Karlstad Universitet

2010-06-07

Sudan ur ett makroekonomiskt perspektiv

TET-arbete

Niklas Forsberg (19890526-9059)

Per Hydén (19881109-0318)

Erik Gustafsson (19850701-2410)

Anders Frykebrant (19820927-6297)

NEGA06

2009/2010

Innehållsförteckning

Inledning .................................................................................................................................... 2

Bakgrund ............................................................................................................................................................ 2

Syfte ................................................................................................................................................................... 2

Metod ................................................................................................................................................................. 2

Avgränsning ....................................................................................................................................................... 2

Historia ....................................................................................................................................... 3

Konstitutionen ............................................................................................................................ 3

Politiskt och rättsligt system ...................................................................................................... 3

Makroekonomiska förhållanden ................................................................................................ 4

BNP-utveckling .................................................................................................................................................. 4

Växelkursen ....................................................................................................................................................... 5

Inflation .............................................................................................................................................................. 5

Budgetbalansen .................................................................................................................................................. 6

Betalningsbalansen ............................................................................................................................................. 6

Arbetsmarknaden................................................................................................................................................ 7

Arbetslöshet ....................................................................................................................................................... 7

Äganderätten ...................................................................................................................................................... 8

Inkomstskillnader ............................................................................................................................................... 9

Sudan i finanskrisen ................................................................................................................. 11

Infrastruktur ............................................................................................................................. 12

Korruption ................................................................................................................................ 13

Bistånd ..................................................................................................................................... 13

Utrikeshandel och öppenhet ..................................................................................................... 15

Kinas förhållande till Sudan..................................................................................................... 16

Kvinnans roll i ekonomiskt perspektiv .................................................................................... 17

Religionens påverkan på ekonomin ......................................................................................... 17

Diskussion ................................................................................................................................ 19

Slutsats ..................................................................................................................................... 20

2

Inledning

Bakgrund FN klassar Sudan till gruppen de minst utvecklade länderna (LDC – least developed

countries) i världen, och förklarar Sudans ekonomiska svårigheter med dålig infrastruktur,

stor jordbrukssektor, tjugo år av inbördeskrig samt problematiskt styre1.

Vad gör Sudan till ett fattigt land? Vad för påverkan har det oroliga politiska klimatet haft för

inverkan på landets utveckling? Hur fungerar den ekonomiska styrningen i landet? Det här är

frågor som vi vill försöka svara på i detta PM.

Vi strävar i denna analys efter att ta reda på och presentera de mest centrala faktorerna som

utgör basen för Sudans ekonomi.

Syfte Vårt syfte har varit att försöka få en så bred och aktuell bild utav Sudans ekonomi som

möjligt. Att undersöka faktorer som ekonomisk tillväxt, makroekonomisk politik och även

hur statsapparaten fungerar.

Metod Vi har i första hand utgått ifrån Universitetets databas för att hitta goda underlag till vår

analys. Vi har dessutom försökt att knyta an vårt arbete till kurslitteraturens olika begrepp,

teorier och definitioner. Vi har även nyttjat dokumentärer, regerings – och

institutionshemsidor för att få validitet i vårt PM.

Avgränsning Vi har främst inriktat oss på ekonomiska aspekter men även försökt påvisa andra faktorer

såsom till exempel sharialagarna som indirekt har påverkan på ekonomin.

Grundläggande sifferexercis har inkluderats för att tydliggöra Sudans ekonomiska utveckling,

samt sviterna efter den globala finanskrisen.

1 UN-OHRLLS (2010) URL address: http://www.unohrlls.org/en/orphan/138/ 3 juni 2010

3

Historia

Sudan var en gång kungariket Kush. Riket hade sin största utbredning år 700 f.v.t. Det

innefattade även då det egyptiska riket och delade även det egyptiska folkets gudar och

skrift2.

1881 stod Muhammad Ahmad en självvald ledare för det sudanesiska folket, för en muslimsk

uppvigling mot den brittiska invasionen. 1885 så lyckades Ahmad ena stamledarna i området

och slå tillbaka britterna. 1898, med hjälp av det nya maskingeväret, föll Sudan under

brittiskt styre. I ett slag föll 11 000 sudanesiska krigare och endast 28 brittiska soldater. Och

därmed drogs de räta linjalstrecken som idag utgör landets gränser3.

Sudan innefattar många mindre inhemska religioner, men landet domineras av Islam och har

även en kristen minoritet. Vi har därmed tre olika trosuppfattningar i ett land som dessutom

har så mycket som 134 olika språk4. Landet är inte som till exempel Sverige som har haft

chansen att själva växa samman som ett folk och en nation, utan är ett land med stora inrikes

konflikter. Dessutom har Sudan plågats av grannskapseffekten då 7 av 9 av Sudans grannar

har haft åtminstone en etnisk konflikt i landet5.

Landet utropades självständigt 1956. Militärregimer, inbördeskrig och svaga regeringar

avlöste varandra fram till 1972, efter detta upplevde landet ett utbrett islamskt inflytande.

Det muslimskt dominerade Nord och det mer religiöst mångfacetterade Syd lyckades inte

enas kring införandet av sharialagarna, och 1983 utbröt ett inbördeskrig som varade ända till

2005 då ett fredsavtal mellan Nord- och Sydsudan slöts.

Den nuvarande auktoritäre presidenten Omar Hassan Al-Bashir har suttit på posten sedan

1989 och blev omvald senast i år efter ett omstritt och föga demokratiskt val. Sedan landet

blev självständigt 1956 har folket i Sudan bara levt under demokrati 32 procent av tiden6.

Konstitutionen Den sudanesiska konstitutionen slår fast vid människors fria åsikter och trosuppfattningar

7,

trots det har man gång på gång upplevt motsatsen. Konstitutionen säger vidare8 att ur ett

nationalekonomiskt perspektiv så ska milleniummålen eftersträvas och obalansen

inkomsttagare emellan ska överbryggas. Staten skall också söka ökad produktivitet genom en

fri marknad där privata aktörer ska uppmuntras att delta och där en regional integration av

ekonomin förespråkas.

Politiskt och rättsligt system Efter millenieskiftet har Sudan haft så kallad arabisk nationalism. Innan rådde en ideologi som var präglad av radikala islamitiska tankar. År 2005 trädde övergångsförfattningen CPA

2 McKay. J.P. (2007) A History of world societies. s. 20 Seventh edition. Houghton Mifflin company 3 Ibid sida 791 4 UNDP (2010) URL adress: http://www.sd.undp.org/publications/Macroeconomic.pdf sid. 96, 2010-06-03 5 UNDP Macroeconomic policies for poverty reduction: The case of Sudan (2006) URL address:

http://www.sd.undp.org/publications/Macroeconomic.pdf Sid 96 2010-06-05 6 ibid 7 http://www.mpil.de/shared/data/pdf/inc_official_electronic_version.pdf 8 ibid

4

(Comprehensive Peace Agreement) i kraft, som är ett avtal mellan den sudanesiska

regeringen och rebellgruppen SPLM/A som erkänner två delstater i Sudan, Nordsudan och

Sydsudan. 2011 ska en folkomröstning hållas i södra Sudan för att se om det ska bli en helt

självständig stat. Just nu styr en federal samlingsregering med representanter från både nord

och syd. Sedan 1991 har sharia-domstolar återupprättats i norra Sudan och det finns ett

oberoende rättsväsende, men som dessvärre är hårt ansatt av regimen. Sudan utdelar flest

dödsstraff i Afrika och lagarna är väldigt strikta9.

Makroekonomiska förhållanden

BNP-utveckling BNP-utvecklingen inom landet har under 2000-talet legat på en stadig tillväxt på omkring 5-8

% årligen10

enligt OECD:s statistiska databas. Högsta tillväxtprocenten nåddes under 2006

och 2007 då landet hade en BNP-tillväxt på så mycket som 11 respektive 10 procent. Ett

fredsavtal mellan Nord- och Sydregionen i landet som undertecknades 200511

kan mycket väl

vara en faktor som gjort att landet kunnat öka sin tillväxt. Man kan överväga att när den

politiska oron dämpas ökar chanserna för att kunna genomföra sin politik mer obehindrat.

Flera intressanta faktorer nämns som avgörande för att fortsätta åtnjuta en stark tillväxt och

om möjligt uppnå en bättre inkomstspridning och konvergens i inkomst mellan olika grupper

i landet, i en innehållsrik rapport från USA:s federala kontor för afrikanska affärer. Här

nämns problem som brister i infrastruktur, med låg kapacitet vad gäller både asfalterade

vägar som järnvägsnätet, ett allt för odynamiskt jordbruk, med problem i bevattningen och

transporten, och ett starkt ägande av regeringen i landets ekonomiska affärer.12

BNP per capita-måttet har även det legat på en stadig tillväxttakt och ökat från ca 4% per år

1999, till drygt 8% 200713

, vilket tyder på att den ekonomiska välfärden har ökat om vi

använder BNP per capita som ett referensmått på ekonomisk välfärdutveckling.

2009 var BNP-tillväxten nere på 5 procent, och det mest logiska antagandet är att landet

drabbades hårt av den globala finanskrisen likt de flesta andra länder, och detta antagande

kan stärkas ytterligare genom att föra fram att oljexporten står för 70 procent av landets

exportinkomster14

och när oljepriset sjönk efter att finanskrisen15

nått sin fulla kraft på grund

av minskad efterfrågan, så är det givet att ett land som är beroende av sin oljeexport så

mycket som Sudan är påverkas ordentligt av ett lägre oljepris, som då betyder lägre

exportinkomster för landet och en kraftigt påverkad handelsbalans.

9 Landguiden (2010) URL adress: http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/ 4 juni 2010 10 OECD (2010) URL adress: http://stats.oecd.org/Index.aspx 3 juni 2010 11 Business Source Premier (2010) URL adress: http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/search?vid=2&hid=6&sid=a712c331-

5625-4254-9dfc-79a20ff6ff15%40sessionmgr10. (2009) Political Risk Yearbook: Sudan Country Report, s. 19. 3 juni 2010 12 ibid. (2007) Background Notes on Countries of the World: Republic of the Sudan, s. 8-10. 3 juni 2010 13 Center for International comparisons at the university of Pennsylvania (2010) URL address:

http://pwt.econ.upenn.edu/php_site/pwt63/pwt63_form.php 2 juni 2010 14 Business Source Premier (2010) URL address:

http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/search?vid=7&hid=6&sid=a712c331-5625-4254-9dfc-79a20ff6ff15%40sessionmgr10

(2007) Background Notes on Countries of the World: Republic of the Sudan,s. 8-10. 3 juni 2010 15 Ibid. (2009) Political Risk Yearbook: Sudan Country Report, s. 17-18. 3 juni 2010

5

Växelkursen Växelkursen har betraktats som oflexibel och trögflytande av IMF

16, vilket har gjort den

övervärderad på grund av de stora oljeintäkterna från exporten, och på så vis hämmat

konkurrenskraften i de andra sektorerna av ekonomin. Statistik från OECD visar dock på att

växelkursen gentemot dollarn har deprecierats17

under 2007-2009, vilket förhoppningsvis

hjälper landets export att bli mer attraktiv. Man kan dock ana att IMF gärna hade sett en

mindre interventionistisk sudanesisk centralbank som hade låtit valutan flyta mycket friare på

marknaden än vad den gör i dagsläget. Samtidigt har utvecklingen av inflationen inom landet

stävjats i en motsatt utveckling18

, vilket man kan anta delvis beror på att den inhemska och

den internationella marknaden har integrerats bättre vad gäller relativ prisnivå och man har

nått en bättre köpkraftsparitet.

Inflation Inflationen har tillsammans med en god BNP-tillväxt även den legat på en hög nivå. Mellan

2003 och 2007 hade inflationen ett genomsnittsmått på 7,9 procent19

, och inflationen har inte

dämpats på senare år utan har nått högre höjder, som till exempel 2008 då måttet enligt

OECD var så högt som 14 procent20

. Enligt samma statistiska källa pekar dock utvecklingen

nedåt och bort från den särskilt höga nivån 2008. Under 2010 beräknas inflationen bli ca 9

procent och blickar vi framåt till 2011 ser det ut som att den kan lyckas sänkas till ungefär 7,7

procent. Tar man historiska mått i beaktning så har man lyckats sänka inflationen ordentligt

från 1990 års mått som låg på 66 procent21

, vilket tyder på en märkbar förbättring i den

makroekonomiska styrningen genom nyligen införda SAPs (structural adjustment

programmes) enligt en färsk rapport från ODI (Overseas Development Institute)22

.

Samtidigt beror inflationsnivån till stor del enligt Heritage foundation på att regeringen utför

en omfattande priskontroll och snedvridning genom olika regleringar, subventioner och

statligt ägda företag23

, något som talar mycket för att det fortfarande är en lång väg att gå till

den ekonomiska friheten är godtagbar enligt internationella mått mätt. De artificiellt höga

priserna på vissa strategiska varor rubbar den marknadsmässiga prissättningen och motverkar

dem effekter som den ökande öppenheten mot omvärlden tillhandahåller.

Om man jämför Sudans inflationsnivå mot de inflationsmål som de flesta OECD länder har

på 2 procent, däribland Sverige24

, så märker vi en ganska kraftig differens mot vad som är

verklighet i Sudan. En förklaring till varför mer utvecklade länder kan lyckas med att ha ett

inflationsmål på 2 procent är att finans- och penningpolitiken kan utgöra mer

handlingskraftiga aktörer än i Sudan. Tilltron till både det politiska och finansiella systemet

är högre i utvecklade länder, där politiken har tydliga ramverk att röra sig i, och där

centralbanken anses vara ett inflytelserikt och juste organ, och kanske allra främst vara

immunt mot politiska påtryckningar.

16 Business Source Premier (2010) URL address:

http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/search?vid=7&hid=6&sid=a712c331-5625-4254-9dfc-79a20ff6ff15%40sessionmgr10 (2007) Background Notes on Countries of the World: Republic of the Sudan,s. 22. 2 juni 2010. 17 OECD (2010) URL adress: http://stats.oecd.org/Index.aspx 3 juni 2010 18 Ibid 3 juni 2010 19 Business Source Premier (2010) URL adress: http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/search?vid=2&hid=6&sid=a712c331-

5625-4254-9dfc-79a20ff6ff15%40sessionmgr10 (2009) Political Risk Yearbook: Sudan Country Report, s. 2-12. 3 juni 2010 20 OECD. (2010) URL address: http://stats.oecd.org/Index.aspx 3 juni 2010 21 The World Bank (2010) World bank quick query URL address: http://ddp-

ext.worldbank.org/ext/DDPQQ/member.do?method=getMembers&userid=1&queryId=135 2 juni 2010 22 Overseas Development Institute (2010) URL address: www.odi.org.uk/resources/download/4739.pdf 1 juni 2010 23 The Heritage Foundation (2010) URL address: http://www.heritage.org/Index/Country/Sudan 24 Riksbanken (2010) URL address: www.riksbanken.se 31 maj 2010

6

Den politiska oron i Sudan har med all säkerhet satt käppar i hjulet för att kunna utföra stabila

”Keynesianska operationer” i ekonomin. Med det menar vi till exempel att en kontraktiv

finans- och penningpolitik skulle kunna höja räntorna och dra ned efterfrågan i ekonomin.

Fler människor skulle spara en större andel än tidigare och då även dra ned på sin

konsumtion. Ett högre sparande vet vi, i enlighet med Solows modell, leder till ökande

investeringar vilket i sig ger en mer kvalitativ och hållbar utveckling i framtiden. Dessutom

hålls förmodligen prisutvecklingen på en mer stabil nivå vilket hjälper till att bromsa

inflationsutvecklingen och kravet på höjda nominallöner.

Samtidigt kan man diskutera om det är vad den sudanesiska regeringen vill. Vi har

konstaterat att man utför omfattande priskontroll på olika varor och att landet är hårt ansatt av

korruption. Det är lätt att argumentera för att de styrande inte oroar sig särskilt mycket över

inflationsutveckling, bara den större biten av kakan går till dem själva. Är detta en korrekt

bild av verkligheten är det bara att konstatera att samhällsstyrningen på alla plan måste

utvecklas och det måste finnas incitament för att bryta statens kraftiga inflytande i ekonomin

och inleda en reformprocess i statsapparaten. Störst chans att utföra dessa påtryckningar har

bland annat IMF som leder ett saneringsprogram för landet och dess stora statsskuld25

.

Ur ett annat perspektiv kan man diskutera om det är nyttigt att med finans- och

penningpolitiska interventioner försöka sänka inflationen, som mest troligt kommer få

konsekvenser för BNP-tillväxten och då även för de många fattiga inom landet som lever på

marginalen, och som oftast drabbas hårdast av en tillbakagång i ekonomin. Därför kan man

tänka sig att regeringen i Sudan i första hand är intresserade av en garanterat stabil BNP-

utveckling och i andra hand oroar sig över den relativt höga inflationen, dessutom kan man

argumentera för att handlingskraften i finanspolitiken och den påverkan den kan ha i

ekonomin är uppenbart begränsad i jämförelse med till exempel Sverige. Detta på grund av

det oroliga politiska systemet och den uppenbara bristen i tilltro till statsapparaten i allmänhet

på grund av dem många etniska fragmenteringarna i landet26

.

Budgetbalansen Budgetbalansen är trots den länge pågående politiska oron endast -1,5 procent i genomsnitt

under 2003-200727

. Detta är en indikator på att man inte tagit för stora åtaganden inom

statsfinanserna och att man ligger på en internationellt godtagbar nivå. Lägg därtill att den

totala utländska skuldsättningen har minskat från 180 procent till 104 procent av BNP från

1998-200728

. Detta går hand i hand med statistik som visar att de utländska

direktinvesteringarna har ökat från 480 miljoner dollar i genomsnitt från 1998-2002, till 2,2

miljarder dollar 2003-2007. Man kan tänka sig att de utländska direktinvesteringarna har

avlönat sig bra, speciellt om man tar i antagande att Sudans ekonomi har varit fattig på

kapitalinvesteringar, och med en god BNP-tillväxt, delvis frammanad av utländska

investeringar, har det gjort att man kunnat börja betala av en del av sin enorma statsskuld.

Betalningsbalansen Sudans betalningsbalans har under större delen av 2000-talet upplevt ett underskott

29. Detta

beror blanda annat på att handelsbalansen legat på ett negativt resultat de flesta år sedan

25 Business Source Premier (2010) URL address:

http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/search?vid=7&hid=6&sid=a712c331-5625-4254-9dfc-79a20ff6ff15%40sessionmgr10

(2009) Political Risk Yearbook: Sudan Country Report, s. 2-12, 17, 45. 4 juni 2010 26 Ibid 3 juni 2010 27 Ibid 4 juni 2010 28 Ibid 29 Overseas Development Institute (2010) URL adress: www.odi.org.uk/resources/download/4739.pdf s. 12, 22. 3 juni 2010

7

1980, undantaget vissa enstaka år då jordbruksproduktionen fungerade bra och då även

priserna på dessa varor var goda. Den finansiella balansen visar på positiva siffror, då kapital

i form av utländska direktinvesteringar och portföljinvesteringar flödar in i landet i en stark

ström30

.

Arbetsmarknaden Vi kan konstatera att en väldigt stor del i Sudan livnär sig i jordbrukssektorn

31, hela 80

procent av arbetskraften finns i jordbruket och endast 7 procent inom industrin. Som nämnt

tidigare har brister i utvecklingen av jordbruket gjort det ineffektivt och kan ha inneburit att

fler människor har uppehållit sig vid den sysslan istället för att försöka erhålla ett

industrijobb. Samtidigt finns det uppgifter på att en stor del av de kvalificerade arbetarna har

sökt sig utomlands, så mycket som 75 procent av dem emigrerade arbetarna uppskattas vara

välavlönade arbetare utomlands32

. Detta kan uppfattas som ett samband med brist på arbeten

som matchar kriterierna hos dem kvalificerade arbetarna inom landet och att den följande

bristen på kvalificerad arbetskraft gör att utvecklingen av olika sektorer av ekonomin

hämmas. Knappheten i humankapital gör att till exempel industrisektorn får det svårare att

effektivisera sin verksamhet och tillväxten uteblir eller minskar.

Uppgifter från OECD pekar även på att deltagandet i arbetskraften är lågt, endast 51,5

procent 2007, och detta kan sammankopplas med en hög barnadödlighet och låg livslängd33

vilket innebär en naturlig brist på människor i arbetsför ålder. En ökad tillgänglighet till

sjukvård och en effektivare behandling av sjukdomar skulle kunna öka antalet människor som

är friska och kapabla till att arbeta.

Arbetslöshet Statistiska uppgifter om arbetslöshetsförhållandet i landet har varit svåra att hitta, vilket de

flesta källor vi genomsökt efter data även dem påpekar, men en rapport visar på att

arbetslösheten är och har varit hög under en längre tid. Det redovisas ett återkommande mått

på cirka 30 procent varje år under en period mellan 1998 och 200734

. Statistiska uppgifter

från CIA pekar på att arbetslösheten låg på drygt 18 procent 200235

. Vad vi kan konstatera

med dessa uppgifter är i all fall att arbetslösheten är hög och borde anses som ett stort

problem.

Som nämnt tidigare finns det mycket som kan göras för att nya arbeten ska uppkomma,

däribland satsningar på att bygga ut infrastrukturen, som i samband med en ökad öppenhet

mot omvärlden skulle kunna introducera nya marknader för jordbruksnäringen i landet. Och

därmed även öppna upp vägarna till goda investeringsmöjligheter genom att förslagsvis skapa

en temporärt obalanserad tillväxt, enligt utvecklingsekonomisk teori som nämns i kapitlet om

teorier för ekonomisk utveckling i Bigstens bok36

, som skapar successiva obalanser och

överkapacitet i vissa valda områden och där ”spillover-effekten” till andra sektorer är stor,

vilket innebär en god möjlighet för tillväxt i hela regionen.

30 Ibid 31 OECD (2010) URL address: http://stats.oecd.org/Index.aspx 4 juni 2010 32 Business Source Premier (2010) URL address:

http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/search?vid=7&hid=6&sid=a712c331-5625-4254-9dfc-79a20ff6ff15%40sessionmgr10

(2007) Political Risk Yearbook: Sudan Country Report, s. 1-10. 3 juni 2010 33 OECD (2010) URL address: http://stats.oecd.org/Index.aspx 2 juni 2010 34 Business Source Premier (2010) URL address:

http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/search?vid=7&hid=6&sid=a712c331-5625-4254-9dfc-79a20ff6ff15%40sessionmgr10

(2009) Political Risk Yearbook: Sudan Country Report, s. 2-12. 4 juni 2010 35 CIA (2010) URL adress: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/su.html 5 juni 2010 36 Bigsten. A (2003) Utvecklingens ekonomi och politik. Studentlitteratur, Lund.

8

Tonvikt bör läggas vid utvecklingen av just jordbrukssektorn eftersom vi dels har en stor del

av arbetskraften koncentrerad just här, men även för att en effektivisering av densamma

skulle kunna producera större överskott till handel och därmed generera en större inkomst till

de verksamma inom jordbruket och detta skulle få en signifikant betydelse för att lyfta ur fler

människor ur fattigdomen. Om en sådan utveckling lyckas ta form kommer det även att

innebära att fler människor skulle kunna söka sig till den kapitalistiska sektorn, om vi får be

att hänvisa till Lewis modell om den dualistiska ekonomin37

, som förhoppningsvis ser en

liknande utveckling och därmed ett stigande behov av arbetskraft. Detta skulle innebära fler

människor i arbete och ett ökat välstånd för hela landet.

Ökade skatteintäkter till staten skulle kunna förvaltas på bästa sätt genom att göra satsningar

på att rusta upp i statsapparaten, där brister i framförallt korruption är väl dokumenterat (plats

176 av 180)38

, genom att verka för en ökad kontroll och reglering av myndigheter, bygga ut

utbildningsväsendet och sätta upp långsiktiga mål för grundskoleutbildning till alla och även

utveckla tillhandahållandet av offentlig sjukvård. Allt detta skulle bidra till en bättre hållbar

utveckling, med friskare människor, fler i arbete och en ung generation med bättre generellt

kunnande än tidigare generationer, på grund av ett utvecklat utbildningsväsende.

Den senaste tiden har regeringen i Sudan uttryckt ett åtagande att liberalisera handelspolitiken

för att bland annat öppna upp vägarna för utländska direktinvesteringar39

, vilket borde gynna

ackumulationen av fysiskt kapital och teknologi. Detta öppnar upp för att industrisektorn

kommer att erövra en större kvot av arbetskraften och således kommer vi att se en

förflyttning av jobb från jordbrukssektorn till industrisektorn. Detta kan på sikt innebära en

fundamental transition mot en mer modern ekonomi och därmed även bidra till en mer

hållbar utveckling. Det kan också innebära att arbetslöshetskvoten sänks bland befolkningen

då bland annat tillverkningsindustrin är en väldigt arbetskraftsintensiv industri.

En allt öppnare handelspolitik kommer alltså innebära att mer investeringar, både inhemska

och utländska, kan och vågar utföras, vilket kommer innebära större möjligheter till att bygga

upp ekonomin och även stävja arbetslösheten.

År 2000 formade Sudan med åtta andra regionala länder Afrikas första

frihandelsorganisation, COMESA FTA. Detta kan ses som en indikator på att Sudan försöker

att ändra strategi från en kraftigt protektionistisk stat till en mer handelsvänlig regim40

.

Äganderätten Äganderätten är svag, med ett oroväckande inflytande från regeringen sida

41. När detta går

hand i hand med ett civilrättsligt system som inte försvarar den privata äganderätten, betyder

det att investeringsklimatet kan betecknas som allt annat än inbjudande och osäkerheten kring

om avkastningen kommer en själv till godo gör att ekonomin i allmänhet hämmas på grund

av bristande tilltro i allmängiltiga lagar och förordningar42

(fotnoten hänvisar till en

lagstiftning som främst riktade sig till att säkerställa utländska direktinvesteringar).

Uppgifter gör gällande att insatser behöver utföras för att rusta upp de statliga institutionerna

för att garantera att den administrativa apparaten utvecklas och blir mer effektiv och

37 Bigsten. A (2003) Utvecklingens ekonomi och politik, Studentlitteratur, Lund 38 OECD (2010) URL address: http://stats.oecd.org/Index.aspx 3 juni 2010 39 Business Source Premier (2010) URL address:

http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/search?vid=7&hid=6&sid=a712c331-5625-4254-9dfc-79a20ff6ff15%40sessionmgr10

(2007) Political Risk Yearbook: Sudan Country Report, s. 1-10. 4 juni 2010 40 Ibid. (2009) Political Risk Yearbook: Sudan Country Report, s. 22, 45. 2 juni 2010 41 The heritage foundation (2010) URL address: http://www.heritage.org/Index/Country/Sudan 3 juni 2010 42 Business Source Premier (2010) URL address:

http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/search?vid=7&hid=6&sid=a712c331-5625-4254-9dfc-79a20ff6ff15%40sessionmgr10

(2007) Political Risk Yearbook: Sudan Country Report, s. 1-10. 1 juni 2010

9

trovärdig43

. Här nämner man specifikt att förmågan att utveckla regelverk och administration

kring skattepolitiken kan göra den mer rättvis och effektiv. Det skulle i sin tur generera mer

skatteintäkter som kan användas till önskade och uttalade satsningar på olika

utvecklingsprojekt. Vi får hoppas att början till förstärkta resurser till en av de statliga

myndigheterna snabbt sprider sig till dem andra, och där vi då får se förstärkning av, och

politisk vilja att förbättra, äganderätten för civilbefolkningen.

Inkomstskillnader Sudan kan uppvisa stora regionala skillnader i inkomster, detta kan utläsas trots bristande

statistik. Ungefär 60-75 procent av befolkningen i norra Sudan och 90 procent av

befolkningen i södra Sudan lever på under 1 USD per dag44

.

Sudan har en låg medelinkomst per capita som gömmer stora regionala skillnader i

ekonomisk och social utveckling. Utbildningsnivån är låg, hälsotillståndet är dåligt och

sjukdomar är utbredda. Infrastrukturen är dålig men stora regionala skillnader märks även

här45

. Denna stora spridning och kraftigt fallande inkomster kan ha mycket att göra med att

jordbrukssektorn sysselsätter den största delen av befolkningen, som vi nämnt tidigare i detta

PM. Sudans BNP är väldigt beroende av jordbrukssektorn som i sin tur är väldigt

väderberoende vilket har gett de svängningar i BNP som Sudan har uppvisat. Det dåliga

resultatet för jordbrukssektorn anses vara en stor bidragande orsak till att fattigdomen i Sudan

sprider sig46

.

I Sudan finns ingen officiell fattigdomsgräns. Fattigdomen i Sudan påvisade en generell

uppgång mellan 1978-199347

. Trots alla högst opålitlig data om fattigdom i Sudan blir

konsensus att fattigdomen är ”omfattande, djup och allvarlig48

” även idag. Antalet fattiga hushåll har ökat från 1.7 miljoner 1978 till över 3.4 miljoner 1993.

Stadsfattigdom ökade från 2.6 procent 1968-1978 till en topp 1978-1986 på 12.6 procent för

att sedan gå ner mot 7.6 procent för perioden 1986-1992.

Landsbygdsfattigdomen har ett liknande mönster men ej lika höga siffror under samma

perioder49

. De urbana delarna av Sudan har alltså drabbats mest av ökningen vad gäller

fattigdom. Detta kan bero på den höga andel av befolkningen som flydde bort från

landsbygden på grund av inbördeskriget. Landsbygden präglas av låga inkomster och liten

ojämlikhet medan det i urbana delar präglas av höga inkomster och stor ojämlikhet. Klyftan

mellan stad och landsbygd är dock inte värst utan det finns ännu större regionala skillnader i

landet.

Data som finns tillgängliga visar på stora skillnader mellan norra och södra Sudan. Detta till

trots verkar det gå lite framåt, i södra Sudan visar data på att fattigdomen minskat och

utvecklingen tilltagit50

. Detta har troligen kommit av det fredsavtal som slöts. Tyvärr finns

ingen nyare statistik att tillgå utan vi får återigen vända oss till 1996 års statistik, vilken visar

att skillnaden mellan olika inkomstgrupper, mellan landsbygd och urbana delar samt mellan

norra och södra delen av landet, har ökat.

43 Overseas Development Institute (2010) URL adress: www.odi.org.uk/resources/download/4739.pdf s. 7, 25. 31 maj 2010 44 UNDP Sudan (2010) URL address: http://www.sd.undp.org/mdg_sudan.htm 2010-06-06 45 Ibid. sid 1. 2010-06-05 46 Ibid. Sid 14 2010-06-05 47 Ibid. Sid 23 2010-06-05 48 Ibid. 2010-06-05 49 Ibid. 2010-06-05 50 UNDP Macroeconomic policies for poverty reduction: The case of Sudan (2006) URL address:

http://www.sd.undp.org/publications/Macroeconomic.pdf Sid 24 2010-06-05

10

Ojämlikheten har varit på uppgång i hela landet. Sudans Gini-koefficient har ökat från 0.41 år

1968 till 0.74 år 199651

. Denna ökning har accelererat på nittiotalet och ger att Sudan gått

från att vara ett medelmåttigt ojämlikt land till ett med extrem ojämlikhet. Det märks speciellt

under de första sex åren på nittiotalet då inkomstfördelningsnivån på de 20 procent som

tjänade mest gentemot de 50 procent som tjänade minst mer än fördubblades. Dessutom har

ojämlikheten ökat snabbare på landsbygden gentemot de urbana delarna under 70- och 80-

talet och ojämlikheten har ökat kraftigare i de urbana delarna under 90 talet52

.

Snabb tillväxt på 1970-talet gav en liten ökning av fattigdomen. Negativ tillväxt under 80-

talet fram till mitten av 1990-talet gav en markant ökning av fattigdomen och väldigt snabb

tillväxt under senare hälften av 1990-talet gav en måttlig ökning av fattigdomen53

. Trots

tillväxt ökar alltså fattigdomen och FN pekar ut liberaliseringsåtgärder, tillväxtmönstret och

försämringar i reella löner som en orsak av hyperinflation samt stigande arbetslöshet, alla

dessa i kombination med att staten har minskat sitt spenderande i basala sociala tjänster

såsom skola, vård och omsorg till förmån för ökad handelsliberalisering54

. Man pekar ut att

just liberaliseringsåtgärder tillsammans med den skyhöga inflationen skapat en ökande

fattigdom då man har tagit bort skyddsnätet för de fattigaste. Mellan 1990-1995 föll

konsumtionen per capita med 11 procent . Inflationen noterade ett tresiffrigt rekord och

inkomstspridningen försämrades, och detta tillsammans med den minskade konsumtionen

gav en stor ökning av fattigdomen55

.

Sudan har stor intern och extern arbetsmigration, 1993 hade 13 procent av hela befolkningen

flyttat från födelseort, och många flyttar till de stora städerna (hälften beräknas bosätta sig i

Khartoum) där de i allt större utsträckning får jobb inom den informella sektorn, då den

formella sektorn tappat 0.6 miljoner jobb samtidigt som den informella beräknats växa med

1,6 miljoner jobb. Konflikter och torka pekas ut som de stora orsakerna till folkomflyttningar

i Sudan. Den externa migrationen från Sudan består oftast män, 85 procent, samt är relativt

högutbildade då en fjärdel har universitetsbetyg. Man beräknas förlora en stor del av sitt

humankapital på detta sätt samtidigt som man får en ökning av nettofaktorinkomster från

utlandet. Den externa arbetsmigrationen leder dock till ökade inkomstskillnader när

humankapitalet bekostas av samhället gemensamt men endast ger privat ackumulering av

kunskap. Det visat sig att 90 procent av alla överföringarna från utlandet går tillbaka till

hushåll som redan har högre inkomster i Sudan, vilket leder till att förvärra

inkomstskillnaderna i Sudan56

.

Oljeexporten är idag fyra gånger så stor som övrig export och statliga intäkter från oljan

överstiger alla andra varor. Det pekas även på att denna snabba ekonomiska tillväxt gett både

ökad ojämlikhet och ökad fattigdom57

Samtidigt säger FN att möjligheten att utrota

fattigdomen i Sudan ökar med de nya oljeupptäckterna speciellt om de vinster man får ut kan

användas på ett skötsamt sätt. Det ser speciellt ljust ut för fattigdomsbekämpningen om detta

sker58

.

51 Ibid s.26 2010-06-06 52 UNDP Macroeconomic policies for poverty reduction: The case of Sudan (2006) URL address: http://www.sd.undp.org/publications/Macroeconomic.pdf Sid 26 2010-06-05 53 Ibid. Sid 27 2010-06-05 54 UNDP Macroeconomic policies for poverty reduction: The case of Sudan (2006) URL address:

http://www.sd.undp.org/publications/Macroeconomic.pdf Sid 29 2010-06-05 55 Ibid. Sid 12 2010-06-05 56 UNDP Macroeconomic policies for poverty reduction: The case of Sudan (2006) URL address:

http://www.sd.undp.org/publications/Macroeconomic.pdf Sid 30 2010-06-05 57 UNDP Macroeconomic policies for poverty reduction: The case of Sudan (2006) URL

address:http://www.sd.undp.org/publications/Macroeconomic.pdf sid 3 2010-06-05 58 Ibid. Sid 15 2010-06-05

11

Sudan i finanskrisen

Sudan har drabbats hårt, likt många andra länder i världen, av finanskrisen. Särskilda

indikatorer på finanskrisens härjningar är att exportinkomsterna har minskat (till stor del på

grund av att oljepriset har sjunkit drastiskt), landet upplever ett dämpat inflöde av dem så

viktiga utländska direktinvesteringarna och även försämrade terms of trade59

. Dessa faktorer,

bland ett flertal andra, har orsakat ett BNP-tillväxtfall per år på knappt 3 procent, jämfört med

resten av 2000-talet.

2008 späddes den kraftiga utlandsskulden på med ännu 34 miljarder dollar, vilket delvis

förklaras av tidigare nämna faktorer men även av en försämring i bytesbalansen och att landet

inte kan ta hjälp av olika subventionerade biståndsprogram60

, huvudsakligen ODA, som på

grund av de inhemska oroligheterna, främst i Darfur, gör att kraven på annat än humanitärt

bistånd ej uppfylls.

Även budgetbalansen har fått sig en törn av finanskrisen och data från ODI pekar på att

underskottet i budgeten 2009 uppkom till 6 procent, enligt Sudans egen finansminister61

.

Enligt IMF:s beräkningar så kommer budgetunderskottet att minska till 3,2 procent 2010 till

största del på grund av att oljepriset väntas öka62

. Budgetbalansen har tidigare legat på en relativt stabil nivå, som tidigare presenterats i detta PM, och våra förhoppningar är att när

hela världens konjunktursituation vänder så kommer det att bli lättare för Sudan att återgå till

en hållbar budgetsituation.

Den försämrade intäktssituationen för oljeindustrin, och därmed även exportindustrin, får

betydande påverkan på hur regeringen klarar av finansieringen av olika typer av den redan

eftersatta samhällsservicen och även andra olika utvecklingsfrämjande insatser63

.

Några ord skulle även kunna nämnas om arbetslöshetssituationen i landet. Som konstaterat

tidigare i detta PM så ligger den på en hög nivå, på mellan 18-30 procent under 2000-talet,

enligt de källor vi tittat på. En ganska lättillgänglig argumentation är att finanskrisen inte har

hjälpt denna trista statistik utan dessvärre har gjort att ännu fler befinner sig utan jobb.

En slutsats att dra från hur Sudan har påverkats av finanskrisen är att den hämmar vissa goda

insatser mot utveckling som har lyckats åstadkomma framsteg det senaste decenniet, till

exempel den ökade öppenheten mot omvärlden och det förhållandevis goda

makroekonomiska styret, som jämfört med tidigare lyckats hålla prisnivåerna något så väl

stabila64

.

59 UNDP Macroeconomic policies for poverty reduction: The case of Sudan (2006) URL

address:http://www.sd.undp.org/publications/Macroeconomic.pdf sida 7,25, 2010-06-05 60 Overseas Development Institute (2010) URL adress: www.odi.org.uk/resources/download/4739.pdf sida 7,25. 3 juni 2010 61 ibid 62 ibid 63 ibid 64 ibid

12

Infrastruktur

Det är mycket undermålig infrastruktur i Sudan på grund utav det, genom åren, utmärglade

finansiella läget. I dem södra delarna av landet existerar de inte alls.

Järnväg

Det finns totalt 5,500 kilometer järnväg men skicket är så dåligt att endast en femtedel är i

bruk. Jämför detta med Sverige som har ca 11,000 kilometer järnväg idag.

Vägar

Det finns 50,000 kilometer väg i Sudan varav endast en är asfalterad. För att förbättra läget

har vägbyggnationer blivit privatiserat.

Vatten

Nilen löper genom landet och hjälper dess fyra handelsskepp att nå de mycket få hamnarna.

Flyg

Flygplatserna är desto fler än båtarna, närmare bestämt 61 stycken. Många av dem är mindre

och inte alls vid god vigör.

Energi

Huvudstaden Khartoum använder 87 procent av landets energi vilket innefattar 150

megawattimmar. Sverige producerar i sin tur 130 000 megawattimmar, eller 130

terawattimmar. Landets elproduktion består i huvudsak av vattenkraft och regeringen i Sudan

håller just nu på med nya projekt tillsammans med tyska företag med inriktning på sol och

vindenergi65

.

Intressant att lägga märke till här är att Sudan inte använder sina stora oljetillgångar till sin

egna inhemska energiförsörjning, utan oljan går i huvudsak till export.

Hälsovård och utbildning

Det finns även stora brister i framsteg gällandes hälsa, då offentligt spenderande på hälsa och

sjukvård är extremt lågt, endast 0.7 procent av BNP (vilket kan jämföras med Sveriges andel

som är motsvarande 8 procent66

). Detta har gett att sjukvården ute på landsbygden lider av

kronisk brist på läkare, läkemedel och sjuksköterskor67

. I Darfur-provinsen i Sudan är

barnadödligheten exempelvis 3-6 gånger högre än i övriga landet68

.

Sudan spenderar endast en liten summa på hälsa och utbildning, faktiskt bara 25 procent i

jämförelse med andra låginkomstländers generella budget och bara 1 procent av Sudans BNP

läggs på utbildning. 50 procent av grundskolelärarna är okvalificerade.

Sudan är långt ifrån att uppnå flera av FN:s Millennium Development Goals, MDG.

Infrastrukturen kommer även att nämnas löpande i texten då den kommer naturligt till sin rätt

i olika exempel.

65 Nations encyklopedia (2010) URL adress: http://www.nationsencyclopedia.com/economies/Africa/Sudan-INFRASTRUCTURE-

POWER-AND-COMMUNICATIONS.html gäller hela infrastrukturavsnittet, 2010-06-04 66 SCB (2006)URL address: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____80991.aspx 100603 67 UNDP Macroeconomic policies for poverty reduction: The case of Sudan (2006) URL

address:http://www.sd.undp.org/publications/Macroeconomic.pdf Sid 31 2010-06-05 68 FES (2005) URL adress: http://library.fes.de/pdf-files/iez/global/04666.pdf. Sid 5 2010-06-05

13

Korruption

Sudan får inga poäng eller betyg överhuvudtaget i Heritages gradering på grund av det

inhemska kriget. Sista gången Sudan graderades helt var år 2000 då det fick 47.2 poäng. Man

pekar på ett dåligt företagsklimat då rättssäkerheten förbisedd, och kontroll av lagar och

förordningar efterlevs undermåligt. Korruptionen frodas och Transperancy International

placerar Sudan på plats 176 av 180 i dess internationella undersökning av korruption år 2009,

vilket förövrigt är en delad plats med Irak69

. Det finns tydliga kopplingar till att höga

offentliga tjänstemän tillförskaffar sig mutor, till exempel vad gäller olika byggnadsprojekt.

Det finns ingen transparens och folket kan inte kontrollera makthavarna och den offentliga

sektorns handlingar70

. Sudan har dessutom tappat fem placeringar i världsbankens ranking

över hur lätt det är att starta företag i landet, från plats 149 till 154 av 183 länder. Det påpekas

att det tar 36 dagar att gå igenom de 10 procedurerna för att starta ett företag. Jämfört med

Sverige, som hamnade på en 18e plats, tog det 15 dagar att gå igenom de tre moment som

krävdes för att starta företag71

.

Bistånd FN klassar Sudan till gruppen de minst utvecklade länderna (LDC – least developed

countries) och förklarar Sudans ekonomiska svårigheter med dålig infrastruktur, stor

jordbrukssektor, tjugo år av inbördeskrig samt problematiskt styre72

. För att bli klassad som

LDC av FN måste tre kriterier vara uppfyllda. Först analyserar man BNI per capita över ett

treårsgenomsnitt och där gränsen är under 905$. Sedan tittar man på den mänskliga

utvecklingen utifrån ett index som tar hänsyn till utbildnings-, närings-, och hälsostatistik.

Det sista kriteriet handlar om ekonomisk sårbarhet där man undersöker bland annat

ekonomins stabilitet, storlek på jordbruks, fiske och skogssektorn samt isolering73

.

Sudans svåra läge medför ett behov av bistånd av olika slag. UNDP (United Nations

Development Programme) jobbar aktivt med bistånd till Sudan och ansvarar för en mängd

projekt som många länder finansierar. Några områden som UNDP prioriterar i Sudan är att

hjälpa till att implementera fredsfördraget som slöts 2005 mellan Sudans regering och

rebellgruppen SPLM/A. Ett annat område är att bygga upp demokratin, politiska institutioner

samt konflikthantering. UNDP vill också verka för att nå milleniummålen och ska göra det i

Sudan genom att fokusera bland annat på folkets försörjning, infrastruktur samt ekonomiska

reformer74

. Ett exempel på ett specifikt projekt är ”Support to Elections and Democratic

Processes”. Målet med detta projekt är att uppnå långsiktig fred och utveckling i Sudan och

detta ska göras genom att främst bygga upp effektiva demokratiska institutioner. Projektet

innebär stöd till sektorer som informationsspridning och administrativt support för att bygga

upp en hållbar demokrati. Projektet sträcker sig från April 2009 till December 2010 och är

finansierat av många länder, däribland Sverige med 6,955,764 US Dollar75

. Denna form av

biståndsprojekt torde sig vara effektivt för att komma igång med utvecklingen i Sudan.

69 Transparency International CPI (2009) URL address:

http://www.transparency.org/policy_research/surveys_indices/cpi/2009/cpi_2009_table 2010-06-04 70 Heritage (2009) URL adress: http://www.heritage.org/Index/Country/Sudan 2010-06-05 71World Bank Group doing business (2009) URL address: http://www.doingbusiness.org/economyrankings/ 2010-06-06 72UN-OHRLLS (2010) URL address: http://www.unohrlls.org/en/orphan/138/ 2010-06-05 73 UN-OHRLLS (2010) URL address: http://www.unohrlls.org/en/ldc/related/59/ 2010-06-06 74 UNDP (2010) http://www.sd.undp.org/UNDP_across_sudan.htm 2010-06-05 75 UNDP (2010) URL address: http://www.sd.undp.org/projects/dg16.htm 2010-06-04

14

Bigsten menar att det finns vissa institutionella krav för att en ekonomi ska kunna växa och

fungera. Han nämner bland annat institutioner som behandlar konflikthantering i samhället,

där vi kan hitta UNDP:s prioritering med demokratin för att upprätthålla freden. Han menar

också att institutioner som kontrollerar marknader, finanspolitiska institutioner och ett

socialförsäkringssystem krävs för att få till en tillväxt i ekonomin som kan leda till utveckling

för landet76

.

FN bistår även Sudan med säkerhetshjälp till följd av konflikten i Darfur. The African

Union/UN Hybrid operation in Darfur (UNAMID) har som främsta uppgift att skydda civila

men jobbar även med att upprätthålla lag och mänskliga rättigheter samt att bevaka gränserna

till Chad och Centralafrikanska republiken. UNAMID upprättades i juli 2007 och omfattar

idag 21,993 personal och har en budget på 1,598 miljoner US Dollar (från juli 2009 till juni

2010).77

EU ger också bistånd till Sudan dock har samarbetet hämmats då Sudan inte har ratificerat

det reviderade Cotonoufördraget som tillhandahåller det legala förhållandet för relationerna

mellan EU och gruppen för Afrikanska, Oceanska och Karibiska länder (APC). Detta

samarbete är till för att minska och utplåna fattigdomen och samtidigt integrera APC-

länderna i världsekonomin. Det reviderade fördraget tar bland annat upp överenskommelser

för ökad säkerhet, bättre handels och ekonomiska förhållanden med god ekonomisk styrning

och ett investeringsvänligt klimat samt ett arbete för att få till effektivare bistånd.78

I och med

att Sudan inte har godkänt detta får de inte tillgång till de 300 miljoner euro i bistånd som EU

godkänt genom det bilaterala avtalet genom European Development Fund, för perioden 2008-

201379

.

Dock sker fortfarande annat bistånd till Sudan från EU som ligger inom andra avtal, främst i

form av humanitärt bistånd. EUs plan för det humanitära biståndet till Sudan 2010 är planerat

att uppgå till en kostnad av 114 miljoner euro och några objektiv är att förbättra hälsan

genom att minska mödradödligheten och bekämpa HIV/AIDS, att förbättra tillgången på

vatten och sanitet samt att arbeta för bättre möjligheter att klara av humanitära kriser.80

Sudan får mycket bistånd av olika slag men det är intressant att ställa sig frågan hur effektivt

det är. Det är också intressant att Sudan inte ville godkänna exempelvis effektivare och större

krav på biståndet från EU. År 2007 tog Sudan officiellt emot 2104 miljoner US Dollar i

bistånd.81

Den Svenska regeringen har utvecklat en strategi inom samarbetet med Sudan. Denna strategi

sträcker sig perioden från 2008-2011 och riktar in sig på att förbättra det demokratiska styret

och även att förbättra kvinnors deltagande i beslutsprocesser och fredsarbete82

. Några projekt

som SIDA stödjer i Sudan är att utbilda poliser, genusrådgivning och hjälpa barns rättigheter

som görs i samarbete med Rädda Barnen83

. För svenskt bistånd i siffror till Sudan se bilaga.

76 Bigsten, A. (2003) Utvecklingens ekonomi och politik. s. 109-110. Studentlitteratur, Lund. 77 UN (2010) URL adress: http://www.un.org/en/peacekeeping/missions/unamid/ 2010-06-03 78 European Comission (2010) URL adress: http://ec.europa.eu/development/geographical/cotonouintro_en.cfm 2010-06-04 79 Ibid, URL adress : http://ec.europa.eu/europeaid/where/acp/country-cooperation/sudan/sudan_en.htm 2010-06-05 80 Ibid, URL adress : http://ec.europa.eu/echo/files/funding/decisions/2010/sudan_GP_01000_en.pdf, s. 13-15. 81 Sveriges Ambassad Khartoum (2010) URL adress: http://swedenabroad.se/Page____82065.aspx 2010-06-05 82 Ibid, URL adress: http://swedenabroad.se/Page____82068.aspx 2010-06-05 83SIDA (2010) URL adress: http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Afrika/Sudan/Program-och-projekt/ 2010-06-04

15

Utrikeshandel och öppenhet Bigsten skriver att ett land som isolerar sig från omvärlden skapar stor risk att utveckla

stagnation i tillväxten. Öppenhet för utländska investeringar, handel och teknologi är viktiga

komponenter för tillväxten. Han medger dock att relationen kan vara den motsatta, att tillväxt

skapar handel, men han är väldigt skeptisk mot höga tullar och ekonomisk isolationism när

det gäller ekonomisk tillväxt84

. Index of economic freedom har inte kunnat fullständigt ranka

Sudan sedan 2000 på grund av det våldsamma läget i landet. Dock nämns det att Sudan hade

en tulltaxa på 11.4 procent 2008 och även om vissa åtgärder gjorts för att öppna upp

ekonomin finns fortfarande stora handelshinder som diskriminerande skatter,

importrestriktioner och korruption85

.

Sudans största naturresurs och exportvara är olja som produceras med en takt av 480,200

fat/dag (2008). Under 2007 exporterade man 303,800 fat/dag och under detta år köpte Kina

två tredjedelar av denna. Kina står som mottagare för cirka 48 procent av Sudans export,

andra stora exportpartners är Japan och Indonesien (2008). Sudan exporterar också

jordbruksprodukter som bomull, sesam och socker. Saudiarabien är det viktigaste

exportlandet för andra varor än olja. Det sammanlagda exportvärdet uppskattades av CIA

2009 till 8,464 miljarder US Dollar. Handelsbalansen (Export – Import) beräknas bli positiv

då det uppskattade sammanlagda importvärdet 2009 kommer att uppgå till 6,823 miljarder

US Dollar. Viktiga importvaror är livsmedel, transportutrustning samt mediciner och

kemikalier. Importerar gör man främst ifrån Kina, Saudiarabien, Förenade arabemiraten och

Egypten86,87

.

Handeln med Sudan har inte varit problemfri genom åren. På grund av våldsamma konflikter

och brott mot mänskliga rättigheter har många länder försökt isolera Sudan för att bringa

fram ett regimskifte. Kina har dock fortsatt att handla med Sudan och har i sin tur ofta fått

landets stöd i de frågor där Kina får kritik från världsopinionen. Kina vill åt Sudan olja och

menar att vad som sker i Afrika kan afrikanerna hantera själva. Kina är enbart en

handelspartner och vill inte blanda sig i politiska angelägenheter88

. En ledare i Aftonbladet

uttrycker sin stora oro för Kinas fortsatta handel och biståndsverksamhet med Sudan utan att

ställa några krav på de mänskliga förhållandena i landet. Kina exporterar också vapen till

Sudan vilket inte hjälper till att stoppa de väpnade konflikterna. Detta problem leder också till

svårigheter för EU och andra parter som förser Sudan med bistånd, där man ställer vissa krav

för att biståndet ska nå fram89

. Trots att världen försökt att bojkotta Sudan så har regimen

ändå lyckats sitta kvar därför att man kunnat fortsätta ha sina viktigaste handelspartners kvar,

som utgör en så stor del av handeln. Dock kan vi förstå att alla konflikter i landet påverkat

ekonomin negativt.

Ett annat mått för att se hur öppet ett land är för omvärlden är utländska direktinvesteringar

(FDI). Enligt världsbanken uppgick de utländska direktinvesteringarna i Sudan 2008 till 2,6

miljarder US Dollar vilket är c:a 4.5 procent av BNP.90

Framtill år 2000 var FDI väldigt låg i

Sudan, genomsnitt 164 miljoner US Dollar men det har sedan gradvis stigit för att nå en

84 Bigsten, Arne (2003): Utvecklingens ekonomi och politik. s. 80-81. Studentlitteratur, Lund. 85 Index of economic freedom (2010) URL address: http://www.heritage.org/Index/Country/Sudan 2010-06-04 86CIA world factbook (2010) URL address: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/su.html 2010-06-03 87 Landguiden, URL adress: http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/, 4 juni 2010. 88Dagens Nyheter, URL adress: http://www.dn.se/nyheter/varlden/kinesiskt-miljardlan-del-i-afrikaoffensiv-1.990185, 4juni 2010. 89Aftonbaldet, URL adress: http://www.aftonbladet.se/ledare/article2903225.ab , 4 juni 2010. 90 World Bank, URL adress: http://data.worldbank.org/indicator/BX.KLT.DINV.CD.WD, 4 juni 2010.

16

höjdpunkt 2006 på 3,5 miljarder US Dollar.91

Under detta år hade Sudan bland de högsta FDI

i Afrika och man tror det beror på fredsfördraget CPA som tecknades 2005 av stridande

parter och gav därför ett stabilare ekonomiskt klimat. Sedan har FDI fallit troligtvis på grund

av finanskrisen och lägre oljepriser.92

Sudans regering tror på FDI för ekonomisk tillväxt och

vill att utländska företag etablerar sig. Problemet är bara att den stora graden av korruption

och bristen på konstruktiva institutioner gör Sudan till ett riskfyllt land att etablera sig i93,94

.

Sveriges handel med Sudan sker mestadels genom svensk export. År 2009 uppgick

exportvärdet till Sudan till 674 miljoner kronor och den största exportvaran är maskiner och

ingenjörsprodukter. Sverige importerade varor från Sudan av ett värde på cirka 18 miljoner

kronor där majoriteten består av råmaterial. Mellan 2008 och 2009 minskade det svenska

exportvärdet till Sudan med 51 procent95

.

Bigsten menar att det ofta förekommit en negativ relation med stora naturresurser och länder i

Afrika. På grund av att naturresurstillgångarna tar över en stor del av ekonomin tränger det ut

andra tillväxtfrämjande sektorer. En stor naturtillgång kräver också ofta statlig intervention

vilket i sig kräver goda institutioner och god makroekonomisk politik. Detta fenomen kallas

naturresursförbannelsen vilket ofta leder till ekonomisk nedgång96

.

Detta fenomen kan man se spår av i Sudan även om inte det lett till förödande konsekvenser

för ekonomin. Man kan se att icke-oljerelaterade sektorer i ekonomin har svårt att få till en

jämn tillväxt trots makroekonomiska reformer. Staten subventionerar också en stor andel

varor och kontrollerar stor del av ekonomin vilket tillsammans med den stora graden av

korruption leder till stagnation i tillväxten97

.

Kinas förhållande till Sudan Den stora frågan har sedan länge varit om Kina bryter mot, det av FN, antagna vapen

embargot från 200498

. Vad som har varit tydligt är att Kina håller Sudan om ryggen i bland

annat FN:s säkerhetsråd, med sitt veto. Kinas president Hu Jintao har även ett gott

förhållande med Sudans Omar Hassan Ahmad al-Bashir, detta visar sig tydligt i Jintaos

sponsrande av al-Bashirs palats99

. Det, tillsammans med att Kina erhåller 48 procent av

Sudans oljeexport till förmånliga priser, ger tydliga signaler. Det har även ryktats att Kina

förser Sudan med tyngre stridsfordon. Eftersom man inte tillåter annat än afrikanska FN-

soldater i landet100

är det svårt att få en inblick i den sudanesiska regimens armé.

Det är i stort sett omöjligt för FN att utreda vad som händer i Sudan på grund ut av Kinas

brukande av deras veto, och samtidigt USA:s passivitet, i FN:s säkerhetsråd. Kinas politiska

ställningstagande hänger troligtvis på landets enorma oljebehov och detta tillfredställs av

Sudans rika tillgångar. Sudan ensamt täcker 7 procent av Kinas totala oljebehov och denna

siffra förmodas öka. Det ligger i Kinas största intresse att FN inte blandar sig i landets

inhemska förhållanden.

91 UNCTAD, URL adress: http://www.unctad.org/sections/dite_dir/docs/wir08_fs_sd_en.pdf, 5juni 2010. 92 UNDP, URL adress: http://www.sd.undp.org/mdg_sudan.htm, 5 juni 2010. 93 Worldwide legal directories (2010) URL address: http://www.hg.org/article.asp?id=5896 4 juni 2010 94 Index of economic freedom (2010) URL address: http://www.heritage.org/Index/Country/Sudan 5 juni 2010 95 Svenska exportrådet (2010) URL adress:http://www.swedishtrade.se/sv/exportfakta/statistik-och-analys/handelsstatistik/SUDAN/ 5 juni

2010 96 Bigsten, A. (2003) Utvecklingens ekonomi och politik. s. 82-84. Studentlitteratur, Lund. 97 Index of economic freedom (2010) URL address: http://www.heritage.org/Index/Country/Sudan 5 juni 2010 98 FN (2004) URL address: http://www.un.org/sc/committees/1591/ 5 juni 2010 99 BBC (2008) URL address: http://news.bbc.com.uk/2/hi/africa/7503428.stm 4 juni 2010 100 Ibid 4 juni 2010

17

Kvinnans roll i ekonomiskt perspektiv I norra Sudan råder sharialagar vilka utgår ifrån Koranen. I denna står att kvinnan är befriad

från en del av de religiösa plikterna på grund av att hennes uppgifter fokuseras kring familjen.

En kvinnlig politisk ledare är till exempel helt otänkbart. Man gör åtskillnad mellan könen

men man ser inte ner på kvinnan, bara att hon är skapt så att hon har vissa speciella

egenskaper. Mannen representerar Guds auktoritet och skall leda och försörja familjen101

.

I de norra delarna av Sudan är många kvinnor omskurna och många får barn i unga år102

.

De sociala indikatorerna pekar på stora skillnader både geografiskt men också mellan könen

samt mellan urbana delar och landsbygden. Exempelvis skrev 95.5 procent av killarna och

99.7 procent av flickorna in sig i grundskolan i norra delstaten medan det i södra delarna bara

skrevs in 27.4 procent av killarna och 22.4 procent av flickorna.

Sudan hamnar på plats 150 av 182 i Human Development Index (HDI). HDI mäter

genomsnittliga resultatet i ett land baserat på tre basala dimensioner för mänsklig utveckling

nämligen om man kan leva ett långt och hälsosamt liv, tillgång till kunskap samt en dräglig

levnadsstandard. Detta mått tar inte hänsyn till könsskillnader. Därför tog man 1995 fram ett

nytt mått, nämligen GDI vilket betyder Genderrelated Development Index. Med detta mått

mäter man samma saker som HDI men man tar också hänsyn till könsskillnader i livslängd,

läs och skrivkunnighet, skolutbildning och inkomst. Ju större skiljaktighet mellan könen i

grundläggande mänsklig utveckling desto lägre blir landets GDI i förhållande till dess HDI.

Sudans GDI-värde fick i Human Development Report 0.516 som kan jämföras med Sudans

HDI som var 0.531. Av 155 länder hade 139 stycken av dem ett bättre förhållande mellan

HDI och GDI än Sudan103

. Detta visar tydligt hur ojämlikt det är mellan könen i Sudan.

Sammanlagt ger detta att det är ett problem för den Sudanesiska ekonomin då kvinnan blir

hämmad och ställs utanför arbetskraften redan i tidig ålder. Man utnyttjar inte den kapacitet

till arbetskraft man har. I Sudan blev kvinnor under 2010 gripna och piskade för att ha burit

byxor som ansågs opassande och omoraliska104

. Frekvensen av våld mot kvinnor i väpnade

konflikter, särskilt sexuellt våld inkluderande våldtäkt har alltmer blivit erkänt och

dokumenterat. Här nämns särskilt att det har dokumenterats från Darfur provinsen i Sudan105

.

Religionens påverkan på ekonomin Sudan har en ekonomi som styrs av sharialagar. Islamsk rätt med Koranen och Sunnatexterna

som utgångspunkt kallas sharia. Detta uppfattas som Guds rätt då Gud är allsmäktig och

allting på jorden och himlen tillhör Gud och vi människor bara förvaltar. Då vi bara är

förvaltare skall vi förvalta så som Gud har sagt. Koranens ekonomiska budskap är att det är

fel att samla rikedomar på hög och bygga upp privata förmögenheter utan man skall fördela

samhällets välstånd rättvist genom att var och en ger delar av sina tillgångar till de fattiga106

.

Koranen förespråkar så kallad Zakat vilket just är allmogegivande, en religiös plikt för den

troende att avstå en del av sin disponibla inkomst, vanligen 2,5 procent för de fattiga, oavsett

religion. Detta görs en gång per år oftast i samband med fastemånaden. Sudanska staten har

101 Hjärpe, J. Islam – Lära och livsmönster 1995 Nordstedts förlag 102 Landguiden URL adress: http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/ 2010-06-05 103 UNDP Human development report (2009) URL address: http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2009_EN_Complete.pdf Sid 2 2010-06-05 104Amnesty International Report (2010) URL

adress:http://www2.amnesty.se/externt/aiglobal.nsf/%28sidor%29/C9D2E85B353E1C76C125772E006ABD0D/$file/AIR2010_EN.pdf Sid

8 2010-06-05 105 http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/61/122/Add.1&Lang=E sid. 45 2010-06-05 106 Samuelsson, J. Islamsk ekonomi 2000 Studentlitteratur sid 16

18

en speciell kammare, Zakatkammaren, som är ansvarig för att samla in och distribuera

intäkter som kommer av denna muslimska tradition. Zakat är obligatoriskt när man kommer

över en viss inkomstnivå. I genomsnitt hanterade denna kammare 15 miljarder sudanesiska

dinarer mellan åren 2000-2001. Detta representerar mindre än 1 procent av BNP för Sudan.

Detta är en droppe i havet jämfört med det som behövs för att kunna bekämpa fattigdomen i

landet. Hälften av detta bidrag går till att faktiskt hjälpa fattiga medan 17 procent begärs av

dem som arbetar i Zakat-kammaren107

. Zakat kan ses som en beskattning av förmögenhet

eller en typ av socialförsäkringar. Zakat kan även ses som en beskattning på sparande då detta

ges till fattiga som mest troligt konsumerar det. Minskat inhemskt sparande är inte bra då det

innebär mindre kapital till att nyinvestera.

Riba förbjuds enligt koranen och detta uppfattas som ränta. Det anses omoraliskt att utnyttja

en annan människas underläge och att tillförsäkra sig vinst utan att löpa egen risk. Sudan

försöker därmed bygga upp en hel samhällsekonomi på räntefri basis.

Regimen i Sudan påstår att börsen i Khartoum är det enda börsen som verkar helt enligt

islamska ekonomiska principer108

. Det islamiska ekonomiska systemet ses som en gyllene

gång mellan det totalitära Sovjet ekonomin och det avskräckande USA. Staten måste ta det

övergripande ansvaret för att det islamiska ekonomiska systemet upprätthålls men den privata

äganderätten bekräftas samtidigt inom islam.

Istället för räntor används Mudaraba, vilket är ett kontrakt mellan två parter, där den ena

tillhandahåller kapital och den andra använder kapitalet på så ett sådant sätt som de tidigare

kommit överens om109

. Man garanteras andelar av vinsten, enligt ett i förväg, bestämt sätt.

Det andra användnings sättet heter Musharaka, vilket innebär att både kund och bank

tillhandahåller kapital till projekt och båda leder detta projekt110

. Vinster delas upp enligt ett i

förväg bestämt sätt. Förluster delas upp i exakt proportion till den kapitalmängd som

tillskjutits.

Det sista instrumentet heter Murabaha, vilket är då banken köper in en vara för kunds räkning

för att sedan säljas vidare till kunden111

. Kunden får sedan göra avbetalningar utan extra ränta

tills t.ex. bilen är avbetalad.

Ekonomi är ett av de områden som är minst reglerat av islam. Sudan har haft en ekonomi som

styrs av sharialagar sedan 1978. Det generella antagandet av islamska principer utfördes

dock inte fullt ut förrän 1990, då det blev politiskt genomförbart då det fanns nära kopplingar

till den politiska elit inom det styrande partiet som gynnades ekonomiskt av detta.

Beslutet ses dock som förhastat då ingen kunde kontrollera eller visste hur man skulle reglera

den nya ekonomin styrd av islamska principer. Beslutet att växla över till denna ekonomi ses

generellt som ett verktyg för dominans av det styrande partiet. Två statsägda banker

dominerar den sudanesiska marknaden men i den södra delen finns inga finansiella institut då

dessa delar av landet inte genomförde en växling till sharialagstyrd ekonomi112

.

107UNDP Macroeconomic policies for poverty reduction: The case of Sudan (2006) URL address:

http://www.sd.undp.org/publications/Macroeconomic.pdf Sid 52. 2010-06-05 108 Samuelsson, J. Islamsk ekonomi 2000 Studentlitteratur Sid 127 109 Ibid s. 41 110 Ibid 111 Ibid 112 UNDP Macroeconomic policies for poverty reduction: The case of Sudan (2006) URL address:

http://www.sd.undp.org/publications/Macroeconomic.pdf Sid 62 2010-06-06

19

Diskussion Sudan borde satsa på att diversifiera ekonomin, av flera orsaker. En är att man just nu är

väldigt beroende av oljeexporten vilket innebär att man är sårbar för fluktuationer i priset av

råvaran. Tänk hypotetiskt att oljepriset skulle halveras, då skulle en stor del av

exportinkomsterna för Sudan minska. Detta skulle skapa stor oreda i statsfinanserna. En mer

diversifierad ekonomi skulle hjälpa till att hålla balansen i handeln bättre och göra

naturresurskvoten i exporten mindre, och möjligtvis även minska importen av vissa varor

som just nu inte produceras inhemskt. En annan orsak är att ”naturresursförbannelsen” gör

att den stora andelen olja i exporten apprecierar växelkursen och gör den övervärderad, detta

är vad den ”holländska sjukan” handlar om. Detta bidrar direkt till att andra sektorer i

ekonomin drabbas av sämre konkurrenskraft, priserna på ens varor blir helt enkelt dyrare

relativt andra länder och konkurrenter. De redan få jobben i industrin kan gå förlorade. En

tredje orsak att bredda spannet i ekonomin är att fler människor kan få jobb än tidigare. Jobb

som inte kräver kvalificerad arbetskraft skulle skapas och människor som jobbar på

ineffektiva jordbruk eller är arbetslösa skulle kunna få jobb i exempelvis fabriker. Detta

skulle skapa ökat välstånd, genom en lägre arbetslöshet och högre efterfrågan i den inhemska

ekonomin på grund av ökad köpkraft, och även högre skatteinkomster för staten, som skulle

kunna investera dessa i till exempel bättre infrastruktur som i sin tur skulle främja andra

investeringar från privat och utländsk håll.

För att kunna investera krävs stabilitet i landet. Detta innebär att de etniska konflikterna

måste få en lösning, kanske genom uppdelande av staten Sudan i två delar. Därefter tycker vi

att satsning på jordbruk är ett måste för att minska de socioekonomiska skillnaderna i landet.

Man måste investera för att komma ur det beroende av klimatet som jordbruket idag är. Man

skall investera så att jordbruket inte är så beroende av regn, utan man måste säkerställa

vattentillförseln till jordbruket på ett mer hållbart sätt. Endast genom att förbättra möjligheten

för jordbrukare kan man få ner klyftorna i landet.

Vi anser att Sudan bör använda sina finansiella resurser från den framgångsrika oljeindustrin

till att rusta upp landets institutioner, Sudan som enligt Transparency Internationals listning

ligger på en bottenplacering vad gäller korruption. Om de administrativa organen i

statsapparaten hade kunnat nå högre legitimitet skulle det innebära att fler skulle våga spara

och investera i framtiden, utan risk över att mista sina tillgångar i en svag äganderätt. En ökad

sparkvot i ekonomin ökar investeringarna vilket i sig ökar kapital per arbetare, som bidrar till

ökad ekonomisk tillväxt och högre reallöner, allt i enlighet med Solow-modellen. Man bör

satsa stora resurser på att bygga upp infrastruktur och bidra till ett gynnsamt klimat för

investeringar i främst jordbruk, men även industri.

Goda institutioner möjliggör socialt kapital, som skapar förtroende mellan medborgare.

Illegitima institutioner har dålig förankring hos folket, vilket vi ser är en verklighet i Sudan

då både mänskliga rättigheter och äganderätten inte respekteras. Demokrati och mänskliga

rättigheter ingår, som tidigare nämnt, i många i de humanitära biståndsprojekt som drivs i

Sudan. Vi tycker dessa områden är viktiga att betona i dem fortsatta biståndssamarbeten i

Sudan. Biståndsgivare bör ställa grundläggande krav, som exempelvis i EU:s fall, där man

lägger tonvikten vid att främja civilbefolkningens roll och rätt i samhället.

Huvudpunkten för utveckling anser vi är att skapa en långsiktig stabilitet i landet, och lösa

dem konflikter som har uppstått genom den långvariga etniska fragmenteringen och den

sociala polariseringen. Som tidigare konstaterat så sköt de utländska direktinvesteringarna i

höjden när fredsavtalet CPA mellan nord och syd trädde i kraft. Fredsavtalet är en

20

förutsättning för både den inhemska och utländska investeringsviljan och för en hållbar

utveckling.

Kort vill vi belysa att Sudan bör verka för att minska handelshinder genom att fortsätta att

sänka tullar, att bekämpa korruption och att avveckla diskriminerande skatter. Allt detta för

en ökad öppenhet i handeln med omvärlden.

Vi vill även nämna att en bekämpning av de kraftiga inkomstskillnaderna, bland annat genom

en reformerad Zakat och bättre ekonomiska lösningar för att främja tillväxt i en islamitisk

ekonomi, genast bör eftersträvas.

Avslutningsvis vill vi poängtera att bristen, och migrationen, av humankapital är ett

signifikant hinder för landets fortsatta utveckling. Vi anser att landet bör sträva efter att

grundskoleutbildning blir en självklarhet för landets unga och kommande generationer.

Slutsats Vi har kommit fram till att de faktorer som har försatt Sudan i fattigdom, och sin prekära

ekonomiska situation, främst är: etnisk fragmentering, ojämn inkomstfördelning,

underutvecklat socialt kapital samt naturresursförbannelsens verkningar.

Det oroliga politiska klimatet har skapat en snedfördelning av tillgängliga resurser, till

befolkningens nackdel. Bland annat är utbildning och hälso- och sjukvård eftersatt,

samhällets institutioner behöver reformeras och incitamenten för goda

investeringsmöjligheter uteblir.

Vår utvärdering av den makroekonomiska styrningen pekar på att Sudan bör sträva efter att

fortsätta med sin relativt goda makroekonomiska styrning och hålla budgetbalansen på en

hållbar nivå. Man bör fortsätta på ingången linje med ökad öppenhet mot omvärlden och

tillåta en flexibel växelkurs.

Källförteckning

Böcker:

Bigsten. A (2003) Utvecklingens ekonomi och politik. Studentlitteratur, Lund.

McKay. J.P. (2007) A History of world societies. Seventh edition. Houghton Mifflin company

Hjärpe, J.(1995) Islam – Lära och livsmönster. Nordstedts förlag

Samuelsson, J.(2000) Islamsk ekonomi. Studentlitteratur, Lund

Burgat F,(2003) Face to face with political islam. I.B Tauris & Co

Roy O,(1999) The failure of political islam. I.B Tauris & Co

Esposito J, et al (1996) Islam and democracy. Oxford University Press

Dokumentärfilm:

BBCs news (2008) Chinas secret war in Darfur. URL address: http://news.bbc.co.uk/2/hi/7503428.stm

(20100605)

Webbsidor:

Svenska exportrådets hemsida (2010) URL adress: http://www.swedishtrade.se/ (20100604)

Globalis i samband med FN (2010) URL adress: http://www.globalis.se/ (20100604)

Sudans ambassad (2005) URL adress: http://www.sudan-embassy.de/c_Sudan.pdf (20100603)

UNDP Macroeconomic policies for poverty reduction: The case of Sudan (2006) URL address:

http://www.sd.undp.org/publications/Macroeconomic.pdf (20100604)

UN-ORHLLS (2010) URL adresser: http://www.unohrlls.org/en/orphan/138/,

http://www.unohrlls.org/en/ldc/related/59/, (20100606)

UNDP (2010) URL adresser: http://www.sd.undp.org/UNDP_across_sudan.htm,

http://www.sd.undp.org/projects/dg16.htm, http://www.sd.undp.org/mdg_sudan.htm, (20100604)

UN, UNMID, (2010) URL adress: http://www.un.org/en/peacekeeping/missions/unamid/, (20100605)

European Commission (2010) URL adresser:

http://ec.europa.eu/development/geographical/cotonouintro_en.cfm,

http://ec.europa.eu/europeaid/where/acp/country-cooperation/sudan/sudan_en.htm,

http://ec.europa.eu/echo/files/funding/decisions/2010/sudan_GP_01000_en.pdf, (20100605)

Svenska exportrådet (2010) URL addresser: http://swedenabroad.se/Page____82065.aspx,

http://swedenabroad.se/Page____82068.aspx, (20100606)

SIDA (2010) URL adress: http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Afrika/Sudan/Program-och-

projekt/,(20100605)

Index of Economic Freedom (2010) URL adresser: http://www.heritage.org/Index/Country/Sudan, (20100605)

CIA World Factbook (2010) URL address: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-

factbook/geos/su.html, (20100604)

Landguiden (2010) URL address: http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/,

http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/, (20100605)

Dagens Nyheter (2009-11-08) URL adress: http://www.dn.se/nyheter/varlden/kinesiskt-miljardlan-del-i-

afrikaoffensiv-1.990185, 20100605)

Aftonbladet (2008-07-15) URL adress: http://www.aftonbladet.se/ledare/article2903225.ab, (20100605)

World Bank (2010) URL adress: http://data.worldbank.org/indicator/BX.KLT.DINV.CD.WD, (20100605)

UNCTAD (2010) URL address: http://www.unctad.org/sections/dite_dir/docs/wir08_fs_sd_en.pdf, (20100604)

Worldwide Legal Directories (2009-01-19) URL address: http://www.hg.org/article.asp?id=5896, (20100604)

UNDP Human Development Report (2009) URL address:

http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2009_EN_Complete.pdf (20100606)

UNDP Human Development Report (2005) URL Adress: http://hdr.undp.org/en/media/HDR05_complete.pdf

(20100604)

FES, Friedrich Ebert Stiftung, Global Policy Forum (2005) URL adress: http://library.fes.de/pdf-

files/iez/global/04666.pdf 2010-06-04 (20100604)

UNDP Sudan (2010) URL address: http://www.sd.undp.org/mdg_sudan.htm (20100606)

UNDP Macroeconomic policies for poverty reduction: The case of Sudan (2006) URL address:

http://www.sd.undp.org/publications/Macroeconomic.pdf (20100605)

CIA World Factbook URL adress; https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/su.html

2010-06-06 (20100606)

Landguiden URL adress: http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/ (20100605)

SCB , Statistiska Central Byrån, (2006) URL address: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____80991.aspx

(20100604)

UNDP Wealth sharing and intergovernmental transfers in Sudan (2008) URL address:

http://www.sd.undp.org/publications/Wealh%20Sharing.pdf (20100605)

Amnesty International Report (2010) URL

adress:http://www2.amnesty.se/externt/aiglobal.nsf/%28sidor%29/C9D2E85B353E1C76C125772E006ABD0D/

$file/AIR2010_EN.pdf (20100605)

UN In-depth study on all forms of violence against women: Report of the Secretary-General (2006) URL

address: http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/61/122/Add.1&Lang=E (20100605)

Transparency International CPI (2009) URL address:

http://www.transparency.org/policy_research/surveys_indices/cpi/2009/cpi_2009_table (20100604)

Heritage Foundation (2009) URL adress: http://www.heritage.org/Index/Country/Sudan (20100605)

World Bank Group (2009) URL address: http://www.doingbusiness.org/economyrankings/ (20100606)

UNDP – Landissues and peace in Sudan (2010) URL address:

http://www.sd.undp.org/publications/RRBC%20land.pdf (20100604)

OECD (2010) URL adress: http://stats.oecd.org/Index.aspx (20100603) 1 Business Source Premier (2010) URL adress:

http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/search?vid=2&hid=6&sid=a712c331-5625-4254-9dfc-

79a20ff6ff15%40sessionmgr10. (2009) Political Risk Yearbook: Sudan Country Report, (2007) Political Risk

Yearbook: Sudan Country Report (20100603)

Center for International comparisons at the university of Pennsylvania (2010) URL address:

http://pwt.econ.upenn.edu/php_site/pwt63/pwt63_form.php (20100602)

The World Bank (2010) World bank quick query URL address: http://ddp-

ext.worldbank.org/ext/DDPQQ/member.do?method=getMembers&userid=1&queryId=135 (20100602)

Overseas Development Institute (2010) URL address: www.odi.org.uk/resources/download/4739.pdf

(20100601)

The Heritage Foundation (2010) URL address: http://www.heritage.org/Index/Country/Sudan (20100603)

Riksbanken (2010) URL address: www.riksbanken.se (20100602)

CIA (2010) URL adress: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/su.html (20100605)