Svampar och svampinfektioner Termin 4, HT 2015 Elisabet Holst Avdelningen för Medicinsk mikrobiologi Institutionen för Laboratoriemedicin Lunds Universitet

Svampar - eukaryota organismer §  Definierad kärna omgiven av ett kärnmembran

§  Cellmembran som innehåller lipider, glykoproteiner och steroler

§  Mitokondrier

§  Golgiapparat §  Ribosomer som är bundna till endoplasmatiskt

reticulum §  Cytoskelett med mikrotubuli, mikrofilament och

intermediära filament

Patogena mikrosvampar

§  Filamentösa trådsvampar - omfattar mögelsvampar och andra trådsvampar

§  Encelliga jästsvampar

Trådsvampar §  Bildar hyfer ! mycelium / mycel

§  Förökar sig med konidier (svampsporer) som bildas genom mitos

Jästsvampar

§  Är encelliga - runda eller ovala

§  Delar sig huvudsakligen med knoppningar

§  Vissa arter producerar en polysackaridkapsel - viktigt karakteristika för Cryptococcus neoformans

Svampar

§  Orsakar både ytliga och djupa infektioner

§  Exogena och endogena

Pityriasis versicolor §  Mycket ytlig infektion i stratum corneum

§  Vanligt förekommande

§  Fläckvis utbredning - hyperpigmenterade eller hypopigmenterade

Pityriasis versicolor §  Orsakas av Malassezia furfur - en lipofil

jästsvamp som kan ingå i normal hudflora

§  Diagnostik: Direktmikroskopi, svårodlad

Tinea/dermatofytoser

§  Orsakas av keratinofila trådsvampar " dermatofyter (tinea - larv/mask)

§  Revorm, ringorm

§  Infektioner i hud, hår och naglar

§  Vanliga infektioner

§  Benämns efter var den sitter på kroppen

Tinea/dermatofytoser

Tinea pedis - fotsvamp

Tinea Tinea capitis - infektion på huvudet / hårbotten

Tinea Tinea faciei infektion i ansiktet

Tinea barbae infektion i skäggbotten

Tinea/dermatofytoser Tinea corporis – infektion på kroppen

Dermatofyter adhererar till hornlagret och penetrerar horncellerna. Antigena och toxiska substanser diffunderar genom epidermis och ger en inflammatorisk reaktion

Dermatofyter Keratinofila trådsvampar tillhörande släktena:

§  Trichophyton tex T. mentagrophytes - hud, hår, naglar zoofil T. verrucosum - hud, hår, naglar zoofil T. rubrum - hud, naglar (sällan hår) antropofil

§  Microsporum tex

M. canis - hud och hår zoofil

§  Epidermophyton E. floccosum - hud och naglar antropofil

Trichophyton mentagrophytes

§  Hud, hår, naglar §  Zoofil §  Ytliga och relativt lättbehandlade

Trichophyton verrucosum

§  Hud, hår, naglar

§  Zoofil

§  Djupare än T. mentagrophytes

§  Lantbrukare

Trichophyton rubrum §  Hud, naglar (sällan hår)

§  Antropofil

§  Vanligaste agens vid nagelsvamp

§  Svårbehandlad

Microsporum §  Microsporum canis §  Hud och hår

§  Zoofil

§  Vanlig hos barn

Epidermophyton floccosum

§  Hud och naglar

§  Antropofil

Tinea/dermatofytoser

§  Fördröjd överkänslighetsreaktion mot svampen " Typ IV reaktion

§  Inflammatorisk reaktion runt infektionsstället " cirkelformat utseende

Diagnostik - tinea

§  Direktmikroskopi (KOH-preparat)

§  Odling

§  Wood´s lampa

Diagnostik - tinea §  Direktmikroskopi (KOH-preparat)

Diagnostik - tinea

Odling

Diagnostik - tinea

Diagnostik - tinea §  Wood´s lampa

Microsporum canis

Cryptoccoccos

Orsakas av jästsvampen Cryptococcus neoformans

Smitta bl a från duvor (spillning), men även från vissa andra djur

Cryptoccoccos §  Diagnostiserade kliniska infektioner ovanliga i

Sverige

§  Normal T-cells funktion mild, subklinisk infektion

§  Incidens några procent av diagnostiserade svampinfektioner

§  Lungorna primära infektionsstället (pneumoni) - inhalation - mild luftvägsinfektion, i allmänhet självläkande

§  Kan spridas vidare till andra organsystem

Cryptoccoccus neoformans §  Hos immunsupprimerade med låg T-cells funktion

(AIDS) hög benägenhet för systemisk spridning till hjärna och meninger

§  Ledande orsak till svampmeningit och viktig orsak till morbiditet och mortalitet hos AIDS-patienter och patienter som genomgår omfattande transplantationer

§  Kan även orsaka systemisk sjukdom hos immunkompetenta patienter

Cryptococcus neoformans Polysackaridkapsel (Glucoronoxylomannan) aktiv komponent - hindrar fagocytos

Diagnostik: - Direktmikroskopi - kapseln - Odling av blod och liquor

- Påvisande av kapselantigen i liquor och serum

Jästsvampar

§  Endogena – tarm, munhåla, genitalia

§  Opportunister - Antibiotikabehandling - Hormonbehandling (tex p-piller) - Immunsuppressivbehandling - Defekter i cellmedierad immunitet

(tex HIV, defekter i T-lymfocytfunktion)

Ytliga jästsvampinfektioner Hud och slemhinnor §  Genitalia - vaginit, balanit

Ytliga jästsvampinfektioner Hud och slemhinnor §  Munhålan (torsk) och svalg §  Intertriginösa infektioner §  Paronychi

Jästsvampinfektioner

Vanligaste agens: § Candida albicans

Men även andra arter förekommer, tex: §  C. glabrata, §  C. krusei §  C. parapsilosis

Djupa jästsvampinfektioner §  Lokalisation till gastrointestinalkanal (oesophagus,

ventrikel och tarm); lungor, njurar, ögon, CNS (meningit), hjärta (endocardit). Svampsepsis (fungemi)

§  Orsakas framförallt av Candida albicans

§  Förekommer framförallt hos:

- neutropena individer - patienter med immunosuppressiv behandling - brännskadade patienter

- patienter som genomgått stor tarmkirurgi - patienter under långvarig antibiotikabehandling

Djupa jästsvampinfektioner Diagnostik:

§  Direktmikroskopi §  Odling §  Antikroppsdetektion i blod §  Antigendetektion i blod §  Metaboliter (D-arabinitol) §  PCR

Candida albicans - virulensfaktorer §  Snabb växling av uttryckt fenotyp (fenotypisk variation) §  Hyfbildning → vävnadsinvasion, vidhäftning §  Ythydrofobicitet → vidhäftning, hyfbildning §  Ytmolekyler - adhesiner ansvariga för vidhäftning

- pyrogena glykoproteiner (mannan)

- Olika ligander som binder specifikt och selektivt till värdkomponenter, tex:

Komplementbindande faktorer, C3d, iC3b

- Fibrinogen-, fibronektin- och collagen- bindande faktorer

§  Lytiska enzymer → tex proteas, fosfolipas

Candida albicans

Pneumocystis jiroveci §  Förekommer globalt §  Klassificeras som svamp §  Transmission genom inhalering. Primär infektion koncentrerad till

lungorna – pneumoni

Binder till mannosreceptorer på alveolmakrofager $ $

Immunkompetent Immunsupprimerad (ålder, förtidigt födda, $ undernärda barn, AIDS)

Toxiska syreradikaler Extracellulär etablering i lungalveolerna $ Inflammatoriskt svar $ Skummigt exudat $ Syreväxlingen blockeras

Pneumocystis jiroveci Diagnostik: Direktmikroskopi

Lungvävnad Bronkialsköljvätska Sputum

Odling går ej Behandling:

Trimetoprimsulfa Pentamidin

Aspergillus

§  Exogena trådsvampar

§  Är ubikvitära i omgivningen

§  Utgör 5-10% av svampisolat i Sverige

Aspergillos Aspergillus arter - av vilka A. fumigatus är vanligast förekommande - kan

orsaka många olika kliniska tillstånd, t ex:

§  Allergi - luftvägsassocierad

§  Aspergillom (svampboll) - ofta i befintliga hålrum (tuberkulos, emfysem)

§  Invasiva infektioner: - Lokalt invasiv - lungor, sinus - Disseminerad aspergillos - sannolikt hematogen spridning från

lungor, vanligast till CNS med cerebral aspergillos som följd, men även spridning till andra inre organ förekommer. Aspergillus fumigatus m fl arter

§  Otomykos (infektion i yttre hörselgången) - vanligen orsakad av

Aspergillus niger

Aspergillos

Diagnostik: §  Odling §  direktmikroskopi §  antigendetektion

Övriga opportunister §  En rad lågpatogena svampar kan hos

immunsupprimerad individer ge upphov till svåra, livshotande infektioner

§  Tex arter tillhörande: §  Alternaria §  Cladosporium §  Zygomyceter: tex Mucor, Rizomucor,

Rizopus

Nosokomiala systemiska svampinfektioner

§  Under de senaste 20 åren har antalet nosokomiala svampinfektioner ökat

§  Svampar som tidigare ansågs vara begränsade till ytliga infektioner har blivit signifikanta opportunister

§  Arter som tidigare aldrig associerats med human sjukdom framstår nu som livshotande patogener.

Nosokomiala systemiska svampinfektioner

Framsteg i teknologi och patientvård " förbättrad överlevnad "

§  Förlängd sjukhusvistelse §  Intravaskulära katetrar §  Hög antibiotikaförbrukning §  Ökad andel äldre patienter §  Svampkolonisation

Nosokomiala systemiska svampinfektioner

§  Oftast allvarliga §  Snabbt förlopp §  Svårdiagnostiserade §  Svårbehandlade §  Hög dödlighet - ökar markant vid fördröjd

behandling (endast 15-40% behandlas tillräckligt tidigt)

Nosokomiala systemiska svampinfektioner

§  Behandling - en utmaning §  Profylax har generellt undvikits på grund av risk

med överbehandling och resistensutveckling §  Preventiv behandling av högrisk patienter

övervägs alltmer §  Problem - avsaknad av konsensus när det gäller

riskfaktorer §  Problem - små valmöjligheter avseende

svampmedel (hög toxicitet och/eller hög kostnad)