del av kursen ställer höga krav

på anatomiska kunskaper, särskilt kunskaper i topografisk anatomi, dvs. hur organen ligger i

kroppen i förhållande till varandra. Modaliteter har också en extraordinär förmåga att visa

detaljer, påvisa små skillnader i täthet och vid arbete med metoderna kan radiologen också få

en uppfattning om fysiologiska fenomen, hur organen fungerar dynamiskt när det gäller att

ladda med jodkontrast, eller genomblödningen i ett organ, t. ex hjärnan.

Förutom dessa modaliteter finns nuklearmedicinska undersökningar tillsammans med DT

vilket gör att man kan studera fysiologiska fenomen genom att spruta in ämnen som avger

strålning i form av positroner, i en s.k. PET-CT. I den modaliteten mäts fysiologisk

uppladdning med ämnen som visar omsättningen i ett organ eller en vävnad tillsammans med

CT och på detta sätt framställs fysiologi i exempelvis en tumör samtidigt som anatomin kan

studeras i detalj. I detta kursmoment koncentrerar vi oss på DT och MRT.

Anatomi

Fysik – teknik – strålningslära

Fysiologi

Patologi

Användningsområden i huvudsak:

DT: Hjärnor, buk, thorax, skelettdetaljer, trauman.

MRT: I första hand hjärnor, ryggar, leder. Numera undersöks också bukar och thorax.

( Dessutom finns DT-teknik vid undersökningar som: PET-CT: Tumör-uppföljningar.)

9

M0056H - Radiografi med inriktning mot Interventionell radiologi

Interventionell radiologi är en specialiserad form av radiologi där man utför

medicinska ingrepp med hjälp av samtidig röntgen- eller ultraljudsundersökning.

De vanligaste ingreppen gäller njurar (punktion av cystor, borttagande av

njurstenar, avledande av urin från njurbäcken vid avflödeshinder i urinledaren),

blodkärl (vidgning av förträngda pulsådror vid ateroskleros), lever och gallvägar

(insättande av kvarkateter förbi gallgångar som förträngts av kringliggande

cancer) samt behandling av kärlmissbildningar och tumörer (embolisering).

Kursdelen interventionell radiologi ger dig efter teori och verksamhetsförlagd

utbildning specifika kunskaper om området. Under dessa veckor är kursens mål

att du skapar dig en förståelse för hur angiografier och andra interventionella

radiologiska undersökningar genomförs. Det betyder att du när kursmomentet är

klart skall kunna uppvisa kunskap och färdigheter om dessa undersökningar.

Du behöver kunna beskriva vilka patientförberedelser som krävs, redogöra för

olika typer av kontrastmedel, effekt, hantering och administrering, biverkningar

och kontraindikationer. Här finns trycksprutan med som ett moment. Du skall

också kunna beskriva läkemedel utöver kontrastmedel som kan vara aktuella vid

dessa undersökningar och visa på kunskap om akuta åtgärder vid

kontrastmedelsreaktion.

Kursens mål

Efter kursen skall studenten självständigt under handledning kunna utföra

röntgensjuksköterskans uppgifter och medverka vid teamarbete i samband med vanligt

10

förekommande angiografier/interventioner och administrerar läkemedel/kontrastmedel på ett

för patienten säkert sätt vilket innefattar att:

- Kunna beskriva undersökningsmetodik och bakomliggande topografisk anatomi och

patologi och visa på färdigheter i bildframställning för säkerställande av diagnos vid

aktuella undersökningar och behandlingar.

- Kunna tillämpa intervju-, observations- och samtalsmetodik för att bedöma, planera,

genomföra, utvärdera och dokumentera omvårdnad hos personer med kärlsjukdom och

deras närstående i samband med aktuella undersökningar och behandlingar.

- Kunna beskriva aktuella läkemedel och kontrastmedels användningsområde,

biverkningar och kontraindikationer vid interventionella undersökningar.

- Kunna diskutera strålsskyddsåtgärder och arbeta efter principerna för aseptik och

sterilitet och beakta patientsäkerhet och trygghet i samband med interventionella

undersökningar.

- Visa på ett professionellt förhållningssätt och kunna utvärdera sin förmåga att assistera

vid interventionella undersökningar.

- Kunna beskriva de olika arbetsuppgifterna vid interventionella undersökningar och

kunna samverka med den personal som medverkar.

- Kunna redogöra för och tillämpa aktuella lagar och författningar

I kursens mål för angiografier och interventioner ingår att du:

- kan ange anatomiska strukturer vid angiografier/interventioner

- kan hantera apparatur och programvara på undersökningsrummet/rummen

- kan använda tryckspruta

- kan utföra röntgensjuksköterskans uppgifter vid vanligt förekommande

angiografi/intervention

- kan beskriva vanligt förekommande patologi

- har kunskap om strålskyddsåtgärder vid angiografier

- kan hantera och administrera kontrastmedel och aktuella läkemedel, veta vilka

biverkningar som kan förekomma och kontraindikationer

- har kunskap om akuta åtgärder vid kontrastmedelsreaktion

- har kunskap om vilka patientförberedelser som krävs inför vanligt förekommande

angiografier/interventioner

11

- självständigt kan utföra steril uppdukning inför angiografi/intervention

- självständigt kan ge information vid angiografi/intervention till patient, närstående

och/eller personal

- har kunskap om vilka komplikationer som kan uppstå vid vanligt förekommande

angiografi/intervention

- har kunskap om eftervård vid angiografi/intervention

- självständigt kan utföra omvårdnadsdokumentation och annan viktig dokumentation

vid angiografi/intervention

12

M0062H - Radiografi – Nuklearmedicin

Detta är ett område som du sannolikt inte stiftat bekantskap med mer än som komplement till

andra undersökningar. Ofta är det inte förstahands metod utan kommer i fråga när man stöter

på något som behöver utredas vidare, något som man påvisat men inte vet vidden av eller

något som man undrar om det är aktuellt och aktivitet som går att påvisa med

nuklearmedicinska metoder.

Det som för patienten till den nuklearmedicinska avdelningen kan vara så skiftande

misstänkta diagnoser som fraktur, metastas, infektion eller demens. Dessutom kan man vid

sidan om de statiska stillbilderna, undersöka dynamiskt med vissa typer av undersökningar,

vilket ger en uppfattning om ett händelseförlopp, som kan öka det diagnostiska värdet.

Kursens mål

Kursens mål är att ge en grundläggande kunskap i området nuklearmedicin, dess olika

tillämpningar och användningsområden. Efter kursen skall studenten:

- Kunna beskriva de vanligt förekommande nuklearmedicinska undersökningarna.

- Kunna exemplifiera behandlingsmetoder kopplade till området.

- Kunna förklara den huvudsakliga fysikaliska bakgrunden för den nuklearmedicinska

tekniken

- Kunna tillämpa strålskydd.

13

Kursens innehåll

- Grunder för isotoper, nuklearmedicin och strålskydd

- Olika användningsområden för nuklearmedicinska undersökningar

- Isotophantering "hotlab"

- Bildhantering inom nuklearmedicin

- Utvärdering av nuklearmedicinska undersökningar

Det som är huvudparten av de nuklearmedicinska undersökningarna är skelettscintigrafi. Till

detta kommer lungscintigrafi och thyreoidea-scintigrafi, som är olika vanlig beroende på

vilket sjukhus man är på, vilken tillgång och efterfrågan som finns. Till detta kommer ett

större antal nuklearmedicinska undersökningar som ni kommer att komma i kontakt med i

större eller mindre utsträckning såsom hjärnscintigrafi, njurscintigrafi och hjärtscintigrafi.

Många av undersökningarna som görs i olika organ är ett komplement till andra

undersökningar där man funnit något som man vill undersöka egenskaperna närmare. När det

gäller skelettscintigrafi finner man ofta förändringarna tidigare än man kan påvisa dem med

konventionell röntgen. Vid scintigrafi speglas ämnesomsättningen och blodflödet i

skelettområdet. Det är en funktionell undersökning eftersom den speglar hur aktivt skelettet

är. Njurundersökningar kan till exempel utföras statiskt eller dynamiskt. De dynamiska

undersökningarna ger därför information om hinder i urinvägarna och om de båda njurarnas

funktion.

Fältstudiedagar

I kursen ingår också 3-4 fältstudiedagar som du bokar själv på ett närbeläget sjukhus (gäller er

söderstudenter). Du kommer att få vissa uppgifter att lösa under dessa dagar och en

inlämningsmapp på fronter för resultaten. Efter avslutade fältstudiedagar tar du ut ett intyg

från fronter, får det påskrivet och scannar/fotar det och lägger det i inlämningsmappen för

detta.

För er som bor i närområdet är veckorna ni ska vara ute på fältstudier på Sunderby sjukhus

redan klara.

14

Undervisning

Undervisningen består av litteraturstudier, seminarium/workshop på plats i Luleå, praktiska

övningar i sal på LTU samt verksamhetsförlagd utbildning i de olika delarna. Föreläsningar

kommer att ske dels på plats i Luleå under vecka 3 och vecka 12, samt inspelade föreläsningar

i Fronter. På fronter kommer även finnas tillgång till annat ”matnyttigt material” som ni kan

behöva ta del av inför er VFU på de olika modaliteterna DT, MRT och

angiografier/interventioner.

För seminarium i Adobe connect, som sker via dator där kommer ni att behöva ett headset för

att kommunikationen ska fungera optimalt.

Studieuppgifter

1. Patientfall - skriftlig uppgift 2 och 2

Utifrån en undersökning ni utfört under er VFU (förslagsvis examinationspatienten). Vissa

kriterier skall finnas med i rapporten som sen ska rättas av era kurskamrater (Bilaga 1).

2. Rättning av varandras rapporter.

Ni skriver 2 och 2 era patientfall utifrån en undersökning ni utfört under er VFU. Därefter

ska ni rätta/kommentera samt ge ett preliminärt betyg, på en annan grupps patientfall

utifrån samma kriterier som ni skrivit er rapport. Kommenterad version och den slutgiltiga

och rättade versionen lämnas i speciella inlämningsmappar i fronter (Bilaga 2).

3. Loggbok från VFU.

Inga konstigheter men precis som ni är vana att skriva sen tidigare VFU kurser. Denna

loggbok ligger även den till grund för era VFU-bedömningar eftersom det är vi på skolan

som sätter det slutgiltiga betyget oavsett vad era handledare ute i verksamheterna tycker.

Ni är ute 30 timmar i veckan på VFU det vill säga ca 4 dagar, använd dag 5 till att skriva

dagbok och loggbok. För mer information se VFU-handledningen!

4. Frågebank i fronter.

Alla måste skriva minst en fråga/fundering per vecka, något som ni undrar över eller om

ni vill bara testa att era kurskamrater har förstått vissa saker. Det kan vara allt från teknik,

undersökningsmetoder, kontrastmedel och uträkning av kontrastmängd till strålskydd,

15

bildhantering och omvårdnad vid de olika modaliteterna. Sen ska ni svara på minst en

fråga i veckan, så i slutänden är alla frågor besvarade på något sätt. Bra inlärningstillfälle,

samt att vi lärare kommer att ta ut frågor från denna ”frågebank” till de olika deltentamina

sen.

5. Fältstudiefrågor i nuklearmedicin.

På fronter finns ett diskussionsforum med frågor som ni ska besvara utifrån era fältstudier

i kursen nuklearmedicin.

6. Workshop vecka 12

Grupparbete i datasal med olika patientfall som gås igenom och redovisas och diskuteras i

helklass. Patientfall tilldelas på plats och ni jobbar i grupper om 3 och 3.

7. Seminarium vecka 12

Grupparbete med redovisning i form av seminarium under vecka 12. Ni kommer att

tilldelas olika undersökningar från de olika modaliteterna/delarna i kursen, MRT, DT,

Interventionell radiologi och Nuklearmedicin som ni ska fördjupa er i och presentera i en

PPT presentation inför resten av kursen. I den presentationen ingår även presentation av

metodbok med vissa kriterier för de tilldelade/valda undersökningstyperna.

Gruppindelning samt tilldelning av undersöknings typ kommer att ske innan vecka 12 så

att ni ska få tid på er att göra ett bra arbete. Mer information gällande arbetet kommer att

läggas ut i fronter i samband med gruppindelningen.

VFU- verksamhetsförlagd utbildning

Speciell studiehandledning för VFU finns på fronter!

Bedömning av yrkeskompetens

Bedömning av yrkeskompetens sker genom ett bedömningssamtal där teorin skall integreras

i en praktisk situation du mött ute i dina verksamhetsförlagda studier.

Skicka kursplan, VFU-handledning och utvärderingsdokument till din handledare på

respektive placering.

16

Examination/Tentamen vecka 22

Kursen examineras genom bedömning vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt

skriftliga examinationer/tentamen. Bedömning vid verksamhetsförlagd utbildning sker efter

särskilda formulär. De skriftliga tentamina är individuella och omfattar ämnesområdets

patologi, anatomi, omvårdnad och teknik. Alla delar inom kursen ingår som separata

delskrivningar (DT, MR, interventionell radiologi och nuklearmedicin) i tentamen. Varje

del bedöms för sig och ni tenterar om den del som ni eventuellt får underkänt i. Vissa delar

kommer gå online via fronter och resten som skrivtentamen i sal under vecka 22.

Omtentamen sker vid omtentamenstillfälle

Examinationer

Detta gäller inför varje uppgift: Att du skall studera kurslitteratur, artiklar och

lagar/författningar. Vi använder även ett verktyg för plagiatkontroll, som jämför

uppladdade dokument med befintliga dokument på Internet. Plagiat är inte tillåtet.

De olika delmomenten i kurserna Individuella bedömningar från era 3 VFU-placeringar Betyg U – G Rapportskrivning (som ni gör 2 och 2) Betyg U – G Seminarium/redovisning i sal under vecka 12 U – G Skriftlig tentamen U – G – VG

Frånvaro

Frånvaro handläggs individuellt. Har Du varit frånvarande vid något av de obligatoriska

momenten ska Du tillsammans med den undervisande läraren diskutera vilka inlärningsbehov

som måste tillgodoses. Tillsammans kommer ni fram till hur kunskaperna ska inhämtas eller

tillgodoses. Obligatoriska moment är seminarier, laborationer, VFU och examinationer.

Kursvärdering

Mot slutet av kursen kommer du att få ett mail som heter EVA Sys med ett erbjudande om att

utvärdera kursen. Det är viktigt för mig som kursledare och för kommande studenter att du

utnyttjar den förmånen.

17

Fronter/mail

Jag vill uppmana Dig att besöka Fronter och mailen varje dag under terminstiden för att

kontrollerar ev. meddelanden. Här kommer jag att informera om t.ex. en föreläsare blir sjuk el

andra oförutsedda händelser som har betydelse för Dig och Dina studier.

Vid mail: kom ihåg att ange såväl namn som vilken termin du går.

Tentamensanmälan.

Glöm inte att anmäla Dig till tentamen. Det gör Du i studentportalen oavsett om du ska tenta

på distans eller i Luleå.

Endast distansstudenter får göra skriftliga tentor på annan ort än i Luleå.

Om Du tenterar på annan ort än Luleå.

Måste Du först kontakta studiecentra så du vet att det finns en plats för dig.

Vid anmälan så väljer du det studiecentra du har varit i kontakt med.

18

Litteratur för kurserna M0054H, M0055H, M0056H och M0062H

*Almås, H. (2002). Klinisk omvårdnad 1 och 2. (4:e uppl.). Stockholm: Liber. *Aspelin, P. & Pettersson, H. (red.) (2008). Radiologi. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. *Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. * Berglund, E. & Jönsson, B. (2007). Medicinsk fysik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. *Bontrager, K.L. & Lampignano, J.P. (2009). Textbook of radiographic positioning and related anatomy. (7:th ed.). St Louis: Elsevier Mosby. *Grefberg, N,. & Johansson, L.G. (2009). Medicinboken. Vård av patienter med invärtes sjukdomar. Vård av patienter med invärtes sjukdomar. Stockholm: Liber.

Hietala, S. (red.) (1998). Nuklearmedicin. Lund: Studentlitteratur.

*Lindskog, B.I. & Andrén-Sandberg, Å. (2008). Medicinsk terminologi. (5., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts Akademiska. Alt. *Hedner, L. P (2007) Invärtesmedicin. (9:e uppl.) Lund: Studentlitteratur.

*Järhult, J., & Offenbartl, K. (2006). Kirurgiboken: vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. (4:e uppl.) Stockholm: Liber.

Alt.

*Hamberger, B. & Haglund, U. (2005). Kirurgi. (6:e uppl.). Stockholm: Liber. *Jacobson, B. (2006). Jacobssons Medicin och Teknik. Lund: Studentlitteratur. *Kristoffersen, N.J., Nortvedt, F., & Skaug, E. (Red.). (2005). Grundläggande omvårdnad . Del 1. Stockholm:Liber. Kristoffersen, N.J., Nortvedt, F., & Skaug, E. (Red.). (2006). Grundläggande omvårdnad. Del 2. Stockholm:Liber. *Simonsen, B., Aarbacke, J., & Hasselström, J. (2004). Illustrerad farmakologi 2. Falköping: Natur och Kultur. *Sonesson, B. & Sonesson G. (2006). Människans anatomi och fysiologi. (4:e uppl.). Stockholm: Liber.

19

Alt. *Jenkins, G.W., Kemnitz, C.P., & Tortora, G.J. (2007). Anatomy and Physiology: from science to life. Hoboken: Wiley. *Raadu, G. (senaste upplagan) Författningshandbok. Stockholm: Libers förlag. www.socialstyrelsen.se/SOSFS. Referenslitteratur: Carlsson, S., & Svensson, S-E. (2007). E-boken, Nuklearmedicin. Svensk Förening för Nuklearmedicin. Tillgänglig 2008-09-29. URL http://www.sfnm.se Carlton, R.R., & Adler, A.M. (2006). Principles of Radiographic Imaging: An Art and a Science (4:th ed.). New York. Thomson Delmander Learning. Hofer, M., (2007), CT Teaching Manual, Tyskland: Thieme. Isaksson, M. (2011). Grundläggande strålningsfysik. (2., [kompletterade och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Schild, H.H. (1990). MRI made easy (...well almost). Berlin/Bergkamen: Schering AG. Westbrook, C., Kaut-Roth, C. & Talbot, J. (2011). MRI in practice. (4. ed.) Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.

20

Rapportuppgift utifrån ett patientfall (Bilaga 1)

Välj studiekamrat att skriva rapporten med. Ni ska skriva den två och två med utvald

inriktning DT, MRT, Nuklearmedicin eller IR. Det ska vara fullt samarbete och rapporten ska

läggas upp enligt Backman och APA-manualen. Det är sista gången ni skriver rapport/uppsats

innan ni skriver er C-uppsats, så denna gång ska det sitta eller hur?! Inga ”man” skriv

vetenskapligt gör rätt

Uppgiften ska innehålla en vanligt förekommande undersökning inom den inriktning ni valt tillsammans utifrån en patient ni undersökt under er VFU (examinationspatient)

Redogör kortfattat om den valda patienten Redogör kortfattat för den basala tekniska bakgrunden till den valda modaliteten Ni ska beskriva undersökningsmetodiken och hur diagnostik är möjlig med metoden Förklara anatomin och patologin bakom undersökningen, varför just denna

undersökning valdes. Kunde ni ha valt en annan undersökning och i så fall vilken och varför?

Redogör hur ni utifrån ett professionellt förhållningssätt bedömt, planerat, genomfört,

utvärderat och dokumenterat omvårdnadsåtgärder hos er utvalda patient i samband med den aktuella undersökningen

Beskriv på vilket/vilka sätt ni beaktar patientsäkerhet, strålskydd och trygghet i

samband med undersökningen

Beskriva aktuella läkemedel (kontrastmedel) som använts och kontrastmedels användningsområde, biverkningar och kontraindikationer

Avsluta med en gemensam reflektion utifrån vald undersökning och patient. Vad

gjorde du/ni bra, mindre bra? Vad hade kunnat göras annorlunda? Hade du/ni kunnat förbereda er på ett annat sätt inför undersökningen, förbereda patienten på ett annat sätt? Rutiner på kliniken som fungerar bra/mindre bra inför undersökningar på vald modalitet? Hur uppfattade patienten undersökningen som du/ni utförde? Är det något som ni saknade i Er förberedelse inför er VFU?

Rapporten ska skrivas enligt Backman, se nedan.

Försättsblad som en rapport

Teckenstorlek 12, Times New Roman (TNR)

Radavstånd 1,5

Hela stycken med extra mellanslag mellan varje stycke

Sidnumrering nere till höger ej på försättsbladet

21

Referenser i löpande text, sidhänvisning skall uppges när det gäller böcker

Referenslista, utgå från Backman (2008) och APA manualen som ligger på fronter.

Ni ska skriva max 6 sidor inklusive försättsblad och referenser. Lämnas in i Fronter enligt

datumgränser på den mapp som läggs in i fronter.

22

Rätta varandras rapporter (Bilaga 2)

Välj rätt rapport i listan för inlämnade rapporter. Första och andra gruppen byter med

varandra, tredje och fjärde med varandra, femte och sjätte osv i den ordning ni har lämnat in

rapporterna i mappen – inlämningmapp 1.

Att se över i rapporten:

Finns alla delar med?

Saknas någon del, i så fall vilken?

Stämmer referenserna i löpande texten, är dessa rätt skrivna och refererade?

Hur ser referenslistan ut? Kommentera eventuella felaktigheter

Se närmare på:

- språket i rapporten

- eventuella förkortningar

- hur flyter den löpande texten

Vad var bra och vad var mindre bra i rapporten? Skriv kortfattat.

Skulle ni ha lagt upp deras rapport på annat sätt i så fall förklara kortfattat hur.

Vad skulle ni ge era kurskamrater för betyg på deras rapport?

Har ni lärt er något genom att ”rätta” era kurskamraters rapport?

Vet alla hur man lägger in kommentarer direkt i rapporten i Word? Om inte så försök ta reda

på detta och lär varandra! Övriga kommentarer, synpunkter och svar på ovanstående punkter

skriver ni som en separat del i slutet på den rapport ni rättar så att allt följer med. När ni

kommenterat och ”rättat” dina kurskamraters rapport så lämnar ni in den i ny mapp på fronter

så att författarna och jag kan ta del av kommentarerna. Jag tar över rättandet först när dessa

rapporter är reviderade (de som kräver revideringar) och ger er ett slutgiltigt betyg.

Se detta som ett inlärningstillfälle, er sista chans att träna

uppsatsskrivning inför kommande examensarbete nästa termin!

Lycka till!