62
Synergonomi och Synergonomi och belysningsprinciper belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund vid LTH i Lund

Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

  • Upload
    burton

  • View
    59

  • Download
    5

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund. Grunden i lagstiftningen finns i arbetsmiljölagen, AML, som bestäms av riksdagen. Arbetsmiljölagen ger de yttre ramarna för vad som gäller för miljön på jobbet.  - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Page 1: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Synergonomi och belysningsprinciperSynergonomi och belysningsprinciper

Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i LundInstitutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Page 2: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Grunden i lagstiftningen finns i arbetsmiljölagen, AML, som bestäms av riksdagen. Arbetsmiljölagen ger de yttre ramarna för vad som gäller för miljön på jobbet. 

Arbetsmiljöverket har fått regeringens uppdrag att mer i detalj reglera vad som ska gälla. Detta gör vi genom att i vår författningssamling, AFS, ge ut föreskrifter och allmänna råd som preciserar vilka krav som ska ställas på arbetsmiljön. 

Page 3: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Arbetsmiljöverkets Arbetsmiljöverkets författningssamlingförfattningssamling

AFS 2000:42

ARBETSPLATSENS UTFORMNING

Page 4: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

§ 11 Vid stadigvarande arbetsplatser, i arbetslokaler och personalutrymmen som är avsedda att vistas i mer än tillfälligt, skall det normalt finnas tillfredställande dagsljus och möjlighet till utblick

Page 5: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

§ 12 Belysning skall planeras utföras och underhållas samt undersökas och bedömas i den omfattning som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall

Page 6: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

§ 13 Belysning skall anpassas till de arbetandes olika förutsättningar och de synkrav som arbetsuppgifterna ställer. Belysning skall ha en för den enskilde lämplig fördelning och riktning. Bländning skall undvikas så långt det är möjligt

Page 7: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

§ 14 Belysning och arbetsplatsens utformning skall vara sådan att man med tillfredställande säkerhet och utan onödiga anpassningssvårigheter kan förflytta sig mellan eller i olika lokaler eller arbetsområden med skilda belysningsförhållanden

Page 8: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

§ 15 En ljuskällas återgivning av färg skall vara lämplig för arbetsuppgiften. Belysning skall vara utformad så att varningsskyltar, nödstoppsdon och liknande är lätta att uppfatta.

Page 9: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

§ 16 Belysning skall vara utformad så att besvärande flimmer inte uppstår. Exponering för UV-strålning från belysning får inte innebära risk för ohälsa.

Page 10: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

§ 17 Åtgärder skall vidtas för att förhindra att olycksfall inträffar på grund av att rörliga maskindelar, arbetsobjekt eller liknande föremål skenbart verkar röra sig långsamt eller stå stilla när de betraktas i periodiskt varierande belysning.

Page 11: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

§ 45 Fönster och lanterniner skall vid behov ha anordningar eller utförande som medger avskärmning av solinstrålning.

Page 12: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

§ 72 Nödbelysning av tillräcklig styrka skall finnas i sådana arbets- och förvaringslokaler där de som arbetar är speciellt utsatta för risker i händelse av fel på den ordinarie belysningen.

Page 13: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

§ 81 Utrymningsvägar som kräver belysning för att göra en säker utrymning möjlig skall ha nödbelysning som lyser upp dem tillräckligt vid strömavbrott.

Page 14: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

BelysningsrekommendationerBelysningsrekommendationer

ABM:s föreskrifter för olika arbetsmiljöerABM:s föreskrifter för olika arbetsmiljöer Inomhusbelysning SS-EN 12464-1Inomhusbelysning SS-EN 12464-1 Idrottsbelysning: Svenska Idrottsbelysning: Svenska

kommunförbundets måttbokkommunförbundets måttbok Vägar: Vägverkets RebelVägar: Vägverkets Rebel Anvisningar och föreskrifter från olika Anvisningar och föreskrifter från olika

mynmyndigheter och organisationerdigheter och organisationer

Page 15: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Europeisk standard för Europeisk standard för inomhusbelysning EN 12464-1inomhusbelysning EN 12464-1 Framtagen av CEN Framtagen av CEN Översatt till svenska SS-EN 12464-1Översatt till svenska SS-EN 12464-1 Kan beställas från SIS Kan beställas från SIS 48 sidor tekniskt detaljerad information48 sidor tekniskt detaljerad information

Page 16: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Den nya standarden omfattarDen nya standarden omfattarBegreppBegrepp Vad är det vi skall se?Vad är det vi skall se?

Storlek, färg och form, tid och belysningStorlek, färg och form, tid och belysning Indelning av lokaler i:Indelning av lokaler i:

arbetsområde arbetsområde omedelbar omgivningomedelbar omgivning

Bibehållen belysningsnivåBibehållen belysningsnivåLägsta värde under användningstidenLägsta värde under användningstiden

AvbländningAvbländningTex. för bildskärmarTex. för bildskärmar

Page 17: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund
Page 18: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund
Page 19: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

TILLRÄCKLIG BELYSNINGSNIVÅ

LJUSET ÄR DEN VIKTIGASTE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ATT UPPLEVA EN MILJÖ MED SYNSINNET

Page 20: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

OMGIVNINGSSEENDET

ÖGATS SYNFÄLT C:A 170º

UPPLEVELSE AV:

-RUMMETS FORM

-INNEHÅLL

Page 21: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

HÖGA KRAV NÄR:•det visuella arbetet är av kritisk betydelse

•misstag är dyra att åtgärda

•noggrannhet och hög produktivitet är mycket viktigt

•arbetaren har sämre syn än vad som är normalt

•detaljerna i uppgiften som ska utföras är ovanligt små eller har liten kontrast mot bakgrunden

•uppgiften utförs under ovanligt lång tid

Page 22: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Belysningsnivån som krävs kan sänkas när:

•detaljerna i uppgiften som ska utföras är ovanligt stora eller har tydlig kontrast mot bakgrunden

•uppgiften utförs under ovanligt kort tid

Page 23: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

För att undvika trötta ögon och obehag får det inte heller vara alltför stor skillnad i belysningsnivå mellan arbetsytan och intilliggande områden och det bör vara en välbalanserad belysning inom synfältet.

Page 24: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

SPECIELLA BEHOVMed avseende på synsinnet börjar vi bli gamla i 45-årsåldern. Pupillerna blir mindre och mindre ljus kommer in.

 Vi kan dela upp kraven för normalt åldrande och där det blir sjukliga förändringar. Vid normalt åldrande gäller:

Med mindre ljusinfall till näthinnan krävs ökad ljusstyrka

Glaukom: Mycket och välriktat ljus

Makuladegeneration: Ökad ljusstyrka

Diabetesretinopatin: Ökat ljus,jämnt ljus och välriktat ljus

Page 25: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

BelysningsstyrkaBelysningsstyrka arbetsyta - omgivning arbetsyta - omgivning

Arbetsområde (42x30cm)Omedelbara omgivningen min 0,5 m runt arbetsområdet

Yttre omgivning till 0,5 m från vägg

Arbets- Arbets- belysningbelysning

luxlux

Belysning Belysning närmaste närmaste omgivningomgivning

luxlux

≥≥750750

500500

300300

≤≤200200

500500

300300

200200

200200

EEminmin/E/Emedmed≥0,7≥0,7 EEminmin/E/Emedmed≥0,5≥0,5

Page 26: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

BelysningsprinciperBelysningsprinciper

Enbart allmänbelysningEnbart allmänbelysning

Lokaliserad allmänbelysningLokaliserad allmänbelysning

Allmänbelysning med separat Allmänbelysning med separat platsbelysningplatsbelysning

Page 27: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Enbart allmänbelysningEnbart allmänbelysning

Page 28: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Lokaliserad Lokaliserad allmänbelysningallmänbelysning

Page 29: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Allmänbelysning med Allmänbelysning med platsbelysningplatsbelysning

Page 30: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund
Page 31: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

BländningBländning

BländingBländing uppkommer när en väsentligt uppkommer när en väsentligt starkare luminans uppträder i synfältet starkare luminans uppträder i synfältet ––starkare än vad ögat är adapterat förstarkare än vad ögat är adapterat för

Page 32: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund
Page 33: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

För att undvika misstag, trötthet och olyckor är det viktigt att begränsa bländningsrisken, i synnerhet om synriktningen är över horisontalnivån.

 

På arbetsplatser inomhus kan bländning orsakas av ljusstarka armaturer och fönster.

Page 34: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Blicken dras mot ljusstarka punkter

Page 35: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Katarakt - grå starr

Ökad bländningskänslighet

Page 36: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

LJUSFÖRDELNING

VARFÖR?

Page 37: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Omgivningsseendet - Orientering

Detaljseendet – Urskilja detaljer

Page 38: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Rumsupplevelsen

Variation ger stiumulans

Hög helhetsgrad understimulans

Page 39: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Wundt kurvan

Page 40: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund
Page 41: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund
Page 42: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

VäggluminanserVäggluminanser

Belys gärna väggarna (utom mot Belys gärna väggarna (utom mot bildskärmar) för att ge rummet en ljusare bildskärmar) för att ge rummet en ljusare och luftigare karaktäroch luftigare karaktär

Fönsterväggar så ljusa som möjligt.Fönsterväggar så ljusa som möjligt.

Väggluminansen <1000 cd/mVäggluminansen <1000 cd/m²²

Page 43: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

TakluminanserTakluminanser

Ljusa tak minskar kontrasten mellan Ljusa tak minskar kontrasten mellan armaturen och omgivande ytorarmaturen och omgivande ytor

Takluminans medel <500 cd/mTakluminans medel <500 cd/m². Max 1500 ². Max 1500 cd/m² inom ett begränsat område med cd/m² inom ett begränsat område med mjuka övergångar.mjuka övergångar.

Page 44: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Behaglig luminansfördelningBehaglig luminansfördelning

En mörk yta kan svårligen göras väsentlig En mörk yta kan svårligen göras väsentlig ljusare med ökad belysningljusare med ökad belysning

En ljus yta kan ge en kraftig luminans vid En ljus yta kan ge en kraftig luminans vid ökad belysning.ökad belysning.

Diffust reflekterande ytor fördelar det Diffust reflekterande ytor fördelar det reflekterade ljuset i alla riktningar. reflekterade ljuset i alla riktningar.

Page 45: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

BländningBländning

Bländning uppstår när ögat utsätts för enBländning uppstår när ögat utsätts för en

väsentligt starkare ljusretning än vad det ärväsentligt starkare ljusretning än vad det är

adapterat till.adapterat till.

Lösningar:Lösningar: Avskärma/OmdirigeraAvskärma/Omdirigera Gör bakgrunden ljusareGör bakgrunden ljusare Fördela på en större ytaFördela på en större yta

Page 46: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund
Page 47: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

- KONTRAST

- LJUSRIKTNING

- SKUGGBILDNING

Page 48: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund
Page 49: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund
Page 50: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Lämplig skuggbildning gör att du kan Lämplig skuggbildning gör att du kan bedöma form, bedöma form,

struktur och avståndstruktur och avstånd

Page 51: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

KontrastKontrast

I den I den härhär textentexten avtar avtar

kontrastenkontrasten efterefterhandhand

som dusom du läser…….läser…….

Page 52: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Inget blänk i arbetsmaterialetInget blänk i arbetsmaterialet

För att undvika speglande reflexer i arbetsmaterialet skall inga armuterer placeras inom det speglande området

Page 53: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Arbetsmaterial som kan ge blänkArbetsmaterial som kan ge blänk

BildskärmarBildskärmar Blyertskriven textBlyertskriven text Blankt tryckBlankt tryck PlastfickorPlastfickor

Page 54: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund
Page 55: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Ljusfärger och ytfärgerLjusfärger och ytfärgerMänniskan kan uppfatta mer Människan kan uppfatta mer än 1000 000 färgnyanserän 1000 000 färgnyanser

Glödlampa Vitt lysrör

Diffust dagsljus Riktat dagsljus

Page 56: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Färgåtergivningsindexet Ra ger en objektiv indikering på hur naturtrogna föremålen ser ut i ljuset. Det maximala värdet för Ra är 100 och det "sämsta" Lysröret har en färgåtergivning på ungefär 50.

Lysrör med färgåtergivningsindex under 80 (Enkelfärgslysrör) bör inte användas i miljöer där människor arbetar eller vistas under längre perioder.

Page 57: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Ljuskällors ljusLjuskällors ljus

Färgtemperatur Färgtemperatur (Kelvin)(Kelvin)

Varmton Varmton <3300 K<3300 K

VitVit ~4~4000 K000 K

DagsljusDagsljus >5300 K>5300 K

I Sverige använder vi framför allt I Sverige använder vi framför allt varmvitt ljus 3000 Kvarmvitt ljus 3000 K

Vitare ljus, 4000 K, ger distinktare Vitare ljus, 4000 K, ger distinktare färger och mer varmtonat ljus, 2700 färger och mer varmtonat ljus, 2700 K, gör miljön mer ombonad.K, gör miljön mer ombonad.

Färgåtergivning (Ra)Färgåtergivning (Ra)

FullfärgFullfärg EnkelfärgEnkelfärg

Välj alltid ljuskällor med Ra >80 (tex. Välj alltid ljuskällor med Ra >80 (tex. fullfärgslysrör) och vid extra höga fullfärgslysrör) och vid extra höga krav ljuskällor med Ra >90.krav ljuskällor med Ra >90.

Page 58: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund
Page 59: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Dagens bullerproblem har förflyttats från industriarbetsplatser till kontorsarbetsplatser

Ej hörselskadande men störande

Ju svårare arbetsuppgift desto mer störs den av buller

Page 60: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Flimmer är distraherande och kan orsaka fysiologiska besvär, exempelvis huvudvärk. Stroboskopeffekter kan leda till farliga situationer där roterande maskiner eller maskiner med fram- och återgående rörelse kan verka stillastående.

I värsta fall kan epileptiska anfall utlösas

Page 61: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

Bildskärmsarbete

1. Använd rätt mängd ljus -

2. Minska bländningen

3. Anpassa ljusstyrkan på bildskärmen.

4. Anpassa kontrasten

Page 62: Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

LJUSET UPPLEVS I HUVUDSAK I TVÅ DIMENSIONER:

KVANTITET

KVALITET