Juni 2016

Lägesrapport 2016

Sveriges satsningar på medicinsk forskning

2

© Copyright 2016 Forska!Sverigewww.forskasverige.se

3

Förord Det finns saker som allmänhet, politiker och profession verkar vara överens om: vi har en samhällsutmaning i form av en åldrande befolkning och ökade vårdkostnader, forskning och innovation är viktigt för att möta denna utmaning och medicinska framsteg ska snabbt komma befolkningen till godo.Med ökad implementering av medicinska framsteg får vi större möjligheter att förebygga sjukdomar och även tillgång till bättre diagnostik och behandling. Förutom att bidra till bättre hälsa ökar stärkt forskning det ekonomiska välståndet. I kombination med ett konkur-renskraftigt näringslivsklimat bidrar medicinsk forskning till jobb, kompetensbas och export- och skatteintäkter. Tillsammans utgör detta mycket stora värden för samhället och är oerhört viktigt för Sveriges framtid. Forska!Sveriges årliga lägesrapporter följer utvecklingen både när det gäller kostnader för vården och investeringar i forskning. Vi ser att hälso- och sjukvårdskostnaderna fortsätter att öka, men för första gången sedan 2007 har ökningen av de statliga anslagen till medicinsk forskning som andel av bruttonationalprodukten (BNP) avstannat. För varje krona som används till sjukvård i Sverige går i dag knappt 2 öre till medicinsk forskning. Det är för lite. På sikt bör de offentliga investeringarna i medicinsk forskning för-dubblas och motsvara 4 öre per vårdkrona. I Australien har politikerna tagit ett långsiktigt beslut över partigränserna om att fördubbla sina investeringar i medicinsk forskning, just för att möta utmaningen med ökande vårdkostnader. I Sverige går de totala investeringarna i forskning och utveckling ner i förhållande till BNP, från 3,9 till 3,16 procent mellan år 2001 och 2014. Tillväxttakten för forskning och utveck-ling är negativ och vi ligger nu på femte plats från slutet inom EU. Vi kommer alltså allt längre från det nationella målet om att forskning och utveckling ska uppgå till 4 procent av BNP år 2020. För att nå dit skulle det krävas en tillväxttakt på 4 procent.Orsaken till nedgången är att företagen, som står för en stor del av Sveriges totala forskning och utveckling, minskat sina investeringar i forskning och utveckling med 30 procent som andel av BNP mellan år 2001 och 2014. Enligt OECD ökade företagen samtidigt investeringarna med 23 procent i Danmark.För andra året i rad minskar nu även de statliga investeringarna i forskning och utveckling som andel av BNP i Sverige enligt uppgifter från Statistiska Centralbyrån. I jämförelse med andra länder låg Sverige på åttonde plats i statliga investeringar i civil forskning och utveck-ling som andel av BNP år 2014.

4

Anna Nilsson Vindefjärd Generalsekreterare Forska!Sverige

Carl Johan Sundberg Ordförande Forska!Sverige

Årets lägesrapport visar även att Sverige har tappat i vetenskaplig kvalitet i internationell jämförelse. Vi rankas ofta högt i olika kunskaps- och innovationsrankningar, men Sveriges relativa position har försämrats under senare år, enligt World Economic Forum. Sverige har gått från andra till sjunde plats i kategorin innovation de senaste fyra åren. Oroande är också Statistiska Centralbyråns statistik som visar att andelen företag med innovationsverksamhet minskade i Sverige mellan år 2008 och 2014. Sammantaget visar statistiken en lägesbild som måste tas på allvar om Sverige inte ska fortsätta tappa stora värden. Det finns positiva exempel som avviker från de negativa tren-derna, inte minst satsningen på proteinforskning och utveckling av nästa generations bio- logiska läkemedel. Det är tydligt att den medicinska forskningen i Sverige är mycket viktig för landet och vi har verkligen goda förutsättningar att fortsätta dra nytta av den. Men, det kräver både stärkt finansiering och strukturella förändringar. Om Sverige ska vara ett av de ledande länderna inom medicinsk forskning, ett föregångsland inom vård och kunna attrahera life science-företag behöver politikerna nu ta ett långsiktigt ansvar. Hösten 2016 läggs en tioårig proposition för högre utbildning, forskning och innova- tion fram. Det är ett ypperligt tillfälle för politiker, över partigränserna, att enas i denna framtidsfråga och göra den satsning som Sverige behöver. Kortsiktiga prioriteringar får inte användas som ursäkt för att låta möjligheten till ökad hälsa, mer intäkter till statskassan och fler jobb gå oss ur händerna.

5

Innehåll Förord 3Sammanfattning 6Kostnader och investeringar Statliga anslag till medicinsk FoU i förhållande till kostnaderna för hälso- och sjukvård 9 Offentliga kostnader för hälso- och sjukvård 10 Statliga investeringar i medicinsk FoU 11 Statliga investeringar i medicinsk FoU respektive övrig civil FoU 12 Totala FoU-investeringar – internationell jämförelse 13 Genomsnittlig årlig tillväxttakt för FoU – internationell jämförelse 14 Företagens FoU-investeringar – internationell jämförelse 15 Företagens FoU-investeringar 16 Statliga investeringar i civil FoU 17 Statliga investeringar i civil FoU – internationell jämförelse 18Vetenskaplig kvalitet och innovation Vetenskaplig kvalitet – internationell jämförelse 20–21 Innovationsrankning 22 Innovationsverksamhet 23Life science-företag Antal life science-företag 25 Antal anställda i forskande läkemedelsföretag 26 Läkemedelsindustrins investeringar i FoU 27Klinisk prövning och läkemedelsanvändning Antal ansökningar om kliniska prövningar 29 Andelen undvikbara dödsfall – internationell jämförelse 30

6

Sammanfattning

1. Hälso- och sjukvårdskostnaderna som andel av BNP ökar i Sverige och uppgick år 2014 till 11,2 procent av BNP. Samtidigt går 0,19 procent av BNP till medicinsk forskning som kan förbättra hälsan. Den andelen av BNP har inte ökat.

2. De offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård ökar i Sverige och uppgick år 2014 till 365 miljarder kronor.

3. För första gången sedan 2007 ökar inte längre de statliga anslagen till medicinsk forskning och utveckling som andel av BNP.

4. Medicinsk forskning har fått mellan 20 och 25 procent av de totala statliga anslagen till civil forskning och utveckling under en längre tid. År 2016 minskade andelen något.

5. Sverige har länge varit starkt inom forskning och utveckling med stora investeringar från bland annat företag, men trenden är nu negativ. I Sverige minskade total forskning och utveckling som andel av BNP från 3,9 till 3,16 procent mellan år 2001 och 2014.

6. Sverige har en negativ tillväxttakt för total forskning och utveckling och låg på femte plats från slutet inom EU år 2014.

7. Internationella jämförelser visar att företagens investeringar i forskning och utveckling som andel av BNP i Sverige minskade med 30 procent mellan år 2001 och 2014, samtidigt som de ökade i många andra länder.

8. Företagens investeringar sjönk från 3,03 till 2,12 procent som andel av BNP i Sverige mellan år 2001 och 2014.

9. För andra året i rad minskar de statliga investeringarna i forskning och utveckling som andel av BNP i Sverige år 2016.

7

10. Sverige låg på åttonde plats av 35 länder i statliga investeringar i civil forskning och ut-veckling som andel av BNP år 2014.

11. Sverige har tappat i vetenskaplig kvalitet i internationell jämförelse. Vi har gått från femte till sjunde plats när det gäller länder med högst medelcitering under perioden 1991 till 2013.

12. Sverige hamnar på femte plats i en annan internationell jämförelse av vetenskaplig kvalitet under perioden 2003 till 2012. Denna jämförelse mäter vetenskaplig kvalitet utifrån andelen högt citerade publikationer.

13. Sverige rankas ofta högt i olika kunskaps- och innovationsrankningar, men Sveriges relativa position har försämrats under senare år.

14. Andelen företag med innovationsverksamhet minskade i Sverige mellan år 2008 och 2014.

15. Antalet life science-företag i Sverige minskade mellan år 2008 och 2012. Därefter har det skett en ökning till följd av att många mikroföretag startats.

16. Antalet anställda inom forskande läkemedelsföretag i Sverige har minskat med 45 procent mellan år 2004 och 2014.

17. Läkemedelsföretagens investeringar i forskning och utveckling i Sverige minskade med 8,4 procent under år 2013, men ökade något under år 2014.

18. Antalet ansökningar om kliniska prövningar till Läkemedelsverket har minskat med 23 procent mellan år 2007 och 2015. Sedan 2010 tycks nedgången i det totala antalet an-sökningar ha bromsats upp.

19. Sverige hamnar på femtonde plats, under EU-genomsnittet, i en jämförelse av andelen undvikbara dödsfall utifrån nuvarande medicinsk kunskap och teknik, år 2013.

I rapporten redovisas senast tillgängliga data för respektive indikator och redovisade årtal kan därför skilja mellan de olika indikatorerna.

8

Kostnader & investeringar

9

1. Hälso- och sjukvårdskostnaderna ökar i Sverige och uppgick år 2014 till 11,2 procent av BNP. Samtidigt går 0,19 procent av BNP till medicinsk forsk-ning och utveckling som kan förbättra hälsan. Den andelen av BNP har inte ökat.

SCB (2016) Hälsoräkenskaper

Statliga anslag till medicinsk FoU i förhållande till kostnaderna för hälso- och sjukvård

medicinsk FoUhälso- och sjukvård0,19 %

11,2 %

(% av BNP)

De totala hälso- och sjukvårdskostnaderna inkluderar ut-gifter hos staten, kommuner, landsting samt landstingsägda bolag, frivilliga sjukvårdsförsäkringar, hushållens ideella organisationer, företag och hushållens utgifter ur egen ficka.

10

Offentliga kostnader för hälso- och sjukvård

(miljoner kronor)

2. De offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka i Sverige och uppgick år 2014 till 365 miljarder kronor. Av vårdkostnaderna beräknas 80–85 procent vara relaterade till kroniska sjukdomar. Antalet personer som är äldre än 85 år kommer nästan att fördubblas till år 2035.

SCB (2016) Hälsoräkenskaper Vårdanalys (2015) VIP i vården – Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom SCB (2015) Sveriges framtida befolkning 2015–2060

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

*

* År 2011 utökades begreppet hälso- och sjukvård vilket innebär att tidsserien innehåller ett tidsseriebrott. Data för 2001–2010 är därför inte helt jämförbara med åren 2011–2014.De totala hälso- och sjukvårdskostnaderna inkluderar utgifter hos staten, kommuner, landsting samt landstingsägda bolag,

11

SCB (2016) Beräknade FoU-medel i budgetpropositionen efter ändamål

3. För första gången sedan 2007 ökar inte längre de statliga anslagen till medicinsk forskning och utveckling som andel av BNP år 2016.

Statliga anslag till medicinsk FoU

(% av BNP)

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

0,30

0,35

0,40

0,45

0,50

2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

12

SCB (2016) Beräknade FoU-medel i budgetpropositionen efter ändamål

4. Medicinsk forskning har fått mellan 20 och 25 procent av de totala statliga anslagen till civil forskning och utveckling under en längre tid. År 2016 minskade andelen något.

Statliga anslag till medicinsk FoU respektive övrig civil FoU

(miljoner kronor)

Övrig civil FoU består av anslag exklusive medicinsk FoU och försvar.

övrig civil FoUmedicinsk FoU

20,722,1 21,6 21,4 21,4 22,9

23,4

20,822,4 23,7

23,123,0

23,3 25,324,8

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

13

Totala FoU-utgifter

(% av BNP)

OECD (2016) Main Science and Technology Indicators 2016(1), Gross domestic expenditure on R&D (GERD) as a percentage of GDP SCB (2016) FoU-utgifter

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

4,5

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

5. Sverige har länge varit starkt inom forskning och utveckling med stora investeringar från bland annat företag, men trenden är nu negativ. I Sverige minskade total forskning och utveckling från 3,90 till 3,16 procent av BNP mellan år 2001 och 2014, samtidigt som den ökade i många andra länder. En orsak är att företagen minskat sin verksamhet inom forskning och utveckling i Sverige. År 2014 uppgick de totala investeringarna i forskning och utveckling till 124 miljarder kronor.

Sydkorea

FinlandJapanIsrael

Sverige

TaiwanDanmarkÖsterrike

OECD

14

Genomsnittlig årlig tillväxttakt för total FoU *

(%)

European Commission (2016) Science, Research and Innovation performance of the EU 2016

6. Sverige har en negativ tillväxttakt för total forskning och utveckling och ligger på femte plats från slutet inom EU. Mellan år 2007 och 2014 var tillväxttakten i genomsnitt -0,4 procent per år. Vi kommer alltså allt längre från det nationella målet att de offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling ska uppgå till 4 procent av BNP år 2020. För att nå dit skulle det krävas en årlig tillväxttakt på 4 procent.

*Den genomsnittliga tillväxttakten för FoU refererar till perioden 2007–2014 eller senaste tillgängliga data.

-7

-5

-3

-1

1

3

5

7

9

11

15

OECD (2016) Main Science and Technology Indicators 2015(2), Business enterprise expenditure on R&D (BERD) as a percentage of GDP

Företagens FoU-utgifter

(% av BNP)

Skillnaden i procent mellan 2001 och 2014 eller närmast tillgängliga årtal (AT: 2002; LU: 2000; SZ: 2000 och 2012, US: 2013) är angiven.

+53

+19+23

+164

-5

+9

+16

+3

-37

+40

+23

+88

-55

-2

+38

-30

+19

-2

+2

+177

-15

+81

+8

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

7. Företagens investeringar i forskning och utveckling som andel av BNP i Sverige minskade med 30 procent mellan år 2001 och 2014, samtidigt som de ökade i många andra länder. I Danmark ökade företagens investeringar med 23 procent och inom OECD med 8 procent.

20012014

16

8. Företagens investeringar sjönk från 3,03 till 2,12 procent som andel av BNP i Sverige mellan år 2001 och 2014. Mellan år 2013 och 2014 minskade dess-utom företagens investeringar i forskning och utveckling för första gången sedan 2005 även i absoluta tal och uppgick därmed till 83 miljarder kronor.

Företagens FoU-utgifter

(% av BNP)

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

SCB (2016) FoU-utgifter

17

9. För andra året i rad minskar de statliga investeringarna i forskning och utveckling som andel av BNP i Sverige. Investeringarna uppgår till 33 miljarder kronor år 2016.

Statliga anslag till civil FoU

(% av BNP)

SCB (2016) Beräknade FoU-medel i budgetpropositionen efter ändamål

Civil FoU inkluderar inte medel till försvaret.

0,00

0,10

0,20

0,30

0,40

0,50

0,60

0,70

0,80

0,90

2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

18

10. Sverige ligger på åttonde plats av 35 länder i statliga investeringar i civil forskning och utveckling som andel av BNP år 2014.

Statliga anslag till civil FoU

(% av BNP)

d = avvikande definition e = uppskattat värdep = provisoriskt värde

Eurostat (2016)

0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

19

Vetenskaplig kvalitet & innovation

20

11. Sverige har tappat i vetenskaplig kvalitet i internationell jämförelse. Vi har gått från femte till sjunde plats mellan år 1991 och 2013 när det gäller länder med högst medelcitering, vilket är ett viktigt mått på vetenskaplig kvalitet.

Vetenskapsrådet (2015) Forskningens framtid! Svensk vetenskaplig produktion och publiceringsmönster i ett internationellt perspektiv

Vetenskaplig kvalitet

(medelcitering)

Här anges medelcitering där världsmedelvärdet är normerat till 1 och till exempel 1,2 betyder 20 procent över världsgenomsnittet.

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1,4

1990 1995 2000 2005 2010

Singapore

NederländernaSchweizUSA Storbritannien

Danmark

Sverige

21

12. Sverige hamnar på femte plats i en annan internationell jämförelse av vetenskaplig kvalitet under perioden 2003 till 2012. Denna jämförelse mäter vetenskaplig kvalitet utifrån andelen högt citerade publikationer.

Vetenskaplig kvalitet

(% publikationer bland de mest citerade)

OECD (2015) Science, Technology and Industry Scoreboard 2015

Den procentuella andelen av ländernas vetenskapliga produktion som ingår i gruppen av de 10 procent mest citerade publikationerna över perioden 2003–2012. Här visas de 15 främst placerade länderna.

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

16,0

18,0

20,0

22

13. Sverige rankas ofta högt i olika kunskaps- och innovationsrankningar, men Sveriges relativa position har försämrats under senare år. Sverige har gått från andra till sjunde plats i kategorin innovation de senaste fyra åren.

Innovationsrankning

(innovation score value)

5

5,1

5,2

5,3

5,4

5,5

5,6

5,7

5,8

5,9

World Economic Forum (2016) The Global Competitiveness Report

Japan

SverigeTyskland

SchweizFinlandIsraelUSA

23

14. Andelen företag med innovationsverksamhet minskar i Sverige. 60 pro-cent av företagen bedrev innovationsverksamhet år 2008–2010, jämfört med 54 procent år 2012–2014.

Andelen företag med innovationsverksamhet

(%)

SCB (2016) Innovationsverksamhet i svenska företag

Företag med innovationsverksamhet innefattar företag som introducerat produktinnovation, processinnova-tion, organisatorisk innovation eller innovation inom marknadsföring. Undersökningen publiceras vartannat år och omfattar tre år, varför årtalen överlappar.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Totalt 10–49 anställda 50–249 anställda 250 anställda eller fler

2006–20082008–2010

2012–20142010–2012

24

Life science-företag

25

15. Antalet life science-företag i Sverige minskade mellan år 2008 och 2012. Därefter har det skett en ökning till följd av att många mikroföretag startats. En trolig förklaring till detta är att tidigare forskare på AstraZeneca startat egna företag.

Tillväxtanalys (2016) Tillväxten i svensk life science-industri 2012–14 – fortsatt nedgång eller nytändning?

Antal life science-företag

Antalet mikroföretag (1–9 anställda), små företag (10–49 anställda) och medelstora företag (50–200 anställda). Företag inom sälj och marknadsföring är inte inkluderade. År 2014 omfattade svensk life science-industri 40 143 anställda i 1 391 företag. Av dessa företag är det 890 företag som bedriver forskning, produktutveckling, konsultverksamhet eller tillverkning och dessa bolag hade 28 948 anställda år 2014. Övriga 501 företag var marknads- och säljföretag med 11 195 anställda.

0

100

200

300

400

500

600

700

1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

mikroföretagsmå företagmedelstora företag

26

Antal anställda i forskande läkemedelsföretag

16. Antalet anställda inom forskande läkemedelsföretag i Sverige minskade med 45 procent de senaste tio åren.

Data för anställda inom klinisk forskning presenteras inte för år 2014 på grund av stort bortfall.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

anställda (totalt)anställda inom FoUanställda inom klinisk forskning

LIF (2015) FoU 2015

27

*Externa kostnader för preklinisk forskning år 2010 saknas på grund av ej tillgänglig data.

Läkemedelsindustrins kostnader för FoU i Sverige

(mdr kronor)externa kostnaderinterna kostnader

5,3 5,6 5,4 5,3 4,9 5,1 4,95,6 5,4 5,2 5,1

2,02,1 2,6 2,8

2,9 2,82,5

2,2 2,82,3

3,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010* 2011 2012 2013 2014

17. Läkemedelsföretagens investeringar i forskning och utveckling i Sverige minskade med 8,4 procent under år 2013, men ökade något under år 2014.

LIF (2015) FoU 2015

28

Klinisk prövning & läkemedelsanvändning

29

Läkemedelsverket (2016)

Antal ansökningar om kliniska prövningar

18. Antalet ansökningar om kliniska prövningar till Läkemedelsverket har minskat med 23 procent mellan år 2007 och 2015. Sedan 2010 tycks nedgån-gen i det totala antalet ansökningar ha bromsats upp.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

2005 2007 2009 2011 2013 2015

30

20. Sverige hamnar på femtonde plats, under EU-genomsnittet, i en jäm-förelse av andelen undvikbara dödsfall utifrån nuvarande medicinsk kunskap och teknik, år 2013.

Eurostat (2016)

Andelen undvikbara dödsfall

(%)

Potentiellt undvikbara dödsfall genom optimal behandling som andel av alla dödsfall bland personer yngre än 75 år.

49,448,5

45,444,6

42,542,4

42,041,5

41,239,3

37,134,6

34,234,1

33,733,7

33,233,133,0

32,632,4

32,031,431,431,3

29,127,5

27,123,8

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

RumäninenLettlandLitauen

SlovakienEstland

BulgarienMalta

UngernKroatienTjeckien

GreklandIrland

StorbritannienSverige

LuxemburgEU

CypernSlovenien

ItalienFinland

ÖsterrikePortugalTyskland

PolenSpanien

NederländernaBelgien

DanmarkFrankrike

31

Forska!Sverige – en oberoende stiftelse som verkar för att förbättra villkoren för medicinsk

forskning och dess tillämpning

www.forskasverige.se Twitter: @forskasverige