Uppdateringar - Svenska kraftnät

TEKNISK RIKTLINJE 2020-09-01 TR01-01 utg 10

2/46

Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum

A Första utgåvan

B Allmän uppdatering 2006-08-25

C Allmän uppdatering 2009-02-05

4 Anpassning till SS-EN 61936-1 samt mindre ändringar 2012-06-08

5 Ny text om bygg och mark, nya och mer detaljerade krav om belys-ning i bilagor 3, den nya bilaga 4 om dimensionering av vägar, samt text formatering enligt nya mallen.

2014-04-22

6 Nytt TR namn. Införda referenser till ny TR01-13 och TR12-22. Uppdatering av normer och standarder. Förtydliganden i text gäl-lande bygg och mark. Förtydligande i text bilaga 1.

2015-04-14

7 Bygg och mark beskrivningar bortagna och flyttade till den nya TR01-21 ”Stamnätsstationer - Bygg och mark”.

2015-11-20

8 Krav på isolator i porslin, referens till TR01-14, krav på konstrukt-ion av mittstolprad samt andra, smärre ändringar.

2017-02-24

9 Ny Bilaga, ”Typiskt 400kV ställverksfack” samt flera smärre änd-ringar

2019-06-15

10 Omstrukturering av texten samt förtydligande av ställverksutform-ningen i bild. Nya krav på skruvar, stål och belysningsstolpar. Nya bilaga ”Ledarlaster”

2020-09-01


3/46

Innehåll

1 OMFATTNING .......................................................................................................... 7

2 NORMATIVA HÄNVISNINGAR .............................................................................. 7

2.1 T - Tekniska riktlinjer .................................................................................. 7

2.2 T - Tillämpliga normer och riktlinjer ........................................................ 8

3 TERMER OCH DEFINITIONER ............................................................................ 11

3.1 T – Allmänna definitioner ......................................................................... 11

4 GRUNDLÄGGANDE FORDRINGAR .................................................................... 11

4.1 T - Allmänt .................................................................................................. 11

4.2 T - Elektriska fordringar ........................................................................... 11

4.2.1 T - Metoder för neutralpunktsjordning ..................................... 11

4.2.2 Ä - Systemspänning .................................................................... 11

4.2.3 T- Ström vid normal drift ........................................................... 11

4.2.4 T - Kortslutningsström ............................................................... 12

4.2.5 T - Märkfrekvens ......................................................................... 12

4.2.6 T - Korona .................................................................................... 12

4.2.7 Ä - Elektriska och magnetiska fält ............................................. 12

4.2.8 Ä - Överspänningar .................................................................... 12

4.3 T - Mekaniska fordringar.......................................................................... 12

4.3.1 T - Utrustning och bärande konstruktioner .............................. 12

4.3.2 Ä - Dragpåkänning ..................................................................... 14

4.3.4 T - Islast ....................................................................................... 14

4.3.5 T - Vindlast .................................................................................. 14

4.3.9 T - Vibrationer ............................................................................. 14

4.3.10 Ä - Dimensionering av bärande konstruktioner ....................... 14

4.4 T - Klimatiska förhållanden och omgivningsförhållanden .................... 18

4.4.2 T - Normala förhållanden .......................................................... 18

4.5 T - Speciella fordringar ............................................................................. 19

4.5.1 T - Inverkan av små djur och mikroorganismer ...................... 19

4.5.2 T - Ljudnivå ................................................................................. 19


4/46

5 ISOLATION ............................................................................................................. 19

5.2 Ä - Val av isolationsnivå............................................................................ 19

5.3 Ä - Kontroll av hållspänningsvärden ....................................................... 19

5.4 Ä - Minimiavstånd för spänningsförande delar .................................... 20

5.5 T - Minimiavstånd mellan delar under speciella förhållanden ............. 20

6 UTRUSTNING ......................................................................................................... 21

6.1 T - Allmänna fordringar ........................................................................... 21

6.2 T - Särskilda fordringar ............................................................................ 21

6.2.1 T - Kopplingsapparater .............................................................. 21

6.2.2 T - Krafttransformatorer och reaktorer....................................22

6.2.3 T - Prefabricerad typprovad kopplingsutrustning ...................23

6.2.4 T - Mättransformatorer..............................................................23

6.2.5 T - Avledare .................................................................................23

6.2.6 T - Kondensatorer .......................................................................23

6.2.8 Ä - Isolatorer ...............................................................................23

6.2.9 T - Kablar .................................................................................... 24

6.2.10 T - Ledare och tillbehör ............................................................... 25

6.2.14 T - Statiska omriktare ................................................................ 28

7 ANLÄGGNINGAR .................................................................................................. 28

7.1 Ä - Allmänna fordringar .......................................................................... 28

7.1.1 T - Kretsuppbyggnad ................................................................. 29

7.1.2 T - Dokumentation ..................................................................... 29

7.1.5 T - Belysning ............................................................................... 29

7.1.6 T - Driftsäkerhet ......................................................................... 29

7.1.7 T - Skyltning ............................................................................... 29

7.2 T - Anläggningar av öppet utförande utomhus...................................... 30

7.2.4 T - Minsta höjd över tillgängliga områden .............................. 30

7.2.5 T - Avstånd till byggnader ......................................................... 30

7.2.6 T - Yttre inhägnader och grindar ............................................. 30

7.3 T - Inomhusanläggningar av öppet utförande ....................................... 30

7.4 T - Montage av fabrikstillverkade, typprovade kapslade ställverk ....... 31

8 SÄKERHETSÅTGÄRDER ....................................................................................... 31


5/46

8.1 T - Allmänt .................................................................................................. 31

8.4.4 T - Anordningar för jordning och kortslutning ........................ 31

8.6 T - Skydd mot direkta blixtnedslag ..........................................................32

8.7 T - Skydd mot brand ..................................................................................32

8.8 T - Skydd mot läckage av isolervätska och SF6 .......................................32

8.9 T - Identifiering och märkning .................................................................32

9 KONTROLLANLÄGGNINGAR OCH HJÄLPSYSTEM ........................................ 33

9.1 T - Övervaknings- och styrsystem ............................................................ 33

9.2 T - Matningskretsar för likström och växelström ................................... 33

9.4 T - Anläggningar för hantering av SF6-gas ............................................. 33

9.6 T - Grundregler för elektromagnetisk kompati- bilitet i

kontrollanläggning .................................................................................... 33

10 JORDNINGSSYSTEM .............................................................................................34

10.1 T - Allmänt ..................................................................................................34

10.5 T - Mätningar .............................................................................................34

11 BESIKTNING OCH PROVNING ............................................................................34

11.1 T - Allmänt ..................................................................................................34

12 DRIFT- OCH UNDERHÅLLSANVISNING ...........................................................36

12.1 N - Utbildning ...........................................................................................36

13 N - BILAGOR ........................................................................................................... 37

13.1 N - Bilaga 1 Specifikation av fullskaleprov för simulering av vind-

och islast på åldrad jordningskopplare med motormanöverdon .......... 37

13.1.1 N - Förutsättningar..................................................................... 37

13.1.2 N - Genomförande ...................................................................... 38

13.1.3 N - Test 1: vindriktning 90° mot armens rörelseriktning ....... 38

13.1.4 N - Test 2: vindriktning 180° i armens rörelseriktning .......... 40

13.1.5 N - Dokumentation ...................................................................... 41

13.2 N - Bilaga 2 Belysning ...............................................................................43


6/46

13.2.1 N - Belysning utomhus ................................................................43

13.3 N - Bilaga 3 Typfack 400kV ...................................................................... 45

13.4 N Bilaga 4 Ledarlaster ............................................................................. 46


7/46

1 OMFATTNING

All utrustning, apparater, konstruktioner, byggnader, dokumentation och montage in-

gående i levererade funktioner ska vara utförda så att de uppfyller Beställarens specifi-

cerade krav.

Levererad utrustning ska uppfylla kraven i gällande EU-direktiv och för lågspännings-

utrustning kraven på CE-märkning.

Förväntad livslängd på ställverksutrustningen inklusive apparater är minst 30 år. Stål-

konstruktioner och markarbeten ska ha en livslängd på minst 50 år.

Anläggningsdata anges i handlingarna.

2 NORMATIVA HÄNVISNINGAR

Vid utformning av anläggningen gäller följande publikationer i senaste utgåva.

2.1 T - Tekniska riktlinjer TR01-02 Kabelströmtransformatorer 7,2-420 kV

TR01-04 Fristående strömtransformatorer 7,2-420 kV

TR01-05 Fristående magnetiska spänningstransformatorer 7,2-420 kV

TR01-06 Fristående kondensatorspänningstransformatorer 170-420 kV

TR01-08 Effektbrytare 245-420 kV

TR01-09 Frånskiljare i utomhus-utförande 12-420 kV

TR01-10E Power transformers 2 MVA and above

TR01-11E Shunt Reactors

TR01-12 Fristående avledare 12-420 kV

TR01-13 Stamnätsstationer – jordning

TR01-14 Skruvklämmor för ledare i utomhusställverk

TR01-16 Skyltar i ställverk 7,2-420 kV

TR01-17 Shuntkondensatorer

TR01-18 Reservkraftdieselanläggningar

TR01-21 Stamnätsstationer - Bygg och mark

TR02 Kontrollanläggningar


8/46

TR03-01 Mätning

TR04 Tele- och datakommunikation

TR05 Ledningar

TR08 Anläggningsdokumentation

TR09 Fysiskt skydd

TR12-22 Bärbar utrustning för jordning

TR13 Krav inom arbetsmiljö, miljö, elsäkerhet och kvalitet

2.2 T - Tillämpliga normer och riktlinjer

SFS 2009:22 Starkströmsförordning

SFS 2016:340 Förordning om ändring i förordning(1993:1068) om elekt-

risk materiel

ELSÄK-FS 2008:1-3 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd inklusive

ändringsföreskrifter

SS-NN 60529 Kapslingsklasser för elektrisk materiel (IP-beteckning)

IEC/TS 60815-1 Selection and dimensioning of high-voltage insulators in-

tended for use in polluted conditions - Part 1: Definitions,

information and general principles


tended for use in polluted conditions - Part 2: Ceramic and

glass insulators for a.c. systems


tended for use in polluted conditions - Part 3: Polymer sys-

tems for a.c. systems

SS-EN ISO 898 Skruvar och muttrar

SS-EN ISO 4014 Fästelement - Delgängade sexkantsskruvar

SS-EN ISO 1461 Varmförzinkade beläggningar på tillverkade järn- och stål-

föremål - Specifikationer och provningsmetoder

SS-EN ISO 12944-2 Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom

målning - Del 2: Miljöklassificering (ISO 12944-2:1998)

SS-EN 1090 Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner

SS-EN ISO 8501-3 Behandling av stålytor före beläggning med färg och lik-

nande produkter – Visuell utvärdering av ytrenhet – Del 3_


9/46

Förbehandlingsgrader för svetsar, kanter och andra områ-

den med defekter (ISO8501-3:2006)

SS-EN ISO 3506-1 Fästelement - Hållfasthetsfordringar för fästelement av

korrosionsbeständigt rostfritt stål - Del 1: Skruvar och

pinnskruvar


korrosionsbeständigt rostfritt stål - Del 2: Muttrar


korrosionsbeständigt rostfritt stål - Del 4: Gängpressade

skruvar

SS-EN ISO 10684 Varmförzinkade fästelement

SS-EN 10250-4 Rostfria stål

SS 421 01 66 Mekanisk dimensionering av utomhusställverk

SS 421 01 67 Dimensionering av utomhusställverk - Vindlaster

SS 424 14 05 Ledningsnät för max 1000 V - Dimensionering m.h.t. utlös-

ningsvillkoret - Nät skyddade av säkringar

SS 424 14 07 Kraftkablar - Egenskaper vid kortslutning

SS 424 14 16 Kraftkablar - PEX-isolerad kabel med märkspänning 7/12

till 21/36 kV - Konstruktion och provning

SS 424 14 24 Kraftkablar - Dimensionering av kablar med märkspänning

högst 0,6/1 kV m.h.t. belastningsförmåga, skydd mot över-

last och skydd vid kortslutning

SS 460 48 60 Vibration och stöt - Syneförrättning - Arbetsmetod för be-

siktning av byggnader och anläggningar i samband med

vibrationsalstrande verksamhet

SS-EN 50522 Starkströmsanläggningar med nominell spänning översti-

gande 1 kV AC - Jordning

SS-EN 50341 Elektriska friledningar över 45 kV (AC)

SS 4364000 Elinstallationsreglerna. Elinstallationer för lågspänning -

Utförande av elinstallationer för lågspänning

SS-EN 12464-2:2007 Ljus och belysning - Belysning av arbetsplatser - Del 2: Ar-

betsplatser utomhus


10/46

SS-EN 1838 Nödbelysning

SS-EN 60168 Stödisolatorer av keramiskt material eller glas för ställverk

med systemspänning över 1000 V - Provning

SS-EN 61462 Isolatorer - Trycksatta och icke trycksatta ihåliga isolatorer

av kompositmaterial för elektrisk utrustning med märk-

spänning över 1000 V - Definitioner, provningsmetoder och

villkor för godkännande

SS-EN 60672 Fasta isolermaterial - Keramiska material och glas för elekt-

riska ändamål

SS-EN 60865-1 Kortslutningsströmmar - Beräkning av verkningar - Defi-

nitioner och beräkningsmetoder

SS-EN 61082-1 Dokumentation - Framställning av dokument för använd-

ning inom elektroniken Del 1: Allmänna fordringar

SS-EN 61936-1 Starkströmsanläggningar med nominell spänning översti-

gande 1 kV AC - Del 1: Allmänna fodringar (I denna riktlinje

angivna förtydliganden, tillägg och ändringar till SS-EN

61936-1)

SS-EN 62271-1 Kopplingsapparater för spänning över 1 kV – Del 1: Gemen-

samma specifikationer

SS-EN 50110-1 Skötsel av elektriska anläggningar

SS 436 21 10 Fasta installationer för jordning i ställverk med system-

spänning högre än 1 kV

SS-EN 81346-1 Struktureringsprinciper och referensbeteckningar - del 1

grundläggande regler

SS-EN 81346-2 Struktureringsprinciper och referensbeteckningar - Klassi-

ficering av objekt och koder för klasser.

SS-IEC 60273 Characteristic of indoor and outdoor post insulators for sys-tems with nominal voltages greater than 1000 V

SNV RR 1978:5 Statens Naturvårdsverk, Externt industribuller - allmänna

råd


11/46

3 TERMER OCH DEFINITIONER

3.1 T – Allmänna definitioner

Faslina Ledare i en fas. En fas kan bestå av flera faslinor.

Handlingar Upphandlingsdokument

Standarden Syftar på SS-EN 61936-1, Svensk standard – Starkström-

sanläggning med nominell spänning överstigande 1 kV

AC.

4 GRUNDLÄGGANDE FORDRINGAR

4.1 T - Allmänt Station med tvåbrytarställverk ska utformas så att inget förutsägbart enstaka fel i stat-

ionen eller dess närhet medför att mer än en samlingsskena och ett objektsfack bort-

kopplas. Detta krav ska speciellt beaktas vid anslutning av fas- och topplinor och vid

val av skilda kabelvägar för sub 1 och sub 2 från manöverbyggnaden till respektive

ställverksutrustning.

Svenska kraftnäts förbudslista för kemikalier, TR13-04-02, listar kemikalier som inte

får förekomma i varor och utrustning som levereras till Svenska kraftnät.

4.2 T - Elektriska fordringar

4.2.1 T - Metoder för neutralpunktsjordning 220 kV och 400 kV näten är direktjordade. (I standarden benämnd ”direkt (lågim-

pedans) jordad”). Felbortkoppling ska ske automatiskt inom 0,5 s. (ELSÄK-FS

2008:1).

4.2.2 Ä - Systemspänning Konstruktionsspänningen är antingen 245 kV eller 420 kV (Um). Aktuell spänning

anges i handlingarna.

4.2.3 T- Ström vid normal drift Aktuella driftströmmar för fack och samlingsskenor anges i handlingarna.


12/46

Samlingsskenor dimensioneras för att klara 6300 A om inte annat anges i handling-

arna.

4.2.4 T - Kortslutningsström Om inte annat anges i handlingarna dimensioneras anläggningen för en felström på

40 kA.

4.2.5 T - Märkfrekvens Frekvensen är 50 Hz.

4.2.6 T - Korona Om inte annat anges i handlingarna får radiostörningsnivån vid 1,1 Um/3 inte över-

stiga 2500 V (SS-EN 62271-1).

4.2.7 Ä - Elektriska och magnetiska fält Nya anläggningar ska konstrueras så att de elektriska och magnetiska fälten som gene-

reras av spänningssatt utrustning ej överstiger 20 kV/m respektive 1000 µT för perso-

ner som utför normalt inspektionsarbete. Händer och armar kan utsättas för högre

fält1.

4.2.8 Ä - Överspänningar Kablar, reaktorer och transformatorer ska skyddas med avledare, se även avsnitt 6.2.5

T – Avledare.

4.3 T - Mekaniska fordringar

4.3.1 T - Utrustning och bärande konstruktioner Dimensionering med hänsyn till mekanisk påkänning från massa, dragpåkänning,

montagebelastning, islast, vindlast, reaktionskrafter, kortslutningskrafter och bortfall

av dragkraft från ledare ska verifieras genom beräkningar enligt SS 421 01 66 och

SS 421 01 67. Jordbävning behöver inte beaktas.

4.3.1.1 N - Stålkrav

Stål i bärande konstruktioner ska tillverkas enligt SS-EN 1090-2, och minst utförande-

klass EXC2. Delgängad stålbyggnadsskruv ”SK-skruv” i hållfasthetsklass 8.8 ska an-

vändas så att gängor i skjuvytor undviks. Krav för skruvförband enl. TR05-03-1, 7.2,

och TR05-03-2e, 5.10 gäller för samtliga stålkonstruktioner

1 Svenska kraftnäts tolkning av AFS 2016:3 när det gäller arbete i höga elektriska fält framgår av dokumentationen på diarierna Svk 2017/111 och AFS 2016:3.


13/46

Stativ för apparater och stödisolatorer ska i första hand vara utförda som skruvade

fackverk. I de fall annan lösning används ska särskilda åtgärder vidtas för att s.k. sy-

rafickor inte ska uppstå. Delvis stängda rörkonstruktioner får inte förekomma. Rörän-

dar på fyrkantiga eller runda rörprofiler skall vara helt öppna före varmgalvanisering.

Alla svetsar ska tätsvetsas och i första hand svetsas runt om. Om rotsvets väljs ska plå-

ten vara förbearbetad enligt gällande standard. Svetsar ska vara visuellt inspekterbara

utan särskild utrustning.

Förstärkningsplåtar mot topp- respektive bottenplåt får inte riktas rakt mot skruvför-

band. Hål för jordanslutningen skall placeras så att ansluten jordledare går fritt ifrån

stativfot eller liknande. Det ska finnas tillräckligt med utrymme för montage av ka-

belsko.

Varmförzinkning och rostskydd

Allt stål ska varmförzinkas enligt SS-EN ISO 1461 eller SS-EN 10684. Efter förzinkning

ska konstruktionen rensas, så att den kan hanteras utan risk för handskador.

Varmförzinkning ska likställas med färg enligt standard ISO 8501-3. Svetsar, kanter

och andra områden med defekter ska före varmförzinkning uppfylla förbehandlings-

grad P3 enligt ISO 8501-3.

Zinktjocklek för valsat stål med godstjocklek större eller lika med 6 mm ska vara föl-

jande:

Medelvärde minst: 85 μm Minimivärde för enskilt prov: 70 μm Reparation av galvanisering

Vid reparation av stål gäller korrosivitetsklass C4 enligt SS-EN ISO 12944-2:1998. Re-

parationsmetod ska uppfylla krav i SS-EN ISO 1461.

Minsta tillåtna skikttjocklek på reparerade områden ska vara minimum nominellt

värde på motsvarande zinktjocklek enligt standarden + 30 μm. Utförda reparationer

ska dokumenteras enligt riktlinjer för grundkontroll enligt SS-EN 1090-2. Eventuella

reparationsställen ska vara UV-beständiga och åldersbeständiga.

Beställaren ska informeras om tänkt reparationsmetod (tvåkomponentsmetoden) av

varmförzinkningen före reparationens påbörjande. Det är ett krav att Leverantör av

produkt för reparation ska godkänna föreslagen reparationsmetod inklusive förbe-

handling. Samtliga använda produkter för reparation ska dokumenteras med säker-

hetsdatablad och tekniska varublad. Dessa ska finnas på svenska.

Beställaren ska ges möjlighet att granska konstruktionsritningar och beräkningar för

fundament och stålkonstruktioner innan tillverkningen startas. Tydlig spårbarhet med


14/46

referenser ska finnas mellan ledar-, stål- samt fundamentberäkningar. Utdata från re-

spektive beräkning ska kunna verifieras mot efterföljande beräkning/ritning. På kon-

struktionsritningar/beräkningar ska svetsar beräknas och svetsparametrarna redovi-

sas. Följande dokumentation krävs för stålet:

Tillverkningscertifikat

Materialintyg

IWE(svetslicenser)

ITP(inspection and testplan).

Kraven på stål enligt ovan gäller även stolpar och master för kameraövervakning. Dock

tillåts svetsade konstruktioner i de fall stativ/mast endast används för kameraövervak-

ning.

4.3.2 Ä - Dragpåkänning Dimensionering enligt SS 421 01 67 och SS 421 01 66

4.3.4 T - Islast Ställverk dimensioneras för 20 mm islast och enligt svenska standarder SS 421 01 66

och SS 421 01 67.

4.3.5 T - Vindlast Dimensionering av ställverk ska ske med ett vindtryck motsvarande det som fås ur

SS 421 01 67.

För dimensionering av apparater gäller respektive Teknisk Riktlinje.

4.3.9 T - Vibrationer För dimensionering med hänsyn till vibration gäller klass 3M2 enligt SS-EN 60721. Le-

dare ska förhindras vibrera genom lämplig åtgärd.

4.3.10 Ä - Dimensionering av bärande konstruktioner Bärande ställverkskonstruktioner ska dimensioneras enligt SS 421 01 66 och

SS 421 01 67. Vid vindlastberäkning gäller terrängtyp II och refererande vindhastighet

vref = 25 m/s.

Ledarlasterna mellan apparater och på spann redovisas på separat blankett enligt bi-

laga 4 (punkt 13.4)

Tillåten beräknad utböjning för ställverksmaster och stativ får max vara 1/100 vid last-

fall 6B i SS 421 01 66. Tillåtet beräknat nedhäng för reglar får max vara 1/150 vid last-


15/46

fall 6C i SS 421 01 66. Dessa värden gäller för komplett utrustad stativ och regel inklu-

sive ledare, isolatorer och eventuella apparater. För att bekräfta nedhäng enligt beräk-

ning ska nedhäng kontrollmätas efter montage.

Samtliga stolpar, reglar och fundament i ställverkets mittstolprad ska vara av samma

utförande och dimension. Alla isolatorer på en samlingsskena ska ha samma, mest kri-

tisk, mekanisk och elektriska egenskaper och hållfasthetsklass. Stolpar och fundament

ska mekaniskt dimensioneras efter den högsta förekommande belastningen i mitt-

stolpraden, dock minst för krafter enligt Tabell 4.3.1.

Portaler i mittportalrad samt portaler där ledningar ansluter ska dimensioneras så att

båda ledningsriktningarna är möjliga och ledningsvinkeln ±20º snedställda spann i

samtliga fack. Lasterna för 20 grader snedställt spann ska beräknas på så sett att last-

vektorn vrids ± 20 grader. Tvärkrafterna som uppkommer från ett snedställt spann

ska inkluderas i dimensioneringen. Portalerna ska dimensioneras för projektets verk-

liga krafter men minst för följande krafter per fas:

Tabell 4.3.1 Minimum dimensionerande krafter på mittstolpraden 420 kV 245 kV

Lastfall 3 enligt SS 421 01 66: 25 kN 25 kN

Lastfall 5 enligt SS 421 01 66: 65 kN 65 kN

Laster enligt tabell 4.3.1 gäller för 2x910. I de fall då 3x910 krävs ska värdet för lastfall

3 vara 35 kN. Värden för lastfall 5 gäller även för 3x910. Om andra ledarkonfigurat-

ioner är aktuella beskrivs dimensionerande laster i handlingarna för respektive stat-

ion. Samtliga infästningspunkter för linspannen där ledningar kan anslutas ska vara

dimensionerade för minst 65 kN i kortslutningslast

Fristående portaler, tex vid reaktor, ska dimensioneras så att de går att bygga ut dvs

båda masterna ska dimensioneras som mittmast.

4.3.10.1 N – Montage av stålkonstruktioner

Samtliga stolpar ska vara ostagade. Stativ ska vara utförda med fotplatta för grund-

skruv som placeras på fundament med ställskruvar

Inspänningshöjden för isolatorkedjan på mittportalen på 400 kV ska vara minst 20 m,

se Figur 1, och för 220 kV minst 18 m, dock måste höjden anpassas beroende på av-

ståndet mellan samlingsskena och inkommande spann från ändstolpen.


16/46

Figur 1 Inspänningshöjd för isolatorkedja.

Efter montage ska alla muttrar i fackverkskonstruktioner för stolpar, master och stativ

låsas genom att gängorna körnas med två körnslag eller mejselhugg. Används annan

låsningsmetod ska den godkännas av Beställaren. Skruvförband med dubbla muttrar

ska ej körnslås. För grundskruvar se TR01-21.

Horisontellt monterade stativbalkar ska ha ett fritt avstånd från underkant av balk till

färdig mark på minst 2,2 m för 245 kV-anläggningar resp. 3 m för 420 kV-anlägg-

ningar, se Figur 2.


17/46

Figur 2 Ett exempel på fritt avstånd från underkant på ett 400kV anläggning

För att undvika höga ledarlaster på anslutningar till transformator/reaktor/avledare

ska stödisolator användas som anslutning från överliggande linspann. Stödisolator

placeras på stativ eller på vägg till sabotageskydd.

Enskilda master avsedda för åskskydd ska vara av skruvad fackverkstyp och anslutna

med åskskyddslina. Stolpar och master för åskskydd, inklusive fundament, ska kunna

kompletteras med ytterligare linor (minst lika stor last som redan är ansluten) i vilken

riktning som helst, utan att behöva byta ut eller förstärka någon del. Undantag för

skruvad fackverksmast kan godtas om det anslutna åskskyddet endast är avsett för ma-

növerhuset och dess kringutrustning. Undantaget ska dock godkännas av beställaren.

Mast för telekommunikation ska placeras så att den inte kan falla ned på högspän-

ningsställverket eller manöverbyggnaden.

Fästanordning för parkering av avslackad faslina från AP (avslackningspunkt vid ar-

betsjordning) ska finnas på alla berörda stativ. Fas-jordavstånd på parkerad lina ska

kontrolleras efter montage.


18/46

4.4 T - Klimatiska förhållanden och omgivningsför-hållanden

4.4.2 T - Normala förhållanden

4.4.2.1 Ä - Inomhus

Se TR01-21.

4.4.2.2 Ä - Utomhus

Lägsta dimensionerande omgivningstemperatur för elektrisk utrustning utomhus är i

syd- och Mellansverige –40 C och i norra Sverige (norr om Dalälven) –50 C. Aktuella

temperaturkrav anges i handlingarna.

Apparater med fast isolation eller vätskeisolation ska vid utomhusanvändning alltid

dimensioneras för –50 C.

Luftisolerade ledare (linor, rör osv.) ska vara dimensionerade för minst +30C, pri-

märapparater och tillhörande utrustning ska tåla minst +40C kontinuerligt med full

belastning. Alla övrig utrustning, material och anläggningar minst +40C. (minst

+35C genomsnitt under 24 h).Utomhusmonterade kapslingar ska minst ha skyddsfor-

men IP54 enligt SS-EN 60529. Då spolbart utförande krävs ska skyddsformen vara

minst IP55.

Kapslingar ska vara väl ventilerade och om de har mekaniskt rörliga delar eller fukt-

känslig elektronik ska de vara försedda med värme som ger luftväxling och motverkar

kondens.

Vid normala omgivningsförhållanden ska lätt nedsmutsningsnivå (klass b enligt

IEC/TS 60815-1) tillämpas.

Utomhus i smutsig eller salthaltig omgivning krävs förlängd krypsträcka på isolatorer

med tillämpning av nedsmutsningsnivå av klass d kraftig nedsmutsning enligt

IEC/TS 60815-1. Detta ska då speciellt anges i handlingarna. Förlängd krypsträcka ska

i första hand tillämpas inom västkustområdet (till ett avstånd ca 30 km från kusten

samt Göta älvdal upp till Vänern). Förlängd krypsträcka kan också krävas vid kraftig

industriell nedsmutsning eller för icke vertikala isolatorer i områden med stora snö-

mängder.

För krav på isolatorer se avsnitt 6.2.8 Ä - Isolatorer.


19/46

4.5 T - Speciella fordringar

4.5.1 T - Inverkan av små djur och mikroorganismer Ventilationsöppningar ska vara försedda med finmaskigt metallnät eller liknande som

insektshinder.

4.5.2 T - Ljudnivå Krav på högsta bullernivå framgår, om inget annat specificerats, av Naturvårdsverkets

riktvärde för industribuller och eventuella riktlinjer från den lokala hälsoskyddsmyn-

digheten.

5 ISOLATION

5.2 Ä - Val av isolationsnivå Tabell 5.1 och 5.2 visar de isolationsnivåer som ska tillämpas för anläggningar med

konstruktionsspänning 245 kV resp. 420 kV.

Tabell 5. 1. Konstruktionsspänning och isolationsnivåer 245 kV.

Konstruktions-spänning

Märkhållspänning för kort stöt

Märkhållspänning vid

1 min Växelspänningsprov

fas-till-jord och fas-till-fas fas-till-jord och fas-till-fas

[kV] [kV] [kV]

245 950 395

Tabell 5.2. Konstruktionsspänning och isolationsnivåer 420 kV.

Konstruktions-spänning

Märkhållspänning för kort stöt

Märkhållspänning för lång stöt

Märkhållspänning vid

1 min växelspän-ningsprov

[kV] [kV] [kV] [kV]

420 1425 1050 520

Isolationsnivåer och konstruktionsspänningar för elektrisk utrustning framgår av re-

spektive Teknisk Riktlinje.

5.3 Ä - Kontroll av hållspänningsvärden Hållspänningsvärden för aktuell märkspänning angivna i respektive Teknisk Riktlinje

ska användas vid dielektrisk provning.


20/46

5.4 Ä - Minimiavstånd för spänningsförande delar Som minsta luftavstånd fas-jord tillämpas i standarden angivna värden för aktuell iso-

lationsnivå förutom för de allra högsta spänningarna där värden angivna i Tabell 5.3

tillämpas. Dessa värden överensstämmer inte med standardens utan har används i

Sverige med god drifterfarenhet. Eventuella avvikelser från angivna minimiavstånd

ska styrkas via godkända typprovningsprotokoll. Man måste dock se till att nödvändiga

avstånd skapas för högspänningsanslutningen.

Tabell 5.3. Minimiavstånd, N, i luft.

Konstruktions-

spänning

Minsta fria luft-avstånd fas-jord

Minimiavståndet N

(enligt tabell 1 och 2 i standarden)

Minsta fria luft-avstånd fas-fas

[kV] [mm] [mm] [mm]

245 2100 2100 2100

420 3000 3400 3400

För att möjliggöra transporter och ett säkert underhållsarbete i ställverk används nor-

malt större fasavstånd. Härvid utgår man från polavstånd enligt Tabell 5.4, varvid

fasavstånden blir kortare beroende på komponentbredd, slackar mm. Minsta fria fas-

fas avstånd enligt Tabell 5.3 ska dock alltid gälla.

Alla fack på samma spänningsnivå i ställverket, inklusive eventuellt sektioneringsfack,

ska ha samma fackbredd, se Tabell 5.4. Med fackbredd i sektioneringsfacket avses av-

ståndet mellan de två intilliggande facken. Alla bestyckade fack ska ha samma utform-

ning.

Tabell 5.4. Minsta polavstånd och fackbredd.

Konstruktionsspänning Polavstånd inom fack

(c/c) Polavstånd

samlingsskena Fackbredd

[kV] [mm] [mm] [mm]

245 3500 3500 13750

420 5500 5000 21000

Minsta avstånd från samlingsskena till överliggande ledning ska vara N+2000 mm

(N-värde enligt tabell 5.3).

5.5 T - Minimiavstånd mellan delar under speciella förhållanden Nya anläggningar ska utföras så att ihopslagning av faser (s.k. clash) inte är möjligt vid

kortslutning..


21/46

Fria luftavstånd vid vindutsvängning av ledare får inte understiga 75% av avstånd en-

ligt tabell 5.3, dvs 2550mm fas-fas och 2250mm fas-jord för 420 kV och 1575mm mot-

svarande för 245 kV. För kortslutning gäller 50% av tabellens värden. Se även SS 421

01 66 avsnitt 8.

Vid om- eller tillbyggnad av en station kan modifiering av indata för beräkningen tillå-

tas men måste godkännas av Beställaren. För måttsättning se även avsnitt 7.1 Ä - All-

männa fordringar.

6 UTRUSTNING

6.1 T - Allmänna fordringar Primärapparater ska vara lätt åtkomliga för drift- och underhållsåtgärder och installe-

ras marknära på egna stativ. Ställverket ska utföras för möjlighet att utföra AMS-jobb.

Frånslackning ska vara möjlig att utföra som ”arbete med spänning” (AMS). Slack ut-

formas så att arbete på frånslackade objekt kan utföras som arbete utan spänning, dvs.

att objektet i sin helhet är på ett större avstånd från spänningsförande del än säker-

hetsavståndet Dv beräknat enligt standarden och N enligt Tabell 5.3. Apparaterna ska

placeras så att utrymme finns för att komma fram med flyttbar plattform (lift).

Krav på dokumentation framgår av TR08 samt TR01 för respektive apparat.

Om stationen innehåller fack utan utrustning (tomfack) ska samlingsskenan i tom-

facket utrustas med separat dämpning utöver dämplina för att minimera svängningar

från vind.

ITP (Inspection and test plan) för stål, stödisolatorer, isolatorkedjor samt klämmor tas

fram av Entreprenör/Leverantör och skickas till Beställaren minst 4 veckor före

test/leverans. Beställaren avgör om han avser bevittna testerna.

6.2 T - Särskilda fordringar

6.2.1 T - Kopplingsapparater Kopplingsapparater med högt placerade manöverdon ska förses med permanent fast

plattform om arbete på manöverdonet inte kan utföras från mark. Med högt placerade

manöverdon menas om avstånd mellan donets underkant och mark överstiger

1600 mm. Väg mellan brytare och samlingsskena placeras optimalt med avseende på

underhållsarbete. Utrymme för permanent plattform ska planeras mellan brytare och

väg Plattformens utbredning från stativet mot väg antas vara 2 m.

Hänsyn ska tas till snödjup i området, se kapitel 7.2.4.


22/46

Krav på effektbrytare framgår av TR01-08.

Frånslackning av frånskiljande brytare ska alltid kunna ske i bortre änden av slacken,

sett från brytaren, på respektive sida om brytaren. Brytarflaggor ansluts med linor.

För att brytarna ska vara åtkomliga vid underhållsarbete erfordras möjlighet att slacka

ur anslutningarna mot samlingsskenor och ledningar enligt driftschema/stations-

schema. För att snabbt kunna demontera anslutningen (slack) till frånskiljande bry-

tare ska anslutningarna vara återmonterbara (platta mot platta).

Krav på frånskiljare och jordningskopplare framgår av TR01-09.

Jordningskopplare ska installeras så att jordningsarmen ligger parallellt med sam-

lingsskenan i öppet läge.

På alla samlingsskenesektioner ska jordningskopplare monteras på samtliga faser så

att det är maximalt tre fackbredder till en jordningskopplare. Jordningskopplare för

samlingsskenan placeras i facket under samlingssken. Vid fler än sex fack på en sken-

sektion krävs således två jordningskopplare per skena. Vid placering av jordnings-

kopplare ska utbyggnadsmöjligheter med fler fack möjliggöras.

Det ska finnas motormanövrerade jordningskopplare på båda sidor om en frånskil-

jande brytare.

6.2.2 T - Krafttransformatorer och reaktorer Eventuell anpassning för bullerdämpning anges i transformator- eller reaktorspecifi-

kationen. Transformatorer och reaktorer placeras på egna fundament i oljegrop enligt

TR09-15.

Om det inte går att komma åt gasvakt och övriga instrument från marken så ska det

finnas plattform så att dessa kan avläsas och underhållas utan behov av skylift.

Transformatorer:

Krav på transformatorer framgår av TR01-10E.

Krav på eventuellt sabotageskydd anges i TR09-15, Yttre mekaniska transformator-

och reaktorskydd, Krav på oljeuppsamlingsanordning anges i avsnitt 4 av TR09-15

Avledare specificeras i handlingarna.

Reaktorer:

Krav på reaktorer framgår av TR01-11E.

Krav på oljeuppsamlingsanordning anges i avsnitt 8.8 T - Skydd mot läckage av iso-

lervätska och SF6.

Avledare specificeras i handlingarna.


23/46

6.2.3 T - Prefabricerad typprovad kopplingsutrustning

Gasisolerade ställverk:

Gasisolerade ställverk specificeras från fall till fall.

6.2.4 T - Mättransformatorer Krav på fristående strömtransformatorer framgår av TR01-04, magnetiska spännings-

transformatorer TR01-05, kondensatorspänningstransformatorer TR01-06, kabel-

strömtransformatorer TR01-02 samt strömtransformatorer inbyggda i transformato-

rer TR01-10E och reaktorer TR01-11E.

Typ av spänningstransformator anges i handlingarna.

Mättransformatorer bör ej placeras rakt under enskilt rör i samlingsskenan, utan ska

placeras mellan två faser så att lyfthöjd erhålles utan att behöva demontera en skena.

6.2.5 T - Avledare Metalloxidavledare utan gap ska användas. Krav på avledare framgår av TR01-12.

Avledare ska förses med isolerad fot. Det ska vara möjligt att utföra läckströmsmät-

ning under drift. Då avledare placeras högt ska jordledare vara isolerad från avledarfo-

ten till loop för läckströmsmätning. Se även TR01-13.

6.2.6 T - Kondensatorer Krav på shuntkondensatorer framgår av TR01-17.

Krav på seriekondensatorer specificeras i handlingarna.

6.2.8 Ä - Isolatorer Massiva stödisolatorer ska vara av porslin.

Ihåliga apparatisolatorer ska vara av kompositutförande.

Isolatorers och isolatorkedjors normala och förlängda krypsträcka ska vara enligt Ta-

bell 6.1. ”Krypsträckor för stödisolatorer och även apparatisolatorer”

I en station ska alla isolatorer ha samma färg. I nya stationer ska alla isolatorer vara grå.

I smutsig miljö ska isolatorer ha förlängd krypsträcka.


24/46

Tabell 6.1. Krypsträckor för stödisolatorer och även apparatisolatorer om inte annat anges i respek-tive TR

Konstruktionsspänning

Krypsträcka Porslin/Komposit

Krypsträcka Porslin/Komposit

Normal miljö (klass b1)

Smutsig miljö (klass d1)

[kV] [mm] [mm]

245 3930 6120

420 6740 10500 Enligt IEC/TS 60815-1

Porslinsisolatorer:

Stödisolatorer ska vara av aluminatporslin i minst klass C130 enligt IEC 60672. Krav

på stödisolatorer framgår i SS-IEC 60273 och SS-IEC 60168 serien samt

IEC/TS 60815. Utböjning av stödisolatorer får maximalt vara 1/70 vid last motsva-

rande 50 % av tillåten ”cantilever strength”, t.ex. 50 % av C10 ger 5 kN last, se även

IEC 60168 avsnitt 5.2 och 5.3. Stödisolatorer ska vara typtestade enligt IEC standard.

Kompositisolatorer:

Kompositisolatorer ska vara utförda och provade enligt tillämpliga standarder och

IEC 62231. Det yttre isolationsmaterialet på kompositisolatorer ska bestå av silikon-

gummi.

Isolatorkedjor:

Krav på kedjeisolatorer framgår i TR05-11, isolatorkedjor TR05-10 och isolatortillbe-

hör TR05-12. Kedjeisolatorer ska vara av glas.

Inom stationen och dess inledande spann ska isolatorkedjor ha utökad isolationshåll-

fasthet jämfört mot anslutande ledningar. Detta betyder, förutom övriga krav enligt

TR01-01, att överslagsavståndet ska vara mer än 2900 mm för 420 kV och mer än

2200 mm för 245 kV.

6.2.9 T - Kablar

Allmänt

För kabelförläggning i mark se SS 424 14 37. För utförande av elinstallationer för låg-

spänning SS 436 40 00.

Kablars egenskaper vid kortslutning behandlas i SS 424 14 07. För kabelförläggning se

TR01-21 samt TR02-09-05.

Montage och förläggning av kontrollanläggningskablar beskrivs i TR02-10-2.


25/46

Vid utomhusförläggning ska kablar och kabelmärkning fästas med buntband av rost-

fritt stål, även kabelmärket ska vara utfört i rostfritt stål. För förläggning av kablar på

stegar kan även plastöverdragen rostfri tråd användas.

Vid installation av optofiber ska anläggningens isolation inte nedsättas. Befintlig ut-

rustning anpassas vid avgrenings- och skarvpunkter.

Se TR01-21 för krav på kabelkanaler och kabelrör.

6.2.10 T - Ledare och tillbehör

Ledare

Linor ska vara All Aluminium Conductor (AAC) enligt EN 50182, AL1. Krav på linor

framgår av TR05-04.

Vid dimensionering av ledare måste följande synpunkter beaktas:

Förluster

Uppvärmning av driftström och därav påverkan på hållfasthet och livslängd

Uppvärmning av felström och därav påverkan på hållfasthet och livslängd

Korona samt radio- och TV-störningar

Eventuell överbelastningsförmåga

Ledare i ställverk liksom inledningsspann och förbindelseledningar dimensioneras för

en högsta temperatur +85 C. Högsta tillåtna temperatur efter kortslutning eller jord-

fel är för aluminiumlinor +200 C och för aluminiumrör +150 C.

Om en fas i ett linspann inom ställverket eller i inledningsspannet från ändstolpe till

mittportalrad består av flera faslinor ska avståndet mellan linorna vara 450 mm. För

slackar till apparater ska avståndet mellan ledarna vara 80 mm alternativt 100 mm.

Distansstänger

För slack ned till apparater används distansstång 80 mm (alternativt 100 mm) och 450

mm. Den första distansstången under ledningsspannet placeras 900 mm ned med del-

ning 450 mm. Ytterligare 700 mm ned placeras den första distansstången med delning

80 mm (alternativt 100 mm), se även Figur 3. Därefter gäller delningar vid minst 2500

och max 4000 mm mellan stängerna. Dropper från överliggande spann ska utföras en-

ligt Figur 3 eller Figur 4.


26/46

Figur 3 Exempel på en dropper från linspann

Figur 4 Dropper design för isolerade ledningsidor (ett exempel för shuntkondensatorstation)


27/46

Övriga krav på distansstänger i spann med c/c mellan faslinor på 450 mm framgår av

TR05-08.

Aluminiumrör

Aluminiumrör ska vara tillverkade av härdad aluminiumlegering av AlMgSi-typ och

uppfylla krav enligt bilaga A i TR01-14

Rören ska om möjligt vara sömlösa. Måste rören skarvas av tillverkningstekniska skäl

ska rör med skarv ha samma elektriska egenskaper som oskarvade. Det ska inte finnas

fler än en skarv mellan två stödpunkter. Svetsad skarv, ska ha en draghållfasthet av

minst 72 % av brottgränsvärdet hos ett oskarvat rör. Skarvar ska placeras i momentets

nollgenomgång.

Strömövergångar och tillbehör på samlingsskenor utförda med aluminiumrör ska di-

mensioneras efter den maximala ström som skenan klarar att föra.

På varje rör ska det i lägsta punkten finnas minst ett dräneringshål med minst 10 mm

diameter.

Nedhäng på rörledare utan isbeläggning får maximalt vara 1/130 del av rörets längd

mellan stödpunkterna. Tilläggsvikt för slack från rörskena ska inkluderas i dimension-

eringen. Dämplina i aluminium, enligt tabell nedan, ska läggas i rör och fästas vid ett

ändlock. Längd på dämplina ska vara 2/3 av rörets längd.

Tabell 6.2 Dämplinas area

Rördiameter Rörlängd, längre än Dämplina area

[mm] [m] [mm2]

Upp till 100 4 240

150 7 454

250 12 593

Rör- och ledningshållare

Rör- och ledningshållare ska vara utförd så att den inte utsätter isolatorn för extra på-

känning genom stum momentverkan från Al-röret vid vibrationer, vind, islast, termisk

utvidgning eller kortslutning. Den ska tåla aktuella statiska och dynamiska påkän-

ningar utan bestående deformation. Den ska vara utförd så att vinkelrörelser medges.

Strömförande förbindning i flexibel rör- och ledningshållare ska vara utförd för Al-rö-

rens rörelser till följd av temperaturväxlingar och förekommande vibrationer utan att

utmattningsbrott inträffar. Rör- och ledningshållare för 420 kV ska vara koronafri vid

245 kV spänning fas-jord. Den ska för att förhindra glimning vara utförd med pålitlig

elektrisk kontakt mellan Al-rör, samtliga delar i ledningshållaren och isolatorns fäste.


28/46

För övriga krav på aluminiumrör, rör- och ledningshållare och se TR01-14

Anslutningsklämmor

Krav på klämmor framgår i TR01-14. Utöver krav i TR01-14 ska klämmor för anslut-

ningar på transformatorer, shuntreaktorer, spänningstransformatorer samt avledare

ha ett extra skydd mot korona monterat på klämman.

Det får endast finnas en skruvad strömövergång per klämma/anslutning.

Spännlinehållare

Spännlinehållare på spannet in mot ställverk samt inom ställverk ska vara av bultat ut-

förande. Övriga ska vara av kilat utförande. Krav på spännlinehållare framgår av

TR05-06.

6.2.14 T - Statiska omriktare Krav på laddningslikriktare, växelriktare och LS-omriktare framgår av TR02-09.

7 ANLÄGGNINGAR

7.1 Ä - Allmänna fordringar Anläggningsbundna förhållanden anges i handlingarna.

Vid ombyggnad eller utbyggnad av en starkströmsanläggning ska de föreskrifter till-

lämpas som gäller vid tidpunkten för ombyggnaden eller utbyggnad (ELSÄK-FS

2008:1).

Standardens text ger en möjlighet att vid ombyggnad eller utbyggnad tillämpa de reg-

ler som gällde vid den ursprungliga uppbyggnaden under förutsättning att god elsäker-

hetsteknisk praxis är säkerställd. Detta bör dock i det längsta undvikas och de bedöm-

ningar som ligger till grund för det valda utförandet ska vara väl motiverade och doku-

menterade.

Elsäkerhetsverkets gällande föreskrifter om kontroll av elektriska starkströmsanlägg-

ningar och elektriska anordningar, ELSÄK-FS 2008:3 gäller oberoende av när anlägg-

ningen färdigställdes.

Alla eventuella kablar som påträffas kan vara i drift och ska hanteras på sådant sätt att

ingen störning kan ske.

Fundament- och grävningsarbeten som utförs med anläggningen i drift kan kräva spe-

cialmaskiner. Se även TR01-21.


29/46

7.1.1 T - Kretsuppbyggnad Ställverk ska utformas så att underhåll/utbyte av bortslackade apparater kan göras då

ställverket för övrigt är i drift.2 Se typfacksritning, bilaga 3. Ställverket ska utformas så

att avstånd enligt Typfack 400 kV ställverksfack upprätthålls enligt bilaga 3.

Anläggningens nuvarande och framtida utförande framgår av stationsscheman och si-

tuationsplaner som är bifogade handlingarna. Dimensionerande data framgår av

handlingarna.

Krav på anläggningsskydd och tillträdesskydd framgår av TR09.

7.1.2 T - Dokumentation Svenska Kraftnäts krav på anläggningsdokumentation framgår av TR08 dessutom ska

slutdokumentation för hälsa och säkerhet tas fram och färdigställas enligt TR13 i sam-

band med projektets avslutande. Dokumentationen ska lämnas till Beställaren..

Specifika dokumentationskrav för apparater återfinns i respektive teknisk riktlinje

TR01-X samt för kontrollutrustning i TR02-10-1.

7.1.5 T - Belysning Se Avsnitt 13.2 N - Bilaga 2 Belysning.

7.1.6 T - Driftsäkerhet Närområde Dv definierat enligt standarden och N i tabell 5.3. Avsnitt 5.4 ovan avser i

denna Tekniska Riktlinje hur anläggningen ska vara utförd. Samma närområde Dv gäl-

ler även för SS-EN 50110-1.

7.1.7 T - Skyltning Litteraskyltar ska ingå för apparater, manöverdon och jordningskontakter liksom fas-

märkning och nödvändiga identifieringsskyltar för apparater, skåpnummerskyltar,

driftskyltar samt varnings- och skötselanslag. Fasmärken och varningsanslag place-

rade utomhus ska vara utförda av aluminium. Samtliga litteraskyltar utomhus fästs

med skruv eller nit av korrosionsbeständigt material. Skyltar ska vara utförda enligt

TR01-16. Anslutning mellan marklinenät för t.ex. 420 kV station och närliggande 130

kV eller 245 kV station, ska skyltas vid mätbrunn som anläggs mellan de olika ställver-

ken. Skylt för detta placeras lämpligen på stängsel eller på stativ.

2 Detta påverkar bland annat avstånd mellan skena och frånskiljande brytare.


30/46

7.2 T - Anläggningar av öppet utförande utomhus All konstruktion och installation i mark (vägar, planer, fundament etc.) och grundlägg-

ning av byggnader, fundament etc. anpassas till de markförhållanden som råder samt

krav och beskrivningar anges i TR01-21.

Krav på fri höjd och bredd för ställverksväg och transformatorväg/tillfartsväg anges i

avsnitt 7.2 i TR01-21.

Ställverksvägar får inte placeras under apparater eller samlingsskenor och inte heller

på sådant sätt att anbringade arbetsjordningar inkräktar på ställverksvägens utrymme.

7.2.4 T - Minsta höjd över tillgängliga områden Lägsta avstånd från mark till den lägsta delen av varje isolant, t ex den översta kanten

av metallisk isolatorfot, ska vara minst 2500 mm.

Eventuellt tillägg för snödjup anges i handlingarna.

Snödjupstillägg anges i handlingarna. Principen är enligt Tabell 7.1.

Tabell 7.1 Snödjupstillägg

Max snödjup Tillägg stativ Tillägg stängsel

[cm] [cm] Antal rader tråd

0 - 139 - -

140 – 179 + 25 -

180 eller mer + 50 + 3

Oisolerade spänningssatta delar av anläggningen (>1000 V) ska ligga minst 1 m ovan

mark, oavsett spänningsnivå eller övriga konstruktionskrav.

7.2.5 T - Avstånd till byggnader Avstånd från takfot till spänningsförande del ska vara minst N + 0,3 m dock lägst 3 m,

N enligt Tabell 5.3. Tak betraktas normalt som tillgängliga.

7.2.6 T - Yttre inhägnader och grindar Se TR01-21

7.3 T - Inomhusanläggningar av öppet utförande Minimiavstånd framgår av avsnitt 5.4 Ä - Minimiavstånd för spänningsförande delar.


31/46

7.4 T - Montage av fabrikstillverkade, typprovade kapslade ställverk Ställverk ska, om det inte är enfaskapslat eller försett med snabbkortslutare, vara för-

sett med anordning för tryckavlastning ut till det fria. Anordningen ska vara typprovad

(ljusbågsprovning) samtidigt med ställverket.

Tillkommande krav på gasisolerade ställverk specificeras i handlingarna.

8 SÄKERHETSÅTGÄRDER

8.1 T - Allmänt Skötsel av anläggningen ska ske i enlighet med gällande utgåva av Starkströmsföre-

skrifterna, ELSÄK-FS och ESA- med kompletterande anvisningar i TR13 och TR12.

8.4.4 T - Anordningar för jordning och kortslutning Anläggningen ska vara försedd med kopplingsapparater och arbetsjordningspunkter i

enlighet med till handlingarna bifogat stations- eller driftschema. Se även TR01-13.

Portabla jordningsdon med kontakter ska vara utförda enligt svensk standard. Om re-

servbortkopplingstiden inte överstiger 0,5 s, ska 0,5 s användas för termisk dimens-

ionering av portabla jordningsdon. Se även TR12-22

Tre uppsättningar av enfassatser jordningsdon (nio enfas jordningsdon), två manöver-

stänger och en (1) sats spänningsindikatorer för varje spänningsnivå ska ingå i leve-

ransen. Om olika längder på jordningsdonen behövs ska minst en och max tre trefas-

satser för varje avvikande längd ingå. Stödrulle för isolatorstång ska monteras vid

samtliga arbetsjordningspunkter förutom brytare. Ett upphissningsdon ska ingå. Kon-

taktdonet placeras på linan/röret och inte direkt på apparatflaggan. Detta för att ar-

betsjordningen skall följa med slacken vid frånslackning av apparat. Kontaktdon på

apparatflagga accepteras på jordningskopplaren i mittportalen och på högspännings

kabelavslut.

Jordning av plåtraster i transformatorns/reaktorns oljegrop ska genomföras så att det

från ena kanten på oljegropen går att lyfta på minst 2 rasterplåtar utan att jordningen

av rasterplåtarna skadas eller behöver lossas. De enskilda rasterplåtarna sys på under-

sidan med potentialutjämningsledare enligt TR01-13. Fastsättning av potentialut-

jämningsledaren ska vara med kabelsko och genomgående skruv, mutter och bricka.


32/46

Användning av självgängande skruv är inte tillåtet. Se även TR09-15 avsnitt 4.2. In-

spektionsluckor för oljegropen ska jordas på liknande sätt.

8.6 T - Skydd mot direkta blixtnedslag Åskskydd ska utformas så att all utrustning samt byggnader inom stängslat område

skyddas i enlighet med bilaga E i standarden.

Åskskydd ska utföras med linor om inget annat anges i handlingarna.

Åskskyddssystemet ska vara så utformat att nedfallande lina högst löser ut en sam-

lingsskena. Ingen lina får passera över området mellan nedslackningspunkterna på

ömse sidor om sektioneringsbrytare.

Stolpar för åskskyddslinor ska stå inom ställverksområdet.

Se även 4.3.10.1 för konstruktion av stål.

8.7 T - Skydd mot brand

Utomhusanläggningar

Avstånd runt transformatorer ska uppfylla krav enligt Tabell 3 i standarden. För trans-

formatorer med en oljevolym <1000 l ska avstånd vara enligt krav för transformator

1000 till 2000 l.

8.8 T - Skydd mot läckage av isolervätska och SF6 Isolerolja för transformatorer och reaktorer ska vara enligt TR01-10E och TR01-11E.

Om ingenting annat anges i handlingarna behöver inte mättransformatorer, shuntkon-

densatorer och seriekondensatorer vara försedda med oljeuppsamlande anordning, se

även TR01-04.

All hantering av fluorerade växthusgaser och utrustning som innehåller fluorerade

växthusgaser, inklusive maximalt tillåtna läckagenivåer, ska följa tillämplig lagstift-

ning.

8.8.1.3 T - Uppsamling för utomhusutrustning

Varje enskild krafttransformator/shuntreaktor ska ha egen oljegrop.

Oljegropar ska vara utförda enligt TR09-15.

8.9 T - Identifiering och märkning Skyltar ska vara utförda enligt TR01-16.

Alla skyltar ska vara uppsatta och godkända före idrifttagning av anläggningen.


33/46

Märkning av utrustning innehållande fluorerade växthusgaser ska ske i enlighet med

gällande EU-förordningar om vissa fluorerade växthusgaser.

9 KONTROLLANLÄGGNINGAR OCH HJÄLPSYSTEM

9.1 T - Övervaknings- och styrsystem Installation ska vara utförd enligt TR02.

Omfattningen framgår av handlingarna.

För förbindningar mellan i kontrollutrustningen ingående funktionsenheter och appa-

rater ska kablar tillhörande olika subsystem dras separerade i hela sin sträckning,

d.v.s. skilda rör eller sektioner i kabelkanaler för varje subsystem och för opto. Opto-

kablar ska skiljas från konventionella kablar och förläggas i rör.

Kopplingslådor för manöver och indikering av kopplingsapparater samt för mättrans-

formatorer installeras för varje utomhus uppställd 3-fasig apparat enligt TR02-10-2.

Lådorna utförs i rostfritt stål och förses med ett extra tak.

9.2 T - Matningskretsar för likström och växelström Likströms och växelströmssystem med ingående komponenter ska vara utförda enligt

TR02-09 och TR01-18.Utomhus uppställd central för lik- och växelström placeras på

ramverk i plåt med separat stabilt stativ med eget fundament. Central ska vara försedd

med tak eller motsvarande. Intill varje central ska det finnas ett 2-vägs vägguttag samt

ett uttag typ CEE 416-6 .

9.4 T - Anläggningar för hantering av SF6-gas Behov av och krav på gasbehandlingsutrustning bedöms för respektive anläggning.

9.6 T - Grundregler för elektromagnetisk kompati- bilitet i kontrollanläggning Kontrollanläggning ska utföras i enlighet med TR02-03-2.


34/46

10 JORDNINGSSYSTEM

10.1 T - Allmänt Se TR01-21 och TR01-13.

10.5 T - Mätningar Anvisningar för mätning av jordtagsresistans i högspänningsanläggningar finns i

TR01-13 samt EBR U602.5 ”Jordningskontroll”.

11 BESIKTNING OCH PROVNING

11.1 T - Allmänt Entreprenören svarar för och bekostar kontroll och provning av utfört arbete. Entre-

prenören ska tillsammans med Beställaren eller representant för denna medverka vid

planläggning av idrifttagning. Entreprenören ska utföra idrifttagning samt protokoll-

föra nödvändig och överenskommen idrifttagningsprovning.

Fullständiga provningsprotokoll ska upprättas för samtliga apparater. Mallar för dessa

provningsprotokoll ska finnas Beställaren tillhanda minst fyra veckor innan prov-

ningstillfället för granskning.

I de fall någon provning ger icke godtagbart resultat, ska provningen och alla föregå-

ende provningar som kan ha inverkat på det konstaterade felet eller påverkats av felet

upprepas efter det att felet åtgärdats. Provningar ska, i tillämpliga fall, utföras enligt

anvisningar i SS 4364000.

För provning av kontrollanläggning gäller TR02-03-4, TR13-03-01, och för VS-system

gäller TR02-09-5.

Mättransformatorer

För mättransformatorerna ska följande provning utföras och dokumenteras i proto-

koll:

Kontroll av omsättning för ström- och spänningstransformatorer

Riktningsprovning

Kontroll av ström och spänningskretsar

Belastningsprovning av samtliga ström- och spänningskretsar

Riktningsprovning på riktade reläskydd vid idrifttagning

Kontroll av oljenivå och densitet


35/46

Kontroll av åtdragningsmoment

Montagekontroll och uppmätning enligt montageinstruktion

Resistansmätningar av anslutningar

Effektbrytare

För effektbrytare ska följande provning utföras och dokumenteras i protokoll:

Densitetsmätning

Funktionstider, uppladdningstid och hastighet (m/s) vid manöver

Resistansmätning och mätning av lägsta funktionsspänning på manöverspolar

Resistansmätning av huvudströmbanor och anslutningar

Uppmätning av motorström

Kontroll av antipump- och förreglingsfunktioner

Kontroll av manöver- och utlösningskretsar

Kontroll av signaler


Frånskiljare

För frånskiljare ska följande provning utföras och dokumenteras i protokoll:


Delresistansmätning mellan varje kontaktövergång

Uppmätning av motorström och gångtid vid öppning och slutning

Kontroll av indikeringskretsar

Kontroll av förreglingsfunktioner


Jordningskopplare

För jordningskopplare ska följande provning utföras och dokumenteras i protokoll:


Delresistansmätning mellan varje övergång

Uppmätning av motorström och gångtid vid öppning och slutning

Kontroll av indikeringskretsar

Kontroll av förreglingsfunktioner


Ett fullskaleprov ska utföras som visar att de i anläggningen monterade jord-ningskopplare uppnår sina ändlägen även då åldrad apparat är utsatt för max-imal påverkan av is och vind i ogynnsammaste riktning. Prov(en) utförs på en jordningskopplare per typ och montagesätt.

Fullskaleprovet ska utföras enligt N – Bilaga 1.


36/46

12 DRIFT- OCH UNDERHÅLLSANVIS-NING

Krav på drift- och underhållsanvisningar för primärapparater anges i respektive Tek-

nisk Riktlinje.

12.1 N - Utbildning I entreprenaden ska även ingå ett utbildningspaket för Beställarens:

Driftpersonal och operatörer

Underhållspersonal

Ingenjörer och specialister

Utbildningspaketet ska innehålla:

Allmän introduktion

Drift och skötsel

Underhåll och felsökning


37/46

13 N - BILAGOR

13.1 N - Bilaga 1 Specifikation av fullskaleprov för simulering av vind- och islast på åldrad jordningskopplare med motor-manöverdon

13.1.1 N - Förutsättningar Jordningskopplaren monteras och injusteras efter tillverkarens anvisning. Ett fullska-

ligt belastningsprov för att simulera samtidig vind- och islast anses som lyckat om

jordningskopplaren når fullt slutet läge i alla tre faser vid åtta slutande manövrar en-

ligt Tabell 1. För att provet ska anses vara godkänt krävs även att slutet läge indikeras.

Efter provet ska inga tecken på bestående skador finnas.

Vid misslyckat prov på en jordningskopplare ska, efter reparation/omkonstruktion och

lyckat omprov på aktuell jordningskopplare, ytterligare en jordningskopplare i stat-

ionen provas för att provet ska anses godkänt.

Alla prov enligt tabell 1 ska utföras på samma apparat som har alla primäranslutningar

installerade enligt driftschema. Det är tillåtet att utföra extra manövrer under testet,

dessa manövrer räknas inte in i testförfarandet och behöver inte heller protokollföras.

Tabell 1 Antal slutande manövrar vid fullskaleprov

100 % motorspänning 85 % motorspänning

Test 1, vindriktning 90°

2 manövrer 2 manövrer


2 manövrer 2 manövrer

Vind- och islast simuleras med vikter som samtidigt anbringas på alla tre jordnings-

kopplar armar enligt nedan.

Vikten mv representerar vindlast (vid 20 mm is) och mi representerar isens massa (vid

20 mm is). Vikterna är specificerade för typapparater för 245 kV respektive 420 kV,

enligt tabell 2.

Tabell 2 Typvikter för prov

mv (vindlast) mi (islast)

Märkspänning 245 kV

4 kg 3,5 kg


38/46

Märkspänning 420 kV

5,5 kg 5,0 kg

13.1.2 N - Genomförande Vikten mi ska monteras mitt på jordningskopplararmens alla tre faser, se figur 1, och

ska vara monterad vid samtliga manövrer vid både Test 1 och Test 2.

Figur 1. Montage av vikten mi mitt på jordningskopplarens arm

Vikten mv anbringas via block och rep fäst på jordningskopplararmens ytterände enligt

beskrivningar nedan.

13.1.3 N - Test 1: vindriktning 90° mot armens rörelseriktning

I detta test anbringas vikten mv så att den belastar armen vinkelrätt mot rörelserikt-

ningen på ett sådant sätt att den maximala belastningen uppstår precis innan kontak-

ten på armen träffar motkontakten.

I figur 2ab visas principskisser i en fas över hur testet ska genomföras. Notera att testet

ska utföras på alla tre faser samtidigt.

De markerade lägena i figur 2ab förklaras som: 1. Det läge då jordaren är fullt öppen och armen är helt nedfälld 2. Armen har avverkat halva vägen mellan öppet och slutet läge 3. Kontakten på armen har gått in i motkontakten och jordningskopplaren är i

slutet läge

Det är inte tillåtet att belasta två faser genom att mekaniskt spänna ihop dessa med

hjälp av t.ex. en dynamometer.

mi


39/46

Figur 2a: Jordningskopplare betraktad i armens rörelseriktning (belastningsfall

90°)

Figur 2b: Jordningskopplare betraktad ovanifrån (belastningsfall 90°)

mi

mv

mv

3

1

2

3

2a) 2b)

mi mi


40/46

13.1.4 N - Test 2: vindriktning 180° i armens rörelseriktning I detta test anbringas vikten mv så att den belastar armen 180° i dess rörelseriktning på

ett sådant sätt att den maximala belastningen uppstår precis innan kontakten på ar-

men träffar motkontakten.

I figur 3 visas principskisser i en fas av hur testet ska genomföras. Notera att testet ska

utföras på alla tre faser samtidigt.

De markerade lägena i figur 3 förklaras som:

1. Det läge då jordningskopplaren är fullt öppen och armen är helt nedfälld 2. Armen har avverkat mer än halva vägen mellan öppet och slutet läge och vin-

keln till fullt öppet läge är c:a 60° 3. Kontakten på armen har gått in i motkontakten och jordningskopplaren är i

helt slutet läge

Vid detta test ska repet som håller vikten mv vara slakt vid läge 1. För att förhindra

skadliga ryck då belastningen tar vid får dämpare användas. Efter 60° får ingen dämp-

ning förekomma och repet måste vara fullt spänt hela vägen mellan läge 2 och 3.


41/46

Figur 3. Jordningskopplare betraktad från sidan (belastningsfall 180°)

13.1.5 N - Dokumentation Godkänt belastningsprov ska dokumenteras i det på nästa sida bifogade testprotokol-

let.

1

1

2

2

3

3

mv

mv

mv

60°

mi


42/46

PROTOKOLL

BELASTNINGSPROV FÖR JORDNINGSKOPPLARE

Jordningskopplaren har klarat ställda krav i belastningsprovet. Entreprenör/Leverantör

Utförare

Stationsnamn

Apparatlittera Utförande datum (ÅÅÅÅ-MM-DD)

Tillverkare

Typbeteckning jordningskopplare

Märkspänning

Serienr jordningskopplare

Typbeteckning motormanöverdon

Motorspänning DC (märkvärde)

Motorspänning 100 % Motorspänning 85 %

Påhängd belastning mv (kg)

Påhängd belastning m i (kg) (permanent monterad under proven)

Test 1, vindriktning 90° Antal utförda manövrar (min 2)

Antal utförda manövrar (min 2)




Anteckningar


43/46

13.2 N - Bilaga 2 Belysning Artificiell belysning dimensioneras utan hänsyn till dagsljus och/eller snö. Spridningen

av ljus utanför anläggningen ska minimeras.

Drivdon för belysning ska uppfylla temperaturintervall för den aktuella anläggningen.

Om inte annat anges ska belysningen tåla -40C till +35C. För inomhusbelysning se

TR01-21.

13.2.1 N - Belysning utomhus Belysning installeras för ställverket, längs infartsväg och vid eventuell parkering. Belys-

ningen ska kunna aktiveras från Svenska kraftnäts driftcentral, från tryckknappar på

stolpe placerad en meter innanför huvudgrind, vid samtliga grindar samt från manö-

verbyggnaden. Möjlighet ska finnas att tända och släcka väg- och ställverksbelysning

separat. Belysning ska inte påverkas vid inbrott.

Belysningsanläggningen ska dimensioneras efter SS-EN 12464-2:2007. Värdena avser

driftvärden. Vid beräkning används bibehållningsfaktor (MF) 0,8.

I tabell 13.1 nedan anges krav för några specifika utrymmen (0,8 m ovan färdig mark-

nivå om inte annat anges i handlingarna). För övriga utrymmen gäller värden angivna

i tabell 5.11 i SS-EN 12464-2:2007.

Det måste finnas tillräcklig belysning för normala driftåtgärder.

Tabell 13.1 Belysningskrav utomhus

Plats Skyddsklass av strål-

kastarkapslingen

(IP)

Minsta medelbe-

lysningsstyrka

(LUX)

Kommentar

Transformator/ reak-

torbås

65 100 GRL<45

U0>0,4

Ställverksvägar 65 20 GRL<55

U0>0,25

På marknivå

Parkeringar, vägar till

och från ställverket

65 20 På marknivå


44/46

Belysningsstyrkor redovisas i form av belysningsberäkningar utförda i DIAlux eller lik-

värdiga mjukvaran med dataunderlag (plugin) från belysningstillverkare. På en eller

flera översiktsritningar ska visas alla lux värden samt att alla antaganden och faktorer

(bibehållningsfaktor MF och andra relevanta förutsättningar) redovisas.

Färgåtergivningsindex (Ra) ska inte understiga 20.

Färgen på det artificiella ljuset får inte påverka möjligheterna att se signaler, skyltar el-

ler varselkläder. Om Ra-index är lågt använd lokalt ljus med bättre Ra-index.

Ljuskällors effektivitet ska vara >40 lm/W.

Armaturer ska utrustas med ljuskällor som har max 5 % bortfall vid 10 000 timmar.

En ljuskällas haveri ska inte skada eller på annat sätt påverka ballast eller övriga ut-

rustning i en armatur.

Alla armaturer ska kunna repareras och underhållas med hela stationen i drift och som

ej elektrisk arbete, dvs. utan att komma nära spänningen i enlighet med IEC 61936-1.

Vid installation på hög höjd ska stegar eller klätterpinnar med fallskydd samt, vid flera

armturer en lämplig plattfrom installeras. Strålkastare ska installeras till högts 12,5 m.

LS matade lampor ska installeras vid nödknappar så att det blir lätt att hitta nödknap-

par vid totalt elavbrott. Nödljusarmatur och skylt ska placeras på ca 2m höjd över fär-

dig mark så att den plogformade skylten belyses. Belysningsstyrkan på marken i en ra-

die av 2m ut från nödlarmlådan ska vara minst 5 lux.

För information om nödlarm se TR02-08-4 avsnitt 2.3 Nödlarm.

Minsta säkerhetsavstånd vid, lampbyte, reparation eller underhåll av armaturer ska

enligt standarden vara N+2000, N-värde enligt tabell 5.3.

Armaturer, lampor, belysningsstolpar etc redovisas i materiallistan för ställverks-

material.


45/46

13.3 N - Bilaga 3 Typfack 400kV


46/46

13.4 N Bilaga 4 Ledarlaster

Röda värden i tabellen fylls i för projektet

Mallversion 7.0 Denna ritning får inte utan Affärsverket svenska kraftnäts medgivande förevisas för eller utlämnas till obehörig

Lastfall 4 Islast och vindstilla enligt 5.4

Lastfall i Bruksgränstillstånd

Lastfall 6B Vindlast enligt 6.2

Vindlast enligt 5.1

Islast med reducerad vindlast enligt 5.2

2550

° C

Lastfall 6A

Lastfall 5

Lastfall 3 Lindragning och montage enligt 5.3

Kortslutning och reaktionskrater enligt 5.5

100Fack 3150 A, vertikalrör

Lastfall 0

Lastfall 1

Lastfall 2

Situationsplan

ledare, antal och dimension

rör eller lina

Ledare

Ledartyp

Lastfall 3: fyll i både verkligt och minvärde som är gällande för projektet

Statisk last vid min temp. (-40 eller -50° C)

Elmontageplan för identifiering av linspann 1-1234567

1-1234567

Lastfall enlig SS 421 01 66 utgåva 4

Lastfall i Brottgränstillstånd

1-1234567

Sektionsritning för identifiering av slack mellan apparater

mm

mm

mm²

mm

Min avstånd fas-fas vid Lastfall 5 (50% av 3400)

4-1234567Ställverksdata

1700

mm

mm²

3x910

Nedhäng som beräkningen är utförd enligtmm²

Infästningspunkt 2 (Benämning) tex. IT, UT, JK, CB, Mittenportalrad etc.

Kommentar vilken insp. punkt som är högst, vinkel etc.

Spannlängd Längd på beräknat spann

Lastfall 6C Islast och vindstilla enligt 6.3

Maximal lintemperatur enligt 6.1

Laster för x,y & z riktning redovisas i repektive cell

Fasavstånd Fasavstånd som är beräknat vid kortslutning

Höjdskillnad mellan infästningspunkter Höjdskillnad

Max höjd över mark Höjd som är beräknat för vindlast

Nedhäng vid 0° C

150

Åskskyddslina ACSR 241

Min avstånd fas-fas och fas-jord vid Lastfall 1 (75% av 3400)

Identifiering på spann tex A, B, F1,F2, J1, J2 etc.

Indata för beräkningen

Endast last för en lastriktning redovisas i tabellen

z-last: vid stora höjdskillnader så redovisa både högsta och lägsta last

mm

Rör samlingsskena 8000 A 250/230

° C

Min temp. för kortslutningsberäkning enl SS 421 01 66 10 ° C

Högsta dimensionerande ledartemperatur 85 ° C

Inspänningsvinkel Avvinkling som spannet har (normalt 0°)

Högsta temperatur efter kortslutning eller jordfel aluminiumrör 150 ° C

Al-ledare

Rör samlingsskena 6300 A

mm²

250/236

Fack 4000 A, ledare

2

Blad

3-12345671

Dokumenttyp Dokumentstatus

Not Ändring Datum Inf.Forts. bl.

Ritningsnummer

Datum Godkänd Plats-gruppnummer

202x-xx-xx xxx xxx-318

FTxxxRitad av Företag / avd

xxx xxx

KONSTRUKTIONSHANDLING

Summering av laster på apparater och linspann

Laster enligt SS 421 01 66, utgåva 4 & SS 421 01 67, utgåva 3

Beräkningsresultat

Apparater:

Linspann:

Lastfall 5: fyll i kvarvarande avstånd (y-värde) mellan ledare vid kortslut.

Max. omgivningstemperatur 40 ° C

Min. omgivningstemperatur -50 ° C

Närmaste tätort till anläggningsplats xxxxx

Lastfall 5: fyll i både verkligt och minvärde som är gällande för projektet

Fack 3150 A, ledare 2//910

Min. omgiv. temp vid anläggningsplats enligt SS-EN 50341-2-18 -10

Högsta temperatur efter kortslutning eller jordfel aluminiumlinor 200

Fack 4000 A, vertikalrör

Infästningspunkt 1 (Benämning) tex. IT, UT, JK, CB, Mittenportalrad etc.

Benämning id spann

IT: Strömtransformator SS: Samlingsskena

UT: Spänningstransformator PI: Stödisolator

JK: Jordningskopplare CB: Brytare


Forts. bl.

Ritningsnummer

Plats-gruppnummer

202x-xx-xx xxx xxx-318

FTxxxRitad av Företag / avd

xxx xxx

Dim

ensi

on

Laster på apparater KONSTRUKTIONSHANDLING 3

Blad

3-12345672

Dokumenttyp Dokumentstatus

Datum Godkänd

Not Ändring Datum Inf.

F

(kN)

F

(kN)(m) (m) (m) (m)

F

(kN)

An

tal

Ned

hän

g vi

d 0

° C

%

Led

are

Ko

rtsl

utn

ing

och

reak

tio

nsk

raft

er

Max

imal

linte

mp

erat

ur

Led

arty

p

Lastfall Lastfall Lastfall

0 1 2

Stat

isk

insp

änn

ings

kraf

t

vid

lägs

ta t

emp

(-40

/-50

° C

)

Lin

a

Rö

r

F

(kN)

F

(kN)

F

(kN)

F

(kN)

Vin

dla

st

Isla

st

med

red

. Vin

dla

st

Lin

dra

gnin

g o

ch

mo

nta

ge

Isla

st o

ch v

ind

still

a

F

(kN)

F

(kN)

Summering av laster på apparater


Ben

ämn

ing

id s

pan

n

Infä

stn

ings

pu

nkt

1 (

Ben

ämn

ing)

Infä

stn

ings

pu

nkt

2 (

Ben

ämn

ing)

Kommentar Referens till beräkning Span

nlä

ngd

Hö

jdsk

illn

ad m

ella

n

infä

stn

ings

pu

nkt

er

Max

hö

jd ö

ver

mar

k

Fasa

vstå

nd

3 4 5 6A 6B 6C

Lastfall Lastfall Lastfall Lastfall Lastfall Lastfall

Vin

dla

st

Isla

st o

ch v

ind

still

a

TR01-01 utgåva 10:

Linspann skall dimensioneras efter en ledningsvinkel på ±20° i samtliga fack

Min dimensionerande kraft på mittstolpsraden för 420kV: Lastfall 3: 25kN, Lastfall 5: 65kN

Min dimensionerande kraft på mittstolpsraden för 240kV: Lastfall 3: 25kN, Lastfall 5: 65kN


kvar

vara

nd

e av

stån

d

mel

lan

fas

er

Lastfall

3

Lin

dra

gnin

g o

ch

mo

nta

ge

F (kN)Verklig Min

y

z

x

y

z

z

y

x

y

z

x

Lastfall

5

(m)

Last

rikt

nin

g

x=lä

ngs

sp

ann

et

y=V

inke

lrät

t m

ot

span

net

z=V

erti

kalt

y

z

x

0

x

Lastfall

Stat

isk

insp

änn

ings

kraf

t

vid

lägs

ta t

emp

(-40

/-50

° C

)

F

(kN)

Lastfall

4

Isla

st o

ch v

ind

still

a

F

(kN)

3

F (kN)Verklig Min

Kortslutning och

reaktionskrafter

-3-1234567Dokumentstatus

KONSTRUKTIONSHANDLINGForts. bl.

Ritad av Företag / avd

Datum Godkänd Plats-gruppnummer

Ritningsnummer Blad

xxx xxx

2020-04-03 xx xxx-318

Not Ändring

FTxxx

Datum Inf.Dokumenttyp

Laster på linspann

Summering av laster på linspann


Ben

ämn

ing

id s

pan

n

Infä

stn

ings

pu

nkt

1 (

Ben

ämn

ing)

Infä

stn

ings

pu

nkt

2 (

Ben

ämn

ing)

Lastfall

6C

F

(kN)

Isla

st o

ch v

ind

still

a

Lastfall

6B

Vin

dla

st

F

(kN)

Lastfall

6A

Max

imal

linte

mp

erat

ur

F

(kN)

Lastfall

1

Vin

dla

st

F

(kN)

Lastfall

2

Isla

st

med

red

. Vin

dla

st

F

(kN)

y

z

x

x

y

z

x

y

z

Span

nlä

ngd

Hö

jdsk

illn

ad m

ella

n

infä

stn

ings

pu

nkt

er

Max

hö

jd ö

ver

mar

k

Fasa

vstå

nd

Led

are

Ned

hän

g vi

d 0

° C

Insp

änn

ings

vin

kel

An

tal

Ver

klig

(°)

Dim

ensi

on

-

eran

de

(°)

(m) (m) (m) (m) %Dim

ensi

on

Kommentar

Documents

Uppdateringar - Svenska kraftnät