Svbok lättsv 2003 ori webb - immi.se · Mark Olson, Anna-Sofia Quensel ... het, vill ha ett samhälle som inte finns. Ett sådant sam-hälle kan bara finnas, om man tar bort viktiga

Sverigeen pocketguide

Fakta, tips och råd till nya invånareIntegrationsverket

På lä

tt sv

ensk

a

Sverigeen pocketguide

Fakta, tips och råd till nya invånare

Trafikregleri Sverige

Sverige – en pocketguideHUVUDFÖRFATTARE: Ingela Björck, Bulle DavidssonÖVRIGA FÖRFATTARE: Jolin Boldt, Mark Olson, Göran Rosenberg,

Jasenko Selimovic, Hanna WallensteenPROJEKTLEDARE: Ingela DahlinPROJEKTSEKRETERARE: Nenad DuborijaREDAKTIONSRÅD: Ingela Dahlin, Nenad Duborija, Britta Linebäck,

Mark Olson, Anna-Sofia QuenselREFERENSGRUPP: Anne-Marie Egerö, Åsa Gredebäck, Eva Norinder,

Ali Rashid, Wiwi SamuelssonTRYCKERI: Berlings Skogs AB, TrelleborgUTGIVARE: Integrationsverket, Norrköping 2001FORMGIVNING OCH

ORIGINALPRODUKTION: Forma Viva, LinköpingBEARBETNING TILL

LÄTT SVENSKA: Ingrid Blideman/Eqvator ABOMSLAGSFOTO: Håkan Sandbring, Pressens Bild

REVIDERAD UPPLAGA 2003:PROJEKTLEDNING: NENAD DUBORIJA

REDAKTIONSRÅD: NENAD DUBORIJA, ANNA-SOFIA QUENSEL, BRITTA LINEBÄCK,MARK OLSON

REDAKTÖRER: BRITTA LINEBÄCK, MARK OLSON

Ett varmt tack till Domstolsverket, Migrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket, Skolverket,och Vägverket.

Redaktionen och Integrationsverket har ansvar för fakta i den här boken.ISBN 91-89609-01-8

Till läsaren

Välkommen till Sverige. I vårt samhälle ska alla hasamma möjligheter och rättigheter. Det gäller digockså.

Om du ska kunna använda dina möjligheter ochrättigheter, måste du ha bra information. Pocket-guiden ger snabba svar om många saker, till exempelskola, arbetsliv, skatter och historia.

En del ord i texten är blå. Det är ord som är bra att kunna.En del ord har en liten stjärna* efter sig. De orden för-klarar vi bredvid texten.

Alla som får uppehållstillstånd i Sverige, får den härboken. Vi hoppas att den ska göra din första tid iSverige lättare – och kanske roligare. De fakta somfinns i boken, är de som gäller sommaren 2003. En delsaker kommer att ändras efter det. Därför finns boken(på svenska) också på Integrationsverkets hemsida:www.integrationsverket.se. Där kommer alla fakta attvara aktuella*.

aktuellAktuella fakta = fakta somgäller nu

Innehåll7 Det nya landet

12 Kort om Sverige Natur, klimat och befolkning 16 Sveriges historia En sammanfattning från istid till nutid 27 Debattera, rösta och bestämma Så styrs Sverige 41 Så brukar vi göra... Traditioner och populära vanor i Sverige 57 Vi som redan bor här Vinglig väg till gemenskap59 Kommunen Kommunen bestämmer och ger service66 Kartor71 Första tiden i Sverige En ny start i ett nytt land 77 Hitta ett bra hem Hyra en lägenhet eller köpa en bostad 86 Vi som redan bor här Människovärde i tvättmangeln88 Hitta ett bra jobb Arbetsmarknaden i Sverige

102 Hur mycket kostar det? Om pengar och vardagsekonomi 118 Vi som redan bor härµ Ett paraply120 Våra närmaste Att leva ihop. Familj, par och släkt 134 En trygg plats för barnen Förskolor, öppna förskolor och fritidshem 140 En skola för alla Grundskolan och gymnasiet 153 Lära sig mera Folkhögskolor och universitet 161 Att bli gammal i Sverige Stöd och service i vardagen166 Sjukvård och hälsovård Olika former av vård och stöd188 Kyrkor och tro Religioner i Sverige197 Lag och rätt Rättvisa i Sverige207 I trafiken Lagar och regler på vägarna221 ”Vad gör du på din fritid?” Vanlig fråga med många svar 223 Uppehållstillstånd i Sverige Regler för att få stanna i Sverige,

under kort eller lång tid232 Vi som redan bor här Skam och medmänsklighet235 Ny start i Sverige Introduktion för nya invandrare 238 Trossamfund i Sverige Adressförteckning 240 Riksorganisationer som har startat på etnisk grund245 Om det händer en olycka Telefonnummer för akuta situationer254 Sakregister

Sverige – en pocketguide

Det nya landetInledning I många år såg det ut som om invånarna i Sverige varganska lika varandra. De talade samma språk, de hadesamma historia, samma religion, samma traditioner ochungefär samma åsikter om samhället.

Men kanske var svenskarna inte så lika varandra sommånga trodde. Människor levde olika liv i olika delar avlandet. De levde i olika kulturer och i olika samhälls-klasser. Det var stor skillnad om man var ”hemma” på enplats eller kom från en annan plats. Och i den stora

Det nya landet– inledning

Sverige – en pocketguide 7

Första gången i Sverige. En familj kommertill Karlskrona frånKosovo i För-bundsrepubliken Jugoslavien. Dehoppas att få levai fred i Sverige.

Foto

: Tor

björ

n An

ders

son

/PR

ESSE

NS

BIL

D

gemenskapen fanns det människor som var mer ”lika” änandra. Det betydde att det fanns andra, som måste anpassasig eller vara utanför: tattare*, samer*, zigenare, homo-sexuella*, judar, handikappade och socialt avvikande*.

Öppnare yttre och inre gränserI dag vet vi att vi gick fel väg. Det går inte att bygga ettsamhälle där alla ska vara lika. I dag vet vi att alla män-niskor är olika och speciella. Det beror inte bara på att flermänniskor från olika kulturer har kommit hit. Det berorockså på att vår kultur har förändrats. I dag handlar kultu-ren mer om varje människa. Det som skiljer oss har blivitlika viktigt som det vi har gemensamt. Vi vill alla hitta våregen väg, bestämma över vårt eget liv, välja dem vi vill varatillsammans med – vara olika. Gränsen mellan det som är”hemma” och det som är främmande, finns inte längre vidpasskontrollen. Gränsen finns bland oss själva.

Mångfald blir vardagEn tid var det naturligt att tala om svenskar och invand-rare, eller om majoritetssamhället och minoriteter, ellerom multikultur och svensk kultur. I dag förstår vi attsamhället är en mångfald* av olika människor och kultu-rer. Samhället har förändrats och vi kan inte gå bakåt. Såhär skriver regeringen i propositionen* ”Sverige, framtidenoch mångfalden – från invandrarpolitik till integrations-politik”: Sverige är ”en samhällsgemenskap med samhäl-lets mångfald som grund”, ett samhälle där ”den generel-la* politiken på ett helt annat sätt än hittills (måste) utgåfrån och spegla* den etniska och kulturella mångfald somfinns i samhället”.


Sverige – en pocketguide8

tattare -n -= slangord för engrupp människorsom i dag kallas”resandefolket”eller ”resande”.

same -n -r = en person somtillhör Sveriges(och Norges ochFinlands) ur-sprungsbefolk-ning = de somkom hit först.

homosexuellEn homosexuellperson = en mansom blir kär imän, eller enkvinna som blirkär i kvinnor.

socialt avvikandeEn socialt av-vikande person = en person sominte är eller gör”som andra”.

mångfald -enFöretaget villarbeta för mång-fald bland sinaanställda. = Företaget villatt många olikapersoner, t. ex.kvinnor och män,unga och gamla,ska jobba iföretaget.

proposition -en -er = ett förslag från regeringen.

generell = den generella politiken = den politik som gäller för alla.

Det kan verka självklart. I en demokrati bör medborgarnastyra politiken. Om medborgarna förändras, bör politi-ken förändras.

Men det är faktiskt inte så självklart. Sveriges befolkninghar förändrats, men det betyder inte att den svenska sam-hällsapparaten har förändrats lika mycket. Att bygga ettsamhälle på etnisk och kulturell mångfald, är ett stortbeslut och en stor förändring. Det är en stor förändringför alla demokratier, som tidigare har byggt sina sam-hällen på historisk och kulturell likhet. I dessa samhällenmåste människor anpassa sig och bli ”lika” varandra.

En demokrati, som vill bygga ett samhälle där det finnsmånga kulturer och där människor är olika, blir ett annor-lunda samhälle. I en sådan demokrati är det inte självklartatt människor känner etnisk och kulturell gemenskap. Det



Mångfald. Engrupp pojkarbesöker ett avSveriges roligastemuseer, Tom TitsExperiment iSödertälje.

Foto

: Lar

s Ep

stei

n /

PRES

SEN

SB

ILD

spegl/a -ar -ade -at Här: Den generella politiken måste speglasamhällets mångfald. = Det måste märkas på politiken att detfinns en mångfald i samhället.

är inte heller självklart att alla har ungefär samma åsikteroch värderingar.

En sådan demokrati måste försöka förena värderingar frånolika kulturer med myndigheter och institutioner som ärblinda för kulturer. En sådan demokrati måste försöka för-ena olikheter med rättvisa för alla. En sådan demokratimåste sluta att tro att mångfalden försvinner. Den måstehjälpa medborgarna att förstå att olikheterna kommer attvara kvar, och att det oftast är bra.

Vi måste börja arbetetEn del säger att en sådan demokrati är omöjlig. De sägeratt människan är rädd för det främmande. När något hän-der, vill hon känna sig trygg. Andra säger att människangärna vill möta annorlunda kulturer och personer. De troratt problemet går att lösa.

Vi kan inte välja något annat än den etniska och kulturellamångfalden i vårt samhälle. Vi kan inte välja något annatän öppnare gränser, snabbare kommunikationer* och merkontakter mellan människor i hela världen.

De som vill ha ett samhälle med etnisk och kulturell lik-



kommunikation -en -er = flyg, tågetc., men ocksåtelefoner, datorer,Internet.

Folklivet på gator,i affärer ochrestauranger har förändrats iSverige. Numerasyns människorfrån de flestadelar av världen.Alla har blivit endet av det sven-ska samhället. Fo

to: M

ark

Ols

on

het, vill ha ett samhälle som inte finns. Ett sådant sam-hälle kan bara finnas, om man tar bort viktiga friheter ochrättigheter.

Det betyder inte att det kommer att gå fort, eller lätt, attbygga det nya samhället. Men det betyder att vi inte kangöra något annat än att börja.

När vi har börjat arbetet, kommer ett nytt land, ett nyttSverige att växa fram. Precis som det växte fram ett nyttSverige för hundra år sedan.

Och precis som då, är det vi själva som bestämmer om detnya landet ska bli ett bra land att leva i.

Göran Rosenberg

författare och samhällsdebattör*

texten är omskriven till lätt svenska av Ingrid Blideman



Nya lekar.Flyktingbarn frånIrak spelar bandypå en gård iLycksele, i norraSverige.

Foto

: Mik

ael L

undg

ren

/ PR

ESSE

NS

BIL

D

samhällsdebattör-en -er= en person somdiskuterar olikasamhällsproblemi t. ex. tidningar,radio och tv.

Kort om SverigeNatur, klimat och befolkning

Sverige är ett stort land, ytan är 450 000 kvadratkilometer. Det är 1 600 kilometer från norr till söder och 500 kilometerfrån väster till öster. Men det bor inte så många människor iSverige, bara 9 miljoner. De flesta bor i den södra delen avlandet. I norr finns stora områden, där det inte bor någramänniskor.

Kort omSverige

12

Sverige är ettavlångt land. De flestainvånarna bor i söder.I norr bor inte så mångamänniskor. Där finns mycketskog, mångaberg, fjäll ochälvar.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Sveriges huvudstad är Stockholm. Stockholm är också denstörsta staden. Det bor 1,5 miljoner människor i Stock-holms-området. Sedan kommer Göteborg, Malmö, Upp-sala och Linköping.

Sverige är ett långt land. Därför är klimatet och naturenolika i olika delar av landet. Den största delen av denodlade jorden (cirka 10 procent) finns i söder. I norr finnsmycket skog. På gränsen mot Norge finns stora områdenmed berg, som kallas fjäll. I fjällen är det mycket snö påvintern. Men vid Norrlands kuster är klimatet ganska liktklimatet i söder.

Kust och öarSverige har en lång kust. På vissa ställen finns många öarutanför kusten. Det kallas skärgård. Stockholms skärgårdhar till exempel 25 000 öar. Det finns två stora öar i söd-ra Östersjön: Öland och Gotland.

Sverige har stora skogar och många sjöar och älvar (floder).Det finns 100 000 sjöar. De största är Vänern, Vättern ochMälaren.

Fyra stora älvar i norra Sverige är naturskyddade. Detbetyder att man inte får bygga kraftverk* där. Men detfinns flera kraftverk i andra älvar. Kraftverken ger myck-et elektricitet. Sverige får också energi från kärnkraft*, oljaoch kol. Sverige importerar olja och kol. Riksdagen harbestämt att Sverige ska sluta med kärnkraft i framtiden.

ExportFör 100 år sedan exporterade Sverige mest järn och trä.Den exporten finns kvar, men i dag är bilar, maskiner,mobiltelefoner och läkemedel viktigare exportvaror. I dag

kraftverk -et -= en fabrik somgör elektricitet avtill exempel kol,olja eller vatten.

kärnkraft -en= energi frånatomer.

Kort omSverige


äger stora internationella företagmånga av de svenska industriföre-tagen.

Ungefär en femtedel (1/5) av demsom arbetar i Sverige, arbetar iindustrin. Lite fler än en tredjedel(1/3) arbetar inom den offentligasektorn. Den offentliga sektorn ärverksamheter som betalas medskatter, till exempel sjukvård, sko-lor, äldreomsorg och poliser. Den

offentliga sektorn är stor i Sverige, om man jämför medmånga andra länder.

Riksdagen bestämmer lagarnaSverige är en demokrati. Riksdagen bestämmer landetslagar. Medborgarna väljer dem som sitter i riksdagen.Sverige är också ett kungadöme. Men kungen har ingenpolitisk makt. Läs mer om detta i kapitlet om demokrati.

1995 gick Sverige med i EU, Europeiska Unionen. EUhar många gemensamma regler, till exempel om tullar ochkontroll av gränser. Sverige är också med i FN, FörentaNationerna.

Sverige och Sveriges grannar, Norge och Danmark, kallasSkandinavien. Ibland räknar man också in Finland i Skan-dinavien. När man säger ”Norden” menar man Sverige,Norge, Danmark, Finland och Island.

Samerna är ett minoritets-folk i norra Sverige. De har enegen kultur och ett eget språk. Många tror att samerna varförst i Norrland. I norra Norrland och delar av mellan-sverige bor också många finländare.

Två tredjedelar(2/3) av demsom arbetar iSverige, arbetar i privata företag.En tredjedel(1/3) är an-ställda inom den offentligasektorn, tillexempel sjuk-vården. Denoffentliga sektornfår sina pengarfrån skatter.

.

Kort omSverige


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Det har kommit många olika folkgrupper till Sverige ihistorien: tyska köpmän, belgiska smeder*, engelskaskeppstillverkare*. I mitten av 1900-talet kom många frånsödra Europa. De kom till Sverige, därför att den svenskaindustrin behövde arbetare. Från mitten av 1970-talet hardet kommit många flyktingar till Sverige.

Fler än tio procent är invandrareFler än en miljon invånare i Sverige är födda utomlands.Det är cirka tio procent av befolkningen. Av dem är unge-fär en tredjedel (1/3) från Norden, en tredjedel frånEuropa och en tredjedel från länder utanför Europa. Merän hälften av dem som är födda utomlands, är svenskamedborgare.

Nästan 200 000 människor i Sverige är födda i Finland.Det är den största gruppen. Sedan kommer personer frånSerbien och Montenegro, Iran, Bosnien, Norge, Polen,Tyskland, Danmark och Turkiet. De flesta flyktingar harkommit från Bosnien, Kosovo, Turkiet, Irak och Somaliaunder de senaste tio åren.

Cirka 700 000 människor i Sverige, har minst en föräldersom är född utomlands. Om man räknar dem också, harnästan en av fem invånare utländsk bakgrund.

BRA ATT VETA:• Svenska Institutet har många olika broschyrer

om Sverige, till exempel om film, kungahuset ochutrikespolitiken. Man kan ladda ner dem frånInternet. Många av broschyrerna finns på flera språk.

Adress på Internet: www.si.se

Telefon: 08-453 78 00.

smed -en -er= en person som gör saker, t. ex. verktyg, avmetall.

skeppstillverkare-n - = en personsom arbetar medatt bygga skepp(båtar).

Kort omSverige


Sveriges historiaEn sammanfattning från istid till nutid

I många tusen år var Sverige ett bondesamhälle*. Skillnadenmellan fattig och rik var stor. I mitten av 1800-talet börjadeutvecklingen av det moderna Sverige. Man genomfördejordreformer*. Industrier startade. Men många var fortfarandemycket fattiga. Därför kom fackföreningarna, i början av 1900-talet. Människor kämpade tillsammans, bland annat för bättrelöner. I slutet av 1900-talet har andra länder påverkat Sverigemer än någon annan gång under historien. Läs här omutvecklingen från istiden till dagens Sverige.

Historia

16

Hällristningar vidHimmelstalund i Norrköping,Östergötland.Människor somlevde för längesedan, skrev ochritade dessameddelanden. I dag har manfyllt i dem medröd färg, för attkunna se dembättre.

bondesamhälle -t-n = ett samhälledär de flesta leverpå jorden: ägerden eller arbetarmed den.

jordreform -en -er= när man ändrarpå reglerna omhur man ska ägajord.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Historia

17

viking -en -aren nordisk krigareoch köpman.

För mycket länge sedan låg hela Sverige under is. Isenfanns på hela norra delen av jorden. I en del områden varisen tre kilometer tjock. Den tiden kallas istiden. Isen bör-jade att smälta för ungefär 15 000 år sedan.

När isen smälte, kom växter, djur och människor frånsöder. Små grupper av familjer flyttade från plats till plats.De levde på att jaga, fiska och samla växter som gick attäta. För ungefär 5 000 – 6 000 år sedan, började männis-kan lära sig att odla växter och föda upp djur. De somtidigare var jägare, blev bönder.

Jägarsamhället och den första tiden av bondesamhälletkallas stenåldern. Man använde bara verktyg av sten ellerträ. Ungefär år 1500 före Kristus, började man göra sakerav brons. Brons är en blandning av olika metaller. Det ärlätt att arbeta med. Man kunde göra både yxor, svärd ochsmycken av brons. Den här tiden kallas för bronsåldern.

Det fanns nästan inga vägar på den här tiden, bara småstigar. Därför reste man ofta med båt, på sjöar och floder.En del handelsmän reste långa vägar, med varor från endel av Europa till en annan del.

Cirka 500 år före Kristus, lärde sig människorna att görajärn. Järn är hårdare än brons och håller bättre. Man gjor-de nya verktyg, byggde bättre hus och odlade mer ochmer mark. Den här tiden kallas järnåldern.

VikingarnaVikingatiden är en känd period i Sveriges historia. Vikinga-tiden var cirka 800–1050 efter Kristus. Vikingarna* reste istora båtar till öster och väster. Deras resor handlade bådeom krig och handel. Ibland tog de varor med våld. Ibland

köpte de vad de ville hamed silverpengar ochsaker av glas och brons.

I slutet av vikingatidenkom en ny religion tillSverige: kristendomen.Tidigare hade männis-korna trott på flera gu-dar. De kallades asaroch hette till exempelOden, Tor och Freja.

Kristendomen komlångsamt in i hela Sve-rige. I ungefär hundraår fanns både asa-tronoch kristendomen sam-tidigt. Till slut vannkristendomen. Manbyggde kyrkor över-allt. Samtidigt börjadeSverige bli ett land.

Familjer och olika delar av landet slutade att kriga mot va-randra. Sverige fick en enda kung, som också hade stödfrån kyrkan.

Sverige delades in i landskap. Varje landskap hade sin lag.Först fanns bara muntliga lagar*. De första skriftliga lagarna*är från 1200-talet. På 1300-talet slutade Sverige med träl-dom. Trälar var slavar, som arbetade i jordbruket eller in-omhus. Man kunde köpa och sälja trälar precis som koreller hästar.

muntligaMuntliga lagar= lagar som manbara har talat om,inte skrivit påpapper.

skriftligaskriftliga lagar = lagar som manhar skrivit påpapper.

Historia


Vikingarna levdeomkring år 800-1050. De reste istora båtar tillväster. Bilden kommerfrån utställningen”Birkas krigare”,på Björkö iUppland. Här låghandelsplatsenBirka. Man harhittat saker frånvikingarnas tid påBjörkös norra del.

Foto

: Jan

F C

arls

son

/PR

ESSE

NS

BIL

D

Handel över ÖstersjönTiden mellan vikingatiden och början av 1500-talet, kallasi svensk historia för medeltiden*. I början av den härperioden var handeln över Östersjön mycket viktig. Detvar Hansan som styrde handeln. Hansan var en föreningav mäktiga städer i norra Tyskland. Hansans köpmän hadestor makt också i svenska städer. Stockholm var bara en liten by på den här tiden, men Visby (på Gotland) var en viktig stad. Där fanns många kyrkor och stora sten-hus.

Under medeltiden började utvecklingen av den svenskariksdagen. Olika grupper krigade ofta om vem som skullebli kung. Grupperna ordnade möten för att få hjälp ochstöd. Mötena blev efter en tid en riksdag med fyra ”stånd”.Stånden skulle tala för olika grupper i samhället. De fyrastånden var adel, präster, borgare och bönder. Adeln varfina familjer som hade särskilda rättigheter från kungen.Borgare var människor som bodde i städerna. Det fannsbara män i riksdagen. Kvinnor hade ingen politisk maktföre 1900-talet.

Gustav VasaUnder en del av medeltiden var Danmark, Norge ochSverige en union. Men det var ingen lugn union. Desvenska stormännen ville inte att danskar skulle bestäm-ma över dem. År 1520 blev kungen i Danmark kung iSverige också. Svenskarna protesterade. Kungen ville hakvar makten, och dödade cirka hundra svenska stormän iStockholm. Händelsen kallas Stockholms blodbad. I Dan-mark heter kungen Kristian II (”Kristian den andre”) meni Sverige fick han namnet Kristian Tyrann.

Historia


medeltiden= åren mellancirka år 1000 och cirka år 1500.

En kort tid efter Stockholmsblodbad, startade ett upprormot kung Kristian. Den somledde upproret var en ungadelsman som hette GustavVasa. Han reste runt i landetoch sade till svenskarna attkämpa mot danskarna. Svens-karna vann kriget och GustavVasa blev kung i Sverige.

Kyrkan hade fått mycket maktoch ägde 20 procent av mar-ken i Sverige. Kungen behöv-de pengar för att försvara lan-det. Därför tog han maktenöver kyrkan och staten tog enstor del av kyrkans rikedomar.Samtidigt blev Sverige protes-tantiskt i stället för katolskt.

På den här tiden bodde ungefär 800 000 människor iSverige. De flesta var bönder. Huvudstaden Stockholmhade cirka 8 000 invånare.

Stormaktstiden1600-talet brukar kallas för stormaktstiden. Då var Sverigeett viktigt land i Europa. Det var också mycket större ändet är i dag. Sverige var det som är Sverige i dag, men ock-så Finland och många områden som i dag ligger i Ryss-land, Estland, Lettland, Polen, Tyskland och Norge.

Sverige hade en stor armé och en stor vapenindustri. Enkänd svensk kung från den här tiden är Gustav II Adolf

Historia


Gustav Vasalevde 1496-1560. Hankrigade mot dendanske kungen.Sedan blev hansjälv kung iSverige och fickstor makt.

Bild

: Olje

mål

ning

, Grip

shol

ms

slot

t

(”Gustav den andre Adolf”). Han var med i ”trettioårigakriget” i Tyskland. Han dog i en strid som kallas ”slaget vidLützen”. I det trettioåriga kriget krigade katoliker motprotestanter. Kriget handlade både om makt och religion.

En annan känd kung är Karl XII (”Karl den tolfte”). Hankan väcka känslor också i dag. En del tycker att han var enstor krigare, som försvarade Sveriges storhet och krigademot Ryssland. Andra tycker att han var en förlorare,eftersom Sveriges stormaktstid tog slut när han var kung.

I dag är Sverige och Danmark goda grannar. Då var Sverigeoch Danmark fiender. När Karl XII var kung, krigadeSverige mot Danmark. Karl XII dog i Norge, som då varen del av Danmark. Man vet fortfarande inte hur kungendog. Några tror att norska soldater sköt honom. Andra troratt svenskar gjorde det. Kanske dog han, därför att någraville ha mer makt i Sverige. Kanske dog han, därför att någ-ra ville sluta kriga när Sverige ändå förlorade.

Man vet säkert att en annan kung blev mördad: Gustaf III(”Gustaf den tredje”). Man vet också vem mördaren varoch varför han mördade kungen. Gustaf III ville öka

Historia


Hertig Magnus är ett dramatisktnamn i svenskhistoria. Hans liv har blivit enopera, somspelas påVadstena-Akademien.Operorna i Vadstena ärkändainternationellt.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

kungens makt och minska adelns makt. Därför blev adelnkungens fiende. Många tyckte också att det var dumt attSverige krigade mot Ryssland. Gustaf III blev mördadunder en maskeradbal*. En av gästerna, en adelsman, sköthonom. Han kom till festen med en pistol, som han hadegömt i sin kappa.

Det moderna Sverige börjar utvecklasI början av 1800-talet förlorade Sverige ett krig motRyssland. Sverige måste ge Finland till Ryssland. Sverigefick i stället en union med Norge. Men norrmännen vil-le vara fria. De lämnade unionen 1905. Efter det har Sve-rige haft de gränser som finns i dag.

I början av 1800-talet levde de flesta på landet och arbe-tade i jordbruket. Skillnaden mellan fattiga och rika varmycket stor. Bara rika bönder och de som bodde i städernafick sitta i riksdagen. Kungen hade fortfarande stor makt.

Det var fred i Sverige, efter många krig. Sjukvården blevbättre. Inte lika många barn dog. Befolkningen växte.Snart räckte inte jorden till alla. En del flyttade till stä-derna. De började arbeta inom den nya industrin. Andrareste från Sverige. En miljon svenskar lämnade Sverigeunder 1800-talet. De flesta av dem åkte till Nordamerika.

Under 1800-talet genomfördes också jordreformer. Mandelade upp de gamla byarna i flera gårdar. De här refor-merna kallas för ”skiften”. Riksdagen bestämde att allabarn skulle gå i skola. Skolan kallades folkskola och vargratis.

Industrin började alltså utvecklas under den här tiden.Man började bygga fabriker. Det behövdes också vägar,

Historia


maskeradbal -en-er = en fest därman klär ut sig tillnågon annan.

järnvägar och kanaler. Många människor flyttade från lan-det till städerna. Städerna blev större och större.

1900-taletI början av 1900-talet var många fortfarande fattiga iSverige. Arbetet i industrin var tungt och lönen var dålig.Arbetarna startade fackföreningar för att få det bättre. Detvar början på arbetarrörelsen. Olika grupper startade ock-så politiska partier. 1909 kom en lag, som gav alla mänrösträtt – inte bara de rika. 1921 fick också kvinnornarösträtt.

Sverige var inte med i första eller andra världskriget. Där-för har Sverige klarat sig bra ekonomiskt. Fattigdomenminskade och försvann.

Sveriges största politiska parti är socialdemokraterna. Dethar varit ledande sedan 1930-talet. De flesta som röstadepå socialdemokraterna var arbetare, som ville hjälpa desvaga i samhället. Man talade om ”folkhemmet”. Samhälletskulle vara som ett hem för folket, utan stora sociala ochekonomiska skillnader mellan människor.

Det kom nya regler om ersättning till sjuka och arbets-lösa. Senare fick svenskarna betald semester, barnbidrag,pension och mycket annat. Alla dessa saker brukar kallas”välfärd”. Alla som bor i Sverige betalar välfärden, genomskatter och avgifter. Läs mer om skatter och bidrag i kapit-let om pengar.

Under 1800-talet försvann den gamla riksdagen med fyrastånd. I stället fick Sverige en riksdag med två ”kammare”.På 1970-talet fick Sverige en riksdag med en enda kam-mare. I dag (år 2003) finns sju partier i riksdagen. Fler och

Historia


fler kvinnor har kommit in i riksdagen. Fler och flerkvinnor har också andra viktiga arbeten i samhället, menmännen har fortfarande fler. Läs mer om det politiska liveti Sverige i kapitlet om demokrati.

En viktig händelse i Sverige är mordet på statsministerOlof Palme 1986. Någon sköt honom på en gata i Stock-holm. Han och hans fru hade varit på bio och skullepromenera hem. Mördaren är fortfarande fri.

Efter år 2000 – internationaliseringDe senaste 20– 30 åren, har det socialistiska blocket(socialdemokraterna och vänsterpartiet) och det borger-liga blocket (moderaterna, kristdemokraterna, folkpartietoch centern) varit ungefär lika stora. De största partierna,socialdemokraterna och moderaterna, har också varit öve-

Sveriges stats-minister OlofPalme talar pånöjesfältet*Liseberg, undervalrörelsen*1985. Palme ochsocialdemokra-terna ville ha ettsamhälle utanstora ekonomiskaskillnader mellanolika grupper.Olof Palmemördades 1986.

nöjesfält -et -= ett områdemed olikamaskiner somman kan åka i,och göra andraroliga saker.

valrörelse -n -rInnan det blir val,är det valrörelse.Då försöker allapartier tala omvad de vill, på gatorna, i tidningar, radio och tv.

Historia


Foto

: Car

l Erik

Sun

dströ

m /

PRE

SSEN

SB

ILD

rens om att kostnaderna måste minska. Därför har mångaförlorat jobbet, till exempel inom sjukvården och sko-lorna.

Samtidigt har skatterna blivit lägre. De som har höga ellerganska höga inkomster, har tjänat mest på lägre skatter.Skillnaden mellan rika och fattiga har börjat öka igen. Dehär förändringarna har diskuterats mycket i Sverige desenaste åren.

Den internationella handeln med varor, tjänster ochpengar har också påverkat Sverige mycket de senaste åren.Den här utvecklingen kallas internationalisering eller globa-lisering.

Den internationella handeln, världshandeln, påverkar Sve-riges ekonomi mer än tidigare. Därför påverkas Sverigemer av saker som händer i andra delar av världen. NärSverige gick med i EU, Europeiska Unionen, fick Sverigeockså starkare band till andra länder.

BRA ATT VETA:• Flera av veckodagarna har namn efter de gamla

asa-gudarna. Tisdag var guden Tyrs dag, onsdag varOdens dag, torsdag var Tors dag och fredag var Frejsdag.

• Vasaloppet är en tävling på skidor, mellan Sälen ochMora i Dalarna. Vasaloppet har fått sitt namn frånGustav Vasa. Man säger att han åkte skidor mellanSälen och Mora, för att fly från den danska kungenssoldater.

• Biblioteken har böcker om Sveriges historia, underavdelningen Kc. Det kan också vara bra att leta efterhistorieböcker på ungdomsavdelningen. Fakta-böckerna på ungdomsavdelningen brukar inte ha

Historia


så många detaljer. Därför är de bra för dem somvill ha en allmän kunskap om olika områden.

• Det finns en elektronisk nyhetstidning om svenskhistoria. Adress: www.historia.nu

• Sverige är delat i 25 olika landskap. Några landskapär Skåne, Dalarna, Norrbotten och Medelpad.Landskapen är mycket gamla. De växte fram därföratt människorna i ett geografiskt område taladesamma dialekt* och hade samma lagar. På medel-tiden hade många landskap fortfarande egna lagar. I dag har landskapen ingen juridisk eller praktiskbetydelse. I dag är länen viktigare för samhället. Det finns 21 län. Varje län har en länsstyrelse.Länsstyrelsen sköter statens uppgifter i ett geogra-fiskt område.

• År 1980 beslutade riksdagen om sommartid iSverige. Det betyder att en timme ”försvinner” påvåren och ”kommer tillbaka” på hösten. Den sistahelgen i mars blir klockan 03.00 direkt efter 02.00.Den sista helgen i oktober blir klockan 02.00 igendirekt efter 03.00.

Svensk pappers-massa lastas påen båt i Norr-köpings hamn.Internationellhandel blirviktigare ochviktigare, särskiltför små ländersom Sverige.

dialekt –en –er= hur man talarett språk i ettspeciellt geogra-fiskt område. Ett land har oftast mångaolika dialekter. I Sverige finns t ex skånska,värmländska,dalmål ochstockholmska.

Historia


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Demokrati


Svenska folketväljer sinapolitiker iallmänna val. I valrörelsen villalla politiker talaom sitt partisprogram.Torgmöten är ettsätt att träffa folk.Här talar MonaSahlin, från social-demokraterna, påett torgmöte.

Foto

: Ola

Tor

kels

son

/ PR

ESSE

NS

BIL

D

Debattera, rösta och bestämmaSå styrs Sverige

I det här kapitlet berättar vi om hur demokratin fungerar iSverige: Hur arbetar politiker och myndigheter? Hur kaninvånarna påverka samhället? Vad vill de politiska partierna?Vilka lagar skyddar demokratin? Vad ska man göra om mantycker att myndigheterna har gjort fel?

Sverige är en demokrati. Demokrati betyder folkstyre –folket ska styra. När man säger att ett land har demokra-ti, betyder det bland annat att alla vuxna medborgare harlika rösträtt. Alla kan fritt säga vad de tycker. Det finnspolitiska partier som har olika program. Folket väljerpolitikerna i allmänna val. Det parti, eller de partier, somfår flest röster, får styra landet. Politikerna beslutar omlagar och regler. Myndigheterna följer politikernas beslut.

Den viktigaste politiska församlingen i Sverige är riks-dagen. Där sitter politiker som beslutar på den högsta nivån.Besluten gäller hela landet.

I Sverige finns också landsting och kommuner. Landstingär större områden och beslutar om frågor som är ge-mensamma för flera kommuner. Landstingens viktigasteansvar är sjukvården. Kommunerna är mindre områden,som har ansvar för skolor, förskolor, äldreomsorg ochandra lokala frågor. Landstingets ”riksdag” är landstings-fullmäktige. Kommunernas ”riksdag” är kommunfullmäkti-ge. Läs mer om kommuner och landsting i kapitlet om kom-munerna. Det är val till riksdag, landstingsfullmäktige ochkommunfullmäktige samtidigt, vart fjärde (4:e) år, i sep-tember: 2002, 2006 och så vidare.

Att röstaDen som är svensk medborgare och har fyllt 18 år, har rättatt rösta i alla tre valen. De flesta utländska medborgare,som har fått uppehållstillstånd i Sverige, kan bli svenskamedborgare efter fem år. En del kan bli svenska med-borgare tidigare. Migrationsverket eller kommunensflyktingsamordnare kan ge mer information om med-borgarskap.

Demokrati


Utländska medborgare får inte rösta i valet till riksdagen.Men en utländsk medborgare, som är 18 år och har varitfolkbokförd* i Sverige i minst tre år, får rösta i valet tillkommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Den somär medborgare i något EU-land, får rösta direkt i kom-munalvalet och landstingsvalet.

Alla som har rösträtt, kan också bli valda. Är du utländskmedborgare och medlem i något svenskt parti? Då kan duvara kandidat i valen till kommunfullmäktige eller lands-tingsfullmäktige.

Kungadöme i EUSverige är medlem i EU, Europeiska Unionen. Därför fårsvenska medborgare också rösta i valen till Europa-parla-mentet. Det valet är vart femte (5:e) år.

Demokrati


Sveriges kung,Carl XVI Gustaf(”Carl den sex-tonde Gustaf”),heter Bernadottei efternamn.Bernadotternahar varit kungar iSverige sedan år1818. På bilden stårdrottning Silvia till höger ochkronprinsessan*Victoria i mitten.

kronprinsess/a-an -or = en prinsessasom ska blidrottning en dag.

folkbokfördHan är folkbok-förd i Sverige. = Han finns i ettregister som visaratt han bor iSverige.

Foto

: Jan

Col

lsiö

ö /

Pres

sens

Bild

Sverige är en monarki, eller ett kungadöme. Men kung-en har ingen politisk makt. Han är en symbol* för Sverige.Kungen heter Carl XVI Gustaf (”Carl den sextondeGustaf”). Drottningen heter Silvia. Deras familjenamn är Bernadotte. Kungen och drottningen har tre barn:Victoria, Carl Philip och Madeleine. Victoria kommer attbli drottning efter Carl XVI Gustaf.

Riksdagen349 personer sitter i riksdagen – de är riksdagens ledamö-ter. Fler och fler kvinnor är riksdagsledamöter. Fler ochfler kvinnor har också andra viktiga jobb i samhället, menmännen har fortfarande fler arbeten med makt.

Det parti, eller den grupp av partier, som får flest rösteri riksdagsvalet, får bilda regering. Regeringen leder landetde kommande fyra åren. I regeringen sitter statsråd ellerministrar. De leder olika departement. Det finns tio depar-tement, som har ansvar för olika områden i samhället.Utrikesdepartementet har ansvar för internationella frå-gor, finansdepartementet har ansvar för ekonomiska frå-gor, utbildningsdepartementet har ansvar för skolfrågor,och så vidare.

Regeringen beslutar inte ensam om stora och viktigafrågor. Först ska riksdagen diskutera dem. Ibland får eneller flera personer undersöka frågan. De föreslår vad manbör göra i en utredning.

Myndigheter, organisationer brukar få utredningen, föratt de ska säga vad de tycker om förslagen. Om utred-ningen till exempel handlar om integrationsfrågor, kan-ske Integrationsverket, några andra myndigheter ochmånga invandrarföreningar får utredningen. Regeringen

Demokrati


symbol -en -erKungen är sym-bol för Sverige. = Kungen ”är”Sverige när hanär utomlands.

och riksdagen vill ha ett svar. Integrationsverket, myn-digheterna och invandrarföreningarna skriver då tillbakaoch säger vad de tycker. Det kallas remissvar. När politi-kerna ska besluta, ska de tänka på vad som står i remiss-varen.

Statliga myndigheterRiskdag och regering beslutar om lagar och regler. Destatliga myndigheterna ska göra som riksdagen och rege-ringen har beslutat. Tjänstemännen på en myndighet skavara opartiska*. De ska följa lagar och regler. Om du troratt en tjänsteman har gjort fel, kan du ofta överklaga*beslutet. Tjänstemannen måste förklara för dig hur du ska överklaga. Du kan också kontakta Justitieombuds-mannen, JO. Läs mer om JO i slutet av det här kapitlet.

Det finns många myndigheter i Sverige. En del är stora,andra är ganska små. Här är några myndigheter som man ofta hör namnet på: Arbetsmarknadsstyrelsen, Social-styrelsen, Migrationsverket (hette tidigare Statens Invand- rarverk), Integrationsverket, Skolverket och Myndighe-ten för skolutveckling, Vägverket och Naturvårdsverket.

plenisal -en -arRiksdagensplenisal = salendär alla riksdags-ledamöter samlasför att rösta omolika förslag.

opartisk A sägerja. B säger nej. C är opartisk. = C säger inte jaeller nej, C villinte säga om Aeller B har rätt.

överklag/a -ar -ade -at Hon överklagarbeslutet. = Honskriver till enhögre myndighet,och ber demändra beslutet.

Riksdagensplenisal*. Härröstar riksdagenom nya lagar ochandra viktigabeslut.

Demokrati


Foto

: Jac

k M

ikru

t / P

RESS

ENS

BIL

D

Arbetsmarknadsstyrelsen har ansvar för frågor om ar-betsmarknaden, Socialstyrelsen sköter sociala frågor ochsjukvårdsfrågor. Migrationsverket har ansvar för frågor ominvandring och utvandring, Integrationsverket för inte-grationsfrågor. Skolverket och Myndigheten för skolut-veckling sköter frågor om förskolor och skolor, Vägverkettrafikfrågor och Naturvårdsverket frågor om natur ochmiljö.

Länsstyrelser, kommuner och landstingDe flesta myndigheter har ansvar för hela landet. En delhar ett kontor, som ofta ligger i Stockholm. En del harflera kontor, på olika ställen i landet.

Länsstyrelserna är annorlunda. De är statliga myndig-heter, som har ansvar för ett mindre område. Varje läns-styrelse har ansvar för ett län. Det finns 21 län i Sverige.Chefen för en länsstyrelse kallas landshövding.

Länsstyrelserna har ansvar för regional planering. Detbetyder att de planerar för industri och arbetsmarknad,vägar och transporter i länen. Länsstyrelserna sköter ock-så frågor om jakt och fiske, natur och miljö.

Kommuner och landsting är inte statliga myndigheter. De

Demokrati


Tjänstemännenpå olika myndig-heter ska göradet som regeringoch riksdag harbeslutat.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

politiker som styr kommun och landsting, väljs i kom-munalvalen och landstingsvalen. Kommuner och landstingansvarar för den lokala servicen, till exempel barnomsorg,skola och äldreomsorg. Läs mer i kapitlet om kommunerna.

Politiska partierDet finns sju partier i den svenska riksdagen. Det äldstapartiet är socialdemokratiska arbetarepartiet. Det startade1889. Sedan kommer moderaterna, eller moderata sam-lingspartiet.

Socialdemokraterna och vänsterpartiet kallas ibland ”desocialistiska partierna” eller ”det socialistiska blocket”.Moderaterna, folkpartiet, centern och kristdemokraternakallas ”de borgerliga partierna” eller ”det borgerligablocket”. Mycket enkelt kan man säga att de socialistiskapartierna vill ha allmänna lösningar på olika problem ochatt staten ska ta stort ansvar människorna i samhället. Deborgerliga partierna talar i stället om individens frihet, attvarje person ska göra det som passar honom/henne bäst.

Ett annat sätt att skilja på partierna, är att tala om ”höger”och ”vänster”. Socialdemokrater är då vänster, modera-ter och kristdemokrater höger och folkpartister och cen-terpartister i mitten. Det är svårare att placera miljöpar-tiet. Miljöpartiet beslutar i varje fråga, och tänker på hurbeslutet påverkar miljön.

Så här såg riksdagen ut år 2003: Socialdemokraterna 144platser, moderaterna 55 platser, vänsterpartiet 30 platser,kristdemokraterna 33 platser, centerpartiet 22 platser,folkpartiet 48 platser och miljöpartiet 17 platser. Baranågra riksdagsledamöter har utländsk bakgrund.

Partierna har oftast lokala föreningar i kommunerna. De

Demokrati


arbetar med den kommunala politiken. De kan också på-verka partiet centralt i olika frågor. De lokala partiernastelefonnummer finns i telefonkatalogens Gula Sidor,under rubriken Politiska organisationer.

Partiernas politikVad vill partierna? Så här svarar de själva:

Centerpartiet”Centerpartiet är ett parti i mitten. Grunden är alla män-niskors lika rätt och lika värde. Alla ska få samma chan-ser. Viktiga frågor för centerpartiet: mer lokal makt, likarätt till utbildning och social trygghet, bra regler för före-tagen, bra miljö och internationell solidaritet”.

Folkpartiet”Vår viktigaste fråga är friheten. Vi arbetar för att allamänniskor ska få större makt över sin egen vardag. Denstörsta frågan i dag är en skola som verkligen ger allaelever kunskaper. Varje elev måste få lära sig läsa, skrivaoch räkna”.

Kristdemokraterna”Vi vill ha:

– en ny borgerlig regering

– 20 000 nya vårdplatser inom tio år. Bättre personal-politik och högre löner inom vård och omsorg.

– en trygg och bra skola för både lärare och elever. Detska finnas både omtänksamhet, medmänsklighet och ord-ning i skolan”.

marknadsvärde -t -n Vilket marknadsvärde har varan? = Vadkostar varan på marknaden? = Vad vill folk betala för varan?jämställdhet -en = när män och kvinnor har lika skyldigheter,rättigheter och möjligheter.

Demokrati


Miljöpartiet”Våra viktigaste frågor:

Kortare arbetstid – för att få mer tid för barnen.

Klimatet – människan håller på att ändra livets förutsätt-ningar på jorden.

Nej till EMU, Ekonomiska och monetära unionen –Sverige bör stanna utanför, både av demokratiska ochekonomiska skäl”.

Moderaterna”Vi vill ha bra regler för företagen och fri ekonomi. Vi äremot socialism. Skatterna bör sänkas, så att människor kanleva på sin lön och inte behöver bidrag. Vi vill ha nyariktiga jobb. De nya jobben finns i företagen. Det ärföretagen som gör att Sverige får bra ekonomi”.

Socialdemokraterna”Vi tror på ett samhälle där människovärdet är viktigareän marknadsvärdet*. Alla har rätt till ett arbete. Skola, vårdoch omsorg ska betalas med skattepengar. Då blir det rätt-vist. Vi vill också förbättra familjepolitiken, arbetslivet ochtandvården”.

Vänsterpartiet”Kortare arbetstid, mindre skillnad i lön mellan männis-kor. Jämställdhet* mellan kvinnor och män. Ett samhällesom är anpassat till kretsloppet*. Förnyelsebara* energi-källor i stället för kärnkraft. Ekonomisk rättvisa i världen,solidarisk flyktingpolitik och arbete mot rasism. Samar-bete mellan stater i stället för EU”.

kretslopp -et - = en rörelse som alltid finns där, t. ex. jordensom snurrar runt solen.förnyelsebar Förnybara energikällor = energikällor som mankan använda igen och igen, t. ex. sol och vatten.

Demokrati


Föreningar och organisationerDet finns många föreningar och organisationer i Sverige.Man talar ofta om folkrörelser. Då menar man oftast orga-nisationer som finns i hela landet och har många med-lemmar. Några folkrörelser som har funnits länge är fack-föreningarna, bildningsförbunden*, idrottsrörelsen ochfrikyrkorna. Läs mer om frikyrkorna i kapitlet om religion.Miljörörelsen är en ganska ny folkrörelse.

Folkrörelserna har många olika aktiviteter. Bildnings-förbunden ordnar studiecirklar. Frikyrkorna har guds-tjänster. Idrottsföreningarna har träning och tävlingar,miljöföreningarna diskuterar olika miljöproblem.

De flesta föreningar har en fast organisation: styrelse, års-möten och protokoll. När man talar om nätverk, menarman oftast grupper och människor som har lösare kontaktmed varandra. Ett nätverk kan vara en grupp människorsom har samma yrke eller samma intressen, till exempelkvinnliga lärare, människor som sjunger i kör eller föräld-rar som vill ha mer personal på förskolorna.

De stora föreningarna i landet kallas intresseorganisatio-ner. De arbetar för sina medlemmars intressen. Ett exem-pel: De som har små företag är medlemmar i Företagarnasriksförbund. Förbundet hjälper dem på olika sätt, tillexempel med information om nya regler.

Både folkrörelser och intresseorganisationer arbetar medlobbying. Det betyder att de försöker påverka politikerna,så att de beslutar saker som är bra för organisationensmedlemmar. Stora organisationer besöker ofta ministraroch myndigheter, för att säga vad de tycker. De får ock-så utredningar på remiss, som vi har berättat tidigare. Dåkan de säga vad de tycker om utredningen och hur för-slagen påverkar organisationens medlemmar.

Demokrati


bildningsförbund-et - = t. ex. ABF,Medborgarskolan,Studiefrämjandetoch Vuxenskolan.Bildningsförbun-den har olikakurser ochstudiecirklar.

Yttrandefrihet och tryckfrihetI en demokrati är det viktigt att alla fritt kan säga vad detycker. Därför finns det lagar, som skyddar dessa friheteroch rättigheter: yttrandefriheten, tryckfriheten, mötes-och demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och reli-gionsfriheten.

Yttrandefriheten betyder att alla fritt kan säga vad detycker. Men det finns gränser för friheten. Man får inteförolämpa* en annan person eller grupp. Om man sägereller skriver något dåligt om en grupp, på grund av natio-nellt eller etniskt ursprung*, religion eller sexuell läggning*,kan man dömas för brottet ”hets mot folkgrupp”.

Tryckfriheten betyder att alla fritt kan skriva vad de tyck-er i tidningar eller böcker. Men den som äger tidningeneller bokförlaget bestämmer vad som ska stå i tidningeneller boken. Tryckfriheten betyder inte att alla får plats itidningar eller böcker.

Mötes- och demonstrationsfriheten och föreningsfrihetenbetyder att du har rätt att vara med i möten och demon-strationer och att du har rätt att vara med i vilken föreningdu vill. Religionsfriheten betyder att du har rätt att prak-tisera din religion.

förolämp/a -ar -ade -at Han förolämpar henne. = Han säger något dåligt om henne,något som inte är sant.

Demokrati


Sverige hardemonstrations-frihet. Det står ilagen att man har rätt attdemonstrera. Här demonstreraren grupp elever iGöteborg. De villha mer pengar tillskolan.

Foto

: Sam

Lin

dh /

PRE

SSEN

SB

ILD

sexuell läggning(läggning -en -ar)Människor harolika sexuellläggning. Mänsom vill vara med kvinnor ochkvinnor som villvara med män ärheterosexuella.Män som vill varamed män ochkvinnor som villvara med kvinnorär homosexuella.Bisexuella kanvara med bådekvinnor och män.

nationellt elleretniskt ursprungDet land någonkommer ifråneller den folk-grupp någontillhör.

En annan viktig princip är offentlighetsprincipen. Den sä-ger att de flesta handlingar* på myndigheterna ska varaöppna. Alla som vill, ska kunna se dem. En del handling-ar är inte öppna, till exempel om de handlar om enskildapersoner eller ekonomiska förhandlingar.

MassmediaEtt sätt att påverka samhället är att säga vad man tyckeri massmedia. Det finns många tidningar i Sverige, bådepå papper och på Internet. Men på många orter finns detbara en lokal eller regional tidning.

Sveriges radio (SR) och Sveriges television (SVT) får sinapengar genom att alla som har tv betalar en tv-avgift. Dukan läsa mer om tv-avgiften under BRA ATT VETA, sisti det här kapitlet. SR och SVT har ett avtal med staten.

Där står det att programmenska vara opartiska, sakliga ochha mångfald och kvalitet. SRoch SVT ska till exempel intesäga ja eller nej i en viss fråga.Många människor ska få sägavad de tycker. SR har kanalernaP1, P2, P3 och P4. SVT harSVT1 och SVT2. Det finnsockså kommersiella radiokana-ler och tv-kanaler. De får sinapengar från reklam.

Allmänhetens ombudsmänDet finns särskilda ombudsmäni Sverige. De har ansvar för att

Demokrati


Sverige har tryck-frihet. Alla fårsäga vad de vill i tidningarna. Men det är alltid tidningensutgivare* sombestämmer vadsom ska stå itidningen.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

handling -en -arHär: ett viktigtpapper, t. ex. ettbrev, en rapporteller ett beslut.

utgivare -n -Här: en personsom ansvarar fördet som t. ex.står i tidningen.

myndigheter gör rätt när de har kontakt med enskildapersoner. Om du tycker att en myndighet har gjort fel,kan du kontakta Justitieombudsmannen, JO. Om du tyck-er att arbetsgivaren inte har lika regler för kvinnor ochmän, kan du anmäla det till Jämställdhetsombuds-mannen, JämO.

Om du tycker att du blir diskriminerad på jobbet på grundav etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattningkan du anmäla det till DO, Ombudsmannen mot etniskdiskriminering*. DO har texter på många språk på sin hem-sida.

Den 1 juli beslutade riksdagen om en ny lag mot diskri-minering. Den nya lagen gäller fler områden än arbets-livet. Den gäller till exempel om du vill starta egen firmaeller registrera dig som trafiklärare eller sjuksköterska. Dufår inte bli diskriminerad på Arbetsförmedlingen, hosFörsäkringskassan, i vården eller om du vill bli medlem ifacket.

Lagen förbjuder också diskriminering när du vill köpanågot, till exempel en bostad eller en försäkring. Du fårinte bli diskriminerad när du vill gå på restaurang och äta.

Det är förbjudet att trakassera* andra eller säga till någonannan att den kan diskriminera. DO, HomO och Handi-kappombudsmannen ska kontrollera att alla följer lagen.

Också barnen har en ombudsman, Barnombudsmannen,BO. Funktionshindrade* har Handikappombudsmannen.Den som tycker att han/hon blir diskriminerad för sinsexuella läggning, kan kontakta Ombudsmannen motdiskriminering på grund av sexuell läggning, HomO. Densom tycker att en tidning har gjort något fel, kan kontaktaPressombudsmannen, PO.

diskriminering–en -arNär någon be-handlas orättvisteller kränkande pågrund etnisk till-hörighet, religioneller annan tros-uppfattning, kön,sexuell läggningeller funktions-hinder.

trakasser/a –ar–ade –at = när eneller flera mångagånger är elak mot en annanperson, därför att personen ärannorlunda pånågot sätt.

funktionshindradEn funktions-hindrad person = en person somhar något handi-kapp, t. ex. att intekunna gå, intekunna se eller inte kunna höra.

Demokrati


Demokrati

40

BRA ATT VETA:• Alla riksdagspartier har hemsidor på Internet.

Man kan skicka frågor till dem eller tala om vad man tycker. Här är adresserna:www.centerpartiet.sewww.folkpartiet.sewww.kristdemokrat.sewww.mp.sewww.moderat.sewww.sap.sewww.vansterpartiet.se

• Sverige Direkt heter en hemsida där man kan hittawebbadresser till kommuner, landsting, myndig-heter m.m. Adressen är: www.sverigedirekt.gov.se

• De flesta av ombudsmännen har hemsidor påInternet. Här är deras adresser:

• www.jamombud.se (Jämställdhetsombudsmannen)

• www.bo.se (Barnombudsmannen)

• www.do.se (Ombudsmannen mot etniskdiskriminering)

• www.handikappombudsmannen.se

• www.homo.se (Ombudsmannen mot diskrimineringpå grund av sexuell läggning)

• www.po-pon.org (Pressombudsmannen)

• JO har ingen egen hemsida. JO tillhör riksdagensorganisation. Information om JO finns på www.riksdagen.se Skriv ”JO” i rutan för Sök.

• Regeringen och riksdagen har egna hemsidor. Här är deras adresser:www.riksdagen.sewww. regeringen.se

• Alla som har en tv måste betala tv-avgift till Radiotjänst i Kiruna AB. Det spelar ingen roll vilka kanaler du tittar på. Vill du veta mer om tv-avgiften kan du gå in påwww.radiotjanst.se. Informationen finns på 30 olika språk.


Så brukar vi göra…Traditioner och populära vanor i Sverige

När man kommer till ett nytt land, är det mycket som är nyttoch konstigt. Man möter till exempel nya traditioner. I det härkapitlet berättar vi om några vanliga svenska traditioner. Iblandkommer de från religionen, ibland från den folkliga kulturen. Viförsöker också visa vad som är ”svenskt” – om det finns någotsom verkligen är svenskt.

Svenskar och traditioner

41

Olika sätt att ha roligt: en färdi luften ellerträning i naturen.Det här är någravanliga traditioneri Sverige.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Vad är en ”svensk”? Det går inte att säga exakt. Alla svens-kar har rötter någon annanstans – för tusen år sedan, förhundra år sedan eller för femtio, tjugo eller tio år sedan.Sverige har nio miljoner invånare. 20 procent är födda iett annat land, eller har minst en förälder som är född iett annat land. I vissa städer och områden är invandrarnamånga fler. Många barn och barnbarn till invandrare,känner sig mer som svenskar än till exempel chilenareeller turkar. För andra är det tvärtom: De känner sig mersom chilenare eller turkar än som svenskar. Många kännersig hemma i två länder.

Språket är viktigtNya invånare förändrar till exempel språket. Ett exempelär Rinkeby-svenskan. Det är en dialekt som kommer frånRinkeby i Stockholm. Där bor människor från många oli-ka länder. Det svenska språket har alltid förändrats på oli-ka sätt. Nya ord kommer in, med besökare eller från böck-er och tidningar. De senaste hundra åren har film, radio,tv och Internet förändrat språket mycket. Svenskan harmånga engelska ord och uttryck. Ibland talar man till ochmed om ”svengelska”.

Ett bra sätt att lära känna Sverige och svenskarna, är attlära sig språket. Språket är viktigt om man vill komma ini samhället, få ett jobb, gå en utbildning eller vara med ien förening. Det är också lättare att få nya vänner om mankan språket. Det blir lättare att lära känna dig, om du för-står och talar språket. Du behöver inte tala perfekt!

Vad är riktigt svenskt? Om man ska säga något, är detkanske kärlek till naturen. Det finns många stora natur-områden i Sverige. Många blir förvånade över att man kan



vara ute i skogen i flera timmar, utan att träffa en annanmänniska. Allemansrätten är en viktig rätt i Sverige. Denbetyder att man får röra sig fritt i naturen. Det spelaringen roll vem som äger marken. Men det finns gränserför friheten. Man får inte vara på vissa militära områden,man får inte gå på åkrar eller nära privata hus. Men skogar,ängar och vatten är fria för alla. Det är en rätt med an-svar – man får inte skada naturen. Läs mer om allemans-rätten i kapitlet om lag och rätt.

När svenskar är utomlands, kanske de längtar efter natu-ren. De tänker på en röd stuga vid en sjö. Den svenskaflaggan vajar i vinden. När det kommer besök från Sve-rige, brukar gästerna ha med sig svensk mat, till exempelhårt bröd, kaviar på tub eller inlagd sill.



Naturen är viktig för många svenskar.Allemansrättenbetyder att allakan röra sig fritt inaturen. Menman får inte gåpå planteradeåkrar, till exempeldet här rapsfältet.Då kan manskada skörden.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Traditioner året runtDe svenska traditionerna kommer ofta från den kristnareligionen, men också från tiden före kristendomen. Härberättar vi om några viktiga traditioner.

VINTERNyåret firar svenskarna med fester och fyrverkerier – somi många andra länder. Man kan faktiskt fira nyår fleragånger om man vill. En vecka efter det ”svenska” nyåret,firar de ortodoxa kristna sitt nyår. Sikher, muslimer, judar,hinduer, iranier och vietnameser har också olika nyår ocholika firande. Det svenska, kristna kyrkoåret börjar förstasöndagen i advent. Det är i slutet av november eller börjanav december.

Tidigt på året kan man se en speciell bulle i bagerierna:En slät vetebulle med lock på, fylld med grädde ochmandelmassa. Det är en semla. Egentligen ska man inteäta semlor före fastan, men man kan köpa dem myckettidigare.

Fastlagssöndagen är någon gång i februari – mars. Underden tiden säljer man björkris med fjädrar i. Det kallas fast-lagsris eller påskris. Man ställer riset i vatten inomhus.När knopparna slår ut, kan man tro på våren igen.

VÅRDen kristna påsken handlar om Jesu död och uppståndelse*.Veckorna före påsken kallas fastan*. Fasta betyder att maninte äter. Då talar de kristna kyrkorna om det som händeJesus, hans sista tid i livet och hans död. I dag är det näs-tan ingen som fastar. Sista torsdagen före påsk kallas skär-torsdag. Kyrkan talar om Jesus sista måltid med sina lär-

uppståndelse -n -er Här: när manfår liv efter döden.

fast/a -n -or= när man inteäter, t. ex. därföratt religionensäger det.



jungar. Därifrån kommer kyrkans nattvards-firande. I natt-varden delar man bröd och vin med varandra.

Skärtorsdagen har också en folklig tradition: påskkärring-arna. De är utklädda barn, som går från hus till hus ochsäger: ”Glad påsk!” De vill gärna ha lite godis, en kakaeller en slant. Barnen har långa kjolar och sjalar, ellerhucklen, på huvudet. Den gamla folktron säger att detfanns häxor, eller påskkärringar, som red på kvastar tillBlåkulla varje år. Blåkulla är ett sagoberg, där häxornaträffas på skärtorsdagen.

Dagen efter skärtorsdagen är långfredagen. Det var dagennär Jesus dog på korset. I dag påverkar långfredagen intefamiljerna så mycket. Men det var annorlunda för 30 – 40år sedan. Då fick man inte göra roliga saker på långfre-dagen. Många barn tyckte verkligen att långfredagen varlång. Långfredagen är helgdag. De flesta är lediga frånjobbet. Många affärer är stängda.



På skärtorsdagenvill många barnklä ut sig till påsk-kärringar. De gårfrån hus till hus,och vill gärna halite godis i sinakorgar eller kaffe-pannor.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Påsken har också en sida som inte är kristen. På lördagen,påskafton, äter svenskarna ägg som de har målat i olikafärger. Man äter också olika sorters sill. Äggskal och and-ra saker hänger i fastlagsriset.

Söndag är påskdagen. Då sjunger man glada psalmer ikyrkorna, till minne av Jesu uppståndelse. Påskdagen ärolika datum olika år, men alltid första söndagen efter förs-ta fullmånen efter vårdagjämningen* den 20 mars.

Sista april är valborgsmässoafton. Det är en viktig dag iSverige. Då hälsar man våren välkommen. Människorsamlas kring stora eldar som kallas valborgsmässobål ellermajbål. Någon talar till våren och körer sjunger vårsånger.

Första maj är arbetarrörelsens dag. Det är en helgdag, folkär lediga från jobbet. Socialdemokraterna och vänster-partiet ordnar demonstrationer för arbetarnas intressen.

Kristi himmelsfärdsdag är alltid en torsdag. Den svenskakyrkan firar den dag då Jesus lämnade jorden och kom tillhimlen. Många tänker på våren när de tänker på Kristihimmelsfärdsdag. Några går upp tidigt på morgonen ochut i naturen på ”gökotta*”. Otta betyder ”tidig morgon”.Man går upp tidigt för att höra göken för första gången.Det är förstås inte säkert att man får höra den. Många ärlediga på fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag. Skol-barnen brukar också vara lediga.

Pingsten kommer några veckor efter Kristi himmelsfärds-dag. Många gifter sig under pingsten. Då kan man se bör-jan av sommaren, träden har ljust gröna blad. De kristnafirar pingst, därför att Jesus visade sig efter sin uppstån-delse.

vårdagjämning -en -ar = detdatum på vårennär natt och dagär lika långa,omkring den 21 mars.



SOMMAR

Den 6 juni är Sveriges natio-naldag. Den firas med mu-sik, folkdans och tal. I endel kommuner delar manut svenska flaggor. På endel platser brukar man väl-komna nya svenska med-borgare på nationaldagen.

Nationaldagen är en flagg-dag. Det finns flera flagg-dagar. Då ska man hissaden svenska flaggan vidallmänna byggnader, påbussar och utanför privatahus. Flaggdagarna är tillexempel nyårsdagen, påsk-dagen, kungens födelsedag(30 april), första maj, nationaldagen och drottning Silviasnamnsdag (8 juni). Man kan också hissa flaggan tillexempel när någon i familjen fyller år. När någon har dött,hissar familjen flaggan på halv stång.

Vid den här tiden börjar skolbarnens sommarlov. Sistaskoldagen är det skolavslutning. Man firar skolavslutning-en på olika sätt i olika skolor. I de lägre klasserna är för-äldrarna oftast med. Eleverna brukar ha fina kläder. Detfinns blommor i klassrummet. De elever som slutar nion-de klass, slutar grundskolan. De elever som slutar gym-nasiet, ”tar studenten”. För dem är det extra viktigt attfira. Läs mer om studentfirande i kapitlet om skola ochutbildning.



Pingst är denstora bröllops-helgen. Mångavill gifta sig närsommaren börjaroch naturen harljust gröna färger.Det är en vanligtradition att mankastar ris överbrudparet.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Omkring den 24 juni är det midsommar. För de flestasvenskar betyder det fest och dans. Sommaren är viktig iett land där det är mörkt och kallt på vintern. Midsommarär en stor fest. Om det regnar på midsommarafton, blirmånga besvikna. De flesta kommuner har en gemensammidsommarfest, på torget, idrottsplatsen eller hem-bygdsgården. På förmiddagen kan man gå ut och plockablommor och löv till midsommarstången. Den ser olika uti olika delar av landet. Dalarna har det mest kända mid-sommarfirandet. Där använder man ofta samma stångvarje år. Den får stå kvar hela året. Bladen vissnar. När detblir midsommar igen, får stången nya blad och blommor.När stången är färdig, ska man resa den. Några starka män

Det är mid-sommar ochdansen harbörjat. Om det är varmt ochsoligt på mid-sommar, ärfesten lyckad.



Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

Reda

kta

gör det, alla andra hejar* på dem. På eftermiddagen dan-sar man runt stången. Danserna är gamla svenska sång-lekar. Senare på kvällen är det vanlig dans på många plat-ser.

Den kristna kyrkan firar midsommar till minne avJohannes Döparen. Johannes har namnsdag under mid-sommarhelgen. Före kristendomen, var midsommar enfest för solen.

På midsommarafton äter man sill och potatis – helst färskpotatis. Många vuxna dricker brännvin, som är sprit. Eftermaten äter man gärna jordgubbar.

Senare på sommaren, vill många äta kräftor och gå påkräftskiva. Det är en fest, där man äter kräftor, drickerbrännvin, tänder färgade lyktor och har små hattar påhuvudet. Kräftorna ska koka i mycket dill.

En annan tradition sent på sommaren är surströmmings-festen. Den är vanligast i norra Sverige. Surströmming ären jäst strömming, som finns i konservburkar. Man äterden med kokt potatis och norrländskt tunnbröd. Sur-strömming luktar mycket starkt. Många har svårt att kla-ra lukten.

HÖSTHösten är lång i Sverige. Morgnar och kvällar är mörka.I slutet på oktober/början av november är det Alla helgonsdag. Då tänker man särskilt på döda släktingar och vänner.Man går till deras gravar och sätter ljus på gravarna.Kvällen före Alla helgons dag, kan man se många små ljuspå kyrkogårdarna. De senaste åren har det amerikanskaHalloween-firandet blivit populärt i Sverige. Ungdomar klär



hej/a -ar -ade -atHär: De hejar påhonom. = Deropar till honom,för att hjälpa ochstödja honom.

ut sig till häxor ochskelett och tänder ljus ipumpor.

I slutet av november/början av december ärdet advent. Advent be-tyder ankomst – Jesushar kommit till jorden.Man firar advent fyrasöndagar före juldagen.I de flesta hem och påde flesta arbetsplatser,tänder man elektriskaljusstakar, som lyserupp i fönstren. Mankanske också har envanlig adventsljusstake.Det är fyra ljus iadventsljusstaken. Denförsta söndagen i ad-vent, tänder man detförsta ljuset. Den andrasöndagen, tänder mandet andra ljuset och så

vidare. Advent är också den tid när man väntar på julen.

Luciadagen är mitt i advent, den 13 december. Då kommerLucia med ljus i mörkret. Lucia var en kristen jungfru frånSyrakusa i Italien. Hon dödades år 304, när Diocletianusvar kejsare. I den romersk-katolska kyrkan är hon ett hel-gon. I Sverige firar man Lucia därför att hon kommermed ljus. Hon går till förskolor och skolor, pensionärs-hem, arbetsplatser, kyrkor och föreningar. Först är det

Många ljus imörka november.Det är kvällenföre Alla helgonsdag. Då tänderman ljus pågravarna för attminnas sina dödasläktingar ochvänner.



Foto

: Tor

björ

n An

ders

son

/PR

ESSE

NS

BIL

D



Lucia lyser uppSverige. Den 13 decemberkommer Lucia tillförskolor, skoloroch arbetsplatser.Det ska varasång, vita dräkteroch ljus i håretpå Lucia-dagen.

mörkt och tyst i lokalen. Sedan hör man sång, som kom-mer närmare och närmare. Efter en stund, börjar man seljus, som blir starkare och starkare. Då kommer Luciamed sina tärnor och stjärngossar. Alla har långa vita skjor-tor på sig. Lucia har en ljuskrona på huvudet. Tärnornahar ljus i händerna och glitter i håret. Stjärngossarna harspetsiga vita hattar med guldstjärnor. Ibland finns småtomtar och pepparkaks-gubbar med. Luciatåget sjungerjulsånger och luciasånger. Ibland bjuder de på kaffe ochlussekatter. Lussekatter är bullar som bakas med saffranoch russin.

Julen är den största helgen i Sverige. Kristendomen firarjul till minne av Jesu födelse. Många väntar på julen redantidigt i december. Man kanske måste börja tänka på jul-klapparna till exempel. Julklappar är gåvor som man gertill varandra. Många skickar julkort till vänner och bekan-ta. Den 24 december är det julafton. De flesta har en gran

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

hemma, och andra julsaker. I granen hänger blanka ku-lor i olika färger, flaggor, tomtar och annat. Det finns ock-så ljus, oftast elektriska, i granen. På julfesterna dansarman runt granen och sjunger olika sånglekar. Den vanli-gaste är den här:

”Nu är det jul igen, och nu är det jul igen,och julen varar än till påska!Men det var inte sant, nej det var inte sant, för där emellan kommer fastan!”

På julafton ger man varandra julklapparna. Den svenskajulmaten är till exempel: skinka, revben av gris, syltor avgriskött, sill, lutfisk med sås, risgrynsgröt. För länge sedanvar det nyttig mat. Många arbetade hårt i skogen. I dagbehöver vi inte lika mycket energi. Många försöker attinte äta så mycket under julen.

Det är mycket att göra veckornaföre jul. Man skastäda, laga matoch köpa jul-klappar. Men ikyrkan firar manjulen därför attJesus föddes då.



Foto

: Tor

d H

arlin

/ P

RESS

ENS

BIL

D

Foto

: Pet

er H

oels

tad

/ PR

ESSE

NS

BIL

D

Tidigt på juldagens morgonen har kyrkorna julotta, ensärskild gudstjänst. För länge sedan åkte man släde tilljulottan. Hästar drog släden. I dag går många i stället imidnattsmässan, på natten mellan julaftonen och juldagen.

För den som är ensam, kan julen bli extra ensam. Därförordnar många kyrkor och föreningar alternativ jul, där allaär välkomna.

Julen är en kristen helg. Men innan kristendomen komtill Sverige, hade man en stor fruktbarhets*-fest sent påhösten. Den kallades ”Midvinterblot”. Man offrade djur tillgudarna. Sedan åt man köttet och festade.

En vecka efter jul är det nyår. Då börjar vi om igen! Menjulen är inte riktigt slut. Några dagar efter nyårsfirandeti januari, är det Trettondag jul. Det är alltså tretton dagarefter jul. Kyrkorna firar att de tre vise männen kom tillBetlehem, där Jesus föddes. En stor stjärna visade vägenför dem. Den 13 januari är helgen slut. Den dagen kallastjugondag Knut. Det är tjugo dagar efter julafton och Knuthar namnsdag. För att visa att julen verkligen är slut, kanman ha en sista fest, en julgransplundring. Då dansar mankring granen för sista gången, och sjunger:

”Nu är glada julen slut, slut, slutjulegranen kastas ut, ut, ut.Men till nästa år igenkommer han vår gamle vänför det har han lovat.”

Sedan tar man bort ljusen och alla sakerna från granen,och kastar ut den. Då har den redan tappat ganska mångabarr*.



fruktbarhet -enDe ber omfruktbarhet. = De ber att deska få mångabarn, att djurenblir fler och attväxterna ska växabra.

barr = granens”blad”.

Födelsedagar och namnsdagarFödelsedagar är viktiga i Sverige, särskilt för barnen.Namnsdagar är inte lika viktiga. På födelsedagen har bar-nen ofta kalas (fest) för sina kamrater. De leker och ätertårta och godis.

Vuxna firar ofta jämna födelsedagar, när de fyller 30, 40 eller 50 år. Man kan också fira extra mycket när manfyller 75, 85 eller 95 år. 50-årsfesterna är ofta de störstafesterna.

Traditioner utvecklasAlla traditioner förändras. Svenska traditioner har föränd-rats de senaste hundra åren. För 70 – 80 år sedan kom jul-bocken med julklapparna, inte jultomten.

En tradition som nästan helt har försvunnit är att ”sjungamaj” i slutet av april/början av maj. Tidigare gick grup-per av ungdomar från hus till hus och sjöng ”Maj är väl-kommen”. Ibland fick de kakor och godis som tack.

En del traditioner har alltså försvunnit, andra är nya.Halloween är ett exempel på en ny tradition. Många mus-limer firar Ramadan, fastemånaden. Tidningarna brukarskriva om det iranska nyåret. Ett lands traditioner föränd-ras med nya människor – och människors traditioner för-ändras i ett nytt land.

Svenskarnas matvanor har förändrats mycket de senastetio – tjugo åren. Fler och fler har slutat att äta kött. Månganya maträtter har kommit med invandrade från olika län-der. Många svenskar reser också utomlands på semester,och upptäcker mat från andra länder. I dag kan nästan allahitta en restaurang med mat som de tycker om. Pizzerior



och kebabbarer finnspå nästan alla större or-ter. Många svenskaräter pasta hemma. Närdet är fest, kanske mangör en grekisk salladmed tzatziki.

Svensk julmatTraditionell svensk matinnehåller ofta griskött,särskilt julmaten: jul-skinka, korv och rev-ben. Annan svensk jul-mat är sill, rödkål, sur-kål, rödbetor, äppelmosoch gröt med mjölk.

Svensk traditionell vardagsmat brukar kallas husmanskost.Grunden i husmanskosten är kött, fisk och rotfrukter. Härär några vanliga maträtter: köttbullar med kokt potatisoch lingonsylt, fläsklägg med rotmos, ärtsoppa med fläsk,stekt strömming med potatismos, stekt salt sill med koktpotatis och löksås, pannbiff (hackat eller malt kött) medstekt lök och kokt potatis, pyttipanna (kött och potatis ismå bitar). Husmanskost är tung mat, som ger mycketenergi. För länge sedan, när man arbetade hårt med krop-pen, behövde man mycket energi.

Den som kommer till Sverige, kan tycka att svenskt brödär för sött. Söt limpa är vanligt i Sverige. Men i dag finnsdet mycket bröd att välja på. Många vanliga mataffärersäljer ”invandrade” livsmedel, med det finns också special-



Jitterbugg*i gräset. Påsommarenkommer någratusen människorfrån 20 länder tillHerrängs Folketshus i Roslagen.Unga och gamlakommer för attdansa jitterbugg.

Foto

: Mag

nus

Hal

lgre

n /

PRES

SEN

SB

ILD

jitterbugg -en= en dans.

affärer, till exempel för mat från Ostasien, Sydeuropa ochNordafrika. De säljer till exempel olika sorters ris, bönor,mjöl och kryddor. De har också många konserver. De härbutikerna heter ofta ”Orient-livs” eller något liknande.Ägarna har ofta invandrat till Sverige. I de större städernakan man köpa kött som är slaktat enligt judiska och mus-limska traditioner.

BRA ATT VETA:• Semlor äter man oftast som en bakelse, med kaffe

eller te. Men i norra Sverige, lägger man semlan i endjup tallrik och äter den med varm mjölk. Det kallashetvägg. Andra namn på semla är fastlagsbulle, fet-tisdagsbulle eller tisdagsbulle.

• Flaggdagarna står i svenska almanackor. Man måsteinte hissa flaggan, man gör det om man vill. Omman hissar flaggan, ska man ta ner den på kvällen.Ibland står det i almanackorna hur man använderflaggan.



Foto

: Mag

nus

Berg

strö

m /

PRE

SSEN

SB

ILD

För länge sedanåt man semlorför att orka medfastan, före påsk.I dag kan manköpa semlorredan i januari.

De flesta städerhar specialbutikermed mat frånolika länder.Maten i Sverigeblir mer och merinternationell. Fo

to: C

alle

Jis

mar

k /

PRES

SEN

SB

ILD


Vinglig väg till gemenskapJolin Boldt

••• Vi som redan bor här••••

Grattis! Du har fått uppehållstill-stånd och dörren till Sverige haröppnat sig.

Det betyder inte att du kommer attvandra på en väg av rosor (och dethar du antagligen redan förstått).

Du kommer ibland att hoppa avraseri. Du kommer att dunka huvu-det i väggen. Du kommer att undravad det är för ett vansinnigt land duhar hamnat i. Och till slut kommerkanske du, som jag, att älskaSverige och människorna som borhär.

Du har kommit till det land som varförst i världen med att förbjudabarnaga. Vad bevisar det? undrar dukanske. Jo, att Sverige är ett landdär man vill se dem som är svaga,och behöver skydd. Man visarrespekt till och med för de allrasvagaste, alltså barnen. (Respektenför de svaga kan gå väldigt långt.Lyssna när folk här talar om sinadjur – som om de var närasläktingar! )

Sverige var också det första land iEuropa som gav kommunal rösträttåt invandrare utan svenskt medbor-

garskap. Inget dumt ställe att bo på,alltså.

Men min väg till kärleken till Sverigehar ändå inte varit lätt. Jag blir oftaarg. Det finns så många byråkratiskatjänstemän till exempel… en gångfunderade jag faktiskt på att skickaen räkning till Försäkringskassan, förden kaffetermos jag i raseri slängdei väggen, efter ett samtal med dem.

Jag har bott i Sverige i 25 år. Detförsta året gjorde jag allt fel.Människor förstod inte vad jag sade,trots att mitt modersmål är svenska.Min ”finska” brytning gjorde attmånga inte kunde höra att jag ta-lade perfekt svenska.

Och jag gjorde misstag, mångamisstag, som får mig att rodna närjag tänker på dem idag: Jag sadefinlandssvenskt artigt ”Jag kan ingetsärskilt” på en anställningsintervju(och fick inte jobbet), jag skickadeinte runt sockret vid kaffebordet ochsade ”Gör det!” åt arbetskamrateristället för ”Inte skulle du eventuelltkunna tänka dig att…”

Sedan tog det väl ungefär fem årinnan jag slutade reta upp mig på

typiskt svenska företeelser, som jagtyckte var fåniga.

Du kommer också att göra enmassa dumheter. Du kommer attgå över tusen osynliga gränser, ochbli förvånad när dina bekanta ocharbetskamrater blir sura. Du kom-mer flera år senare att förstå att dentunga tystnaden vid kaffebordetberodde på att du sade någotabsolut förbjudet.

Och eftersom ingen här kommer atttillrättavisa dig, kommer det att tatid att förstå vad som är rätt och vadsom är fel.

Efter tio år började jag få grepp omhur man umgås.

Nu, efter 25 år, känner jag att jaghar ganska bra koll på det svenska.Så bra att jag kan bryta de tystareglerna. För nu vet jag hur de serut: Säg inget rakt ut, säg absolutinte emot någon – inte ens i endebatt – och försök aldrig visa attdu är bättre än andra.

Det är alltså ett hårt arbete somväntar dig. Men oroa dig inte – detmesta är faktiskt ganska roligt.

Gör det till en sport att iaktta det

”svenska sättet” att göra saker.Mycket kommer att göra dig för-vånad och till och med sorgsen.Men de flesta här har en mycketpositiv egenskap: de vill verkligenatt saker ska fungera. Nästan alla ärvänliga och hjälpsamma. Om duinte ber om något som är motreglerna – för då är det tvärstopp.

Jag får ofta samtal från arga männi-skor, som säger att de har blivitdiskriminerade. Ibland är det verkli-gen så – diskrimineringen av män-niskor från andra länder finns här,den är inte ovanlig.

Men lika ofta handlar det om regler.Och där är de flesta svenskar ben-hårda: Om reglerna säger att manska göra på ett speciellt sätt, så ärdet så. Det är ingen idé att disku-tera saken, du gör dig bara besvär-lig. Det är inte diskriminering – detär precis lika för infödda svenskar.

Det finns en del som man får stå utmed, när man lever här. Ge inteupp! Se på Sverige med en vänligblick! Också om det ibland kan varasvårt att förstå, är detta ett under-bart ställe i världen. Ge landet enchans, det är det faktiskt värt!


Efter tio år börjadejag få grepp om hurman umgås.

Vinglig väg till gemenskap forts•••••

Jolin Boldt är frilansjournalist ochdebattör i integrationsfrågor.

KommunenKommunen bestämmer och ger service

”Kommun” och ”landsting” är vanliga ord i Sverige. Vad är enkommun? Vad gör den? Vilka styr i en kommun? Hur kan manpåverka kommunens beslut? Vad är landstinget och vad görlandstinget? Vi försöker svara på frågorna om kommuner ochlandsting i det här kapitlet.

Kommunen

59

Det finns 290kommuner iSverige. En del är stora, en del är små. Men alla ansvarar förviktig service tillinvånarna. Detfinns fler kartor islutet av det härkapitlet.

Alla som bor i Sverige, bor i en kommun. Det finns 290kommuner. Kommunen har egen styrelse och en egenskatt. En del kommuner är stora, andra är små. De störs-ta kommunerna brukar ofta kalla sig för ”stad”, till exem-pel ”Stockholms stad”.

Kommunerna har stor betydelse i Sverige. De har ansvarför många viktiga saker. I andra länder kan det vara myn-digheter eller privata företag som har samma uppgifter.Som invånare i en kommun, har du ofta kontakt medkommunens olika avdelningar.

Det finns ett par viktiga regler för kommunerna. De fårinte ta mer betalt för sina tjänster än vad tjänsterna kostar.Alla som bor i kommunen ska behandlas lika. Ett exem-pel: Föräldrar som har barn i förskolan, ska kunna väljavilken förskola de vill, och betala lika mycket i avgift. För-skolorna kanske kostar olika mycket för kommunen, menavgiften för föräldrarna ska vara lika överallt.

Kommunernas uppgifterKommunallagen är den lag som bestämmer vad kommu-nerna måste göra, och vad de får göra. Kommunernaansvarar bland annat för att det finns skolor, förskolor ochbibliotek, att flyktingar får den hjälp de behöver, att detfinns bostäder för äldre och hemtjänst*, att det finns brand-kår och renhållning*. Lagen säger också att kommunernaska planera för gator, bostäder, vatten och elektricitet.Kommunerna ansvarar också för försörjningsstödet, detsom tidigare hette socialbidrag. Läs mer om det i kapitletom pengar.

En del kommuner har också verksamheter som de intemåste ha, till exempel olika aktiviteter inom fritid och

hemtjänst -en= personal somhjälper gamla, tillexempel med attstäda och lagamat.

renhållning -enRenhållningenansvarar för attdet är rent ochsnyggt på ga-torna, och attman hämtar so-porna.

Kommunen


kultur. Det är olika i olika kommuner. En del kommunerhar fritidsgårdar, simhallar, idrottshallar, museer ochteatrar. Andra kommuner har inga sådana lokaler. Någrakommuner har också egna kommunala bostadsbolag ochenergibolag.

Kommunernas inkomsterKommunerna måste ha pengar för att klara alla verksam-heter. Kommunernas pengar kommer från skatter, bidragfrån staten och avgifter.

Alla som bor i en kommun, och har en inkomst, betalarskatt till kommunen. Ungefär 30 kronor av 100, går tillkommunalskatten. Skatten är olika stor i olika kommuner.År 2003 hade den ”billigaste” kommunen 28,90 kronor iskatt och den ”dyraste” 33,30 kronor.

Statsbidrag är pengar från staten. Kommuner som har lågainkomster och höga utgifter, kan få mer pengar än andrakommuner.

Kommunen


Kommunenbehöver skatterför att kunna geinvånarna service.Varje år får allapersoner enblankett frånskattemyndig-heten: själv-deklarationen.Den visar hurmycket skatt manmåste betala.

Foto

: Jon

as L

embe

rg /

PRE

SSEN

SB

ILD

Ett exempel på avgifter är det som föräldrar betalar förförskolan. Verksamheterna är ofta subventionerade. Detbetyder att man betalar mindre för tjänsten än vad denegentligen kostar. Verksamheterna är subventionerade,för att alla ska ha råd med tjänsterna.

Vilka styr i kommunen?Kommunens ”riksdag” kallas kommunfullmäktige. Därsitter politiker från olika partier. Kommunfullmäktigeträffas ungefär en gång i månaden. Mötena är öppna föralla. Man kan lyssna, men man får inte säga någonting.Ibland sänder lokal-tv eller närradio från fullmäktigesmöten.

Stora kommuner brukar ha flera kommunalråd. De ärpolitiker som är anställda av kommunen. De andra kom-munalpolitikerna arbetar med politiken på fritiden.

Mellan kommunfullmäktiges möten, styr kommunsty-relsen. Kommunstyrelsen är kommunens ”regering”.

De som bor i kommunen, röstar i kommunalvalet. Då be-stämmer de vilka personer som ska sitta i kommunfull-mäktige. Kommunalvalet är vart fjärde (4:e) år, samtidigtsom valen till riksdagen och landstinget. EU-medborgareoch medborgare i Island och Norge som bor i Sverige, harrätt att rösta i kommunalvalet och landstingsvalet. Densom kommer från ett land utanför EU, får rösta i kom-munalvalet och landstingsvalet, om han/hon har uppe-hållstillstånd och har bott i Sverige i minst tre år.

Några veckor före valet, får alla som har rätt att rösta, ettröstkort med posten. Röstkortet visar att man har rösträtt,och när och var man kan rösta.

Kommunen


KommunalvaletKommunalvalet är ett mycket viktigt val. Kommunernahar ansvar för många saker. Den som röstar i kommu-nalvalet, påverkar kommunalskatten och alla andra verk-samheter i kommunen.

Tidningar och broschyrer informerar om partiernasprogram i kommunen. Du kan också träffa politiker vidolika möten eller på deras kontor. Om du är med i enförening, kan du föreslå att föreningen ordnar ett särskiltmöte före valet. Då kan ni bjuda in politikerna och frågavad de vill göra i kommunen. Om det behövs, kan niordna en tolk.

Politikerna i en kommun, arbetar också i mindre grup-

Kommunen


Det är viktigt att rösta i deallmänna valen.Folk från olikapartier står fram-för vallokalen, föratt ge väljarnasina valsedlar.

Foto

: Len

nart

Isak

sson

/ P

RESS

ENS

BIL

D

per, som har egna möten. En grupp har till exempel ansvarför skolor och förskolor, en annan grupp planerar förgator och hus. De här grupperna kallas nämnder ellerstyrelser, till exempel ”byggnadsnämnden” och ”skol-styrelsen”. I stora kommuner finns nämnder för delar avkommunen. De kallas kommundelsnämnder eller stads-delsnämnder.

LandstingLandstinget har ansvar för frågor som är gemensamma förflera kommuner. Landstinget är ofta samma område somlänet – läs mer i kapitlet om demokrati. Men länsstyrelserär statliga myndigheter. I landstingen styr politiker, som

folket väljer i all-männa val.

Landstingets vikti-gaste uppgift är häl-sovården och sjuk-vården. Landstingenhar ansvar för deflesta sjukhus ochvårdcentraler.

Landstingen ansva-rar också för tand-vård för barn ochungdomar och fören del utbildningar.En del landsting haransvar för kollektiv-trafiken*.

kollektiv-trafik -en = t. ex. tåg,bussar ochtunnelbana.

Landstinget harofta ansvar förkollektivtrafiken.

Kommunen


Foto

: Mag

nus

Jöns

son/

PRES

SEN

S B

ILD

BRA ATT VETA:• Telefonnummer till kommunens olika verksamheter

finns i telefonkatalogens Gröna sidor. Mångakommuner har också egna informationskontor somsvarar på invånarnas frågor. Ibland kallas kontorenför medborgarkontor.

• Om du vill tala med en tjänsteman i kommunen, ärdet bra om du beställer en tid. Du bör också säga tillom du behöver tolk.

• Har du uppehållstillstånd och har bott i Sverige iminst tre år? Då har du rätt att rösta i kommunal-valet och landstingsvalet. Före valet, ska du få ettröstkort i brevlådan. Om du inte har fått röstkort,kan du kontakta länsstyrelsen eller Valmyndigheten,www.val.se. Telefonnumret finns i telefonkatalogensRosa sidor.

• De flesta kommuner har egna hemsidor på Internet.Skriv www, kommunens namn.se. Å, ä och ö, blir aoch o. Exempel: Malmös adress är: www.malmo.se.Borås adress är: www.boras.se.

Det är lands-tingen som sköter sjukvården.Landstingenarbetar medfrågor som ärgemensamma förflera kommuner i en region.

Kommunen


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Sveriges kommuner

Södra Sverige

Kartor

66

67

Sveriges kommuner

Mellersta Sverige

Kartor

Sveriges kommuner

Norra Sverige

Kartor

68

Sveriges kommuner

Nordligaste Sverige

69

Sveriges kommuner

Stockholms län

70

Kartor

Första tiden i SverigeEn ny start i ett nytt land

Om du just har fått uppehållstillstånd, har du mycket att tänkapå, till exempel personnummer, id-kort* och personbevis. Detär papper som du måste ha i Sverige. Du kan få mycket hjälpunder introduktions-tiden. Läs om den sist i kapitlet.

Första tideni Sverige


En egen lägen-het. Det tar tid attplanera allt sombehövs i ett nytthem.

id-kort -et -= ett kort medfoto, som visarvem en personär.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

71

När du har fått uppehålls-tillstånd, ska du bli folk-bokförd. Då får du ett per-sonnummer. Det är bara dusom har det numret. Per-sonnumret har tio siffror.Det visar vilket år du ärfödd, vilken månad ochvilken dag. De fyra sistasiffrorna finns för att skiljadig från andra personersom är födda samma dag.Det är bra om du lär digditt personnummer. Myn-digheter, banker och orga-nisationer kommer ofta attfråga efter ditt person-nummer.

När du ska bli folkbokförd,tar du med dig passet och

uppehållstillståndet till skattemyndigheten eller skatte-kontoret. Adress och telefonnummer finns i telefonkata-logens Rosa Sidor. Efter en eller några veckor, får du ettpapper med ditt personnummer.

Personbevis och id-kortOm du ska ha id-kort, nytt uppehållstillstånd eller pass,måste du ha ett personbevis. Skattekontoret ger dig ettpersonbevis om du går dit eller ringer dit. Du kan ocksåbeställa personbeviset direkt från Riksskatteverkets hem-sida: www.rsv.se. Klicka på ”Folkbokföring” och ”Beställ-

Stadshuset iStockholm. Detre kronorna harvarit en symbolför Sverige sedan1330-talet.



Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

ning av personbevis”. Du ska alltid säga, eller skriva,varför du vill ha personbeviset. Skattekontoret skriverdem på olika sätt för olika saker.

Id-kort kan du få på banken eller posten. Det kostar un-gefär 300 kronor. Du ska ta med dig pappret med ditt per-sonnummer, ett foto och ett personbevis. Du ska också tamed dig en vän eller en släkting, som redan har ett id-kort.Vännen eller släktingen ska intyga att du är den personsom pappren säger.

Sedan ska du anmäla dig till Försäkringskassan. Du måstevara inskriven hos Försäkringskassan för att till exempelfå ersättning om du eller dina barn blir sjuka. Läs mer omdet i kapitlet om pengar.

HemutrustningslånDen som är flykting eller nära anhörig till en flykting, kanfå låna pengar för att köpa det han/hon behöver till hem-met. Det kallas hemutrustningslån. Hur mycket man fårlåna, beror på hur stor familjen är, hur mycket som finnsi bostaden och hur mycket pengar man har själv. Centralastudiestödsnämnden, CSN, ansvarar för lånen. CSN harinformation om lånen på olika språk. Tala med din flyk-tingsamordnare.

SpråkundervisningAlla kommuner har svenskundervisning för nya invand-rare som har fyllt 16 år. Svenskundervisningen kallas oftasfi, svenska för invandrare. I en del kommuner, ansvararKomvux (kommunens skola för vuxna) för undervisning-en. I andra kommuner sköter organisationer och företagundervisningen.



Barn och ungdomar kan få gå i särskilda klasser innan debörjar i den vanliga skolan. Grupperna kallas förberedel-segrupper eller förberedelseklasser. Där läser barnen bådesvenska och vanliga skolämnen. Efter en tid, flyttar de tillen vanlig klass i den vanliga skolan.

Barn och ungdomar som talar ett annat språk än svenska,kan få undervisning i det språket. En persons första språkkallas modersmål. Barnen kan också få studiehandledning*på sitt modersmål. Kommunerna ska ordna undervisningoch handledning om det inte blir för dyrt. Det betyderoftast att flera barn i området måste tala språket. Det kanvara svårt att få undervisning i ett ovanligt språk.

Det är viktigt att kunna sitt modersmål. Då är det lättareatt lära sig svenska och andra ämnen. Det kan också varabra att kunna ett annat språk, när man ska ut i arbetslivet.Läs mer om barn och ungdomar i kapitlen Barnomsorg ochSkola och utbildning.

IntroduktionenDen som är ny i ett land, behöver hjälp – introduktion –för att komma in i samhället. Staten ger pengar till kom-munerna för att de ska hjälpa och stödja nya flyktingar ochderas familjer. En del kommuner ger introduktion ocksåtill invandrare som inte är flyktingar.

Introduktionen är olika för olika personer. Den ska pas-sa varje person, till exempel hans/hennes utbildning ochyrke. Introduktionen innehåller alltid svenskundervisningoch undervisning om det svenska samhället.

Svenskundervisningen ska också vara olika för olika per-soner. Ibland ska man studera i skolan, ibland träna språ-



studie-handledning-en -ar = hjälp medläxor och annatskolarbete.



ket på en arbetsplats. Vilken undervisning du får, berorpå vem du är, din bakgrund och dina behov.

Om du har ett yrke, ska kommunen hjälpa dig att fåkontakter och en praktikplats. Om du inte har ett yrke,ska kommunen hjälpa dig att få den utbildning som dubehöver.

En del kommuner betalar introduktionsersättning underintroduktionen. Andra betalar försörjningsstöd (tidigaresocialbidrag). Introduktionen ska normalt vara högst tvåår, men den kan bli längre om någon behöver det.

Målet* för introduktionen är att personerna ska kunnaklara sig själva och komma in i det svenska samhället. Det

Nya invånare ska kunna klarasig själva, genomarbete ellerutbildning. Det ärdet viktigastemålet under in-troduktionstiden.Här arbetar någraav dem med engård i Luleå – en snabb start i arbetslivet.

mål -et - en -Vilka mål har niför arbetet?= Vad vill ni medarbetet? Vilketresultat vill ni haav arbetet?

Foto

: And

ers

Alm



är viktigt både för den nya personen och för Sverige.Därför har både du och kommunen ansvar för att intro-duktionen blir bra. Kommunen har ansvar för att ge digsvenskundervisning och kontakter med arbetsmarknaden.Du har ansvar för att använda tiden så bra som möjligt.

Vill du veta hur introduktionen fungerar i din kommun?Kontakta den person i kommunen som arbetar med intro-duktionen. Integrationsverkets hemsida har också infor-mation om olika kommuners introduktion. Adress: www.integrationsverket.se. Klicka på ”Första ti-den i Sverige”.

TolkhjälpDen första tiden i Sverige, kanske du behöver tolk ibland,till exempel när du ska till vårdcentralen eller kommunen.

Det är myndigheten som beställer och betalar tolken.Därför ska du alltid säga till att du behöver tolk, när dubeställer tid hos en läkare eller en tjänsteman. Om du kän-ner till en bra tolk, kan du be att få den personen. De tol-kar som arbetar för myndigheterna, har gjort olika tester.En del tolkar är auktoriserade. Då har de gjort ganska svå-ra tester. Det är viktigt att tolken kan sitt jobb, så att detinte blir något problem i kontakterna mellan människoroch myndigheter.

BRA ATT VETA:• Integrationsverket har information omintroduktionens mål med mera på sin hemsida www.integrationsverket.se. Klicka på ”Första tiden i Sverige”.

Hitta ett bra hemHyra en lägenhet eller köpa en bostad

Ungefär hälften av alla människor i Sverige, bor i hyreslägen-heter. De hyr av hyresvärden, som äger huset. En del har köpten lägenhet eller ett hus. När man köper en lägenhet, kallasdet bostadsrätt. I det här kapitlet berättar vi om bostäder iSverige, och om reglerna för hyreslägenheter.

Ett eget hem ärmer än väggaroch tak. Mångavill ha en bostad i en vacker miljö,nära skola ochjobb. Men i storstäderna ärdet svårt att fåbostad. Det finnsinte tillräckligtmånga lägen-heter och husenär dyra.

Bostäder

77

Foto

: Joh

n D

owla

nd

En del kommuner har en bostadsförmedling, som hjälpertill att hitta bostäder. Det finns också privata bostadsför-medlingar. Lagen har regler om hur mycket en bostads-förmedling får ta betalt. Fråga kommunens konsument-rådgivare* eller en flyktingsamordnare. Du ska inte betalaför mycket!

Du kan också läsa annonser om lediga lägenheter i tid-ningarna, eller kontakta dem som äger husen. Hyres-värdarna har ofta egna köer. Leta i telefonkatalogens GulaSidor, under rubriken Bostadsföretag.

Lättare att få bostad i mindre städerDet är lättare att hitta en bostad i mindre städer än i Stock-holm, Göteborg och Malmö. Bostäderna är också billi-gare utanför storstäderna.

I storstäderna finns bostadsområden, där det flesta famil-jer är invandrade. Där finns inte många svenskar. Det

konsument-rådgivare -n - = en person ikommunen somger råd om varor,köp och försälj-ningar. Allakommuner harinte komsument-rådgivare.

Det kan varalättare att bo påen mindre ort än i storstaden. Det finns billigabostäder ochibland fler jobb.

Bostäder


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

betyder bland annat att det blir svårare för barnen att lärasig svenska. Det tar också längre tid för familjerna attförstå det svenska samhället.

Det är också lättare att få arbete i en mindre stad. I helaSverige har 60 procent av alla invandrare arbete. I vissaområden i storstäderna, där det bor många invandrare,har bara 40 procent arbete. Därför är det viktigt att dufunderar ordentligt på var du ska bo. Det är lätt att väljastorstaden, om man har släkt och vänner där. Men kanskeär framtiden bättre i en mindre stad.

Svarta pengarOm du har hittat en bra hyreslägenhet, ska du bara beta-la hyran. Du ska inte betala något mer – inte till hyres-värden* och inte till den tidigare hyresgästen*. En delhyresgäster och hyresvärdar vill ha pengar – svarta pengar– för en hyreslägenhet. Det är olagligt. Men den som flyt-tar, kanske vill ha betalt för saker som han/hon lämnarkvar. Det är lagligt att göra så, om det inte handlar omför mycket pengar. Men du måste inte köpa sakerna, omdu inte vill ha dem.

Hyresvärden har rätt att få veta saker om dig, för att be-stämma om han ska säga ja till dig som hyresgäst. Hankanske vill se ett intyg från din tidigare hyresvärd ellerfrån någon annan som kan intyga att du blir en bra hyres-gäst. Han kanske vill veta hur mycket du tjänar. Om duinte har en fast inkomst, kanske du måste ha en borgens-man. En borgensman är någon som lovar att betala hyran,om du inte kan göra det själv.

Om hyresvärden eller bostadsrättsföreningen* ändå sägernej till dig, kan det handla om diskriminering. Det är olag-

Bostäder


hyresvärd= den som hyr utbostäder.

hyresgäst= den som hyren bostad.

bostadsrätts-förening -en -ar= en förening avmänniskor somäger sina lägen-heter i ett huseller en grupphus.

ligt att säga nej till någon på grund av etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning. Om du blir diskri-minerad kan du vända dig till DO. DO kan gå till dom-stol och stämma den som diskriminerar och begära ska-destånd. Adressen till DO finns på sidan 40.

Du kan också vända dig till polisen, som kan gå vidare tillåklagare så att den som diskriminerat blir straffad.

HyreskontraktOm hyresvärden och du är överens om att du ska hyralägenheten, ska du få ett skriftligt avtal. Det kallas hyres-kontrakt. Där står det bland annat hur stor hyran är ochvad du får för hyran.

Du ska betala hyran senast den sista vardagen i varjemånad. Man betalar alltid för månaden efter. Det är vik-tigt att inte betala för sent – då kanske man måste lämnalägenheten.

Innan du flyttar in, bör du titta ordentligt på lägenheten.Finns det några fel, som hyresvärden måste ordna? Fun-gerar kylskåpet och elementen? Är dörrarna och golvenoskadade?

Hyresvärden ska skriva ett besiktningsprotokoll när dentidigare hyresgästen flyttar. Där ska det stå om det finnsnågra skador på lägenheten. Det är viktigt för dig att detfinns ett sådant protokoll. Annars kanske du måste betalaför skador som den tidigare hyresgästen har gjort.

Olika hyresvärdar har olika regler för underhåll av lägen-heterna. Underhåll betyder att man reparerar det som ärtrasigt, att man målar om eller sätter upp nya tapeter. Förnormalt underhåll ska hyresvärden inte höja hyran. Om ni

Bostäder


inte kommer överenskan du fråga Hyres-gästföreningen omhjälp.

Läs mer om Hyresgäst-föreningen på sidan 84.

De flesta hyresvärdarsäger ja till att manmålar eller tapetserarsjälv. Men man skagöra det bra och manfår inte välja för kon-stiga färger. Manmåste alltid fråga hy-resvärden innan manförändrar något ilägenheten.

Du bör också tala med hyresvärden, om du vill att släkteller vänner ska bo hos dig en längre tid. Det är inte sä-kert att hyresvärden säger ja till det. Om han inte har sagtja och upptäcker det senare, kanske du måste flytta.

Hyra i andra hand och uppsägningDen som hyr i andra hand, hyr av den person som harkontraktet på lägenheten. Hyresvärden måste säga ja tillatt hyra ut i andra hand.

Om du vill hyra ut din lägenhet, eller hyra någon annanslägenhet, är det viktigt att ni skriver ett avtal om hyrestidoch uppsägningstid*. Då kan både den som hyr och densom hyr ut känna sig säkra.

Bostäder


Köket kallas oftaför hemmetshjärta. Vid köks-bordet kan manbåde äta tillsam-mans och göraläxorna*.

läx/a -an -or= skolarbete somman ska görahemma.

uppsägningstid -en -er Här: Uppsäg-ningstiden förlägenheten är tre månader. = Man måsteskriva till hyres-värden minst tremånader innanman vill flytta frånlägenheten.Annars måsteman betala hyraför ännu längretid. Om hyresgäs-ten måste flytta,ska hyresvärdenockså tala om det tre månaderinnan.

Foto

: Buc

cina

Stu

dios

Om du vill flytta, måste du tala om det för hyresvärden.Du måste säga upp lägenheten minst tre månader innandu vill flytta. De tre månaderna räknas från nästa nyamånad. Om du flyttar tidigare, måste du ändå betala hyraför de tre månaderna. Skriv ett brev till hyresvärden omdu vill flytta. Spara en kopia av brevet, så att du vet vaddu skrev och när du skrev det.

Du kan inte bestämma vem som ska flytta in i lägenhetenefter dig. Det bestämmer hyresvärden. Men du kan bytalägenhet med någon annan, om hyresvärden säger ja tillden nya hyresgästen.

OrdningsreglerDet ska finnas skrivna ordningsregler för hyreshuset. Menofta finns det också oskrivna regler. Det är regler som desom bor i huset är överens om, men som inte finns påpapper. Sådana regler är olika i olika områden. De flestahyresgäster tycker att det ska vara ganska tyst efter 22-tiden på kvällen, att man inte ska grilla eller piska mattorpå balkongen, att det ska vara rent vid hissen, trappan ochlekplatsen och att man ska följa reglerna i tvättstugan.

Oskrivna regler kan vara svåra, eftersom man inte kan läsadem. Det bästa rådet är att se hur grannarna gör och frå-ga om man är osäker.

BostadsrättEtt hus med många lägenheter kan också vara en bostads-rättsförening. Där har de boende köpt sina lägenheter. Detfinns också villor och radhus med bostadsrätt. Du kan hit-ta lediga bostadsrätter genom annonser i tidningarna el-ler hos mäklare. Mäklare* är företag som hjälper till medatt köpa och sälja bostäder.

mäklare -n -= en person somarbetar med attordna kontaktermellan dem somvill köpa ochdem som villsälja en bostad.Mäklaren hjälperockså till med alltannat som manmåste ordna närman köper ellersäljer en bostad.

Bostäder


Om du vill köpa en bostadsrätt, ska du först komma över-ens med ägaren om priset. Bostadsrättsföreningen skaockså säga ja till dig som medlem. Om föreningen sägerja, ska du betala en insats* för att bli medlem.

Du betalar inte hyra, men du betalar en avgift till för-eningen varje månad. Medlemmarnas avgifter betalar lå-nen på huset, reparationer och försäkringar. Avgiften kanvara lika hög som hyran i en hyreslägenhet.

Det kan bli dyrt att köpa en bostadsrätt, en villa eller ettradhus. De flesta måste låna pengar av en bank. Det ärviktigt att du räknar påom du har råd att köpabostaden. Banken ellermäklaren kan hjälpa digatt göra en sådan uträk-ning.

Det är bra att kontaktaen mäklare när man villköpa en bostad. Mäk-laren ska kontrollera attallting blir rätt. Mäk-laren kan också ordna enbesiktningsman. Det ären person som kontrol-lerar lägenheten ellerhuset innan man köper.Om det finns några fel,är det viktigt att hittadem före köpet. Efterköpet, är det svårt att fåersättning.

Bostäder


insats -en -erHär: pengar somman betalar föratt gå in i enförening. Omman går urföreningen, fårman tillbakapengarna.

Hyra lägenheteller köpa enbostad? Det äralltid bra att hagoda grannar.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

BRA ATT VETA:• Om du har ett vanligt hyreskontrakt, får du behålla

lägenheten så länge du vill – om du betalar hyran itid, sköter lägenheten och inte stör grannarna.

• Den som flyttar ska alltid städa lägenheten efter sig.Om hyresvärden inte blir nöjd kan han låta ett städ-bolag göra om arbetet, och då måste du betalaräkningen. Därför sparar du pengar på att varanoggrann med flyttstädningen.

• Det finns en förening för hyresgäster, Hyresgäst-föreningen. Föreningen hjälper medlemmar, som tillexempel får problem med hyresvärden. Också desom inte är medlemmar, kan få svar på enkla frågor.Adress och telefonnummer finns i telefonkatalogensRosa Sidor. Adress på Internet: ww.hyresgasterna.se.Informationen finns på flera språk.

I Sverige finns flera olika typerav boende.Hyreslägenheter,insatslägenheteroch villor.

Bostäder


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

• Om hyresvärden och hyresgästen inte kommeröverens, kan någon av dem gå till Hyresnämnden.Hyresnämnden är en statlig myndighet, som beslutarvem som har rätt. Det finns hyresnämnder på tolvställen i Sverige. Hyresnämnden kan också ge rådom det är något problem mellan hyresgästen ochhyresvärden. Adress och telefonnummer finns itelefonkatalogens Rosa Sidor.

• Det är viktigt att ha en hemförsäkring. Om någothänder, ett inbrott, en olycka eller en brand, får du ersättning om du har en hemförsäkring. Annars förlorar du allt som är förstört. Du köperhemförsäkringen av ett försäkringsbolag. Titta itelefonkatalogens Gula Sidor.

• Varje år dör cirka 100 personer i bränder. SvenskaBrandförsvarsföreningen ordnar gratis kurser ombrandrisker i lägenheter. Kurserna är en halv dag.Telefonnummer: 08-588 474 00. År 2000 ordnadeBrandförsvarsföreningen cirka 100 kurser för olikainvandrarföreningar.

• Ibland ingår elektriciteten i hyran, ibland betalar man den separat. Kabel-tv kan också kosta extra.

• Om du vill sätta upp en parabolantenn på balkong-en, måste du först fråga hyresvärden.

• Integrationsverket har två broschyrer om bostads-orter, för dem som har sökt uppehållstillstånd iSverige. De finns på bosniska, persiska, sorani ochmånga andra språk. Texten finns på Integrations-verkets hemsida: www.integrationsverket.se. Klicka på ”Första tiden i Sverige”.

Bostäder


Många tror på domedagen. En dagvid tidens ände ska goda och ondamänniskor skiljas åt. Alla goda fårvingar och välsignelse, alla andra fårhorn och hån.

För alla som bott i svenska hyres-hus, så vet jag var domedagenstuffa rannsakan kommer att ske – i tvättstugan. Framför torktumlaren.Här blir alla syndare lätt avslöjade.Det tar cirka 30 sekunder att fälladomen.

Enkel svensk moral säger nämligenså här: En god människa rengördammfiltret i torktumlaren.

Filtret fångar upp ludd från klädersom tumlas i maskinen. Ludd ärsom gamla synder – en diffus, grå,oaptitlig härva. Enda skillnaden äratt synder fastnar i vårt samvete.Ludd fastnar i dammfiltret.

Jag vet att dammfilter inte nämns i vare sig bibeln, koranen, abhi-dharma eller Mahabharata. Påprofeternas tid fanns, mig veter-ligen, inga torktumlare. Men tvätt-

stugans moral har gamla rötter i deflesta religioner:

Behandla andra som du självvill bli behandlad.

Den gyllene regeln återkommer imånga heliga skrifter, även om denformuleras på olika sätt. Den åter-kommer också på ett anslag i minegen tvättstuga:

”Lämna tvättstugan som du själv villatt den ska lämnas till dig.”

Den står också ristad med eldskrift imin grannes upprörda ögon.

– Och vad är det här? frågar hanmed brinnande ilska.

Jag tittar ner i dammfiltret. Grannenhåller fram det, och den syndigaludden täcker hela filterytan. Mittludd ligger alltså kvar. Grått, äckligtludd. Jag vrider mig av skam.Försöker hitta ord som kan hejdadomen som strax ska fällas.

– Jag, ööh. Jag måste ha glömt…,mumlar jag.

– Glömt?! säger grannen.


Människovärde i tvättmangelnMark Olson


Anklagelsen svider. Det känns somom hela himlen snart ska rasa övermig. Mitt goda namn svävar i fara.Jag rodnar. Jag svettas. Och gran-nen bara stirrar på mig, och på mittludd.

Kanske kan jag påpeka att jag fak-tiskt brukar rensa dammfiltret. Attjag försöker leva ett gott liv, lämnarbidrag till välgörenhet, är artig ochhjälpsam mot både barn och pen-sionärer, matar fåglarna på gården,betalar skatt, tänker nästan alltidsnälla tankar om folk jag träffar …

Men jag vet att det bara är undan-flykter och bortförklaringar. Grannenviftar med det luddiga beviset.

– Nå?

Egentligen är det underligt att tvätt-stugor har en sådan avgörande roll i Sverige. Men i många bostadsom-råden är tvättstugan det enda ställetdär grannar möts. Annars lever vivåra familjeliv i våra lägenheter. Vibjuder in vår släkt och våra vänneröver tröskeln, men sällan välkomnarvi våra grannar att fika, festa ellerumgås med oss i våra hem.

Istället möts vi i tvättstugans kallaljus. Bland brummande maskineroch fuktiga tvätthögar. Kanske kanvänskap uppstå i en tvättstuga.Kanske kan helylle blandas medegyptisk bomull, vitt blandas medkulört. Kanske kan ekande körsånguppstå bland glada grannar somsamlas vid tvättmangeln. Kanskekan min granne och jag bli bästisarså fort centrifugen tystnat och vi serin i varandras ögon som med-människor.

– Nå? upprepar grannen meddomedagsröst.

Plötsligt får jag syn på hans arm-bandsur. Jag blir nästan svimfärdig.Klockan är ju bara tre! Jag har tvättidtill klockan fyra! En hel timme kvar.Grannen har tagit fel på klockslag,kommit en timme för tidigt. Jag har60 hela minuter på mig att rentvåmig som människa, rädda mitt godanamn, rensa dammfiltret i tork-tumlaren.

En svensk författare, AugustStrindberg, skrev en gång: Det ärinte våra dygder, utan våra fel, somgör oss till människor. Det anslagetbör hängas upp i varenda svensktvättstuga.


Det är underligt att tvättstugor haren sådan avgöranderoll i Sverige.

••••••••••••••••••••••••••••••••••

Mark Olson är journalist från USA.Arbetar som skribent och redaktör iolika media, ofta med anknytningtill den nya kulturen i Sverige.

Hitta ett bra jobbArbetsmarknaden i Sverige

I det här kapitlet berättar vi först om arbetsmarknaden, sedanom Arbetsförmedlingen, anställningar, arbetslöshetsersättningoch att starta eget företag. Reglerna vi skriver om, gäller som-maren 2003. Om det finns nya regler, kan arbetsförmedlingeninformera om dem.

Hur ska manhitta ett jobb?Arbetsgivaresöker oftastpersoner medsärskilda kunska-per i ett yrke. Idag måste manha utbildning förde flesta jobb.

Arbete

88

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Många regler på den svenska arbetsmarknaden kom redantidigt på 1900-talet. Arbetsgivarna* och fackförbunden* komöverens om flera viktiga avtal. Fackförbunden har varitstarkare i Sverige än i många andra länder. De har sam-arbetat med socialdemokraterna och därför varit näraregeringen i långa perioder.

Den svenska arbetsmarknadenEn del regler på arbetsmarknaden finns i olika lagar. And-ra regler är avtal mellan arbetsgivarna och fackförbunden.Arbetsgivarnas stora organisation heter Svenskt Näringsliv(tidigare SAF). De stora fackliga organisationerna är LO(Landsorganisationen) för arbetare, TCO (Tjänstemännenscentralorganisation) för tjänstemän och SACO (Sverigesakademikers centralorganisation) för akademiker.

Lagen säger att en normal arbetstid är högst 40 timmar iveckan. Lagen säger också att alla, som arbetar heltid, harrätt till 25 dagars betald semester per år. Det betyder femveckor ledigt. Om man är ny på jobbet, får man kortaresemester det första året.

Lagen säger att man ska ha lika lön för lika arbete. Det ärförbjudet att ge någon lägre lön eller behandla någonsämre på grund av etnisk tillhörighet, religion eller an-nan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuellläggning. Lagen säger också att arbetsgivaren ska arbetaför etnisk mångfald*.

Lön genom avtalDet finns ingen bestämd minimi-lön i Sverige. Mångaanställda har en lön som är bestämd i kollektivavtalet. Ettkollektivavtal är ett avtal mellan arbetsgivarens organisa-tion och en facklig organisation. Avtalet gäller för många

Arbete


arbetsgivare -n -Den som an-ställer personal, t. ex. ett företageller en organisa-tion, är arbets-givare förpersonalen.

fackförbund -et -en -= en organisation som arbetar förde anställdasintressen. Detfinns fackförbundför olika arbets-områden, t. ex.Metallindustri-arbetarförbundet(”Metall”) ochHandelsanställdasförbund(”Handels”).

mångfald -enEtnisk mångfald= människor från många olika länder och kulturer.

människor i ett helt arbetsområde. I avtalen finns ocksåregler om till exempel försäkringar.

Några stora fackförbund inom LO är Kommunalarbe-tareförbundet (bland annat för anställda inom vård ochomsorg), Metallarbetareförbundet (för många industri-arbetare) och Handelsanställdas förbund (för anställdainom handel och service).

Två stora organisationer inom TCO är SIF, SvenskaIndustritjänstemannaförbundet och ST, Statstjänsteman-naförbundet. De fackliga organisationerna kallas ofta bara”fack”. Adresser och telefonnummer finns i telefonkata-logens Gula Sidor, under rubriken Fackliga organisatio-ner.

Hjälp att hitta arbeteNär du har fått uppehållstillstånd, bör du snabbt anmäladig på Arbetsförmedlingen. Det visar att du söker jobb ochdu får använda Arbetsförmedlingens olika tjänster. Du fårockså svara på frågor om dina tidigare jobb och utbild-ningar, och vilka arbeten du söker.

Arbetsförmedlingen finns i alla kommuner. Många storaorter har också speciella arbetsförmedlingar för olikayrkesgrupper, till exempel Teknik och industri, Vård ochEkonomi.

Arbetsförmedlingen har annonser om lediga platser (arbeten). De finns på anslagstavlor, i Arbetsförmedling-ens olika tidningar och på Internet, adress: www.ams.se.Vanliga tidningar har också annonser om lediga platser.Arbetsförmedlingen har datorer, som du kan använda föratt leta efter jobb.

Arbete


Ibland är det svårt att hitta ett jobb. Många svenskar ärarbetslösa, men arbetslösheten är mycket högre blandmänniskor som är nya i Sverige. Därför är det viktigt attdu själv är aktiv när du vill ha jobb. Det är inte säkert attArbetsförmedlingen hittar ett jobb åt dig.

Många får jobb genom personliga kontakter. Därför bördu säga till alla du känner att du söker jobb: släkt, vänner,grannar och bekanta. Kanske någon av dem känner någonsom känner till ett ledigt jobb.

Den svenska arbetsmarknaden har ändrats mycket de se-naste 20-30 åren. Tidigare kunde personer utan utbild-ning få jobb ganska lätt. I dag finns det inte så mångasådana jobb. Man behöver utbildning och språkkunska-per för fler och fler jobb. Därför har det blivit svårare attkomma in på den svenska arbetsmarknaden.

Arbete


Arbetsförmed-lingen finns i allakommuner. Därkan man anmälasig, när man harfått uppehållstill-stånd. På arbets-förmedlingenfinns service, för att man skakunna söka jobblättare.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Att hyra ut personalDet finns företag som hyr ut personal för kortare ellerlängre tid. Företagen kallas bemanningsföretag, uthyrnings-företag eller rekryteringsföretag. Man kan säga att de fun-gerar som arbetsförmedlingar. Adresser och telefonnum-mer finns i telefonkatalogens Gula Sidor, under rubrikenRekryteringsföretag eller Personaluthyrning.

Bemanningsföretagen förmedlar många olika jobb, bådepå kontor och inom industrin. En del jobb är korta, and-ra är lite längre. Bemanningsföretagen anställer ocksåpersoner, och hyr ut dem till andra företag under en tid.Då har man ofta full lön när man arbetar och lägre lönnär man inte är uthyrd. Många invandrare har fått jobbgenom bemanningsföretagen.

ProgramFör att lättare få jobb, kan Arbetsförmedlingen hjälpa tillmed olika program. Om man är med i ett program, får manofta ekonomisk ersättning. Ersättningen kallas aktivitets-stöd. Här är några exempel på program:

På många storaorter finnsspeciella arbets-förmedlingar förolika yrken, tillexempel teknikoch industri.

Arbete


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

• Arbetsmarknadsutbildningar: kurser som ska gedeltagarna kunskaper i olika yrken.

• Datortek: träning i modern datateknik, högst sexmånader.

• Arbetspraktik: praktik på en arbetsplats, högst sexmånader.

• Jobbsökarkurser: kurser där man lär sig bra sätt att söka jobb, och till exempel vad som händer vid enanställningsintervju*.

• Anställningsstöd: bidrag till arbetsgivare som anställeren person som har varit arbetslös länge.

• Stöd till start av näringsverksamhet: bidrag till en personsom är arbetslös, högst sex månader. Mer om dettaprogram kan du läsa längre fram i det här kapitlet.

• Resursarbeten: arbeten inom offentlig sektor (stat,kommuner och landsting), högst sex månader.

AktivitetsgarantiAktivitetsgaranti är ett nytt sätt att hjälpa dem som har varitarbetslösa länge. Den arbetslöse och en tjänstemän påArbetsförmedlingen gör en handlingsplan tillsammans. Vadär bäst för just den här personen? Man kan till exempelläsa ämnen i grundskolan eller gymnasiet, i högst sexmånader.

Arbetslösa ungdomar under 20 år, är kommunernas an-svar. Om ungdomarna inte går på gymnasiet, ska kom-munerna ordna kurser eller praktikplatser till dem. En delkommuner ordnar kurser och praktik också till ungdomarmellan 20 och 24 år.

Om du får arbete på en annan ort, kan du få ekonomisk

anställnings-intervju -n -er Om många harsökt ett jobb, villarbetsgivarenoftast tala meddem som verkarmest intressantaför jobbet.Samtalet kallasanställnings-intervju.

Arbete


hjälp den första tiden, och hjälp med resan och flytten.Det kallas flyttningsbidrag.

AnställdDet finns flera olika anställningar. Den tryggaste anställ-ningen är tillsvidareanställning eller fast anställning. Densom är fast anställd, har troligen jobb under en lång tidframåt. Anställningen slutar bara om du säger upp digeller om du blir uppsagd. Det finns klara regler för upp-sägningar. Läs mer om uppsägningar senare i kapitlet.

Det blir mer och mer vanligtatt arbetsgivare anställer per-soner för en viss tid. Här ärnågra former av tidsbegrän-sade anställningar:

• Vikariat: En person får enannan persons arbete underen viss tid. Den första perso-nen kanske är sjuk, föräldra-ledig eller studieledig.

• Praktikarbete: Den som gårpå en yrkesutbildning, fårpraktik på en arbetsplats.• Projektarbete: En eller fle-ra personer anställs för attgöra ett projekt. Arbetet ärslut när projektet är slut.• Visstidsanställning:Anställningen gäller bara enbestämd tid.

Kommunernaordnar praktikeller kurser förarbetslösaungdomar somär under 20 år.

Arbete


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

• Provanställning: Arbetsgivaren anställer en person påprov i högst sex månader. Om arbetsgivaren inte villha kvar personen, måste han säga till två veckor innantiden är slut. Annars blir provanställningen automa-tiskt en fast anställning.

När du får ett arbete, ska du också få ett anställningsavtaleller ett anställningskontrakt. Där ska det stå vad som gällerför arbetet: lön, arbetstider och annat. Om det finns enfackklubb på din arbetsplats, kan du fråga någon från fack-et om avtalet är riktigt. Om det inte finns en fackklubb,kan du kontakta den fackliga organisationen på området.Telefonnummer finns i telefonkatalogens Gula Sidor,under rubriken Fackliga organisationer.

Du kan alltid vara med i facket. Det spelar ingen roll omdet finns en fackklubb på arbetsplatsen eller inte. Facketkan ge råd om lön, arbetsmiljön och olika problem påarbetsplatsen. Om du är med i facket, är du också med ifackets arbetslöshetskassa (a-kassan). Läs mer om a-kassansenare i kapitlet.

Betala skattDen lön som står i avtalet, kallas bruttolön. Arbetsgivarentar en del av bruttolönen och betalar in som skatt. Pengar-na som är kvar är din nettolön.

Att arbeta svart, betyder att arbetsgivaren inte betalar inskatt och andra avgifter, till exempel till din pension.Svartjobb är billigare för arbetsgivaren. Du kanske tyck-er att det är bra att få pengar direkt i handen, särskilt omdu har varit arbetslös länge. Men det är du som förlorarpå att jobba svart. Du får ingen sjuklön eller sjukpenningom du blir sjuk. Du får ingen ersättning om du skadar dig

Arbete


på jobbet eller blir arbetslös. Du får ingen pension för dentid som du har jobbat svart.

Om myndigheterna upptäcker att du jobbar svart, kan dufå stora problem. Det är till exempel brottsligt att arbetasvart och samtidigt få bidrag från Försäkringskassan. Detär också brottsligt att inte betala skatt på inkomst. Dukanske får böter* och måste betala skatten efteråt. Arbets-givaren kan få böter eller fängelse, och måste betala enstraffavgift.

Övertid, OB, flextid och uppsägningIbland vill arbetsgivaren att du ska arbeta längre än dennormala arbetstiden. De extra timmarna kallas övertid.Övertiden får inte vara mer än 50 timmar på en månad.

När en personblir anställd, skahan/hon ocharbetsgivarenskriva ett avtal.I anställnings-avtalet står det till exempelvilken lön ochvilka arbetstiderpersonen ska ha.

böter = pengarsom man betalarsom straff för ettbrott.

Arbete


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Du ska få mer betalt för övertiden än för din vanligaarbetstid. Ibland kan man få ledighet i stället för pengar.En sådan ledighet kallas ”kompledigt” (kompensations-ledighet).

Arbetstid på kvällar, nätter och helger kallas obekvämarbetstid, OB. Du ska ha extra betalt för OB-tid.Flextid betyder att man inte har exakta arbetstider, mankan ”flexa”. Arbetsdagen kan till exempel börja mellan 7och 9 på morgonen, och sluta mellan 16 och 18 på efter-middagen. Ett stämpelkort eller liknande visar hur mångatimmar du har varit på jobbet.Om du blir sjuk, får du ingen ersättning den första dagen.Det kallas karensdag. Efter det, får du sjuklön de första 21dagarna. Arbetsgivaren betalar sjuklönen. Om du är sjuklängre, får du sjukpenning från Försäkringskassan. Hurhög sjukpenningen är, beror på hur mycket du tjänar.Därför ska du anmäla din lön till Försäkrings-kassan, närdu har fått arbete. Läs mer om sjukersättning i kapitlet ompengar.Om du vill sluta på jobbet, ska du tala om det tidigt, oftasten månad innan du vill sluta. Det kallas att ”säga upp sig”.När du har sagt upp dig, jobbar du en tid innan du slutar.Det kallas uppsägningstid. Företaget kan också säga upp enanställd – om det inte finns tillräckligt med jobb, omföretaget inte har tillräckligt mycket pengar eller ompersonen inte sköter sitt jobb. Arbetsgivaren har också enuppsägningstid.Om arbetsgivaren har sagt upp dig, och du är med i fack-et, kan du fråga om uppsägningen är riktig. Du kan ock-så be att facket hjälper dig, så att uppsägningen blir så brasom möjligt.

Arbete


ArbetslöshetsersättningDen som är arbetslös, kan få ersättning under en bestämdtid. Det kallas arbetslöshetsersättning. Sommaren 2003 ärtiden 300 dagar. Man måste ha jobbat eller studerat på heltid ett visst antal månader, för att få ersättning.

Reglerna för arbetslöshetsersättning är krångliga. Detfinns många detaljer. Därför skriver vi bara om de vikti-gaste reglerna, som gäller för alla.

Det finns två typer av ersättning: grundbelopp och inkomst-relaterad ersättning. En särskild arbetslöshetskassa, Alfa-kassan, betalar ut grundbeloppet. Arbetslöshetskassornakallas oftast för a-kassor. De fungerar som försäkrings-bolag på arbetsmarknaden.Den inkomstrelaterade ersättningen är högre än grund-beloppet. Inkomstrelaterad betyder att ersättningenberor på hur mycket du tjänade när du arbetade.

För att få inkomstrelaterad ersättning, måste du har varitmedlem i en a-kassa i minst 12 månader. Om du är medi facket, är du också med i fackets a-kassa. Men du kanockså välja att bara vara med i a-kassan.

Olika yrkesområden har olika a-kassor. Du är med i ”ditt”yrkes a-kassa. Om du byter område, till exempel från res-taurang till affär, byter du oftast a-kassa också. Ett annatsätt är att gå med i Alfa-kassan. Alfa-kassan är den endaa-kassa där fackförbund och yrke inte spelar någon roll.

Om Arbetsförmedlingen hittar ett jobb åt dig, måste dutroligen ta jobbet. Annars kan du förlora din arbetslös-hetsersättning. Arbetsförmedlingen har mer informationom arbetslöshetsersättning och a-kassor.

Arbete


Eget företagMånga drömmer om att starta ett eget företag. Fler in-vandrare än svenskar startar företag när de är arbetslösa.Ett av fem företag i Sverige, startas av en person medutländsk bakgrund.

Den som ska starta ett företag, har mycket att tänka på.Du måste fundera ordentligt på om företaget kan lyckaseller inte. Kan du få låna pengar i början? Vet du vilkaregler som finns för bokföring*, skatter och avgifter? Hurska du marknadsföra* ditt företag? Vilka är dina kunder?Vilka är dina konkurrenter*? Vad ska du göra för att blibättre än konkurrenterna?

Du måste också veta vilka tillstånd som behövs för att star-ta ett företag. Om du ska öppna en affär, behöver du tillexempel tillstånd från Brandmyndigheten. Om du ska säl-ja eller servera mat, måste du ha tillstånd från Hälso-skyddskontoret. Du behöver också särskilda tillstånd föratt sälja saker på torget och för att servera alkohol.

Hjälp att starta eget företagInternationella företagarföreningen i Sverige, IFS, harkontor i 17 städer. Där kan du få hjälp att diskutera dinidé. Du kan också kontakta Nyföretagarcentrum och Almiföretagspartner. Båda finns på flera ställen i Sverige.Telefonnummer finns i telefonkatalogens Rosa Sidor.

Om du är arbetslös, kan du få ”Stöd till start av närings-verksamhet” från Arbetsförmedlingen. Du får skriva omdin idé, hur du ska arbeta och vad du tror om ekonomin.En expert läser vad du har skrivit, och säger vad han tyck-er. Sedan bestämmer Arbetsförmedlingen om du ska fåstödet eller inte.

bokföring -en= siffror somvisar vad företa-get har köpt ochsålt, hur mycketlokalerna kostaroch andraekonomiskafakta.

marknadsför/a-de -t Hur ska du mark-nadsföra dittföretag? = Hurska du tala omatt ditt företagfinns och att dinaprodukter är bra?

konkurrent-en -er A säljer datorer. B säljer ocksådatorer. = A ochB är konkurrenter.

Arbete


BRA ATT VETA:• Arbetsförmedlingens kundtjänst kan svara på frågor om

regler på arbetsmarknaden, och vad som gäller för dig.Telefon: 020-21 26 00.

• När du anmäler dig på Arbetsförmedlingen, skriverhandläggaren in olika ”sökord” på ditt namn. Sökordenberättar kort om dig, dina kunskaper och arbeten. Detkan till exempel stå ”kan franska” eller ”arbetat inomvården”. Sökorden gör det lättare för arbetsförmedlarenatt hitta rätt jobb till rätt person. Därför är det viktigt attorden är rätt. Be handläggaren att han eller hon läserupp sökorden för dig.

• På arbetsförmedlingens hemsida kan man söka jobb i bland annat Platsbanken. I Sökandebanken kan dupresentera dig själv. Adress: www.ams.se. En annan databank med lediga platser finns påwww.stepstone.se.

• Den som har en yrkesutbildning från ett annat land, kanfå hjälp med validering. Då jämför man utbildningenmed en svensk utbildning. Man försöker att hjälpa fler och fler med validering, så att det blir enklare förpersoner med utländsk bakgrund att komma in påarbetsmarknaden.

Den som villstarta egetföretag, kan fåhjälp från IFS(Internationellaföretagar-föreningen i Sverige), Nyföretagar-centrum ellerAlmi företags-partner.

Arbete


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Integrationsverkets skrift ”Att få din utbildningbedömd”, berättar om hur validering går till. I skriftenfinns adresser till olika myndigheter, som värderarutländska utbildningar. Skriften finns på 10 språk och kan beställas hos Integrationsverket.

• En arbetsgivare vill gärna ha referenser. Referenser ärnamn på personer som känner dig och som kan intygaatt du kommer att arbeta bra. Om du har haft ett arbetei Sverige tidigare, är arbetsgivaren en bra referens-person. Annars kan du fråga din svensklärare, en granneeller en vän.

• När du får lön, ska du också få en lönespecifikation. Där står det hur mycket du har arbetat och hur mycketpengar du får. Det ska också stå att arbetsgivaren harbetalat in skatt. Det kallas preliminärskatt. Om arbets-givaren inte har betalat in skatt, har du arbetat svart.Arbetsgivaren ska också betala in andra avgifter, mendet står inte i lönespecifikationen.

• Om du tycker att arbetsgivaren har diskriminerat dig pågrund av din etniska tillhörighet eller din religion, ska duförst tala med facket. Om du inte är med i facket, ellerinte får hjälp, kan du kontakta DO (Ombudsmannenmot etnisk diskriminering). DO finns i Stockholm, adresspå Internet: www.do.se. I en del städer finns också ”antidiskriminerings-byråer”med särskilda rådgivare.

• Det är viktigt att du söker arbete överallt! Du kan inte fårätt, om du aldrig har sökt arbetet.

• Internet-adresser till de stora fackliga organisationerna:www.lo.se, www.tco.se, www.saco.se

• Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv (tidigare SAF) har Internet-adressen www.svensktnaringsliv.se

• Almi företagspartner hjälper nya företag. Adress påInternet: www.nutek.se. Internationella företagar-föreningen i Sverige, IFS, har information på flera språk.

Arbete


Hur mycket kostar det?Om pengar och vardagsekonomi

Det här kapitlet handlar om fakta, regler och tips om ekonomi.Först skriver vi om köp, lån och försäkringar. Man kan göramycket för att pengarna ska räcka längre. Efter det skriver vi om skatter och vad skatterna används till: pensioner, barnbidrag med mera.

Det kan varasvårt att baraköpa det manbehöver. Detfinns så mångavaror – och varjevecka kommerreklamen medposten.

Pengar

Foto

illus

tratio

n: B

engt

Arn

e Ig

nell

/ RE

DAK

TA

102

Man säger ofta att Sverige har höga skatter. Det är santatt skatterna i Sverige är högre än i många andra länder.Många svenskar klagar över skatterna, men de flesta villändå ha kvar det som vi får för skatterna, till exempel eko-nomisk trygghet och sjukvård.

Att köpaDe matvaror som vi köper ofta kallas livsmedel. Ett ordsom man ofta hör är ”bäst-före-datum”. Bäst-före-datumettalar om hur länge maten är färsk, om man förvarar denpå rätt sätt. En del matvaror kan snabbt bli dåliga, tillexempel köttfärs och mjölk. De brukar ofta ha en sista för-brukningsdag. Det är den sista dagen som maten säkert ärbra att äta.

”Jämförpris” är ett annat vanligt ord i mataffärerna. Jäm-förpriset talar om vad varan kostar, jämfört med andravaror av samma sort. Man kan till exempel jämföra vadett kilo kaffe av olika märken kostar. På de flesta livsme-del står också vad varan innehåller.

Också på kläder och möbler brukar det finnas fakta omtill exempel material, hur man ska tvätta plagget och vadman gör om soffan har fått en fläck.

Vill du köpa en sak, men är osäker på om den verkligenkommer att passa? Då kan du fråga om du får köpa denpå öppet köp. Det betyder att du kan lämna tillbaka varanefter ett par dagar och få pengarna tillbaka. Du får inteanvända varan, och den ska ligga i förpackningen.

Om affären inte har öppet köp, kanske du får rätt att bytavaran mot något annat. Om det inte finns något du villha, får du ett tillgodokvitto. Då kan du handla något senare.Man får inte byta matvaror och blommor. Man får oftast

Pengar

103

inte byta underkläder och baddräkter. Man får inte bytavaran om man har öppnat förpackningen.

Om du vill byta varan, måste du spara kvittot*. Du måsteockså ha kvittot, om det är något fel på varan. Om dinanya skor går sönder efter en vecka, kan du gå tillbaka tillaffären med skorna och kvittot. Då måste affären lagaskorna, ge dig nya skor eller ge dig pengarna tillbaka. Läsmer i slutet av det här kapitlet, under rubriken Bra att veta.

Om det är något fel på varan, ska du reklamera den. Detbetyder att du går tillbaka till affären och säger att varanär dålig. För en del varor finns det garanti, till exempel för videoapparater och klockor. Garantin betyder attaffären lovar att reparera varan, om den går sönder innangaranti-tiden är slut.

Hemförsäljning betyder att någon ringer till dig eller kom-mer hem till dig, och försöker sälja något. Det är inte sålätt att säga nej när det händer. Tänk efter om du verkli-gen behöver den här saken. Om du ändå säger ja, har dutvå ångerveckor. Det betyder att du kan ändra dig inom tvåveckor. Då ska du få pengarna tillbaka.

Spara kvittot närdu har handlatnågonting. Då blirdet lättare attbyta varan, ellerlämna tillbakaden, om den intefungerar.

Pengar


kvitto -t -n= ett papper somvisar att man harbetalat.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Pengar


Man kan också handla på postorder. Då beställer manvaror från en katalog, och betalar dem när man hämtarpaketet på posten. Ångerveckorna gäller också för post-order. Om du skickar tillbaka varorna inom två veckor,behöver du inte betala för dem. Men du måste betala förtransporten.

Kortköp och lånI dag betalar många med olika sorters kort.

Uttagskort är kopplat till ett konto i en bank. Man kan baraanvända det för att ta ut pengar i en automat.

Bankkort kan användas som uttagskort, men man kan ock-så betala med det. När man betalar med kortet, dras peng-arna direkt från pengar du har på banken.

Betalkort kan man också betala med. Pengarna dras intedirekt, utan en gång i månaden, för alla köp. Då får duockså en räkning på allt som du har köpt. Betalkort äroftast dyrare än bankkort.

Kreditkort är ett kort som det går att låna pengar med. Närdu betalar med kreditkort, lånar du pengar av kortföre-taget eller banken. Det är dyrt att låna pengar med kredit-kort.

Man kan också låna pengar på vanligt sätt, eller köpa envara på avbetalning*. Det blir oftast dyrt att köpa saker medlån eller på avbetalning. Det är viktigt att du räknar medalla kostnader innan du bestämmer dig. En tv som nor-malt kostar 4 000 kronor, kanske kostar 6 000 kronor påavbetalning. Bankerna brukar säga: ”Om du inte har rådatt spara pengar varje månad, har du inte råd att låna”.

Om någon ber dig att gå i borgen, bör du också tänka ef-ter ordentligt. Om du går i borgen för någon, betyder det

avbetalning -en -ar = när mandelar uppbetalningenunder en längretid, t. ex. en gång i månadenunder ett år.

att du måste betala om den första person inte kan göradet.

BetalningsanmärkningDet är viktigt att betala alla räkningar i tid. Annars mås-te man betala extra avgifter. Man får oftast bara en på-minnelse* när man inte har betalat en räkning. Om maninte betalar efter påminnelsen, kontaktar företaget ofta eninkassobyrå. Det är ett företag som arbetar med att ta inpengar från dem som inte betalar.

Om du inte kan betala hela skulden samtidigt, bör du såfort som möjligt kontakta den som ska ha pengarna. Nikanske kan komma överens om någonting. Annars får duett betalningsföreläggande från Kronofogdemyndigheten.Där står det att du måste betala skulden och olika avgif-ter. Läs mer om kronofogden i kapitlet om lag och rätt.

Om du ändå inte betalar, försöker Kronofogdemyndig-heten att få pengarna på andra sätt, till exempel ta demfrån din lön, ta din bil eller något annat värdefullt. Du får

påminnelse -n -rHon har intebetalt hyran. Efteren tid får hon enpåminnelse. = Hon får en nyräkning på hyran.Där står det atthon måste betalahyran.

Många använderett bankkort föratt ta ut pengarfrån ett konto.

Pengar


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Pengar


också en betalningsanmärkning. Det betyder att du finnsi ett register som visar att du inte har betalat. Om du villhyra en lägenhet eller låna pengar i en bank, ser hyres-värden eller banken att du finns i registret. Då kan du fåproblem.

FörsäkringarHemförsäkring är en försäkring för alla saker i ditt hem. Omdu har en hemförsäkring, får du ersättning om det tillexempel brinner i din lägenhet eller om någon tar dinasaker. Om du inte har hemförsäkring, är allting förlorat.Ofta finns också reseskydd, rättsskydd och överfallsskydd ihemförsäkringen. Reseskyddet gäller om man reserutomlands i högst 45 dagar. Rättsskyddet ersätter vissajuridiska kostnader. Överfallsskyddet ger ersättning omdu blir misshandlad, eller om den som har misshandlat diginte kan betala.

Be gärna försäkringsbolagets personal att säga exakt vadsom gäller och inte gäller! Ibland är reglerna olika försaker som du har hemma, och saker som du har i bilen, ikällaren eller på vinden.

Om man blir sjuk eller får andra problem, ger samhälleten viss ekonomisk ersättning. Det är bland annat därförvi betalar skatt. Men många vill ha mer om något händer.Därför köper de egna, privata försäkringar.

En olycksfallsförsäkring ger till exempel ersättning om dethänder en olycka och du blir handikappad*. Den ersätterockså en del andra kostnader, till exempel patientavgifteroch behandlingar.

En pensionsförsäkring ger dig mer pengar än pensionen,när du blir gammal. En privat sjukförsäkring ger mer om

handikappadHan är handi-kappad. = Han har någothandikapp, t. ex.att inte kunnahöra, se eller gå.

du blir sjuk. En livförsäkring ger din familj pengar, om du skulle dö. Det finns också särskilda barnförsäkringar,som ger extra pengar till barn som blir sjuka eller handi-kappade.

SkatterDen skatt som man märker mest är inkomstskatten. Dendras från din bruttlön, din inkomst. Din inkomst är detdu tjänar på ditt arbete, men också en del ersättningar frånFörsäkringskassan, till exempel föräldrapenning och sjuk-penning. Läs mer om föräldrapenning och sjukpenning i slu-tet av det här kapitlet.

Om du är anställd, ska arbetsgivaren dra av din skatt innandu får din lön. Skatten kallas preliminärskatt, eftersom manbetalar innan man vet exakt hur mycket skatt man ska be-tala.

Alla vuxna, som har en inkomst, ett hus eller en förmö-genhet* ska lämna en inkomstdeklaration varje vår. Det ären blankett med många fakta om din ekonomi. På hös-ten kontrollerar skattemyndigheten deklarationerna och

Pengar


Många spararpengar i enpensions-försäkring. När de blirpensionärer, tarde ut pengarna.

förmögenhet -en-er Han har enstor förmögen-het. = Han ärmycket rik. Hanhar t. ex. mycketpengar ellerandra värdefullasaker.

Foto

: Sof

ie N

ords

tröm

/ P

RESS

ENS

BIL

D

Pengar


räknar ut vad du ska betala. Du får ett skattebesked. Därstår det om du måste betala mer skatt eller om du fårpengar tillbaka.

Alla som måste deklarera, får blanketten Inkomstdeklara-tion 1. Där står redan det mesta. Du ska bara kontrolleraom allt är riktigt, skriva under deklarationen och skickain den.

Den som har eget företag ska också deklarera på blan-ketten Inkomstdeklaration 1. Inkomsterna av verksam-heten redovisar man i en särskild bilaga. Den som har ettföretag, måste också deklarera momsen. Det är en skattpå varor och tjänster. Om du ska starta eget företag, fårdu lära dig allt om moms och företags inkomstdeklara-tioner på Arbetsförmedlingens program Stöd till start avnäringsverksamhet. Läs mer i kapitlet om arbete.

När skattemyndigheten räknar ut preliminärskatten, räk-nar man med att du tjänar lika mycket varje månad ochatt du inte gör några avdrag i din deklaration. När mangör avdrag, minskar man sin inkomst och betalar därförmindre skatt. Om du till exempel inte har arbetat helaåret, eller har räntor på lån, är detbättre att begära en särskild skatte-beräkning än att göra avdrag efter-åt. Du skriver till skattemyndighe-ten och visar din ekonomi. Dåräknar skattemyndigheten ut enlägre skatt för dig.

Om du inte är nöjd med skatte-myndighetens beslut, kan du be-gära omprövning. Du måste begäraomprövning skriftligt, alltså i ettbrev.

Alla vuxna, somhar haft en in-komst, får blan-ketten Inkomst-deklaration 1,som skattemyn-digheten hargjort. Man skakontrollera vadsom står där ochskriva under medsitt namn.

Det finns flera skatter än inkomstskatt och moms: för-mögenhetsskatt, fastighetsskatt, arvsskatt, kapitalvinstskattoch gåvoskatt. Det är också skatt på varor som alkohol,tobak och bensin.

ÅlderspensionerDet svenska pensionssystemet fungerar så att alla ska fåpension. Sverige fick ett nytt system år 1999.

Hur stor pension du får, beror på hur mycket du har tjänatunder din tid i Sverige. Alla inkomster räknas, också sjuk-penning, arbetslöshetsersättning och föräldrapenning.Du får också lite pension för studier, barnledighet ochvärnplikt*. Läs mer om sjukpenning och föräldrapenningsenare i det här kapitlet. Läs om arbetslöshetsersättning ikapitlet om arbete.

Det nya pensionssystemet gäller alla som är födda 1938eller senare. De som är födda mellan 1938 och 1953, fårpension både från det gamla och det nya systemet. Härberättar vi bara om det nya systemet.

Det finns tre typer av statlig pension: inkomstpension,premiepension och garantipension.

Inkomstpensionen är den viktigaste delen av pensionen.Hur stor den är, beror på hur mycket du har tjänat ochhur mycket du har betalat i skatt. Försäkringskassanskickar varje år ut ett brev, som visar ungefär hur stor dininkomstpension kommer att bli.

Premiepensionen beror också på hur mycket du har tjänatoch betalat i skatt. Det är en mindre del av pensionen.Varje person får placera pengarna själv, i olika fonder*. Omdu inte väljer en fond själv, placeras pengarna automatiskti ett statligt fondbolag. Hur stor premiepensionen blir till

värnplikt -en= en skyldighetatt utbilda siginom försvaret.

fond -en -er Enfond tar hand omdina pengar ochplacerar dem t. ex. i olika företag. Om före-tagen går bra, gårfonden bra ochdu tjänar pengar.

Pengar


Pengar


slut, beror på hur bradet går för fonderna.

Garantipensionen ärett stöd för personermed låga, eller inga,inkomster. Den skage alla gamla någotatt leva på. Manmåste ha bott 40 år iSverige för att få fullgarantipension. Omman har bott kortaretid i Sverige, blirgarantipensionen lä-gre. Men om man ärflykting enligt Genèvekonventionen får man garanti-pension även om man inte bott här 40 år.

Många har också en extra pension från sitt arbete, avtals-pension eller tjänstepension. Det är ett avtal mellan arbets-givare och anställda. Många betalar också pengar till enprivat pensionsförsäkring.

De som är över 65 år när de kommer till Sverige, får ingenålderspension alls. De kan få äldreförsörjningsstöd (tidigaresocialbidrag), om de inte har några inkomster. Läs mer omdet senare i kapitlet.

I det nya pensionssystemet finns det inte någon fast pen-sionsålder. Därför måste man ansöka om pension hosFörsäkringskassan. Ansökan ska lämnas två månaderinnan du slutar arbeta. Du kan pensionera dig när-somhelst när du fyllt 61 år. Men pensionen blir högre omdu arbetar längre.

Det svenskapensions-systemet fungerar så att alla ska fåpension.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Från år 2003 betalar man skatt på pensionen. Men sam-tidigt har beloppet höjts. Därför får de flesta lika mycketpensionspengar som tidigare.

BostadsbidragBarnfamiljer och ungdomar mellan 18 och 29 år, kan fåbostadsbidrag. Hur mycket man får, beror på hur mycketman tjänar, hur många barn man har, hur stor bostadenär och hur mycket den kostar. Man ansöker om bostads-bidrag hos Försäkringskassan.

Om du har bostadsbidrag, måste du tala om för Försäk-ringskassan när din, eller din familjs, ekonomi ändras. Duska till exempel tala om när du får lägre eller högre lön,om ni har fått flera barn eller om någon släkting har flyt-tat in hos er. Sådana förändringar kan påverka bostadsbi-

draget. Om ni har fått förmycket pengar, måste nitroligen betala tillbakadem.

En del pensionärer kanockså få ett bostadsbidrag,som kallas bostadstillägg.

BarnbidragPersoner som har barn, fårbarnbidrag för dem tillsbarnen är 16 år. Barnbidra-get kommer en gång i må-naden. Man behöver inteansöka om det. Familjer

Pengar


Föräldrar som harbarn under 16 år,får barnbidrag engång i månaden.

Foto

: Ter

i Dix

on

Pengar


som har många barn, får högre bidrag. Det kallas fler-barnstillägg.

Ungdomar mellan 16 och 20 år, som går på gymnasiet,får studiebidrag. Familjer som har låga inkomster, kan an-söka om ett extra tillägg till studiebidraget.

Föräldrar måste försörja* sina barn tills de är 18 år. Ombarnen går kvar i grundskolan eller i gymnasiet, måste för-äldrarna försörja dem tills de är 21 år.

Den som fortsätter att utbilda sig efter gymnasiet, kan fåstudiestöd. Studiestödet är två delar: ett bidrag och ett lån.Man får låna pengar för studier i högst 12 terminer. Läsmer i kapitlet om skola och utbildning.

Sjuklön, sjukpenning, aktivitetsersättning, sjukersättningOm du är anställd och blir sjuk, får du ingen ersättningden första dagen. Det kallas karensdag. Efter det får dusjuklön i tre veckor, från arbetsgivaren. Du kan vara sjuki en vecka utan att gå till läkare. Om du fortfarande är sjuk,efter en vecka, måste du visa ett läkarintyg för att få sjuk-lön eller sjukpenning.

Om du är sjuk i mer än tre veckor, får du sjukpenning frånFörsäkringskassan. Om du kan arbeta en del av dagen, kandu få en fjärdedels (1/4), en halv (1/2) eller tre fjärdedelars(3/4) sjukpenning. Det är läkaren som bestämmer om dumåste vara sjukskriven. Försäkringskassan bestämmer omersättning.

Om du är arbetslös, får du sjukpenning från Försäkrings-kassan från och med andra sjukdagen.

Om du blir sjuk en längre tid och inte kan arbeta, kan du

försörj/a -erde -t Hon försörjerhonom. = Honbetalar hanskostnader, t. ex.mat och hyra.

få tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning tillsvidare elleraktivitetsersättning. Personer som är sjuka länge, men somtroligen kan arbeta längre fram, kan få tidsbegränsad sjuk-ersättning, som tidigare kallades sjukbidrag.

En person som är sjuk länge och kanske aldrig kan arbe-ta mer, kan få sjukersättning tillsvidare, som tidigare kal-lades förtidspension.

Om du är mellan 19 och 30 år och inte kan arbeta på minstett år, kan du få aktivitetsersättning. Du kan också få akti-vitetsersättning om du måste gå i skolan längre tid för attdu är sjuk.

Föräldrapenning

En förälder som är hemma med sina barn, får föräldra-penning under en viss tid. Föräldrapenningen är högst 480

dagar. När båda föräl-drarna är vårdnadshavare,har varje förälder rätt tillhälften av dagarna, alltså240 dagar. Den som är en-sam vårdnadshavare, harrätt till 480 dagar.

Varje förälder måste varaföräldraledig minst 60 da-gar. Resten av tiden be-stämmer föräldrarna självavem som ska vara hemma.Om en förälder vill ”gebort” sina 60 dagar till denandra, måste familjen skri-va till Försäkringskassanoch begära det.

Pengar


Pappor ochmammor har rådatt vara hemmamed barnen.Staten betalarföräldrapenning itotalt 480 dagartill föräldrar somär lediga frånjobbet för att tahand om barnen.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Pengar


Hur stor föräldrapenningen är, beror på hur mycket dutjänade innan du tog föräldraledigt. Men alla får minst150 kr om dagen under 390 dagar. Det kallas grundnivå,och gäller när den här boken skrivs, sommaren 2003.Under 90 dagar får man lägsta nivå. Sommaren 2003 vardet 60 kronor om dagen.

Man behöver inte ta ut hel föräldrapenning. Man kan taut tre fjärdedelars (3/4), halv (1/2), en fjärdedels (1/4) el-ler en åttondels (1/8) föräldrapenning och arbeta på del-tid. På det sättet räcker dagarna med föräldrapenninglängre.

Man kan få tillfällig föräldrapenning för ett barn under 12år, om man måste vara hemma och ta hand om barnet,eller gå till barnavårdscentralen. När ett barn föds, fårpappan tillfällig föräldrapenning i tio dagar, om han tarledigt från jobbet.

Försäkringskassan kan svara på alla frågor om sjukpen-ning, sjukersättning och föräldrapenning.

FörsörjningsstödDet som tidigare hette socialbidrag heter nu försörjnings-stöd. Man kan få försörjningsstöd om man inte har någonannan inkomst.

Man får inte försörjningsstöd automatiskt. Man ansökerom stödet hos socialkontoret i kommunen. Alla kom-muner har regler om försörjningsstöd. Efter ansökan be-slutar kommunen om personen ska få stödet eller inte.

Man ska beställa en tid och ta med sig alla papper om eko-nomin: lönebesked, bankkontobesked, hyresavin, papperom bostadsbidrag och annat. Man kan få hjälp att betalahyra och mat, men också läkarvård, tandvård och glas-ögon.

BRA ATT VETA:• Livsmedelsverket har mycket information om mat och hälsa,

märkning av mat, vegetarisk mat, med mera. Adress på Internet: www.slv.se. Där finns också informationpå engelska.

• Om du inte är nöjd med en vara, ska du först kontaktaaffären. Om det inte hjälper, kan du kontakta konsument-rådgivaren – om kommunen har en sådan. Du kan också skriva till Allmänna reklamationsnämnden, Box 174, 101 23 Stockholm. Telefon: 08-783 17 00. Adress på Internet: www.arn.se

• Konsumenternas försäkringsbyrå kan ge råd om försäkringar.Adress: Klara norra kyrkogata 33, 111 22 Stockholm. Telefon: 08-22 58 00. Adress på Internet: www.konsumenternasforsakringsbyra.se

• Konsumentrådgivaren eller konsumentkontoret brukar haolika tester på till exempel kyl och frys, tv-apparater och bilar.Testerna jämför olika märken och ger råd om bra köp.Tidningarna Råd och Rön och Vår Bostad har också sådanatester. Internetadresser: www.rr.kov.se och www.varbostad.se.Konsumentverkets internetadress är ww.konsumentverket.se

• Om du vill att en hantverkare ska reparera till exempel dinbostad eller din bil, ska du först få ett kostnadsförslag. Där stårdet ungefär hur mycket arbetet kommer att kosta.

• Har du för mycket utgifter? Här är några tips från konsument-rådgivarna:

- Ibland är det rea* i affärerna, till exempel efter jul och på sommaren. Fråga i affären när det är rea nästa gång.

- Titta alltid på affärens jämförpriser. Ibland är de lägstapriserna inte de som syns mest. Köp gärna stora för-packningar av varor som du använder mycket. Storaförpackningar är ofta billigare.

- Om du har många skulder, kan det vara bra att tala medbanken, så att du får ett enda lån i stället.

Pengar


rea = realisation.När det är rea i affärerna, ärvarorna billigare.

Pengar


• Ett sätt att betala räkningar i tid, är att använda autogiro. Dådrar banken pengarna automatiskt och betalar till företageteller hyresvärden. Tala med banken om autogiro.

• Behöver du pengar snabbt? Då kan du låna pengar i enpantbank. Du får låna på till exempel videon, klockan ellersmycken. När du har pengar igen, betalar du lånet och fårtillbaka dina saker. Telefonnummer och adresser finns itelefonkatalogens Gula Sidor, under rubriken Pantbank.

• Om du är anställd på ett större företag, kanske du intebehöver en privat livförsäkring eller olycksfallsförsäkring.Stora företag har ofta gruppförsäkringar, som blir lite billigare.Tala med facket!

• Fråga skolan eller förskolan vilka försäkringar som gäller förbarnen i kommunen. En del kommuner har försäkringar sombara gäller under dagen. En del kommuner har försäkringarsom gäller på fritiden också.

• Försäkringskassan har en servicetelefon och en hemsida där man kan få information om barnbidrag, föräldrapenning,sjukpenning och andra frågor. En del texter finns på lättsvenska eller är översatta till andra språk. Servicetelefon: 020-524 524. Hemsida: www.forsakringskassan.se

• Har du fått lön, sjukpenning, föräldrapenning eller annaninkomst i Sverige, men inte fått någon deklarations-blankett?Då kanske de har glömt bort dig – kontakta skattekontoret.

• Riksskatteverket har information på svenska och engelskaom moms, preliminärskatt, kommunalskatt med mera.Adress på Internet: www.rsv.se

• Mer information om pensioner finns på www.pension.nu.Man kan också få svar på frågor på telefon 020-524 524.

• Försäkringskassan har mycket information om barnbidrag,föräldrapenning, sjukpenning och annat. En del texter finnspå lätt svenska och andra språk. Adress på Internet:www.fk.se

”Din dumma, gamla bushneger!”ville hon ropa. ”Jag är inte som du!Det är bara som det ser ut!” Mendet är klart att hon inte gjorde. Hurskulle det ha sett ut om hon hadestått där i snömodden på trottoarenoch anklagat en vilt främmande karlför att vara bushneger? Det hadeinte sett klokt ut.

Hon snörvlade mot skyarna.Senhösten hängde under gatlyk-torna och gjorde sikten dimmig. Dethär var störtlöjligt. Av nån jobbiganledning kröp fukten ner ochsläpade i hennes tjocka hästsvans.Hästsvans förresten ... Hästspret,snarare. Afrohår svansar inte gärna.Hon fällde upp sitt paraply.

”You don’t speak swahili?” undradehan.

”Nej, verkligen inte. Bara svenska.”

”I’m sorry, I don’t understandSwedish. You speak English?”

Egentligen var det synd om honom.Det var faktiskt synd om alla sominte kom från Sverige. Folk brukadeofta fråga henne själv om hon inte

var glad att hon fått komma hit? Vad skulle det ha blivit av henne,föräldralös och övergiven, om honhade blivit kvar i Afrika? Här stodhon nu mitt emot en fullvuxen vildesom hade kammat upp sina lockartill en jättefrisyr. Hua. Han hadesäkert kommit raka vägen från krigoch katastrofer. Hon skulle varasnäll mot honom.

”I am adopted from Ethiopia”, sahon på prydlig skolengelska.

Mannen sken upp.

”Oh! So you are from Africa too?!”Alldeles för hög röst. Alldeles förstora gester. Folk började vända sigom. Pinsamt. Hon hade satsat påde små detaljerna. Som frukosten.Knäckebröd med ost och gärna enfärsk grönsak för vitaminernas skull.


You come from abeautiful people.You’re not Swedish,you know. You’re anAfrican woman!

Ett paraplyHanna Wallensteen

•• Vi som redan bor här•••••

Foto

: Pet

er H

ells

tröm

Lätt och lagom varje morgon. Diskakoppen, tvätta händerna, inga arm-bågar på matbordet. Aldrig illrödaläppar. Cykelhjälm och bilbälte.Gnola på en svensk folkvisa då ochdå. Fult att röka, synd att svära. Attskryta är förresten dumt.

”You should be proud! You shouldgo back! You know Africa is beauti-ful! You should seek your roots!”Minnesbilder från CNN: Döendeträd. Uttorkade djur. Svältandemänniskokroppar. Barn med gevär.Varför skulle hon vilja åka dit?

”You have to go back! You mustknow your language, your origin.You come from a beautiful people,you know. You’re not Swedish,you’re an African woman!”

Ärtsoppa, Lucia, allemansrätt, sje-ljud, Pappa, Mamma, Lillasyster ...Hon hade sina rötter här. Hennesdrömmar och minnen bodde iSverige. Hennes tankar och sinnenlevde i det svenska språket. Det härvar den tillhörighet hon kände. Ärt-soppa, Lucia, allemansrätt, sje-ljud,Pappa, Mamma, Lillasyster.

”It was nice meeting you, sister!”Han skakade artigt hennes handoch vandrade vidare. Sister? Skyarnaöppnade sig. Hon iakttog hur hanförgäves höll en ynklig gratistidningöver huvudet. Det såg inte klokt ut.

”Din dumma, gamla bushneger, dumåste ju ha ett paraply!” ropadehon. Tio personer på trottoarenvände sig om och stirrade. Hanvände sig om och vinkade. Generad stövlade hon fram tillhonom genom snömoset och meden fuktig Lovikkavante tryckte honsitt paraply i hans hand.

Den fullvuxne mannen med denstora frisyren stod förvånad kvarunder ett blommigt paraply och sågden förvirrade gestalten försvinnabort. Kalla kristaller dansade efterhenne under gatlyktorna. Det varnära att hon halkade i trängseln påtrottoaren. Till slut såg han bara ettlitet pärlband av snöblandat regnsom glittrade i hennes stolta afro-hår.

”Swedish African”, muttrade han,under blåklockor och gullvivor. ”Very Swedish African.”

Hanna Wallensteen, född 1971,adopterades till Sverige frånEtiopien när hon var sex månader.Skådespelare och fil. kand. ipsykologi. Arbetar bland annatmed ungdomsprojekt i Botkyrkakommun, samt turnerar medmonologen ”Veta sin plats”.


••••••••••••••••••••••••••••••••••

Våra närmasteAtt leva ihop. Familj, par och släkt.

Familjer i Sverige kan se olika ut. Den vanligaste familjen är mamma, pappa och barn. Många föräldrar är gifta medvarandra. Andra är sambor. Ordet ”sambo” kommer från ”bo samman”. Det finns också många familjer med bara enförälder och barn, eller två vuxna utan barn. I dag kan också två kvinnor eller två män leva tillsammans, i registreratpartnerskap. Svensk lag skiljer mellan dessa olika sätt att levatillsammans. Läs mer om det senare i kapitlet.

Frukost påsöndagen.Familjer och par träffas mestpå helgerna. Då har de tid.

Att levatillsammans

120

Foto

: Joh

n D

owla

nd

De flesta familjer umgås* mest på helgerna. I veckorna gårbarnen i skolan. Efter skolan går de till fritidshemmet(”fritids”). Föräldrarna arbetar. Ofta har någon ellernågra i familjen aktiviteter på kvällarna. Barnen kanskespelar musik eller idrottar. Föräldrarna går på kurser ellerföreningsmöten. För många familjer är helgerna derasegna dagar tillsammans. Då kan de vara ute i naturen, ellerträffa vänner och släktingar. Många måste också tvätta ochstäda på helgerna. De hinner inte göra det i veckorna.

Släkten är viktig för de flesta i Sverige. Men många fa-miljer har sina släktingar på olika orter. De träffas kanskebara vid stora helger, som jul och påsk, och vid födelse-dagar, examensfester och begravningar. En del familjerträffar sina släktingar ofta, andra inte lika ofta. Barn ochbarnbarn hjälper ofta sina gamla föräldrar, morföräldraroch farföräldrar. Men de gamla kan också få hjälp av kom-munens hemtjänst, till exempel med att städa och lagamat.

Män och kvinnorMänniskor som älskar varandra, väljer ofta att leva till-sammans. De gör det av kärlek. Tidigare var andra sakerän kärlek viktiga när man skulle välja en man eller fru. Förkvinnan kunde äktenskapet betyda ekonomisk och socialtrygghet. Mannen kanske behövde någon som sköttehemmet och hjälpte till i jordbruket. Det var också vik-tigt att få barn. Barnen kunde hjälpa till, kanske fortsättamed jordbruket och ta hand om sina gamla föräldrar.

Hur människor startar en familj – och varför – har änd-rats mycket de senaste hundra åren. Samtidigt har sam-hället utvecklats. I dag är det inte så vanligt att mannen

Att levatillsammans


umgåsumgås umgicksumgåtts De umgås. = Deträffas, pratar ochgör saker tillsam-mans.

och kvinnan har ett jordbruk eller ett företag tillsammans.I de flesta familjer arbetar de på olika arbetsplatser. De harvarandra, barnen och hemmet tillsammans.

Svenskarna tänker också annorlunda om kroppar och sexän tidigare. I början av 1900-talet hade kvinnorna långakjolar. I dag har både kvinnor och män lite kläder på sigpå sommaren. De flesta blir inte arga när de ser det.

I dag är det inte konstigt att ha sex innan man gifter sig.Alla accepterar det inte, men det är vanligt. Det är natur-ligt att använda preventivmedel. Ungdomar kan få pre-ventivmedel på Ungdomsmottagningen (på en del orter heterdet Ungdomshälsan). Vuxna kan få råd om preventivme-del på mödrahälsovården, kvinnohälsan eller vårdcentralen.Det är förbjudet att ha sex med någon som är under 15 år.

Barnen får tidigt lära sig hur barn blir till, hur deraskroppar fungerar och att det finns preventivmedel. De fårockså lära sig vad könssjukdomar är och hur man skyddarsig mot dem. I skolan kallas ämnet samlevnadsundervis-ning. Mer information finns hos RFSU, Riksförbundet försexuell upplysning, och RFSL, Riksförbundet för sexuelltlikaberättigande. Adresser och telefonnummer finns i slutetav det här kapitlet.

Jämställdhet* är viktigt i Sverige. Jämställdhetslagen sägerbland annat att män och kvinnor ska ha lika rättigheter,skyldigheter och möjligheter. Det gäller arbete, vård avhem och barn, politiskt/fackligt arbete och andra akti-viteter i samhället. JämO, Jämställdhetsombudsmannen,kontrollerar att alla följer lagen. Om du tror att någon,till exempel din arbetsgivare, inte följer lagen, kan duanmäla det till facket. Facket kan göra en anmälan tillJämO. Du kan också kontakta JämO direkt. Adress ochtelefonnummer finns i slutet av det här kapitlet.

jämställdhet -en= när män ochkvinnor har sam-ma rättigheter,skyldigheter ochmöjligheter.

Att levatillsammans


BarnenDet är svårt för barnen att arbeta för sina egna intressen.Därför försöker samhället att skydda dem på olika sätt.Redan innan de föds, kontrollerar man deras hälsa inommödravården. Efter födelsen, går de med föräldrarna tillbarnavårdscentralen. Läkare och sjuksköterskor följerbarnets utveckling. Om du har frågor om ditt barns häl-sa och utveckling, kan du kontakta barnavårdscentraleneller vårdcentralens barnavårdsmottagning. Läs mer ikapitlet om vård och stöd.

Sverige har skrivit under FN:s (Förenta Nationerna)barnkonvention*. Det är ett avtal mellan många länder. Därstår det bland annat att de som beslutar om barn, måstelyssna på barnen och göra vad som är bäst för dem.

Ibland kan familjer få problem, som de inte kan lösa själ-

Att levatillsammans


Det viktigaste ärvad som är bästför barnen. Det säger FN:sbarnkonvention.Sverige har skrivit under konventionen.

Foto

: Geo

ff M

anas

se

va. Genom förskolan och skolan, kan man få kontakt meden psykolog eller en kurator, som kan hjälpa till. Kom-munen har också familjerådgivning. Där kan familjer talaom sina problem och få hjälp att lösa dem.

Barn som har problem, och inte kan prata med någonvuxen, kan ringa till BRIS (Föreningen för barnens rätt isamhället). BRIS har också telefonnummer för vuxna. Därkan man tala med en person som har tystnadsplikt. Detbetyder att personen inte får berätta vad man säger för nå-gon annan. Man kan också vara anonym* när man ringertill BRIS. Telefonnummer finns i slutet av det här kapit-let.

I alla svenska lagar som handlar om barn, finns en gemen-sam tanke: man måste ha respekt för barn. En särskild lagsäger att föräldrar, och andra vuxna, inte får slå, hota* ellertrakassera* barn. Barnen har också en egen ombudsman,BO, som ska arbeta för barnens intressen i samhället.Adress och telefonnummer finns i slutet av det här kapitlet.

ÄktenskapRegler för äktenskap:

Man måste vara 18 år, för att få gifta sig i Sverige. Den somär under 18 år, kan ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen.Man får inte redan vara gift med någon annan. Man får integifta sig med någon som man är nära släkt med. Helsyskon,som har samma mamma och pappa, får inte gifta sig medvarandra. Far och dotter, mor och son får inte gifta sig medvarandra. Halvsyskon, som har en gemensam förälder, kanfå gifta sig med varandra. De måste ansöka om tillstånd hoslänsstyrelsen. Kusiner får gifta sig med varandra, utan till-stånd.

Att levatillsammans


konvention -en -er = ett avtalmellan fleraländer.

anonym Man kanvara anonym. = Man behöverinte säga sittnamn.

hot/a -ar -ade -atHan hotar henne.= Han säger t. ex.att han ska slåhenne, om honinte gör som hanvill.

trakasser/a -ar -ade -at = hotanågon ofta ellersäga elaka sakerofta.

Om man inte är svenskmedborgare kan det fin-nas andra regler. Läns-styrelsen vet mer omdetta.

Den som är medlem iSvenska kyrkan, ochskriven i församlingen,får gifta sig gratis i kyr-kan. Andra får betala enavgift, om de vill giftasig i kyrkan. Avgiften ärolika i olika försam-lingar. Den som villgifta sig i något annattrossamfund, kan kon-takta samfundet direkt.Det finns en lista överolika samfund i Sverige sist i boken.

Man kan också gifta sig borgerligt. Det är gratis. En bor-gerlig vigsel har inga religiösa inslag. Det finns borger-liga vigselförrättare* i alla kommuner. Ring kommuneneller tingsrätten.

En del länder accepterar bara ett sätt att gifta sig. Om duär utländsk medborgare, kan du fråga på ambassaden omdet finns särskilda regler. Utrikesdepartementet (UD) i Sve-rige kan också tala om vilken form som gäller i ditt hem-land.

Vad händer om du gifter dig i ett land utanför Sverige?Om vigseln* är giltig* i det landet, är den giltig i Sverigeockså. Man kan också gifta sig borgerligt på en del svenska

vigselförrättare -n - = en personsom får vigamänniskor.

vig/a -er -de -tHan viger dem. = Han talar om för dem att de nu är gifta medvarandra.

giltigt Äktenskapet ärgiltigt. = Äktenskapetgäller. Det ärenligt reglerna.

Äktenskap,partnerskap ellersambor? Detfinns olika reglerför olika sätt attleva tillsammans.

Att levatillsammans


Foto

: Joh

n D

owla

nd

ambassader utomlands. UD kan ge mer information. Densom vill gifta sig i kyrkan, kan göra det i Svenska kyrkansutlandsförsamlingar. Pastorsexpeditionen* har mer infor-mation.

Mannen och kvinnan är jämställda i äktenskapet. Båda harsamma rätt till allt som familjen äger. Båda bestämmertillsammans om ekonomin.

PartnerskapOm två män eller två kvinnor vill leva tillsammans somett par, kan de ingå registrerat partnerskap. Det liknar enborgerlig vigsel. Kommunen eller tingsrätten har merinformation. En del församlingar i Svenska kyrkan läseren välsignelse* över partnerskapet.

En av de två måste vara svensk medborgare och bo i Sve-rige. De flesta juridiska regler är likadana för äktenskapoch partnerskap.

Från februari 2003 har homosexuella par rätt att bli prö-vade som föräldrar, om de vill adoptera* ett barn.

HomO, Ombudsmannen mot diskriminering på grund avsexuell läggning, arbetar för att samhället inte ska diskri-minera homosexuella. Adress och telefonnummer finns i slutetav det här kapitlet.

SamboNär två människor lever tillsammans, men inte är gifta,är de sambor. Det är mycket vanligt i Sverige. Det finnsen särskild lag för sambor: sambolagen. De flesta lagaroch regler är likadana för gifta och sambor. Till exempelhar både gifta och sambor gemensamt ekonomiskt ansvar

pastorsexpedition-en -er = Svenska kyrkanslokala kontor.

välsignelse -n -r= en bön omGuds skydd.

adopter/a -ar -ade-at De adopterarett barn. = De tarhand om ett barnsom redan finns.

Att levatillsammans


(underhållsskyldighet) för gemensamma barn. Men detfinns skillnader. Sambor äger inte allting tillsammans. Deärver* inte automatiskt varandra. Men barnen ärver alltidföräldrarna. Det spelar ingen roll om föräldrarna var giftaeller sambor.

Modern blir automatiskt vårdnadshavare, när två samborfår barn. Det betyder att barnen ska bo med mamman, omföräldrarna inte vill leva tillsammans längre. Sambor kanfå gemensam vårdnad, om de vill. Det betyder att bådaföräldrarna ska ha ansvar för barnen – också om de intebor tillsammans. Om sambor vill ha gemensam vårdnad,måste de anmäla det till socialnämnden i kommunen.

Sambor får inte adoptera barn tillsammans.

Att levatillsammans


Många är sambor.De betyder att debor tillsammans,men inte är gifta.Det finns ensärskild lag försambor.

ärv/a -er -de -tBarnen ärver sinaföräldrar. = Närföräldrarna dör, fårbarnen föräldrar-nas tillgångar.

Foto

: Fre

drik

Fun

ck /

PRE

SSEN

SB

ILD

SkilsmässaMånga människori Sverige är skilda.En del kanske bortillsammans meden ny man ellerkvinna. Skilsmässorär helt accepteradei Sverige. Det ärinte konstigt attvara ensam föräl-der. Men det kanvara mycket svårtatt bestämma sigför skilsmässa.

Alla familjer harproblem ibland.Den som vill hahjälp med proble-men, kan kontaktafamiljerådgivningen i

kommunen eller landstinget. En del orter har också kyrk-lig familjerådgivning. Telefonnummer finns i telefonka-talogen. Alla som arbetar på familjerådgivningen har tyst-nadsplikt. Familjerådgivning är gratis.

Det juridiska ordet för skilsmässa är äktenskapsskillnad.Om både mannen och kvinnan ansöker tillsammans,beslutar tingsrätten om äktenskapsskillnad. Efter någraveckor kommer ett papper på beslutet.

Det finns ibland särskilda regler för utländska medbor-gare när de vill skilja sig.

Om familjen fårproblem, kan detvara bra att talamed någon.Kommunen ellerlandstinget hargratis familje-rådgivning.

Att levatillsammans


Foto

: Joh

n D

owla

nd

Om bara en vill skiljas, kan han eller hon ansöka omäktenskapsskillnad. Då kanske man behöver hjälp av enadvokat. Man kan få ekonomisk hjälp enligt lagen omrättshjälp. Läs mer om det i kapitlet om lag och rätt.

De som har barn under 16 år, måste vänta i minst sex må-nader och högst ett år, innan skilsmässan är registrerad.Det kallas betänketid. Under den tiden ska föräldrarnadiskutera hur de ska ta hand om sina barn. Samhället villatt båda föräldrarna ska ta lika mycket ansvar för barnen.Då har de gemensam vårdnad. Domstolen beslutar alltidom gemensam vårdnad, om inte någon av föräldrarna harbegärt något annat.

Föräldrarna behöver inte bo tillsammans under betänke-tiden. När tiden är slut, måste de lämna in en särskild be-gäran om äktenskapsskillnad.

Ibland kan föräldrarna inte komma överens om gemen-sam vårdnad. Då hjälper kommunens socialtjänst till medsamarbetssamtal. De flesta föräldrar väljer gemensam vård-nad. De vill ha lika ansvar för barnen, och de vill vara till-sammans med dem så mycket som möjligt. Men iblandfår en av föräldrarna vårdnaden om barnen. Då har denandra ändå både rätt och skyldighet att träffa sina barn.Det kallas umgängesrätt. Oftast betyder det att barnenträffar den andra föräldern vissa helger och på skollov*.Vem som har vårdnaden och hur umgängesrätten ska fun-gera, står i tingsrättens beslut om äktenskapsskillnad.Lagen säger att domstolen ska lyssna på vad barnen säger,om de tillräckligt stora och kan förstå vad det handlar om.

Om barnen inte mår bra hos en av föräldrarna, kan dom-stolen besluta att den föräldern inte får träffa barnen.

Att levatillsammans


skollov -et -= när barnen har ledigt frånskolan, t. ex. påsommaren.

Den förälder, som inte bor tillsammans med barnen, mås-te betala underhåll för dem tills de är 18 år. Det betyderatt föräldern betalar pengar varje månad, som ett bidragtill allt som barnet behöver. Om barnet går kvar i grund-skolan eller gymnasiet, måste föräldern betala underhålltills barnet är 21 år.

Dödsfall och begravningVarje kultur sörjer sina döda och begraver dem på olikasätt. Man kan göra på olika sätt i Sverige, men det finnsregler som gäller för alla. Man måste anmäla dödsfallethos lokala skattemyndigheten. En läkare måste skriva ettdödsbevis. Om personen har dött på sjukhus, ordnar sjuk-huset dödsbeviset. Om personen har dött hemma, kan enläkare komma och skriva dödsbeviset. Om det inte går,måste man be att polisen kommer. Ibland måste manobducera den döda personen, för att förstå varför han/

Olika kulturerbegraver sindöda på olikasätt. I Sverige kan man väljaolika typer avbegravningar.Men några reglergäller för alla.

Att levatillsammans


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

hon dog. Ibland säger de anhöriga nej till obduktion. Omman inte misstänker något brott vid dödsfallet, försökerman göra som de anhöriga vill.

I Sverige kan man donera (ge) organ eller vävnader när mandör. Det betyder att man tidigare i livet bestämmer sig föratt man vill ge bort organ eller vävnader till någon annan,som behöver dem för att kunna leva. Socialstyrelsen harett register över dem som vill donera organ – och demsom inte vill det. Man kan fylla i ett donationskort, där detstår hur man vill göra. Om man inte har skrivit eller sagtnågot, får sjukhuset ta organ. Men de anhöriga kan säganej. Läs mer om att donera organ i broschyren ”Kan någonannan få dina njurar när du dör?” Man kan hämta broschy-ren på apoteket. Den finns på flera språk.

Alla som betalar inkomstskatt i Sverige, betalar också enbegravningsavgift. Samhället använder begravningsav-giften för att betala för gravplats, kremering (bränning),gravsättning och lokal för begravningen. Det gäller alla,i alla samfund.

Man kan också få en religiös begravning, eller bara ha engravsättning. Kyrklig begravning är gratis för medlemmari Svenska kyrkan.

På en del orter har andra trossamfund egna begravnings-platser. Om det inte finns, kan den döde få en plats påSvenska kyrkans mark. Det är viktigt att de anhöriga fårgöra som de vill, så mycket som möjligt. Därför försökersvenska myndigheter att ordna det.

I Sverige är det vanligt att man kremerar (bränner) densom har dött. Sedan lägger man askan i en urna och grav-sätter den på en gravplats. Man kan också välja att gräva

Att levatillsammans


ned askan eller sprida den i en minneslund. Det finnsregler för vad man får göra med askan. De är olika i oli-ka kommuner.

En begravningsbyrå kan hjälpa till med begravningen. Förde anhöriga är det viktigt att diskutera vad de vill, och vadbegravningen kommer att kosta. Ett vanligt pris förbegravningsbyråns arbete är cirka 15 000 kronor. Då ingårsvepning, kista, blommor, annons, transporter och ensamling efter begravningen.

De anhöriga kan också ordna begravningen själva. Då kande kontakta pastorsexpeditionen, som talar om vad manbehöver göra.

Om du vill begrava den döda i hemlandet, finns det trans-portservice. Det kan bli mycket dyrt. Ditt hemlands am-bassad har mer information.

Man måste göra en bouppteckning, senast tre månader ef-ter dödsfallet. Det är en lista på personens tillgångar* ochskulder. När bouppteckningen är klar, ska man skicka dentill skattemyndigheten. Är tillgångarna små, räcker detmed en dödsboanmälan. Kontakta skattemyndigheten ochfråga vad som gäller.

BRA ATT VETA:• Telefonnummer till BRIS hjälptelefon för barn

upp till 18 år: 0200-230 230. BRIS personal talarbara svenska.

• Telefonnummer till BRIS vuxentelefon om barn:077-150 50 50. Bara svenska.

tillgång -en -arHär: En personstillgångar = vaden person äger.

Att levatillsammans


• Telefonnummer till Ungdomsmottagningen/Ungdomshälsan finns i telefonkatalogens Rosa Sidor.

• Telefonnummer till mödravården/kvinnohälsan finns i telefonkatalogens Blå Sidor.

• Telefonnummer till RFSU: 08- 692 07 00. Adress på Internet: www.rfsu.se

• Telefonnummer till RFSL: 08-457 13 00. Adress på Internet: www.rfsl.se

• Telefonnummer till HomO: 08-55 60 95 25. Adress på Internet: www.homo.se

• Telefonnummer till JämO: 08-440 10 60. Adress på Internet: www.jamombud.se

• Telefonnummer till BO: 08- 692 29 50Adress på Internet: www.bo.se

• Telefonnummer till Utrikesdepartementet: 08- 405 10 00

Att levatillsammans


Ensamstående*föräldrar ärvanliga i Sverige.

ensamståendeEn ensam-stående förälder= en förälder,som bor medsina barn – utan den andraföräldern.

Foto

: Pau

l Han

sen

/ PR

ESSE

NS

BIL

D

En trygg plats för barnenFörskolor, öppna förskolor och fritidshem

Barn mellan ett och tolv år, har rätt till barnomsorg när föräldrarna arbetar. Barnomsorgen ska ge barnen både trygghetoch fostran. I det här kapitlet kan du läsa om olika former avbarnomsorg i Sverige.

Alla barn har rätttill barnomsorg,om föräldrarnaarbetar ellerstuderar.

Barnomsorg

134

Foto

: Sco

tt T.

Bax

ter

Barnomsorgen är olika för olika åldrar. För de minstafinns förskola eller familjedaghem. Förskolan kallas oftaför daghem eller bara ”dagis”. För barn och föräldrar somär hemma, finns öppna förskolor*. För skolbarn, finnsfritidshem (”fritids”) eller familjedaghem, före och efterskolan. För barn mellan tio och tolv år finns öppen fritids-verksamhet*.

Små barnFörskolorna är oftast öppna hela året. Där finns utbildadpersonal. I ett familjedaghem tar en person emot en gruppbarn i sitt eget hem. Personen, en dagbarnvårdare, är oftaen mamma (”dagmamma”) som har egna barn. Både för-skolor och familjedaghem försöker att ha öppet när för-äldrarna behöver det.

Det flesta förskolor är kommunala. Personalen är anställdav kommunen. Det finns också föräldrakooperativa* för-skolor. Det betyder att föräldrarna äger och sköter verk-samheten. I personalkooperativa förskolor är det persona-len som äger och sköter verksamheten. Andra privataförskolor kan ägas och skötas av ett företag eller en orga-nisation. De här förskolorna får oftast bidrag från kom-munen. En del förskolor har en särskild pedagogik*. Någrahar en religiös grund. Det finns också förskolor, där mantalar andra språk än svenska. Också en del dagmammortalar andra språk. En del kommuner har förskolor där bar-nen får lära sig flera olika språk.

Fråga kommunen om det finns barnomsorg där man talarditt modersmål.

Barnomsorg


öppen förskola= en lokal därföräldrar medsmå barn kanträffas. Där finnsutbildad personal.

öppen fritids-verksamhet= en lokal sombarn mellan tiooch tolv år kan gå till efterskolan. Där finns utbildadpersonal ocholika aktiviteter.

kooperativ -et - = ett företag somflera personeräger och sköter tillsammans.

pedagogik -en -er= hur manundervisar.

Alla barn får börja i förskola på hösten det år som de fyllerfyra år. Kommunerna måste ordna plats för barnen. För-äldrarna får välja om de vill använda platsen.

Det är alltid kommunen som har ansvar för att för-skolorna är bra och följer läroplanen*. Den nationella myn-digheten för barnomsorg och skola är Skolverket.

Föräldrar, som är hemma med sina barn, kan gå till enöppen förskola. Där kan de träffa andra föräldrar ochbarn. De deltar i verksamheten tillsammans med perso-nalen. Också föräldrar som studerar eller arbetar, kan gådit när de är lediga. Dagmammor brukar också gå tillöppna förskolan med sina barngrupper.

SkolbarnDet år som barnet fyller sex år, har det rätt att börja i enförskoleklass. Kommunen måste ordna så att alla sex-åringar får plats i förskoleklass tre timmar varje dag. Menbarnen får välja om de vill vara med. Läs mer i kapitlet omskola och utbildning. Om barnet behöver det, finns barn-omsorg både före och efter förskoleklassen. Fritids-hemmet ligger ofta nära skolan. Barn som går i fjärde –sjätte klass, kan få öppen fritidsverksamhet. Där finns intelika mycket personal som på fritidshemmet. En del barnär i familjedaghem efter skolan.

Ansöka om platsOm du vill att ditt barn ska få plats i förskola eller barn-omsorg, ska du anmäla det i god tid. Om du gör det tidigt,kan barnet få en plats nära hemmet eller skolan. Det tarofta tre– fyra månader innan barnet får en plats. Du an-söker om en plats hos kommunen.

Barnomsorg


läroplan -en -erLäroplanen sägerhur förskolan ochskolan ska arbeta,och vad barnenska lära sig.

Barn till arbetslösa har också rätt till en plats i förskolan.Barnen ska vara över ett år, och de får vara i förskolanminst tre timmar om dagen, eller 15 timmar i veckan.Samma regler gäller också för barn till föräldralediga, allt-så för barn som har fått syskon.

Avgifterna för barnomsorg och fritidsverksamhet var tidi-gare mycket olika i olika kommuner. Men från år 2003gäller maxtaxa i alla kommuner. Det betyder att alla kom-muner får ett ”tak”, ett högsta belopp, för hur mycket för-äldrarna måste betala.

Från 2003 har alla barn som är fyra och fem år, rätt tillgratis förskola.

Många barn gårtill ”fritids” någratimmar, närskolan är slut.

Barnomsorg


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Vad innehåller barnomsorgen?En del av dagen i barnomsorgen är organiserad, en del avdagen får barnen leka fritt. Den organiserade tiden kantill exempel innehålla grupplekar, gymnastik eller dans,utflykter och arbete med gemensamma projekt. Iblandläser barnen böcker, eller lyssnar på en vuxen som läser.Det brukar finnas plats för lugn och ro, om man vill varaensam en stund. Det finns leksaker inomhus och utom-hus. Måltiderna är också viktiga. Det är trevligt att äta till-sammans. Samtidigt får barnen träning i att vänta på sintur, att samtala och äta olika sorters mat. På de flesta för-skolor, hjälper barnen till att duka* och duka av. Någrahjälper också till med att laga mat.

Lunchen på för-skolan är mer änbara mat. Då kanbarnen också lärasig att duka, atthjälpa varandraoch att äta olikasorters mat.

duk/a -ar -ade -at= ta fram tallrikar,glas och bestick.Duka av = ta borttallrikar, glas ochbestick.

Barnomsorg


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Grunden för barnomsorgen – och skolan – är de demo-kratiska värderingarna. Det betyder till exempel att barnenfår vara med och bestämma ibland. De får lära sig attrespektera varandra, att det är naturligt att människor ärolika. Varje barn ska känna trygghet och utvecklas på ettsätt som passar honom/henne.

Förskolan samarbetar med föräldrarna. Föräldrarna ärviktiga i barnomsorgen, eftersom de känner sina barnbäst. När barnet ska börja i förskolan eller familjedag-hemmet, är en förälder med tills barnet känner sig tryggt.Det kallas invänjning. Invänjningen brukar vara någraveckor. Om du har barn i förskola eller på fritids, kom-mer personalen att bjuda in dig till utvecklingssamtal. Detbetyder att ni kan diskutera ditt barns utveckling ochbehov. Du kan också fråga saker som du har undrat över.Många föräldrar pratar också en stund med personalen,när de hämtar sina barn på eftermiddagen. Det viktigas-te är att ni kan samarbeta, så att barnen har det bra. Iblandkan personalen vara ett stöd för föräldrarna. Ibland kanföräldrarna vara ett stöd för personalen.

BRA ATT VETA:• Läroplan för förskolan finns bland annat på

www.skolverket.se Den finns också på bibliotek ochpå förskolorna.

• Skollagen finns också på www.skolverket.se

Barnomsorg


En skola för allaGrundskolan och gymnasiet

I Sverige har alla rätt till utbildning. Det här kapitlet handlar först om det svenska skolsystemet och vilka värderingar somstyr skolan. Senare i kapitlet kan du bland annat läsa omgrundskolan, gymnasiet och betygen.

Skola

140

Alla har rätt tillutbildning. Detstår i lagen attskolan ska geeleverna kunskapoch lära dem att användakunskapen.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Skolsystemet i SverigeAlla i Sverige har rätt till utbildning. Det står i skollagen.Där står också vilka regler som gäller för skolan. Skolansviktigaste uppgift är att ge eleverna kunskap och att läradem använda kunskapen. Skolan ska samarbeta med för-äldrarna och hjälpa eleverna att växa och ta ansvar. En delelever behöver särskilt stöd. Det har barnen rätt att få, ochskolan ska kunna ge dem det.

Skollagen säger också vilka värderingar som är viktiga iskolan. Skolan ska ha demokratiska värderingar och res-pektera varje människas eget värde. Skolan ska ha respektför vår gemensamma miljö. Andra viktiga värderingar iskolan är jämställdhet och arbete mot mobbning* och rasism*.

Små barn i Sverige, får gå i förskolan. Om föräldrarna villha en plats i förskolan, ska de anmäla det till kommunen.Större barn kan få plats på fritidshem eller öppen fritids-verksamhet. Läs mer i kapitlet om barnomsorg.

Det är skolplikt i Sverige. Det betyder att barn mellan 7och 16 år ska gå i skolan. Undervisningen är gratis. Skol-året, eller läsåret, börjar i augusti och slutar i juni. Tidenfrån augusti till december kallas höstterminen. Tiden frånjanuari till juni kallas vårterminen. Mellan höstterminenoch vårterminen är det jullov. Mellan läsåren är det som-marlov.

Det första nio åren i skolan kallas grundskolan. Sedan bör-jar tre år i gymnasiet. Gymnasieskolan har många olika pro-gram. Det finns både teoretiska program och program därman lär sig ett yrke. Läs mer om gymnasiet senare i kapitlet.

Det finns också många högre utbildningar, för dem somhar slutat gymnasiet. Undervisningen på universitet och

mobbning -en= när en ellerflera ofta bråkarmed en person,så att den per-sonen kännersig rädd ochotrygg.

rasism -en= när en folk-grupp tycker atten annan folk-grupp är sämreoch mindrevärd.

Skola


högskolor är gratis. Läs mer om högre utbildningar i nästakapitel.

Kommunerna sköter de flesta grundskolor och gymna-sieskolor. Men det finns också fristående skolor, friskolor.En del fristående skolor är ganska lika de kommunala sko-lorna, men en del har en särskild pedagogik. Några fri-stående skolor har en religiös grund. De fristående sko-lorna måste vara godkända, då får de bidrag frånkommunen. De måste följa skollag och läroplan.

Elever, som har ett annat modersmål än svenska, kan fåundervisning i modersmålet på olika sätt. Om eleven gåri en svensk klass, kan han/hon få speciella lektioner imodersmålet. Eleven kan också få studiehandledning* påsitt modersmål. På en del skolor finns hela klasser, somundervisar på andra språk än svenska. Några skolor harall undervisning på ett annat språk. Kommunen har merinformation om skolorna i din kommun.

Barn som har ettannat modersmålän svenska, kanfå undervisningpå olika sätt.Olika kommunerhar olika regler.

studiehandled-ning -en = hjälp medstudier och läxor.

Skola


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Grundskolan och gymnasiet är gratis. I alla grundskoloroch i nästan alla gymnasieskolor får eleverna också gratisskollunch. Om någon behöver särskild mat, ska han/honfå det. Tala med personalen i skolköket. Det står ofta i lo-kaltidningen vilken mat som skolorna serverar. Elevernabrukar också få en matsedel, som de kan visa för föräld-rarna.

Om eleven bor långt från skolan, har han/hon rätt tillskolskjuts. Ibland reser barnen med vanliga bussar ellertåg, ibland kommer en särskild buss eller taxi och hämtardem. Reglerna för vilka som får skolskjuts är olika i olikakommuner.

GrundskolanBarnen börjar i skolan senast det år som de fyller sju år.De kan få börja ett år tidigare om föräldrarna vill det. Detvanligaste är att sexåringar går i förskoleklass. Där får delite träning innan de börjar skolan. Förskoleklassen är gra-tis. Alla sexåringar har rätt att gå i förskoleklass, men detär föräldrarna som väljer.

Nästan 99 procent av alla barn mellan 7 och 15 år, går iden vanliga grundskolan. Resten går i särskola eller special-skola. Läs mer om det senare i det här kapitlet.

Alla grundskolor arbetar efter en gemensam läroplan. Därstår det vad eleverna ska lära sig, hur skolan ska arbeta ochvilka värderingar som är viktiga. Läroplanen finns för attalla elever ska få vissa grundkunskaper. Både föräldrar,lärare, elever och politiker diskuterar läroplanen ofta ochmycket. Ibland vill man ta bort något, ibland lägga tillnågot.

Skola


Skolan ska hjälpaeleverna att ta an-svar och vara soli-dariska. De skalära sig att förtryck*och trakasserier* ärfel. Skolan ska dis-kutera konfliktermed eleverna, ochvad man kan göraför att lösa dem.

Respekt för andrasvärderingar är vik-tigt, både i klass-rummet och utan-för klassrummet,både bland elever,lärare och annanpersonal i skolan.

Skolan vill att ele-ver och lärare skasamtala med va-

randra. För 20 – 30 år sedan, måste eleverna säga ”ma-gistern” eller ”fröken” till lärarna. I dag använder de of-tast lärarnas förnamn.

Varje ämne har en kursplan. Där står det vad eleverna skakunna när de slutar grundskolan. Elever och lärare skabesluta om innehåll och hur de ska arbeta tillsammans.

Det finns förberedelseklasser i många kommuner. Där fårbarn som invandrat till Sverige lära sig svenska. När dekan prata svenska får de gå i vanliga skolklasser.

Skolan har enläroplan. Där stårdet hur skolanska arbeta ochvad eleverna skalära sig. Det stårtill exempel attsolidaritet ochrespekt är viktigt.

förtryck -et= när en gruppbestämmer överen annan grupp,eller en människabestämmer över en annanmänniska.

trakasserier= ungefärsamma sak som mobbning.

Skola


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Skolan och familjenSkolan ska samarbeta med hemmen. Det betyder att dusom förälder kan vara med och påverka i skolan. Varjetermin får föräldrarna komma till utvecklingssamtal. Dåträffar du och ditt barn klassläraren eller mentorn. Det ärden lärare som har ett särskilt ansvar för ditt barns kun-skaper och utveckling. Ni kan diskutera barnets behov ochutveckling i skolan. Barnet får själv berätta vad han/hontycker. Ni kan diskutera vad barnet ska lära sig underterminen eller året. Om ditt barn har problem i skolan,är det viktigt att tala om det under utvecklingssamtalet.Om du har ett annat modersmål än svenska, har du rätttill tolk.

De flesta föräldrar vill ha mer kontakt med skolan. Du kanringa lärarna eller rektorn när du vill under läsåret, omdu vill säga eller fråga något. Om ditt barn till exempelinte känner sig tryggt i skolan, är det viktigt att lärarnavet om det. Då kan de lättare hjälpa ditt barn. Om dittbarn har problem i något särskilt ämne, till exempel gym-nastik, kan du tala med både klassläraren och gymnastik-läraren. Kanske kan ni lösa problemet tillsammans.

De första skolåren skickar många lärare ut veckobrev tillbarnens familjer. Där berättar de vad klassen har gjort iveckan och informerar om den närmaste framtiden. Närbarnen blir äldre, slutar de flesta lärare att skicka vecko-brev. Kanske kommer ett månadsbrev i stället, eller brevom till exempel föräldramöten. När barnen blir äldre, kande själva tala med föräldrarna om hur det är i skolan.

En läkare undersöker barnen flera gånger i grundskolan.Skolan har speciella skolläkare, som arbetar för skolan.Varje skola brukar också ha en skolsköterska. Hon eller han

Skola


väger och mäterbarnen, och kon-trollerar hur de seroch hör. Elevernakan gå till skolskö-terskan när de kän-ner sig oroliga ellersjuka. Många skolorhar också en skolku-rator eller en skol-psykolog. Elevernakan gå dit när de harproblem.

Föräldrarna kanockså behöva disku-tera skolan och bar-nen med andra för-äldrar. De flesta

skolor har en föräldraförening. Föräldraföreningens sty-relse har kontakt med skolans ledning. Ett par gånger var-je år, brukar föräldrarna träffa klassläraren eller mentorn.Ibland ordnar skolan möten för alla föräldrar. Det är braatt ha en föräldraförening, om föräldrarna vill ändra pånågot i skolan. Ganska många skolor har också speciellaföräldraråd, där några föräldrar, några lärare och rektornträffas.

BetygBarnen får sitt första betyg när de går i åttonde klass.Sedan får de betyg i slutet av varje termin. Sista gångende får betyg, är när skolplikten slutar. Det är oftast när vår-

Skola


Om en elev harproblem, kanhon eller han gåtill skolsköterskaneller skolläkaren.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

terminen är slut i nionde klass. Det sista betyget kallasslutbetyg.

Det finns tre olika betyg: G – Godkänd, VG – Väl godkänd ochMVG – Mycket väl godkänd. För att få G måste man ha klaratkursplanen för varje ämne. För VG och MVG finns natio-nella regler. Den som inte har klarat kursplanen, får ingetbetyg i det ämnet.

Många kommuner har förberedelseklasser för barn som ärnya i Sverige. De läser vanliga skolämnen och tränarsvenska samtidigt. Efter en tid, börjar de i vanliga klasser.

GymnasieskolanNästan alla elever, som slutar grundskolan, fortsätter pågymnasiet. Eleven väljer själv vilket gymnasieprogramhan/eller hon vill studera, men diskuterar ofta valet medlärare och föräldrar. Man söker gymnasieprogram skrift-ligt. Det program man helst vill gå, söker man i förstahand. Man måste också söka ett program i andra hand ochtredje hand. Det man söker i första hand, är alltså det förs-ta valet. Om det är många som söker det programmet,kanske man kommer in på det andra eller tredje valet. Ommånga elever söker ett program, bestämmer betygen vil-ka som kommer in. De flesta, cirka 80 procent, kommerin på det program de sökte i första hand. Det finns kom-munala gymnasieskolor och friskolor.

Det finns 17 nationella program. Alla är tre år. På de natio-nella programmen får man baskunskaper och behörighet(rätt) att studera vid högskola eller universitet. Det finnsgemensamma ämnen för alla program. De kallas kärn-ämnen. Kärnämnena är svenska, engelska, matematik,idrott och hälsa, samhällskunskap, religionskunskap,

Skola


naturkunskap och estetisk verksamhet. Efter kärnämnenahar varje program egna ämnen. De kallas karaktärsämnenoch elevens individuella val.

Man måste ha godkända betyg i svenska, engelska ochmatematik för att få börja på ett nationellt program.

De nationella programmen är:

Barn- och fritidsprogrammetByggprogrammetElprogrammetEnergiprogrammetEstetiska programmetFordonsprogrammetHandels- och administrationsprogrammetHantverksprogrammetHotell- och restaurangprogrammetIndustriprogrammetLivsmedelsprogrammetMedieprogrammetNaturbruksprogrammetNaturvetenskapliga programmetOmvårdnadsprogrammetSamhällsvetenskapsprogrammetTeknikprogrammet

De flesta nationella program har nationella inriktningar.Det betyder att de är ungefär likadana i hela landet.

Gymnasieskolan har olika kurser, som ger ett antal poäng.Varje kurs ska ha en kursplan. Där ska det stå vad kurseninnehåller och vad eleven ska lära sig.

En kommun kan ha specialutformade program, som inte ärnationella. De måste innehålla kärnämnena, men restenkan kommunen bestämma. Varje elev kan också få ett

Skola


individuellt program, med en egen studieplan. Det finnsindividuella program med särskilda kurser för invandradeelever.

En annan gymnasieutbildning är riksrekryterad utbild-ning. Det är speciella utbildningar, som bara finns på enort. Elever från hela landet kan söka en sådan utbildning.Exempel: glasblåsning, sågverksteknik, räddningstjänst,flygutbildning och turism. Skolverket har en lista på allariksrekryterade utbildningar.

Adress på Internet: www.skolverket.se

Det finns också riksrekryterade idrottsgymnasier. Där läserman kärnämnena och tränar sin sport, till exempel orien-tering, fotboll eller skidåkning.

Skola


Nästan alla elever fortsätter i gymnasiet eftergrundskolan.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

EkonomiFöräldrar får barn-bidrag, tills barnen är16 år. Läs om det i ka-pitlet om pengar. Närbarnbidraget slutar,får elever i gymnasie-skolan studiebidrag.Man får studiebidragtio månader om året.År 2003 är studiebi-draget 950 kronor imånaden. Gymnasie-elever som studerarlångt från hemmet,till exempel i enannan kommun, kanfå inackorderingstillägg.Det är ett bidrag tillkostnader för boen-det. Hur stort bidra-get blir, beror på hurlångt det är mellanhemmet och skolan.CSN, Centrala studie-stödsnämnden, beta-lar ut bidraget.

BetygBetygen på gymnasiet är IG – Icke godkänd, G – Godkänd, VG– Väl godkänd och MVG – Mycket väl godkänd. År 2003 gäl-ler att man får betyg efter varje kurs och varje projektar-

Gymnasiet ärslut. Eleverna ”tarstudenten”. Då ärdet fest. Mångahar den vitastudentmössan.

Skola


Foto

: Gun

nar S

tatti

n /

PRES

SEN

SB

ILD

bete. Efter gymnasiet får eleven ett slutbetyg. Slutbetygetär viktigt när man ska söka till universitet och högskolor.Det här systemet kanske kommer att ändras. Läs mer i Braatt veta.

Tidigare hette det ”studentexamen” när man slutade gym-nasiet. Namnet finns inte längre, men många använderdet fortfarande. Man säger att man ”tar studenten” närman slutar gymnasiet. Sista dagen i skolan brukar ele-verna, eller studenterna, ta på sig vita mössor. De kallasstudentmössor. Familj och släkt står på skolgården för attta emot studenterna, som sjunger den särskilda student-sången. Studenterna får blommor och presenter. Famil-jen skjutsar hem dem i bilar, lastbilar eller vagnar, som ärfulla med löv, blommor och ballonger. Hemma är det fest,med något att äta och dricka. Ibland har studenterna engemensam fest, där lärarna kan vara med.

SärskolanEn del barn kan inte gå i vanlig grundskola, därför att deär utvecklingsstörda*. För dem finns särskolan. Ungefär enprocent av alla barn mellan 7 och 15 år, går i särskola. Endel elever går i särskolan ett tag. Sedan börjar de i denvanliga skolan. Det finns också elever som börjar i denvanliga skolan, men fortsätter i särskolan.

Elever som slutar särskolan, kan fortsätta i gymnasiesär-skolan. För vuxna utvecklingsstörda finns Särvux. Där kanman studera några timmar i veckan.

SpecialskolaDet finns specialskolor för barn som till exempel är syn-skadade*, hörselskadade* eller talskadade*.

utvecklingsstördHan är utveck-lingsstörd. = Han har enskada, som göratt han lär siglångsammare än andra, ochutvecklas lång-sammare.

synskadad Hanär synskadad. = Han ser dåligt,eller inte alls.

hörselskadadHon är hörsel-skadad. = Hon hör dåligt,eller inte alls.

talskadad Hon är talskadad. = Hon talardåligt, eller intealls.

Skola


KomvuxKomvux är en förkortning av kommunal vuxenutbildning.Där kan vuxna studera ämnen på grundskolan och gym-nasiet. De kan studera efter en egen studieplan. Man kanockså gå hela gymnasieprogram på Komvux. Många yng-re människor börjar på Komvux, för att de vill höja sinabetyg från gymnasiet. Då kan de söka in på fler utbild-ningar. Komvux har samma betyg som grundskola ochgymnasium.

Svenska för invandrareVuxna, som är nya i Sverige, får lära sig svenska. Under-visningen kallas svenska för invandrare, eller sfi. Kommu-nerna ansvarar för svenskundervisningen. Den kan varaolika i olika kommuner. Ibland ordnar ett studieförbundeller ett företag kurserna.

När man har klarat två kurser inom sfi, kan man studeraSAS. Det betyder svenska som andra språk. SAS kan manläsa i den kommunala vuxenutbildningen och på gymna-siet.

BRA ATT VETA:• Skolverkets adress på internet:

www.skolverket.se

• När den här boken skrivs finns det ett förslag omhur gymnasieskolan kan förändras. Förslaget är attskolan ska ha åtta sektorer istället för 17 program.Betyg ska ges för olika ämnen, inte för enskildakurser. Det blir inga förändringarna före år 2006.

Skola


Lära sig meraFolkhögskolor och universitet

Det finns många typer av utbildningar att välja mellan för den som vill plugga vidare efter gymnasiet. I det här kapitletberättar vi om högskolestudier som är statligt finansierade och gratis för den studerande.

Om man vill studera på ett friare sätt eller skaffa sig behörighettill högskolestudier, kan man också läsa på folkhögskola.

Den som villfortsätta attstudera eftergymnasiet, kanvälja mellanmånga olikautbildningar.

Skola ochutbildning

153

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

FolkhögskolorDet finns nästan 150 folkhögskolor i Sverige. Det är oftaföreningar, folkrörelser* eller landsting som äger och skö-ter skolorna. Där kan man läsa både korta och långa kur-ser. De korta kurserna kan vara några veckor, de långa entermin eller längre. En del folkhögskolor har särskildakurser för invandrare. Kurserna innehåller ofta svenska,samhällskunskap, datakunskap och annat som kan vara braom man vill komma in på en högre utbildning. Läs mer iBra att veta, i slutet av kapitlet.

Både vuxna och ungdomar kan studera på folkhögskola.Utbildningen är friare än i den vanliga skolan. Personer

och grupper bestäm-mer mycket självahur de ska arbeta.

Folkhögskolorna harofta internat. Det be-tyder att eleverna borpå skolan eller näraskolan. Undervisning-en är gratis, men manbetalar för bostad ochmat.

Många folkhögsko-lor har särskilda kur-ser, till exempel inommusik, teater ellerkyrklig verksamhet.Men de har också all-männa linjer, somger samma kunskaper

folkrörelse -n -r= en stororganisation med mångamedlemmar i hela landet.

Skola ochutbildning


Många folk-högskolor harspeciella kurser.Här har elevernatovning på sche-mat. Det är ettsärskilt sätt attarbeta med textil.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

som gymnasieskolan. Studierna på folkhögskola kan gebehörighet (rätt) att söka till högskolan. Läs mer om behö-righet och högskolor senare i det här kapitlet.

Studier efter gymnasietUtbildningar, som man väljer efter gymnasiet, kallas efter-gymnasiala utbildningar. Här berättar vi bara om utbild-ningar som är gratis – som vi betalar med skattepengar.Det finns också många privata utbildningar, som kostarpengar. Annonser om sådana utbildningar finns i tid-ningarna och i telefonkatalogens Gula Sidor, under rubriken Utbildning.

En studievägledare eller en syo-konsulent kan ge råd omyrken, utbildningar och ansökningar. Studievägledare ochsyo-konsulenter finns på gymnasieskolorna och på univer-sitet och högskolor. Det finns också mycket informationpå Internet. Läs mer i Bra att veta, i slutet av kapitlet.

KY och YTHKY betyder Kvalificerad yrkesutbildning. YTH betyderYrkesteknisk högskoleutbildning. Båda finns inom mångayrkesområden: industri, handel, byggnad, med mera.

KY-utbildningarna är mellan ett och tre år. En tredjedel(1/3) av tiden är praktik på olika arbetsplatser. KY är denmest praktiska eftergymnasiala utbildningen.

Den som har gått gymnasiet, och har arbetat minst fyraår inom sitt yrke, kan söka YTH. Man kan också sökaYTH om man har sex år inom yrket, i stället för gymna-sieutbildning. YTH-studierna är normalt tre terminer.

Skola ochutbildning


HögskolestudierNär man säger ”högskolan”, menar man både universitetoch högskolor. Det finns flera högskolor än universitet iSverige. Skillnaden är att högskolan bara ger en grund-läggande högskoleexamen. På universitet kan man börjaforska efter examen, och gå vidare till ännu högre studier.

En grundläggande högskoleutbildning är minst två år,oftast mer. Det finns allmänna utbildningar, som inte gernågot särskilt yrke. Det finns också särskilda yrkes-utbildningar. De flesta yrkesutbildningar är minst tre år.Exempel på yrkesutbildningar inom högskolan är lärare,arkitekt, sjuksköterska, brandingenjör, tandläkare ochapotekare.

Om du inte vill studera till ett bestämt yrke, kan du väljadina kurser själv. Då får du en allmän examen. Den van-ligaste är kandidatexamen, till exempel ”fil. kand.” och”med. kand.”. Kandidatexamen är 120 poäng, eller tre årsstudier.

En del högskolekurser kan man läsa på distans. Det bety-der att studenterna bor kvar hemma, och har kontakt medlärarna genom telefon och e-post. Några gånger pertermin samlas alla, för att diskutera och göra prov.

Om man räknar i procent, finns det fler studenter medsvensk än utländsk bakgrund på högskolorna. Därför villbåde staten och högskolan att invandrade ungdomar skafortsätta att utbilda sig efter gymnasiet. Högskoleverkethar gjort en broschyr som berättar om den svenska hög-skolan. Broschyren finns på albanska, persiska, somaliskaoch flera andra språk. Läs mer i Bra att veta, i slutet avkapitlet.

Skola ochutbildning


Är du osäker på om du villstudera på högskolan ellerinte? Då kanske en intro-duktion kan vara bra fördig. Flera högskolor harintroduktion på en ellertvå terminer. Om den ärtvå terminer, kallas denibland för ”basår”. Underintroduktionen får manveta mer om studier påhögskolan, man får studie-träning och man får görauppgifter som är vanligapå högskolan.

BehörighetMan måste ha grundläg-gande behörighet för att fåstudera på högskola.Ibland måste man också hasärskild behörighet.

Om du har slutat gymnasiet med godkända betyg, har dugrundläggande behörighet. Du kan också vara behörigom du har en utländsk utbildning, som kan jämföras medgymnasiet. Då måste du också kunna svenska. Ett tredjesätt att få grundläggande behörighet är yrkesarbete. Densom är över 25 år, har arbetat i minst fyra år, och har till-räckliga kunskaper i svenska och engelska, har ocksåbehörighet. Det kallas ”25:4-regeln”.

Om du söker som ”25:4”, ska du göra högskoleprovet. Man

Skola ochutbildning


Både staten ochhögskolan vill attfler personermed utländskbakgrund skastudera påhögskolan.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

kan göra det två gånger om året. Det är ett prov som visardina kunskaper i olika ämnen. Om du söker på dina gym-nasiebetyg, måste du inte göra högskoleprovet. Men detkan vara bra att göra det ändå. Om du får höga poäng, kandu lättare komma in på den utbildning du söker. Hög-skoleverket har information om högskoleprovet. Läs meri Bra att veta.

Verket för högskoleservice, VHS, värderar utländskagymnasieutbildningar. Du måste inte skicka papper påutbildningen till VHS. Du kan också söka direkt till hög-skolan, om pappren på din gymnasieutbildning är över-satt till svenska av en auktoriserad* översättare. Högskole-verket värderar utländska högskoleutbildningar.

Skola ochutbildning


Den som läserpå högskolan,kan få statligtstudiestöd.Stödet har tvådelar: ett lån och ett bidrag.

auktoriseradEn auktoriseradöversättare = enöversättare somhar gjort särskil-da, ganska svåra,tester.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Om du ska studera ett helt utbildningsprogram på fleraår, anmäler du dig till VHS. Om du bara ska läsa en kurs,kan du anmäla dig direkt till högskolan.

Många söker till olika utbildningar. Ibland finns det intetillräckligt många platser. För att komma in på till exem-pel utbildningen till dataingenjör eller läkare, måste manha höga betyg eller bra poäng från högskoleprovet. Sko-lornas och högskolornas studievägledare har informationom hur många som söker till olika utbildningar.

StudiestödDen som studerar vid högskolan, kan få statligt studiestöd.Det kallas också studiemedel. Också de som går på KY-utbildningar, YTH-utbildningar, folkhögskola eller Kom-vux kan få studiestöd.

Studiestödet innehåller ett bidrag och ett lån. Lånet mås-te man betala tillbaka när man är färdig med studierna.Man kan få studiemedel i högst 240 veckor. Det är unge-fär sex års studier på heltid. För att få nya studiemedel förkommande termin, måste man klara ett bestämt antalkurspoäng.

För utländska medborgare gäller särskilda regler. Regler-na är olika för flyktingar, invandrare och barn till invand-rare. Centrala studiestödsnämnden, CSN, har mer infor-mation. Man kan också kontakta studievägledarna påskolor och högskolor.

CSN beslutar om studiestöd. CSN har 25 lokala kontori Sverige. Det kan vara svårt att få kontakt med CSN påtelefon, det är många som ringer. Därför är det bättre attfråga genom Internet, eller tala med en studievägledare.

Skola ochutbildning


BRA ATT VETA:• Information om folkhögskolor och deras kurser

finns på telefon 08-796 00 50 eller påwww.fin.fhsk.se. Om du vill ha information omkurserna för invandrare, ska du klicka på ”långa kurser”.

• Syoguiden har mycket information om utbildningar,stipendier*, yrken och arbeten i Sverige och utom-lands. Adress på Internet: www.syoguiden.com

• Information om KY och YTH finns på www.ky.se ochwww.yth.nu

• Verket för högskoleservice, VHS, har Internet-adressen www.vhs.se Där finns bland annatinformation om hur man värderar gymnasie-utbildningar från länder utanför Sverige.

• Högskoleverket har information om högskoleprovet,studiemedel, yrken och program, introduktion ochkurser. Adress på Internet: www.studera.nuHögskoleverket har också en broschyr på flera språkom högskolestudier i Sverige. Du kan beställabroschyren på telefon 08-795 23 45 eller hämtaden från www.studera.nu/svenskahogskolan

• Högskoleverket har information om värdering avutländska högskoleutbildningar. Adress på Internet:www.hsv.se. Klicka på Utländsk utbildning och gåvidare till Bedömning av utbildning.Integrationsverkets skrift ”Att få din utbildningbedömd” berättar om hur validering går till, och ger adresser till olika myndigheter som värderar utländsk utbildning. Skriften finns på 10 språk. Du kan beställa den hos Integrationsverket, www.integrationsverket.se

• CSN:s adress på Internet: www.csn.se

Skola ochutbildning


stipendi/um-et -er = ett bidrag från t. ex. enorganisation ellerett företag, för atten person skakunna studeraeller göra ettsärskilt arbete.Man behöver intebetala skatt påstipendier.

Att bli gammal i SverigeStöd och service i vardagen

När man blir äldre, kanske man behöver hjälp och stöd.Kommunerna ansvarar för att de gamla får den hjälp som de behöver. Det kallas äldreomsorg. Flera kommuner haräldreomsorg som särskilt ska passa äldre med utländskbakgrund. Det finns äldreboende och hemtjänst med personalsom talar flera språk. Din kommun har mer information omvad som finns där du bor. Läs mer om äldreboende senare idet här kapitlet.

En hjälpandehand som stöd i vardagen.

Äldre

161

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Många gamla vill bo kvar hemma så länge som möjligt.För att de ska klara det, ordnar kommunen hemtjänst ellersocial hemhjälp. Anställd personal kommer hem till perso-nen och hjälper till med praktiska saker. Det kan tillexempel vara att ordna med frukost och kvällsmat, städa,diska och handla. Man kan också få hjälp med att gå upppå morgonen, lägga sig på kvällen och ta sin medicin.

Den som har svårt att laga mat, kan få färdig mat hem tillbostaden. Den här servicen är behovsprövad. Det betyderatt kommunen bestämmer om du behöver hjälpen.

Hemtjänstens personal har ofta utbildning för att klaraenklare sjukvård. Om du behöver mer sjukvård i hemmet,kan du få hjälp av en distriktssköterska.

Du kan också få etttrygghetslarm. Det ären liten apparat somman har på armen,som en klocka. Närman trycker på knap-pen, går en signal tillhemtjänstens perso-nal. Någon kommeroch hjälper dig så fortsom möjligt.

Hemtjänstens servicekostar. Avgiften ärolika i olika kommu-ner. Den beror ocksåpå hur mycket du tjä-nar och hur myckethjälp du får. Men av-

Många gamla villbo kvar hemma.Hemtjänstenhjälper dem attklara sig hemma.

Äldre


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

giften får inte vara högre än maxtaxan. Det är den högstamånadsavgift som kommunerna får ut.

Att få hemtjänstNär du förstår att du behöver hjälp i vardagen, ska du kon-takta kommunen. Då kommer en tjänsteman hem till dig.Tillsammans diskuterar ni vad du behöver.

Om du tycker att du får vänta för länge på hjälp som duär lovad, eller om du behöver mindre eller mer hjälp, kandu ringa din kommun. Du kan be att få prata med en bi-ståndsbedömare. Det är en person som utreder hur myck-et hjälp du kan få.

Du kan överklaga till domstol, om du inte är nöjd medbeslutet om vilken hjälp du ska få.

Familjerna hjälper tillFamiljerna i Sverige gör mycket för sina gamla. Vuxnabarn hjälper sina föräldrar. De äldre hjälper varandra. Imånga äldre par, är en sjuk. Mannen eller kvinnan vårdarden andra. Det finns ofta föreningar för dem som vårdarsina anhöriga. Där kan de träffas och få råd och stöd.

De här paren har ofta hemtjänst, men det kan ändå varatungt att alltid ta hand om någon annan. Då kan vårda-ren få avlösning. Det betyder att någon annan vårdar densjuke en tid. Han/eller hon kan till exempel få vara på ettdagcenter några dagar i veckan. Det är ett ställe medutbildad personal och en del aktiviteter. En annan möj-lighet är att vara på ett korttidsboende ibland. Där kan manbo en kort tid, till exempel en vecka, så att vårdaren kanvila sig. Om den sjuke inte kan lämna sitt hem, kan någon

Äldre


komma och hjälpatill ibland.

FärdtjänstDen som har svårtatt åka buss ellerannan kollektivtra-fik*, kan få färd-tjänst. Det betyderatt en taxi eller enliten buss kommeroch hämtar per-sonen. Avgiften förfärdtjänsten är låg.Kommunen be-stämmer vem somkan få färdtjänst.

Vård hela dygnetDen som inte kla-rar att bo hemma,

kan flytta till ett särskilt boende. Det finns sjukhem, ålder-domshem, gruppboende och servicehus. Där kan man få ma-ten serverad, och det finns oftast en sjuksköterska eller an-nan personal hela dygnet*. Det särskilda boendet är ditthem. Du betalar hyra och har dina egna möbler.

De flesta svenska äldreboenden är mycket bra. Du har rättatt få den vård som du behöver. Om du har synpunktereller frågor om äldreomsorgen, kan du vända dig till kom-munen.

Avgiften för äldreboende är olika för olika personer. Den

kollektivtrafik-en = t. ex. bussar,tunnelbana ochlokaltåg.

dygn -et -= en dag och en natt

Man betalar enavgift för hem-tjänstens arbete.Avgiften beror påhur stor inkomstman har, menden får inte varahögre än max-taxan.

Äldre


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

som har hög pension och mycket pengar, betalar mer änden som har låg pension. Men kommunen får inte ta merbetalt än vad tjänsterna kostar för kommunen.

Från den 1 juli 2002 finns det ett nytt system för avgifterför äldreomsorgen. För att ingen ska behöva betala allt-för mycket för kommunal vård och omsorg, finns en max-taxa. Det betyder att det finns ett ”tak”, ett högsta belopp,för hur mycket man måste betala till kommunen. Deboende måste också ha lite pengar kvar att leva på varjemånad.

Läs om reglerna för pension i kapitlet om pengar. Här sägervi bara att man ska ha bott i Sverige ett bestämt antal år,för att få full pension. Det finns särskilda regler för flyk-tingar och för personer från länder som Sverige har avtalmed.

Försäkringskassan kan svara på dina frågor om pension.

BRA ATT VETA:• Det finns flera organisationer som arbetar för

pensionärernas intressen. De två största är PRO,Pensionärernas riksorganisation, och SPF, SverigesPensionärsförbund. De ordnar ibland möten för pensionärerna i ett område. Du kan frågakommunen om det finns någon pensionärsföreningdär du bor.

• Om du har svårt att gå, höra eller se, kan du få lånahjälpmedel eller köpa dem billigt. Några exempel ärrullator, hörapparat, förstärkare till telefonen ochsärskilda förstoringsglas.

• De stora invandrarorganisationerna har oftaavdelningar som arbetar för de äldres intressen.Adresser till riksförbunden finns längst bak i den här boken.

Äldre


Sjukvård och hälsovårdOlika former av vård och stöd

Samhället har olika sätt att hjälpa dem som till exempel blirsjuka, arbetslösa eller funktionshindrade*. Det kallas ibland ”det sociala skyddsnätet*”. Det här nätet har utvecklats underhela 1900-talet. I det här kapitlet berättar vi först om sjukvård,sedan om mödravård, barnavård och sexuella frågor. Efter detskriver vi om tandvård, psykiatrisk vård och funktionshinder.Slutet av kapitlet handlar om missbruk, samlevnadsproblem*och ekonomiska problem.

Vård och stöd

166

Sjukvården är en viktig del av samhälletsskyddsnät.

funktionshindrad= en person somt. ex. inte kan gå, se eller höra.

skyddsnät -et -Samhälletsskyddsnät = denhjälp som sam-hället ger närmänniskor blirsjuka eller fårproblem.

samlevnad -en= när människorlever tillsammans.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Var kan man få sjukvård?Sjukvård finns på landstingets vårdcentraler och sjukhus,hos privata läkare och privata sjukhus. Vårdcentraler ochprivata läkare tar hand om patienter som inte behöverstanna kvar på sjukhus.

Om du blir sjuk ska du ringa vårdcentralen först. Där fårdu tala med en sjuksköterska, som kan säga vad du skagöra. Du kanske får en tid hos en distriktssköterska elleren läkare. Om du inte kan lämna hemmet, kan någon frånvårdcentralen komma hem till dig. Om läkaren tycker attdu behöver specialistvård, skriver han eller hon en remiss.Det är ett papper som visar att du behöver komma till enspecialistläkare.

På sjukhusen finns också specialistvård*. Telefonnummertill vårdcentraler och sjukhus finns i telefonkatalogens BlåSidor. Telefonnummer till privata läkare finns ofta i tele-fonkatalogens Gula Sidor, under rubriken Läkare. Menen del landsting ger istället ut egen information. Denskickas hem till dig. Telefonnummer till de privata läkarnahittar du under rubriken Läkare på Gula Sidorna.

Ibland har sjukhusen öppna mottagningar för specialist-vård. Då kan man komma utan remiss från vårdcentralen.Om du är osäker, kan du alltid fråga vårdcentralen först.

Om du blir sjuk när vårdcentralen är stängd, kan du ringatill någon jourmottagning. Telefonnummer finns i tele-fonkatalogens blå sidor. Om det har hänt en olycka, ellernågon plötsligt har blivit svårt sjuk, kan du ringa 112. Detär samma nummer i hela landet. Den som ringer, ska sägasitt namn och sin adress, och berätta vad som har hänt.Personalen på 112 bestämmer om ni kan åka bil eller taxitill sjukhuset, eller om ni måste ha en ambulans. Ambu-

specialistvård -en= vård frånsjukvårdspersonalsom är experterpå vissa sjuk-domar.

Vård och stöd


lanser är till för svårt sjuka, till exempel dem som behöverbehandling redan under transporten.

Det är viktigt att du förstår vad läkaren och personalensäger. Fråga om du inte förstår. Det är bättre att du frågarför mycket än för lite. Om du behöver tolk, tala om detså fort som möjligt. Sjukvården ska ordna tolk åt alla sombehöver det. Ibland kan man ordna tolk när man pratar itelefonen. Om det inte går att hitta en tolk, försök att been vän eller en släkting om hjälp – inte barn.

PrimärvårdPrimärvården har hand om hälsan hos dem som bor i ettbestämt område, till exempel en kommun. Primärvårdentar emot patienter i den öppna sjukvården på vårdcentra-lerna. Om en patient behöver olika sorters vård, ska pri-märvården ansvara för att samarbetet fungerar. Primär-vården ska också arbeta förebyggande. Det betyder attman arbetar med hälsovård, så att människor inte ska blisjuka.

Primärvården innehåller också mödravård, barnavård ochhemsjukvård. Det berättar vi om senare i kapitlet. Sjuk-gymnastik och arbetsterapi kan också tillhöra primärvården.Sjukgymnaster hjälper människor att träna sin kropp efteren sjukdom eller en skada. Arbetsterapeuter tränar män-niskor, så att de kan börja jobba igen eller klara vardagen.

En viktig person inom primärvården är distriktssköter-skan. Hon eller han kan vaccinera*, sköta om sår och myck-et annat. Distriktssköterskan har en mottagning på vård-centralen. Distriktssköterskan och annan vårdpersonalkan också gå hem till dem som har varit sjuka länge ellerär funktionshindrade. Det kallas hemsjukvård.

Vård och stöd


vacciner/a -ar -ade -atSköterskanvaccinerar barnenmot sjukdomen.= Sköterskan ger

barnen en spruta,för att de inte skafå sjukdomen.

Möjlighet att väljaDu har möjlighet att välja vilkenvårdcentral och vilken läkare duvill. Om du träffar en bra läkare,kan du be att hon eller han blirdin speciella läkare, eller huslä-kare. Då finns du på läkarens pa-tientlista. Om du behöver sjuk-husvård, har du möjlighet attvälja vilket sjukhus du ska åka till.Ibland är det långa köer* till endel operationer. Det kanske gårfortare på ett sjukhus i en annanstad. Fråga din läkare.

Hälso- och sjukvården är frivillig. Det betyder att du kansäga nej till vård, behandling och mediciner när du vill.Men om läkaren tycker att du behöver en behandling, ochdu säger nej, är ansvaret ditt – inte läkarens.

När du är patient, finns det en journal om dig. I journa-len skriver läkarna vilken sjukdom du har och vilken be-handling du får. Du har rätt att läsa din journal om du vill.Du kan också få en kopia av journalen, om du betalar enliten avgift. Om du tycker att det står något fel i journa-len, kan du be att läkaren ändrar det.

Alla som arbetar inom hälsovården och sjukvården hartystnadsplikt, tolkarna också. Det betyder att de inte fårberätta om dig för någon annan.

Patientnämnd och patientföreningarOm du är missnöjd med din behandling, bör du först talamed personalen. Om det inte hjälper, kan du kontakta

Vård och stöd


kö -n -er = mycket folksom väntar.

Den som harvarit sjuk, kanskebehöver sjuk-gymnastik för att träna uppkroppen igen.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

patientnämnden eller förtroendenämnden. Det är en gruppmänniskor, som arbetar för att kontakterna ska fungeramellan personal och patienter. De kan informera om vilkaregler som gäller och vem du ska kontakta för att få hjälp.

Patientföreningar stödjer människor som har en särskildsjukdom eller ett handikapp. Om du till exempel har diabetes, kan du få råd och stöd av andra diabetiker iSvenska diabetesförbundet. Det finns patientföreningarför många sjukdomar. Apoteken har en lista över patient-föreningarna.

KostnaderSkatterna betalar den största delen av sjukvården, menpatienterna betalar också en patientavgift. Avgiften är olikai olika landsting. Det kostar oftast mindre att gå till vård-centralen, och mer på sjukhusets akutmottagning. En delvård är gratis, till exempel vård för barn och gravida*kvinnor.

Om du vill gå till en privat läkare, bör du först fråga omläkaren har ett avtal med Försäkringskassan. Om läkarenhar det, kostar besöket lika mycket som på vårdcentralen.Om privatläkaren inte är ansluten till Försäkringskassan,blir besöket mycket dyrare.

Om du inte kan komma när du har fått en tid – glöm inteatt ringa och säga det. Om du inte talar om det, kanskedu ändå måste betala avgiften.

När du betalar patientavgift första gången, ska du få etthögkostnadskort. Där skriver man in alla dina avgifter. Närdu har betalat tillräckligt, får du ett frikort. Då behöver duinte betala mera inom tolv månader. Sommaren 2003 be-hövde man inte betala mer än 900 kronor under ett år. Ta

Vård och stöd


gravid En gravidkvinna = enkvinna som skaha barn.

alltid med dig högkostnadskortet när du går till en läkare,en vårdcentral eller ett sjukhus.

Det finns också ett högkostnadskort för mediciner. Detfungerar likadant som högkostnadskortet inom vården.När du betalat tillräckligt får du ett frikort för 12 måna-der.

När man ligger på sjukhus, betalar man per dag. Som-maren 2003 var det högst 80 kronor per dag. Hur myck-et man betalar beror på hur mycket man tjänar. Om duhar legat på sjukhus, får du en räkning när du kommerhem igen.

Vaccinationer och läkarintyg räknas inte som sjukvård.Avgifterna är lite högre än vanliga patientavgifter, och defår inte skrivas in i högkostnadskortet.

Ibland kan du få ersättning för att resa till vårdcentraleneller sjukhuset. Då måste du ha ett kvitto*, som du visarför läkaren. Sjukpenning och sjukersättning berättar vi om ikapitlet om pengar.

Vård och stöd


I journalen skriver läkaren in uppgifter om patientenssjukdom,behandlingar ochutveckling.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

kvitto -t -n= ett papper somvisar att man harbetalat.

Hälsovård och sjukvård för kvinnorDet finns två speciella hälsokontroller för kvinnor: cellprov(eller cytologprov) och mammografi. Cellprov tar man föratt upptäcka cancer i livmoderhalsen så tidigt som möj-ligt. Mammografi är en undersökning av brösten, för attupptäcka bröstcancer. Båda kontrollerna är ofarliga. Degör inte ont. Landstinget skickar ett brev till kvinnan, närhon ska komma för kontroll.

Tror du att du är gravid? Då kan då köpa ett graviditets-test på Apoteket. Testet är enkelt, men inte helt säkert.Om du vill vara helt säker, ska du kontakta mödravården.Be att personalen gör ett test. Mödravårdscentralen (ellerbarnmorskemottagningen) finns oftast där vårdcentralenfinns.

Gravida kvinnor får gratis kontroller hos mödravården.Fadern är också välkommen. När du kommer på kontroll,träffar du oftast en barnmorska. Det är en sjuksköterskamed speciell utbildning. Du får också träffa en läkare, omdet behövs. Barnmorskan gör olika undersökningar, föratt kontrollera att du och barnet mår bra.

Mödravården har ofta kurser för dem som ska ha barn.Där får man hjälp med att förbereda sig för förlossningen,och information om amning, vård av små barn och smärt-lindring under förlossningen. Smärtlindring är olika sättatt minska kvinnans smärta, så att det gör mindre ont. Allaförlossningsavdelningar på sjukhusen kan ge smärtlin-dring.

Nästan alla barn i Sverige föds på sjukhus. Barnets pap-pa, eller någon vän eller släkting, är oftast med under för-lossningen. Pappan brukar också vara med på BB underen stor del av dagen. BB är den avdelning där mamman

Vård och stöd


och barnet bor innande åker hem.

Kvinnor, som hartunga arbeten, harrätt att få ett lättarearbete när de är gra-vida. Om en läkaretycker att kvinnaninte bör arbete alls desista två månaderna,kan hon få havande-skapspenning. Det ären sorts sjukpenning,som man får i högst50 dagar. Man ansö-ker om havande-skapspenning hosFörsäkringskassan.

Den förälder som är hemma med barnet efter födseln, fårföräldrapenning. Läs mer om föräldrapenning i kapitlet ompengar.

Hälsovård och sjukvård för barnNär föräldrarna och barnet har varit hemma några dagar,brukar en en distriktssköterska från BVC (Barnavårdscentra-len) komma hem till familjen. Hon vill se att barnet mårbra. Efter det första hembesöket, ska föräldrarna själva gåmed barnet till BVC. Där kontrollerar personalen att bar-net utvecklas bra. Ibland har BVC kurser för nya föräldrar.

BVC mäter och väger barnen, och kontrollerar att de seroch hör normalt. Barnen får också vaccinationer mot

Nästan allakvinnor födersina barn påsjukhus.Papporna får vara med.

Vård och stöd


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

några sjukdomar. Om du vill vaccinera ditt barn motandra sjukdomar, till exempel om ni ska resa utomlands,måste du oftast betala för vaccinationen på en privat mot-tagning. BVC:s kontroller och vaccinationer är gratis.

När barnen fyller sex år, tar skolsköterskan och skolläka-ren hand om deras hälsa. De har mottagning på bestäm-da tider. De kontrollerar barnens hälsa och vaccinerarbarnen mot vissa sjukdomar.

Om ditt barn måste ligga på sjukhus, kan du eller den and-ra föräldern också få bo där.

Preventivmedel och abortPreventivmedel skyddar när man inte vill bli gravid. Kon-domer skyddar också mot könssjukdomar. Man kan köpakondomer på apotek och i många affärer. Om du vill haett annat preventivmedel, till exempel p-piller, spiral ellerpessar, måste en läkare först undersöka dig. Unga kvinnor

och män kan gå till skol-läkaren eller Ung-domsmottagningen. Skol-sköterskan kan berättavar den finns.

Alla kvinnor kan gå tillmödravårdscentralen.Om du inte vet vem duska gå till, kan du ringatill vårdcentralen ochfråga.

Har du haft samlag ochär rädd för att du är gra-

Vård och stöd


På barnavårds-centralenkontrollerar man barnetsvikt, längd och

syn, tills barnethar börjat skolan.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

vid? Då kan du ta ett akut p-piller. Du ska helst ta pillretsenast 72 timmar efter samlaget. Man kan köpa dem påapotek eller hämta dem på Ungdomsmottagningen.

Om du är över 25 år, kan du sterilisera dig. Det är en gans-ka enkel operation. Efter operationen, kan man inte fåbarn. Vårdcentralen eller barnmorskemottagningen harmer information.

Abort är lagligt i Sverige. Abort betyder att man inte föderbarnet, man tar bort fostret tidigt under graviditeten. Detär kvinnan som bestämmer om hon ska göra abort. Omdu är osäker på hur du ska göra, kan du få råd och stödhos barnmorskemottagningen. Om du bestämmer dig förabort, kan barnmorskan beställa en tid på sjukhuset. Densom gör abort, får normalt gå hem samma dag.

Om du har bestämt dig för abort, är det bäst att den görsså tidigt som möjligt. Oftast gör man aborten före 12:eveckan av graviditeten. Det är tillåtet att göra abort tillslutet av 18:e veckan. Om man vill göra abort senare, mås-te man ha tillstånd från Socialstyrelsen.

SexualitetOm du har frågor om sexualitet och homosexualitet, kandu tala med skolsköterskan, Ungdomsmottagningen elleren läkare på vårdcentralen. Du kan också kontakta RFSU,Riksförbundet för sexuell upplysning eller RFSL, Riks-förbundet för sexuellt likaberättigande.

RFSL är en förening för homosexuella* och bisexuella*.Den har 32 lokala avdelningar. RFSL kan ge mer infor-mation om reglerna i Sverige. Det är till exempel förbju-det att diskriminera homosexuella personer. Två homo-

homosexuell Hanär homosexuell.= Han blir kär iandra män.

bisexuell Hon ärbisexuell. = Honkan bli kär i bådemän och kvinnor.

Vård och stöd


sexuella kan också ingå registrerat partnerskap, som lik-nar äktenskap. Telefonnummer till RFSU och RFSL finns islutet av kapitlet.

OmskärelseOmskärelse* av flickor kallas också könsstympning. Det ärförbjudet i Sverige, i alla former. Könsstympning är ettbrott, som kan ge fängelse. Det gäller också om flickansjälv säger ja. Om brottet är allvarligt, kan man få två –tio års fängelse. Det är också förbjudet att planera enkönsstympning eller att göra det utomlands.

Omskärelse av pojkar är inte förbjudet, men det ska varaen läkare eller en person med särskilt tillstånd som gördet. Om pojken är äldre än två månader får omskärelsenbara göras av en legitimerad läkare. Barnet ska också hasmärtlindring av en läkare eller sjuksköterska. Föräldrar-na får oftast betala omskärelsen själva.

KönssjukdomarOm du tror att du har en könssjukdom, måste du kontaktavårdcentralen, Ungdomsmottagningen eller hudmottag-ningen på närmaste sjukhus. Där är behandlingen gratis.

omskärelse -n -rKvinnlig om-skärelse = närman tar bortdelar av kvinnanskönsorgan. Manlig om-skärelse = närman tar bortförhuden överollonet (toppenav penisen).

Tonåren kan varaen svår tid.Många har frågorom kropp, själoch sexualitet.

Vård och stöd


Foto

: Dig

italV

isio

n

Den vanligaste könssjukdomen är klamydia. Man ska all-tid behandla klamydia. Om man inte gör det, kan det blisvårt för kvinnan att bli gravid senare.

Hiv/aids är den farligaste könssjukdomen. Man får sjuk-domen därför att ett virus, hiv-viruset, kommer in i krop-pen. Hiv smittar genom samlag, sprutor och blod. Virus-et skadar kroppens eget försvar mot sjukdomar. Man kanvara smittad men ändå vara frisk länge. När man blir sjuk,kallas sjukdomen aids.

Sjukhusen, de flesta vårdcentraler och många privatakvinnoläkare kan göra ett hiv-test. En del städer har sär-skilda hiv-mottagningar. Telefonnummer finns i telefon-katalogens Blå Sidor. Hiv-tester är som vanliga blodprov.De kostar inget. Man behöver inte säga vad man heter.

Alla, som vet att de är hiv-smittade, måste använda kon-dom eller kontrollera att den andre använder kondom. Demåste också berätta att de är smittade innan de har sex.Den som inte berättar, begår (gör) ett allvarligt brott.

Psykiska besvärOm du har psykiska problem, kan du få hjälp inom denpsykiatriska vården. När besvären inte är så svåra, kanvårdcentralen ge hjälp. Behandlingen är oftast samtal ochmediciner.

Om du eller någon i familjen behöver sådan hjälp, kan dukontakta din vanliga läkare på vårdcentralen först. Haneller hon kanske kan hjälpa dig att få rätt behandling. Omdet finns en företagshälsovård på din arbetsplats, kan dugå dit.

Det finns psykiatriska mottagningar i många kommuner.

Vård och stöd


Där kan man få tala meden psykolog eller en psy-kiater. En psykiater är enläkare som är specialist påpsykiska problem ochpsykiska sjukdomar. Omman behöver mer vård,kan man få ligga kvar påen psykiatrisk avdelningeller få vård hemma. Omman bor kvar hemma, kanbåde landstinget och kom-munen ge extra stöd.

Barn och ungdomar medpsykiska problem, kan gåtill skolhälsovården, Ung-domsmottagningen eller

till BUP (Barn- och ungdomspsykiatri). Telefonnummerfinns i telefonkatalogens Blå Sidor. Man kan också ringatill landstinget och fråga. Det finns särskilda mottagningarför ungdomar med ätstörningar, till exempel anorexi* ochbulimi*.

Många landsting har särskilda mottagningar, eller särskildpersonal, som kan hjälpa personer med skador från krigoch tortyr. Röda korset och andra organisationer har ock-så mottagningar. Fråga flyktingsamordnaren i din kom-mun vilken mottagning som är närmast.

TandvårdBarn och ungdomar under 20 år, får gratis tandvård hosFolktandvården. Folktandvården skickar ett brev när bar-nen ska gå dit. Från det år man fyller 20 år, måste man

Vård och stöd


Alla sjukdomarsitter inte i kroppen. Iblandär det själen sombehöver vård.

anorexi -n = en sjukdomsom betyder attman inte äter.

bulimi -n= en sjukdomsom betyder attman äter massorav mat ochsedan kräks uppden.

Foto

: Sco

tt T.

Bax

ter

betala för tandvården.Man får lite bidrag frånstaten för till exempelundersökningar, kon-troller och lagningar.

Om du har en tid hostandläkaren, men intekan komma – ring ochtala om det. Om du intetalar om det, måste duändå betala. Det gällerbarntandvård också.

Priserna är olika hosolika tandläkare. Därförkan det vara bra att jämföra priserna. Alla tandläkare skaha en prislista på mottagningen.

Om du behöver dyra behandlingar, till exempel kronoreller bryggor, är det andra regler för ersättning. Frågatandläkaren vad behandlingen kommer att kosta!

Många tycker att det är dyrt att gå till tandläkaren. Mendet kan vara bra att göra en kontroll efter ett eller två år.Om du väntar längre, kan du få hål i tänderna och andrafel som gör att behandlingarna blir ännu dyrare.

Äldre och funktionshindrade kan få tandvård för sammakostnader som inom primärvården. Läs mer på Försäkrings-kassans hemsida, www.forsakringskassan.se.

FunktionshinderFunktionshinder kallas också handikapp. En person som harett funktionshinder kanske inte kan höra, inte se eller interöra sig. Barn, som har funktionshinder, går ofta i vanli-

Vård och stöd


Det kan vara braatt gå till tand-läkaren minstvartannat år. Småhål är billigare attlaga än stora.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

ga förskolor och skolor. Ibland får de hjälp av en special-lärare eller en personlig assistent. Det finns också särskildaskolor för barn med funktionshinder.

Föräldrar, som har sjuka eller funktionshindrade barn, kanfå vårdbidrag för att vårda barnen hemma. Man kan få helt,halvt eller en fjärdedels (1/4) bidrag. Det beror på hurmycket vård barnet behöver. I en del kommuner kan för-äldrarna också få avlösning. Det betyder att någon annanvårdar barnet under en tid, så att föräldrarna kan varalediga.

Om man är över 19 år, kan man ansöka om handikapp-ersättning hos Försäkringskassan. Handikappersättningenär ett bidrag för extra kostnader för handikappet. Man kanockså ansöka om att få service och hjälpmedel. Service ärtill exempel färdtjänst, personlig assistens och tolk. Tek-niska hjälpmedel är till exempel rullstol, hörapparat, tal-böcker och texttelefoner. Sjukvårdens personal utreder ochbestämmer om personen behöver service eller hjälpme-del.

En funktionshindrad person kan också få bidrag för attändra sin lägenhet. Man kanske behöver bygga om bad-rummet för att kunna komma in där. Många kommunerhar särskilda lägenheter för funktionshindrade.

SocialtjänstSocialtjänsten i kommunen ger social service och ekono-misk hjälp. En del service, till exempel barnomsorg ochäldreomsorg, är till för alla. Annan service är behovsprövad.Det betyder att personalen utreder om personen eller fa-miljen har rätt att få hjälp eller inte.

Personalen inom socialtjänsten har nästan alltid tystnads-

Vård och stöd


plikt. Men om man tror att någon har gjort ett brott, tillexempel slagit ett barn, måste personalen anmäla det.

Socialtjänsten har hand om förskolor, fritidshem, service-hus, hemtjänst, missbruksvård och annat. Socialtjänstenbetalar också ut försörjningsstöd. Det kallades tidigaresocialbidrag. Den som inte har lön eller någon annan in-komst, kan få försörjningsstöd. Socialtjänsten gör alltid enutredning, för att bestämma om personen har rätt till eko-nomisk hjälp eller inte. Tanken med försörjningsstöd äratt man ska få det under en kort tid, innan man får en an-nan inkomst.

Om socialtjänsten säger nej till ekonomisk hjälp, har du rättatt veta varför. Om du vill överklaga beslutet, ska du få in-formation om hur man gör. Socialtjänsten kan också hjäl-pa till med överklagandet.

Problem inom familjenOm en man och en kvinna har problem, kan de söka hjälphos kommunens familjerådgivning. Ibland har också kyr-kan, landstinget och privata företag familjerådgivning.Telefonnummer finns i telefonkatalogens Gula Sidor,under rubriken Familjerådgivning.

Familjerådgivarna säger inte att mannen och kvinnan all-tid måste leva tillsammans. Ibland är problemen mycketstora och det kanske är bäst att de skiljer sig. Då försökerfamiljerådgivarna hjälpa paret, så att skilsmässan inte blirså svår.

Misshandel är förbjudet i lagen. Det gäller också inomfamiljen. Det är förbjudet att slå sin kvinna, sin man ochsina barn. En kvinna som blir misshandlad, kan söka hjälphos kvinnojourerna eller ringa en särskild jourtelefon. Där

Vård och stöd


finns personal som talar andra språk än svenska. Det finnsockså mansjourer för män. Ett barn kan gå till skol-sköterskan eller ringa till BRIS. Läs mer i Bra att veta i slu-tet av kapitlet.

Att misshandla ett barn är ett svårt brott i Sverige. Omdu ser något sådant, bör du göra något, till exempel talamed personen, kontakta socialtjänsten, skolan eller bar-navårdscentralen.

Barn som mår dåligtEn del barn mår dåligt. Det kan bero på flera saker. Iblandär det allvarligt, till exempel när det handlar om sexuellaövergrepp*, misshandel, hot och tvång eller föräldrars miss-bruk*. Det kan också bero på att föräldrarna själva har pro-blem, så att det inte kan ta hand om sina barn.

Socialtjänsten försöker alltid att hålla ihop en familj.Familjen kan få olika former av hjälp, till exempel en kon-taktperson, en kontaktfamilj eller stödsamtal.

övergrepp -et -Ett sexuellt över-grepp = närnågon tvingarnågon annan attha sex, ofta medvåld.

missbruk -et= när mandricker förmycket alkoholeller användernarkotika.

Den som tillexempel får stora problem i familjen, kansöka hjälp hos social-förvaltningen.

Vård och stöd


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Ibland måste socialtjänsten tabarnet från familjen. Då för-söker man hitta en släktingsom barnet kan bo hos. Omdet inte går, försöker man hit-ta ett familjehem till barnet.Det är en familj som tar handom barnet en tid. Det är vik-tigt att barnet har kontaktmed sin riktiga familj, om detär möjligt.

MissbrukSocialtjänsten ska hjälpa ung-domar och vuxna som miss-brukar alkohol eller narkoti-ka. De kan till exempel få kontaktpersoner, stödsamtal,vård i en familj eller på ett behandlingshem. En del be-handlingshem arbetar särskilt med ungdomar. Kom-muner, landsting, kyrkor och föreningar har ofta särskil-da mottagningar för missbrukare. Vården är frivillig, menom man tror att personen kan skada sig själv eller andra,kan man vårda honom/henne med tvång*.

Om du känner någon som behöver hjälp för sitt missbruk,kan du kontakta socialtjänsten, din läkare eller distrikts-sköterskan på vårdcentralen. Du har rätt att få tolk, omdu behöver det.

Om du tror att ditt barn använder narkotika, kan du kon-takta socialtjänsten för att få råd och information. Du be-höver inte säga ditt namn. Du kan också kontaktaFöräldraföreningen mot narkotika. Telefonnummer finns

Vård och stöd


drog -en -er= t. ex. alkoholoch narkotika.

tvång -et - Hanvårdas medtvång. = Hanmåste få vård.De tog honomoch gav honombehandling. Hankom inte frivilligt.

Ungdomar sommissbrukardroger*, kan fåolika former avhjälp.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

i telefonkatalogens Rosa Sidor. Det kanske finns en lokalförening där du bor. Annars kan du ringa riksförbundet iStockholm. Läs mer i Bra att veta. Föräldraföreningen motnarkotika har broschyrer om narkotika och hur man kanse om ungdomar missbrukar.

BRA ATT VETA:• Har någon bränt sig eller fått något i halsen? I telefon-

katalogens Blå Sidor finns information om vad man skagöra när det har hänt en olycka. Där står det också vemman kan ringa för att få råd. Titta hur de Blå Sidornafungerar. Då vet du det när det händer något.

• Du får oftast en patientbricka när du har kontakt medsjukvården första gången. Det är ett plastkort med dittnamn, din adress, ditt telefonnummer och ditt person-nummer. Du ska alltid ha med dig patientbrickan när du har kontakt med sjukvården.

• Apoteken i Stockholms län har en lista som heter ”Läkare och tandläkare i Stockholms län 2003”. Där står det bland annat vilka läkare och tandläkare som talar andra språk än svenska.

• Patientorganisationer finns på www.infomedica.se.

• Har någon i familjen druckit eller ätit något farligt? Ring Giftinformationscentralen, telefon: 08-33 12 31, hela dygnet.

• I dag kan läkare transplantera organ från en död människatill en levande människa. Det betyder att man tar ettorgan från en död och ger till någon, som behöver orga-net för att leva. Man kan till exempel ta hjärta, lever,njurar och hornhinnor. Men läkarna får inte ta organ, omden döde har sagt nej tidigare i livet. De anhöriga kanockså stoppa en transplantation. Berätta gärna för dinaanhöriga om du vill ge bort dina organ när du dör. Det ärbra för sjukvården att veta. Apoteken har en broschyrmed mer information.

Vård och stöd


• RFSU och RFSL kan ge information om sexuella frågor.Telefon till RFSU: 08-692 07 00, adress på Internet:www.rfsu.se Telefon till RFSL: 08-457 13 00, adress påInternet: www.rfsl.se

• Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, är en organisation för patienter i den psykiatriska vården, för anhöriga och andra som är intresserade. Telefon: 08-772 33 60, adress på Internet: www.rsmh.se

• På www.handikapp.a.se finns en lista på organisationerför funktionshindrade. Klicka på ”Organisationer”. En annan adress för funktionshindrade är www.funka.nu

• Försäkringskassan har bra information om sjukpenning,hjälp till funktionshindrade och annat. Adress på Internet:www.forsakringskassan.se. Informationen finns också pålätt svenska och några andra språk.

• Kvinnojourerna har en riksförening som heter ROKS.Telefon: 08-442 99 30, adress på Internet: www.roks.se.Telefonnummer till lokala kvinnojourer finns i telefonkata-logens Rosa Sidor. Kvinnojourerna har bostäder, där miss-handlade kvinnor kan få bo en tid.

• Kvinnor som har ett annat modersmål än svenska, har ensärskild rikstäckande jourtelefon i det ideella nätverket

Vård och stöd


Iranska kvinnordemonstrerarutanför Iransambassad, påLidingö iStockholm.

Foto

: Mag

nus

Hal

lgre

n /

PRES

SEN

SB

ILD

Terrrafem, där man kan få råd och stöd på många olikaspråk. Telefon: 020-520 10 10. Samtalet är gratis. Det synsinte på telefonräkningen att numret går till kvinnojouren.

• Systerjouren Somaya är en jour för muslimska kvinnor.Telefon: 08-760 96 111.

• Stockholm, Göteborg, Lund och Gävle har mottagningarmed utbildad personal, för män som har psykiskaproblem, problem med våld eller annat. Telefon tillManscentrum i Stockholm: 08-643 11 83, adress påInternet: www.manscentrum.se. Där finns också adresseroch telefonnummer till de andra mottagningarna.

• Bland andra Örnsköldsvik, Borlänge och Stockholm harmottagningar för män, där man kan få prata med”vanliga” män. Man kan ringa dit för att tala om problem i familjen, om man inte får träffa barnen med mera.Stockholmsjouren har telefon 08-30 30 20, adress påInternet: www.mansjouren.net

• BRIS, Barnens rätt i samhället, har en telefon för barn ochungdomar upp till 18 år. Numret är 0200-230 230.Samtalen är gratis. BRIS har också en telefon för vuxna,som vill tala om sina barn. Numret är 077-150 50 50. Adress på Internet: www.bris.se

Livet i Sverige. En familj som justflyttat in i Eriks-berg. Det är förstasteget i ett nytt liv.

Vård och stöd


Foto

: Lin

da W

ikst

röm

/ P

RESS

ENS

BIL

D

Vård och stöd


• Rädda Barnen har en hjälptelefon för föräldrar,Föräldratelefonen. Dit kan alla föräldrar ringa om debehöver prata med en annan mamma eller pappa. Telefon: 020-786 786.

• Det finns flera föreningar som hjälper och stöder dem som har problem med alkohol. Två föreningar är Länkarna,telefon 08-18 96 88, och Anonyma Alkoholister, telefon 08-720 38 42. Telefonnummer till lokala föreningar finns i telefonkatalogens Rosa Sidor.

• Telefon till FMN, Föräldraföreningen mot narkotika: 08-642 06 50. Det finns också ett riksförbund som heterSimon, svenskar och invandrare mot narkotika. Telefon: 08-28 12 86.

• Stora kommuner har en socialjour, som kan kommaom det är stora problem hemma under kvällar ochhelger. Socialjouren kontaktar man på numret 112.

• Röda Korsets hemsida, www.redcross.se, har telefon-nummer och adresser till organisationens centra förkrigs- och tortyrskadade flyktingar.

Livet i Sverige.En sport för både huvud,händer och fötter. I RinkebyInternationalBoxningsklubb får man tränabåde respekt och styrka. Sport är en viktigsocial träning,säger tränarenGheorghe Iluita.

Foto

: Edu

ardo

Val

enzu

ela

Kyrkor och troReligioner i Sverige

Vi har alla en åsikt om rätt och fel, om hur vi ska leva våra liv. Våra åsikter beror ofta på vår tro. Vi kan ha en egen tro, eller dela den med många andra. Det här kapitlet handlar om olika religioner i Sverige. Vi skriver ganska mycket omkristendomen. Det beror på att Sverige har haft kristnatraditioner i över 1000 år.

Sverige harreligionsfrihet.Det betyder attalla får ha sinegen tro och ska kunna levaefter den.

Kyrkor och tro

188

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Det är religionsfrihet i Sverige. Det betyder att alla kanleva enligt sin tro. I dag finns många religioner i Sverige:olika kristna kyrkor, judiska församlingar, muslimska för-samlingar, hinduiska och buddhistiska grupper, bahá’i ochsikhism. Det finns människor som har andra religioner ände här, men de har inte organiserat sig.

Kort svensk religionshistoriaFram till 1000-talet, trodde människorna i Sverige på asa-gudar. Asarna hette bland annat Tor, Frej och Oden. Torgjorde åskan. Frej gav goda skördar* och många barn.Oden var klok och såg allt. Kristendomen kom till Sverigeunder 1000-talet. Under den tiden blev Sverige också ettland. Tidigare var det flera områden med olika små-kungar. Kyrkan och kungarna började samarbeta. Kung-arna, och andra rika stormän, gav kyrkan mark.

Sverige blev ett kristet land. Ledaren var påven i Rom.Men på 1500-talet blev Gustav Vasa kung. Han bröt medpåven, stängde klostren och tog deras rikedomar. Svenskakyrkan blev en evangelisk-luthersk kyrka. Staten och kyr-kan hade stor makt över folket. Svenska kyrkan hadeansvaret för folkbokföringen, ända fram till slutet av 1900-talet. Folkbokföringen är ett register över människor: närde föds, var de bor, när de gifter sig, när de dör. Statenanvände folkbokföringen till exempel för att hitta mänoch göra dem till soldater i Sveriges krig, särskilt under1600-talet. Läs mer om det i kapitlet om historia.

Under 1800-talet och 1900-talet protesterade mångakristna mot den stora statskyrkan. Olika grupper startadeegna församlingar, frikyrkor. En del av dem kom från an-dra länder, till exempel Frälsningsarmén. Det var engels-

Kyrkor och tro


skörd -en -ar= resultatet avdet man odlar.

mannen William Booth som startade Frälsnings-armén.I dag har frikyrkorna cirka 500 000 medlemmar.

Svenska kyrkan i dagDen 1 januari 2000 skildes kyrkan från staten. Sverige harinte längre någon statskyrka. Tidigare blev alla svenskarautomatiskt medlemmar i Svenska kyrkan när de föddes.Nu är det inte så. Svenska kyrkan är nu en friståendeluthersk-evangelisk* kyrka. Svenska kyrkan har 7,6 miljo-ner medlemmar. Du kanske tror att de flesta av dem gåri kyrkan på söndagarna och är aktiva i kyrkan. Så är detinte. Många svenskar säger att de är kristna, men de är inteaktiva i kyrkan.

Det finns 2 200 församlingar inom kyrkan. Där samlas deaktiva medlemmarna. Men många söker hjälp hos för-samlingen när de har problem. Ännu fler vill döpa* sinabarn i kyrkan, gifta sig i kyrkan eller begrava sina döda där.Kyrkans medlemmar betalar en kyrkoavgift. Läs mer omdet i kapitlet om att leva tillsammans.

Varje församling ansvarar för ett geografiskt område. Detfinns oftast en eller flera kyrkor i området. I församling-en arbetar präster, diakoner, musiker, barnledare och and-ra. Församlingen har gudstjänster, körer, verksamhet förbarn, ungdomar och pensionärer. Diakonerna arbetarmed kyrkans sociala verksamhet. Kyrkan hjälper blandandra flyktingar. Kyrkans lokala kontor kallas pastors-expeditioner.

75 procent av alla barn, som föds i Sverige, döps i Svenskakyrkan. Då blir de medlemmar i kyrkan. När barnen blirtonåringar, kan de bli konfirmerade. De får undervisning omkristendomen, de får samtala om livet, om hur människor

luthersk-evange-lisk Den luthersk-evangeliska läranbygger på de fyraevangelierna iNya testamentet i Bibeln, och Martin Lutherslära.

döp/as -s tes -tsDen som döpsgenomgår dopet.Dopet är ett sättatt välkomna enny medlem tillförsamlingen eller kyrkan.

Kyrkor och tro


ska leva tillsammans, om rätt och fel. Sedan blir de kon-firmerade. Då ska den unga personen aktivt säga att han/hon är kristen. Man kan gå på konfirmations-undervis-ning utan att bli konfirmerad.

20 000 människor är medlemmar i Evangeliska Foster-landsstiftelsen, EFS. Det är en självständig organisationinom Svenska kyrkan. EFS arbetar med mission* och kris-tet vardagsliv. Vill du veta mer om Svenska kyrkan? Kontak-ta pastorsexpeditionen där du bor. Läs också mer i kapitlet omatt leva tillsammans.

FrikyrkornaNågra kända frikyrkor är Frälsningsarmén, Pingströrelsenoch Svenska Missionskyrkan. Frälsningsarmén kallas ibland”Frälsis”. Deras medlemmar är lätta att känna igen: de har

Kyrkor och tro


75 procent avalla barn, somföds i Sverige,döps i Svenskakyrkan.

mission -en -er= när man vill”väcka” andra, såatt de förstår attde måste tro påGud.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

uniformer och sjunger sina sånger på gator och torg.Ibland har de soppkök, där hemlösa* kan få mat. Frälsisäger också företaget Myrorna, som tar emot saker ochsäljer dem billigt. Myrorna finns i många svenska städer.

Pingströrelsen är Sveriges största frikyrka, med 90 000medlemmar. Den personliga kontakten med Gud är vik-tig för medlemmarna i Pingströrelsen. Gudstjänsternakallas ibland frälsningsmöten. Under dessa möten kanmänniskor gå fram till predikanten och ”överlämna sig tillJesus” eller ”bli frälsta”.

Svenska Missionskyrkanhar 67 000 medlemmar.De vill att olika kristnakyrkor ska samarbeta ochtill slut bli en kyrka.

Andra frikyrkor är Sjunde-dags Adventistsamfundet,Metodistkyrkan, Baptistsam-fundet, Alliansmissionen ochNybygget-Kristen samver-kan. Det finns också fleramindre, lokala frikyrkor.En del invandrare frånEstland, Finland, Iran,Kina och Korea har ”tagitmed sig” sina kyrkor.Några av dem har startatavdelningar inom de sven-ska frikyrkorna. Andra harstartat egna församlingar.

Frälsningsarménsmedlemmarsjunger ofta pågator och torg.De samlar inpengar till sitt arbete förmänniskor somhar det svårt.

hemlös Han ärhemlös. = Hanhar inget hem,han bor på gatan.

Kyrkor och tro


Foto

: Lar

s Ep

stei

n /

PRES

SEN

SB

ILD

Katoliker, ortodoxa och österländska kyrkorDet finns fler kristna kyrkor än Svenska kyrkan och fri-kyrkorna. Den största är Katolska kyrkan, med 165 000medlemmar. Många kommer från andra länder i Europaoch Latinamerika. De har gudstjänster på bland annatpolska och spanska. Katolikerna i Sverige har en egenbiskop. Den katolska kyrkans högste ledare är påven iRom.

De ortodoxa och österländska kyrkorna har 100 000 medlem-mar i Sverige. De flesta kommer från Turkiet, Mel-lanöstern och Afrika. Men den Rysk-ortodoxa kyrkan harfunnits i Sverige ända sedan 1600-talet. De som kom se-nare är Estnisk-ortodoxa kyrkan, Serbisk-ortodoxa kyrkan,Makedonsk-ortodoxa kyrkan, Grekisk-ortodoxa kyrkan,Rumänsk-ortodoxa kyrkan och Bulgarisk-ortodoxa kyrkan.Den största österländska kyrkan är den Syrisk-ortodoxa kyr-kan. Medlemmarna kommer från början från Libanon,Turkiet, Irak och Syrien. Andra österländska kyrkor ärArmeniska apostoliska kyrkan, Etiopisk-ortodoxa kyrkan,Koptisk-ortodoxa kyrkan och Eritreansk-ortodoxa kyrkan. Enstor grupp assyrier är medlemmar i Österns apostoliskakatolska assyriska kyrka, som också kallas Östassyriska kyrkan.

SamarbeteDet finns många kontakter mellan olika kristna grupperi Sverige. Både svenska kyrkor och kyrkor som kommerfrån andra länder samarbetar med varandra. Det här sam-arbetet kallas ekumenik. I Sveriges kristna råd möts fyragrupper av kyrkor, totalt 25 olika kyrkor, i en ”familje-gemenskap”. De fyra grupperna, eller familjerna, är denlutherska kyrkofamiljen, den katolska kyrkofamiljen, den

Kyrkor och tro


frikyrkliga kyrkofamiljen och den ortodoxa/österländskakyrkofamiljen. De ortodoxa/österländska kyrkorna sam-arbetar i OÖKER, som betyder Ortodoxa och öster-ländska kyrkors ekumeniska råd.

Svenska kyrkan samarbetar också med muslimska ochjudiska grupper.

JudendomDe första judarna i Sverige, kom på 1700-talet. Under1800-talet flydde många judar till Sverige från Rysslandoch östra Europa.

Efter andra världskriget kom överlevande från Förintelsen*.Senare invandrade judar från Östeuropa. I dag bor cirka20 000 judar i Sverige. De judiska församlingarna har ettcentralråd i Stockholm.

IslamIslam är en växande religion i Sverige. Många människorsom har flytt hit, kommer från muslimska länder. För tju-go år sedan bodde 10 000 muslimer i Sverige. I dag är de250 000. De flesta muslimska församlingar finns i södraoch mellersta Sverige. Det finns både shiamuslimer ochsunnimuslimer. Muslimerna i Sverige har några olika riks-organisationer. Andra islamiska samfund i Sverige ärAhmadiyya Djama`at och Ismailis.

HinduismDe flesta hinduer i Sverige, cirka 6 000 personer, kom-mer från Indien, Sydostasien och Östafrika. De har ing-en fast organisation. De har bara några tempel här, men

Kyrkor och tro


Förintelsen= nazisternasmord på sexmiljoner judarunder andravärldskriget.

de samlas ofta hos Hare Krishna-rörelsen, som finns påflera platser. Krishna är en hinduisk gud. Hare Krishnafinns i västländer och betyder gudshängivenhet.

BuddhismDe första buddhisterna i Sverige var svenskar. De förstagrupperna startade 1950. I dag finns det cirka 12 000buddhister i Sverige. De flesta kommer från Vietnam,Thailand, Sri Lanka och Tibet. Det finns några buddhis-tiska föreningar och ett buddhistiskt samarbetsråd.

Bahá’iDet finns cirka 1 000 bahá’ier i Sverige. De bor på olikaplatser. Nationella rådet för Sveriges bahá’ier har mer in-formation.

Kyrkor och tro


Stockholms förstamoské invigdes i juni år 2000.Den ligger vid vid Medborgar-platsen på Söder-malm.

Nordens förstamoské ligger iMalmö. Denbyggdes år 1984.

Foto

: Pon

tus

Lund

ahl/

PRE

SSEN

SB

ILD

SikhismSikhismen kommer från Punjab i Indien. Det finns cirka8 000 sikher i Sverige. Männen har långt, uppsatt hår ochstora turbaner. Det finns en sikhisk församling i Stock-holm.

Det finns också organisationer, som arbetar för mer sam-arbete mellan religionerna. Abrahams barn för religiös ochkulturell samexistens vill visa att kristendom, judendom ochislam har stora likheter. Andra föreningar är Nätverket förvänskap och tolerans mellan människor av olika tro, StiftelsenNordiskt center för interreligiös dialog och Multi Faith-Råd-givningen. Läs mer om religioner i Sverige i boken ”Gud har99 namn, En guide till det mångreligiösa Sverige” frånUtbildningsradion, UR. Det mesta vi har skrivit här, kommerfrån den boken.

BRA ATT VETA:• Adresser till olika samfund finns sist i boken.

Kyrkor och tro


Lag och rättRättvisa i Sverige

I det här kapitlet berättar vi bland annat om svenska lagar och om rättigheter och skyldigheter. Vi berättar också om olikatyper av rättsfall* och vilken juridisk hjälp man kan få.

rättsfall -et = när ett ärendekommer tilldomstol.

HögstaDomstolenskansli (kontor) på Munkbron i Stockholm.

Lag och rätt

197

Foto

: Mar

co G

usta

fsso

n/ P

RESS

ENS

BIL

D

Lagarna säger vilka rättigheter och skyldigheter vi har,och vad som är förbjudet. Domstolarna ska läsa och förstålagarna, och besluta vem som har rätt i en konflikt. Omnågon har begått (gjort) ett brott, kan domstolen dömapersonen och ge honom/henne ett straff.

Den som har en svår konflikt med någon i en viktig fråga,har rätt att få saken prövad i en domstol. Man har ocksårätt att få en öppen rättegång. Domstolen ska vara opar-tisk. Det betyder att den ingen annan ska styra den.

RättigheterNågra rättigheter är särskilt viktiga. De finns i Sverigesgrundlag. Sådana rättigheter är till exempel tryckfrihetenoch yttrandefriheten. De säger att alla människor får sägaoch skriva vad de vill. Andra grundlagar förbjuder diskri-minering på grund av kön, religion, etniskt ursprung* ellersexuell läggning*. Läs mer i kapitlen om demokrati, att levatillsammans och arbete.

En viktig rättighet i Sverige är allemansrätten. Den bety-der att du har rätt att röra dig fritt i naturen. Men det finns

etniskt ursprungVilket land någonkommer ifråneller vilken folk-grupp någontillhör.

sexuell läggning(läggning -en -ar)En persons sexu-ella läggning =om en person ärheterosexuell,homosexuell ellerbisexuell.

Lag och rätt


Allemansrättenbetyder att allakan röra sig fritt inaturen, och tillexempel plockabär eller svamp.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

några regler. Du får till exempel inte elda i naturen, hugganer träd eller skada naturen. Du får inte gå nära huset pånågon annans tomt. Om du vill tälta mer än en natt, mås-te du fråga den som äger marken. Annars får du gå fritt iskogen, plocka av de vilda blommor som inte är fridlysta*,och plocka bär och svamp. Det spelar ingen roll vem somäger marken.

Jakt och fiske finns inte i allemansrätten. Det är tillåtetatt fiska med metspö i de fem största sjöarna och vid kus-terna. På alla andra ställen måste man först ha tillståndfrån den som äger vattnet. Det är inte tillåtet att jaga ochdöda vilda djur. Men under en bestämd tid, kan man fåjaga ett bestämt djur. Länsstyrelsen har mer information.

FörbudAlla länder i världen har lagar mot olika brott. Men oli-ka länder har olika idéer om vad som är brottsligt och vadsom är allvarliga brott.

I Sverige är det allvarligt att fuska* med skatter och bidrag.Det är ett brott som heter bedrägeri. Svensk lag säger ock-så att det är misshandel att slå barn, eller någon annan ifamiljen. Det är alltid förbjudet att döda någon – ocksåför staten. Dödsstraff finns inte i Sverige.

Rattfylleri* och narkotikabrott är också ganska allvarligabrott i Sverige, om man jämför med andra länder. Bådemarijuana, hasch och kat räknas som narkotika i Sverige.

PolisenPolisen arbetar för människors trygghet och säkerhet.Den kontrollerar till exempel att trafiken fungerar och attingen skadar någon annan. Polisen får gripa (ta) en per-

Lag och rätt


fridlyst En växteller ett djur som är fridlyst= skyddat enligtlag eftersom det är mycketovanligt.

fusk/a -ar -ade -at = t. ex. attskriva fel i enansökan, för attfå mer bidrag.Den som fuskarvet att den görfel.

rattfylleri -et -er= när man hardruckit alkoholoch kör bil.

son, om man tror att personen har gjort något brott. Menefter några timmar, måste en åklagare anhålla personen –annars blir han eller hon fri. Läs mer om det i nästa avsnitt.

Om du vill anmäla ett brott, ska du kontakta polisen. Omnågon har gjort inbrott* hos dig, ska du anmäla det tillpolisen. Annars kan du inte få ersättning från hemförsäk-ringen*.

Polisen ger också tillstånd till olika aktiviteter. Om du tillexempel vill ordna en konsert, en dans eller en demon-stration, måste du söka tillstånd hos polisen. Den som villservera alkohol på en restaurang måste ha tillstånd frånpolisen. Det gäller också stora fester, som är öppna föralla.

BrottmålDet finns två typer av rättegångar: tvistemål och brottmål.Ett brottmål är en rättegång mot en eller fler personer,som är misstänkta* för brott. Den som är misstänkt kallasden åtalade. Åklagaren arbetar för staten och vill att åtaladeska straffas.

Den åtalade får hjälp av en försvarare. Försvararen harjuridisk utbildning. Ibland är försvararen offentlig för-svarare. Det betyder att staten betalar honom/henne. Omden åtalade blir dömd, kanske personen måste betala till-baka pengarna.

Efter rättegången, bestämmer domstolen om den åtaladeär skyldig eller inte. Domstolen bestämmer också omstraffet. Ibland kan domstolen bestämma att den åtaladeska betala skadestånd. Det är en ersättning till den han/honhar skadat.

inbrott -et - = när någon går in i någonannans hus ellerlokaler, och stjäl(tar) saker.

hemförsäkring -en -ar = en för-säkring mot in-brott i hemmet.Om någon hartagit dina saker,kan du få ersätt-ning från försäk-ringsbolaget.

misstänkt Han ärmisstänkt förbrottet. = Polisentror att han hargjort brottet.

Lag och rätt


Det minsta straffet är böter, att betala pengar. Sedan kom-mer villkorlig dom. Det betyder att den dömde är fri, menhar en prövotid på två år. Om han/hon begår brott igen,blir straffet fängelse.

Skyddstillsyn är en typ av villkorlig dom. Prövotiden är treår och den dömde har en övervakare, som han eller honmåste ha kontakt med.

Ungdomar eller personer som är psykiskt sjuka, kan dö-mas till särskild vård. Det kan till exempel vara ungdoms-vård eller psykiatrisk sjukvård.

Det hårdaste straffet är fängelse. Ett fängelsestraff är nor-malt två veckor till tio år. Men om brottet är mycket svårt,kan domstolen döma till livstids fängelse.

Den som får ett kort fängelsestraff, kan få bo kvar hem-ma. En elektronisk fotboja registrerar personens rörelser.Personen kan inte gå ut, om han/hon inte har tillstånd.

En utländsk medborgare, som begår ett allvarligt brott,kan dömas till utvisning. Också den som har uppehålls-tillstånd och familj i Sverige, kan dömas till utvisning.

TvistemålTvistemål handlar om två eller flera parter (till exempelpersoner eller företag) som inte kan komma överens.Därför vill de att domstolen ska bestämma vem som harrätt. Tvistemål handlar till exempel om pengar, eller omvem som ska ta hand om barnen vid en skilsmässa.

Ett tvistemål börjar när en part lämnar in en ansökan omstämning* mot den andra parten. Tingsrätten tar emotansökan, det blir rättegång och dom.

Oftast försöker tingsrätten hjälpa parterna att komma

Lag och rätt


stämning -en -arHär: när man gårtill domstol ochsäger att någonhar gjort fel.

överens. Om det går bra, skriver parterna ett avtal medvarandra. Det kallas förlikning.

Om de inte kan komma överens, lyssnar tingsrätten påparterna och bestämmer sedan vem som har rätt.

Domstolen tar inte mycket betalt för sitt arbete vid tvis-temål, bara några hundra kronor. Det som är dyrt förparterna är deras advokater eller juridiska specialister.Man kan få bidrag till kostnaderna genom rättshjälpen.Läs mer om det senare i kapitlet. Om man förlorar rätte-gången, kanske man måste betala den andra partens kost-nader också. Det betalar inte rättshjälpen.

KronofogdenOm någon har lånat pengar av dig, och inte betalar till-baka, kan du starta ett tvistemål. Men du kan också ansö-ka om ett betalningsföreläggande hos kronofogden*. Detär enklare. Då kommer kronofogden att hjälpa dig att fåpengarna tillbaka. Det kostar några hundra kronor.

Kronofogdemyndigheten hjälper också stat och kommu-ner att få in skatter, olika typer av lån, böter och annat.Ibland tar kronofogden pengarna direkt från personenslön, sjukpenning eller arbetslöshetsersättning.

Ibland har kronofogden tillstånd att ta saker i stället förpengar. Kronofogden kan också hjälpa hyresvärdar när enhyresgäst inte betalar hyran eller inte sköter sig.

DomstolarSverige har tre typer av domstolar: allmänna domstolar,förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. De allmännadomstolarna bestämmer i brottmål, tvistemål och någraandra saker.

kronofogd/e -en -ar Kronofogde-myndighetensarbete är attförsöka få pengarfrån personersom inte betalarsina skulder. Om personeninte har pengar,kan kronofogdenta något som harett värde, t. ex.en fin bil.

Lag och rätt


Förvaltningsdomstolarna beslutar när personer ochmyndigheter inte är överens. Om du är missnöjd med enmyndighets beslut, kan du kontakta en högre myndigheteller en förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolarnas ärenden handlar ofta om skat-ter, bidrag, körkort med mera.

Man kan överklaga beslut, både från allmänna domstolaroch förvaltningsdomstolar. Att överklaga betyder att manbegär att en högre domstol prövar ärendet. Teckningenvisar olika domstolar och hur man överklagar ett beslut.

Några av dem som beslutar i domstolarna har juridiskutbildning, några har det inte. De som inte har utbildning,är oftast nämndemän. De ska tala för ”vanliga” människor.

Lag och rätt


Domarna och nämndemännen diskuterar ärendet till-sammans och beslutar sedan om dom.

Specialdomstolarna är domstolar för vissa områden.Arbetsdomstolen bestämmer i konflikter mellan arbetsgivareoch anställda. Marknadsdomstolens ärenden handlar omföretags ansvar för produkter och tjänster. Hyresnämndenbeslutar när hyresvärdar och hyresgäster inte är överens.Det finns hyresnämnder i tolv städer i Sverige.

RättshjälpOm du behöver prata med en juridisk expert, kan du fåtvå timmars samtal till ett lågt pris. Du kanske behöverprata om arv, skilsmässa, kontrakt, kontakter med myn-digheter eller något annat.

Många hemförsäkringar betalar ersättning för juridiskakostnader. Du kan också få rättshjälp om en konflikt gårtill rättegång. Hur mycket du får, beror på hur mycket dumåste betala och hur mycket pengar du har. Men du kanaldrig få rättshjälp för att betala den andra partens kost-nader. Om du förlorar rättegången i ett tvistemål, kanskedu måste betala den andra partens kostnader.

Om någon har diskriminerat dig, på grund av kön, etnisktursprung eller sexuell läggning, kan du få gratis råd-givning från någon av ombudsmännen. Läs om ombuds-männen i kapitlet om demokrati.

Om någon skadar digOm någon har skadat dig, och personen inte kan betalaskadestånd, kan du få ersättning från staten. Det kan varakroppsliga skador, men också skador på kläder, glasögonoch annat. Om du vill ha ersättning, ska du ansöka om

Lag och rätt


brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten. Läsmer i Bra att veta.

Om du är kvinna, och din man misshandlar dig, kan dusöka skydd hos en kvinnojour. Läs om kvinnojourer i kapit-let om att leva tillsammans. Om din man förföljer och ho-tar dig, kan han få besöksförbud. Det betyder att han intefår besöka dig. Om han gör det ändå, kan han få bötereller fängelse.

Ibland måste kvinnan flytta någon annanstans för attgömma sig. Då bör hon först tala med skattekontoret, därhon är folkbokförd. Då gör skattekontoret en markeringvid hennes namn och personnummer. Markeringen be-tyder att myndigheter inte ska tala om för någon var honbor.

Lag och rätt


Den som har fåttproblem ellerskador efter ettbrott, kan ansökaom ersättninghos Brottsoffer-myndigheten.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

BRA ATT VETA:• Om du inte talar så bra svenska, ska du alltid be om

tolk när du har kontakt med polis, domstol elleradvokat.

• Vill du ha mer information om domstolar och rätts-hjälp? Domstolsverket har telefon 036-15 53 00.Internetadress: www.dom.se. Det finns också en särskild Rättshjälpsmyndighet, telefon 060-13 46 00.

• Polisen ska skydda alla som bor i Sverige. Man skainte vara rädd för att be polisen om hjälp. De flestasvenskar är positiva till polisen.

• Europadomstolen kan besluta i speciella ärendensom handlar om mänskliga rättigheter.Europakommissionens kontor i Stockholm har merinformation. Telefon 08-562 444 11. Adress påInternet: www.eukomm.se. Det finns en juridiskexpert, som kan säga om ditt ärende är något förEuropadomstolen.

• Telefon till Brottsoffermyndigheten: 090-16 57 10,adress på Internet: www.brottsoffermyndigheten.se

• Om någon begått (gjort) ett brott mot dig, kanskedu är ledsen och orolig länge. Om du behövernågon att tala med, kan du kontakta en brottsoffer-jour. De finns i många städer. Telefon till Brottsoffer-jourernas riksförbund: 08-644 88 00, adress påInternet: www.boj.se

Lag och rätt


I trafikenLagar och regler på vägarna

Trafiken har ökat mycket i Sverige de senaste 20–30 åren. Så är det i många länder. Bilisterna* måste ha mer kunskapernu än tidigare, för att skydda både sig själva och miljön. Dethär kapitlet handlar som svenska trafikregler, hur man får kör-kort och annan trafik än biltrafik.

TrafikreglerSverige har ungefär likadana trafikregler som andra län-der. Det viktigaste är att alla ska vara försiktiga och köraså att det inte händer olyckor. Det är också viktigt att mankan trafikreglerna. Alla ska känna till dem. Man kan


207

När trafiken ökar,är det viktigt attalla kan lagarnaoch reglerna itrafiken.

bilist -en -er = en person somkör bil.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

inte säga: ”Jag visste inte att regeln fanns”. Man kan blistraffad ändå.

Här är några speciella regler för Sverige:

• Alla bilar ska ha alltid ha ljuset på, på dagen också.• Alla i bilen ska ha säkerhetsbälte, både i framsätet och

baksätet, både vuxna och barn. Barn under sex år skasitta i en speciell bilbarnstol eller på en bilkudde. Detfinns billigare, begagnade* bilbarnstolar.

• Det är förbjudet att köra bil när man har druckit vin,öl eller sprit. Om man gör det ändå, kan man få bötereller fängelse. Man kan också förlora körkortet. Detär också förbjudet att köra bil om man har tagitnarkotika och en del mediciner. Det brukar finnas en röd triangel på förpackningen på medicinen. Försäkerhets skull, fråga på apoteket.

• Det finns hastighetsbegränsningar på alla vägar iSverige. Det är en gräns för hur fort man får köra. I städerna är gränsen oftast 50 kilometer (km) i tim-men. Utanför städerna är gränserna 70, 90 eller 110km i timmen.

• Om någon vill gå över gatan vid ett övergångsställe,måste bilisten stanna.

• De flesta städer har regler om tomgångskörning. Manfår inte ha motorn på i mer än en eller några minuter,om bilen står stilla. Den här regeln är till för attskydda luften och människors hälsa.

KörkortMan måste vara minst 18 år för att få köra bil, lastbil ochmotorcykel. För att få köra buss måste man vara 21 år.



begagnadEn begagnad bil= en bil somnågon annan harägt tidigare.

För att köra moped,klass 1, ska man varaminst 16 år och hakörkort eller ett sär-skilt förarbevis. Dehär mopederna kanköra i 45 km i timmen.De ska vara registre-rade. Läs mer omregistrering under ru-briken Registrering,skatt och besiktning.

Mopeder, klass 1, kal-las ofta för ”EU-mo-peder”. Det finns ock-så några mycket småbilar, som har sammaregler som EU-mopeder.

För att köra moped, klass 2, ska man vara minst 15 år. Dehär mopederna kör högst 25–30 km i timmen.

Om du har ett körkort från ett EU-land eller EES-land,kan du använda körkortet hela den tid som det står påkortet. Länderna är: Danmark, Finland, Norge, Island,Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Belgien, Neder-länderna, Luxemburg, Lichtenstein, Spanien, Italien,Grekland, Portugal, Irland och Österrike. Du kan ocksåbyta ut kortet mot ett svenskt körkort, utan att göra någraprov. Du byter kortet hos länsstyrelsen. Ibland kan manockså byta körkort från Schweiz och Japan.

Om du har ett körkort från ett land utanför EU och EES,gäller andra regler. Då kan du bara använda körkortet ett



Den som vill tasvenskt körkort,kan få undervis-ning på trafik-skolorna.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

år efter folkbokföringen*. Sedan måste du göra prov för attfå ett svenskt körkort.

För att få körkort, måste du göra ett skriftligt prov ochett praktiskt prov. I det skriftliga provet ska du svara påfrågor om olika trafikregler. Vägverket ordnar proven vid”förarprovskontor” på olika ställen i landet. Säg till omdu behöver tolk.

Det finns trafikskolor som undervisar om hur man kör bil.Telefonnummer finns i telefonkatalogens Gula Sidor.

Den som har fyllt 16 år, kan få börja övningsköra. Då skaman ha ett körkortstillstånd. Man kan övningsköra bådeprivat och hos trafikskolorna. Om man övningskör pri-vat, ska den som är med i bilen vara godkänd som hand-ledare. Polisen eller länsstyrelsen har mer information omreglerna.

Registrering, skatt och besiktningOm du tar med dig en bil från utlandet, måste du regist-rera bilen i Sverige. Om bilen kommer från ett land utan-för EU, är det tullen som registrerar bilen. Om bilenkommer från ett EU-land, ska du registrera bilen hosBilprovningen. Bilprovningen kontrollerar också att allabilar fungerar. Telefonnummer finns i telefonkatalogensRosa Sidor. Om du har tagit med dig en bil från utlandet,ska Bilprovningen också registreringsbesiktiga bilen.

Har du köpt en bil i Sverige? Då ska du anmäla det tillVägverkets trafikregister. Om du har köpt bilen hos enbilfirma, brukar firman hjälpa till med registreringen. Närbilen är registrerad, får du ett registreringsbevis. Det visaratt du äger bilen.



folkbokföringen= ett register,som visar varman bor iSverige.

Reglerna om registrering gäller andra fordon också, tillexempel motorcyklar och EU-mopeder.

Alla, som äger ett registrerat fordon, ska betala fordons-skatt. När du har betalat, får du ett kontrollmärke. Det skadu sätta fast på nummerskylten bak på bilen. Märket visaratt du har betalat fordonsskatten.

Alla motorfordon ska också ha en trafikförsäkring. Detgäller mopeder också. Om du kör på en annan bil, ersät-ter trafikförsäkringen skadorna på den andra bilen ochpersonernas skador. Försäkringsbolagen säljer trafikför-säkringar. Det finns också olika tilläggsförsäkringar förskador på din egen bil. Du kan också köpa en försäkringsom ersätter bilen om någon tar den.

Har du en bil som är äldre en tre år? Då måste du besik-tiga den. Det gäller andra motorfordon också. Vid enbesiktning kontroller man att bilen är säker både förmänniskor och miljö.

En gång om året ska mankontrollera bilenhos Svensk Bilprovning. Bilen måste klaratesten – annarsfår man inte köraden.



Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Det är Bilprovningen som besiktigar bilen. Bilprovning-en skickar ett brev till dig när du bör beställa tid. Du mås-te besiktiga bilen under den tid som det står i brevet.Annars får du inte köra bilen. Ring till Bilprovningentidigt – minst en månad innan tiden går ut. Det är oftalånga köer.

Andra sätt att resaDet finns många sätt att resa: med cykel, buss, flyg, tågeller buss. Svenska städer har ofta särskilda cykelvägar ochflera busslinjer. Om du åker buss ofta, kanske du ska köpamånadskort eller rabattkort.

Om du vill resa långt, kan du välja mellan flyg, tåg ellerbuss. Det finns många billiga biljetter. Fråga på järn-vägsstationen, busstationen eller resebyrån. Eller sök påInternet.

BRA ATT VETA:• Vägverket ansvarar för vägtrafik, bilregister och

körkort. Vägverkets hemsida, www.vv.se, harinformation på flera språk.

• Bilprovningen finns i många städer. Mer informationfinns på www.bilprovningen.se. Du kan ocksåbeställa tid för besiktning via Internet.

• www.tagplus.se har information om tider för tåg ochbussar mellan olika städer. Om du klickar på ”andratrafikföretag” får du information om många buss-bolag, färjor, utländska tåg och annat.



”Vad gör du på din fritid?”Vanliga fråga med många svar

Ordet ”kultur” kan betyda många olika saker. Konst, musik,teater, film, dans och litteratur är alltid kultur. Men det finnsmycket annat som också är kultur. När du sjunger en gammalvisa för ditt barn, får barnet höra en del av en folklig kultur. När du dansar, lagar mat eller berättar något, är det kultur. Att läsa en bok, skriva en text, måla en tavla – eller titta på en tavla – är kultur. En del tycker att idrott också är kultur.

Här ska vi försöka berätta lite om kultur och fritid i Sverige.

Kultur och fritid

213

Fritiden är den tid man är ledigfrån skolan ellerarbetet. Man kangöra någonting,eller bara vila.

Foto

: Pet

er H

oels

tad

/ PR

ESSE

NS

BIL

D

Det är ofta en gemensam politisk nämnd som arbetar medkultur och fritid i kommunerna. Läs mer om det i kapitletom demokrati. Nämnden har till exempel ansvar för biblio-tek, museer och idrottslokaler. Kommunerna samarbetarockså med olika föreningar.

Den tid vi inte arbetar eller går i skolan, kallas fritid. ”Vadgör du på fritiden?” är en vanliga fråga i Sverige. Mångasvarar att de är ute i naturen, fiskar, går ut med hundeneller bara promenerar. Andra vanliga svar är att de är medi en förening, idrottar eller följer med sina barn på olikaaktiviteter. Mer än en halv miljon svenskar sjunger i kör.

En del vill lära sig nya saker på fritiden. De kanske är medi en studiecirkel eller går en universitetskurs på kvällen.

FöreningarKommunkontoret har information om vilka föreningarsom finns i kommunen. Det brukar finnas listor mednamn, adress och telefonnummer till alla registrerade för-eningar. Det flesta är registrerade, eftersom många för-eningar kan få bidrag från kommunen för sin verksamhet.Du kanske hittar någon förening eller klubb som intres-serar dig.

De flesta kommuner har föreningar för olika idrotter, tillexempel gymnastik, motion, ridning, orientering ochskidåkning. Lagsporter är populära i Sverige, särskiltishockey och fotboll. Du kan vara med själv eller bara tittapå matcherna.

Om du vill veta mer om den plats du bor på, kan du kon-takta hembygdsföreningen. Där forskar man om hembyg-dens historia och berättar om hur det var tidigare. Detfinns också många invandrarföreningar. Många är med-

Kultur och fritid


lemmar för att behålla sin egen kultur och ge den till sinabarn.

BibliotekDet ska finnas minst ett bibliotek i alla kommuner. Oftafinns det ett stort bibliotek och några mindre. För de flestasom bor långt från ett bibliotek, finns bokbussen. Denkommer vid bestämda tider och är fylld med böcker. Ombokbussen inte har den bok du vill ha, kan du beställa den.

Det är gratis att låna böcker på biblioteken. Man brukarfå låna böckerna i två –tre veckor. Om du inte lämnartillbaka böckerna i tid, får du antagligen betala en litenavgift. Biblioteken har också talböcker och böcker i blind-skrift. Man kan också låna videofilmer och CD-skivor på

Man kan hagymnastiktillsammans iköket, som dehär kvinnorna iRinkeby.

Kultur och fritid


Foto

: Lar

s Ep

stei

n /

PRES

SEN

SB

ILD

de flesta bibliotek. Ibland får man betala en liten avgift förfilmer och skivor. Biblioteken har också böcker, kassetteroch annat på olika språk.

Barnen har en egen avdelning på biblioteken. Där får deleka och lyssna på sagor. Personalen har särskild utbild-ning om litteratur för barn. Den mest kända svenska barn-boksförfattaren är Astrid Lindgren. Hon har bland annatskrivit böckerna om Pippi Långstrump och Emil iLönneberga.

En annan viktig avdelning på biblioteket är avdelningenför tidningar och tidskrifter. Där finns tidningar och tid-skrifter från hela Sverige och många olika länder. Manbrukar få låna hem tidningar som inte är alldeles nya.

Om du letar efter en speciell bok eller tidskrift, kan du

Det är gratis attlåna böcker påbiblioteket. Oftakan man ocksålåna kassett-böcker, cd-skivoroch videofilm. En del bibliotekhar datorer, sombesökarna fåranvända.

Kultur och fritid


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

titta i bibliotekets kataloger. De finns oftast i datorer påbiblioteken. Om du inte förstår hur man gör, kan du frå-ga någon som arbetar där. De kan också hjälpa till medatt leta efter intressanta böcker.

Biblioteket är en central plats för kulturen på varje ort.Där finns också information om andra kulturaktiviteter.

Konst, museerVarje län har ett länsmuseum. Länsmuseet har ofta enhistorisk avdelning och en konstavdelning. De stora stä-derna har också egna konstmuseer och andra museer, tillexempel tekniska eller historiska museer. De flesta natio-nella museer, till exempel Nationalmuseum och Modernamuseet, ligger i Stockholm. Det finns också konst på andramuseer, gallerier och lokaler. På somrarna finns det oftamånga mindre utställningar i hela Sverige. Telefonnummerfinns i telefonkatalogens Gula Sidor, under rubriken Museeroch gallerier.

MusikLänsmusiken finns i alla län. Länsmusiken brukar ha ensymfoniorkester och flera små orkestrar. De spelar på sko-lor och andra platser. De flesta kommuner har också enkommunal musikskola. Där kan elever i grundskolan ochgymnasiet lära sig spela olika instrument. Många musik-skolor har egna körer och orkestrar. Kyrkorna brukar ock-så ha ett rikt musikliv.

Sverige har många unga musikgrupper. I slutet av 1900-talet blev svensk pop och rock en exportvara. Flera svens-ka grupper är kända i hela världen, till exempel ABBA ochRoxette. I dag är svenska grupper mycket populära i Japan.Några svenska musiker är mer kända där än i Sverige.

Kultur och fritid


Ung, svensk musik är ofta en blandning av musik från oli-ka länder. En del grupper kommer från områden där detbor många som invandrat till Sverige. Deras musik hand-lar ofta om de ungas liv i förorten*.

TeaterVarje län har en länsteater. Länsteatern har en egen scen,men spelar också på andra platser. Länsteatern spelar bådeför vuxna och barn, och ibland på skolor.

Riksteatern är en organisation för hela Sverige. Riksteaternreser runt med olika teaterpjäser, också till små städer ochorter. Riksteatern är den närmaste teatern för många pålandsbygden.

Sverige har också två nationalteatrar: Kungliga Operan ochKungliga Dramatiska teatern (”Dramaten”). Ibland reserOperan och Dramaten till andra orter med sina pjäser.

Det finns mångaunga musik-grupper ochartister i Sverige.

förort -en -er= ett områdeutanför centrum i en stor stad.

Kultur och fritid


Foto

: Jes

sica

Gow

/ P

RESS

ENS

BIL

D

Det finns också privatteatrar och fria teatergrupper. Privat-teatrarna finns oftast i de stora städerna. De visar mest ko-medier och lättare musikteater. De fria grupperna harmånga olika pjäser. Många spelar för barn. En del friagrupper får bidrag från staten.

FilmDet går att se biofilmer i de flesta kommuner. Ibland visarman filmerna i en samlingslokal, till exempel bygdegår-den eller föreningshuset. De flesta filmer på biografernaär amerikanska. Många ser film på tv eller video.

En känd svensk filmregissör är Ingmar Bergman. Han hargjort flera berömda filmer. Men svensk film är inte baraIngmar Bergman. Några svenska regissörer i dag är RoyAndersson, Reza Bagher och Lukas Moodyson. LasseHallström gör film i USA. En film som har fått mycket

Kultur och fritid


Gå på bio. Enscen från filmenDet nya landet,som blev mycketpopulär i Sverige.

Foto

: Mar

ek W

iese

r

beröm är ”Det nya landet”. Den handlar om två flyk-tingars resa i den svenska sommaren. Geir HansteenJörgensen gjorde filmen. Engelsmannen Colin Nutleyberättar om Sverige och svenskar i sina filmer, till exem-pel i filmen ”Änglagård”.

Sverige producerar också många kortfilmer och dokumen-tärfilmer. Tv visar en del av dem. Det finns också film-klubbar, som visar andra filmer än biofilmer. Storstädernahar särskilda biografer för sådana filmer. Man kan ocksåse ovanliga filmer när det är filmfestival. Den mest kändafestivalen är Göteborgs filmfestival.

Svenska Filminstitutet kan ge ekonomiskt stöd till filmareoch filmer. Man kan också beställa svenska filmer där, bådeför barn och vuxna.

FestivalerPå sommaren är det fullt av festivaler i Sverige: musik-festivaler, teaterfestivaler, lyrikfestivaler och andra festi-valer. En känd festival är Folkmusikfestivalen i Falun.Folkmusiker från hela världen kommer dit och spelar till-sammans. Dalarna har också Musik vid Siljan under envecka på sommaren. Dalarna och Hälsingland har myck-et folkmusik på somrarna, till exempel i Bingesjö ochDelsbo.

Många städer har en egna sommarfestivaler. Multikultu-rella festivaler, med artister från olika kulturer, blir van-ligare och vanligare.

Hultsfredsfestivalen är en rockfestival. Flera tusen ungaåker dit varje år. Det finns också flera mindre rockfesti-valer.

Om du letar efter något särskilt, kan du fråga på biblio-

Kultur och fritid


teket eller turistbyrån. Festivaler och andra aktiviteterbrukar också stå i dagstidningarna eller i speciellabroschyrer.

Om du vill studera svensk litteraturhistoria, konsthisto-ria eller arkitekturhistoria, ska du fråga på biblioteket. Detfinns också kurser hos studieförbunden.

StudieförbundStudieförbunden organiserar en stor del av svenskarnasfritid. De största studieförbunden är ABF (Arbetarnasbildningsförbund), Folkuniversitetet, Medborgarskolan,

Varje sommarkommer fleratusen ungdomartill Hultsfreds-festivalen iSmåland.

Kultur och fritid


Foto

: Pon

tus

Lund

ahl /

PRE

SSEN

SB

ILD


NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet) TBV(Tjänstemännens bildningsverksamhet), Sensus studieför-bund, Studiefrämjandet, Studieförbundet Bilda för kyrkaoch samhälle, Studieförbundet Vuxenskolan samt SISU(Svenska idrottsrörelsens studieförbund)

Studieförbunden har olika kurser. Den vanligaste kursenär en studiecirkel. En studiecirkel betyder att en gruppmänniskor träffas till exempel en gång i veckan ochstuderar ett särskilt ämne. Många studerar språk i studie-cirklar, men det finns många andra ämnen. Man kan tillexempel lära sig att göra keramik eller snickra möbler.Före varje termin brukar studieförbunden skicka utkurskataloger och annonsera i dagstidningarna.

BRA ATT VETA:• Telefonnummer till studieförbunden finns i telefon-

katalogens Gula Sidor, under rubriken Studie-förbund. Om du kan namnet på studieförbundet,finns telefonnumret i de Rosa Sidorna. De flestastudieförbund har adresser på Internet, till exempelwww.folkuniversitetet.se eller www.abf.se

• Telefonnummer till biblioteken finns i telefon-katalogens Gröna Sidor. Telefonnummer till museeroch teatrar finns i telefonkatalogens Rosa Sidor.Man kan också leta i de Gula Sidorna, underrubrikerna Bibliotek, Museer och Biografer.

• Svenska Filminstitutet har adress Box 27126, 102 52 Stockholm. Telefon: 08-665 11 00. Adress på Internet: www.sfi.se

Kultur och fritid

Uppehållstillstånd och medborgarskapRegler för att få stanna i Sverige, under kort eller lång tid

Vilka regler gäller för uppehållstillstånd? Hur får man ett pass?När kan man bli svensk medborgare? Det här är viktiga frågorför många som kommer till Sverige. Här berättar vi om deviktigaste reglerna. Om du vill veta mer, kan du kontaktaMigrationsverket.

Uppehåll ochmedborgarskap

223

Passkontrollenvid gränsen är enav dörrarna tillSverige.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Permanent uppehållstillståndDen som har permanent uppehållstillstånd, PUT, har rättatt bo och arbeta i Sverige. Rätten gäller normalt så längepersonen bor här. Han eller hon behöver inte förlängatillståndet. Men man måste ha ett nytt bevis på tillståndetvar tredje (3:e) år. Beviset är ett papper som visar att manhar permanent uppehållstillstånd. Cirka tre månaderinnan man måste ha ett nytt bevis, skickar Migrations-verket ett brev till personen.

Om du flyttar från Sverige innan du har det nya beviset,förlorar du ditt permanenta uppehållstillstånd. Men dukan alltid resa utomlands en kort tid, utan att förlora till-ståndet. Men kom ihåg att ordna ett nytt bevis, om detgamla beviset blir gammalt när du är utomlands! Du harfortfarande kvar ditt uppehållstillstånd, men det kan bliproblem när du kommer tillbaka till Sverige, om bevisetär gammalt.

Den som harpermanentuppehållstillståndfår ett bevis påsitt tillstånd. Varttredje (3:e) årmåste man fåett nytt bevis.



Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Barn till två utländska medborgare måste också ha uppe-hållstillstånd. Om du är utländsk medborgare, gift meden utländsk medborgare, och ni får barn, måste ni alltsåsöka uppehållstillstånd för barnet hos Migrationsverket.

En person som döms för ett allvarligt brott, eller en per-son som har ljugit när han fick sitt uppehållstillstånd, kanförlora tillståndet.

UppehållstillståndMan kan också ha rätt att bo i Sverige under en bestämdtid. Gäststudenter kan få uppehållstillstånd, UT. Forskare,artister och andra som vill arbeta i Sverige en viss tid, kanfå uppehålls- och arbetstillstånd, UAT.

Besök i SverigeOm man ska vara i Sverige mindre än tre månader,behöver man inget uppehållstillstånd – men kanske ett vi-sum. Ett visum till ett annat Schengenland gäller i Sverigeockså. Läs mer om Schengen senare i kapitlet. Man ska ock-så kunna visa att man kommer att klara sig ekonomiskt iSverige, och att man kan betala resan från Sverige.

AnknytningOm en utlänning vill flytta till en nära anhörig, som harpermanent uppehållstillstånd i Sverige eller är svenskmedborgare, är det ett anknytningsfall. Nära anhöriga är:

• mamma, pappa och barn under 18 år• äkta man*, hustru* eller sambo* över 18 år• någon som ska bli äkta man, hustru eller sambo över

18 år.

äkta man Han ärhennes äkta man.= Hon är gift medhonom.

hustru -n -r Honär hans hustru. = Han är gift medhenne.

sambo -n -r= personer somlever tillsammans,men inte är giftamed varandra.



Den som vill komma till Sverige, på grund av anknytning,ska lämna sin ansökan till en svensk ambassad eller ettsvenskt konsulat i utlandet. Efter en intervju*, skickar am-bassaden ansökan till Migrationsverket i Sverige. Migra-tionsverket intervjuar den anhörige i Sverige, och sägersedan ja eller nej till uppehållstillstånd. Det kan ta långtid innan beslutet kommer.

Om personerna har bott ihop tidigare, brukar släktingenfå permanent uppehållstillstånd direkt. Om det är en nyrelation, brukar Migrationsverket först ge uppehållstill-stånd för en bestämd tid.

Om Migrationsverket säger nej till ansökan, kan manöverklaga* beslutet till Utlänningsnämnden. Man skaskriva ett brev till Migrationsverket, senast tre veckor efterbeslutet. Om släktingen i Sverige har fullmakt* att tala förden som ansöker, kan han/hon skriva överklagandet.

PassEn utländsk medborgare i Sverige kan ha ett vanligt pass,ett resedokument eller ett främlingspass. Resedokument ochfrämlingspass får man från Migrationserket. Så kalladekonventionsflyktingar* får resedokument, om de behöverdet. Resten får främlingspass.

Om du har blivit svenskt medborgare, kan du gå tillpolisen och ansöka om ett svenskt pass.

Sverige är med i Schengensamarbetet. Alla länder i EU,utom Storbritannien och Irland, är med. Norge och Islandär också med. Schengensamarbetet betyder bland annatatt alla medborgare eller personer som har uppehållstill-stånd i ett Schengenland, kan resa fritt i andra Schengen-länder i tre månader. Man behöver inte visum eller pass,

intervju -n -er= ett samtal dären frågar och denandra svarar.

överklag/a -ar -ade -at = be atten högre myn-dighet prövarbeslutet.

fullmakt -en -er A ger B en full-makt att sköta A:s ekonomi. = B har rätt attsköta A:s ekono-mi, till exempel ta ut och sätta inpengar. A och två vittnenmåste underteck-na fullmakten.Vittnen är perso-ner som ser Askrivna underpappret. Vittnenaska också lämnaadress och tele-fonnummer.

konventionsflyk-ting -en -ar= flyktingar enligtGenèvekonven-tionen, ett avtalsom säger vilkasom är politiskaflyktingar.



men man måste ha medsig ett id-kort, som visarvilken nationalitet manhar.

Sommaren 2003 hadeSverige ännu inga såda-na id-kort. Därför mås-te alla från Sverige hapass med sig. Om du harett främlingspass ellerett resedokument, därdet står att din identitetinte är styrkt*, bör dukontakta landets ambas-sad innan du reser dit.

MedborgarskapSverige fick en ny lagom medborgarskap den1 juli 2001. Den sägeratt man kan bli svenskmedborgare på fem olika sätt:

• genom födelse• genom adoption*

• genom legitimation*• genom naturalisation (ansökan)• genom anmälan.

FödelseFöräldrarnas medborgarskap bestämmer barnens med-borgarskap. Ett barn, som har en svensk mamma, får alltid

legitimation: intyg som visar att man har rätt att arbeta i ettvisst yrke. En legitimation kan också vara ett papper eller ettkort med foto och personnummer som visar vem man är.



Den som är med-borgare i ettSchengenland,eller har uppe-hållstillstånd i ettSchengenland, får resa inomSchengenområdeti tre månader,utan visum ellerpass.

styrkt Är dinidentitet styrkt? = Kan du visavem du är?

adoption -en -erDe ansöker omadoption. = Devill adoptera ettbarn. = De vill bliföräldrar till ettbarn som redanfinns.

Foto

: Hen

rik M

ontg

omer

y /

PRES

SEN

SB

ILD

svenskt medborgarskap när det föds. Om barnet föds iSverige, gäller samma regler om barnet har en svenskpappa. Ett barn, som har en svensk pappa som är gift medbarnets utländska mamma, får alltid svenskt medborgar-skap.

AdoptionOm någon adopterar ett barn under tolv år, får barnetnormalt automatiskt svenskt medborgarskap.



Barnens med-borgarskap berorpå föräldrarnasmedborgarskap.Den som tillexempel har ensvensk mamma,blir automatisktsvensk medbor-gare vid födseln.

Foto

: Mar

k O

lson

LegitimationOm en utländsk kvinna får barn med en svensk man iutlandet, och föräldrarna inte är gifta med varandra, fårbarnet inte svenskt medborgarskap. Men barnets far kananmäla om han vill att barnet ska ha svenskt medborgar-skap. Om föräldrarna gifter sig innan barnet är 18 år, fårbarnet svenskt medborgarskap.

NaturalisationNaturalisation är det vanligaste sättet för vuxna, somkommer från länder utanför Norden, att bli svenska med-borgare. Det betyder att de ansöker om svenskt medbor-garskap.

De här reglerna gäller när man ansöker:

• Du måste kunna styrka din identitet. Du måste alltsåkunna visa vem du är. Det kan du göra med ett passeller något annat papper med foto, som du har fåttfrån en behörig* myndighet i hemlandet.Migrationsverket godkänner oftast inte körkort ellerintyg om födelse, dop eller äktenskap.

• Du måste vara 18 år.• Du måste ha permanent uppehållstillstånd. Medborgare i

nordiska länder och – ibland – personer från EES-länder behöver inte ha PUT. Tidigare måste man säganej till sitt gamla medborgarskap för att bli svensk.Nu behöver man inte göra det. Du kan ha dubblamedborgarskap, om ditt gamla hemland säger ja tilldet.

• Du måste ha bott i Sverige en viss tid, normalt fem år. För nordiska medborgare, personer som är gifta med



behörigEn behörigmyndighet = en myndighetsom har rätt attgöra en vissuppgift.

svenska medborgare,statslösa och flyk-tingar är tiden kor-tare.• Du måste ha sköttdig bra i Sverige. Omdu har begått (gjort)brott eller inte harbetalat till exempelskatt, böter ellerunderhållsbidrag,kan du få vänta läng-re på medborgarska-pet.

DubbeltmedborgarskapEn ny lag säger attSverige tillåterdubbelt medborgar-skap. Tidigare kunde

man inte vara både svensk och utländsk medborgare, meni dag är det möjligt. Om du vill ha dubbelt medborgarskap,är det reglerna i ditt gamla hemland som gäller.

AnmälanAnmälan är en enklare ansökan. Man kan göra en anmä-lan till exempel för barn som föds utomlands, men har ensvensk far. Statslösa barn och nordiska medborgare kanockså göra en anmälan.

Det vanligastesättet för vuxnaatt bli svenskamedborgare ärnaturalisation.



Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Ja eller nejOm Migrationsverket säger ja till ansökan, får du ett med-borgarskapsbevis. Om Migrationsverket säger nej, får duett papper och en förklaring. Du kan överklaga beslutettill Utlänningsnämnden, om det är en ansökan. Om detär en anmälan, kan du överklaga till länsrätten.

BRA ATT VETA:• Migrationsverkets Internet-sidor har mer information

om alla regler. Där finns också ansökningsblanketter.Adressen är: www.migrationsverket.se

• Om du skickar in ditt pass eller andra papper ioriginal, bör du rekommendera brevet. Det gör dupå posten. Ett rekommenderat brev är lite dyrare,men det är lättare för posten att hitta brevet omman måste leta efter det.

• När du ansöker om svenskt medborgarskap,behöver du ett personbevis. Det kan du beställadirekt på Riksskatteverkets hemsida: www.rsv.seklicka på ”Folkbokföring” och ”Beställning avpersonbevis”. Glöm inte att skriva varför du vill hapersonbeviset: ansökan om svenskt medborgarskap.

• I Integrationsverkets skrift ”Svenskar från helavärlden” får du fakta, funderingar och råd omkring valet av medborgarskap. Du kan beställa skriftengratis från Integrationsverkets distribution, tel 011-15 63 77 eller e-post: [email protected]. Det går också att beställa den på Integra-tionsverkets hemsida: www.integrationsverket.se.Klicka på ”Publikationer” och vidare på ”Alla publi-kationer”.Du kan också hämta skriften som pdf-fil frånIntegrationsverkets hemsida.



Det var slut. För mig. Ett år av svår-beskrivlig förnedring var över. Förkriget handlar inte om granater,krypskyttar, minor och arméer.Kriget handlar om förnedring. Omatt leta efter mat som en gatuhund,om att leva i mörkret som en råtta,om att dricka vatten från elementetoch vara lycklig över detta enklafaktum att det finns något vatten att dricka. Om att tvingas flytta pågränsen för vad som är acceptabeltoch moraliskt. Om att förminska sigsjälv och sin mänskliga värdighet.Hur kunde världen titta på? Hurkunde du titta på?

Varför lät du mig förlora allt?Bokstavligen allt. Varför gick du inteoch ställde dig på första bästa torgoch skrek om att detta inte får ske?Det skulle ha räckt.

Nu när jag gick från flyget till tullenundrade jag om andra människornågonsin kommer att våga se mig iögonen. Jag kände att hela världenvar skyldig mig någonting. En ursäkt,en skamsen blick, en vändning påhuvudet. Jag behövde ert dåliga

samvete för att övertyga mig om attni kunde bry er om någonting över-huvudtaget. Om att ni ändå kundekänna skam. För skammen skullevara ett bevis på er mänsklighet.

Tullen. Han ville att jag skulle kännamig rädd och osäker. Var det därförhan satt bakom det svarta ogenom-skinliga spegelfönstret? I alla fallverkade han inte tycka att han varskyldig mig någonting överhuvud-taget. Turist eller affärsresa? Jag för-sökte inte vara otrevligare än vanligt.Inte trevligare heller. Han var intevärd ansträngningen. Turist, kanman säga. Men han släppte migändå. Tryckte på knappen och dör-ren öppnades. Jag visste inte vadjag skulle känna.

Min familj väntade där. Gud, vaddom har åldrats. Mamma kanknappast gå.

Och systern gråter. För första gång-en i mitt liv är hela familjen samladnär jag kommer någonstans. Är detför att denna gång är allt annorlun-da? Är det för att vi är flyktingar nu?Är det så här det ser ut?


Skam och medmänsklighetJasenko Selimovic


Foto

: Ing

mar

Jer

nber

g

Dagarna gick åt till att äta. Samtidigtsom jag fysiskt äcklades av denenorma mängden mat jag såg iaffärerna, av överflödet, av lyxen,slutade jag inte äta.

Enkel mat. Fiskbullar med bröd.Korv och kokt potatis. Vatten. Detbehövdes inget annat. Lyx är enrelativ sak. Men jag åt hela tiden.För säkerhets skull. Och medan jagåt skaffade jag några konserver, deär bra att ha i reserv, de kan över-leva länge. I fall att.

Problemet var bilar. Bra bilar. Volvo,Audi, Mercedes. De nyare model-lerna.

Deras motorljudsvissling lät somgranaten som flyger och ska fallanära en. Men inte på en. För dengranat som flyger rakt på avgeringet ljud. Det är det farliga medgranater. Den som ska döda dig kandu inte höra. Men nu, varje gångnär en bil passerade förbi och jaghörde visslingen rullade jag i söm-nen, omedvetet och lojt, undersängen. För att skydda mig. Där fort-

satte jag att sova tills jag vaknadeoch lade mig igen. Och vid nästa bil– om igen.

Jag saknade ljus. Gatuljus. Lamporsom lyser när mörkret har fallit.

Efter ett år i mörkret kändes detfaktum att gatuljus lyser som entrygghet. För mig betydde det –inga granater. Eftersom granaternaslår sönder gatlyktorna.

Sarajevo i mörkret är en av minavärsta krigsbilder. Varje natt bad jagMamma att promenera med miglängs Drottninggatan. Den hade såmycket ljus och människor. Detkändes tryggt. Och många skyltföns-ter som lyste. Jag såg aldrig vad detvar som lyste men att det lystebetydde att det fanns något i dem.Jag tyckte om att promenera där.Det var en säker gata.

Varje kväll gick vi längs gatan. Blandde andra vilsna främlingarna påDrottninggatan framstod vi som tvåfrämlingar som var benådade meden riktning, ett mål, en mening. Vikände närhet till denna gata, till denenkla promenaden, till varandra. Varoch en av oss av sina egna anled-ningar. Hon, med sin sjukdom, vardömd till döden, jag, med min flykt,till livet. Och vi sentimentaliseradeinte det. Hon tittade på saker honskulle lämna efter sig, klänningar,


Hon, med sin sjuk-dom, var dömd tilldöden, jag, med minflykt, till livet.

•••••••••••••••••••••••••••••••

skor, vardagliga saker i skyltfönstren,jag tittade på människorna som gickförbi oss. På det som väntade mig.Deras ansikten. Den litauiske filoso-fen Levinas skriver om den andresansikte i sina böcker. Menar han dethär jag tänker på nu?

Menar han denna fråga som nuinfinner sig med all nödvändighet?– Kommer han med väskan atthjälpa mig om det behövs igen?Vad kommer hon att göra? Hon iden röda kappan. Hur kommer deatt göra? Vem av dem kommer attbli som Kemo, Alen, Vernesa? Vemav dem kommer att bli min bödel?

Jag tittade på deras ansikten ochundrade.

Var det jag såg i kriget sanningenom människan? En av möjligasanningar? Jag var säker på att detinte var någon mardröm, det var för

verkligt för att vara det. Det kändesmer som om livet här var en dröm.Ett slumrande tillstånd innan dennödvändiga drömvilan omsveperen. Och bortom det?

Under den fernissan? I den vaknaverkligheten? Jag ville inte tänka pådet. Det fanns ingen tid för det. Jagville njuta av ljuset medan detfanns.

Efter några dagar sade någon att jagmåste anmäla mig till polisen, sökaasyl, försöka få ett uppehållstill-stånd. På tv pratade man om attinvandrare ska anpassas, integreras,utbildas. Men de orden kom frånen annan värld.

Inte min.

Jag tror att den människan, hansom kunde bry sig om det, dog iSarajevo. Det var bara så att ingenmärkte det.


Var det jag såg ikriget sanningen om människan? En av möjligasanningar?

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Skam och medmänsklighet forts•••••

Jasenko Selimovic kom till Sverigeunder 1992 års sista dagar. Förnärvarande arbetar han somkonstnärlig ledare på GöteborgsStadsteater.

Staten (regering och riksdag) be-stämmer innehållet i integrations-politiken. Integrationsverket haransvar för att det blir som staten be-stämmer. Verket ska också arbetaför att förbättra integrationen i sam-hället. Integrationsverket ska särskiltundersöka om kommunerna gerbra introduktion till nyanlända* in-vandrare. Myndigheter och kom-muner ska få veta hur introduktio-nen fungerar.

Integrationspolitiken är en generellpolitik. Det betyder att den handlarom alla som bor i Sverige – intebara invandrare. Men nyanländaflyktingar kan behöva stöd och hjälpi början. Därför finns introduktionen.Det här kapitlet berättar om målen*för introduktionen. Integrations-verket ska undersöka om kommu-ner och myndigheter arbetar för dehär målen. Varje kommun ochmyndighet måste också själv utvär-dera* sitt arbete.

Målen har tagits fram tillsammansmed Arbetsmarknadsverket,Landstingsförbundet, Migrations-verket, Skolverket, Socialstyrelsenoch Svenska Kommunförbundet.

Övergripande* målSamhällets introduktion ska hjälpanyanlända invandrare att försörja*sig själva och komma in i det svens-ka samhället.

Mål för introduktionenNär introduktionen är slut, skaman ha kontakter i arbetslivet ochvara med i samhället. Det betyderatt man måste ha både teoretiskaoch praktiska kunskaper

• om det svenska samhället• om det svenska arbetslivet• i det svenska språket.Vilka kunskaper varje person be-höver, beror på hans/hennes ut-bildning, erfarenheter*, behov ochegna kunskaper.

Delmål för introduktionenNär introduktionen är slut, skavuxna invandrare

• veta hur samhället fungerar,• veta vilka rättigheter och skyl-

digheter som alla i Sverige har,• kunna förstå och tala svenska i

vardagslivet, på jobbet eller iskolan,

• ha träffat människor i arbetslivetoch från föreningar.

Ny start i SverigeIntroduktion för nya invandrare

nyanländ En ny-anländ flykting = en flykting somär ny i Sverige.

mål -et - Här:Vilket mål har nimed arbetet? = Vad vill ni medarbetet? Vilketresultat vill ni ha?

utvärder/a -ar -ade -atDe utvärderarkursen. = De diskuterarkursen. Vad varbra? Vad vardåligt? Vad kanman ändra?

övergripande Ettövergripande mål= ett mål över deandra målen.

försörja sig (för-sörj/a -er -de -t)Han försörjer sigsjälv. = Han haren inkomst, så atthan kan köpa dethan behöver.

erfarenhet -en -er Erfarenheter ilivet = allt somman har lärt sig ilivet.

Bilaga 1 Ny start i Sverige

235

• När introduktionen är slut, har var-je person fått sin yrkeskompe-tens* värderad.

• Den som kan arbeta, men intehar utbildning från grundskola, harbörjat en utbildning eller aktivitetsom han eller hon behöver.

• Barn och ungdomar får den hjälpoch det stöd som de behöver.

• När introduktionen är slut, harungdomar mellan 16 och 20 år,börjat gymnasiet och klarar ut-bildningen.

• Barn har börjat förskolan eller sko-lan och klarar utbildningen.Föräldrarna har kontakt med för-skolan eller skolan.

• Barn som kommer ensamma tillSverige, har särskilda behov. Defår den hjälp de behöver.

• Den som har hälsoproblem*, harfått vård.

• Äldre har särskilda behov. De fårhjälp till samhällets service, så attde kan vara med i samhället såmycket som möjligt.

• Funktionshindrade* har särskildabehov. De får hjälp till samhälletsservice, så att de kan vara med isamhället så mycket som möjligt.

Förutsättningar*för introduktionenKommunen och den nyanlände skatillsammans göra en plan* för intro-duktionen. Den nyanlände har själv

ansvar för sin introduktion. Kom-munen ska ge personen det stödsom hon/han behöver. När man görplanen, ska man tänka på vad per-sonen har arbetat med tidigare, vil-ken utbildning han/hon har etc.Man måste också tänka på vilkamöjligheter som finns i Sverige.

Det här gäller för introduktionen:

• Varje person ska få en egen in-troduktion. Kommunen och dennyanlände planerar den tillsam-mans. Det är viktigt att kvinnoroch män får samma möjligheter.

• Kommuner, myndigheter ochandra ska samarbeta, så att varjeperson förstår att alla samarbetarför samma mål.

• Arbetsförmedlingen ska ge råd tillvarje person, för att hjälpa honom/henne in på arbetsmarknaden.

• Arbetsförmedlingen ska betala förolika program och stöd, som kanhjälpa personen att komma in påarbetsmarknaden.

• Om personen har ett yrke, skakommunen kunna ordna intro-duktion på en arbetsplats.

• Varje person ska få lära sig sven-ska på ett sätt som passar denpersonens behov och förutsätt-ningar.

• Kommunen och arbetsförmed-lingen ska samarbeta. Personer,som har svårt för teoretiska studi-er, ska kunna lära sig språket på

yrkeskompetens -en -er Vilkenyrkeskompetenshar du? = Vilkenutbildning har du?Hur länge har dujobbat i ditt yrke?Hur mycket kandu?

hälsoproblem -et -Han har hälso-problem. = Hanär inte frisk.

funktionshindradHon är funktions-hindrad. = Honhar något handi-kapp, t. ex. att intekunna se, intekunna höra, intekunna gå.

förutsättning -en -ar Vilka är förut-sättningarna förarbetet? = Vadgäller för arbetet?Vad måste finnas,för att arbetet skabli bra?

plan -en -er Jaghar en plan förmitt arbete. = Jag vet vad jagska göra och hurjag ska arbeta.



annat sätt, till exempel genompraktik.

• Kommunen har ansvar för intro-duktionen, men andra är ocksåmed, till exempel företag och för-eningar.

• Alla myndigheter ska ge lika godservice till nyanlända som till an-dra medborgare.

Introduktionens längdNormalt är introduktionen högsttvå år, men den kan bli längre omen person behöver det. Den somhar ett arbete, ska få en introduk-tion som passar honom/henne.

Uppföljning av varje persons introduktion• Kommunen och den nyanlände

ska regelbundet* diskutera in-troduktionsplanen, för att se omden behöver förbättras. När in-troduktionen är slut, ska kom-munen utvärdera resultatet.

Introduktion för alla och på heltidIntegrationsverket vill att målen förintroduktionen ska gälla alla nyan-lända, inte bara flyktingar. Det ärbäst om introduktionen sker påheltid, tycker Integrationsverket.

Integrationsverket rekommende-rar* att kommunerna betalar in-troduktionsersättning i stället för

försörjningsstöd (tidigare social-bidrag). Introduktionsersättningenska vara som en lön för ett arbete.Om man får lön varje månad, kanman själv påverka sin ekonomi.Man mår bättre om man får lön förett arbete, istället för bidrag.

Utvärdering av introduktionenIntegrationsverket har ett samlatansvar för att utvärdera introduk-tionsverksamheten. Utvärderingenbör visa resultatet av introduktio-nen, till exempel om de nyanlän-da har fått arbete eller utbildning.Om Integrationsverket frågar, skakommuner och myndigheter visahur de arbetar och vilka resultat dehar.

Integrationsverket ska informerakommunerna om resultatet av ut-värderingen, så att arbetet kanutvecklas. Integrationsverket kanhjälpa kommunerna att hitta en brametod för deras egen utvärderingav introduktionen.

Mer information finns på Integra-tionsverkets hemsida: www.inte-grationsverket.se Där finns ocksådet här kapitlet på flera språk.



regelbundet Dediskuterar jobbetregelbundet. = De diskuterarjobbet t. ex. engång i veckaneller en gång imånaden, ellernär de behövergöra det.

rekommender/a -ar -ade -at Jagrekommenderardig att ta jobbet.= Jag tycker attdu ska ta jobbet.

Bilaga 2Trossamfund


Trossamfund i SverigeAdressförteckning Med reservation för ändringar

Anglikanska kyrkanChurch of St.Peter & St.SigfridStrandvägen 76115 27 STOCKHOLMTel. 08-661 22 23, 663 82 48

Danska evangelisk-lutherska kyrkanTorild Wulffsgatan 8413 19 GÖTEBORGTel. 031-82 23 09Fax 031-82 86 15

Etiopisk-ortodoxa kyrkanBox 16043103 21 STOCKHOLMTel. 08-733 27 39

Grekisk-ortodoxa kyrkanMetropoliten PavlosSelmedalsvägen 72129 37 HÄGERSTENTel. 08-646 24 21Fax 08-97 32 12

Judiska församlingars centralråd i SverigeBox 7427103 91 STOCKHOLMTel. 08-679 29 00

Lettiska evangelisk-lutherskakyrkan i Sverigec/o Austra KreslinsÖsterängsvägen 3 C182 46 ENEBYBERGTel. 08-768 41 [email protected]

Riksförbundet Sveriges unga katoliker, SUKBox 4007102 61 STOCKHOLMTel. 08-641 78 15, 702 05 55

Armeniska apostoliska församlingenKungsgatan 30A753 21 UPPSALATel. 018-13 05 03

Estniska evangelisk-lutherskakyrkanBox 45074104 30 STOCKHOLMTel. 08-21 32 77, 20 69 78

Finska ortodoxa församlingen i SverigeSurbrunnsgatan 46113 48 STOCKHOLMTel. 08-530 307 67

Islamiska Kulturcenterunioneni Sverige (IKUS)Sveavägen 94, Box 45120104 30 STOCKHOLMTel. 08-15 98 88Fax 08-15 68 88

Katolska kyrkanKatolska biskopsämbetetBox 4114102 62 STOCKHOLMTel. 08-643 80 22Fax 08-702 05 55

Makedonska ortodoxa kyrkanHagalundsgatan 5214 32 MALMÖTel. 040-92 65 14Fax 08-19 28 02

Rumänska ortodoxa kyrkanVanåsgatan 66216 20 MALMÖTel. 040-15 24 61, 13 46 54

Bilaga 2Trossamfund


Bulgariska ortodoxa kyrkanAngel PetronovKallforsvägen 23124 32 BANDHAGENTel. 08-86 78 55

Estniska ortodoxa kyrkanc/o Nicolai SuursöötFridhemsgatan 2112 40 STOCKHOLMTel. 08-653 50 83

FIFS, Förenade islamiska församlingar iSverigeGötgatan 103 A116 62 STOCKHOLMTel. 08-643 63 60, 643 10 04

Koptisk ortodoxa kyrkan i SverigeVårgatan 2126 33 HÄGERSTENTel. 08-645 54 13

Norska kyrkan i StockholmBox 4264102 66 STOCKHOLMTel. 08-644 22 11 Fax 08-694 74 01

Ryska ortodoxa kyrkanBox 19027104 32 STOCKHOLMTel. 08-15 63 16

Serbisk-ortodoxa kyrkanBägerstavägen 68120 47 ENSKEDE GÅRDTel. 08-722 99 30

Svenska Bahá’ísamfundetBox 2038103 11 STOCKHOLMTel. 08-21 51 90 Fax 08-21 51 91

Syrisk-ortodoxa ärkestiftetFörvaltarvägen 38151 47 SÖDERTÄLJETel. 08-550 656 44Fax 08-550 860 86

Österns apostoliska katolskaassyriska kyrka c/o W. YacobSiriusgatan 114415 22 GÖTEBORGTel. 031-48 79 32

Svenska kyrkan751 70 UPPSALA

Sveriges Kristna RådEkumeniska Centret Starrbäcksgatan 11172 99 SundbybergTel. 08-453 68 00Fax 08-453 68 29

Tyska evangeliska församlingenMarietorpsallé 23217 74 MALMÖTel. 040-26 55 45

SMUF, Sveriges muslimska rådGötgatan 103 A116 62 STOCKHOLMTel. 08-509 109 00Fax 08-642 32 20

Ungerska protestantiska församl i SverigeZoltan VeressEkensbergsvägen 110117 69 STOCKHOLMTel. 08-744 09 91

Bilaga 3Riksorgan


Riksorganisationersom har startat på etnisk grundMed reservation för ändringar

Afrosvenskarnas riksförbundBox 92136120 08 STOCKHOLMTel. 08-615 29 71Fax. 08-702 34 [email protected]

Albanska riksförbundetFöreningsgatan 5291 33 [email protected]

Armeniska riksförbundet i SverigeBox 25106750 25 UPPSALATel. 018-31 47 94Fax. 018-31 47 [email protected]

Assyriska riksförbundet i SverigeBox 6019151 06 SÖDERTÄLJETel. 08-550 166 83Fax. 08-550 115 [email protected]

Bangladesh riksförbundC/o Musleh UddinStora Björnsgata 87136 64 [email protected]

Bolivianska RiksförbundetSören Vävares gata 1a633 41 ESKILSTUNATel: [email protected]

Bosnien och Hercegovinaskvinnoriksförbund i SverigeBox 318514 27 SKÖVDETel. 0500-41 36 20Fax. 0500- 41 36 20, 0500- 48 14 [email protected]

Bosnisk-Hercegovinska riksförbundet iSverigeBox 38046100 64 STOCKHOLMTel. 08-643 99 66Fax. 08-643 23 [email protected]

Bosnisk-Svenska KvinnoförbundetBox 38046100 64 STOCKHOLM

Chilenska riksförbundetWallingatan 31, NB111 24 STOCKHOLMTel. 08-20 72 33Fax. 08-21 99 48

Bilaga 3Riksorgan


Eritreanska riksförbundet i SverigeBox 209751 04 UPPSALATel. 018-169512Fax. 018-24 51 38

Estniska kommittén Esternas riksförbund i SverigeBox 539101 30 STOCKHOLMTel. 08-21 54 80, 411 59 78Fax. 08-20 70 61

Etiopisk riksförening i SverigeBox 22552104 22 STOCKHOLMTel. 08-6544330, 32Fax. 08-740 51 [email protected]

FAPS, Portugisiska riksförbundetTorpgatan 21211 52 MALMÖTel. 040-23 53 96Fax. 040-23 53 [email protected]

Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige(FRIS)Bellmansgatan 15 nb118 47 STOCKHOLMTel. 08-702 01 10Fax. 08-702 90 [email protected]

Förenade Bangladesh RiksförbundTensta väg 102 1tr163 65 SPÅ[email protected]

Grekiska riksförbundetLandsvägen 52172 36 SUNDBYBERGTel. 08-627 00 27Fax. 08-627 00 [email protected]

Immigranternas centralförbund (ICF)Box 50061104 05 STOCKHOLMTel. 08-612 39 79Fax. 08-732 39 [email protected]

Immigranternas riksförbundKatrinedalsgatan 43504 51 BORÅSTel. 033-13 60 70Fax. 033-13 60 [email protected]

Internationella kvinnoförbundetKaprifolgatan 20213 62 MALMÖTel. 040- 21 21 89Fax. 040- 21 21 [email protected]

Iranska flyktingarnas riksförbund i SverigeBox 11103404 23 GÖTEBORGTel. 0704 – 92 03 [email protected]

Iranska riksförbundet i Sverige (IRIS)Box 7033172 07 SUNDBYBERGTel. 08-28 64 24Fax. 08-28 64 [email protected]

Bilaga 3Riksorgan


Iransk-Svenska SolidaritetsföreningenBox 7091200 42 MALMÖ[email protected]

Irakiska riksförbundet i Sverige Box 82177 22 JÄRFÄLLATel. 08-580 180 59Fax. 08-580 180 [email protected]

Italienska riksförbundetBellmansgatan 15 nb118 47 STOCKHOLMTel. 08-34 57 10Fax. 08-31 92 [email protected]

Japanska riksförbundet i SverigeVegagatan 3113 29 STOCKHOLMTel. 08-317148

Kroatiska riksförbundetBox 65425 02 HISINGS KÄRRATel. 031-23 62 22Fax. 031-23 82 [email protected]

Kurdiska riksförbundetBox 5013131 05 NACKATel. 08-644 66 22Fax. 08-650 21 20

Kurdiska föreningarnas råd i SverigeFridhemsgatan 44-46112 40 STOCKHOLMTel. 08-652 43 30Fax. 08-652 43 [email protected]

Kurdiska unionenBox 7021164 07 KISTATel. 08-7514499 0707-891786Fax. [email protected]

Lettiska hjälpkommittén, LHKWallingatan 34 5 tr111 24 STOCKHOLMTel. 08-21 44 25Fax. 08-21 44 [email protected]

Makedoniska riksförbundet i SverigeBox 47037402 57 GÖTEBORGTel. 031-19 62 24Fax. 031-19 62 [email protected]

Polska kongressen i SverigeBox 5025114 50 STOCKHOLMTel. 08-661 10 06Fax. 021-41 60 [email protected]

Bilaga 3Riksorgan


Resande romers RiksförbundBox 546581 07 LINKÖPING

RIFFI- Riksförbundet internationellaföreningar för invandrarkvinnorNorrtullgatan 45113 45 STOCKHOLMTel. 08-30 21 89Fax. 08-33 53 [email protected]

Riksförbundet för Etiopier i SverigeBox 12127 21 SKÄRHOLMENTel. 08-33 36 60Fax. 08-33 36 [email protected]

Riksförbundet polska föreningar i SverigeTussmötevägen 255122 41 ENSKEDETel. 08-50861230Fax. [email protected]

Roma InternationalAnnastigen 6931 70 SKELLEFTEÅ0910-77 55 [email protected]

Serbernas Riksförbund i SverigeBellmansgatan 15,1118 47 STOCKHOLMTel. 08-462 06 57Fax. 08-462 05 [email protected]

Serbiska riksförbundet i SverigeScheelegatan 32/3212 28 MALMÖTel. 040-94 94 32Fax. 040-94 04 [email protected]

Slovenska riksförbundet i SverigeBox 237261 23 LANDSKRONATel. 0457-771 85,Fax. 0457-771 [email protected]

Somaliska riksförbundet i Sverige Box 191 65104 32 STOCKHOLMTel. 08-16 69 61Fax 08-16 69 [email protected]

Spanska riksförbundetNorrbyvägen 1168 69 BROMMATel. 08-34 27 20Fax. 08-31 92 [email protected]

Sudanesiska riksförbundetBox 4080163 04 SPÅNGA

Sveriges ingermanländska riksförbundc/o Inkeri PetersonIvarsgårdsgatan 14434 35 KUNGSBACKATel. 0300-108 50 Fax. 0300-108 [email protected]

Bilaga 3Riksorgan


Sverigeesternas förbundWallingatan 34 2tr111 24 STOCKHOLMTel. 08-21 66 49Fax. 08-723 19 [email protected]

Sverigefinska riksförbundetBellmansgatan 15 nb118 47 STOCKHOLMTel. 08-615 83 40Fax. 08-615 83 [email protected]

Syrianska riksförbundet i SverigeBox 354151 24 SÖDERTÄLJETel. 08-550 161 71Fax. 08-550 180 [email protected]

Syriska riksförbundet i Sverige Siktgatan 12162 50 VÄLLINGBYTel. 08-38 38 10/564 32 660Fax. 08-38 38 [email protected]

Turkiska riksförbundetAlby CentrumAlbyvägen 6c145 59 NorsborgTel. 08-728 00 34/531 732 05/531 706 15Fax. 08-728 00 [email protected]

Ungerska riksförbundetC/o Lazlo MarkoYmervägen 10a182 67 DJURSHOLMTel. 026-51 98 12Fax. 026-51 98 12

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

SIOS-Samarbetsorgan för etniska organisationer i SverigeBellmansgatan 15118 47 STOCKHOLMTel. 08-643 90 60Fax 08-643 90 [email protected]

I en nödsituation245

Om det händer en olyckaTelefonnummer för akuta situationer

Nödnumret 112 kan man ringa om det händer något allvarligt och det är bråttom. Det är viktigt att man bara använder 112 när det är en akut nödsituation. Det betyder att någons liv, hus eller saker är i fara,och man behöver hjälp direkt från ambulans, räddningstjänst, polis, flyg-, sjö-, fjällräddning eller giftinformation.

Numret 112 gäller för all räddningstjänst, akutsjukvård och polis. Det betyder att man kan få all sorts hjälp med ett enda telefonsamtal.

Alla länder i EU har 112 som nödnummer.

Viktigt att tänka påNär du ringer nödnumret 112 svarar en SOS-operatör. Du måste svara på operatörens frågor för att få rätt hjälp. Det här behöver SOS-operatören veta:

• Vad har hänt?

• Var behövs hjälpen?

• Vem är du som ringer?

• Vilket telefonnummer ringer du ifrån?

SOS Alarms webbsida www.sosalarm.se ger dig mer information.

Kommunal Räddningstjänst-BrandkårSe kommunens namn på sidorna med Kommuninformation, RosaSidorna eller under ”Räddningstjänst” i Gula Sidorna. Polis Se ”Polis” i Rosa Sidorna eller”Polisstationer” i Gula Sidorna.

Läkare Se ”Läkare” i katalogens sidor för Hälso- och sjukvård eller i Gula Sidorna. Giftinformation 08-33 12 31. Apotekens läkemedelsupplysning020-66 77 66BRIS – Barnens hjälptelefon020-91 00 91.

När det inte är riktigt lika bråttom

Sakregister

Aabort 174,175advent 50advokat 129, 202aktivitetsgaranti 93aktivitetsstöd 92alfakassan 98allemansrätt 198Allmänhetens ombudsmän 39Allmänna reklamationsnämnden 115andrahandshyra 81anknytningsfall 225Anonyma alkoholister 187anställningsintervju 93anställningskontrakt 95arbetarrörelsen 23, 46Arbetsdomstol 204arbetsförmedling 88, 90-95, 99-100, 236arbetslöshetsersättning 97arbetslöshetskassa/a-kassa 95, 98arbetsmarknad 88-101arbetsmarknadsutbildning 92arbetspraktik 92arbetsterapi 168avbetalning 105avtalspension 111

Bbahá’í 195bankkort 105barnavårdscentral 123, 173barnbidrag 112, 149Barnombudsmannen/BO 39, 40barnomsorg 134-139begravning 130-132

begravningsbyrå 132behandlingshem 183behörighet 147, 155, 157bemanningsföretag 91besiktning 210-212besiktningsprotokoll 80betala skatt 95betalkort 105betalningsanmärkning 111-112betyg 146-147, 150bibliotek 214-217, 222Bilprovningen 210borgensman 79bostadsbidrag 111-112bostadsförmedling 78bostadsrätt 82-83bostadsrättsförening 80. 82bostäder 60, 77-85bostadstillägg 112bouppteckning 132BRIS 124, 132, 182, 186, 245bronsåldern 17brottmål 200bruttolön 95brottsskadeesättning 205Brottsoffermyndigheten 205-206buddhism 195BUP 178bäst-före-datum 103

Ccellprov 172centerpartiet 33, 34 40cytologprov 172CSN 73, 150, 159, 160

A- C

246

Sakregister

Ddagcenter 163daghem/dagis 135-139datortek 92demokrati 9-10, 14, 24, 27-28departement 30dialekt 26diskriminering 39-40, 80, 101distriktssköterska 162, 167-168DO, Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering 39, 40, 80, 101domstol 198, 200-204, 206donationskort 131dödsboanmälan 132dödsfall 130-132

Eeftergymnasial 155eget företag 93, 98-99, 101,109EU 14, 25

Ffackförbund 89, 90fackförening 23familjedaghem 135familjehem 183familjerådgivning 124, 128, 181festival 220-221film 219-220flextid 96flyktingsamordnare 73folkbokföring 29, 72, 209, 231folkhem 23folkhögskolor 153-154, 160

folkpartiet 33-34, 40folkrörelser 36Folktandvården 178-179fordonsskatt 211frikort 171frikyrkor 36, 189, 191-192friskolor 142, 147fritidshem 134-139, 181främlingspass 226funktionshinder 179-180fängelse 201färdtjänst 163, 180föreningar 36, 146, 154, 170, 184, 187,

214-215förlossning 172förskola 135-139, 141förskoleklass 143första maj 46försvarare 200försäkringar 102, 107-108, 116-117, 204,

211Försäkringskassan 73, 95, 113, 115, 165,

181försörjningsstöd/socialbidrag 60, 75, 111,

115, 181förtidspension 114förtroendenämnden 170föräldraförening 146Föräldraföreningen mot narkotika 184,187föräldrapenning 110, 114, 117, 172

Ggarantipension 111graviditet 172-174grundlag 198

D-G

247

Sakregister

grundskola 141, 143-147, 151-152gruppboende 164Gustav Vasa 19-20gymnasieskola 141, 147-152

Hhandikapp 39, 179-180, 185Handikappombudsmannen 39-40hastighetsbegränsning 208havandeskapspenning 173hemförsäkring 85, 107, 200hemförsäljning 104hemsjukvård 168hemtjänst 60, 162-163hemutrustningslån 73hets mot folkgrupp 37hinduism 194historia 17-26HomO 39-40, 126, 133hyresbostäder 79-84hyresgäst 79-84, 204Hyresgästföreningen 84hyreskontrakt 80, 84Hyresnämnden 84, 204högkostnadskort 171högskola 142, 147, 153, 156-159,högskoleprovet 158, 160högskolestudier 153-160

IID-kort 72-73inkomstdeklaration 108-109inkomstpension 110inkomstskatt 108

Integrationsverket 76, 85, 235-237intresseorganisationer 36introduktion 74-76, 235-237introduktionsersättning 75, 237islam 194istid 17

Jjobbsökarkurs 93judendom 194jul 50-53Justitieombudsmannen, 39-40jämförpris 103jämställdhet 122, 141Jämställdhetsombudsmannen/JämO

39-40, 122-123, 133järnåldern 17

Kkarensdag 97, 113Karl XII 21katolicism 193kollektivavtal 89kollektivtrafik 64kommun 28, 32, 59-65kommunalråd 62Kommunalskatt 61kommunalvalet 29, 63-64kommundelsnämnd 64kommunfullmäktige 28, 62kommunstyrelse 62Komvux 73, 151, 159konst 217Konsumenternas försäkringsbyrå 116

G-K

248

Sakregister

konsumentrådgivare 78, 116konsumentverket 116kortköp 105korttidsboende 163kreditkort 105kristdemokraterna, kd 34, 40Kristi Himmelsfärdsdag 46kronofogden 106, 202kungadöme 14, 29-30kursplan 144, 148kvinnohälsa 122, 133kvinnojour 181, 185-186, 205Kyrkor och tro 188-196könssjukdomar 176-177könsstympning 176körkort 208-210

Llag och rätt 197-206landskap 26landsting 28, 32, 64, 167landstingsfullmäktige 28landstingsval 29, 62Livsmedelsverket 115LO 89lucia 50-51lån 105-107långfredag 45läkarintyg 113län 32Länkarna 187länsmusik 217länsstyrelse 32läroplan 136, 139, 143

Mmammografi 172Marknadsdomstol 204massmedia 38-39maxtaxa barnomsorg 137maxtaxa äldreomsorg 165medborgarskap 223, 227-231medborgarskapsbevis 230medeltiden 19, 26midsommar 48Migrationsverket 224-226, 230-231miljöpartiet 35, 40minoriteter 14missbruk 182-184moderaterna 35, 40modersmål 74museer 217musik 217musikskola, kommunal 217mäklare 82-83mödravård 133, 168, 172-175

Nnarkotika, Föräldraförening mot 184, 187nationaldag 47naturalisation 227, 229nettolön 95Norden 14nyår 44

Ooffentliga sektorn 14offentlighetsprincipen 38

K-O

249

Sakregister

ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO 39-40, 80, 101

omskärelse 176ortodoxa kyrkan 193

Ppartnerskap 126, 175pass 226pastorsexpedition 126, 132, 190patientavgift 170patientförening 170patientnämnd 170PBU 178pengar, ekonomi 102-117pension 110-111, 114permanent uppehållstillstånd

224-225, 229personbevis 71-73, 231personnummer 72pingst 46polisen 199-200, 206polisanmälan 200polistillstånd 200politiska partier 23, 27, 33-35preliminärskatt 101, 108premiepension 110-111pressombudsmannen, PO 39-40preventivmedel 122, 174primärvård 168psykiska besvär 177påsk 44-46

RRadiotjänst 40rattfylleri 199

regering 30-31reklamera 104rekryteringsföretag 91remiss, till läkare 167remissvar 31religion 188-196resedokument 226RFSL, Riksförbundet för sexuellt lika-

berättigande 122, 133, 175, 185RFSU 122, 133, 175, 185riksdagen 14, 28, 30-31, 33Riksskatteverket 117, 231RSMH 185rättegång 198rättshjälp 129, 202, 204, 206röstkort 62rösträtt 23, 28-29, 62

SSACO 89sambo 120, 126-127, 225servicehus 164sexualitet 175sfi, svenska för invandrare 73, 152sikhism 189, 196sjukersättning 113sjukgymnastik 168sjukhem 164sjuklön 95, 97, 113sjukpenning 95, 97-98, 108, 110,

113- 115, 117, 185självdeklaration 109skadestånd 200skatt 61, 95-96, 101, 108-110skattemyndigheten 72, 108-110

O-S

250

Sakregister

skilsmässa 128-130, 201skola 140-160skolbarn 136skollunch 143skolläkare 145skolskjuts 143skolsköterska 145skolsystemet 141Skolverket 136, 139, 149skärtorsdag 44socialbidrag/försörjningsstöd 60, 75, 111,

115, 181socialdemokraterna 35, 40socialtjänst 180-184sommarlov 47, 141specialistvård 167stadsdelsnämnd 64statliga myndigheter 31-32statsbidrag 61stenåldern 17Stockholms blodbad 19studentexamen 150studiebidrag 112, 149studiecirkel 214, 222studieförbund 147, 152, 221-222 studieintroduktion 157studiemedel 159studiestöd 113, 159studievägledare 155Stöd till start av näringsverksamhet 99Svenskt Näringsliv 89, 101Svenska kyrkan 125, 189-191, 239svenskundervisning 73, 74-75, 152syo-konsulent 155särskola 143, 151

Ttandvård 178-179TCO 89teater 218tillgodokvitto 103tillsvidareanställning 93tingsrätt 128, 201-202tjänstepension 111tolk 76, 168, 206trafikregler 207-212trafikskola 210trossamfund 188-196tryckfrihet 37-38, 198tv-avgift 40tvistemål 200tystnadsplikt 124, 169, 181

Uumgängesrätt 129underhållsbidrag 130underhållsskyldighet 127Ungdomshälsan 122ungdomsmottagning 122, 132, 174-175,

176, 178universitet 142, 147, 150, 153, 156-160uppehållstillstånd 65, 72, 90, 223-231uthyrningsföretag 91Utlänningsnämnden 226, 230Utrikesdepartementet, UD 125-126uttagskort 105utvecklingssamtal 139, 144

S-U

251

Sakregister

Vval 28, 63valborgsmässoafton 46Vasaloppet 26vikariat 94vikingatiden 17-18visstidsanställning 94vårdagjämning 46vårdcentral 167, 169vård och stöd 166-187vårdnadshavare 127vänsterpartiet 35, 40värnplikt 110

Yyttrandefrihet 37, 198

Ååklagare 200ålderdomshem 164ålderspension 110ångervecka 105

Ääktenskap 124, 126äktenskapsskillnad 128-130äldreförsörjningsstöd 111äldreomsorg 161-165

Ööppen fritidsverksamhet 135, 141öppen förskola 136öppet köp 103österländska kyrkan 193överklaga 31, 203, 226, 230övervakare 201

V-Ö

252

Sverigeen pocketguideFakta, tips och råd till nya invånare

Varje år får Sverige många nya invånare. Det kan varabåde spännande och svårt att komma till ett nytt land.Det tar mycket tid och kraft att lära sig svenska. Huruttalar man å, ä och ö? Hur stavar man egentligen”sje”-ljudet: med sj, skj, sch eller stj?

När språket flyter bättre, kommer andra frågor omlivet i Sverige. Var hittar jag ett bra jobb? Får minabarn gå på dagis? Vad kostar det? Kan min gamlapappa komma till Sverige? Räcker mina betyg för attläsa på universitetet?

Den här boken svarar på en del av frågorna. Den skavara en hjälp för alla nya invånare i Sverige. Här finnsöver 250 sidor med information på lätt svenska. Härfinns också Internet-adresser, för alla som vill ha merinformation.

Pocketguiden finns också på flera andra språk.

Documents

Svbok lättsv 2003 ori webb - immi.se · Mark Olson, Anna-Sofia Quensel ... het, vill ha ett samhälle som inte finns. Ett sådant sam-hälle kan bara finnas, om man tar bort viktiga