Hälsan och maten 2013Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport om svenska

konsumtionstrender och dagligvaruhandelns arbete för bättre matvanor.

2

Svensk Dagligvaruhandel, i samarbete med Svensk Handel, är en branschorganisation som företräder Axfood AB, Bergendahls Food AB, Coop Butiker & Stormarknader AB, ICA Sverige AB, Lidl Sverige och Livsmedelshandlarna.

3

Hälsan och maten 2013

Svensk Dagligvaruhandel vill vara en god samhällsaktör och bistå kunderna att göra hälsosamma val. Därför ger vi för femte året i rad ut rapporten ”Hälsan och maten” om våra konsumtionstrender inom hälsoområdet och arbetet för bättre matvanor. I rapporten redovisas handelns försäljningssiffror och konsumentundersökningar, samt vår syn på viktiga frågor som rör mat och hälsa.

Det finns mycket positivt att lyfta fram som att en majoritet av kunderna är medvetna om hur viktig maten är för den egna hälsan och att de flesta också får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Trenden är också att vi äter mer frukt och grönt. Men det finns mycket som kan bli bättre. Trots att nästan alla kunder känner till Nyckelhålet så är det få som letar efter nyckelhålsmärkta produkter i butiken och försäljningen har därför fortsatt minska.

Livsmedelsverkets undersökning ”Riksmaten” visar att åtta av tio äter för mycket mättat fett. Dagligvaruhandelns försäljningssiffror bekräftar att försäljningen av mättat fett i form av smör visar en fortsatt ökning. Många människor skulle också behöva minska konsumtionen av salt och socker samt öka konsumtionen av fisk, fibrer och fullkorn.

Sverige är ett av få länder i Europa som saknar en nationell nutritionsplan med mål och riktlinjer. Vi önskar därför att de folkvalda politikerna tar ett tydligare ansvar för nutritionsfrågor och enas om en plan med tydliga målsättningar. Med en nationell plan skulle myndigheter och dagligvarubranschens aktörer kunna arbeta effektivare mot ett gemensamt mål och därmed bidra mer till en förbättrad folkhälsa. Svensk Dagligvaruhandel välkomnar därför regeringens initiativ för en fortsatt dialog om nutritions- och folkhälsofrågor.

Stockholm i maj 2013

Thomas Svaton, vd Svensk Dagligvaruhandel

4

Matvanorna har blivit bättre och befolkningen äter mer grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukter och bär konstaterar Livsmedelsverket i sin stora undersök-ning Riksmaten – vuxna 2010-11. De flesta får också i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Men ur ett folkhälsoperspektiv kan matvanorna fortfarande bli bättre. Många behöver äta mindre mängder av socker, mättat fett och salt och mer av frukt och grönt, fisk, fibrer och fullkorn.

Medvetna kunder

Konsumenter har en stor medvetenhet om kostvanors inverkan på hälsan. 55 procent tror att deras val av livsmedel påverkar livslängden, endast 10 procent av konsumenterna tror inte att valet av livsmedel påverkar livslängden. Det framgår av YouGovs undersökning Food & Health 2013. Samtidigt visar handelns siffror att försäljningen av mindre nyttiga livsmedel som feta charkprodukter och godis ökar medan försäljningen av nyckelhålsmärkta produkter minskar. Vi kan se

liknande motstridiga resultat i studier som genomförts av dagligvarukedjorna.

En konsumentundersökning Fredagsmys, stödkorv & lunchlåda, genomförd i samarbete med research-företaget Ipsos visar att konsumtionstrenderna pekar åt två olika håll. Å ena sidan vill många att det ska gå snabbt och vara enkelt att få i sig maten, vilket ofta innebär färdigmat och halvfabrikat. Å andra sidan finns det en önskan om att maten ska vara ekologisk, när-producerad och lagad från grunden.

En annan undersökning Code green visar att 67 procent av de tillfrågade tycker att det är viktigt med hälso-samma alternativ. 75 procent anser att man kan äta sig frisk och att en bra kost förebygger sjukdomar. Enligt undersökningen är många kunder engagerade i mat-lagning och livsmedel. 33 procent har trädgårdsland eller odlingslåda där de odlar egna grönsaker och 45 procent har koll på vilka frukter och grönsaker som är i säsong.

Konsumtionstrender

5

Diagrammet visar förändring i dryckesförsäljningen 2012 jämfört med 2011.

Källa: Sveriges Bryggerier

Sockerkonsumtionen fortsatt hög

Enligt Livsmedelsverket bör högst 10 procent av energin komma från tillsatt socker. I genomsnitt ligger svenskarna något under den nivån. 40 procent av befolkningen äter dock mer än denna mängd enligt Riksmaten vuxna 2010-2011. Det mesta tillsatta sockret kommer från söta drycker, bullar och kakor, godis och choklad. Istället för vanligt socker kan maltodextrin, glukossirap och majssirap användas vilket kan försvåra för konsumenten att göra medvetna val enbart genom att läsa ingrediensförteckningen.

I YouGovs undersökning uppger 39 procent att de håller kontroll på sin konsumtion av socker. 76 procent tycker att en minskad sockerkonsumtion är effektivt för att gå ner i vikt. Sveriges Bryggeriers siffror visar att försäljningen av läskedrycker med socker har minskat med två procent med medan lightläsk har ökat med sju procent under 2012. Å andra sidan fortsätter godis-ätandet att öka. Försäljningen av chokladkonfektyr har gått upp med mer än fem procent och sockerkonfektyr med sju procent mellan 2010 och 2012 enligt Nielsen. Chips och snacks, som kan innehålla både socker, fett och salt, har ökat med sex procent under samma period.

Salladsbufféer har blivit populära bland kunderna och finns i allt fler butiker, framförallt i de större städerna. Att själv plocka en lunchsallad är ett enkelt sätt att få, vad man upplever som, en hälsosammare lunch. Det visar på en ambition att äta hälsosammare.

Många äter för mycket salt

Sju av tio svenskar får i sig för mycket salt, i genom-snitt 10 till 12 gram per dag. Det är nästan dubbelt så mycket som Livsmedelsverkets rekommendation på 6 gram per dag för kvinnor och 7 gram för män. För mycket salt kan vara en orsak till högt blodtryck, vilket i sin tur ökar risken hjärt- och kärlsjukdomar samt kan leda till skador på njurarna.

Saltfrågan står högt på agendan i många andra euro-peiska länder hos myndigheter, handel och allmänheten. I Sverige har dock saltets inverkan på folkhälsan inte hittills ägnats särskilt mycket uppmärksamhet.

Endast en procent av svenskarna uppger att de oroar sig för saltinnehållet i livsmedel, enligt YouGovs undersökning. Sju procent undviker att få i sig salt, en ökning med en procentenhet sedan 2012. Det kan jämföras med att 22 procent undviker socker.

-2

+7

+28

+2+/-0

+2

30%

25

20

15

10

5

0

-5

Läskedrycker, regular

Läskedrycker, light

Sport och energidrycker

Kolsyrat vatten, smaksatt

Kolsyrat vatten, naturell

Stilla vatten

6

Mer mättat fett

Det finns olika typer av fett; mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Skillnaden mellan dem är sättet på vilket fettsyrorna är uppbyggda. Fettsorterna har olika effekt på vår kropp. En del fetter är också livsnödvändiga.

För mycket mättat fett kan öka mängden kolesterol i blodet vilket i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjuk-dom. Enkelomättat och fleromättat fett däremot kan sänka halten av det skadliga kolesterolet i blodet och därmed minska risken för dessa sjukdomar.

Åtta av tio äter för mycket mättat fett. Det visar Riks-maten. Dagligvaruhandelns egna siffror för 2012 visar att försäljningen av mättat fett i form av smör har ökat med 10 procent sedan 2010. Under samma period har försäljningen av lättmargarin minskat med 11 procent. Försäljningen av bacon, som också innehåller en stor andel mättade fetter, har ökat med drygt 10 procent från 2010 till 2012.

Bregott

Lättmargarin < 40% fett

Smör

Flytande margarin

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000 2010 2011 2012

Diagrammet visar dagligvaruhandelns försäljning av matfett i 1000 kg

Källa: Nielsen

-5,9%

+1,2% +2%

+2%

+6%

-3%

+8,5%

0%

Riksmaten bekräftar att användandet av smör har ökat, men visar också att tre gånger så många väljer flytande margarin till matlagningen jämfört med 1997. Försäljningen av matolja ökade med knappt åtta procent under 2011, men backade med en knapp procentenhet 2012. Nielsens siffror från 2012 visar att försäljningen av flytande margarin har ökat med sex procent sedan 2010.

Samtidigt som konsumtionen av mättade fetter ökar anser 45 procent av konsumenterna att dessa fetter är onyttiga, enligt YouGovs undersökning (2013). Endast åtta procent uppger att mättade fetter är nyttiga. Andelen som inte vet om mättat fett är onyttigt eller inte uppgår till en fjärdedel av konsumenterna, en andel som varit konstant sedan 2011. Övriga 22 procent anser att mättade fetter vare sig är onyttiga eller nyttiga, jämfört med 16 procent 2011. 15 procent undviker att få i sig mättade fetter. Det är en minskning med fem procentenheter från 2012.

7

Mättat fett finns framför allt i feta mejeriprodukter (smör, Bregott, grädde, ost), feta köttprodukter, bakverk, kakor och godis.

Enkelomättat fett finns till exempel i olivolja och oliver, rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja, mandel, hasselnötter, cashewnötter och jordnötter, avokado och kyckling.

De viktigaste fleromättade fetterna är n-3 (omega-3) och n-6 (omega-6). De finns till exempel i fet fisk som lax, makrill, sill, strömming och sardiner. Andra produkter med mycket fleromättade fettsyror är raps- majs- och solrosolja och matfetter gjorda på rapsolja samt sesamfrön, linfrön och valnötter.

8

Frukt och grönt

Endast 17 procent av svenskarna når upp till Livsmedels-verkets rekommenderade intag av frukt och grönt om ett halvt kilo per dag. Enligt Livsmedelsverkets stora undersökning Riksmaten äter kvinnor i genomsnitt 350 gram frukt och grönt per dag och männen cirka 300 gram. Framför allt är det yngre som äter för lite frukt och grönt medan äldre och medelålders kvinnor hör till dem som äter mest. De som äter allra minst är unga män, där vissa äter så lite som 45 gram per dag.

Allergianpassat

Försäljningen av livsmedel för matöverkänsliga fortsätter att öka. Dagligvaruhandelns siffror visar att försäljningen av laktosfria produkter har ökat med 12 procent under 2012. Motsvarande siffra för glutenfritt är tre procent.

En femtedel av Sveriges befolkning tros vara mat-överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk eller soja, enligt Svenska Celiakiförbundet. De flesta livsmedelskedjor har idag laktosfria egna märkesvaror i sortimentet och allergianpassade produkter får allt större utrymme i sortimentet.

9

Källa: YouGov Food & Health 2013

Diagrammet visar de 8 vanligaste ämnen konsumenter oroar sig för att livsmedel innehåller

Allt färre letar efter nyckelhålet

De allra flesta konsumenter (98 procent) känner till nyckelhålsmärkningen, men allt färre letar efter nyckel-hålsmärkta produkter när de handlar. Andelen kon-sumenter som alltid eller oftast letar efter nyckelhålet när de handlar uppgår till 17 procent, enligt YouGovs undersökning. Denna siffra har minskat från 18 procent 2012.

Totalt har försäljningen av nyckelhålsmärkta varor minskat med knappt tre procentenheter under 2012. Trenden antyder att försäljningen fortsätter att minska. Försäljningen av enskilda nyckelhålsmärkta varugrup-per har minskat markant, som till exempel hårdost och matbröd som minskat med 26 respektive 16 procent mellan 2010 och 2012. Försäljningen av nyckelhåls-märkta charkprodukter har emellertid legat på samma nivåer under perioden.

Oro över innehåll

Nästan hälften av konsumenterna, 46 procent, oroar sig över innehållet i livsmedel när de handlar mat. Denna siffra har dock minskat varje år sedan topp-

De flesta livsmedelstillsatser har ett identitetsnummer, ett så kallat E-nummer. Exempelvis E300 (Askorbinsyra). ”E” innebär att EU har godkänt tillsatsen. Numret är ett identifikationsnummer som är specifikt för tillsatsen och ska underlätta för exempelvis för matöverkänsliga att göra korrekta val oavsett i vilket EU- land varan köps.

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Tillsatser - grupperad

Socker

Giftiga substanser - grupperad

Animaliska produkter/kött

Kemikalier

Ohälsosamt/onyttigt/skadligt

Tungmetaller

Bakterier 5 %

5 %

6 %

7 %

9 %

13 %

14 %

40 %

noteringen från 2009 då 55 procent var oroliga för innehållet i livsmedel. Över 52 procent läser alltid eller oftast innehållsdeklarationen på nya produkter, en andel som minskat marginellt sedan förra året. Ytterli-gare 32 procent läser innehållsdeklarationen ibland.

Det är fortfarande tillsatser som oroar flest. 40 procent av de tillfrågade uppgav att de oroar sig för tillsatser enligt YouGovs undersökning. Sockerinnehållet oroar 14 procent och 13 procent oroar sig för gifter i livsmedel.

10

Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat

11

Sortiment och märkningDagligvaruhandeln har som ambition att erbjuda ett variationsrikt sortiment av hälsosamma produkter med tydlig och korrekt märkning som ger kunderna möjlighet att göra medvetna val.

Butikerna har ett brett och varierat utbud av hälso-samma produkter för att kunderna ska kunna göra medvetna val utifrån sina förutsättningar och prefe-renser. Dagligvaruhandeln arbetar samtidigt för tydlig märkning och verkar för att näringsdeklaration ska finnas på livsmedelsprodukter.

I takt med en ökad efterfrågan har dagligvaruhandeln kontinuerligt ökat sitt utbud av ekologiska varor samt miljö- och rättvisemärkta produkter. Handeln har även ett brett utbud av nyckelhålsmärkta produkter. Exempel på det är frukt, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, full-kornsprodukter, fiberrikt bröd, margariner och oljor.

I samverkan med Livsmedelsföretagen driver Svensk Dagligvaruhandel Branschstödet för närings- och hälsopåståenden för att stödja företag som vill utveckla, marknadsföra och sälja livsmedel som bidrar till en god folkhälsa. Som ett led i branschstödet har

Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat

en handbok tagits fram i samarbete mellan Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen och Swedish Nutrition Foundation. I handboken finns praktiska tips, tolkningar och rekommendationer utifrån aktuell lagstiftning. Handboken och mer information om branschstödet finns att tillgå på www.hälsopåstående.se.

”Det räcker inte med att varorna bara finns, de måste även synas. Därför är det vik-tigt med tydliga märkningar som konsumenten kan lita på. Sveriges Konsumenter förväntar sig att handlarna använder sina marknadsföringskunskaper för att lyfta fram varor som har ett mervärde ur folkhälsosynpunkt.”

Örjan Brinkman, ordförande i Sveriges Konsumenter

HANDBOK om närings- och hälsopåståenden

hälsopåståenden.sehälsopåståenden.se

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden

Livsmedelsföretagens och Svensk Dagligvaruhandels

12

Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat

ProduktutvecklingDagligvaruhandeln strävar efter att utveckla egna märkesvaror som både smakar gott och har en bra sammansättning enligt gällande nordiska närings-rekommendationer.

Dagligvaruhandels egna märkesvaror (EMV) är upp-skattade bland kunderna och försäljningen ökar konti-nuerligt. För att underlätta kundernas val arbetar dag-ligvaruhandeln för en fullständig näringsdeklaration som visar produktens sammansättning av energi, fett, protein, kolhydrater, salt och fibrer för dessa produkter. Industriellt framställda transfetter fasades ut ur handelns EMV för flera år sedan. Svensk Dagligvaruhandel har också deltagit i Livsmedelsverkets arbete för att skapa ett regelverk mot transfetter.

Ur ett folkhälsoperspektiv är det angeläget att verka för att sänka den genom-snittliga saltkonsumtionen, eftersom högt saltintag leder till ökad risk för hjärt- och kärl-sjukdomar. I utvecklingen av EMV använder Svensk Dag-ligvaruhandelns medlemmar nyckelhålets saltkriterier som riktmärke. Att sänka salthalten i livsmedel är en utmaning för såväl produkt-säkerhet som för smak och kvalitet – i synnerhet som

medlemmarna strävar efter att minska tillsatser, t ex. natriumglutamat som förstärker smaken.

För att skapa nya möjligheter och stödja forskning kring salt deltar Svensk Dagligvaruhandeln i ett projekt tillsammans med bland andra Livsmedelsföretagen och Visita. Projektet drivs av Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK). Svensk Dagligvaruhandel har även deltagit i fem branschöverskridande saltmöten som arrangerats av SIK i syfte att öka kunskapen om frågan inom branschen och för att kunna erbjuda hälso-samma produkter som smakar gott.

”Det gläder mig att livsmedelskedjorna utvecklar egna märkesvaror som är bra för hälsan, t ex med mindre socker och salt och bra vegetabiliska fetter. Jag önskar att det hälsosamma sortimentet också får en framskjuten plats på hyllorna och i marknadsföringen. Där finns mer att göra.”

Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm

13

MarknadsföringDagligvaruhandelns marknadsföring stimulerar kunderna att välja ur samtliga livsmedelsgrupper för att få variationsrika måltider.

Dagligvaruhandeln arbetar aktivt med att marknads-föringen av livsmedel ska uppmuntra till varierade måltider. En för handeln viktig marknadsföringskanal är de reklamblad som delas ut till hemmen. Medlems-företagen följer årligen upp fördelningen av produkt-kategorier i dessa reklamblad. Den mat som saluförs i direktreklamen har delats in i fyra kategorier. Diagram-met nedan visar att 13 procent av produkterna i direkt-reklamen är godis, chips, läsk och annan utrymmesmat. Det kan jämföras med motsvarande mätning från förra året då utrymmesmat utgjorde knappt 14 procent

Ett annat sätt att sälja och marknadsföra livsmedel är via färdiga matkassar. De färdiga matkassarna med vardagsmåltider har ökat i popularitet. De flesta matkassar är näringsberäknade eller strävar efter en näringsmässig balans. På så sätt får kunderna enkelt mer välsammansatta måltider.

Svensk Dagligvaruhandel använder de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) i arbetet med mat och hälsa. Baserat på rådande forskning har Nordiska rådet tagit fram rekommendationer för kostvanor och näringsintag. I kombination med fysisk aktivitet syftar de NNR till att minska riskerna för cancer, diabetes typ 2 och flera andra kostrelaterade sjukdomar. En omarbetad upplaga av NNR som förväntas antas under hösten 2013 använder färger som tydligt anger vilka livsmedel man bör äta mer respektive, mindre av och vilka livsmedel som bör ersättas av andra.

”Handelns marknadsföring håller en hög och juste nivå med få övertramp. Det är viktigt att konsumenterna kan lita på vad som sägs om innehåll och kvalité samt att de löften som ges i reklamen hålls. Konsumentmakten har aldrig varit större och vi kommer att se stora förändringar i hur vi gör våra val i framtiden vilket också ställer höga krav på butikerna.”

Jan Faager, vd Sveriges Marknadsförbund

Dagligvaruhandelns medlemmar har räknat ett genomsnitt för 2012 baserat på åtta veckors direktreklamblad.

Nyckelhålmärkt 16,75 %

Frukt och grönt 16,75 %

Utrymmesmat 13 %

Övriga livsmedel 53 %

I praktiken innebär NNR att vi bör konsumera mer grönsaker, frukt och bär, spannmålsprodukter med hög andel fullkorn samt fisk, samtidigt som konsum-tionen av feta och sockerrika livsmedel bör begränsas. Begränsningen av mättade fettsyror och transfettsyror innebär att mjuka eller flytande vegetabiliska fetter samt magra mejeri- och köttprodukter bör prioriteras.

Nyckelhål = Nyckelhålet är utsatt bredvid produkten, men också produkter utan märkning som är likvärdiga med nyckelhålsmärkta produkter räknas

Frukt och grönt = Färska frukter och grönsaker, frysta bär och grönsaker

Utrymmesmat = Godis, chips, läsk, kex, kakor, tårtor, bullar, sylt, marmelad, chokladpulver, glass

Övriga livsmedel = Alla övriga produkter som kan ätas

16,75 %

16,75 %

13 %

53 %

Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat

14

Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat

Information och sponsring Dagligvaruhandeln uppmuntrar till en sundare livsstil genom information och sponsringsaktiviteter.

Genom att förmedla matglädje med hälsobudskap uppmuntrar dagligvaruhandeln till en sundare livsstil. Det görs genom information till kunderna, sponsring av idrottsaktiviteter och samverkan med hälsofräm-jande organisationer. Kedjorna har dessutom nyckel-hålsmärkta, näringsberäknade eller säsongsanpassade matlagningstips i butikerna. I kundtidningar, på hem-sidor och med mobilappar kan kunder hitta en uppsjö av inspirerande och hälsosamma recept.

”Svenska Skidförbundet är mycket glada över samarbetet. Tillsammans har vi arbetat med hälso- och livsstilsfrågor i förhållande till kost och snöglädje. Resultat blev bland annat en liten bok i snökunskap till alla fjärdeklassare som deltog i projektet Alla på snö.”

Charlotta Bürger Bäckström, projektledare för Alla på snö vid Svenska Skidförbundet.

Årligen genomförs riktade satsningar för att stimulera skolbarn att äta mer frukt och grönsaker. Dagligvaru-handeln deltar i Folkhälsoinstitutets uppmärksamhets-vecka ”Ett Friskare Sverige” och samarbetar med flera organisationer inom hälsoområdet, såsom Hjärt-Lung-fonden och Cancerfonden.

Dagligvaruhandeln stödjer idrottsföreningar med breda barn- och ungdomsaktiviteter både lokalt och nationellt. Stora satsningar görs även på idrottsveckor och lov - ofta tillsammans med idrottsförbund. Med-lemmarna stödjer även stora evenemang med bredd-idrott inom olika åldersgrupper. Exempelvis sponsras Svenska Skidförbundets projekt Alla på snö, som ska ge fjärdeklassare möjlighet att prova på skidåkning.

15

Forskning och kompetensDagligvaruhandeln samarbetar med forskningspro-jekt inom nutritionsområdet och strävar efter att hålla hög kompetens hos sin personal inom mat och hälsa.

Dagligvaruhandeln bevakar och följer upp hälsofrågor genom medlemskap i Swedish Nutrition Foundation (SNF) och Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK). Kost- och hälsofrågor vävs ofta in i utbildningar för butiksme-darbetare. Dessutom genomför medlemmarna interna webbaserade utbildningar i hygien, produktsäkerhet, märkning, allergi och andra hälsorelaterade områden.

Svensk Dagligvaruhandel ingår i SNF:s nutritionsråd som är ett forum för kunskapsutbyte. SNF arrangerar återkommande utbildningsdagar i näringslära för marknadsförare, produktutvecklare och kockar i sam-arbete med Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedels-företagen. Svensk Dagligvaruhandel genomför även interna utbildningar inom mat- och hälsoområdet samt deltar i debatter och föreläsningar.

Tillsammans med medlemsföretagen driver Svensk Dagligvaruhandel Rådet för Mat- och Hälsofrågor. Rådet arbetar med frågor som berör mat och hälsa, bland annat genom att svara på remisser. I samarbete

med Livsmedelsföretagen och Livsmedelsverket arbetar rådet med nyckelhålsmärkningen, närings- och hälsopåståenden samt saltets inverkan på folkhäl-san. Rådet anordnar även utbild-ningar i samverkan med Livsmed-elsverket, Livsmedelsföretagen och SIK.

”Ett viktigt steg mot en bättre folkhälsa är att saltintaget minskas. För att kunna minska saltinnehållet utan att matens kvalitet försämras krävs kunskap om de funktioner som salt har i olika typer av mat. Svensk Dagligvaruhandel, tillsammans med andra branschorganisationer, medverkar sedan ett par år aktivt i ett projekt kring denna fråga som SIK genomför. Genom projektet sprids kunskap om strategier för saltminskning till berörda medarbetare i de olika organisationerna, exempelvis produktutvecklare och kockar.”

Gunnar Hall, Teknologie doktor, forskare och saltexpert SIK

Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat

16

Matöverkänslighet Dagligvaruhandeln arbetar för att erbjuda ett varierat sortiment för matöverkänsliga och andra kunder med speciella behov.

Enligt både Svenska Celiakiförbundet och Astma- och Allergiförbundet upplever cirka 20 procent av befolk-ningen att de är matöverkänsliga. Det är med andra ord en stor andel kunder som inte tål vissa födoämnen. Dagligvaruhandeln vill självklart ge bästa tänkbara service för dessa kunder och utbudet av anpassade produkter för matöverkänsliga utvecklas hela tiden. Detta avspeglas i butikernas sortiment inom såväl livs-medel som kemtekniska produkter.

För att underlätta för denna kundgrupp finns bland annat speciella recept och information om allergier och intoleranser på medlemmarnas hemsidor och/eller i butikernas informa-tionsmaterial. Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar samarbetar med Svenska Celiakiförbundet och dess ung-domsförbund SCUF, samt med Astma- och Allergiförbundet och genomför allergiutbildningar för butikspersonal.

Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) har gjort en enkätundersökning bland gluten- och/eller laktosintoleranta ungdomar. Bland de glutenintoleranta som tillfrågats tycker 40 procent att utbudet i matbutikerna är bra eller mycket bra.

25 procent tycker att utbudet är mycket dåligt eller dåligt och 35 procent tycker att det varken är bra eller dåligt. Många av de tillfrågade anser att priserna på glutenfritt är för höga. Det kostar mer att producera glutenfria varor än varor som innehåller gluten och varorna har därför ofta ett högre pris i butik. Att den högre tillverkningskostnaden drabbar kunderna skulle kunna avhjälpas genom kontantersättning till gluten-intoleranta, istället för nuvarande subvention som administreras av apoteken.

”SCUF tycker att det är positivt att utbudet har blivit större och bredare de senaste åren, men att produkterna är fortfarande väldigt dyra och ibland svåra att få tag på eftersom alla produkter inte finns i alla matbutiker. SCUF upplever också att kunskapen kring specialprodukterna har blivit bättre men att detta ständigt måste uppdateras för att personalen i butikerna ska kunna ge kunderna korrekt information.”

Nathalie Henriksson, generalsekreterare Svenska Celiakiungdomsförbundet

Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat

17

Svensk DagligvaruhandelRegeringsgatan 60, 103 29 Stockholm

+46 8 762 78 05info@svdh.se, www.svdh.se