SVENSKA KRAFTNÄT

SVENSKA KRAFTNÄT

Koncessioner och kommunikation Enligt sändlista

2016-12-09 2016/691 SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Redogörelse för kompletterande samråd enligt 6 kap miljöbalken angående alternativa sträckningar för delar av en ny 400 kV-ledning mellan station Ekhyddan i Oskarshamns kommun och station Nybro i Nybro kommun

Elförbindelsen NordBalt som togs i drift 2016 har en stor säkerhetspolitisk betydelse i Östersjö-området och kommer att förbättra de baltiska ländernas försörjningssäkerhet. NordBalt sträcker sig mellan Nybro i Sverige och Klaipeda i Litauen. För att förbättra överföringskapaciteten i regionen och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet behövs en ny 400 kV-ledning mellan stamnätsstationerna Ekhyddan i Oskarshamns kommun och Nybro i Nybro kommun. Utbyggnaden minskar risken för omfattande fel i det underliggande 130 kV-nätet vid eventuella fel på stamnätsanläggningar. Det minimerar i sin tur risken för omfattande strömavbrott i området.

Den nya ledningen är ett av EU godkänt Project of Common Interest (PCI).

För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt eliagen (1997:857) tillstånd, nätkoncession för linje. Enligt 6 kap 4 § miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd enligt miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, kommuner, fastighetsägare och övriga som kan anses vara berörda av aktuell ledning. Denna samrådsredogörelse syftar till att beskriva samrådets genomförande, sammanfatta inkomna synpunkter samt bemöta dessa.

Beslut om denna redogörelse har fattats av avdelningschefen Malin Werner efter föredragning av Helén Mårtensson. Enhetschefen Kristina Bredin har deltagit i ärendets slutliga handläggning.

som ovan

Helén Mårtensson

Innehåll

1 Samrådets genomförande ......................................................................................... 4

1.1 Detta är ett samråd ..................................................................................... 4 1.2 Kompletterande samråd om flera utredningskorridorer ........................ 5 1.3 Efter samrådet ............................................................................................. 5

2 Inkomna synpunkter ................................................................................................. 7

2.1 Länsstyrelse och kommuner ....................................................................... 7 2.2 Övriga myndigheter .................................................................................. 10 2.3 Företag och organisationer ...................................................................... 15 2.4 Berörda fastighetsägare och allmänhet - Hagaberg till

Baggetorpskvarn ....................................................................................... 27 2.5 Berörda fastighetsägare och allmänhet – Ruda .....................................36 2.6 Berörda fastighetsägare och allmänhet – Passage norr om Alsterbro 40 2.7 Berörda fastighetsägare och allmänhet – Högerås ................................43 2.8 Berörda fastighetsägare och allmänhet – Markustorp till Nybro ........ 49 2.9 Inkomna synpunkter efter samråd 2 ...................................................... 58

3 Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och

synpunkter ...............................................................................................................63

3.1 Svenska kraftnät ........................................................................................63 3.2 Stamnätets uppbyggnad och behovet av ledningen ...............................63

3.2.1 Ett starkt stamnät ...................................................................... 66 3.2.2 Behovet av en ny ledning ........................................................... 66

3.3 Driftsäkerhet ..............................................................................................70 3.4 Parallellbyggnad, sambyggnad och korsning ........................................ 71

3.4.1 Riskanalys för parallellbyggnad, sambyggnad och korsning. ...................................................................................... 71

3.4.2 Parallell- och sambyggnad i projekt Ekhyddan – Nybro -Hemsjö ......................................................................................... 72

3.4.3 Parallellbyggnad av luftledning med annan infrastruktur ..... 72

2/112

3.4.4 Parallelläggning av markkabel med annan infrastruktur ...... 73 3.5 Teknikval .................................................................................................... 73

3.5.1 Växelströmsteknik och likströmsteknik ..................................... 73 3.5.2 Luftburen och markförlagd växelström .................................... 75 3.5.3 Teknikval för Ekhyddan- Nybro - Hemsjö ................................ 76 3.5.4 Grund för teknikvalet .................................................................. 77

3.6 Val av sträckning ...................................................................................... 89 3.7 Markbehov ................................................................................................ 90

3.7.1 Ledningsgata .............................................................................. 90 3.7.2 Under byggtiden ......................................................................... 91

3.8 Ersättning till berörda fastighetsägare .................................................. 92 3.8.1 Förundersökningsmedgivande ................................................. 92 3.8.2 Markupplåtelseavtal och ledningsrätt ......................................93 3.8.3 Intrångsersättning ......................................................................93 3.8.4 Tid för utbetalning av eventuell ersättning ............................. 94 3.8.5 Ombudskostnader ...................................................................... 94 3.8.6 Ersättning för upplåtelse av väg ............................................... 95

3.9 Samhällsekonomiska analyser ................................................................. 95 3.9.1 Allmänt......................................................................................... 95 3.9.2 Övergripande analyser på svensk och europeisk nivå ............ 96 3.9.3 Varför inte likström och markkabel? ......................................... 97 3.9.4 Underlag för en jämförelse ....................................................... 98 3.9.5 Markbehov för luftledning resp. markkabel ............................ 98 3.9.6 Kostnader för luftledning resp. markkabel ............................ 100

3.10 Säkerhet .................................................................................................... 104 3.10.1 Elsäkerhet .................................................................................. 104 3.10.2 Säkerhetsskydd.......................................................................... 105

3.11 Elektriska och magnetiska fält ............................................................... 106 3.11.1 Elektriska fält ............................................................................ 106 3.11.2 Magnetiska fält ......................................................................... 106 3.11.3 Hälsoaspekter och rekommendationer ...................................108 3.11.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy ......................................108

3.12 Ljudeffekter .............................................................................................. 109 3.13 Användning av kreosotimpregnerade träsliprar ................................. 110

3.13.1 Konsekvenser .............................................................................. 111

Bilageförteckning ............................................................................................................ 112

3/112

1 Samrådets genomförande

Samråd har genomförts med berörda länsstyrelser, kommuner, övriga statliga myn-

digheter, intresseföreningar, företag och fastighetsägare.

Samrådet är en möjlighet för berörda att lämna synpunkter på den planerade ledning-

en. Synpunkterna tillsammans med övrig information är medel för att planera led-

ningen med minsta möjliga påverkan för människor och miljö. Samrådsredogörelsen

kommer att bifogas ansökan om koncession enligt ellagen.

1.1 Detta är ett samråd Att bygga en ny 400 kV-kraftledning är en verksamhet som enligt miljöbalken kap 6 §

4 kräver samråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan

antas bli särskilt berörda. Eftersom de berörda länsstyrelserna dessutom beslutat att

verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska även övriga statliga

myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli

berörda inkluderas i samrådet. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens loka-

lisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskriv-

ningens innehåll och utformning. Före samrådet ska Svenska kraftnät lämna uppgifter

om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utform-

ning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Uppgifterna ska lämnas till länsstyrelsen,

tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs. Syftet med samrådet är att

informera berörda och inhämta synpunkter och information.

Svenska kraftnät följer miljöbalken. Svenska kraftnät är även måna om att den nya

ledningen ska medföra så liten påverkan som möjligt för människor och miljö. Samrå-

den med berörda markägare är en mycket viktig del i det arbetet eftersom Svenska

kraftnät då får information och synpunkter från lokalt boende som känner markerna

bäst. Synpunkterna och informationen från samråden använder Svenska kraftnät till

att anpassa planeringen av ledningen så att påverkan på människor och miljö blir så

liten som möjligt. Vid planerandet och placeringen av ledningen måste Svenska kraft-

nät dock hålla sig inom vissa ramar, t.ex. olika tekniska begränsningar, andra sam-

hällsintressen och syftet med den enskilda ledningen. I planerandet av ledningen vägs

således ett stort antal faktorer och intressen in vilket gör att allas intressen inte kan bli

tillvaratagna.

4/112

1.2 Kompletterande samråd om flera utredningskorridorer

Svenska kraftnät har genomfört kompletterande samråd enligt 6 kap miljöbalken för

fem delsträckor av den planerade 400 kV luftledningen mellan Ekhyddan och Nybro.

Under samråd 2 i februari-april 2015 inkom flera förslag på alternativa sträckningar

för vissa delsträckor. Detta medförde att fem kompletterande samrådsunderlag (bilaga

1-5) togs fram för:

> Passage mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn, inklusive Köksmåla naturreservat

> Passage vid Ruda, inklusive Rudalunds naturreservat

> Passage norr om Alsterbro

> Passage vid Högerås

> Passage mellan Markustorp och station Nybro

De kompletterande samråden inleddes den 18 maj respektive 29 aug 2016 med att en

inbjudan om skriftligt samråd (bilaga 6) skickades till; berörda fastighetsägare, Läns-

styrelsen i Kalmar län, berörda kommuner, övriga myndigheter, företag samt intresse-

organisationer (för sändlista, se bilaga 7). Samtliga samrådsunderlag inklusive bilagor

har hållits tillgängliga på Svenska kraftnäts hemsida under hela samrådstiden och

även tiden därefter.

Samrådstiden pågick fr.o.m. den 18 maj 2016 t.o.m. den 23 juni samt 29 aug t.o.m. den

25 sep 2016. Inkomna yttranden och Svenska kraftnäts svar på dessa redovisas i kapitel 2.

Även yttranden som har inkommit innan (efter samrådsredogörelse 2 och detta kom-

pletterande samråd) och efter samrådstidens utgång har tagits med i denna samråds-

redogörelse.

1.3 Efter samrådet Arbetet med att sammanställa inkomna yttranden i en samrådsredogörelse påbörjades

efter samrådstidens utgång. I samrådsredogörelsen beskrivs hur samrådet har genom-

förts och inkomna yttranden har sammanfattas och kommenteras. Till samrådsredo-

görelsen är fogad en lista över samtliga inkomna yttranden, se bilaga 8.

Efter samrådstiden har arbetet med att hitta det mest lämpliga alternativet för en ny

förbindelse mellan Ekhyddan – Nybro fortsatt. Inkomna synpunkter under samråds-

processen har beaktats under arbetet med att ta fram en förordad sträckning. Många

5/112

yttranden har tagit upp förslaget att gräva ner ledningen. Frågan om markkabel, växel-

ström kontra likström kommenteras i avsnittet 3.5 Teknikval.

Det aktuella utbyggnadsförslaget är till största delen placerat parallellt med befintliga

400 och 130 kV-ledningar. Efter samrådet har Svenska kraftnät valt att arbeta vidare

med ovanstående sträckningsförslag. Vi undersöker nu terrängen vid de planerade

vinkelplatserna. Av de alternativ som utretts inom ramen för de kompletterande sam-

råden är de som Svenska kraftnät nu går vidare med följande:

Sträckan Hagaberg – Baggetorpskvarn. Alternativ 2, det vill säga det alternativ

som ligger söder om den nuvarande 400 kV-ledningen, i direkt anslutning till nuva-

rande ledningsgata. Detta gäller även sträckingen genom naturreservatet Köksmåla.

Passage vid Ruda. Alternativ 1, det alternativ som anläggs på östra sidan om den

nuvarande 400 kV-ledningen, i direkt anslutning till nuvarande ledningsgata. Detta

gäller även sträckingen genom naturreservatet Rudalund.

Passage norr om Alsterbro. Alternativ 3 a-f, det vill säga någon av de alternativ

som viker av från nuvarande ledning längst söderut. Varianterna a-f inom alternativet

är mycket likartade. Svenska kraftnät avser att förorda den sträcka som medför minst

ingrepp vid anläggning, minst behov för fundament och påverkan på lokalhydrologi.

Passage vid Högerås. Alternativ 1, det östra av de två föreslagna alternativen.

Sträckan Markustorp – station Nybro. Alternativ 2a, det alternativ som anläggs

med portalstolpar öster om Bondetorp.

Under våren 2017 kommer ett förslag till koncessionslinje att beslutas. Svenska kraft-

nät kommer därefter att söka koncession hos Energimarknadsinspektionen för kon-

cessionslinjen. Information om projektets framdrift kommer även framöver att kom-

municeras via Svenska kraftnäts webbplats www.svenska kraftnät.se/ekhyddan-nybro

och via postutskick.

6/112

2 Inkomna synpunkter

I kapitel 2 sammanfattas inkomna yttranden. Siffran framför respektive sammanfattat

yttrande avser det handlingsnummer yttrandet har, tillsammans med diarienumret, i

Svenska kraftnäts register. I de fall yttranden för fram synpunkter som inte kommen-

teras i kapitel 3, kommenteras dessa direkt efter respektive yttrande.

2.1 Länsstyrelse och kommuner # 102/119 Länsstyrelsen i Kalmar län yttrar att det inför framtida ledningsdrag-

ningar kommer att krävas ett avsnitt med bedömningsgrunder för ”vattenmiljö” där

man samlat beskriver allt vatten utifrån vattendirektivet enligt 5 kap. miljöbalken

kring miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. Länsstyrelsen anser, om det är möjligt,

att inga stolpar ska placeras i vattendrag och vattenområden. Om arbeten i vatten-

drag/vattenområden ändå kommer ske, krävs tillstånd eller anmälan om vattenverk-

samhet enligt 11 kap. miljöbalken beroende på typ av åtgärd. Dispens från strand-

skyddsbestämmelserna kan också bli aktuellt om åtgärden väsentligen förändrar livs-

villkoren för djur eller växtlivet. Om vattenverksamhet inte är aktuellt söks dispens

från strandskyddsbestämmelserna hos berörd kommun.

Länsstyrelsen anser också att man i möjligast mån ska undvika att avverka träd i

sumpskogsmiljöer och att extra försiktighet bör vidtas vid närhet till yt- och/eller

grundvattentäkt respektive dess vattenskyddsområde.

Länsstyrelsen yttrar vidare att förutom att iaktta försiktighet för placering av be-

tong/stålpelare/stolpar så ska det vid placering av eventuella transformatorstationer

vara extra säkerhetsåtgärder för att undvika t ex oljespill. Stål- eller betongfunda-

ment/slipers bör alltid användas, inte bara vid/i vattenskyddsområde utan även

i/invid övriga vattenmiljöer som övriga grundvattenförekomster, sjöar, vattendrag,

våtmarker och sumpskogar. Att använda kreosotbehandlade träslipers/fundament

måste i samband med vattenmiljöer alltid undvikas. Hårdare krav på ökad vattenkvali-

tet kommer också att ställas framöver för att kunna uppnå MKN vatten och god ekolo-

gisk vattenstatus i alla yt-, grund- samt kustvatten, då senast till år 2021 eller 2027.

Länsstyrelsen anser att en redovisning av bullerpåverkan på närliggande bebyggelse

ska ingå i MKB:n.

Länsstyrelsen skriver i yttrandet att kulturmiljöinventeringar för bedömning av påver-

kan på kulturvärden behöver utgöra del av MKB:n för alla sträckor. Resultaten från

7/112

denna påverkar slutgiltigt val av sträckning. MKB:n behöver, för alla sträckor, också

beskriva påverkan på andra skyddade kulturmiljöer så som riksintressen, kyrkor,

byggnader. För att kunna avgöra påverkan på dessa kan fotomontage behövas. För att

kunna avgöra påverkan på dessa kan fotomontage behövas. Detta underlag ska även

användas för att bedöma behov av fortsatta arkeologiska åtgärder och slutgiltig place-

ring av stolpar m.m. så att fornlämning inte skadas.

Länsstyrelsen har tidigare (dnr 407-1157-15) konstaterat att inventering av fågel ska

göras för ledningssträckan. Fågelinventeringen ska även omfatta alternativ 3 i ert

kompletterande underlag.

Länsstyrelsen hänvisar i övrigt till tidigare yttranden om planerad koncession för 400

kV-ledning mellan Ekhyddan och Nybro, dnr. 407-1157-15 och 407-4278-14.

Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tar till sig upplysningarna om vad länsstyrelsen vill ska ingå i den

kommande miljökonsekvensbeskrivningen liksom vilka andra tillstånd och dispenser

som kan bli aktuella.

Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundlägg-

ningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosot-

impregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där

de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt 3.13.

#34 Kalmar kommun avstår från att lämna synpunkter.

#51/62 Mönsterås kommun yttrar sig om alternativ 4 vilket är det enda av de fyra

alternativen som ligger inom Mönsterås kommun och går i det öppna herrgårdsland-

skapet i kommunens västra del. En luftledning i detta öppna landskap kommer påtag-

ligt att påverkas landskapsbilden negativt, men om ledningen grävs ner, som Möns-

terås kommun har begärt i de tidigare yttrandena, så kan ledningen även gå i denna

sträckning.

Mönsterås kommun vill återigen förtydliga och poängtera att kommunen håller fast

vid ståndpunkten att en nergrävd likströmskabel är det bästa alternativet utifrån en

helhetssyn som även tar hänsyn till de samhällsekonomiska och miljömässiga värdena.

8/112

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna och försö-

ker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, när-

boende, myndigheter och övriga intressenter.

Svenska kraftnät redovisar varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i

detta fall under avsnitt 3.5 särskilt avsnitt 3.5.2 och 3.5.3, samt avsnitt 3.9 angående

önskan om en jämförande analys av luftledning respektive markkabel ur ett samhälls-

och företagsekonomiskt perspektiv.

#47/55/116 Nybro kommun yttrar att kommunen kommer fortsätta framhäva

behovet och yrka på kravet att gräva ner ledningen. Nybro kommun uppmanar

Svenska kraftnät att fortsätta undersöka möjligheterna för att utveckla tekniken eller

på andra sätt hitta möjligheter att gräva ner kabeln.

Kommunen ställer sig inte positiva till någon av delsträckorna, med hänvisning till

yttranden i tidigare samråd gällande påverkan på människors hälsa, samt påverkan på

natur- och kulturmiljön.

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden och Myndighetsnämnden vill även påpeka att

det i tidigare samrådsmaterial inte framgår hur hänsyn tagits till odlingslandskapets

natur- och kulturvärden. I det småskaliga odlingslandskapet i Nybro kommun före-

kommer många skyddsvärda arter och att Svenska kraftnät helt förlitat sig på inkom-

pletta inventeringar från kommunen. Kommunen hänvisar fortsatt till artportalen.

Svenska kraftnäts kommentar Likströmsteknik och markkabel kommer inte vara aktuellt för denna ledning, se vidare

avsnitt 3.5 för motiv till detta samt avsnitt 3.9 angående önskan om en jämförande

analys av luftledning respektive markkabel ur ett samhälls- och företagsekonomiskt

perspektiv. Ledningsgatans barriäreffekt och funktion som spridningskorridor kom-

mer att beskrivas under naturmiljöavsnittet i MKB. Även boendepåverkan och land-

skapsbildpåverkan som kommunen har synpunkter på kan utvecklas och specificeras i

MKB.

Utredningskorridoren har, med undantag av ett fåtal fastigheter där tillträde ännu inte

erhållits, inventerats med avseende på biologiska och kulturhistoriska värden och

största möjliga hänsyn kommer att tas till dessa intressen avvägt mot boendemiljöer,

naturresursfrågor och landskapsbild.

9/112

#114 Oskarshamns kommun har genom tekniska kontoret inga synpunkter kring

samrådshandlingen då den inte berör kommunens fastighetsbestånd.

2.2 Övriga myndigheter #2/94 Bergsstaten har inget att erinra mot planerad 400 kV luftledning mellan

Ekhyddan och Nybro.

#3 Folkhälsomyndigheten avstår från att yttra sig.

#4 Totalförsvarets forskningsinstitution (FOI) avstår synpunkter på rubrice-

rade samrådsinbjudan.

#6/104/105 Luftfartsverket (LFV) har som sakägare av CNS-utrustning inget att

erinra mot något av dragningsalternativen. Detta yttrande gäller på utfärdandedatum.

LFV förbehåller sig rätten att revidera yttrandet vid ny prövning om regelverk gällande

störningar på CNS-utrustning förändras eller om ny CNS-utrustning etableras i hind-

rets närhet.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för informationen. Luftfartsverket kommer att få ytterligare

möjlighet att yttra sig i ärendet i samband med Energimarknadsinspektionens pröv-

ning av koncessionen.

#15/98 Sveriges geologiska undersökning (SGU) har inget att tillägga i ären-

det.

#16/109 Havs- och vattenmyndigheten (HaV) avstår från att yttra sig i rubrice-

rat ärende.

#17/90 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) avstår från att

yttra sig.

#21 Naturvårdsverket avstår från att lämna synpunkter i rubricerat ärende.

#27/143 Energimyndigheten är generellt positiv till att det finns en väl utbyggd

infrastruktur för att underlätta utbyggnaden av förnybar energi. Energimyndigheten

har granskat förslaget med avseende på eventuell negativ påverkan på områden utpe-

kade som riksintresse för vindbruk enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Energimyndigheten

kan konstatera att det aktuella utbyggnadsförslaget inte bör ha någon negativ påver-

kan avseende markanvändningen i områden utpekade som riksintressen för vindbruk.

10/112

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för Energimyndighetens upplysningar om att projektet inte

påverkar mark som är utpekat som riksintresse för vindbruk.

#28/95 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) påpekar att den elektromagnetiska

miljön kan påverkas kring kraftledningar och transformatorstationer och att detta bör

beaktas genom att tillämpa SSM försiktighetsstrategi. Vidare påpekar myndigheten att

det redan vid planering för nya elektriska anläggningar är viktigt att beakta teknikval

och placering för att sträva mot att barn inte exponeras för förhöjda magnetfältsnivåer

om det kan genomföras till låga kostnader och försumbara konsekvenser. Denna för-

siktighetsstrategi ersätter tidigare rekommendationer från myndigheten.

SSM bedömer att Svenska kraftnät genom sin magnetsfältpolicy har agerat tillfredstäl-

lande ur strålskyddssynpunkt och har övrigt inga synpunkter.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. I avsnittet 3.10 beskrivs säkerhet och 3.11.

magnetiska fält.

#44/118 Trafikverket har inga synpunkter på de föreslagna alternativa sträckning-

arna. Det förutsätts att stolparna placeras på ett betryggande avstånd från vägen. I

övrigt hänvisas till tidigare yttrande.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät tillämpar riktlinjer för

säkerhetsavstånd mellan vägar och ledningar vilka säkerställer att tillräckligt avstånd

hålls, se vidare i avsnitt 3.4.

#45 Kustbevakningen har inget att anföra i ärendet, då myndigheten inte bedriver

någon verksamhet i det aktuella området.

#50/113 Post- och telestyrelsen (PTS) har inte tillgång till detaljinformation om

hur operatörer och andra ledningsägare utformar sina nät utan hänvisar till de opera-

törer och ledningsägare som blir berörda inom aktuellt område att besvara remissen.

PST har i tidigare skrivelse (med hemlig bilaga 2012-01-23 dnr: 03-16005) till respek-

tive länsstyrelse lämnat uppgifter om teleanläggningar som är att anse som riksintres-

sen i enlighet 3 kap 8 § miljöbalken och 2 § p. 9 förordningen (1998:896) om hushåll-

ning med mark- och vattenområden m.m.

11/112

PTS har inga ytterligare synpunkter.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Berörda ledningsägare har blivit inbjudna

till att lämna synpunkter i samrådsprocessen.

#53 Kemikalieinspektionen avstår från att delta i detta samråd.

#58 Statens geotekniska institut har inte detaljstuderat kartunderlaget och kan

därför inte förorda något av alternativen. SGI har lämnat synpunkter i tidigare yttran-

den 2015-04-30 samt 2014-09-03. Synpunkterna i dessa kvarstår.

#59 Polismyndigheten har noterat att en majoritet av kommunföreträdare samt

privata markägare är för en nergrävd kabel planeras istället för en luftledning. I frågan

bör 2 kap. miljöbalken beaktas gällande allmänna hänsynsregler. I övrigt kan Polis-

myndigheten inte ha någon uppfattning i sakfrågan och lämnar ärendet i övrigt utan

erinran.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för Polismyndighetens synpunkter gällande hänsyn till all-

mänheten och vill påpeka att alla synpunkter som inkommer från markägare, närbo-

ende, myndigheter och övriga intressenter beaktas så långt som möjligt.

#70 Försvarsmakten framför att den planerade luftledningen berör riksintressen

för totalförsvarets militära del som omfattas av sekretess enligt 3 kap 9 § andra stycket

miljöbalken. Försvarsmakten kan inte utesluta att de föreslagna åtgärderna kan verk-

ställas utan att påtaglig skada på riksintresse för totalförsvarets militära del uppstår.

Om Försvarsmakten framgent bereds möjlighet till fördjupat samråd avseende delar

av projektet kan eventuellt risken för påtaglig skada på riksintresse för totalförsvarets

militära del avhjälpas.

När detaljprojekteringen medger Svenska kraftnät att planera för ledningsstolparnas

höjd förordar Försvarsmakten så låga stolpar som möjligt.

Svenska kraftnäts kommentar Fördjupad dialog pågår mellan Svenska kraftnät och Försvarsmakten.

#75 Sjöfartsverket har inget att erinra. Då ledningsförläggningen i sin helhet går

över land gör Sjöfartsverket bedömningen att den inte kommer att påverka sjötrafiken

negativt.

12/112

#76 Jordbruksverket har meddelat att de inte kommer att lämna några synpunkter

i ärendet.

#88 Folkhälsomyndigheten lämnar inbjudan om samråd utan åtgärd.

#91 Naturvårdsverket avstår från att lämna synpunkter i rubricerat ärende

#92 Kustbevakningen har inget att anföra i ärendet, då myndigheten inte bedriver

någon verksamhet i det aktuella området.

#135 Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende (delen Markustorp

och Nybro,) men meddelar att flyghinderdata gällande höjd och placering ska lämnas

in till LFV.

#136 Statens geotekniska institut (SGI) yttrar sig angående underlag från 2016-

08-25. SGI noterar i yttrandet att de har granskat underlaget från geoteknisk och mil-

jögeoteknisk synpunkt och att de inte har detaljstuderat kartunderlaget.

SGI yttrar att de förutsätter att potentiellt förorenade områden eftersöks och beaktas i

den fortsatta planeringen. SGI kommenterar vidare att det i samrådsunderlaget inte

nämns om sprängning av berg behöver utföras och menar på att risken för spridning

av förorening i samband med sprängning bör beaktas. SGI noterar även att kommen-

tarer de lämnat i tidigare yttranden angående användning av kreosotimpregnerade

stolpar nu har beaktats inom detta samrådsunderlag.

SGI kommenterar slutligen också att de geotekniska synpunkter som lämnats i ytt-

rande från 2014-09-03 kvarstår.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät noterar vad SGI vill ska ingå i den kommande miljökonsekvensbe-

skrivningen.

#137 Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende (passage mellan Ha-

gaberg och Baggetorpskvarn) men meddelar att flyghinderdata gällande höjd och pla-

cering ska lämnas in till LFV.

#138 Kemikalieinspektionen avstår från att delta i detta samråd.

#144 Swedavia meddelar att de inte har något att erinra mot de kompletterande

samrådsunderlagen, passage mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn och passage mel-

lan Markustorp och Nybro station.

13/112

14/112

2.3 Företag och organisationer #19/20 Seniorerna i Högsby yttrar sig över förslaget om passage vid Rudalunds

naturreservat och föreningen vill under inga omständigheter ha en luftburen ledning

då det anses kunna ha negativa konsekvenser på människor och miljön.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät noterar föreningens synpunkt och försöker så långt som möjligt be-

akta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och

övriga intressenter. För kommentarer om jämförande utredning om luftledning re-

spektive nergrävd kabel, avsnitt 3.5.2 och 3.5.3.

#22/93 TeliaSonera Skanova Access AB har inga synpunkter på de alternativa

sträckningarna. Beakta dock Telestörningsnämndens meddelande om avstånd mellan

hög- och lågspänningsanläggningar, meddelande nr 21. Samt kontrollera teleledning-

ars lägen via Ledningskollen.

Vi vill dock påpeka att vi har ett lokalt telenät på stolpar som sträcker sig utmed de

föreslagna alternativen med vikt på alternativ 1 och 3 för Markustorp – Nybro station.

Det lokala telenätet korsar den befintliga 130 kV ledningen vid tre platser utmed sam-

rådssträckan.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar TeliaSonera Skanova Access AB för upplysningarna.

#36 Riksförbundet Enskilda Vägar har inga synpunkter eller något att erinra mot

projektet och/eller alternativa sträckningar, så länge som Svenska kraftnät hanterar

ledningsprocessen där enskilda väghållare berörs i enlighet med vad som utfästs mot

förbundet.

Svenska kraftnäts kommentar Ifall enskilda väghållare berörs av anläggning av luftledning kommer Svenska kraftnät

teckna vägavtal med dessa. För mer om detta se avsnitt 3.8.6.

#37/126 Biologiska sällskapet i Oskarshamn framför gällande samråd för pas-

sage vid Ruda (#37) att föreningens kompetens är främst inom området flora och ve-

getation och ur detta perspektiv är alternativ 1 att föredra då detta är den kortaste

sträckningen och enbart innebär en måttlig breddning av ledningsgatan. Även med

avseende på landskapsbilden är alternativ 1 att föredra.

15/112

Gällande samråd för passage mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn (#126) anser

Biologiska Sällskapet det vara olämpligt att dra en ny ledning rätt igenom Trästen och

förordar istället en dragning invid befintlig kraftledning, antingen norr eller söder om

densamma. Föreningen anser att det nordliga alternativet är mest gynnsamt och be-

skriver att en sådan dragning förvisso naggar på det gamla domänreservatet men att

det som anses viktigast är att området mellan Trästen och nuvarande ledning är intakt.

För ett alternativ söder om yttrar föreningen att helhetsbilden av sjön blir förstörd

samt att några jättetallar kommer att få stryka på foten, samt att både havsörn och

fiskgjuse tidigare häckat i området.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och kommer så långt som möjligt beakta alla

synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga in-

tressenter.

#41 Ljungbyåns vattenråd anser att resonemanget för att använda kreosotimpreg-

nerade träsliprar har stora brister och ifrågasätter Svenska kraftnäts val för denna

lösning.

EU Kommissionen beslutade 2011 att kreosot får användas under villkor fram till och

med 2017. Under denna period måste varje medlemsland undersöka alternativ för

medlen. Dessutom måste varje medlemsstat använda lämpliga riskbegränsande åtgär-

der för att skydda mark och vatten (Direktivet 2011‐71‐EU). I våras beslutade Kemika-

lieinspektionen att kreosot får användas 5 år till i träsliprar. Fem års dispens gäller

bara om inte EU sätter stopp för kreosot redan 2018. Ingenting av ovannämnd ut-

veckling och krav finns att läsa i samrådshandlingarna. Utifrån detta anser Ljungbyåns

vattenråd att det finns tillräckligt med skäll att se över den valda tekniken.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundlägg-




#48/57 Södra Skogsägarna ekonomisk förening har i samarbete med LRF ge-

nom konsultföretaget Pöyry låtit genomföra en samhällsekonomisk konsekvensanalys

som visar brister i samrådsprocessen samt avsaknad på marksnåla tekniska alternativ.

Föreningen anser att Svenska kraftnät måste ta ett omtag i processen och presentera

flera alternativ samt visa vilja till samförstånd.

16/112

Föreningen efterfrågar att flera kombinationer av olika tekniska lösningar presenteras

samt att möjligheterna markförlägga växelström utreds. Vidare anses samrådsprocess-

en ha stora brister då den uppfattas som en envägskomunikation och inte dialog.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät har tagit del av rapporten. Vi betraktar den som ett yttrande i samrå-

det och kommenterar den i samrådsredogörelsen i enlighet med vår gällande sam-

rådsprocess.

Huvuddelen av rapporten är deskriptiv. Den berättar om stolptyper, koldioxidavtryck,

ersättningsregler etc. Rapporten är inte en samhällsekonomisk analys om man med

det menar att väga nyttovärden för elmarknaden mot nyttovärden för övriga delar av

samhället. Rapporten tillför dock en nyhet. Pöyry har räknat fram ett förädlingsvärde

för skogen och på den grundvalen en så kallad markvinst. En markkabel skulle jämfört

med en konventionell luftledning enligt rapporten ge en ”samhällsekonomisk vinst” på

260 miljoner kronor över 70 år. Den extrainvestering som krävs för detta, ca 11 000

miljoner kronor samt investeringens kortare livslängd är emellertid inte medräknat i

denna ”samhällsekonomiska vinst”.

I sammanfattningen så ställer Pöyry ett antal frågor.

Är det rimligt att involvera boende och andra berörda i valet av teknisk utform-

ning? Kan flera ledningskorridorer och tekniska utformningar hållas levande un-

der hela projektets gång?

Kan kompromisser mellan olika kraftledningsutformningar innebära mindre in-

trång, bibehållen leveranssäkerhet och större acceptans från berörda?

Kan intrångsersättningen anpassas eller komplettera för att bättre motsvara den

upplevda påverkan från kraftledningar?

Finns det ömsesidiga fördelar med att kommuner och ledningsägare har en när-

mare dialog angående de kommande årens kraftledningssatsningar?

Vem kan företräda, bevaka och säkerställa att även sociala värden ges tillräckligt

utrymme?

Svar till frågorna som berör det här projektet har beskrivits och besvarats både munt-

ligt och/eller skriftligt i samrådsunderlagen, under informationsmöten och i samråds-

redogörelserna. Samrådsprocess, teknikval och ersättningsregler är beskrivna både i

dessa dokument och på www. Svenska kraftnät.se/utbyggnadsprocessen.

17/112

http://www.svk.se/utbyggnadsprocessen

Under samrådstiden har vi haft öppna hus som en del av processen. Det är ett sätt för

berörda att kunna få svar på frågor och för oss att möta berörda. Dessa öppna hus är

en informell del av samrådet och inte ett sammanträde med förhandlingar och proto-

koll. Vi har under hela samrådsprocessen betonat att skriftliga synpunkter ska sändas

in under samrådstiden. Vi har under samrådstiden haft många kontakter med ett stort

antal berörda. Samrådsprocessen har pågått drygt två år. Under processen har frå-

gorna ovan ventilerats.

Det svenska stamnätet är baserat på växelströmteknik, som är den dominerande tek-

niken i elförsörjningens alla led. När vi förstärker stamnätet gör vi det vanligen med

400 kV luftledningar. Det är för att uppfylla kraven på ett kostnadseffektivt, driftsäkert

och miljöanpassat elöverföringssystem – som är ryggraden i en trygg och säker svensk

elförsörjning. Till grund för Svenska kraftnäts investeringar ligger en samlad bedöm-

ning av kvantifierade och kvalitativt beskrivna samhällsekonomiska effekter. Den

samhällsekonomiska analysen som vi gör är en jämförelse av de samhällsekonomiska

nyttovärden som en nätförstärkning medför och dess totala kostnader. Den samhällse-

konomiska analysen omfattar påverkan på elsystemets och elmarknadens funktion

såväl som miljöpåverkan och intrångseffekter såsom ianspråktagande av mark, påver-

kan på natur- och boendemiljöer m.m. Intrångseffekter har mycket stor betydelse för

exempelvis valet av sträckning för en ledning. Intrång vägs också in i Svenska kraftnäts

investeringsbeslut eftersom det inte är meningsfullt att gå vidare med projekt som inte

kan förväntas få koncession och andra tillstånd.

Intrångsersättningen följer den svenska lagstiftningen. Svenska kraftnät följer be-

stämmelserna i 4 kap. expropriationslagen. Fastighetsägaren ska ersättas med det

belopp som motsvarar minskningen av fastighetens marknadsvärde (intrångsersätt-

ning) jämte ett påslag på 25 %. Uppkommer i övrigt skada för fastighetens ägare, ex-

empelvis vägskada, ska även sådan skada ersättas eller åtgärdas. Ersättningen utgår

som ett engångsbelopp i enlighet med expropriationslagen.

Svenska kraftnät gör 10-årsplaner för det svenska stamnätet. Den aktuella nätutveckl-

ingsplanen finns på Svenska kraftnäts hemsida. Planen har, innan den beslutats av

Svenska kraftnät, remitteras till bland andra länsstyrelserna i Kalmar, Kronoberg och

Blekinge samt Sveriges kommuner och landsting. Detta är en del i nya nätplanerings-

processer som byggs upp på europeisk nivå.

Det svenska stamnätet är inne i en period av mycket omfattande utbyggnad. Förstärk-

ningarna behövs för att omhänderta tillkommande förnybar elproduktion, fördjupa

marknadsintegrationen med omvärlden och bidra till skapandet av en gemensam

18/112

europeisk elmarknad. Samtidigt finns det ett mycket betydande reinvesteringsbehov.

Nätutvecklingsplanen beskriver bland annat planeringsförutsättningar, drivkrafter för

nätinvesteringarna, utmaningar, elsystemet och investeringsplanen med pågående och

planerade investeringar.

Korrigering av felaktiga fakta i rapporten Rapporten innehåller sakfel som vi vill korrigera.

Avsnitt 5.3 Pöyry påstår att stamnätet består av 2 % 400 kV-växelströmskablar (2015) vilket mot-

svarar ca 30 mil. År 2015 fanns 4 mil markkabel varav endast 8 km är 400 kV-

växelströmskabel (mellan Sverige och Danmark). Resterande 3,2 mil är 220 kV-

växelströmskablar. De 2 % (ca 30 mil) som Pöyry redovisar ska alltså vara ca 0,05 %

(ca 8 km).

Pöyry skriver också att effektförlusterna i ett AC-kabelförband är så höga att effekt inte

kan överföras längre sträckor. Detta stämmer inte. Det är egengenereringen av reaktiv

effekt i en kabel som är begränsande. Förlusterna i ett kabelförband är lägre än i en

luftledning.

Avsnitt 6.1 I 6.1.1 skriver Pöyry att ”I åkermark utgörs markintrånget av den yta som tas i anspråk

av stolpar, stag och andra anordningar som utgör hinder för jordbruket.”

Detta är inte korrekt eftersom ostagade stolpar så gott som alltid används i åkermark.

6.1.2 talar om skyddsområde i sidled för kabelschakt på fem meter och anger bredden

av kabeldiket till fyra - sex meter.

Detta är en underskattning då man inte har tagit hänsyn till kapaciteten på kablarna. I

själva verket krävs en tredubbling av antalet kablar för att förbandet ska vara jämför-

bart med en luftledning. Se bilden nedan där två kablar parallellförläggs.

19/112

Skyddsavståndet uppgår då till minst 20 meter.

Avsnitt 6.6 I 6.6.1 talas om kostnader och markkabel i befintliga ledningsgator. Där har uteläm-

nats att

1. De nio omriktarstationer som krävs för likströmsalternativet inte kan förläg-

gas i närheten av befintlig ledning.

2. Markförhållandena är besvärliga och till stora delar måste spräng- och

schaktarbeten ske för sex kablar. Detta är inte genomförbart i befintlig led-

ningsgata ur driftssäkerhets- och personsäkerhetsaspekt.

Pöyry konstaterar också att likströmsteknik är möjligt. Svenska kraftnät har tydligt i

samrådsmaterialet visat varför likströmsteknik inte kan användas i just detta projekt.

Pöyry påstår att kabel och luftledning kan blandas i en förbindelse för att undvika

komplikationer. Ett sådant utförande skulle dock få betydande konsekvenser för drift-

säkerhet och projektekonomi.

Kostnadsjämförelse Vi har också några kommentarer till tabell 1 i avsnitt 6.6.1. Pöyry kommenterar att

kostnaderna för framtida tekniskt och skogligt underhåll inte tas med i Svenska kraft-

20/112

näts kalkyl. Kostnaderna för skogligt underhåll och ersättningar är erfarenhetsmässigt

mellan 0,1 – 3,7 % av totalkostnaderna för ett projekt.

Pöyry har i sin beräkning av samhällsekonomisk vinst och jämförelse mellan alternati-

ven endast tagit med kostnaderna för projektet vad gäller skogligt underhåll och er-

sättningar men uteslutit byggkostnaderna, vilket är den stora kostnaden. En sådan

jämförelse skulle överslagsmässigt ge en kostnad för alternativen enligt följande:

Alt. a) ca 1 400 miljoner kronor. Detta är i princip Svenska kraftnäts förslag.

Alt. b) Alternativet är tekniskt oacceptabelt då det innebär sambyggnad av de två 400

kV-ledningarna. Svenska kraftnäts systemstudier underkänner denna lösning.

Alt. c) 12 800 miljoner kronor. Detta gäller markkabel.

De alternativa investeringskostnaderna av genomförbara alternativ är 1 400 eller

12 800 miljoner kronor för en samhällsnyttig investering att ställas mot en markvinst

på 260 miljoner kronor. Svenska kraftnät förordar alternativ a med en luftburen växel-

strömsledning. Alternativet ger önskad förstärkning av stamnätet på ett driftsäkert och

kostnadseffektivt sätt.

Svenska kraftnät beklagar att samrådet upplevts ha brister. Vi gör vårt yttersta för att

alla intressenter ska få komma till tals vid möten eller via telefon- och brevkontakter

och det kompletterande samrådsunderlaget är ett resultat av att Svenska kraftnät be-

aktat inkomna synpunkter på alternativa sträckningar. Samrådets utlysning och sam-

rådsunderlagets utformning är gjort enligt praxis och miljöbalkens regler, detta besk-

rivs utförligare i kapitel 1 och 3.14.

Avseende teknik redovisas ytterligare kommentarer i kapitel 3, se särskilt avsnitt 3.5

Teknikval. För en generell kommentar om stamnätets uppbyggnad hänvisas till avsnitt

3.2, avseende val av sträckning hänvisas till avsnitt 3.6 och för övriga kommentarer om

samhällsekonomiska analyser hänvisas till avsnitt 3.9.

#52/122 Lantbrukarnas Riksförbund Sydost skriver att de inte önskar att ta

ställning till de olika sträckningsförslagen eftersom de inte vill ställa markägare mot

markägare i de olika förslagen.

LRF anser att portalstolpar tar alltför mycket produktiv jord- och skogsmark i anspråk

och har tidigare yttranden föreslagit alternativ som tar så lite mark som möjligt i an-

språk. Vidare anser LRF att dialogen och möjligheterna till att påverka är minimal. De

21/112

alternativ som presenteras är enbart för Svenska Kraftnäts kalkyler. Svenska Kraftnät

borde ligga i frontlinjen när det gäller marksnål ny teknik i elöverföring.

LRF vill se alternativ både i stråk, olika tekniker i stolpar, markförläggning med mera

när man bygger ny infrastruktur.

Svenska kraftnäts kommentar Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda

som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga

luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläg-

gande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan

minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffek-

tivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett

flertal olika sträckningsförslag där en mängd aspekter vägs mot varandra och det al-

ternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö väljs.

Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell

kommentar avsnitt, 3.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 3.5 om teknikval, avsnitt

3.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 3.6.

#54 Nybro-Emmaboda Fågelklubb framför att av de givna alternativen 1, 2 och 3

a-f anses alternativ 1 vara bäst, då det går längst från Öasjö och våtmarkerna väster

därom. Alternativ 2 anses i stort sett vara likvärdigt med alt. 1 och kan också accepte-

ras.

Alternativ 3 anses inte vara bra då det går väldigt nära ett område med höga naturvär-

den och ligger nära Lille Skäresjö.

Det nämns i texten att en inventering av flora och fauna kommer att göras senare. Det

hade varit mycket bättre om man hade börjat med dessa inventeringar, så hade det

varit lättare att ta ställning för och emot olika alternativ.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska

kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från

markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.

Eftersom det ännu inte är beslutat var ledningen ska byggas kan inte utlåtanden om

artförekomster göras. Kommande projektering av ledningen kommer tillsammans

22/112

med genomförda inventeringar att ge tydligare svar så att hänsyn kan tas till de före-

kommande biologiska värdena i kommande miljökonsekvensbeskrivning, MKB.

#60/117 E.ON Elnät Sverige AB yttrar att i samband med den planerade 400 kV

luftledningen finns ett förslag om att Svenska kraftnäts ledning ska sambyggas med

bolagets 130 kV-ledning. Förslaget innebär att bolaget kommer att behöva söka ny

koncession då bolagets ledningssträckning kommer att förändras.

Men projektet berör inte bara en sambyggnad utan kommer även beröra stora delar av

bolagets lokala nät samt andra regionnätsledningar.

E.ON Elnät Sverige AB hemställer att bolagets rättigheter beaktas på så sätt att

Svenska kraftnät som ägare av den nya ledningen ingår avtal som kommer att upprät-

tas under projektets gång. Sådant avtal är en förutsättning för att E.ON Elnät kan

godta en förläggning av nya ledningar inom område för bolagets befintliga. E.ON Elnät

har för avsikt att inte vidta några ombyggnationer (om sådana kommer att krävas till

följd av den nu aktuella nyförläggningen) förrän avtal har träffats enligt ovan.

E.ON Elnät har utöver luftledningar även markförlagda ledningar och det är viktigt att

i god tid innan projektstart beställa kabelvisning för att lokalisera dessa samt kontakta

E.ON för samråd för att utreda vilket avstånd som måste hållas mellan ledningarna för

att undvika induktion vid normal drift av kraftledningarna.

Vidare förutsätter E.ON att de kontinuerliga möten som hafts med Svenska Kraftnät

fortsätter under projekts gång.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät kommer att fortsätta samordna med E.ON under projektets gång, ett

antal möten har hållits i frågan och samordningen fortsätter kontinuerligt.

#127 Misterhults LRF- avdelning yttrar sig för sträckan Hagaberg-

Baggetorpskvarn. Avdelningen yrkar på att Svenska kraftnät omprövar sina planer på

en ny 400 kV-luftledning i området och istället använder sig av ny teknik med en

markkabel. Avdelningen skriver att då Sydvästlänken gick att bygga med markkabel så

borde det gå att göra det i detta område.

Avdelningen yttrar vidare att luftledningar tar mycket mark i anspråk och att ersätt-

ningen till markägare i dagsläget bara är en engångssumma. LRF-avdelningen anser

att det skulle vara på sin plats med en årlig indexreglerad ersättning.

23/112

Misterhults LRF-avdelning tar även i yttrandet upp att närboende oroas över magnet-

fält och hälsorisker från en luftledning, samt att magnetfälten även kan ge problem

med mobiltäckningen i området, något de ser som ett problem då den fasta telefonin

området för närvarande nedmonteras.

Avdelningen yttrar att en markkabel inte ger samma markintrång eller magnetfält,

samt kan anpassas att gå runt gårdar istället för i exakt raka linjer, något som ger

större hänsyn till boende i området.




En redovisning om varför en markförlagd kabel inte är aktuell i detta fall finns i kapitel

3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se

särskilt 3.5.2 och 3.5.3 avseende frågan om luftledning respektive nedgrävd kabel.

Ersättning till berörda fastighetsägare redovisas under avsnitt 3.8, särskilt avsnitt

3.8.3. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför

kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna

oro, se avsnitt 3.11, specifikt styckena 3.11.2 och 3.11.3.

#130 Ljungbyåns Vattenråd, #131 Norra Möre Vattenråd kräver att alternativ

till föreslagna teknik och material måste utredas och jämföras. Vattenråden pekar på

två huvudsakliga punkter; en ny värdering av alternativ till kreosot samt att markled-

ning föredras.

Vattenråden uttrycker oro för att ledningarna leds genom Natura 2000-område,

dricksvattentäkter och naturreservat, där de kan kreosotpåverka grundvatten, vatten-

miljöer och närmiljöer längs med vattendrag. Vattenråden skriver att trots att en dis-

pens finns från EU-kommissionen för att använda kreosot fram till år 2017 under vill-

kor att alternativa medel ska utvecklas så har Svenska kraftnät inte tagit med några

alternativa lösningar i samrådsunderlaget. Vattenråden anser vidare att den LCA som

Svenska Kraftnät hänvisar till är otillräcklig och ej aktuell (2009).

Vattenråden är också bekymrade över de andra livsmiljöeffekter som en luftburen

ledning medför, som minskat rekreationsvärde i skog och på vatten och ökat elektro-

magnetisk strålning, och anser att markkabel alltid är att föredra utöver en luftledning

samt att kabeln bör anläggas längs med befintlig infrastruktur.

24/112

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundlägg-




Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda


luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Mer om detta redovisas i kapi-

tel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter,

se särskilt avsnitt 3.5 Teknikval. Ersättning till berörda fastighetsägare redovisas un-

der avsnitt 3.8, särskilt avsnitt 3.8.3. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som

närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på

forskning för att stilla denna oro se avsnitt 3.11, specifikt styckena 3.11.2 och 3.11.3

#108 Östra Smålands Ornitologiska Förening (ÖSOF) och Nybro-Emmaboda Fågelklubb (NEFk) (delen mellan Markustorp och station Ny-bro) noterar att Svenska kraftnät angående sambyggnad skriver att "en förutsättning

för en sambyggnad är att varje sträcka i sin helhet sambyggs. Att sambygga korta delar

är inget alternativ eftersom det skulle försämra driftsäkerheten samt försvåra under-

hållet". Föreningarna antar när det gäller sträckan Markustorp – station Nybro att

södra ändpunkten är transformatorstationen nordväst om Nybro stad och att norra

ändpunkten för sambyggnaden med E.ON Elnäts ledning är en dryg km norr om byn

Markustorp och en dryg km öster om Blomkulla, där den nya 400 kV-ledningen kom-

mer norrifrån.

Föreningarna noterar att på de bifogade kartorna ser man inte sträckan från norra

änden på alternativ 2 och norrut till Markustorp, men utgår ifrån att en sambyggnad

gäller även där om det blir sambyggnad.

Föreningarna anser att alternativ 2 ger minst påverkan på boendemiljö och landskaps-

bild. Alternativ 2 påverkar ängs- och hagmarkerna minst, medan produktionsskogen

påverkas mest. Hade alternativ 2 inte vinklat av mot VSV utan fortsatt rakt mot SSV

och nått befintliga ledningar ca 200 m öster om Rismåla göl, så hade ännu mer hag-

mark kunnat sparas. Det hade varit att föredra. Då hade man kunnat följa befintlig

ledningsgata västerut till station Nybro.

Föreningarna anser vidare att SOF BirdLife Sverige talat emot julgransstolpar i öppna

landskap, då de utgör en barriär för rovfåglar. I öppna landskap anses det bättre att

25/112

bygga luftledningar på bredden i horisontell utsträckning för rovfåglarnas skull. Då

alternativ 2 mest går genom skogsmark anser föreningarna att julgransstolpar kan

användas. Det är en liten bit precis väster om Markustorp samt ett par områden öster

och söder om Östra Bondetorp där ledningen går över öppen mark. Skulle det ske

många olyckor med dödade rovfåglar anser föreningen att man bör sätta upp färgade

klot på ledningarna för att påvisa faran för passerande fåglar. Vilken färg man ska välja

varierar för olika arter. Sammantaget förordar föreningarna alternativ 2b.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möj-

ligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter

och övriga intressenter.





En redovisning om varför en markförlagd kabel inte är aktuell i detta fall finns i kapi-


se särskilt 3.5.2 och 3.5.3 avseende frågan om luftledning respektive nedgrävd kabel.

Huvuddelen av sträckan Ekhyddan-Nybro planeras att byggas parallellt med befintliga

ledningar. Den nya ledningen planeras då bli ungefär lika hög som den befintliga 400

kV-ledningen. Att sambygga den nya ledningen med de befintliga 400 kV-ledningarna

undviks av driftsäkerhetsskäl, se mer om detta i avsnitt 3.4.

#123 Södra, Kalmarsunds skogsbruksområde anser att 400 kV-ledningen mel-

lan Ekhyddan och Nybro ska utgöras av markkabel. Vidare anser föreningen att den

ekonomiska ersättningen för markintrånget endast motsvarar en bråkdel av vad

skogsmarken producerar och att ett rationellt och framgångsrikt brukande av skogs-

marken förhindras. Föreningen påtalar även oron för strålning och elektromagnetiska

fält samt att de flesta skogsägare är certifierade och inte tillåter kreosot i naturen.

Föreningen föreslår att om Svenska kraftnät väljer att anlägga markkabel ser vi det

angeläget att i ett tidigt skede hjälpa till med att skapa markägarträffar för att tillsam-

mans kunna hitta stråk i landskapet där markkabel gör minst åverkan.

26/112




Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda


luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Mer om detta redovisas i kapi-


se särskilt avsnitt 3.5 Teknikval. Ersättning till berörda fastighetsägare redovisas un-

der avsnitt 3.8, särskilt avsnitt 3.8.3. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som

närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på

forskning för att stilla denna oro, se avsnitt 3.11, specifikt styckena 3.11.2 och 3.11.3.





2.4 Berörda fastighetsägare och allmänhet - Hagaberg till Baggetorpskvarn

#97/107 Daniel Backskär anser att förutsättningarna för beslutet att bygga led-

ningen har förändrats i och med E.ONs/Unipers planer för den framtida produktionen

på Simpevarpshalvön, där två av tre produktionsanläggningar skall fasas ut istället för

att effekthöjas. Backskär önskar se en annan teknisk lösning till exempel om det går att

förstärka befintlig 130 kV ledning eller att höja spänningen som går via Oskarshamn

och Hornsö till Nybro, alternativt se en växelvis sambyggnad för att undvika de led-

ningskorsningar som Svenska kraftnät till varje pris vill undvika. Backskär rekom-

menderar även att skarvning av fas eller jordlinor inte sker mitt på ett spann utan

mellan avspänningsisolatorerna.

Backskär håller inte med att bedömningarna av alternativen i samrådsunderlaget. Och

anser att de tidigare bedömningsgrunderna omkullkastats sedan tidigare underlag.

Den enda positiva med att dra ledningen söder om befintlig ledning är att undvika två

korningar medan de negativa konsekvenserna på boendemiljö, natur och kulturmiljö

är betydligt fler och viktiga utvärderingskriterier.

27/112

Backskär förutsätter även att alternativ 1 och inte bara alternativ 2 omfattas av den

MKB som ska tas fram avseende naturreservatet och kompensationsåtgärder. Det

framgår inte idag vilka kompensationsåtgärder som ska vidtas.

Fler fastighetsägare kommer lida skada av att kraftledningen nu föreslås söder om den

befintliga ledningen. Även områden med höga naturvärden, fornlämningsytor, Virån

och Natura 2000 område kommer att påverkas om ledningen placeras söder istället

för norr om befintlig ledning. Placeringen av vinkelstopen vid Stora Fighult 1:10 skulle

även tekniskt vara lättare att bygga på norra sidan.

Enligt Backskär är boniteten bättre söder om befintlig ledning, så av ekonomiska skäl

föredras det norra alternativet. Ersättningen borde rimligtvis hänga samman med

produktionsbortfall och inte en engångsersättning.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för alla synpunkter och försöker så långt som möjligt beakta

alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga

intressenter.

De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i huvudsak i kapitel 3, Svenska kraft-näts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Skäl till varför en

markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta fall redovisas ovan under av-

snitt 3.5, särskilt avsnitt 3.5.2 och 3.5.3. Se även generell kommentar avsnitt 2.4.1.

behovet av en ny ledning och 3.4.3 angående parallellbyggnad med annan infrastruk-

tur. Där framgår bl.a. att syftet med ledningen är att förbättra stamnätets överförings-

förmåga, i normal- och reservdrift, genom regionen efter det att utlandsförbindelsen

NordBalt mellan Sverige och Litauen har tagits i drift. En avveckling av produktions-

källor påverkar inte effektflödet genom området. Det är snarare så att det behövs fler

ledningar norr om området för att möjliggöra en tillförsel av den effekt som tidigare

producerades lokalt.

Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersätt-

ning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8.

#125 Jan-Erik Karlsson m.fl., fastighetsägare till Släthult 1:38, yttrar att förut-

sättningarna för en ny 400 kV-kraftledning borde ha ändrat i och med att både kärn-

kraftverken 01 och 02 har fasats ut.

Vad gäller tekniska lösningar saknar fastighetsägaren alternativet ”julgransstolpar”,

med två parallella ledningar som monteras i samma stolpar, då detta är något som

28/112

byggs på andra ställen och inte tar ny mark i anspråk samt gör befintlig kraftlednings-

gata något smalare.

Av de föreslagna alternativen anser fastighetsägaren att alternativ 1 norr om befintlig

400 kV-ledning är att föredra för egen del, detta då mindre produktivt skogsbruk tas i

anspråk på alternativet, utan mest åkermark påverkas. Fastighetsägaren yttrar att

kraftledningen även i alternativ 1 hamnar längre från föräldrahemmet (fastighet 1:43).

Fastighetsägaren yttrar även att han anser att en översyn av systemet för ekonomisk

ersättning vid intrång på den egna marken måste genomföras, då mark som tas i an-

språk är som ett arrende under lång tid och även en årlig ersättning då bör erhållas.

Han yttrar även att ingen ersättning idag utgår för ängs- och åkermark, som kunde

användas för framtida skogsproduktion om inte kraftledningen funnits och anser att

Svenska kraftnät borde bidra med nya ersättningsregler för en bättre dialog med mar-

kägare.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska



De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i huvudsak i avsnitt 3, Svenska kraft-näts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Frågan om sam-

byggnad redovisas under avsnitt 3.4 och teknikval i avsnitt 3.5. Som statligt affärsverk

följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och

behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. Se även generell kommentar

avsnitt 2.4.1. behovet av en ny ledning och 3.4.3 angående parallellbyggnad med annan

infrastruktur. Där framgår bl.a. att syftet med ledningen är att förbättra stamnätets

överföringsförmåga, i normal- och reservdrift, genom regionen efter det att utlands-

förbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen har tagits i drift. En avveckling av

produktionskällor påverkar inte effektflödet genom området. Det är snarare så att det

behövs fler ledningar norr om området för att möjliggöra en tillförsel av den effekt som

tidigare producerades lokalt.

#134 Carl-Inge Karlsson yttrar att St. Laxemar 1:15 ej anses lämplig för den nya

ledningen enligt beslut från länsstyrelsen 2016-01-11, och att en ny diskussion är onö-

dig. Fastighetsägaren yttrar att samma krav som förut står fast och att Svenska kraft-

nät måste lösa problemet, samt att markkabel kan diskuteras.

29/112

Svenska kraftnäts kommentar Skäl till varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta fall redovisas

ovan under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt 3.5.2 och 3.5.3. Det beslut som meddelades den

11 januari 2016 avsåg tillstånd till förundersökning (407-3820-15). Initialt så ingick St.

Laxemar 1:15 i ansökan men Svenska kraftnät återkallade ansökan i den delen med

följden att länsstyrelsen avskrev ärendet avseende den fastigheten. Länsstyrelsen har

alltså, i det ärendet, inte gjort någon bedömning av fastighetens lämplighet.

#121 Inge och Eva Svensson äger fastigheterna Skrikebo 1:31, 1:32 och 1:37 och

anser att markabel, alternativt julgransstolpar skall användas genom Natura 2000

området på fastighetsägarnas marker för att undvika kreosotbehandlade nya funda-

ment. Fastighetsägarna förespråkar Alternativ 1 norr om befintlig ledning och undrar

varför alternativ 1 norr om befintlig ledning inte tycks finnas i deras fall, nya lednings-

dragningen växlar om strax nordöst om deras fastighet.

Fastighetsägarna påtalar även att vid beräkning av kostnader för luftburen led-

ning/jordledning finns utrymme för täckning av produktionsförluster.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Skyddsåtgärder kommer att vidtas i byggs-

kedet för att undvika utsläpp eller andra konsekvenser för vattenmiljöer. Svenska

kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsme-

toder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregne-

ring. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosot-

impregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt 3.13.

I driftskedet har elledningarna ingen påverkan på vattenmiljöer och bedöms inte på-

verka Natura 2000-områdets bevarandevärden (vattenmiljöer).

Att anlägga en ny ledning på norra sidan om befintlig 400 kV-ledning i denna passage

har inte funnits som alternativ eftersom det skulle medföra ett långt sjöspann över

Natura 2000-området Viråns vattensystem. Förordat alternativ är söder om befintlig

ledning för att undvika korsningar.



#140 Kjell och Ulf Gabrielsson är fastighetsägare som redan i dag genomkorsas av

en 400 kV-ledning, den s.k. Alvestaledningen. Fastighetsägarna anser att förslaget till

breddning och samlokalisering av ytterligare en 400kV-ledning får förödande konse-

30/112

kvenser för ett långsiktigt och uthålligt brukande. Den nuvarande Alvestaledningens

passage över fastigheten anses redan ha påverkat fastighetens värde och bruknings-

möjligheter.

Fastighetsägarna anser att det finns möjlighet att lägga en markkabel. Ingen utredning

för markkabel är gjord för sträckan Ekhyddan – Nybro vad avser kostnader och mins-

kad påverkan på miljön. Om markkabel används kan den förslagsvis dras i anslutning

till E22.

Fastighetsägarna påtalar att ingen utredning är gjord att förändra ovan sträckning till

högstolpar för att minska påverkan på miljö och intrång på berörda fastigheter.

Fastighetsägarna påtalar att beslutad neddragning av Simpevarp kommer att påverka

den effekt som skall matas ut på ledningsnätet, var finns den utredningen och går det

inte att använda befintligt nät som blir ledigt?

Svenska kraftnät driver ett projekt som skall bistå med effektöverföring till andra län-

der. Fastighetsägarna anser att det inte bara är i nationellt intresse och därför behöver

samrådet utökas till att gälla även detta.

Fastighetsägarna har hört att reglerna och miljöhänsynen för avverkning i Natura

2000 områden skiljer sig åt mellan fastighetsägare och vid avverkningar av Svenska

kraftnäts ledningskorridorer och att detta behöver prövas i Europadomstolen för att se

om svenska statliga myndigheter har den rätten när svensk lagstiftning säger något

helt annat.

Fastighetsägarna anser att följande ska beaktas gällande fastigheten Baggetorp 1:12:

• För att få så liten påverkan på den mänskliga hälsan anser fastighetsägarna att

en ev. dragning av ny luftledning sker norr om befintlig ledning.

• Fastighetsägarna vill inte att någon växling till södergående ledning sker på

deras fastighet. Det förslag på växling som sker på fastigheten avvisar fastig-

hetsägaren helt p.g.a. att det görs inom Natura 2000 område. En växling vid

den känsliga biotopen Grytsjön stör djur och växtliv.

• Fastighetsägarna framför att det för några år sedan anlades en fiskväg av

Länsstyrelsen i Kalmar Län vid Skrikebo kvarn på fastigheten för att under-

lätta för öring att kunna vandra upp i Vira-ån. Skogsstyrelsen och Länsstyrel-

sen har skriftligen meddelat att all huggning längs Vira-ån skall undvikas eller

ske mycket varsamt. Inga skuggzoner längs vattendraget får tas bort.

31/112



intressenter.

En redovisning om varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta

fall finns i avsnitt 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se avsnitt 3.5.2 och 3.5.3. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp

finns i avsnitt 3.2 behovet av en ny ledning, 3.4.3 angående parallellbyggnad med an-

nan infrastruktur och 3.5 teknikval. Där framgår bl.a. att syftet med ledningen är att

förbättra stamnätets överföringsförmåga, i normal- och reservdrift, genom regionen

efter det att utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen har tagits i drift.

En avveckling av produktionskällor påverkar inte effektflödet genom området. Det är

snarare så att det behövs fler ledningar norr om området för att möjliggöra en tillförsel

av den effekt som tidigare producerades lokalt. Som statligt affärsverk följer Svenska

kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar

alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8.

Svenska kraftnät följer gällande lagstiftning och för alla passager genom exempelvis

Natura 2000, naturreservat eller biotopskydd behöver Svenska kraftnät söka dispens

för avverkning, där dels samhällsnyttan ska vägas mot naturvårdsintresset, dels en

redovisning av varför just detta alternativ valts ska ingå. Vid känsliga vatten-

drag/passager kan lägre trädridåer generellt behållas för att bevara skuggzoner i vat-

ten.

#141 Karl-Johan Axelsson anser att de utsatta remiss- och samrådstiderna är för

korta i relation till de mycket komplicerade frågor som vi som lekmän skall sätta oss in

i för att kunna medverka i beslutsprocessen.

Fastighetsägaren utrycker en stark oro över försämrad livskvalitet och påtalar att han

redan idag är påverkad av den befintliga 400kV-ledningen, den s.k. Alvestaledningen,

som styckat sönder produktiv skogsmark och Lilla Fjälltorpet, en vacker och samman-

hållen gårdsmiljö med anor tillbaka till 1800-talet. Fastighetsägaren påtalar att någon

skälig ersättning inte betalades ut då. En breddning och samlokalisering med en ny

400kV-ledning anses helt förstöra fastighetens gårdsmiljö och att inget av alternativen

är acceptabla när det gäller påverkan på boendemiljön vid gården. Fastighetsägaren

anser att den planerade breddningen av Alvestaledningens kraftledningsgata för att

möjliggöra bygget av en ny parallell 400kV-ledning kommer att ytterligare sänka vär-

32/112

den på dennes fastigheter och försämra möjligheterna till ett långsiktigt och uthålligt

skogsbruk.

Fastighetsägaren förordar en linjesträckning norr om den befintliga 400kV-ledningen,

alternativ 1, som anses ge minst påverkan på boendemiljön. Hur valet av passage än

blir anses de två alternativen en gång för alla fullständigt utplåna och ödelägga vad

som i miljöbalken kallas ”en god bebyggd miljö”. Med ytterligare en 400kV-ledning

inpå fastigheterna anses det inte gå att erbjuda en strålningssäker och sund närmiljö

för de som bor och lever på gården.

Fastighetsägaren har ingen tilltro Svenska kraftnät magnetfältpolicy och ledningen

uppfyller inte de säkerhetsavstånd som Oskarshamns kommun antagit när det gäller

avståndet mellan högspänningsledningar och människors bostäder. Trots att man

åberopar en rad forskningsresultat finns det mycket som talar för att miljöbalkens tal

om försiktighetsprinciper skall tillämpas. Med tanke på närheten mellan ledningen

och boendemiljön kräver fastighetsägaren att en oberoende mätning av strålningsni-

våerna görs över längre tid vid Lilla Fjälltorpet, gärna ett år med fullt flöde, så att tider

med hög last kommer med i mätningen.

Fastighetsägaren anser att den högre kostnaden och den komplicerade korsningen av

den befintliga ledningen måste vara underordnade problem. Målet i miljöprövningen

måste vara att så långt möjligt undvika ytterligare närmanden till bostaden på Fjäll-

torpet. Om det södra alternativet väljs ser fastighetsägaren ingen annan lösning än att

fastigheten måste lösas in och avvecklas som åretruntbostad. Fastighetsägaren påpe-

kar att det är en tvingande men föga belönande lagstiftning.

Fastighetsägaren understryker att det är dags för staten och Svenska kraftnät att ta sitt

ekonomiska ansvar för den totala belastningen på berörda fastigheter. När det kom-

mer till värderingar av nya markintrång, förändringar av landskapsbilden och platsens

upplevelsevärden, speciellt vid Lilla Fjälltorpet, måste allt detta beaktas. Värdet på

fastigheter och boendemiljöer måste beräknas utifrån ett läge före själva exploatering-

en och förstörelsen av boendemiljön.

Fastighetsägaren har i omgångar påtalat för Svenska kraftnät, vikten av att redovisa en

arealsiffra för det totala markintrånget (ledningsgator, vägar etc.) på varje enskild

fastighet och att utifrån denna totala belastning starta ersättningsdiskussionen på

varje fastighet. Detta anses ge en mer rättvis bild av hur mycket staten egentligen beta-

lar för sitt intrång.

33/112



intressenter.

I det nu aktuella kompletterande samrådet anser Svenska kraftnät att en tid om fyra

veckor är en skälig tidsperiod för att sätta sig in i underlaget och lämna synpunkter. Vi

har i projektet inlett samråd redan 2014 och haft samråd i två omgångar med längre

svarsperioder.

Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraft-

ledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro. De

synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i huvudsak i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Se generell kommentar

avsnitt 2.4.1. behovet av en ny ledning, 3.4.3 angående parallellbyggnad med annan

infrastruktur. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande ex-

empelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare

avsnitt 3.8. Där framgår att Svenska kraftnät som statlig myndighet inte kan använda

andra ersättningsformer än de som enligt lag ska gälla för sådana här ärenden. En

förändring av ersättningssystemet är en politisk fråga. Vidare görs inte skillnad på små

eller stora skogsägare i det avseendet, ersättningsnivåer ska vara samma för alla. Mil-

jöskada utifrån försämrad utblick från boendemiljöer regleras ekonomiskt tillsam-

mans med övriga intrångsersättningar.

I ansökan om koncession för ledningen kommer en miljökonsekvensbeskrivning,

MKB, att ingå som utförligt kommer att beskriva varför ansökt sträckning valts. Miljö-

konsekvensbeskrivningen kommer att utformas efter miljöbalkens regler som bland

annat tar hänsyn till sociala värden som människors hälsa och rekreationsvärden.

#142 Joakim och Carolin Kenczek påtalar att de som fastighetsägare redan kom-

mit att kraftigt påverkas av statens kraftnät. Fastigheten genomkorsas redan av en 400

kV-ledning, den s.k. Alvestaledningen och förslaget till breddning och samlokalisering

av ytterligare en 400kV-ledning anses få förödande konsekvenser för ett långsiktigt

och uthålligt brukande. En dragning norr eller söder om nuvarande Alvestaledning

bedöms påverka fastighetsvärdet negativt.

Fastighetsägarna håller inte med Svenska kraftnät som menar att den nya ledningen är

för att tillgodose allmänna intressen. Fastighetsägarna påtalar att den planerade led-

34/112

ningen avses utgöra en export av el via Baltkabeln och har ingen som helst betydelse

för landets energiförsörjning. Reaktor O2 har redan stängts ner och O1 är näst på tur

2017. Fastighetsägaren ifrågasätter de gamla tekniska lösningarna som Svenska kraft-

nät använder i det svenska elnätet.



intressenter.

De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i huvudsak i kapitel 3, Svenska kraft-näts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Se generell kom-

mentar avsnitt 2.4.1. behovet av en ny ledning, 3.4.3 angående parallellbyggnad med

annan infrastruktur. Där framgår bl.a. att syftet med ledningen är att förbättra stam-

nätets överföringsförmåga, i normal- och reservdrift, genom regionen efter det att

utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen har tagits i drift. En avveckl-

ing av produktionskällor påverkar inte effektflödet genom området. Det är snarare så

att det behövs fler ledningar norr om området för att möjliggöra en tillförsel av den

effekt som tidigare producerades lokalt.



35/112

2.5 Berörda fastighetsägare och allmänhet – Ruda

#35 Fam. Emrin anser att Alt 1 och Alt 2 är de alternativ som påverkar landskaps-

bilden och naturmiljön minst, då de dras fram i stort sätt i befintlig ledningsgata.

Alt 3 är sämsta alternativet då landskapsbilden över den vackra Emådalen mellan

Högsby och Gillberga störs med en ny kraftledning och påverkar boendemiljön störst.




#38 Jenny Andersson, Karl Johan Johansson anser sedan tidigare att en ny

ledning skall vara markbunden. En sådan ledning har vi ingen invändning mot.

Som ägare till fastigheten Ruda 1:20, inkluderande bl. a. reservatet Rudalund förordas

självklart alternativ 3 och 4. Samtidigt inser fastighetsägarna lika självklart de nackde-

lar alternativ 3 och 4 har för boendemiljöer runt om fastigheten.

När det gäller alternativ 2 har fastighetsägarna i tidigare samråd redovisat sina syn-

punkter. Det är det absolut sämsta alternativet för fastighetsägarna, inte minst för den

splittring av fastigheten den innebär och den betydande värdefulla skogsareal den

ianspråktar. Ett slutligt förslag från Svenska kraftnät enligt alternativ 2 kommer fas-

tighetsägarna att överklaga i alla instanser. Även alternativ 1 är negativt för deras fas-

tighet men är beredda diskutera alternativet under förutsättning att samförstånd upp-

nås om en rimlig värdering av intrånget.



boende, myndigheter och övriga intressenter. Svenska kraftnät är medveten om det

intrång den planerade ledningen kan komma att innebära på er fastighet och fortsatt

dialog kommer att ske under projektets gång.


fall finns i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se avsnitt 3.5.2 och 3.5.3 samt avsnitt 3.11 angående elektriska och

magnetiska fält. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande

36/112

exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare

avsnitt 3.8.

#39 Martin Joelsson m fl. påpekar att inte alla berörda av projektet har erhållit

utskick om kompletterande samråd. Alternativ 3 som kommer gå rakt genom Gillberga

och Strömsnäs är det minst lämpliga alternativet. Alternativen verkar omfatta lika

mycket produktiv skogsmark som kommer tas ur produktion. Därtill kommer flertalet

bostäder med största risk att bli otjänliga. Detta eftersom ingen vill vistas i närheten av

en stor kraftledning vars inverkan på människors och djurs hälsa inte i tillräckligt hög

grad och under längre tid har utretts.

Vad gäller ersättning uppfattas den vara alldeles för låg i relation till vad villaägare får

utstå.

Vidare anses det markintrång som Svenska Kraftnät förespråkar gå helt emot vad som

kan betecknas som långsiktigt utnyttjande av en nationell resurs i enligt svensk skogs-

vårdslag.

Invånarna i Gillberga anser att man tillsamman med samtliga berörda parter borde

kunna arbeta för och möjliggöra ett framtida nergrävt alternativ eller liknande.



markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Som statligt affärsverk

följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och

behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8.

Svenska kraftnät beklagar om någon berörd inte nåtts av utskicket. Utskick baseras på

adresser till samtliga mark- och fastighetsägare inom utredningsområdet som tas di-

rekt från Lantmäteriets fastighetsregister.

De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kom-mentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. För synpunkter om teknik-

val, se särskilt 3.5.2 och 3.5.3 avseende frågan om luftledning respektive nedgrävd

kabel och 3.7 avseende markbehov.

#40 Anders Boberg framför, ifall alternativ 4 realiseras, vill Anders Boberg att

Svenska Kraftnät betalar kostnaderna för flytt av en friggebod som ligger på hans tomt.

37/112

Utifrån kartan i samrådsunderlaget anser Boberg att friggeboden kommer hamna

mycket nära kraftledningen.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer

från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Som statligt affärs-

verk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markin-

trång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8.

#42 Jens Anker Hansen förespråkar alternativ 1 som passerar genom Rudalunds

naturreservat. Alternativ 2 borde vara andra alternativ ifall det inte är möjligt att an-

vända alternativ 1. Båda alternativ 3 och 4 anses kommer ha mycket stora konsekven-

ser för boendemiljö och landskapsbilden.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna.

#46 Lars Alldén inkommer med synpunkter gällande natur- och kulturvärden inom

sträckan för alternativ 3. Alldén påpekar att området även är av riksintresse för kul-

turminnesvården, vilket inte framgår av samrådsunderlaget och heller inte är utmärkt

på kartan i bilaga 3.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät noterar påpekandet och kommer beakta detta vid framtagandet av en

MKB.

#72 Roger Sjöström frågar om det är möjligt att höja ledningen med 25-30 meter så

skogen kan stå kvar samt undervegetation.

Svenska kraftnäts kommentar Vid val av stolpar och placering sker en avvägning mellan till exempel; framkomlighet,

konstruktion, underhåll och landskapsbild. Portalstolpar är den grundläggande stolp-

typen, men där finns en flexibilitet om det är så miljöpåverkan kan minskas med alter-

nativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Att bygga

högre stolpar än nödvändigt ger en större påverkan på landskapsbilden, starkt ökad

materialåtgång och anses inte samhällsekonomiskt motiverat.

# Magnus Sandholm är ägare till fastigheten Libbeböle 1:15, Högsby Kommun.

Fastighetsägaren framför att han helt är emot ledningen och ber Svenska kraftnät att

utreda en nedgrävning alternativt uppgradering av den befintliga.

38/112

Fastighetsägaren förordar, om inte ovanstående går att tillmötesgå, en dragning väster

om befintlig ledning. Då anses det privata markintrånget mindre och att större delen

av ledningen går då på Sveaskogs mark. Att befintlig ledning går att korsa ser vi i al-

ternativ tre vilket kan vara ett alternativ under förutsättning att vinkelstolpen placeras

nordost på Sveaskogs mark.

Av de alternativ som presenteras på samrådskartan 2016-09-05 förordas alternativ 1,

alltså parallellt med befintlig ledning. Av de alternativ Svenska kraftnät presenterar ser

fastighetsägaren alternativ 4 som ett hån mot alla markägare i området.




En redovisning om varför en markförlagd kabel inte är aktuell i detta fall finns i kapitel

3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se

särskilt 3.2.2 behovet av en ny ledning, 3.5.2 och 3.5.3 avseende frågan om luftledning

respektive nedgrävd kabel.

39/112

2.6 Berörda fastighetsägare och allmänhet – Passage norr om Alsterbro

#5 Anneli Adolfsson, Ingela Johansson och Annika Alm förordar i första hand

alternativ 1 och i andra hand alternativ 3e-3f.

Ifall alternativen som presenteras i samrådet realiseras och luftledningen byggs inne-

bär detta stora värdeförluster. Fastighetsägarna förutsätter att Svenska Kraftnät ersät-

ter värdeförlusten enligt gällande marknadsvärden för aktuellt markområde.




Vad gäller ersättning följer svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersätt-


#18 Lise-Lotte och Mats Bäckström förordar förslag 3a vilket innebär att den nya

ledningen går i gränsen mot Holmaryd 1:9. Förslag 3b-f innebär att ledningsdragning-

en kommer närmare våra boningshus och går över mark med höga kulturella värden.




#26 Gunilla och Bengt Gustafsson anser att alternativ 3 a till 3 f är de bästa då

hela delningens "spetspåverkan" hamnar på impedimentsmark. Denna impediments-

mark har betydligt mindre ekonomiskt värde för skogsbrukarna.




#23/29 Ann-Louise Pettersson bestrider förslaget att bygga ytterligare en luftled-

ning över hennes fastighet. På fastigheten finns redan en luftledning vilket medför att

40/112

marken inte kan nyttjas till fullo vad gäller skogsproduktion och innebär ett omfat-

tande produktionsbortfall.

Om luftledningen kommer till stånd yrkas det för att alternativ 3, där den planerade

ledningen följer den befintliga ledningen, väljs. I andrar hand yrkas det på alternativ 2.

Alternativ 1 anses medföra ett mycket stort markintrång. Markförläggning eller jul-

gransstolpar anses medföra väsentligt mindre markintrång.





fall finns i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och

synpunkter, se avsnitt 3.5.2 och 3.5.3.

#43 Birka Alrune och Nicholas Durin (översatt från danska) är fastighetsägare

till Mjöshyltan 2:4 och anser att de val och alternativ som presenteras kommer att få

stora negativa effekter på deras egendom, skog och natur.

Placering av stolpar och avskogning i alternativ 1 och alternativ 2, 3a, 3b och 3c ligger

mycket nära egendomen. Alternativ 1, 2, 3a, 3b och 3c är alla ca 150-300 m från hus-

grunden (mätt i Svenska Kraftnät kartor). Alternativ 3d är ca 350 m från grunden.

Förutom stolpar och ström, förväntas också en säkerhetszon med en avverkning av

skogen med upp till 25-30 m på varje sida av ledningen. Resultatet blir att både stol-

par, ledningar och en permanent avskogning blir ca 125 m från egendomen. Om fas-

tighetsägarna tvingas att välja anser de att Alternativ 3e och 3f är den bästa lösningen.

Fastighetsägarna anser att hela rekreationsområdet runt hus "Kåralund", och känslan

av orörd natur kommer att försvinna och ha en stor inverkan på den kvalité som plat-

sen ger dem. Sveaskog planerar även röjning av skogsmark runt egendomen som gör

att planerade ledningar och stolpar skulle bli ännu mer påtagliga runt egendomen.

Fastighetsägarna anser även att fastigheten kommer förlora mycket i värde och kom-

mer att vara mycket svårt att sälja i framtiden med förekomsten av en kraftledning

några hundra meter bort. Advokater är kontaktade för att få ersättning för den påver-

kan som ledningen skapar på miljön runt egendomen.

41/112

Dessutom är fastighetsägarna oroade av elektriska magnetfält så nära egendomen.

Även om gränsen för det magnetiska fältet och strålning är inom det tillåtna värdet,

vill de inte leva inom denna zon. Fastighetsägarna undrar varför man inte kan ställa

den nya ledningen parallellt med befintlig anläggning ca 1000 m väster om den nya

dragningen?

Fastigheten ligger i Ekopark Hornsö vilket innefattar skydd av djur och skog och

fastighetsägarna anser att området i den bemärkelsen bör vara skyddat från exploate-

ring. Det är anmärkningsvärt att flera av de alternativa ledningarna går igenom skyd-

dad natur i Ekopark Hornsö och att det inte nämns i Svenska kraftnäts underlag.

Svenska kraftnäts kommentar

Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna och försö-



Det är korrekt att delar av sträckningen ligger i utkanten av Ekopark Hornsö. I val av

alternativ ställs ofta olika värden mot varandra och det alternativ där den samlade

påverkan är minst väljs. Miljökonsekvensbeskrivningen för ledningen kommer att

utformas efter miljöbalkens regler som bland annat tar hänsyn till sociala värden som

människors hälsa och rekreationsvärden tillsammans med värden för natur- och kul-

turmiljö.

Övriga synpunkter och frågor som yttrandet tar upp redovisas i övrigt i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se

särskilt kommentarer i avsnitt 3.5 angående val av teknik, 3.4 parallellbyggnad, 3.11

avseende elektriska och magnetiska fält och 3.7 avseende markbehov. Vad gäller er-

sättning följer svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markin-

trång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. Miljöskada utifrån

försämrad utblick från boendemiljöer regleras ekonomiskt tillsammans med övriga

intrångsersättningar.

42/112

2.7 Berörda fastighetsägare och allmänhet – Högerås

#24 Britta Borg motsätter sig dragning enligt alternativ 2 Väst-Högerås. En drag-

ning enligt alternativet skulle få förödande konsekvenser för fastighetsägaren och hen-

nes produktionsskogsbruk. Inom alternativ 2 finns stora naturvärden, samt fornläm-

ningar. Alternativ 2 innebär dessutom en längre sträckningslängd.




#25 Emil Carlström motsätter sig att en kraftledning dras över hans privata fastig-

het (alternativ Väst-Högerås) av flera anledningar. Kraftledningen kommer att dras

över ett område klassat som naturvärde, avsatt som NO (naturvård utan produktions-

intresse) i skogsbruksplanen. Hortamossen består av orörd äldre blandskog med grov

tall och klenare gran/ björk. Även inslag av stående och liggande död ved finns. Områ-

det har i generationer lämnats orörd. En kraftledning skulle förstöra den rikliga livs-

miljön i området och för all framtid omöjliggöra framtida skogsprodukter och andra

möjligheter där kraftledningen dras.

Skogsfastigheten ligger i ett område som är utpekat som riksintresse för vindkraft och

fastighetsägare har ingått avtal med ett vindkraftsbolag, dock anses kraftledningen

minska möjligheterna för att projektet kan genomföras. Kraftledning kommer med

största sannolikhet innebära en rejäl värdeminskning av fastigheten.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på den alternativa sträckningen och kommer

så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närbo-

ende, myndigheter och övriga intressenter.

Eftersom det ännu inte är beslutat var ledningen ska byggas kan inte utlåtanden om

påverkan på enskilda hus eller artförekomster göras. Vid projektering av ledningen

kommer Svenska kraftnät ta hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns inom

områden och som framkommit under de inventeringar som Svenska kraftnät har ge-

nomfört.

Vad gäller ersättning följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersätt-


43/112

#30 Björn och Ulrika Janson vidhåller tidigare yttranden om att befintliga led-

ningsgator bör nyttjas vid förstärkning. Av de två alternativen anses alternativ 2 Väst-

Högerås ha störst negativ påverkan på miljön då det skulle inkräkta på naturskog, flera

områden med höga naturvärden, nyckelbiotoper, bäckar, våtmarker som redan ingår i

Kalmar läns naturvårdsplan.

Vidare anses landskapsbilden och därmed vissa boendemiljöer påverkas. Alternativ 2

utgörs av icke exploaterad mark i industriellt syfte vilket delvis är fallet för alternativ 1.

Alternativ 2 berör dessutom flera fastigheter, områden med höga naturvärden, forn-

lämningar och tar mer mark i anspråk än vad som är fallet med alternativ 1.

Alternativ 2 anses även ha negativa konsekvenser för avsändarnas fastighet som ut-

nyttjas för skogsbruk och rekreation.

Motsätter sig en kraftledningsdragning enligt alternativ 2.



markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Miljöskada utifrån för-

sämrad utblick från boendemiljöer regleras ekonomiskt tillsammans med övriga in-

trångsersättningar.

Det är korrekt att områden med utpekade värden berörs. I val av alternativ ställs ofta

olika värden mot varandra och det alternativ där den samlade påverkan är minst väljs.

Vid projektering av ledningen kommer Svenska kraftnät att så långt som möjligt ta

hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns inom områden och som framkommit

under de inventeringar som Svenska kraftnät har genomfört.

#31 Lennart Rehnqwist motsätter sig alternativ Väst-Högerås. Alternativet passe-

rar genom två biotopskydd som för tio år sedan garanterades att vara skyddad för all

framtid. Fastigheten har under sista femton åren varit huvudsaklig inkomstkälla och

planeras även vara det i åren framöver. Alternativ Väst-Högerås anses dock påverka

möjligheterna för detta. Även försäljningsvärdet befaras minska med flera miljoner.

44/112






#32 Mari-Ann Johansson motsätter sig en dragning enligt alternativ 2 väst Hö-

gerås eftersom det skulle påverka dagens produktionsskogsbruk på fastigheten. Vidare

är även alternativ 2 det längsta alternativet.




#56 Urban och Egon Bergsell vill återigen påvisa alternativet med markförlagt

kabel.

Anser att eftersom rubricerad ledning främst är till för import och export borde det

finnas ekonomiska förutsättningar för ersättning utöver gängse norm till skäliga

marknadspriser för drabbade markägare.

Efterfrågar redogörelse av nollalternativet samt beaktande av kommunala förhåll-

ningsregler gentemot magnetfält vilket nämnts i tidigare samråd.

Vidare anses inte försiktighetsprincipen efterföljas med avseende på att det finns al-

ternativ att gå i befintliga ledningsgator istället för att göra nya.

Svenska kraftnäts kommentar En redovisning om varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta

fall finns i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och

synpunkter, se särskilt 3.5.2 och 3.5.3 avseende frågan om luftledning respektive ned-

grävd kabel och 3.7 avseende markbehov.

Avseende ersättning till fastighetsägare, se avsnitt 3.8. Där framgår att Svenska kraft-

nät som statlig myndighet inte kan använda andra ersättningsformer än de som enligt

lag ska gälla för sådana här ärenden. En förändring av ersättningssystemet är en poli-

tisk fråga.

45/112

Svenska kraftnät tackar för synpunkten om nollalternativ vilket är översiktligt beskri-

vet i samråd 2 samt i bilagan till detta kompletterande samrådet. Nollalternativ kom-

mer vidare att beaktas vid framtagandet av MKB:n.

Svenska kraftnät tillämpar försiktighetsprincipen. I ansökan om koncession för led-

ningen kommer en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, att ingå som utförligt kommer

att beskriva varför ansökt sträckning valts. För alla alternativ ska dels fördelarna vägas

mot de negativa konsekvenser som uppstår, dels en redovisning av varför just detta

alternativ valts ska ingå.

#66 Håkan Almqvist och Sonja Haas förordar alternativ Öst Högerås då det väst-

liga alternativet är sämre på grund av att det berör flera fastigheter samt en nyckelbio-

top, passerar genom områden med naturvärden och fornlämningar, samt ett område

som upptagits i ängs- och betesmarksinventeringen. Det östliga alternativet ligger

närmare redan exploaterade miljöer medan det västliga området ligger i relativt orörda

marker. Det anses vara bättre att använda befintliga ledningsgator istället för att ta i

anspråk orörd mark.

Efterfrågar en flexibel inställning från Svenska kraftnät där man är beredd att kom-

promissa och välja lite olika lösningar utefter sträckan.

Eftersom ledningen ingår i kommersiell verksamhet anses det vara rimligt att exploa-

tören betalar hyra för den mark som man vill ta i anspråk.



markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Utredningskorridoren

har inventerats med avseende på biologiska och kulturhistoriska värden och största

möjliga hänsyn kommer att tas till dessa intressen avvägt mot boendemiljöer, naturre-

sursfrågor och landskapsbild.



kabel och 3.7 avseende markbehov.


ning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. Där

framgår att Svenska kraftnät som statlig myndighet inte kan använda andra ersätt-

46/112

ningsformer än de som enligt lag ska gälla för sådana här ärenden. En förändring av

ersättningssystemet är en politisk fråga.

Svenska kraftnät är den statliga myndighet som ansvarar för att elöverföringssystemet

är säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt. Svenska kraftnät är därmed inte en

kommersiell aktör.

#67 Åke Andersson förordar markkabel och framför att beträffande sträckningen

Alsterbro-Högerås anses alternativ Väst-Högerås vara ett mindre dåligt alterna-

tiv jämfört med alternativ Öst Högerås då den inte behöver korsa väg 574 två gånger.

Vidare kräver Andersson att ingen luftledning ligger närmre än 350 m från bebodda

fastigheter på hela Hälleskalla. Inkommer ingen erinran från Svenska kraftnät inom 10

dagar tar jag det som att Svenska kraftnät accepterar mina villkor.




Svenska kraftnät noterar önskemålet om 350 meters skyddsavstånd mellan ledningen

och platser där människor varaktigt vistas. Svenska kraftnät har en policy om avstånd

från ledningar till platser där människor varaktigt vistas baserad hur stort magnetfäl-

tet är från respektive ledning och den forskning om magnetfält och hälsa som finns, se

vidare i kapitel 3.11.



kabel och 3.4 avseende korsning av infrastruktur.

#73 Ida Andersson uppfattar det som att Svenska kraftnät har tagit hänsyn till de

fysiska skadorna som strålning från kraftledningar kan innebär men efterfrågar fokus

på den psykiska ohälsan som vetenskapen om att kraftledning dras i närheten av ens

hem innebär. För att undvika negativ påverkan borde ledningen markförläggas.

Vidare befaras marknadsvärde på fastigheten minska. Smålands landskapsblomma

Linnea växer i den föreslagna ledningsgatan, den är inte fridlyst men mycket sällsynt i

Kalmar.

47/112

Bifogat karta med förslag på ett tredje alternativ.

Har inte fått någon information om detta kompletterande samråd, trots att jag har fyllt

i uppgifter om att få information från Svenska kraftnät om aktuella händelser i min

närhet och hoppas detta misstag inte upprepar sig.

Svenska kraftnäts kommentar En redovisning om varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta

fall finns i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se avsnitt 3.5.2 och 3.5.3 samt avsnitt 3.11 angående elektriska och

magnetiska fält. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande

exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare

avsnitt 3.8. Minskat värde på fastigheten ersätts. Det finns dock ingen ersättnings-

grund för psykisk ohälsa på grund av vetskap om en kraftledning i ersättningslagstift-

ningen.

Utredningskorridoren har inventerats med avseende på biologiska och kulturhisto-

riska värden. Vid projekteringen kommer dessa istörsta möjliga mån tas hänsyn kom-

mer att tas till dessa intressen avvägt mot boendemiljöer, naturresursfrågor och land-

skapsbild. Ytterligare alternativ för passage i området är inte aktuell i detta skede.

Svenska kraftnät beklagar att informationen om aktuella händelser inte har skickats.

48/112

2.8 Berörda fastighetsägare och allmänhet – Markustorp till Nybro

#99 Åke Pettersson vill som ägare till fastigheten Resebo 2:5-2:13 ge synpunkter på

de nya alternativen till 400 kV luftledningen. Alternativen 1-3a och 3-b anses som det

sämsta. Det anses förfula boendemiljön och öka strålningsrisken för människor och

betande djur. Målet måste vara att komma så långt från bebyggelse som möjligt. Där-

för föreslår fastighetsägaren 2b med julgransstolpar som det bästa alternativet.




#103 Thommy Eventon/Östra Bondetorp Samfällighetsförening anser att

vissa delar av underlaget ger en motsägelsefull bild av sakskälen och vilken teknik som

är möjlig att använda. Ingen av de olika alternativen ger en sträckning som inte påver-

kar någon eller några i samfälligheten negativt och det skapar spänningar i byn. Sam-

fälligheten vill därför inte ta ställning till de olika alternativen.

Samfälligheten läser i underlaget om nedgrävd kabel på sträcka över 20 km, dock sak-

nas kostnadsberäkningar på det alternativet jmf med andra. Kabelalternativ finns och

skulle undvika alla de problem som uppstår och är det enda alternativ som alla i sam-

fälligheten står bakom. Men noterar att det ej finns som beaktat alternativ för Svenska

kraftnät. Samfälligheten vill se en objektiv kalkyl på markabel eller kombinationer av

olika tekniker samt att Svenska kraftnät tar ett omtag och bjuder in t.ex. LRF för att

värdera de alternativ som inte tagits med. Samfälligheten vill även att Svenska kraftnät

inte fattar sina beslut från ett storstadsperspektiv, där för övrigt kablar grävs ned.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät betona att det är skillnad mellan att göra ett teknikval utifrån

Svenska kraftnäts uppdrag, se vidare kapitel 3.1-3.3 och kapitel 3.5, och att utifrån det

teknikvalet prioritera minskning av viss miljöpåverkan framför en annan. Vidare är

Svenska kraftnät medvetna om att påverkan på boendemiljöer ändå kommer att ske,

och att en samlad bedömning i slutänden måste ligga till grund för val av alla sträck-

ningsalternativ.

Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Se generell kommentar

avsnitt 3.5.3 angående önskan om jämförande utredning om luftledning respektive

49/112

nedgrävd kabel och avsnitt 3.9 om samhällsekonomiska analyser där redovisas även en

översiktlig kartläggning av vad ett fiktivt kabelalternativ skulle ha medfört för alterna-

tiva intrång och kostnader.

#115 Magnus Emilsson anser fortfarande att markkabel är det bästa alternativet,

med avseende på landskapsbild och minimala elektriska och magnetiska fält.

Emilsson anser att alternativ 2 är det bästa förslaget och då helst alternativ 2b. Både

alternativ 1 och 3 går igenom Resebo och Bondetorp och skulle i större utsträckning

beröra boendemiljöer och anses inte som rimliga alternativ. En sambyggnad med 130

kV-ledningen för att minska markanspråket förespråkas.





fall finns i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se avsnitt 3.5.2 och 3.5.3 och 3.4 om sambyggnad.

#124 Sven Olof Karlsson är fastighetsägare och anser att den nya ledningen söder

om befintlig 400 kV-ledningen kommer påverka landskapsbilden på hans fastighet på

grund av avverkningar. Fastighetsägaren känner oro inför störande ljud och magnet-

fältet och enligt Strålskyddsenheten, Boverket, Elsäkerhetsverket m.fl. ger en 400 kV-

ledning 0,4 mikrotesla vid ca 100 meters avstånd. Fastighetsägaren påtalar även att i

Oskarshamns kommuns policy ska ingen behöva bo närmare än 200 meter från en

kraftledning. Detta kommer att frångås för aktuell fastighet om ledningen placeras

söder om befintlig ledning.

Fastighetsägaren påtalar även att värdet på fastigheten kommer att sjunka och bli

osäljbar i framtiden.

Fastighetsägaren förordas alternativ 1, dvs. att den nya ledningen byggs norr om be-

fintlig ledning.



markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. De synpunkter som ytt-

randet tar upp besvaras i huvudsak i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta

50/112

förekommande frågor och synpunkter. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro

som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på

forskning för att stilla denna oro. För magnetfält hänvisas till avsnitt 3.11, specifikt

styckena 3.11.2 och 3.11.3, ljud 3.12. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät

lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intres-

senter lika, se vidare avsnitt 3.8. Miljöskada utifrån försämrad utblick från boendemil-

jöer regleras ekonomiskt tillsammans med övriga intrångsersättningar.

#128 Rune och Kerstin Liljås yttrar att de förordar alternativ 2b om ny kraftled-

ning för växelström anläggs.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna.

#129 Annie Ljunggren och Henrik Gerhardsson yttrar att det enda alternativ

de ser för luftledning är alternativ 2B, då de inte önskar en kraftledning genom träd-

gården och för att de anser att kraftledningarna bör samlas inom samma område.

De yttrar vidare att de hoppas att Svenska kraftnät har en bra plan för ersättning av

värdeminskning på fastigheter och mark, samt att de anser att det bästa alternativet är

att markförlägga. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska



Skäl till varför en markförlagd kabel inte är aktuell i detta fall redovisas ovan under

avsnitt 3.5, särskilt avsnitt 3.5.2 och 3.5.3. Ersättning till berörda fastighetsägare redo-

visas under avsnitt 3.8, särskilt avsnitt 3.8.3. Miljöskada utifrån försämrad utblick från

boendemiljöer regleras ekonomiskt tillsammans med övriga intrångsersättningar.

#132 Stefan och Ingrid Björn, fastighetsägare, yttrar att en luftburen ledning är fel

väg att gå och att Svenska kraftnät i första hand ska arbeta för en markförlagd lik-

strömskabel. Fastighetsägarna hänvisar till LRF Sydost och SÖDRA, som hävdar att

markförlagd likström är tekniskt möjligt.

51/112

Fastighetsägarna yttrar vidare att de i andra hand anser att Svenska kraftnät ska bygga

markförlagd kabel förbi Ö Bondetorp/Resebo till Rismåla, eftersom inget luftlednings-

alternativ anses bra för boendemiljö, naturmiljö, kulturlandskap, naturresurser eller

stadsutveckling.

Fastighetsägarna anser att det kompletterande samrådet bygger på ett mycket svagt

och bitvis felaktigt underlag, vilket ger hela samrådet ett oseriöst intryck, samt att

underlaget inte tar hänsyn till att det redan finns kraftledningar mellan Ö Bondetorp

och Resebo och som redan kraftigt påverkar landskapsbild, kulturmiljöerna och rekre-

ation/friluftsliv.

Fastighetsägarna framför i yttrandet att de kommenterar samrådet främst utifrån

alternativ 2 och 3 då de i ett tidigare yttrande kommenterat alternativ 1, samt att de

kommenterar yttrandet trots att de inte vill ha en luftledning.

Fastighetsägarna bedömer att alternativ 2b och 3b är helt oacceptabla på grund av

deras påverkan på boendemiljöer, landskapsbild och kulturmiljöer. Anser att Svenska

kraftnät underskattar påverkan av en inringning av byn enligt alternativ 2a.

Fastighetsägarna framför att boendemiljön innefattar med än själva bostaden och att

redan befintlig ledning har negativ påverkan på boendemiljön.

De ser vidare att alternativ 2a har liten påverkan vid själva bykärnan, men påverkar

välbesökta ängs o betesmarker, idag opåverkade bostäder (Bondetorp 3:2, Resebo 2:6,

Resebo 2:7 och Resebo 2:14) samt modellflygklubbens flygplats (Bondetorp 3:2). In-

ringningseffekten av byn anses negativ. Alternativ 3a påverkar bykärnan och fotomon-

tage som visar alternativen i byn behövs.

Fastighetsägarna anser att Svenska kraftnäts analys baseras på ålderstigna dokument,

feltolkade inventeringar och brist på analys av redan befintliga naturvårdsdata genom

okomplett data från trädportalen och ingen data från Artportalen.

Fastighetsägarna framför att beskrivningen av alternativ 2a är vårdslös. Här finns

enligt fastighetsägarna även brynmiljöer, ekhage, värdefulla träd, naturbetesmark och

48 rödlistade arter enligt Artportalen. Alternativ 3 beskrivs av fastighetsägarna bestå

av likartade marker som 2a, men inte lika mycket skog. Här har 2 rödlistade arter på-

träffats. Fastighetsägarna anser att ytterligare inventeringar med fällor kan sannolikt

visa på fler rödlistade arter, framför allt insekter.

52/112

Fastighetsägarna framför att Svenska kraftnät även här har en begränsad bild av vad

kulturmiljö innebär. En kulturmiljö innehåller enligt fastighetsägarna en helhet av

bostäder, ekonomibyggnader, ängsmarker, stenmurar, hamlade träd, alléer, slingrande

vägar, vårdträd och andra gamla träd. Alternativ 2a anses ha liten påverkan vid själva

bykärnan, men påverkar ängs o betesmarker, idag opåverkade bostäder (se ovan) och

värdefulla trädmiljöer. Inringningseffekten påverkar byn kraftigt negativ.

Alternativ 3a anses påverka bykärnan. Hur mycket är svårt att avgöra och att fotomon-

tage behövs enligt fastighetsägarna.

Alternativ 2a beskrivs av fastighetsägarna nyttjas för jakt och promenader. I närheten

finns modellflygklubbens flygfält, som påverkas negativt. Alternativ 3a utnyttjas san-

nolikt mindre för jakt och promenader.

Fastighetsägarna påtalar att naturresursfrågan för de boende i byn är påverkan på

skogsbruket. Jordbruket påverkas till mindre del, om det inte berör hagar med värde-

fulla träd. Fastighetsägarna anser att Svenska kraftnät väljer att begränsa den rele-

vanta informationen och endast redovisa totalt markanspråk. En tydlig redovisning av

påverkan på skogsbruket saknas. Alternativ 2a anses påverka skogsmark och ekhagar

och alt 3a mer odlad mark och mindre andel skogsmark.

Fastighetsägarna anser att alternativens påverkan på Nybro stadsutveckling saknas

och påtalar att en dragning öster om Ö Bondetorp påverkar Nybro stads möjligheter

till långsiktig utveckling med bostäder och verksamhetsområden. Alternativ 3a anses

inte påverka Nybro stad p.g.a. redan befintlig ledning.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för att synpunkter på de alternativa sträckningarna. Svenska



Syftet med samråd är att informera berörda och inhämta synpunkter och information.

Samrådsunderlaget är inget fullständigt beslutsunderlag utan en övergripande be-

skrivning av verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning

samt dess förutsedda miljöpåverkan. Synpunkterna och informationen från samråden

använder Svenska kraftnät till att anpassa planeringen av ledningen så att påverkan på

människor och miljö blir så liten som möjligt. Samrådet utgör tillsammans med ge-

nomförda inventeringar underlag för kommande MKB. MKB:n tas fram enligt 6 kap

miljöbalken och utgör ett beslutsunderlag när EI prövar ärendet, se vidare avsnitt 3.14.

53/112

Miljökonsekvensbeskrivningen för ledningen kommer att utformas efter miljöbalkens

regler som bland annat tar hänsyn till sociala värden som människors hälsa, rekreat-

ionsvärden och kulturmiljö. Svenska kraftnät väljer det alternativ som bedömts med-

föra minst påverkan på människors hälsa och miljön, där bland annat natur- och kul-

turvärden ingår. I val av alternativ ställs ofta olika värden mot varandra och det alter-

nativ där den samlade påverkan är minst väljs. Naturinventeringar har genomförts och

i förekommande fall kommer tillstånd eller dispenser för att passera naturområden att

sökas.

Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Se generell kommentar

avsnitt 3.5.3 angående önskan om jämförande utredning om luftledning respektive

nedgrävd kabel och avsnitt 3.9 om samhällsekonomiska analyser där redovisas även en

översiktlig kartläggning av vad ett fiktivt kabelalternativ skulle ha medfört för alterna-

tiva intrång och kostnader.

#133 Jan-Olof Fridholm yttrar att han inte accepterar någon annan lösning än

nergrävd ledning i befintlig ledningsgata och att han anser att alternativ 2a och 2b är

helt uteslutna. Fastighetsägaren skriver att det är högproduktiv skogsmark som

Svenska kraftnät vill förstöra.




Skäl till varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta fall redovisas

ovan under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt 3.5.2 och 3.5.3 och 3.5.3 och 3.4 om sambygg-

nad och 3.6 val av sträckning. Ersättning till berörda fastighetsägare redovisas under

avsnitt 3.8, särskilt avsnitt 3.8.3.

#139 Håkan Almqvist och Sonja Haas är fastighetsägare och förordar alternativ 1

eller 3 men inte alternativ 2a och 2b. Anledningen är att ledningen i dag har en etable-

rad korridor väster om byn Östra Bondetorp. Om ledningen dras enligt alternativ 2a

anses ytterligare fastigheter påverkas. Alternativ 2b anses dessutom påverka kultur-

lämningar i form av två äldre kvarndammar vid passage över ån och den miljö med

äldre byggnation ängsmarker med kulturspår som finns i anslutning till gården. Det

finns planer att återskapa dessa dammar och göra viltvatten av dem. 2a eller 2b passe-

rar markområden med höga natur- och kulturvärden.

54/112

Fastighetsägarna anser generellt att om en ledning byggs, bör detta göras med mark-

snål teknik och i redan befintliga stråk och/eller jämte befintlig infrastruktur (vägar

etc.). Kontakter med bl. a. Svenska kraftnät har bekräftat att åtminstone en 130 kV-

ledning går att förlägga som markkabel. Med andra ord skulle markutrymmet för nu-

varande 130-kV ledning kunna användas för en 400 kV-ledning oavsett om detta sker

med luftledning eller markkabel. Lämpligen läggs då 130 kV-ledningen först som ka-

bel, därefter demonteras 130 kV-luftledningen och en 400 kV ledning kan byggas i

(stort sett) samma korridor.

Fastighetsägarna påtalar att det är tekniskt möjligt att kombinera olika lösningar längs

en eventuell ledningssträckning, vilket görs i storstadsregionerna. I de mest känsliga

områdena både avseende natur respektive samhällen och byar borde man ha råd att

låta även boende i södra Sverige, under åtminstone korta passager, få del av dessa

lösningar.




Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Skäl till varför en mark-

förlagd kabel inte är aktuell i detta fall redovisas under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt 3.5.2

och 3.5.3 och 3.4 om sambyggnad. E.ON Elnät Sverige AB har koncession för den be-

fintliga 130 kV luftledningen och därmed tillåtelse att ha den som en luftledning. Av

driftsäkerhetsskäl så kommer de inte att lägga ledningen i markkablar eftersom det ger

minskad driftsäkerhet med längre felsöktider och felåtgärderstider.

#145 Jan Stigsson är fastighetsägare till Resebo 2:12 och godkänner inte något som

helst intrång för uppförande av en luftburen kraftledning på hans fastighet i Nybro

kommun med anledning av att det är en luftburen ledning. Fastighetsägaren vidhåller

att Svenska kraftnät ska verka för en nedgrävd markledning och är då, i ett sådant

ärende, beredd att diskutera upplåtande av mark för detta.

Fastighetsägaren framför att en luftledning över fastigheten skulle omöjliggöra fortsatt

bruk, orsaka inkomstbortfall, omöjliggöra försäljning och framtida nyinflyttning. Dess-

sutom anses ledningen med dess breda skyddsområde bli ett oerhört öde och stötande

inslag i den nu så vackra småländska landskapsidyllen.

55/112

Fastighetsägaren framför även oro för bland annat förhöjd cancerrisk av vistelse nära

kraftledningars magnetfält även för betande djur som enligt fastighetsägaren instink-

tivt undviker att vistas och beta under ledningar av den anledningen. Att behöva leva

med gnagande oro för hälsa, miljö och ekonomi anses förödande och mycket psykiskt

påfrestande för fastighetsägaren och dennes familj.

En eventuell inlösen eller annan ekonomisk ersättning från Svenska Kraftnät anses

inte tillnärmelsevis täcka kostnaderna för anskaffande av ny fastighet med samma

potential.

Fastighetsägaren vädjar till Svenska kraftnät att överhuvudtaget inte uppföra den pla-

nerade luftburna 400 kV ledning mellan Hemsjö-Ekhyddan, där hela byar, gårdar

bostadshus och naturområden längs sträckan bedöms kunna påverkas negativt.

Svenska kraftnät bör istället verka för en nedgrävd markkabel då anses orsaka mindre

skada på landskapet och för berörda människorna och djur och innebära flertalet nya

arbetstillfällen. Dessa prioriteringar anses vara av mycket betydande karaktär. Då

värnas vår unika miljö och vårt kulturarv. Då minskas skadlig hälsopåverkan. Då skap-

as en mängd nya arbetstillfällen. Då visas respekt för berörda fastighetsägare. Då ges

kommande generationer möjlighet att ta över och bosätta sig i bygden.




Synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommenta-rer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Skäl till varför en markförlagd

kabel inte är aktuell i detta fall redovisas under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt 3.5.2 och

avsnitt 3.9 om samhällsekonomiska analyser där redovisas även en översiktlig kart-

läggning av vad ett fiktivt kabelalternativ skulle ha medfört för alternativa intrång och

kostnader. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindel-

ser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt

att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Mer om detta redovi-

sas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och syn-

punkter, se särskilt avsnitt 3.5 Teknikval.

Ett nollalternativ dvs. att inte förstärka stamnätet mellan Ekhyddan, Nybro och Hem-

sjö innebär att strömavbrott kan uppstå både regionalt men även nationellt vid ett fel,

vilket inte är acceptabelt.

56/112

Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraft-

ledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro.

För magnetfält hänvisas till avsnitt 3.11, specifikt styckena 3.11.2 och 3.11.3. Ersättning

till berörda fastighetsägare redovisas under avsnitt 3.8, särskilt avsnitt 3.8.3. Miljö-

skada utifrån försämrad utblick från boendemiljöer regleras ekonomiskt tillsammans

med övriga intrångsersättningar.

57/112

2.9 Inkomna synpunkter efter samråd 2 De yttranden som har inkommit innan detta kompletterande samråd och efter sam-

rådstiden för samråd 2 (30 april 2015) och som inte inkluderades i samrådsredogö-

relse 2 redovisas nedan. Siffran framför respektive sammanfattat yttrande avser det

handlingsnummer yttrandet har, tillsammans med diarienumret, i Svenska kraftnäts

register för samråd 2.

#198 Konrad och Gertrudis Möllering äger fastigheten Torshult1:7. Fastighetsä-

garna är osäkra på framtidsplanerna för deras fastighet och undrar om ledningarna

blir av, vilken ersättning som skulle utgå om de inte kan bo kvar och när och hur en

sådan utbetalning sker.

Svenska kraftnäts kommentar Fastighetsägarna har fått svar på sina frågor via brev #210, 2016-01-11. Svenska kraft-

nät kommer att söka koncession för ledningen hos Energimarknadsinspektionen och

planerar att lämna in ansökan i juni 2017. I de fall vi erbjuder förvärv av fastighet så

låter vi en värderare värdera fastighetens marknadsvärde. På det värdet lägger vi till 25

%. Det rör sig oftast om permanentbostäder som hamnar så nära den nya ledningen

att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy inte kan uppfyllas. Hur och när betalningen

sker beror på vad vi kommer överens med säljarna om.

#200 Åsa Mårtensson är fastighetsägare och vill tillägga till tidigare yttrande att

hon motsätter sig fortsatt projektering av luftledning över hennes fastighet på grund av

det stora intrång det innebär. Fastighetsägaren anser att ny teknik inom området för-

nyelsebar energi bör vara tillämplig även på valet av kraftöverföringsteknik.

Svenska kraftnäts kommentar Synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommenta-rer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Skäl till varför en markförlagd

kabel inte är aktuell i detta fall redovisas ovan under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt 3.5.2

och 3.5.3 och 3.4 om sambyggnad.

#205 Försvarsmakten ersätter tidigare yttrande FM 2015-5563:4, som hade fel

rubrik. Försvarsmakten har inget att erinra gällande föreslagen luftledning mellan

Ekhyddan och Nybro.

Svenska kraftnäts kommentar

En fördjupad dialog förs mellan Svenska kraftnät och Försvarsmakten där det fram-

kommit att erinran kan finnas. Eventuella frågor utreds i den fördjupade dialogen.

58/112

#215 Trafikverket inkommer med information angående kulturvägar.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för uppgifterna

#227/#230 Södra inkommer med två dokument Carbon Footprint Report och en

Samhällsekonomisk analys Ekhyddan-Hemsjö utförd av Pöyry.

Svenska kraftnäts kommentar Rapporten är kommenterad under yttranden #48 (sid 15) ovan.

#212 Sveriges Ornitologiska Förening–Birdlife Sverige konstaterar att fåglar

dödas av kollisioner med kraftledningar samt vid kontakt med ledningsstolpar och

transformatorer. Typiska grupper som flyger in i kraftledningar är stork-, and-, tran-,

duv-, vadar, mås- och hönsfåglar samt vissa rovfåglar, medan främst rovfåglar och

vissa ugglor orsakar kortslutning i transformatorer och stolptoppar.

Föreningen påpekar att kunskapen finns om hur vanliga elolyckor för fåglar kan und-

vikas, men att detta inte implementeras med hänvisning till ekonomiska aspekter.

Föreningen redogör för åtgärder som att använda ledningsstolpar med horisontellt

liggande ledningar och att avståndet mellan ledningarna bör vara minst 140 cm för att

minska risken att stora fåglar kan vidröra två stycken samtidigt. Ledningarna bör även

omges av hölje som inte gör dem spänningsförande. Luftledningar genom områden

med uppenbar risk för fågelkollisioner bör utrustas med nedhängande strukturer som

kan minska riskerna för kollisioner. Avståndet mellan strukturerna bör inte understiga

10 meter för att åtgärden ska vara effektiv. Viktigt är också att kraftledningar görs med

hängande isolatorer där avståndet bör vara minst 60 cm. Åskledare utgör en annan

dödsrisk för fåglar. I Tyskland har man provat att rationalisera bort dessa och inte

funnit någon ökad risk för åsknedslag. Åskledare förefaller således med stor sannolik-

het inte behövas och generell montering av sådana måste därmed ifrågasättas. Trans-

formatorer ska göras elsäkra för fåglar, t.ex. genom installation av ”huven uven”.

Föreningen påpekar att den föreslagna ledningsdragningen berör områden med höga

naturvärden (inklusive Natura 2000 och naturreservat) där miljökonsekvenserna be-

döms kunna bli stora. Det anser inte acceptabelt.

En annan i sammanhanget påtalad risk är att ställa kraftledningsstolpar på bäddar av

kreosotbehandlade träsliprar i våtmarker. Detta planeras enligt uppgift att göras även

59/112

inom vattenskyddsområden, trots att Svenska kraftnät uppenbarligen känner till ris-

kerna med kreosot.

Enligt föreningen finns det i Ravelsbygd (Nybro kommun) långsmala skogsskiften i

Madesjö och Kristvalla församlingar som sköts exemplariskt ur naturvårdssynpunkt

och där häckar bl.a. sparvuggla och järpe som båda finns med i fågeldirektivets bilaga

1. Som föreningen förstår det ska den nya ledningen dras precis över dessa skiften,

med påföljd att flera skogsägare blir av med hela sitt skogsinnehav, och vid Högerås

anses ett domänreservat drabbas hårt. Enligt föreningen hävdar Svenska kraftnät att

det är omöjligt att flytta ledningen av gissningsvis ekonomiska skäl som väger tyngst.

Föreningen anser att ledningar generellt ska dras utanför områden med höga natur-

värden. I annat fall måste påverkan kunna begränsas till att bli liten. I det aktuella

ärendet har regional och lokal fågelförening bistått samrådsprocessen med kunskap

om aktuella fågel- och naturvärden samt hur dessa ska kunna bevaras, men Svenska

kraftnät har inte tagit någon hänsyn till föreslagna åtgärder. Föreningen påtalar att

pengar verkar vara styrande i den aktuella processen och att hänsyn till förekommande

naturvärden därmed utesluts med hänvisning till ekonomiska aspekter.

Föreningen förespråkar vidare att ledningar generellt ska markförläggas. Vid uppfö-

rande av luftledningar måste skyddsåtgärder tillämpas för att minimera riskerna för

skador på fågellivet, främst genom att förebygga kollision och strömgenomföring.

Föreningen förväntar sig att Svenska kraftnät tar till sig av framförda rekommendat-

ioner och anpassar utbyggnaden enligt gällande regelverk.

Svenska kraftnäts kommentarer Föreningen har med anledning av yttrandet kontaktats via telefon #222, 2016-02-29.

Målet vid placeringen av ledningen är att den ska medföra så liten påverkan som möj-

ligt för människor och miljö och i arbetet med att hitta den mest lämpliga sträckningen

väger vi in många faktorer längs ledningens hela sträckning, där boendemiljöer är en

faktor som väger tungt men även påverkan på skogsproduktionen och natur- och kul-

turvärden vägs in.

Linorna i en 400 kV-ledning är horisontella och är placerade ca nio meter ifrån

varandra. Hängande isolatorer har ett avstånd på ca 4 meter, så det är ingen risk att

fåglar vidrör två linor eller en lina och en stolpe samtidigt. Några transformatorer

kommer inte att anläggas i detta projekt. Installation av åskledare görs utifrån gäl-

lande regelverk.

60/112

Om vi har kännedom om att någon av de prioriterade fågelarterna häckar inom eller

inom störningsavstånd från den planerade ledningsgatan kommer vi att ta hänsyn till

detta vid byggnationen.

Svenska kraftnät har tittat närmare på och utvärderat lokalföreningens föreslagna

sträckningsändringar. Ett alternativt förslag, sydost om Ö Bondetorp utreds vidare. De

övergripande synpunkterna som föreslog sträckningar i helt andra områden än de som

nu är aktuella har avförts i förstudiefasen eftersom de är tekniskt komplicerade eller

medför stora konsekvenser för boendemiljöer där flera permanentboenden behöver

förvärvas för att magnetfältspolicyn ska kunna uppfyllas. Motiv till detta har angetts i

förstudien och kommer att redovisas ytterligare i MKB.





Synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommenta-rer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Skäl till varför en markförlagd

kabel inte är aktuell i detta fall redovisas ovan under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt 3.5.2

och 3.5.3 och 3.4 om sambyggnad och 3.5 om teknikval.

#213 E.ON Elnät Sverige AB Det är fortfarande E.ON Elnäts ståndpunkt att korsningsavtal tecknas. Vidare önskar

E.ON Elnät att i fortsättning motta kommande remisser.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät kommer att fortsätta samordna med E.ON under projektets gång, ett

antal möten har hållits i frågan och samordningen fortsätter kontinuerligt

#216 Polismyndigheten har uppfattat att en majoritet av markägarna är for en

jordkabel vilket remissinstans ej kan ha någon uppfattning om.

Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för Polismyndighetens synpunkter gällande hänsyn till all-

mänheten och vill påpeka att alla synpunkter som inkommer från markägare, närbo-

ende, myndigheter och övriga intressenter beaktas så långt som möjligt.

61/112

#224 Per Åke Karlsson Yttrandet utgörs av en karta som legat till grund för det kompletterande samrådet för

passage vid Högerås.

Svenska kraftnäts kommentar Förslaget har utgjort grund för det kompletterande samrådet som genomförts och

redogjorts för ovan.

62/112

3 Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter

3.1 Svenska kraftnät Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för

el, som omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindel-

ser. Verket har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och

elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk

elförsörjning. Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatpolitiken.

Vi bedriver och stöttar forskningsprojekt för att klara viktiga utmaningar för stamnätet

för el, dammsäkerheten och möjliga risker i kraftsystemet.

Större delen av vår forskning bedrivs i utvecklingsföretagen Energiforsk och STRI som

Svenska kraftnät är delägare i. Vi stödjer också forskningsprojekt, doktorandprojekt

och examensarbeten vid de tekniska högskolorna runtom i Sverige.

3.2 Stamnätets uppbyggnad och behovet av ledningen Ryggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växel-

ström är en förutsättning för att elnäten i de nordiska länderna ska kunna hållas sam-

mankopplade synkront1, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och reserv-

hållning vilket är en förutsättning för en gemensam elmarknad se figur 3.1.

Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av, likströmsförbindelser.

1 Synkront innebär att systemen har samma frekvens

63/112

Figur 3.1 Elens väg från elproducenter till elkonsumenter.

Sveriges och EU:s klimat- och energipolitiska mål ställer krav på omfattande förstärk-

ningar av det svenska stamnätet för att ny småskalig energiproduktion ska kunna an-

slutas. Stora mängder förnybar elproduktion både på land och till havs tillkommer och

förändringar görs i kärnkraftverkens produktion. Växelströmsnäten måste göras star-

kare både för att medge anslutning och överföring av de stora nya produktionsvoly-

merna och för att klara anslutning av eventuella likströmsförbindelser med hög kapa-

citet inom växelströmsnäten och till grannländerna. Det svenska stamnätet med ut-

landsförbindelser och stamnätet i de nordiska grannländerna och Baltikum visas i

figur 3.2.

64/112

Figur 3.2. De nordisk-baltiska stamnäten.

65/112

3.2.1 Ett starkt stamnät Svenska kraftnäts styrelse fastställde i april 2013 ett långsiktigt plandokument om utveckl-

ingen av det svenska stamnätet Perspektivplan 2025. Inom ramen för organisationen

European Network of Transmission System Operators for Electricity (ENTSO-E) upprättas

vartannat år en tioårig nätutvecklingsplan – Ten Year Network Development Plan

(TYNDP).

Det svenska stamnätet är inne i en period av mycket omfattande utbyggnad. Förstärkning-

arna behövs för att omhänderta tillkommande förnybar elproduktion, fördjupa marknads-

integrationen med omvärlden och bidra till skapandet av en gemensam europeisk elmark-

nad. Samtidigt finns det ett mycket betydande reinvesteringsbehov. Med grund i Perspek-

tivplan 2025 har Svenska kraftnät därför upprättat en tioårsplan där Svenska kraftnäts

prioriteringar preciseras och utvecklas. Nätutvecklingsplan 2016-20925 ligger till grund för

verkets fortsatta investeringar samt till grund för Svenska kraftnäts bidrag till nästa europe-

iska TYNDP.

Alla produktionsanläggningar2 som ansluts till stamnätet måste uppfylla grundläg-

gande tekniska krav så att de är skyddade i händelse av störningar i stamnätet. Det är

även viktigt att stamnätet är konstruerat på ett sätt som försäkrar att elförsörjningen

fungerar även om fel skulle uppstå i någon av anläggningarna eller i stamnätet.

Störningar i stamnätet som till exempel ett blixtnedslag kan leda till att en ledning

frånkopplas vilket försvagar överföringssystemet.

Styrkan i nätet är beroende av hur många ledningar som ansluter till transformator-

stationerna i stamnätet. Nätet blir alltså starkare genom att man ökar antalet ledning-

ar som en stamnätsstation ansluts med. På motsvarande sätt blir nätet svagare om en

ledning behöver kopplas bort på grund av inträffat fel eller när underhållsarbeten be-

höver genomföras.

3.2.2 Behovet av en ny ledning

NordBalt En ny ledningsförbindelse, kallad NordBalt, mellan Nybro i Sverige och Klaipeda i

Litauen har tagits i drift. Denna binder samman de baltiska staternas elnät med det

nordiska, vilket medför att den överförda mängden el ökar kraftigt i regionen.

2 Med produktionsanläggning menas här både ett kraftverk eller en likströmsförbindelse till ett annat produktionssystem

66/112

De planerade ledningarna Ekhyddan – Nybro – Hemsjö är ett svenskt projekt som

ingår i det internationella klustret NordBalt, vilket är en förbindelse mellan Sverige

och Baltstaterna. Projektet och klustret finns upptaget bland godkända PCI:er (Project

of Common Interest) från 2013 som ”4.4.2 Internal line between Ekhyddan and Ny-

bro/Hemsjö (SE)”. I detta kluster ingår även ett PCI som omfattar linjen mellan

Ventspils, Tume och Imanta (Litauen).

Ekhyddan – Nybro – Hemsjö ingår i European Network of Transmission System Op-

erators for electricity (ENTSO-E) Ten Year Network Development Plan 2014 (TYNDP

2014). Den ingår tillsammans med andra projekt i klustret NordBalt 2, i TYNDP be-

nämnd kluster nummer 124 och investeringsnummer 733.

Ledningarna ingår i prioritetskorridor ”Electricity Baltic Energy Market Inter-

connection Plan (BEMIP)”.

Ledningen har som syfte att förbättra stamnätets överföringsförmåga, i normal- och

reservdrift, genom regionen efter det att utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige

och Litauen har tagits i drift. NordBalt ansluter till 400 kV-stationen i Nybro och ökar

effekttransporten genom regionen med upp till 700 MW.

Om någon av de två 400 kV-ledningarna som är anslutna i Nybro idag kopplas bort,

överförs automatiskt den ström som ledningen transporterar till andra ledningar i

området. Överbelastning kan då uppstå i det parallella underliggande 130 kV-

regionnätet, vilket i sin tur kan leda till en regional spänningskollaps, med omfattande

strömavbrott som följd.

Ett systemvärn är installerat i Nybro, som en del av NordBalt-projektet. Systemvärnet

kopplar från NordBalt vid bortfall av en 400 kV-ledning ansluten till Nybro om effekt-

riktningen är ogynnsam. En systemvärnlösning får anses som provisorisk då den följer

direkt efter ett ledningsfel och ger upphov till två stycken samtidiga fel genom en från-

koppling av upp till 700 MW import eller export, vilket inte uppfyller kraven på drift-

säkerhet. NordBalt kan heller inte vara i drift vid underhållsarbeten på ledningssträck-

orna Ekhyddan – Nybro eller Nybro – Hemsjö utan att överbelasta det regionala nätet.

En ny 400 kV-ledning från Ekhyddan till Hemsjö via Nybro eliminerar problemet med

överlaster i regionnätet efter ett fel i stamnätet, eftersom en parallell ledning automa-

tiskt är reserv om den andra ledningen skulle kopplas från. Den nya ledningen kom-

mer att passera snitt 4, den sektion i nätet som bildar gräns mellan elområdena SE3

och SE4 i Sverige. Med en bättre överföringsförmåga över dessa snitt minskar de reg-

ionala skillnaderna mellan elproduktion och elkonsumtion, vilket utjämnar elpriset.

67/112

Genom att bygga en ny 400 kV-ledning mellan stationerna Ekhyddan, Nybro och

Hemsjö nås följande mål.

> Svenska kraftnäts kriterier för driftsäkerheten, att ett fel i stamnätet ska kunna

hanteras utan konsekvens för slutkund, kan uppfyllas för stam- och regionnät.

> NordBalt kan utnyttjas som avsett dvs. för att exportera eller importera en effekt

om 700 MW.

> Avbrott kan utan betydande kostnader tas på existerande parallella ledningar

under den tid som krävs för framtida uppgradering av deras kapacitet.

Dessutom uppkommer ett antal positiva följdeffekter.

> Överföringsförlusterna i nätet minskar.

> Den framtida överföringskapaciteten genom snitt 4 ökar med ca 300 MW vilket

reducerar förekomsten av prisskillnaden mellan elområdena i Sverige.

> Ledningen fungerar som automatisk reserv för övriga ledningar mellan elområde

SE3 och SE4.

Avveckling av kärnkraft och anslutningspunkt för vindkraft från Gotland Samtliga kärnkraftreaktorer och en eventuell anslutningspunkt för inmatning av vind-

kraft från Gotland är geografiskt belägna norr om det aktuella projektområdet. Ef-

tersom det är förbrukningen, som i detta fall är belägen söder om Oskarshamn som

driver effektflödena genom överföringssystemet, så påverkar en avveckling av dessa

produktionskällor inte effektflödet genom området. Det är snarare så att det behövs

fler ledningar norr om området för att möjliggöra en tillförsel av den effekt som tidi-

gare producerades lokalt.

Två etapper

Svenska kraftnät har valt att dela upp förbindelsen i två etapper, nämligen Ekhyddan –

Nybro resp. Nybro – Hemsjö för att underlätta kommande koncessionsprocess och

samråd, ge bättre grund för val av huvudalternativ samt ge större möjlighet att, efter

koncession, påbörja byggandet av förbindelsen etappvis. Denna samrådsredogörelse

avser sträckan Ekhyddan – Nybro (se figur 3.3).

68/112

Figur 3.3. Översikt över aktuell huvudkorridor.

69/112

3.3 Driftsäkerhet Svenska kraftnät har systemansvaret för el enligt 8 kap. 1 § ellagen. Som systemansva-

rig myndighet har Svenska kraftnät det övergripande ansvaret för att elektriska an-

läggningar samverkar driftsäkert. I Svenska kraftnäts uppdrag ingår att bygga och

underhålla ett stamnät som uppfyller kravet på driftsäkerhet.

Under 2004 genomfördes en översyn och utvärdering av de nordiska nätdimension-

eringsreglerna och driftsäkerhetskriterierna. Slutsatsen var att det inte fanns någon

anledning att ändra på eller frångå dessa regler, utan att i stället arbeta för att säker-

ställa att reglerna följs.

De mål för driftssäkerhet som Svenska kraftnät ska leva upp till beslutades av rege-

ringen den 24 september 2009. Målen är den konkreta följden av att Sverige genom-

förde artikel 4.2 i Europarådets och parlamentets direktiv (2005/89/EG) om åtgärder

för att trygga elförsörjning och infrastrukturinvesteringar.

Dagens tekniska dimensionering av stamnätet är baserad på en grundläggande prin-

cip, nämligen det internationellt använda (N-1) kriteriet. Det innebär att ett system

med N komponenter ska ha full funktionalitet även om systemet drivs med (N-1) kom-

ponenter, dvs. att vilken godtycklig komponent som helst ska kunna kopplas från utan

att detta påverkar systemets funktionalitet. En komponent kan till exempel utgöras av

en ledning, transformator eller generator. Inom 15 minuter efter ett fel ska driften vara

återställd inom normala gränser och kunna klara ett eventuellt nytt fel.

Ett system som ska vara opåverkat av varje enskild händelse måste ges en robust ut-

formning som är tålig mot störningar. För att erhålla hög driftsäkerhet i den nationella

elförsörjningen är det svenska stamnätet utformat som ett maskat (flera förbindelser

mellan de olika stationerna) och direktjordat system.

Ett systems robusthet är beroende av antalet komponenter i systemet. Om man ser

varje komponent som en potentiell felkälla så ökar antalet felkällor i takt med att man

bygger ut systemet. I motsats till detta betyder en högre grad av maskning av systemet,

dvs. fler förbindelser, ökad driftsäkerhet.

Driftsäkerheten för luftledningar vid skogsbrand har aktualiserats. Luftledningar för-

störs inte av brand men frånkopplas kontrollerat av säkerhetsskäl när släckningsper-

sonal arbetar i närheten av dem. Markkabel kan däremot skadas av brand om denna är

i direkt anslutning till branden och markens ledningsförmåga är hög.

70/112

3.4 Parallellbyggnad, sambyggnad och korsning Parallellbyggda ledningar, definierade i Svenska kraftnäts instruktioner, utgörs av två

eller flera ledningar som byggts parallellt där de säkerhetsmässigt, ur elektrisk synvin-

kel ligger nära varandra. En ledning kan vara geografiskt parallell med en annan led-

ning utan att ledningarna säkerhetsmässigt betraktas som parallellbyggda.

De planerade ledningarna Ekhyddan – Nybro - Hemsjö ligger geografiskt nära befint-

lig ledning på en stor del av sträckan. Den ligger dock inte så nära att ledningarna ur

ett säkerhetsmässigt perspektiv är att definiera som parallellbyggda. När en och

samma stolpe används för två eller flera ledningar kallas utformningen för sambygg-

nad. Ofta efterfrågas sådana lösningar i syfte att minska markanvändningen. För sam-

byggnad i så kallade julgransstolpar blir ledningsgatan mindre, ca 35 meter, än för

traditionella portalstolpar. Julgransstolpen blir däremot mycket högre då faslinorna

placeras ovanpå varandra i stället för bredvid varandra. På grund av driftsäkerheten

måste beroenden mellan olika komponenter reduceras så att risken för störningar blir

rimligt låg sett i ett nationellt perspektiv. Exempel på beroenden som kan ge en oac-

ceptabel nationell risk är parallellbyggnad eller sambyggnad av stamnätsledningar.

Det beror på att stamnätet ska vara byggt så att det klarar frånkoppling av en ledning,

eller annan komponent, i taget utan att detta resulterar i strömavbrott. När två stam-

nätsledningar står nära varandra, alternativt i samma stolpar, finns risk att det blir

avbrott på båda samtidigt vid till exempel extrema väderförhållanden, skogsbränder

eller stolpbrott.

En stamnätsledning får parallellbyggas, alternativt sambyggas, med regionnätsled-

ningar under förutsättning att det endast medför lokala eller regionala konsekvenser

om en händelse skulle leda till att ledningarna faller bort samtidigt. Det måste alltså

utredas från fall till fall om en parallellbyggnad eller sambyggnad med en regionled-

ning kan accepteras.

Korsande ledningar utgörs av två ledningar där en passerar över den andra. Ofta efter-

frågas sådana lösningar i syfte att minimera antalet permanentbostadsbyggnader som

erbjuds förvärvas enligt vår magnetfältspolicy. Det är dock inte tekniskt och ekono-

miskt rimligt att helt undvika korsande stamnätsledningar. Vid korsning mellan stam-

nätsledningar ska därför extra säkerhetsåtgärder vidtas genom särskild utformning av

komponenterna i korsande och angränsande spann.

3.4.1 Riskanalys för parallellbyggnad, sambyggnad och korsning. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det mycket allvarligt om två ledningar i stamnätet

skulle slås ut samtidigt. Det är de samhälleliga konsekvenserna av en störning på

71/112

stamnätet som ligger till grund för kraven på driftssäkerhet. Om en störning kan in-

träffa måste den beaktas. Konsekvenserna vid ett stamnätsavbrott som drabbar elan-

vändare kan bli så stora att de anses oacceptabla.

Det är av detta skäl som sambyggnad av stamnätsledningar inte accepteras. Samma

skäl innebär också att parallellbyggnad3 och korsningar av stamnätsledningar bör

undvikas och endast accepteras om en systemutredning kan visa att överföringssyste-

met är stabilt även om båda ledningarna kopplas bort samtidigt. Detta är överordnat

det slag av riskanalys och samhällsekonomisk analys som i vissa yttranden har efter-

frågats. Den koncessionsprövning som kommer att göras av Energimarknadsinspekt-

ionen kommer att ta ställning till den samhällsnytta som ledningen förväntas medföra

och ställa den mot de intrång och den påverkan som ledningen orsakar. I de fall där

det inte finns andra framkomliga alternativ kan undantag behöva göras. En bedöm-

ning görs då i varje enskilt fall.

3.4.2 Parallell- och sambyggnad i projekt Ekhyddan – Nybro -Hemsjö

Den tekniska förstudien, som föregår projektet, har tagit ställning till att ledningen ska

byggas som en luftledning, se avsnitt 3.5.3. Den kommer, enligt Svenska kraftnäts

förslag, att geografiskt gå parallellt med befintlig 400 kV ledning på en längre del av

sträckan och geografiskt parallellt med EON:s 130 kV- ledning en kortare sträcka Den

ligger dock inte så nära att ledningarna ur ett säkerhetsmässigt perspektiv är att defi-

niera som parallellbyggda.

Resterande sträcka kommer ledningen att gå i ny ledningsgata.

En studie har gjorts för den här anläggningen vilket har lett till att frågan om sam-

byggnad med 130 kV-luftledning har prövats i det kompletterande samrådet för pas-

sage Markustorp – Nybro station. Yttranden som kommit in visar på en splittrad syn

på detta, varför Svenska kraftnät inte går vidare med frågan om sambyggnad med

regionnätsledningar. Svenska kraftnät tillåter inte sambyggnad med annan 400 kV-

ledning för den här anläggningen.

3.4.3 Parallellbyggnad av luftledning med annan infrastruktur Parallellbyggnad med väg eller järnväg kan teoretiskt ske längs delsträckor där vägar

eller järnvägsspår stämmer överens med ledningens sträckning. Ledningens sträck-

ning kommer endast delvis att kunna följa vägen eller järnvägen på grund av olika krav

3 Parallellbyggnad ur ett säkerhetsperspektiv vilket inte är fallet för Ekhyddan –Nybro – Hemsjö.

72/112

på kurvlängder, byggsätt m.m. Detta, tillsammans med krav på säkerhetsavstånd mel-

lan vägar och ledningar, kommer att innebära breda områden med öppna ytor. För

parallellbyggnad med allmän väg kan den totala öppna ytan bli minst 100 meter bred.

Den större ytan kan medföra att fler boendemiljöer påverkas, eftersom bostäder före-

kommer frekvent i närheten av vägar och järnväg.

Geografisk parallellbyggnad med annan infrastruktur är inte aktuell för Ekhyddan –

Nybro – Hemsjö.

3.4.4 Parallelläggning av markkabel med annan infrastruktur Markkablar måste ta hänsyn till markens beskaffenhet. Det innebär att lednings-

sträckan blir längre i mark än i luft. Ledningsförläggning längs vägar blir längre p.g.a.

vägars kurvighet och att tätorter, hus och andra hinder som ligger intill vägen måste

kringgås.

Tillståndspliktiga naturområden kan påverkas i större grad än vid luftledning. Led-

ningsgatan blir betydligt bredare än om enbart en jordlina markförläggs. Byggvägar

måste anläggas längs hela ledningssträckningen. Dock blir den totala markupplåtelsen

för markkabel mindre än för luftledning.

En översiktlig bedömning ger vid handen att ledningsgatan för en parallellagd mark-

kabel jämfört med luftledning förlängs med minst två mil för sträckan Ekhyddan –

Nybro – Hemsjö. Till detta kommer andra nackdelar med markförlagd växelström, se

avsnitt 3.3.2 Luftburen och markförlagd växelström.

3.5 Teknikval

3.5.1 Växelströmsteknik och likströmsteknik Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Alla stora elsystem

i Europa är baserade på en 50-periodig växelström dvs. att den ändrar riktning 100

gånger per sekund (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Det inne-

bär att strömmens frekvens är 50 Hz.

Växelströmstekniken är i dag dominerande inom elförsörjningens alla led. I stort sett

all el produceras och konsumeras som växelström. Alla generatorer och vissa större

motorer i elkraftsystemet roterar med samma frekvens (50 Hz), vilket innebär att de

kan samverka och fördela ström mellan systemets olika delar.

I ett överföringssystem bestående av växelströmsförbindelser fungerar de enskilda

ledningarna som automatiska reserver för varandra. Om en ledning kopplas bort över-

73/112

förs den ström som passerade den felaktiga ledningen automatiskt och momentant till

de andra ledningarna på ett förutsägbart sätt. Luftledningar för växelström är alltid

huvudalternativet när Svenska kraftnät väljer teknik.

Den grundläggande förutsättningen för att använda likström för överföring med hög

kapacitet över stora avstånd är att likströmsledningen kan anslutas till ett starkt växel-

strömsnät, som kan leverera elen som produceras i synkrongeneratorer till likströms-

länken och i andra ändan av länken fördela motsvarande el.

Användningsområdena för likströmsöverföring är främst följande.

1. Elutbyte mellan olika energimarknader.

2. Anslutning av offshore förbrukning/produktion.

3. Utbyggnad av likströmssystem för överföring av höga effekter genom områ-

den med överföringsbegränsning, utan påverkan på underliggande växel-

strömssystem.

Svenska kraftnät använder idag likströmsteknik för anslutning av det svenska kraft-

systemet till andra synkronområden såsom Jylland, Tyskland och Polen. Detta görs av

två anledningar. Dels åtskiljs kraftsystemen av vatten på så stort avstånd att annan

teknik inte fungerar, dels innebär frekvensskillnaden mellan kraftsystemen att elutby-

tena måste styras i stället för att kunna flyta fritt.

Att förstärka växelströmsnätet medför en flexibilitet för framtiden när ny produktion

eller nya transformatorstationer ska anslutas. Sådana anslutningar blir avsevärt en-

klare och kan göras till mycket lägre kostnader jämfört med om de skulle anslutas till

ett likströmssystem.

I ett överföringssystem bestående av växelströmsförbindelser fungerar de enskilda

ledningarna som automatisk reserv för varandra. Om en ledning kopplas bort överförs

den ström som passerade den felbehäftade ledningen automatiskt och momentant till

de andra ledningarna på ett förutsebart sätt. En likströmsförbindelse reagerar inte

automatiskt utan förändrar sitt effektflöde först efter ett ingrepp av kontrollsystemet.

Svenska kraftnät har tagit likströmsförbindelsen NordBalt mellan Nybro och Klaipeda

i Litauen i drift. Inom en nära framtid kommer ytterligare en likströmsförbindelse tas i

drift, SydVästlänken mellan Hallsberg och Hurva.

74/112

SydVästlänken bygger delvis på likströmsteknik. Den innebär ett nytt steg i använd-

ningen av likströmsteknik, eftersom det är den första DC4-länken som överlagras på

det befintliga växelströmsystemet. Här kommer den stora fördelen med likström till

sin rätt, nämligen att det blir möjligt att styra effektflödet mellan två starka växel-

strömspunkter i stamnätet. Likströmsteknik kan med fördel användas för SydVästlän-

ken eftersom ett fel på SydVästlänken inte innebär att el överförs till ett regionalt pa-

rallellt nät eftersom ett sådant saknas. Den kan av samma skäl inte användas för Ek-

hyddan – Nybro – Hemsjö.

3.5.2 Luftburen och markförlagd växelström Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt

fördelaktigt. Det går snabbt att reparera eventuella skador i jämförelse med en mark-

kabel.

Markkabel för 400 kV växelström är möjligt vid korta avstånd. Närheten mellan leda-

ren och nollpunkten i en kabel medför att det uppstår extrema fasförskjutningar mel-

lan ström och spänning vilket genererar så kallad reaktiv effekt. På längre sträckor

innebär det att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av

det som matats in i kabelns andra ände. Redan efter 20 km behövs en kompenserings-

station för att korrigera fasförskjutningen om det ska komma fram någon användbar el

i kabeln.

En kompenseringsstation är i princip ett ställverk med samlingsskenor och brytare.

Till samlingsskenorna kopplas ett antal oljefyllda reaktorer som kompenserar för fas-

förskjutningen i förhållande till hur mycket effekt som överförs genom ledningen.

Kompenseringsstationer byggs inom ett avgränsat område med krav på utrymme,

skyddsutrustningar, kylning, stängsel m.m. Det innebär att mark behöver tas i an-

språk. Anläggningarna i sig medför ett ökat underhållsbehov samt större risk för att fel

uppstår.

För att nå samma överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas

markkablarna med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheter-

na på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder på

varje kabeltrumma. Normalt får ca 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur

innebär det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan som var och en innebär en för-

höjd risk för fel. Vid stora krav på ledningarnas överföringskapacitet är det nödvändigt

med flera kabelförband som läggs bredvid varandra vilket också ökar totalkostnaden

4 DC –Direct Current, likström

75/112

på anläggningen och medför att även kabelförläggning kommer att innebära anläg-

gande av en ledningsgata och en accessväg, om än smalare än för en luftledning.

En teknisk livscykeljämförelse mellan en luftledning och en markkabel utfaller till

luftledningens fördel. Den tekniska livslängden för en luftledning är över 70 år, medan

både markkablar och eventuella omformarstationer för dessa har en teknisk livslängd

på 30-35 år.

Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för att

fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel

och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den drift-

säkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Av dessa skäl bygger Svenska

kraftnät regelmässigt växelströmsförbindelser som luftledning.

3.5.3 Teknikval för Ekhyddan- Nybro - Hemsjö Eftersom stamnätet i övrigt består av ett växelströmsnät är det naturliga alternativet

att bygga en luftburen växelströmsledning mellan stationerna Ekhyddan, Nybro och

Hemsjö. Under den inledande samrådsprocessen har det framkommit önskemål om

att även ett markförlagt likströmsalternativ ska presenteras och jämföras med växel-

strömsalternativet.

En sådan jämförelse, tillsammans med en mer teknisk presentation om varför pro-

jektet överhuvudtaget genomförs, görs i avsnitt 3.5.4 Grund för teknikvalet. Resultatet

av jämförelsen sammanfattas i korthet nedan.


sjö innebär att strömavbrott kan uppstå både regionalt men även nationellt vid ett fel,

vilket inte är acceptabelt.

Alternativet förstärkning med luftburna växelströmsledningar klarar vid fel att inom

godtagbar tid återställa effekttransporten i det regionala nätet till acceptabla nivåer för

driftsäkerhet.

Alternativet förstärkning med likström och markförlagda kablar ger en ytterligare

feltid, som medför att synkronismen i det regionala ledningssystemet inte kan upp-

rätthållas, utan att detta kan komma att brytas upp med strömavbrott som följd. Detta

alternativ ger också högre effektförluster och sämre tillgänglighet jämfört med växel-

strömsalternativet. Likströmsteknik kan med fördel användas för SydVästlänken ef-

tersom ett fel på SydVästlänken inte innebär att el överförs till ett regionalt parallellt

76/112

nät eftersom ett sådant saknas. Ekhyddan – Nybro – Hemsjö ingår i det svenska växel-

strömsnätet. Vid ett fel i nätet idag så överförs el till det parallella regionala nätet, som

kan leda till att strömavbrott kan uppstå både regionalt men även nationellt, vilket inte

är acceptabelt. Den planerade ledningen behövs bland annat för att undvika detta.

Detta kan inte avhjälpas med likström, typ SydVästlänken, eftersom det inte har något

regionalt nät. HVDC-alternativet är av dessa skäl inte aktuellt i den fortsatta plane-

ringen.

Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för att

fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel

och störningar begränsas. Den tekniska livscykeln är halverad för markkabel jämfört

med luftledning. Vid skogsbrand förstörs inte luftledningar. Markkabel löper risk för

att skadas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och

flexibla utformning som eftersträvas.

Att förlägga den planerade växelströmsledningen som en markkabel för växelström är

inte tillräckligt driftsäkert.

3.5.4 Grund för teknikvalet

Nollalternativ Stamnätsstationen i Nybro är idag ansluten till övriga stamnätet med två 400 kV-

ledningar. En 400 kV-ledning löper norrut till stationen FT61 Ekhyddan och en sö-

derut till stationen Hemsjö. De tre stamnätsstationerna har varsin 400/130 kV-

transformering till ett regionnät som löper parallellt med 400 kV-nätet.

Detta innebär att om en 400 kV-ledning kopplas bort så överförs den el som transpor-

terades på ledningen till andra ledningar i systemet. I fallet Ekhyddan – Nybro –

Hemsjö medför detta att en stor mängd el, vid ett fel, överförs från stamnätet till det

parallella regionala nätet. I dagsläget kan denna situation hanteras men ledningarna

måste kopplas bort när underhållsåtgärder ska vidtas på dem. Underhåll kan därför

bara utföras under den tidsperiod när kärnkraftverket i Oskarshamn är avställt.

I och med att HVDC5-länken NordBalt mellan Nybro och Klaipeda i Litauen har tagits

i drift ökar effekttransporten genom området Ekhyddan – Nybro – Hemsjö att öka

med upp till 700 MW. Ökningen motsvarar ca 65 procent av ledningarnas termiska

kapacitet och överlagras på den effekttransport som sker för den regionala förbruk-

ningen, vilket innebär att de befintliga ledningarna kan belastas mot sina termiska

5 HVDC – High Voltage Direct Current

77/112

gränser. En normaldriftsituation med 700 MW export på NordBalt framgår nedan

(figur 3.4).

Figur 3.4 visar att 400 kV-ledningen mellan Ekhyddan och Nybro belastas till 95 pro-

cent av sin termiska kapacitet och att spänningarna i FT61 Ekhyddan, Nybro och Hem-

sjö är låga, ungefär 10 kV under den spänning (410 kV) som används som riktvärde för

den operativa driften. Detta trots att alla spänningsregleringsresurser i området är fullt

aktiverade.

Som en följd av att ledningen mellan FT61 Ekhyddan och Nybro är så högt belastad

flyter endast en begränsad effekt mellan Nybro och Hemsjö. Överföringssystemet ”or-

kar” inte mata Hemsjö med mer effekt längs denna förbindelse, utan Hemsjö försörjs i

stället ”bakvägen” via Alvesta – Hurva.

Figur 3.4. Överföringssystemet i normaldrift utan förstärkning och vid export till Litauen

Kombinationen av en hög ledningsbelastning och de resulterande låga spänningarna

motiverar i sig en förstärkning av sektionen Ekhyddan – Nybro, eftersom systemet inte

är stabilt mot bortfall av stora generatorer eller övrig spänningsregleringsutrustning.

78/112

Om ledningen mellan Ekhyddan och Nybro kopplas bort uppstår den reservmatnings-

situation som visas nedan (figur 3.5).

Figur 3.5. Överföringssystemet i reservdrift utan förstärkning och vid export till Litauen

Figur 3.5 visar att transformatorn i FT61 Ekhyddan belastas över sin termiska gräns

och att både regional förbrukning i Nybroområdet och export på NordBalt matas ”bak-

vägen” genom Skåne och via transformatorn i Nybro. Spänningarna i området är nära

390 kV vilket är oacceptabelt lågt. Spänningar kring 390 kV och fullt utnyttjade spän-

ningsregleringsutrustningar i området innebär en kritisk driftsituation, eftersom vilket

följdfel som helst i området skulle kunna medföra en större spänningskollaps.

Vad som inte syns på bilden är att det även uppstår betydande överbelastningar i det

regionala ledningsnätet. Om någon av de överbelastade regionala ledningarna skulle

kopplas bort är risken för spänningslöshet i delar av regionen stor.

En normaldriftsituation med 700 MW import på NordBalt utan förstärkning framgår

av figur 3.6. Bilden visar ett ledningssystem med bra spänningar och utan överbelast-

ningar.

79/112

Figur 3.6. Överföringssystemet i normaldrift utan förstärkning och vid import från Litauen

Dimensionerande felfall för driftläget är ett bortfall av 400 kV-ledningen mellan Nybro

och Hemsjö. Detta driftläge visas på figur 3.7 nedan.

80/112

Figur 3.7. Överföringssystemet i reservdrift utan förstärkning och vid import från Litauen.

Figur 3.7 visar ett överföringssystem med godkända spänningar men med en trans-

formator i Nybro som är belastad till sin termiska gräns på 850 MW. De 850 MW som

passerar transformatorn fördelas ut i det regionala nätet, vilket medför att den ter-

miska gränsen för flera ledningar överskrids. Det är inte acceptabelt.


sjö kommer att innebära att spänningslöshet kan uppstå både regionalt och även nat-

ionellt vid ett följdfel. Detta är givetvis inte är acceptabelt. Det står helt klart att stam-

nätet är i behov av förstärkningsåtgärder.

Förstärkning med luftburna växelströmsledningar Stamnätet kan förstärkas genom att man bygger en ny 400 kV växelströmsledning

mellan FT62 Ekhyddan och Nybro. Det löser problemet vid export till Litauen. En ny

400 kV växelströmsledning mellan Nybro och Hemsjö löser problemet vid import från

Litauen. Dessa förstärkningsåtgärder ger ett driftläge i normaldrift enligt figurerna 3.8

och 3.9. Det är ett ledningssystem med bra spänningar och utan överbelastningar.

81/112

Figur 3.8. Överföringssystemet i normaldrift efter förstärkningar och vid export till Litauen

Figur 3.9. Överföringssystemet i normaldrift efter förstärkningar och vid import från Litauen

82/112

Dimensionerande felfall efter förstärkning och vid export är fortfarande bortkoppling

av ledningen FT61 Ekhyddan – Nybro. Felfallet visas på figur 3.1o nedan.

Figur 3.10 Överföringssystemet i reservdrift efter förstärkningar och vid export till Litauen

Dimensionerande felfall efter förstärkning och vid import är fortfarande frånkoppling

av ledningen Nybro – Hemsjö. Felfallet visas på figur 3.11 nedan.

83/112

Figur 3.11. Överföringssystemet i reservdrift efter förstärkningar och vid import från Litauen.

Figurerna 3.10 och 3.11 illustrerar ett förstärkt överföringssystem i reservdrift. Det är

ett ledningssystem med bra spänningar och utan överbelastningar.

Gjorda beräkningar visar att överföringssystemet måste förstärkas mellan Ekhyddan

och Hemsjö och att förstärkningarna kan utföras med luftledningar och växelströms-

teknik. Resultaten är framtagna med s.k. statiska belastningsfördelningsberäkningar.

Beräkningarna är statiska i så måtto att varken tid eller systemfrekvens är parametrar

som beaktas. I själva verket är tid en viktig parameter för bl.a. bestämmande av hur

dynamiska objekt som generatorer och HVDC-länkar uppför sig. Även den tid som ett

fel appliceras i systemet är viktig att beakta.

Beräkningarna har hittills förutsatt att ett ledningsfel inträffar, varefter det felbehäf-

tade objektet omedelbart bortkopplas, utan att det synkrona kringliggande kraftsyste-

met hinner reagera.

Den inverkan som tiden i realiteten har kan illustreras med nedanstående resonemang

efter nybyggnad av parallella växelströmsledningar mellan Ekhyddan, Nybro och

Hemsjö.

84/112

Tid=0 Ett 3-fasigt fel till jord inträffar på en av de två ledningarna som är

anslutna i Nybro i närheten av samlingsskenan.

Tid=0–250 ms Felet ligger på i 250 ms, vilket är den feltid som en generator eller

en HVDC-länk ska klara utan att kopplas bort för att tillåtas an-

slutning till stamnätet.

Spänningen i Nybro sjunker till 0 kV under feltiden och ingen ef-

fekt kommer att passera 400/130 kV-transformatorn i Nybro eller

genom HVDC-länken till Litauen. Eftersom förbrukningen är pro-

portionell mot spänningen sjunker förbrukningsnivån i närheten

av Nybro och försörjs via reservmatningsvägar inom det regionala

nätet, främst från Ekhyddan. Stora överbelastningar uppstår i det

regionala nätet.

Omriktarstationen för NordBalt blockeras och beroende på om

NordBalt importerar eller exporterar effekt uppstår ett underskott

eller överskott på upp till 700 MW i det nordiska elkraftsystemet.

Detta är ett allvarligt felfall men eftersom det är förutsägbart finns

momentan reservproduktionskapacitet som automatiskt börjar

återställa den resulterande frekvensavvikelsen.

Tid=250 ms Felet kopplas automatiskt bort genom att reläskydden kopplar ur

den felbehäftade ledningen mellan Ekhyddan och Nybro. Effekt-

matningen till Nybro återställs momentant och dess regionnäts-

transformator stöttar regionnätet genom de kvarvarande 400 kV-

ledningarna.

Tid=250–550 ms NordBalts omriktarstation känner att spänningen i Nybro har

återställts och börjar reglera mot sin tidigare driftpunkt. Tids-

åtgången för denna process är ca 300 ms. Under denna tid sker

även en motreglering i det nordiska produktionssystemet.

Även ur en dynamisk synvinkel klarar ett växelströmsalternativ alltså inom godtagbar

tid (250 ms) att återställa effekttransporten i det regionala nätet till acceptabla nivåer.

Förstärkning med likström och markförlagda kablar Ett alternativ till ovanstående växelströmsalternativ kan vara att förstärka överfö-

ringskapaciteten med ett HVDC-system. Många samrådsyttranden kräver också en

sådan lösning. Ett HVDC-alternativ illusteras på figur 3.12.

85/112

Figur 3.12. HVDC-alternativet.

Alternativet innebär att tre HVDC-omriktare med en total kapacitet på 2 100 MW,

vilket motsvarar en 400 kV-luftledning, byggs i närheten av 400 kV-stationen Ekhyd-

dan och förbinds med en ny 400 kV-ledning. Omriktarstationen kan inte placeras i

direkt anslutning till det befintliga ställverket i Ekhyddan p.g.a. den yta, ca 500 x 200

meter, som måste tas i anspråk.

Motsvarande omriktarstationer byggs i anslutning till stationerna i Nybro och Hemsjö.

Omriktarstationer i både Nybro och Hemsjö krävs för att erhålla kontakt med mot-

tagande växelströmsnät och transformatorer till de regionala ledningssystemen.

HVDC-systemet kopplas ihop med markförlagda HVDC-kablar med en total kabel-

längd om ca 6 x 200 km inklusive återledare.

Det skisserade HVDC-systemet har ur statisk synpunkt samma egenskaper som det

växelströmsalternativet dvs. om en av de två existerande växelströmsledningarna

kopplas bort kan likströmsförbindelsen närmast momentant styras upp så att den bär

86/112

den totala effekt som ska överföras. Detta kan relativt enkelt utföras på så sätt att

HVDC-länkens styrsystem övervakar effektbrytarna för växelströmsledningarna i Ek-

hyddan, Nybro och Hemsjö och snabbt styr upp HVDC-länken vid oväntade brytarlä-

gesförändringar efter kontroll av riktningen på effektflödet i NordBalt.

HVDC-systemet kan dock inte anses som en integrerad del av det svenska stamnätet.

För att åstadkomma det krävs ett redundant styrsystem som korrekt och momentant

styr länken efter alla viktiga oväntade brytarlägesförändringar i det svenska kraftsy-

stemet. HVDC-systemet måste också reagera korrekt och ögonblickligen på effektflö-

desförändringar i södra Sverige.

Ett HVDC-system innehåller stora mängder komponenter som förutom att ge höga

förluster medför sämre tillgänglighet än ett växelströmsalternativ. Det är starkt be-

roende av kraftsystemets dynamik och i synnerhet tiden. För att bedöma HVDC-

alternativet måste man därför, på samma sätt som för AC-alternativetovan, föra ett

tidsberoende resonemang.

Tid=0 Ett 3-fasigt fel till jord inträffar på AC-ledningen mellan Ekhyddan

och Nybro i närheten av samlingsskenan i Nybro.

Tid=0–250 ms Felet ligger på i 250 ms, vilket är den feltid som en generator eller

en HVDC-anläggning ska klara utan att kopplas från för att tillåtas

anslutning till stamnätet.

Spänningen i Nybro sjunker till 0 kV under feltiden och ingen ef-

fekt kommer att passera 400/130 kV-transformatorn i Nybro eller

genom HVDC-länken till Litauen. Eftersom förbrukningen är pro-

portionell mot spänningen sjunker förbrukningsnivån i närheten

av Nybro och försörjs via reservmatningsvägar inom det regionala

nätet, främst från Ekhyddan. Stora överbelastningar uppstår i det

regionala nätet.

Under feltiden sjunker även spänningen i Ekhyddan mot 275 kV,

vilket innebär att omriktarstationen blockeras. Ingen effekt matas

in i HVDC-systemet och även omriktarstationen i Hemsjö blocke-

ras. HVDC-systemet är därmed helt blockerat.

Omriktarstationen för NordBalt blockeras och beroende på om

NordBalt importerar eller exporterar effekt uppstår ett underskott

eller ett överskott på upp till 700 MW i det nordiska elkraftsyste-

87/112

met. Detta är ett allvarligt felfall men eftersom det är förutsägbart

så finns momentan produktionskapacitet som börjar återställa

frekvensavvikelsen.

Tid=250 ms Felet kopplas automatiskt bort genom att reläskydden kopplar ur

den felbehäftade ledningen mellan Ekhyddan och Nybro. Den

enda stamnätskontakten mellan Ekhyddan och Nybro är HVDC-

systemet, som inte är aktivt. Efter det att felet kopplats bort åter-

ställs effektmatningen till Nybro och dess regionnätstransforma-

tor ögonblickligen ”bakvägen” från Hemsjö genom den funge-

rande 400 kV-ledningen. Spänningen är dock initialt låg, ca

377 kV, men stiger snabbt när SVC-anläggningarna i omriktarna

känner att spänning finns i Nybro.

Tid=250–550 ms NordBalts och HVDC-systemets omriktarstation känner att spän-

ningen i Nybro har återställts och börjar reglera mot sin tidigare

driftpunkt. Tidsåtgången för denna process är ca 300 ms. Under

denna tid sker även en motreglering i det nordiska produktions-

systemet. Den ytterligare feltid (300 ms) som HVDC-systemet

medför innebär att synkronismen i det regionala ledningssystemet

inte kan upprätthållas, utan att systemet kommer att brytas upp.

Beskrivningen ovan visar att det inte är tekniken i sig själv som är problemet, utan var

den appliceras i stamnätet. Att överlagra ett svagt regionalt system med ett starkt

HVDC-system är mycket olämpligt när DC-systemets tidskonstanter beaktas.

Sammanfattning Ett luftburet växelströmsalternativ har här jämförts med ett markförlagt likströms-

alternativ. Slutsatsen är att HVDC-systemets ytterligare feltid (300 ms) medför att

synkronismen i det regionala ledningssystemet inte kan upprätthållas, utan att detta

kommer att brytas upp.

Ett HVDC-system uppfyller därmed inte projektets huvudsakliga drivkraft, vilken är

att säkerställa det regionala nätets funktion efter ett fel i stamnätet. HVDC-alternativet

har därför avförts från vidare utredning.

De parametrar som bedöms i ett teknikval framgår av tabell 1.

88/112

Tabell 1. Parametrar vid teknikval.

Växelströmsalternativ Likström

Markåtgång (km2) 7,7 3,9

Tillgänglighet (%)*) 99,9 98,0*

Minskning av årliga energiför-

luster (GWh)**)

- 277 - 82**

Uppfyller drivkrafter***) Ja Nej

Schablonmässig kostnad för

HVDC-systemet (mnkr)

1 320 12 694

*) Tillgängligheten inkluderar omriktarfel och årligt underhåll för DC-systemet. Likströmskabelfel

ingår inte i siffrorna. Uppstår kabelfel kan avbrottstiden uppskattas till 1 – 2 veckor om material och

personal finns tillgängligt. Under denna tid kan inte utbyten ske på NordBalt.

**) Omriktarstationer bidrar med höga förluster. Särskilt markant är detta när överföringsavstånden är

så korta som i detta fall.

***) Huvudsaklig drivkraft för att säkerställa det regionala nätet efter ett fel i stamnätet.

3.6 Val av sträckning Val av sträckning sker i omgångar.

Först görs en framkomlighetsstudie som en del i den tekniska förstudien. Där tas ut-

redningskorridorer fram inom utredningsområdet. Utredningskorridorerna placeras

för att i möjligaste mån undvika samlad bebyggelse, skyddade natur- och kulturvärden

m.m. I samrådsunderlaget från maj 2014 redovisas utredningskorridorerna tillsam-

mans med de uppgifter och bedömningar som har tagits fram. Där finns uppgifter om

projektets lokalisering, omfattning, utformning och alternativ samt dess förutsedda

miljökonsekvens på en översiktlig nivå. Alla som vill kan ta del av materialet och

89/112

lämna synpunkter. Underlaget sänds till berörda länsstyrelser, kommuner, andra

myndigheter och intresseorganisationer samt enskilda som kan komma att beröras.

Efter det första samrådet, med utgångspunkt från tillgänglig information inklusive

inkomna yttranden, väljs en av utredningskorridorerna till huvudkorridor. För huvud-

korridoren sker en fortsatt och fördjupad utredning och ett förslag till sträckning tas

fram inom korridoren. De övriga korridorerna avförs inte, men utreds inte vidare i det

här skedet. Ett nytt samrådsunderlag från jan 2015 sammanställs med fördjupande

information om huvudkorridoren och ett förslag till linjesträckning. Alla som vill kan

ta del av materialet och lämnas synpunkter. Underlaget sänds till berörda länsstyrel-

ser, kommuner, andra myndigheter och intresseorganisationer samt enskilda som kan

komma att beröras.

Efter det andra samrådet 2015 har natur- och kulturvärden inventerats i fält och för-

djupade tekniska analyser har gjorts. De förslag till alternativa delsträckor som kom-

mit in under samrådstiden har bedömts och vissa av dem har utretts vidare med in-

venteringar och tekniska analyser. För de alternativ som utretts vidare, har komplette-

rande skriftliga samråd hållits med berörda.

Slutligen väljer Svenska kraftnät, utifrån all tillgänglig information, en linjesträckning

för vilken en miljökonsekvensbeskrivning görs och koncession söks.

3.7 Markbehov

3.7.1 Ledningsgata Området utmed en ledning kallas ledningsgata. I skogsmark består den av en skogs-

gata och sidoområden (figur 3.13). Utformning av luftledningar och deras ledningsga-

tor regleras i starkströmsföreskrifterna och i fastslagna normer.

Enligt dessa ska en luftlednings faslinor, beroende på spänningsnivå, hängas ovanför

en lägsta nivå ovan mark. Det finns även bestämmelser om minimiavstånd från luft-

ledningar till byggnader. Hur stor markyta en luftledning tar i anspråk beror på vilken

typ av mark luftledningen passerar. I åkermark utgörs markbehovet av den yta som

ledningsstolparna samt eventuella stag tar i anspråk. En 400 kV-luftledning i ny led-

ningsgata genom skogsmark kräver en ca 50 meter bred skogsgata. Om ledningen

parallellförläggs med en befintlig ledning blir ianspråktagandet av ny mark något

mindre.

90/112

Luftledningarna i stamnätet byggs alltid trädsäkert, vilket innebär att fallande träd inte

får skada ledningen. Stolparna skyddas därmed för extrema väderförhållanden. Vege-

tation i skogsgatan under luftledningen får inte heller växa sig så hög att risk för elekt-

riskt överslag till vegetationen uppstår, vilket kan förorsaka bränder. En skogsgata

måste därför röjas med jämna mellanrum. Tiden mellan röjningarna varierar över

landet men är vanligen sju till åtta år.

Figur 3.13. Principskiss över en ledningsgata i skogsmark.

Utanför skogsgatan kommer enstaka höga träd, s.k. kantträd, som riskerar att falla på

ledningen, att avverkas (figur 3.13).

3.7.2 Under byggtiden Vid själva bygget av en kraftledning kan det förekomma begränsad tillgänglighet till

vissa områden och ökad trängsel på allmänna vägar till följd av transporter m.m.

Bygget medför att mark tas i anspråk när skog måste avverkas för ledningens skogs-

gata och vid anläggande av körvägar i ledningsgatan, tillfälliga uppställningsplatser för

maskiner samt eventuella transport- och tillfartsvägar. Ytterligare påverkan på marken

91/112

uppstår vid arbete med att markförlägga jordlinan6. Jordlinan förläggs dock så långt

som möjligt i kraftledningsgatan och påverkar ett förhållandevis litet markområde.

Tillfälliga skador kan även uppkomma på närliggande diken, stängsel, vägar etc. i

samband med bygget. Extra varsamhet iakttas vid de platser där ledningen passerar

vattendrag för att undvika att arbetsmaskiner eller tillfälliga vägar påverkar vattendra-

get negativt. De miljökrav Svenska kraftnät ställer vid upphandling i byggskedet mi-

nimerar risken för detta.

Efter genomförda arbeten kommer mark som har påverkats att återställas i möjligaste

mån. Om skador på befintliga vägar har uppkommit återställs vägarna till samma

skick som före arbetena påbörjades.

3.8 Ersättning till berörda fastighetsägare

3.8.1 Förundersökningsmedgivande En förutsättning för att kunna bedöma lämpligheten av en föreslagen sträckning är att

Svenska kraftnät får tillträde till fastigheterna för att genomföra nödvändiga under-

sökningar. Innan dess råder ovisshet för fastighetsägarna om den egna fastigheten

kommer att beröras eller inte. Samrådsprocessen och förundersökningar av lednings-

sträckan är viktiga och syftar till att få in synpunkter och information som leder till att

den slutgiltiga sträckningen ger så liten sammanlagd påverkan som möjligt till en rim-

lig kostnad utan avkall på driftsäkerheten.

För att kunna utföra dessa nödvändiga undersökningar behöver Svenska kraftnät till-

stånd från berörda fastighetsägare. Tillstånd behövs även där ledningar kommer att

dras fram i befintliga ledningsgator. Strävan är att i så stor utsträckning som möjligt

erhålla frivilliga medgivanden till förundersökning från fastighetsägarna.

Medgivande till förundersökning innebär att Svenska kraftnät får tillträde till fastig-

heten för att sätta ut stakkäppar, utföra mätningsarbeten, göra biologiska, arkeolo-

giska och tekniska undersökningar, samla in underlag för intrångsvärdering, stämpla

träd (märka upp och värdera) samt kapa, kvista och fälla träd som skymmer sikten för

instrumenten. En schablonersättning för tillfälliga skador och olägenheter som upp-

kommer i samband med förundersökningen utgår till fastighetsägaren med 3 000

kronor. Skador som överstiger schablonersättningen ersätts separat vid varje enskilt

tillfälle.

6 Jordlina är en metalledare med uppgift att jorda anläggningsdelar

92/112

Om medgivande inte kan inhämtas på frivillig väg ansöker Svenska kraftnät hos be-

rörd länsstyrelse om förundersökningstillstånd enl. 7 kap. 6 § expropriationslagen (s.k.

resolution). Länsstyrelsens beslut kan överklagas till regeringen.

3.8.2 Markupplåtelseavtal och ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och vissa andra tillstånd

även tillträde till berörda fastigheter (ledningsrätt och/eller markupplåtelseavtal).

Tillträde till berörda fastigheter fås vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal

mellan fastighetsägaren och Svenska kraftnät. I samband med tecknande av markupp-

låtelseavtal träffas även överenskommelse om intrångsersättning, se nedan. Svenska

kraftnäts målsättning är att ingå frivilliga avtal med berörda fastighetsägare. Dessa

frivilliga överenskommelser ligger sedan som grund vid ansökan om ledningsrätt.

Svenska kraftnät ansöker om ledningsrätt hos Lantmäteriet.

I de fall det inte lyckas att teckna markupplåtelseavtal ansöker Svenska kraftnät om

ledningsrätt och förtida tillträde för att säkra markåtkomsten. I sådana fall överlåter

Svenska kraftnät även värderingen av markintrånget till Lantmäteriet, att avgöras i

förrättningen. Efter det att ledningen är färdigbyggd kallar Lantmäteriet till ett avslu-

tande sammanträde för att reglera eventuella kvarvarande ersättningar och skador.

3.8.3 Intrångsersättning Svenska kraftnät följer bestämmelserna i 4 kap. expropriationslagen. Fastighetsägaren

ska ersättas med det belopp som motsvarar minskningen av fastighetens marknads-

värde (intrångsersättning) jämte ett påslag på 25 %. Uppkommer i övrigt skada för

fastighetens ägare, exempelvis vägskada, ska även sådan skada ersättas eller åtgärdas.

Ersättningen utgår som ett engångsbelopp i enlighet med expropriationslagen.

Bestående skador på skogs-, åker- och betesmark ersätts enligt Lantmäteriets rekom-

mendationer. Skogsmarken stämplas (märks upp och värderas) enligt 2009 års skogs-

norm. För åker- och betesmark ersätts intrånget enligt 1974 års åkernorm, med hänsyn

till senaste uppräkning. Åkernormen ger ersättning för den mark som stolparna står

på och även den försvårade brukning som stolparna orsakar. Ersättningen för intrång i

skogsmark omfattar markens värde, ersättning för att skogen måste avverkas tidigare

än tänkt och kompensation för att träden närmast den nya ledningsgatan blir mer

utsatta för storm- och torkskador. Utöver denna intrångsersättning utgår även ersätt-

ning för själva virket (den på rot stående skogen).

En fastighetsägare kan ha rätt till ersättning, som en följd av byggandet av ledningen,

på flera sätt varav de vanligaste återges nedan:

93/112

• Om ledningen dras över fastigheten är man berättigad till intrångsersättning

+ 25 %, samt övrig skada som kan uppkomma på fastigheten, se ovan.

• Ersättning kan även utgå om ledningen medför en påtaglig skada på fastighet

eller egendom utanför ledningsgatan. Den vanligaste förekommande skadan

utgörs av estetiska störningar. Exempelvis då ledningen hamnar i blickfånget

från ett bostadshus, och får en påtaglig påverkan på marknadsvärdet. De bo-

stadshus som bedöms få denna typ av skada inventeras och dokumenteras in-

nan ledningsbyggnationen. Därefter besiktigas samma fastigheter efter led-

ningen är byggd. En värdering av eventuell skada görs och i förekommande

fall tas ett ersättningserbjudande fram.

• I vissa fall är det dessvärre omöjligt att undvika att passera med ledningen

utan att komma nära bostadshus. Det som avgör om ledningen anses komma

för nära bostadshus är Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Om bostadshus

ligger inom ett avstånd där årsmedelvärdet av det magnetiska fältet överstiger

0,4 μT erbjuder Svenska kraftnät köp av fastigheten/ del av fastigheten.

Samtliga ersättningar betalas ut som ett engångsbelopp. Svenska kraftnät har ingen

ersättningsmark att erbjuda för förlust av produktiv mark.

Eftersom det i dagsläget inte är beslutat var ledningen ska byggas så går det heller inte

att bedöma om, eller hur mycket, ledningen kommer att påverka värdet på en viss

fastighet. Någon ersättning för en eventuell marknadsvärdepåverkan under samråds-

tiden utgår inte. Intrångsersättning utgår till den som är lagfaren ägare till fastigheten

vid tillträdet.

3.8.4 Tid för utbetalning av eventuell ersättning Intrångsersättning, om sådan är aktuell, betalas ut inom tre månader från det att fas-

tighetsägaren och Svenska kraftnät undertecknat ett markupplåtelseavtal, alternativt

då Lantmäteriet i den följande förrättningen beslutar om ersättning. Vid köp av fastig-

het sker utbetalning av köpeskillingen i samband med överlåtelsen.

3.8.5 Ombudskostnader Svenska kraftnät står för skäliga ombudskostnader i samband med tecknande av

markupplåtelseavtal och vid förhandling om ersättning. Ersättning för ombudskostna-

der är aktuellt först när ledningens sträckning är fastställd. Målet är att fastighetsäga-

ren och Svenska kraftnät ska komma överens om markupplåtelseavtal och ersättning.

94/112

Om en fastighetsägare anlitar ett ombud och önskar ersättning för denne ska ombudet

först godkännas av Svenska kraftnät. Detta för att säkerställa att ombudet har den

kompetens som krävs.

3.8.6 Ersättning för upplåtelse av väg För att kunna ta sig till ledningsgatan för anläggande och underhåll tecknar Svenska

kraftnät vägavtal med de fastighetsägare och väghållare som berörs. Ersättningen är

beroende på hur många stolpplatser som vägen går till. Vägarna kan behöva förstärkas

och/eller breddas. Tillfälliga skador ersätts separat vid varje enskilt tillfälle. I vissa fall

behöver nya vägar anläggas. Ersättningen beräknas då på samma sätt som för led-

ningsgatan. Svenska kraftnät bygger även vägar i den upplåtna ledningsgatan. In-

trånget för dessa har redan reglerats i markupplåtelseavtalet för ledningen.

Efter att ledningen är byggd ligger de flesta vägar kvar, vilket underlättar för Svenska

kraftnäts underhåll och i många fall även för fastighetsägarens förvaltning av sin fas-

tighet.

3.9 Samhällsekonomiska analyser

3.9.1 Allmänt Vid informationsmöten och i yttranden har fastighetsägare, kommuner, länsstyrelser

och lantbruks- och skogsorganisationer frågat efter en tydligare motivering av vald

teknik och jämförelse av kostnader och konsekvenser mellan växelström i luftledning

och likström i markkabel. Man efterlyser analyser där den planerade ledningen jäm-

förs med bortfall av de värden som bl.a. skogsbruket skulle ha inbringat under den tid

som ledningen är i drift.

Enligt ellagen är Svenska kraftnät skyldigt att ansluta ny eller ökad elproduktion till

stamnätet om den inte kan anslutas till underliggande lokal- eller regionnät. Samtidigt

har Svenska kraftnät i uppdrag från riksdag och regering att utforma och dimensionera

stamnätet så att detta på ett driftsäkert sätt kan klara elmarknadens behov samt att

bygga bort flaskhalsar i det nordiska elnätet och mellan elnäten i Norden och konti-

nenten (prop. 2008/09:163).

En förbindelse byggs nu mellan Sverige och Litauen och tas i drift vid nästa årsskifte.

Förbindelsen innebär att de baltiska ländernas elmarknad integreras med den nor-

diska och europeiska elmarknaden. Växelströmsnäten i regionen måste förstärkas med

nya ledningar för att på ett driftsäkert sätt klara överföringen av stora nya produkt-

95/112

ionsvolymer och för att klara anslutning av likströmsförbindelser med hög kapacitet

inom växelströmsnäten och till grannländerna (se avsnitten 3.2 och 3.5).

I den koncessionsprövning som görs av Energimarknadsinspektionen bedöms den

samhällsnytta som ledningen förväntas medföra och ställs den mot de intrång och den

påverkan som ledningen förorsakar.

3.9.2 Övergripande analyser på svensk och europeisk nivå Det svenska stamnätet är inne i en period av mycket omfattande utbyggnad. Förstärk-

ningarna behövs för att omhänderta tillkommande förnybar elproduktion, fördjupa

marknadsintegrationen med omvärlden och bidra till skapandet av en gemensam

europeisk elmarknad. Samtidigt finns det ett mycket betydande reinvesteringsbehov.

Inom ramen för organisationen European Network of Transmission System Operators

for Electricity (ENTSO-E) upprättas vartannat år en tioårig nätutvecklingsplan – Ten

Year Network Development Plan (TYNDP).

Med grund i Perspektivplan 2025 har Svenska kraftnät därför upprättat en tioårsplan,

Nätutvecklingsplan 2016-2025 där Svenska kraftnäts prioriteringar preciseras och

utvecklas. Den ligger till grund för verkets fortsatta investeringar och tjäna som grund

för Svenska kraftnäts bidrag till nästa europeiska TYNDP. Avsikten är att planen ska

uppdateras vart annat år.

Svenska kraftnät gör samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar för byggande av

stamnätsledningar. De görs i steg på vägen från idé till byggande, men med i viss mån

olika syften i olika delar av processen. När det finns behov av en investering i stamnä-

tet påbörjas en nätutredning. Den identifierar de nätinvesteringar som mest kostnads-

effektivt möter elsystemets och elmarknadens behov. Utredningen inkluderar en grov

bedömning av miljökonsekvenser och intrångseffekter. Analysen ligger till grund för

val mellan olika nätförstärkningsalternativ och för beslut om att gå vidare med fortsatt

utredning om valda alternativ.

Om nätutredningen indikerar att en investering är värd att genomföras så görs en mer

utförlig teknisk och ekonomisk analys av projektet i en teknisk förstudie. Syftet är att

definiera anläggningens tekniska utformning och identifiera risker och hinder för

byggnation. En definitiv sträckning/placering görs dock först efter samrådsprocessen.

Analysen innefattar investeringskostnader, effekter på elsystemet och elmarknaden,

markintrång, miljöpåverkan och teknikval. Ett exempel är valet mellan luftledning och

96/112

markkabel, där det senare innebär avsevärt högre investerings- och underhållskostna-

der, som i vissa (sällsynta) fall kan vägas upp av minskade intrångseffekter.

Den tekniska förestudien ligger till grund för beslutsunderlag för aktuell beslutsfattare

inom Svenska kraftnät. Styrelsen har tagit ett inriktningsbeslut den 19 februari 2014

att gå vidare med planerad 400 kV-luftledning Ekhyddan – Nybro – Hemsjö.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv har ledningen även betydelse på EU-nivå. Den

planerade ledningen är ett av EU godkänt Project of Common Interest (PCI) och ingår

i prioritetskorridor Electricity Baltic Energy Market Interconnection Plan. Rådet och

Europeiska kommissionen har beslutat om PCI-förordningen, som har till syfte att

integrera de inre marknaderna för el, gas och olja, att säkra försörjningstryggheten för

dessa energikällor samt att skapa förutsättningar för att energiinfrastrukturprojekt av

gemensamt europeiskt intresse ska kunna genomföras.

3.9.3 Varför inte likström och markkabel? Ett mycket stort antal remissinstanser har ansett att Svenska kraftnät måste belysa och

utreda även ett alternativ där den nya förbindelsen utformas för överföring med lik-

ström och grävs ner som markkabel.

Det är korrekt att överföring av el kan ske med likström (DC) i stället för med växel-

ström (AC). Det är också korrekt att DC-förbindelser kan byggas med markkabel, me-

dan det på stamnätets spänningsnivåer inte är praktiskt möjligt att kabelförlägga AC-

förbindelser annat än på korta sträckor.

I elektricitetens barndom användes likström men man kom snart att gå över till växel-

ström, som inte är en ”ny teknik”. Växelström är en beprövad men allt annat än

”gammaldags” teknik. I hela världen produceras, överförs och används elektricitet som

växelström.

Likström används för speciella kraftöverföringstillämpningar. Hit hör att överföra

energi på långa avstånd mellan två punkter i ett kraftsystem, att knyta ihop inkompa-

tibla kraftsystem (olika växelströmssystem som inte är synkrona med varandra) samt

att möjliggöra överföring i sjökablar också på långa avstånd.

Likströmstekniken är följaktligen den som används för sjökablar till Finland, Gotland,

Polen, Tyskland och Jylland medan man på de kortare avstånden till Åland, Bornholm

och Själland kan använda AC-kablar.

97/112

I det inhemska svenska stamnätet förekommer överhuvudtaget inga likströmsförbin-

delser på denna nivå än. Det är först i den södra delen av den s.k. SydVästlänken som

DC-teknik för första gången kommer att användas i det inhemska stamnätet. Det

handlar då om en punkt-till-punkt-förbindelse, som ska möta behovet av att kunna

överföra stora energimängder till elområde Malmö.

I projektet Ekhyddan – Nybro – Hemsjö fyller en DC-ledning inte förbindelsens syfte.

Den kan inte lösa de problem som finns i regionen kring Ekhyddan, Nybro och Hem-

sjö. I avsnittet 3.5 Teknikval redovisas de huvudsakliga tekniska skälen till varför ett

DC-alternativ aldrig har varit aktuellt att utreda.

3.9.4 Underlag för en jämförelse LRF Sydost och LRF:s kommungrupper har krävt en markförlagd DC-kabel, utifrån de

större markintrång som måste göras om man bygger en AC-luftledning i enlighet med

Svenska kraftnäts planer.

LRF anser det viktigt att minimera intrånget i jord- och skogsbruksproduktionen och

vill att Svenska kraftnät redovisar en samhällsekonomisk kalkyl där det framgår hur

stora värden som går förlorade för samhället i form av jordbruk, skogsbruk, besöks

näring, natur- och friluftsliv m.m. där ledningen dras fram. I två av yttrandena efterly-

ser LRF en samhällsekonomisk analys där man tar in skogsproduktion/förädlings-

värde, värdet av skogens koldioxidbindande förmåga, sysselsättningsperspektivet och

landskapsbild. Man anser att en sådan kalkyl ska jämföra alla alternativ såsom sjöka-

bel, markkabel och samförläggning med befintliga kraftledningar. Att räkna in pro-

duktionskostnaden är enligt LRF inte nog, utan alla slags kostnader måste redovisas

över hela livslängden.

Som framgått av det föregående existerar det av bl.a. drifttekniska skäl inte något DC-

alternativ för Svenska kraftnät och följaktligen inte heller någon möjlighet att bygga

den nya förbindelsen med markkabel. För att i någon mån söka möta LRF:s önskemål

om en bättre ekonomisk belysning redovisar Svenska kraftnät här en översiktlig kart-

läggning av vad ett fiktivt kabelalternativ skulle ha medfört för alternativa intrång och

kostnader.

3.9.5 Markbehov för luftledning resp. markkabel I tidigare samrådshandlingar redovisas ett stort antal olika sträckningsalternativ för

luftledningen mellan Ekhyddan och Hemsjö. Som längst kan sträckan uppgå till 204

km och ett genomsnitt för de olika alternativen är 189 km.

98/112

Markintrången varierar på olika delar av sträckan. Om ny mark måste tas i anspråk

behöver ledningsgatans bredd vara ca 50 meter. Där ledningen går parallellt med en

annan 400 kV-ledning behöver dagens ledningsgata breddas med ca 40 meter. Vid

sambyggnad med en 130 kV-ledning behöver dagens ledningsgata breddas med ca 30

meter.

Med utgångspunkt från förslagen i samrådet beräknas i denna jämförelse att den mark

som behöver tas i anspråk motsvarar en ledningsgata för hela sträckan, vars bredd i

genomsnitt uppgår till 41 meter. Härav följer att den nya luftledningen kommer att

ianspråkta 7,7 kvadratkilometer ny mark.

En tänkt markförlagd DC-kabel på sträckan Ekhyddan – Nybro – Hemsjö blir längre

än en motsvarande luftledning. Detta beror på att en kabel i görligaste mån dras i när-

heten av vägar. Det innebär anpassning till vägens kurvighet, hus och tätorter invid

vägen samt till markens beskaffenhet. Det totala markintrånget blir dock mindre.

Byggvägar måste anläggas längs hela kabelsträckan och i byggskedet behöver ca 35

meter ledningsgata tas i anspråk. Men när kabeln väl är nedgrävd uppgår kabelgatans

bredd bara till ca hälften av detta.

En översiktlig bedömning av en tänkt markkabel mellan Ekhyddan och Nybro slutar i

en uppskattad längd på ca 114 km om E22 följs från Ekhyddan till Ålem och därefter

vägen förbi Bäckebo till Nybro. Mellan Nybro och Hemsjö bedöms kabelns längd bli

108 km. I denna räkneövning används en konservativ bedömning av den totala kabel-

sträckan om 222 km.

Härav följer att en tänkt markkabel, efter byggskedet, skulle ianspråkta ca 3,9 kvadrat-

kilometer mark. I exemplet bortses här helt från det markintrång som de tre omriktar-

stationerna skulle göra. Varje omriktarstation – Ekhyddan, Nybro och Hemsjö – upp-

tar en markareal om ca 100 x 500 meter.

99/112

Figur 3.14. Omriktarstation för NordBalt under byggnad i Nybro.

3.9.6 Kostnader för luftledning resp. markkabel Grundläggande parameterar för en 400 kV AC-ledning och ett hypotetiskt DC-

alternativ framgår av tabell 2 och tabell 3. Kostnadsangivelserna är baserade på de

erfarenheter som vunnit i projekten SydVästlänken och Gotland, som båda innehåller

AC-luftledning och DC-markkabel, samt NordBalt.

100/112

Tabell 2. Grundläggande kostnadsparametrar.

AC-luftledning 3x910 AL59

Enhet

Termisk kapacitet 2 100 MW

Ledningslängd per trumma 2 000 m

Kostnad (lednings entreprenad) 5,5 Mnkr per km

Kostnad (mark och tillstånd) 1,1 Mnkr per km

Stationsåtgärder 18 Per anslutning och stat-

ion

HVDC – omriktare 700 MW

Kostnad per 700 MW omriktare 750 Mnkr

Stationsyta 100 x 165 m

DC-markkabel

Termisk kapacitet 700 MW

Ledningslängd per trumma 1 047 m

Kostnad 8,5 Mnkr per km

Kostnad (mark och tillstånd) 1,0 Mnkr per km

101/112

Tabell 3. Projektrelaterade kostnader Ekhyddan – Nybro – Hemsjö.

AC-luftledning 3x910 AL59

Enhet


Längd 189 km

Kostnad (lednings entreprenad) 1 040 Mnkr

Kostnad (mark och tillstånd) 208 Mnkr

Anslutningskostnad 72 Per anslutning

Total kostnad 1 320 Mnkr

HVDC – omriktare 700 MW

Kostnad nio stycken omriktare 6 750 Mnkr

Stationsyta 100 x 165 m

DC-markkabel


Kostnad (kabel entreprenad) 5 660 Mnkr

Kostnad (mark och tillstånd) 222 Mnkr

Kostnad (stationsåtgärder) 62 Mnkr

Total kostnad, omriktare och DC-markkabel

12 694 Mnkr

102/112

En sammanfattande kostnadsjämförelse Det förtjänar ånyo att understrykas att anledningen till att DC-alternativet inte existe-

rar för Svenska kraftnät är att det inte uppfyller de drifttekniska kraven på att bl.a.

kunna hantera de felfall som kan få regionnätet i de berörda områdena att kollapsa.

Till bilden hör även att en markkabel skulle ha betydligt sämre driftsäkerhet. Dess

tillgänglighet beräknas till 98,0 procent mot AC-luftledningens 99,9 procent. Denna

lägre tillgänglighet omfattar omriktarfel och avställning av DC-systemet för årligt un-

derhåll.

Några kabelfel ingår heller inte i tillgänglighetstalet 98 procent. Om ett kabelfel upp-

står kan avbrottstiden för felsökning och reparation uppgå till en à två veckor, förutsatt

att materiel och personal finns tillgänglig. Under avbrottstiden kan utbyte inte ske på

NordBalt-förbindelsen.

Några kostnader för kabelalternativets sämre tillgänglighet har inte uppskattats och

ingår följaktligen inte i jämförelsen. En ytterligare merkostnad för kabelalternativet –

som inte heller beaktas i denna jämförelse – är en betydligt mindre minskning av de

beräknade årliga energiförlusterna (82 GWh mot 277 GWh i AC-alternativet). Dess-

utom minskar möjligheten att på ett effektivt sätt ansluta förnybar kraft, eftersom

anslutningar inte kan göras till en likströmsledning.

I tabell 4 sammanfattas de olika ledningsalternativen. Tabellen avser hela sträckan

från Ekhyddan till Nybro och vidare till Hemsjö. Hänsyn har inte tagits till markbehov

för säkerhetsavstånd, vägområdens bredd o.d. Däremot har hänsyn tagits till terräng-

ens beskaffenhet.

En kabelförläggning har, grundat på erfarenheterna från NordBalt och SydVästlänken

antagits medföra en förlängning av ledningssträckan med 15 procent. De kostnader

som anges för markkabelalternativen inkluderar de erforderliga omriktarstationerna.

103/112

Tabell 4. Jämförelse mellan luftledning och markkabel Ekhyddan – Nybro – Hemsjö.

Exempel

Genomsnittlig längd (km)

Del av total-längd (%)

Genom-snittlig bredd ny lednings-gata (m)

Yta ny lednings-gata (m²)

Genom-snittlig bredd under byggtid (m)

Yta ny lednings-gata under byggti-den (m²)

Kostnad (mnkr i 2014 års prisnivå)

Luftledning parallell med 400 kV-ledning

88,3 46,6 40 3 532 000 40 3 532 000

Luftledning parallell med 130 kV-ledning

42,4 22,4 30 1 272 000 30 1 272 000

Luftledning ny ledningsgata

58,6 31,0 50 2 930 000 50 2 930 000

Summa luft-ledning

189,3 100,0 41 7 734 000 – 7 734 000 1 320

Markkabel likström bredvid väg

222 100,0 17 3 885 000 35 7 770 000 12 694

Markkabel bredvid luftled-ning

221 100,0 17 3 867 500 35 7 735 000 12 668

Sammanfattningsvis visar denna mycket översiktliga jämförelse att man med en

markkabel skulle kunna minska markintrånget från 7,7 till 3,9 kvadratkilometer. Det

är en minskning med 3,8 kvadratkilometer, vilket motsvarar 3 80 hektar. Samtidigt

uppgår fördyringen med ett DC-alternativ till mer än elva miljarder kronor.

Den ”extra” yta som tas i anspråk för en AC-luftledning och som påverkar bl.a. jord-

och skogsbruk, besöksnäring samt natur- och friluftsliv måste således värderas till mer

än 30 miljoner kronor per hektar för att en DC-lösning – om den varit tekniskt möjlig

– ska kunna försvaras rent ekonomiskt.

3.10 Säkerhet

3.10.1 Elsäkerhet Säkerhetsbestämmelser för ledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströms-

förordningen (2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS

2008:1-3) samt ändringsföreskrifterna i ELSÄK 2010:1-3. Starkströmsföreskrifterna

104/112

reglerar bl.a. hur ledningen ska vara utformad och anger minimiavstånd mellan bygg-

nad och närmaste faslina7.

Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, vilket innebär att den är dimension-

erad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Den är vidare utrustad med

åskskydd, vilket innebär att ev. åsknedslag jordas genom den i ledningen monterade

topplinan.

Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i stolpen, vilket kan vara

en säkerhetsrisk. Därför kommer stolparna att konstrueras med klätterskydd i områ-

den nära bebyggelse där man kan förvänta sig att många människor uppehåller sig.

För vindkraftverk tillämpas ett skyddsavstånd mellan ledning och vindkraftverket.

Avståndet motsvarar vindkraftverkets höjd inkl. rotorblad till vilket 10 meter adderas.

3.10.2 Säkerhetsskydd Enligt säkerhetsskyddslagen(1996:627) är verksamhetsutövaren skyldig att försäkra

sig om att säkerhetsskyddet i den egna verksamheten är tillräckligt.

I Svenska kraftnäts föreskrifter om säkerhetsskydd (2005:1) ställs bl.a. krav på att en

säkerhetsanalys ska genomföras minst vartannat år och att säkerhetsprövning av per-

sonalen ska göras. Föreskrifterna ställer krav på att skyddsvärd information hanteras

på ett säkert sätt.

Svenska kraftnäts säkerhetsarbete omfattar även fysiska och tekniska skydd kring

elförsörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade

upphandlingar och utbildning av personal.

Samhällsviktig infrastruktur kan enligt skyddslagen (2010:305) av länsstyrelse beslu-

tas vara skyddsobjekt. Skyddet inriktas mot sabotage, terrorism och spioneri. Be-

stämmelser om säkerhetsskydd finns i säkerhetsskyddslagen (1996:627), säkerhets-

skyddsförordningen (1996:633) samt i föreskrifter och allmänna råd som meddelas av

Rikspolisstyrelsen.

7 En 400 kV kraftledning för växelström har tre faser. I varje fas finns två eller tre strömförande fasle-dare också kallade faslinor.

105/112

Rikspolisstyrelsen har utarbetat vägledningar för säkerhetsskydd och säkerhetsskyd-

dad upphandling. I dessa beskrivs närmare begrepp och definitioner för säkerhets-

skyddsarbetet.

3.11 Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och för-

brukas. Kring en luftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt

fält. Det är spänningen mellan faserna (linorna) och marken som ger upphov till det

elektriska fältet, medan strömmen ger upphov till det magnetiska fältet. Både det

elektriska och det magnetiska fältet avtar med avståndet till ledningen.

Elektriska och magnetiska fält finns nästan överallt i vår miljö, både kring kraftled-

ningar och kring elapparater som vi använder dagligen i hemmet. En hårtorktill exem-

pel, ger ett magnetfält på omkring 30 mikrotesla (μT) och den som lagar mat vid en

induktionsspis utsätts för ett magnetfält på omkring 1,2 μT.

3.11.1 Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Fältet i marknivå är starkast där li-

norna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet till ledning-

en. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att

endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning.

3.11.2 Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μT). Fälten alstras av strömmen i ledningen och

varierar med storleken på strömmen. Även hur ledningarna hänger i förhållande till

varandra och spänningsnivån påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar nor-

malt med kvadraten på avståndet från ledningen, se figur 3.15. Magnetfält avskärmas

inte av väggar eller tak.

106/112

Figur 3.15. Magnetfältet avtar snabbt med avståndet.

Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå ca 1-1,5 meter ovanför

markytan. När magnetfältet anges, används ett värde som beräknas ur årsmedelvärden

av strömmen för ett antal år för den aktuella förbindelsen. Det värde som används

överskrids endast av 5 % av alla beräknade årsmedelvärden (95 % -percentilen8). För

helt nya ledningar används beräknade strömmar som skattas på motsvarande sätt där

man tar hänsyn till förväntad överföring på den nya ledningen.

De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn.

Det förekommer också perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast

(stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid, exempelvis under

kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan ström-

men vara betydligt högre än årsmedelvärdet.

8 En percentil är det värde på en variabel nedanför vilken en viss procent av observationerna av variabeln hamnar. I detta fall innebär det att 95% av alla beräknade årsmedelvärden hamnar under det värde som magnetfältet beräknas på.

107/112

3.11.3 Hälsoaspekter och rekommendationer EU och dess vetenskapliga kommitté SCENIHR har i mars 2015 publicerat ett ställ-

ningstagande till potentiell hälsorisk från elektriska och magnetiska fält, inklusive

extremt låga frekvenser som avges från exempelvis kraftledningar och elektriska hus-

hållsapparater. Denna rapport är en uppdatering av en tidigare rapport från 2009 och

700 nya studier har inkluderats. Slutsatsen är att det inte finns några bevisade medi-

cinska samband mellan elektromagnetiska fält och hälsoproblem.9

På en punkt har EU-kommittén funnit ett statistiskt samband från epidemiologiska

studier, nämligen mellan magnetiska fält från kraftledningar och barnleukemi. Sam-

bandet har dock varken kunnat förklaras medicinskt eller stödjas genom experiment.

Ytterligare forskning krävs för att antingen bekräfta eller utesluta ett möjligt samband.

I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem

myndigheter – Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten

och Strålsäkerhetsmyndigheten.

Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och

rekommendationer samt tar fram föreskrifter. De ansvariga myndigheterna rekom-

menderar en viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande om åtgärderna kan

genomföras till rimliga kostnader:

• Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska

anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas

• Undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanlägg-

ningar som ger förhöjda magnetfält

• Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses nor-

malt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer

I myndigheternas gemensamma broschyr ”Magnetfält och hälsorisker” som kan häm-

tas på www.stralsakerhetsmyndigheten.se finns mer information.

3.11.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elekt-

riska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler

om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt

9 http://ec.europa.eu/dgs/health_food-safety/dyna/enews/enews.cfm?al_id=1581

108/112

http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/

http://ec.europa.eu/dgs/health_food-safety/dyna/enews/enews.cfm?al_id=1581

som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska kraftnät har formulerat en magnet-

fältspolicy:

”Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt

inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av kon-

cessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som

minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varakt-

igt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning

är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga.”

Denna policy tillämpas i alla ledningsprojekt. I samband med att tillstånd omprövas

för stamnätsledningar kan Svenska kraftnät vidta åtgärder för byggnader där männi-

skor varaktigt vistas och magnetfältet överstiger 4,0 μT.

Notera dock att den forskning som gjorts inte har påvisat några medicinska orsaks-

samband mellan exponering av magnetfält (oavsett nivå) och påverkan på hälsan an-

nat än vid direkt påverkan10. För direkt påverkan vid exponering av höga magnetfält

gäller rekommendationen att allmänheten inte ska vistas i områden med magnetfält

över 100 μT, vilket är ett riktvärde i såväl EU som i Sverige.11

3.12 Ljudeffekter Ljudeffekter från kraftledningar alstras främst vid fuktigt väder t.ex. vid dimma och

regn. Ljudet kan vara ”sprakande” till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett

brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller

onormalt nedsmutsade isolatorer.

Vanligen mäts ljud i enheten dB(A), vilken representerar det mänskliga örats sätt att

uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kV-

ledning uppgå till cirka 45 dB(A) ca 20 meter från ledningens mitt vid triplex (trelinor

i varje fas) och cirka 60 meter från ledningens mitt vid duplex (två linor i varje fas).

Den planerade ledningen kommer att byggas som en triplex. Avståndet till ledningen

samt byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 dB(A) för varje

dubblering av avståndet till kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande

10 Direkt påverkan avser omedelbara medicinska effekter, till exempel nerv- och muskelretningar, vid påverkan av höga mag-netfält. 11 Rekommendationen kommer från SSMFS 2008:18, vilket är en direkt översättning från SSIFS 2002:3 som i sin tur bygger på Rådets rekommendation från EG, ”1990/519/EG”. Denna i sin tur bygger på ICNIRP Guidelines 1998. Numera finns ICNIRP Guidelines från 2010 och deras referensvärde är 200 µT.

109/112

40-45 dB(A) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge

upphov till några påtagliga störningar.

3.13 Användning av kreosotimpregnerade träsliprar Den vanligaste fundamentstypen är så kallade jordfundament som hittills oftast har

bestått av kreosotimpregnerade träslipers. Kreosot är en destillationsprodukt av sten-

kol som sedan 1800-talet använts för att impregnera trä i syfte att skydda virket från

angrepp av röta och skadeinsekter.

Kreosot är klassat som ett hälsoskadligt ämne och användningen är reglerad i REACH-

förordningen, EU:s biociddirektiv och Kemikalieinspektionens föreskrifter. Alternati-

ven stål och betong har använts inom till exempel vattenskyddsområden där skyddsfö-

reskrifterna förbjuder träimpregneringsmedel eller i närheten av dricksvattenbrunnar.

Med anledning av kreosotoljans hälsofarliga karaktär har ett stort antal studier gjorts

för att fastställa att giftiga substanser inte läcker ut från nedgrävda fundament till

omgivande mark och grundvatten. Genom provtagningar och teoretiska beräkningar

har Svenska kraftnät kunnat visa att kreosot inte sprids i mark och vatten i mer än

mycket begränsad omfattning (från centimetrar till enstaka decimetrar). Detta har

också prövats av de svenska miljödomstolarna.

Men för att på sikt skapa förutsättningar för ett fortsatt gott miljöarbete arbetar

Svenska kraftnät aktivt med att hitta alternativa lösningar. I syfte att minska kreosot-

användningen har Svenska kraftnät därför under 2015 låtit göra nya jämförelser mel-

lan olika grundläggningsmetoder. Verket har tagit fram ritningar för en ny typ av pre-

fabricerat betongfundament och därefter gjort förnyade livscykelanalyser.

Det prefabricerade fundamentet har visat sig ha minst sammantagen miljöpåverkan av

de olika grundläggningsmetoderna. Svenska kraftnät har därför beslutat att fr.o.m.

2016 upphöra med att använda träslipers vid grundläggning av A-stolpar, dvs. stagade

portalstolpar, i 400 kV-stamnätet och istället i första hand använda prefabricerade

betongfundament. Ungefär två tredjedelar av stolparna i de nya 400 kV-ledningar som

Svenska kraftnät bygger utgörs av A-stolpar. Två tredjedelar av dessa stolpar bedöms

vara grundlagda med jordfundament och här ska nu prefabricerade betongfundament

väljas i första hand.

För övriga stolptyper – ostagade så kallade B-stolpar, H-stolpar och specialstolpar –

kommer en bedömning att göras från fall till fall vilken grundläggningsmetod som är

att föredra.

110/112

3.13.1 Konsekvenser

Kreosot är skadligt för jord- och vattenlevande organismer. Ett flertal studier har

gjorts de senaste åren för att utreda läckaget från kreosotimpregnerade träsliprar till

omgivningen. Den samlade bedömningen från studierna är att rörligheten av miljöfar-

liga ämnen från kreosotimpregneringen är låg även i jord, dvs. föroreningarna stannar

vid fundamenten. I en miljöteknisk utredning utförd av Golder Associates (2014)

kunde ingen spridning påvisas till grundvatten eller ytvatten i närheten av stolpfun-

dament.

Svenska kraftnäts användning av kreosot bedöms inte vara något problem för växter,

eftersom fundamenten ligger så djupt placerade att de inte kommer i kontakt med

ovanliggande ytvatten eller växtrötter.

Svenska kraftnät tillämpar försiktighetsprincipen och använder stål- eller betongfun-

dament i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar för att minimera eventuella

risker för läckage av kreosot. Detta görs trots att ingen spridning till vatten kunnat

påvisas i våra studier.

111/112

Bilageförteckning

1. Samrådsunderlag- passage på delsträcka mellan Haga-berg och Baggetorpskvarn, inklusive Köksmåla naturre-servat

2. Samrådsunderlag- passage vid Ruda, inklusive Rudalunds naturreservat

3. Samrådsunderlag – passage norr om Alsterbro

4. Samrådsunderlag- passage vid Högerås

5. Samrådsunderlag- passage på delsträcka mellan Mar-kustorp och station Nybro

6. Samrådsinbjudan fastighetsägare och remissinstanser

7. Sändlista remissinstanser och fastighetsägare

8. Lista över inkomna yttranden kompletterande samråd

9. Lista över inkomna yttranden efter samråd 2

112/112

Documents

SVENSKA KRAFTNÄT