Tekniskt PM Avvattning

Västra stambanan, Göteborg-Skövde

Punktinsatser för effektivare tågtrafik

Förbigångsspår Falköping Falköpings kommun, Västra Götalands län

Järnvägsplan, 2017-03-15

2

Trafikverket

Postadress: 405 33 Göteborg

E-post: trafikverket@trafikverket.se

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Tekniskt PM Avvattning

Författare: Sofie Björnberg, VA-utredare, Tyréns AB.

Nanna Andler, VA-projektör, Tyréns AB

Dokumentdatum: 2017-03-15

Ärendenummer: TRV 2015/11770

Projektnummer: 146182

Version: 1.4

Kontaktperson: Emma Stemme, Projektledare, Trafikverket

Lovisa Björkner, Uppdragsledare, Tyréns AB

TM

ALL 0

093 P

M

3

Innehåll

1 INLEDNING 5

1.1 Bakgrund 5

1.2 Syfte och mål 5

1.3 Omfattning och avgränsning 5

2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UNDERLAG 5

2.1 Styrande dokument 5

2.2 Underlagsmaterial 6

3 NULÄGE 6

3.1 Avrinningsområden 6

3.2 Ytvattenskyddsobjekt 9

3.3 Övriga vattenskyddsobjekt 12

3.4 Dikningsföretag 13

3.5 Korsande ledningar och vattendrag 17

3.6 Befintlig avvattning och vattenskydd 17

3.7 Dräneringsförhållanden och geologi 20

4 ANSVARSFÖRDELNING AVVATTNING 20

4.1 Lagar 20

4.2 Ansvarsfördelning generellt 21

4.3 Ansvarsfördelning inom utredningsområdet 21

5 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR AVVATTNING 22

5.1 Avvattning av bana 22

5.2 Avrinning från kringliggande mark - Naturflöden 23

6 FÖRORENINGAR I DAGVATTEN VID JÄRNVÄG 24

7 FÖRESLAGEN HANTERING AV DAGVATTEN 25

7.1 Principutformning för dagvatten 25

4

7.2 Behov av utjämning 28

7.3 Behov av rening 30

8 FÖRESLAGEN HANTERING AV NATURFLÖDEN 31

9 BEDÖMNING AV TILLSTÅNDSBEHOV 32

9.1 Vattenverksamhet 32

9.2 Strandskydd 35

9.3 Omprövning dikningsföretag 35

10 ÖVERSVÄMNINGSRISKER VID SKYFALL 36

10.1 Topografiska förhållanden 36

10.2 Konsekvenser vid skyfall 38

11 REFERENSER 39

11.1 Skriftliga 39

11.2 Digitala 39

5

1 Inledning Tyréns har fått i uppdrag att ta fram en järnvägsplan till Trafikverkets projekt -

Förbigångsspår Falköping. Detta PM utgår underlag till järnvägsplanen för byggnation av

förbigångsspår på västra stambanan, strax öster om Falköping.

1.1 Bakgrund

Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Den har en stor betydelse för såväl

den långväga persontrafiken mellan Västsverige och Stockholm/Mälardalen som för lokala

trafiken inom Göteborgsregionen med pendeltågstrafik mellan Göteborg – Alingsås. Banan

är även det viktigaste stråket för godstrafik till och från Göteborgs Hamn, vilken är Nordens

största, och som gör Västra Götaland till landets mest framträdande exportregion.

Idag är i princip kapacitetstaket nått för Västra stambanan under högtrafik morgon och efter

middag. Framförallt gäller detta sträckan närmast Göteborg där det finns omfattande lokal-

tågstrafik, men återverkningar för trafiken ända från Stockholm finns och kapacitetsbristen

drabbar alla tågslag.

För att på kort och medellång sikt ge förutsättningar för ökad trafik har ett antal

kapacitetshöjande åtgärder på sträckan Göteborg-Skövde identifierats. Förbigångsspår i

Falköping är en av dessa åtgärder. Förbigångsspåren ska ge möjlighet för snabbare tåg att i

båda riktningarna passera långsammare tåg. Åtgärderna ska skapa förutsättningar för ökad

trafik under högtrafikperioderna, dvs ökad kapacitet, samt öka systemets robusthet.

1.2 Syfte och mål

Föreliggande PM syftar till att beskriva hur avvattningen skall utformas enligt krav

uppställda i TK Avvattning i relation till de platsspecifika krav som omgivningen ställer på

avvattning av bana och övriga järnvägsanläggningar.

1.3 Omfattning och avgränsning

Detta PM omfattar utredning av dimensionerande flöden från dagvatten som uppkommer

inom järnvägsfastigheten och naturmarksavrinning. I rapporten ges även principförslag på

lämplig avvattning av järnvägsfastigheten för att minimera negativa konsekvenser.

Detta PM omfattar hantering av dagvatten och naturflöden i driftskedet. Hantering av

dagvatten i byggskedet omfattas ej.

2 Förutsättningar och underlag

2.1 Styrande dokument

I uppdragsbeskrivningen anges följande anläggningsspecifika krav gällande avvattning:

Externa markförlagda ledningar ska utformas och dimensioneras enligt

ledningsägarens anvisningar

Avvattning ska ske till minst 1,6 m under rälskant med öppna diken eller

dräneringsledningar, dräneringsdjup minst 2,1 m

6

Avvattnings- och VA - system dimensioneras enligt följande publikationer:

Trafikverkets tekniska krav för avvattning – TK Avvattning TDOK 2014:0045

Avvattningsteknisk dimensionering och utformning - MB 310. TDOK 2015:0051

Trafikverkets tekniska råd för avvattning – TR Avvattning TDOK 2014:0046

TRV Handbok för Yt- och grundvattenskydd – Publikation 2013:135

2.2 Underlagsmaterial

Följande underlagsmaterial använts för att ta fram detta PM:

Information ur Svenskt Vattenarkiv avseende berörda avrinningsområden,

exempelvis karakteristiska flöden, bakgrundsbelastning av näringsämnen samt

markanvändning (SMHI)

Information från Länsstyrelsen Västra Götaland län avseende närliggande

dikningsföretag

Fastställd status, miljökvalitetsnormer samt miljöproblem för vattenförekomster

inom Vattenförvaltningen (VattenInformationsSystem Sverige, VISS)

Svenskt vattens publikationer P110 (2016), P104 (2011) och P105 (2011)

Besök och inventering i fält (20160504)

Inmätningar av vattengångar, diken etc.

Höjddata (NH-data)

Grundkarta

Detta PM är i övrigt framtaget i samarbete med övriga teknikområden inom Tyréns

uppdrag. Flertalet av framtagna underlagsrapporter till Järnvägsplanen har inarbetats i

detta PM. Sammanfattning av samtliga underlagsrapporter görs i järnvägsplanens

planbeskrivning.

3 Nuläge

3.1 Avrinningsområden

Utredningsområdet för förbigångsspåren ligger inom Göta älvs och Vänerns

huvudavrinningsområde, inom delavrinningsområde till vattenförekomsten

Slafsan/Hornborgarån, se Figur 1. Slafsan rinner i öst-västlig riktning och mynnar i

Hornborgasjön.

7

Figur 1. Delavrinningsområde "Mätstationen Valtorp" id 37597. Avrinningsområde mynnar i Slafsan/Hornborgaån (källa VISS). Aktuellt utredningsområde är markerat med röd ring, flödesriktning är markerad med svarta pilar

I närområdet kring utredningsområdet finns inga vattenförekomster eller andra större

vattendrag. Ytledes avrinning sker till en väv av anlagda diken och mindre bäckar.

Utredningsområdet avgränsas med vattendelare i form av vägar av olika storlek. Lokala

avrinningsområden kring utredningsområdet har analyserats och visas i Figur 2. Generellt

gäller att avrinningsområdet till respektive dike är litet och omfattar endast mark i dikets

absoluta närhet. Undantaget är ett markerat dike (se Figur 2) som är del i avvattning av

naturområdet Mösseberg.

Flödesriktningen i området går mot Friggeråker i nordost. Nedströms Friggeråker rinner

diken på både sidor om utredningsområdet samman och ansluter till Markabäcken.

Markabäcken rinner i nord-östlig riktning och ansluter i höjd med Valtorp till

Slafsan/Hornborgarån.

8

Figur 2. Avrinningsområden kring utredningsområdet för förbigångsspåren. Sammanflödespunkt för diken och vattendrag till Markabäcken är markerat med blå ring.

Sammanflödespunkt

Täckdike/kulverterat dike

Avrinningsområden

9

3.2 Ytvattenskyddsobjekt

3.2.1 Biotopskyddade ytvattenobjekt

Generella biotopskydd omfattar sex öppna diken inom utredningsområdet. Generella

biotopskydd är skyddade på grund av sina egenskaper som värdefulla livsmiljöer för både

vanliga och hotade djur- och växtarter . Bestämmelserna om skydd av generella biotopskydd

finns att läsa i Miljöbalken (7 kap. 11 §) och förordningen (SFS 1998:1252) om

områdesskydd enligt miljöbalken mm. En sammanställning av biotopskyddande diken och

dammar i utredningsområdets närområde presenteras i Figur 3.

Diken som bedöms beröras av projektet (samtliga förutom L och N) presenteras närmare i

Tabell 1. Damm markerad i Figur 3 bedöms inte påverkas av projektet. För mer läsning

kring biotopskydd hänvisas till PM Biotopskydd.

Figur 3. Karta över generella biotopskydd inom inventeringsområdet (figur hämtad från PM Biotopskydd). Biotopsskyddade diken är markerade med; I-N och biotopsskyddad damm är markerad med Q.

10

Tabell 1. Inventerade biotopskyddade diken och bäckar, bokstäver relaterar till Figur 3 ovan

Bokstav Generellt

biotopskydd

Naturvärdes-

klass

Beskrivning

I Öppet dike Klass 3 Går längs med järnvägen, söder

om spåret. Buskmus och

skogsödla har hittats i diket. En

mindre förekomst av

smörbollar finns här.

J Öppet dike Klass 3 Två täckdiken/kulverterade

diken mynnar vid odlingsröse

och flödar mot Friggeråker i

öppet dike. Dike leder vatten in

i Markabäcken nord-ost om

Friggeråker. Buskmus kan

antas finnas även här.

K Öppet dike Klass 3 Öppet dike som är kantat av

små almar, björkar och viden.

Här växer kabbleka,

bredkaveldun, starrarter och

vattenmöja. Buskmus kan

antas finnas även här.

M Öppet dike Klass 3 Går längs med järnvägen.

Buskmus har hittats i diket på

flera ställen.

3.2.2 Ytvattenförekomster

Utredningsområdet avvattnas till ytvattenförekomsten Slafsan/Hornborgarån (ID

SE646318-137103) som i sin tur mynnar i ytvattenförekomsten Hornborgasjön (ID

SE646918-136677). Hornborgasjön är mycket rik på fågelliv och är även skyddat enligt

miljöbalken som naturreservat. De två berörda ytvattenförekomsternas läge i förhållande till

utredningsområdet visas i Figur 4.

11

Figur 4. Översikt på ytvattenförekomster som påverkas nedströms (VISS). Aktuellt utredningsområde är markerat med en röd ring.

Miljökvalitetsnormer (MKN) för berörda ytvattenförekomster presenteras i Tabell 2 nedan.

Fastställd status är från 2016 och gäller för 2016-2021. Konstaterade miljöproblem i båda

vattenförekomsterna är:

Övergödning och syrefattiga förhållanden (diffusa källor såsom jordbruk och enskilda avlopp)

Miljögifter (främst tungmetaller) Förändrade habitat genom fysisk påverkan (främst vandringshinder för fiskar) Främmande arter

Tabell 2. Berörda vattenförekomsters statusklassning 2016 för ekologisk status och kemisk status samt miljökvalitetsnormer, MKN (VISS)

Vattenförekomst Ekologisk status

Kemisk status

Kvalitetskrav (MKN) för ekologisk status

Kvalitetskrav (MKN) för kemisk status

Slafsan/Hornborgaån

(SE646318-137103) måttlig

Uppnår ej

god

God ekologisk

status 2027

God kemisk

ytvattenstatus

Hornborgasjön

(SE646918-136677) måttlig

Uppnår ej

god

God ekologisk

status 2027

God kemisk

ytvattenstatus

Aktuellt projekt berör endast en mycket liten del av de berörda ytvattenförekomsternas

avrinningsområde och bedöms därför ha begränsad effekt på möjligheterna att uppnå

fastställda miljökvalitetsnormer. Reningsbehov för dagvatten inom utredningsområdet

presenteras närmare i kap. 7.3.

12

3.3 Övriga vattenskyddsobjekt

3.3.1 Vattenskyddsområden

Det finns inga vattenskyddsobjekt med skydd enligt miljöbalken inom utredningsområdet.

Närmaste vattenskyddsobjekt ligger i Stenstorp, Falköpings kommun, ca 12 km bort. Detta

objekt bedöms inte påverkas av projektet, varken under byggnation eller under drift.

3.3.2 Grundvattenförekomster

Utredningsområdet ligger inom utbredningen för två utpekade grundvattenförekomster,

”Falköping – Skövde” (ID SE646218-137540) och ”Falköping kalksten” (ID SE645362-

136739), se Figur 5. Grundvattenförekomsten ”Falköping kalksten” överlagrar den större

grundvattenförekomsten ”Falköping-Skövde” och dess utbredning syns som en mörk

begränsningslinje inom markerat område för ”Falköping-Skövde” i Figur 5.

Utredningsområdet ligger i anslutning till ytterligare en grundvattenförekomst ”Mösseberg”

(ID SE645459-136462).

De två berörda grundvattenförekomsterna är enligt VISS av typen sedimentär

bergförekomst och är skyddad enligt vattendirektivet (2000/60/EEG artikel 7). Skyddet

innebär att grundvattenkvalliten inte får försämras och att grundvattenförekomsten är

reserverad för dricksvattenändamål. Syftet med skyddet är att garantera tillgången på

dricksvatten av god kvalité. Fastställd statusklassning 2016 för grundvattenförekomsterna

presenteras i Tabell 3.

Figur 5. Närliggande och berörda grundvattenförekomster i sedimentära bergarter. Ungefärligt läge av utredningsområdet är markerat med röd ring.

Falköping - Skövde

Falköping kalksten

Mösseberg

13

Tabell 3. Berörda grundvattenförekomster statusklassning 2016 för kemisk status och kvantitativ

status samt miljökvalitetsnormer, MKN (VISS)

Grundvatten-förekomst

Kemisk status Kvalitetskrav (MKN) för kemisk status

Kvantitativ Status

Falköping kalksten

(SE645362-136739) Otillfredsställande God kemisk status 2027 God

Falköping-Skövde

(SE646218-137540) God God kemisk status God

3.3.3 Enskilda brunnar

Enskilda brunnar för energiuttag eller för dricksvattenuttag saknas inom utredningsområdet

enligt utdrag i SGUs brunnsarkiv . Då fastigheter i närområdet ingår i kommunalt

verksamhetsområde för dricksvatten bedöms risken för påverkan av grävda brunnar

alternativt ej registrerade borrade brunnar för dricksvattenuttag som liten.

Närmast belägna brunnar enligt brunnsarkivet är belägna ca 400 m söder om väg 184, vilket

ligger väl utanför bedömt påverkansområde.

3.3.4 Övriga skyddsobjekt

Det finns inga, enligt miljöbalken, skyddade områden inom eller i direkt anslutning till

utredningsområdet. Sumpskogen strax väster om stambanan ingår dock i

våtmarksinventeringen och har klassats som ett klass 2-objekt i kommunens

naturvårdsprogram.

Inom eller i anslutning till aktuellt utredningsområde har totalt 13 stycken

naturvärdesobjekt identifierats. I detta PM beskrivs påverkan på sumpskogens

våtmarksområde (väster om stambanan), järnvägsdiken och andra öppna diken. För en

beskrivning av påverkan på samtliga naturvärdesobjekt se PM Naturvärdesinventering och

PM Biotopskydd.

3.4 Dikningsföretag

Avrinnande vatten från järnvägsfastigheten sker i dagsläget till en väv av diken, vilka

huvuddelen ingår i Dotorp-Marjarps torrläggningsföretag. Dikningsföretaget syftar till att

avvattna marken i området för att skapa bättre förutsättningar för jordbruk. Tabell 4

sammanställer dikningsföretagets dimensionerande flöde och tillåten markavvattningsnivå.

Båtnadsområde för dikningsföretaget samt tillhörande diken visas i Figur 6.

Tabell 4. Berört dikningsföretag och dess dimensionerande flöde och markavvattningsnivå

Namn Årtal Akt Dimensionerande flöde

Tillåten markavvattningsnivå

Dotorp-Marjarps tf

(I-II) 1946

R-E1a-

1060 2 l/s*ha

1,1 m nedanför

marknivå

Då läge på diken i Figur 6 jämförs med observationer i fält kan det konstateras att placering

av diken och därmed också dess avvattningsområde har ändrats. Figur 7 visar en jämförelse

mellan dagens läge på diken och dikningsföretagets läge enligt akten. Observerade

förändringar dikens läge och dikningsföretagets båtnadsområde har genomförts utan att

14

vattendomen från 1946 har uppdaterats. Förklaring till ett antal av observerade

förändringar ges nedan:

Kring 1958 byggdes järnvägens enkelspår om till dubbelspår, vilket krävt flytt i

sidled av de närmast liggande dikena. Detta syns genom att dikningsföretaget verkar

ligga ovanpå befintlig bana närmast Friggeråker. Justering av dikningsföretagets

läge i plan har alltså inte justerats då dubbelspåret anlades.

Falköpings kommun har genomfört flera förändringar i dikessystemet. Till

dikningsföretaget avvattnas nu stora delar av dagvattnet från Falköpings stad och en

större fördröjningsdamm/våtmark har anlagts1. Fördröjningsdammen behandlar

och fördröjer ca 50% av de dagvatten som uppkommer inom Falköpingsstad. Utöver

detta har genomförande av delar av detaljplan ”Friggeråker 25:8 m.fl. Marjarps

logistikområde” krävt omgrävning av flertal diken samt infört hårdgjorda ytor i

området.

Samtliga förändringar ovan har genomförts utan att vattendomen från 1946 har omprövats.

Inga dokumenterade överenskommelser mellan Trafikverket och dikningsföretaget eller

mellan Falköpings kommun och dikningsföretaget har identifierats. Falköpings kommun

uppger i telefonsamtal2 att dikningsföretaget inte haft någon erinran mot förändringarna

som genomförts. Ej heller ar erinran uppkommit ang. planerade förändringar som

genomförande av resterande del av detaljplanen Friggeråker 25:8 m.fl.” (laga kraft 2011-03-

28) samt av detaljplan ”Friggeråker 25:8 m.fl. - Marjarp etapp 2” (laga kraft 2016-02-09)

kommer att medföra för dikningsföretaget.

1 Yttrande på samrådsremiss – Förbigångsspår Falköping TRV 2015/11770, Falköpings kommun via Alexander Kouzmine (2016-02-19) 2 Falköpings kommun, Stadsbyggnadsavdelningen, Alexander Kouzmine (2016-05-02)

15

Figur 6. Båtnadsområde och diken tillhörande dikningsföretag Dotorp-Marjaps TF (Länsstyrelsens digitala vattenarkiv)

16

Figur 7. Befintliga dikens läge jämfört med dikningsföretagets läge enligt akten. Avvikelser förtydligas med röd ring och kommentar

Ej öppet dike, nu kulverterat

Flödesvägar ändrade *4

Inkommande dagvatten från Falköping C

Damm fördröjer ca 50% av dagvattnet från Falköping C

Flytt av dike i sidled, troligen samband byggnation av dubbelspår

Täckdike / kulverterat dike

17

3.5 Korsande ledningar och vattendrag Inom arbetsområdet för förbigångsspåren finns ett antal VA-ledningar förlagda som

kommer att påverkas direkt eller indirekt av förbigångsspåren. Det finns inga korsande

trummor för vatten eller andra rör mellan de aktuella kilometertalen för förbigångsspåren,

utan konflikter sker längs banan. Underlag på befintliga VA-ledningar har inhämtats från

Ledningskollen samt i direkt kontakt med ledningsägare, vissa kompletterande

undersökningar och inmätningar har utförts. Åtgärder i form av omläggning eller andra

skyddsåtgärder som blir aktuellt i samband med utbyggnaden av förbigångsspåren hanteras

i samråd med berörda ledningsägare inom järnvägsplanen. Mer info om detta kan läsas i PM

Samordning ledningar.

Utdrag ur BIS i Tabell 5 visar närliggande korsande objekt som kan vara aktuella att ta

hänsyn till under anläggandet av förbigångsspåren.

Tabell 5. Utdrag ur BIS av korsande ledningar i befintlig banvall

Kilometertal Objekttyp Objekt

340 + 697 Trumma för vattendrag/dike Trumma i sten

340+841 Avtal om kabel Elkabel

340+844 Avtal om kabel Tele

340+844 Avtal om rör VA

340+873 - 342+37 Sträcka för förbigångsspår

342+142 Avtal om kabel Fjärrvärme och tele

342+142 Avtal om rör Fjärrvärme

3.6 Befintlig avvattning och vattenskydd Förbigångsspåren föreslås ligga mellan Friggeråker i öst och väg 184 i väst. Placeringen,

inklusive växlar, är planerad mellan kilometertal ca 340 + 873 och 342 + 37 vilket illustreras

i Figur 8 nedan.

Figur 8. Plangeometri utredningsområde med kilometertal. Uppspår är markerat med U och nedspår är markerat med N.

Avvattning av järnvägsanläggningen sker från höga kilometertal till lägre, d.v.s. mot

Friggeråker. Avvattning sker både genom öppna diken samt genom dräneringsledningar

som ligger i befintlig banvall. Befintlig avvattning samt flödesriktningar visas i Figur 9

nedan.

18

Dränering är förlagd för uppspår mellan kilometertal 340+700 - 342+210 och för nedspår

mellan kilometertal 340+380 – 341+900.

Vid uppspår finns längsgående diken vid utredningsområdets båda gränser (dike A och E)

samt vid en kortare stäcka på mitten (dike C). Mellan kilometertal 341+050 –341+400 samt

341+450 – 341+700 saknas dike i direkt anslutning till banvallen. Vid nedspår finns

längsgående diken i direkt anslutning till banvallen längs större delen av sträckan (dike B

och D). En sträcka mellan kilometertal ca 341+350 – 341+600 saknar öppna diken. Vissa av

de diken som ligger längs med järnvägsanläggningen ingår i dikningsföretaget Dotorp-

Marjaps TF och samtliga diken avvattnas till diken inom dikningsföretaget. Diken inom

Dotorp-Marjaps TF avleder även dagvatten från Falköping stad. En presentation av öppna

diken i direkt anslutning till banan görs i Tabell 6.

Befintlig avvattningsanläggning saknar anlagda vattenskyddsåtgärder eller

fördröjningsanläggningar.

Tabell 6. Förteckning av diken i direkt anslutning till banvallen. Dikesbeteckning A-E refererar till Figur 9

Dike Typ av dike Kommentar

A Del av Dotorp-Marjaps TF Dike avvattnar även dagvatten från

Falköping stad

B Anläggningsdike Detta dike anses som ett

anläggningsdike, då läge för dike

tillhörande Dotorp-Marjaps TF har

flyttats och rinner nu in i anlagd

fördröjningsdamm (se Figur 7). Diket

avvattnas dock till Dotorp-Marjaps TF

C Anläggningsdike En kort sträcka med anläggningsdike,

ansluts till dike A som är del av

Dotorp-Marjaps TF

D Anläggningsdike Leds under järnvägen i trumma strax

utanför utredningsområdet. På

norrsidan ansluts diket till dike D som

är del av Dotorp-Marjaps TF

E Del av Dotorp-Marjaps TF Förlängning av dike A. Dike avvattnar

även dagvatten från Falköping stad

19

Figur 9. Befintlig avvattning i utredningsområdet. Öppna diken i direkt anslutning till banan är markerade med A-E

Trumma

A

B A

C A

D A

E A

Täckdike / kulverterat dike

20

3.7 Dräneringsförhållanden och geologi

Utredningsområdet för förbigångsspåren utgörs av lerig morän med mindre områden av

grusig morän samt ett större område av kärrtorv alldeles väster om befintlig järnväg. Under

torven i kärrtorvsområdet finns svämsedimet av silt med en medelfast lagringstäthet.

Moränen kring järnvägsspåret har konstaterats ha en fast eller mycket fast lagringstäthet.

För mer information om geologi och jordarter kring utredningsområdet hänvisas till PM

Geoteknik.

Grundvattennivåer i området är höga och ligger strax under marknivå. Enligt utförda

undersökningar varierar grundvattenytan i utredningsområdet generellt mellan 0,5 – 1 m

under markytan och i kärrtorvsområdet mellan 0-0,5 m under markytan.

Sammanfattningsvis innebär de geologiska förutsättningarna att dräneringsmöjligheterna i

området är att klassa som ogynnsamma.

4 Ansvarsfördelning avvattning

4.1 Lagar

Jordabalken (JB) handlar bland annat om rättsförhållanden för fast egendom, jord. Det som

är mest aktuellt avseende dagvatten är bestämmelserna om rättsförhållandet mellan

grannar. Var och en ska vid nyttjande av fastighet ta skälig hänsyn till omgivningen så att

inte skada uppstår. Vid grävning eller liknande arbeten ska man vidta de skyddsåtgärder

som är nödvändiga för att förebygga skada på angränsande mark. Av detta kan tolkas att en

ändring av det naturliga dagvattenflödet inte får göras om det innebär negativa

konsekvenser för omgivande mark. Det innebär exempelvis att fastighetsägare inte kan göra

åtgärder som riskerar att innebära, att grannfastigheter får problem med ökad

dagvattenavrinning. På samma sätt gäller att varje fastighetsägare är skyldig att ta emot det

vatten som normalt kommer rinnande från angränsande fastigheter.

Plan och bygglagen (PBL) reglerar planläggning av mark, vatten och byggande. När en

detaljplaneprocess påbörjas ska kommunen först bedöma om planen kan antas medföra en

betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark eller vatten och andra

resurser och om därmed en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver göras. Genom PBL

är det kommunen som fattar beslut om planläggning för bebyggelse. Det är kommunen som

har det övergripande ansvaret för planering och utsläpp av dagvatten.

Enligt Miljöbalken (MB) gäller att inom detaljplanelagt område och begravningsplats är

dagvatten likställt med avloppsvatten. Avloppsvatten ska enligt MB omhändertas så att

olägenhet för hälsa eller miljön inte uppkommer. Utsläpp av dagvatten räknas som

miljöfarlig verksamhet. För tillsynen ansvarar kommunens miljönämnd. Det är bara vid

avvattning av mark inom detaljplan som dagvattnet klassas som avloppsvatten.

Markavvattning, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, i syfte att varaktigt

öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål räknas som vattenverksamhet enligt 11

kap MB och är tillståndspliktigt.

21

Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) anger att kommunen har ansvaret för

att bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänster behöver ordnas.

Huvudmannen för VA ansvarar för att ordna en allmän avloppsanläggning när det behövs

med hänsyn till människors hälsa och miljön. Detta innebär ett stort ansvar för VA-

huvudmannen att ta hand om förorenat dagvatten.

4.2 Ansvarsfördelning generellt

Inom planlagda områden och inom verksamhetsområden för dagvatten, betraktas dagvatten

som avloppsvatten i lagens mening. När det gäller avvattning av bebyggda fastigheter inom

planområde är det kommunen som ansvarar för att bedöma om det krävs någon form av

allmän dagvattenanläggning eller om ansvaret helt kan läggas på fastighetsägaren. Enligt

vattentjänstlagen (LAV) är kommunen skyldig att inrätta verksamhetsområde om det med

hänsyn för hälsa eller miljö behöver ordnas i ett större sammanhang. Inom

verksamhetsområdet för dagvatten är det VA-huvudmannen som ansvarar för avledandet av

dagvatten, vilket i detta fall är Falköpings kommun.

Inom fastighetsgränsen är det dock fastighetsägaren som ansvarar för att avleda dagvattnet

på ett sätt som inte försvårar avledandet nedströms eller skadar grannarna. På liknande sätt

är det väghållare som ansvarar för att avleda trafikdagvattnet från själva vägen till det

allmänna dagvattensystemet och detsamma gäller för järnvägsanläggningar. Både

fastighetsägare och väghållare har möjlighet att helt själva ta hand om dagvattnet genom

LOD3, även inom verksamhetsområde för dagvatten.

Oftast ingår inte naturmark i verksamhetsområde för dagvatten, då naturligt flödande

vatten inte kan räknas som dagvatten. Innehåller däremot vattendraget eller diket

övervägande del dagvatten kan va-huvudmannen ha ansvaret.

Utanför verksamhetsområdet är det alltid fastighetsägaren som ansvarar för avledning och

hantering av dagvatten, om inte annan juridisk person utses. På så vis har kommunen i

egenskap av fastighetsägare ansvar för stora områden. På samma sätt som fastighetsägare är

ansvarig för att avvattna sina fastigheter är väghållare ansvarig för att avvattna vägar och

gator och detsamma gäller för järnväg. För vägar och järnvägar där Trafikverket är ansvarig

väghållare har Trafikverket förvaltaransvaret. Trafikverket ansvarar även för nyanläggning,

drift och underhåll av dagvattenbrunnar med tillhörande servisledningar samt de va-

anordningar (ledningar, diken m. m.) som uteslutande avvattnar anläggningen ifråga.

Vägar och järnvägar kan utgöra en barriär mot ytvattenflöden i ursprunglig mark. Då måste

vattengenomsläpp anläggas på ett sätt som innebär att de naturliga vattenavrinnings-

systemen inte påverkas. Enligt Jordabalken finns en skyldighet att ta emot det vatten som

normalt kommer rinnande från angränsande fastigheter. Likaså gäller att man inte får

påverka avrinningen så att det blir negativt för grannfastigheterna.

4.3 Ansvarsfördelning inom utredningsområdet

I dagsläget finns inga verksamhetsområden för dagvatten kring utredningsområdet. Detta

innebär att det är respektive fastighetsägare som ansvarar för dagvatten som uppkommer

inom den egna fastigheten. Utsläpp av dagvatten utanför järnvägsfastigheten sker till

dikningsföretaget Dotorp-Marjaps TF. Utsläpp av dagvatten till dikningsföretaget kräver

3 LOD = Lokalt Omhändertagande av Dagvatten. Innebär att dagvatten infiltreras eller nyttjas inom fastighetsgränsen

22

samråd med dikningsföretaget och åtgärder kan kräva ny vattendom. Detta beskrivs

närmare i avsnitt 9.3.

Värt att nämna är att verksamhetsområde för dagvatten skall instiftas inom de detaljplaner4

som vunnit laga kraft direkt söder om utredningsområdet.

5 Beräkningsförutsättningar avvattning

5.1 Avvattning av bana

5.1.1 Dimensionerande regn

Enligt MB 310 ska rationella metoden användas för beräkning av dimensionerande flöde

med modifieringen att hänsyn tas till infiltrations- och magasineringskapacitet hos icke

hårdgjorda ytor. Beräkningar av dimensionerande vattenflöde (Qdim) har gjorts enligt

följande ekvation:

𝑄𝑑𝑖𝑚 = 𝑖Å ∙ 𝐴ℎå𝑟𝑑𝑔𝑗𝑜𝑟𝑑 ∙ 𝜑 + 𝐴𝑖𝑛𝑓𝑖𝑙𝑡𝑟𝑒𝑟𝑏𝑎𝑟 ∙ (𝑖Å − 𝑓𝑖)

Qdim = dimensionerande flöde [l/s] φ = avrinningskoefficient [1]

iÅ = dimensionerande regnintensitet

[l/(s·ha)]

fi = infiltrationskapacitet [l/(s·ha)]

A = yta [ha]

Vid beräkningar av intensitet för regn med olika varaktighet har Dahlströms formel (2010)

använts. (Se P104 Svenskt Vatten ekvation 1-5). I Tabell 7 och redovisas regnintensiteter

beräknade enligt P104.

Tabell 7. Regnintensiteter för några olika varaktigheter, beräknade enligt P104 Varaktighet

Återkomsttid

10 min 25 min 1h 2 h 24 h

50 år mm 23,3 33,3 43,4 52,1 98,2

l/s*ha 388,4 222 120,7 72,4 11,4

10 år mm 13,7 19,6 25,7 31,1 64,6

l/s*ha 228,0 130,7 71,4 43,1 7,5

2 år mm 8,05 11,6 15,33 18,76 33,31

l/s*ha 134,1 77,2 42,6 26,1 7,7

1 år mm 6,41 9,26 12,32 15,19 28,22

l/s*ha 106,9 61,7 34,2 21,1 6,5

3 månader mm 4,1 2,77 8,0 10,1 31,1

l/s*ha 68,1 18,44 22,3 14,0 3,6

För ledningar, pumpstationer och diken där det är maximalt flöde som är dimensionerande

kommer regn med kort varaktighet att bli dimensionerande. För dimensionering av dammar

eller andra delar där det är regnvolymen som är dimensionerande är det regn med lång

varaktighet som blir dimensionerande. Vilken varaktighet som är aktuell vid dimensionering

4 Detaljplan: ”Friggeråker 25:8 m.fl.” (laga kraft 2011-03-28) samt ”Friggeråker 25:8 m.fl. - Marjarp etapp 2” (laga kraft 2016-02-09)

23

kan väljas enligt tabell 2.2 i MB 310 eller enligt förväntade rinntider i aktuellt

avvattningssystem.

Avseende infiltrationskapacitet i ytor kring järnvägsanläggning i allmänhet saknas specifika

anvisningar i MB 310. Dock anges att vegetationsklädda ytor inom ett vägområde bör kunna

ansättas infiltrationskapacitet på minst 150 l/s*ha. I aktuellt utredningsområde är dock

dräneringsförhållandena dåliga och andelen dagvatten från banan som kan infiltrera ned till

grundvattnet bedöms vara liten. Infiltration genom bankroppens väldränerade material kan

däremot antas ge en längre rinntid och därmed påverka val av dimensionerande varaktighet

för regn.

5.1.2 Behov av utjämning

Vid anslutning av dagvatten till dikningsföretag ska flödet utjämnas till dikningsföretagets

dimensionerande flöde5. Detta för att inte flöden i diken nedströms ska öka och då riskera

att orsaka skador och översvämningar. Som framgår av Tabell 4 är dimensionerade flöde för

Dotorp-Marjaps TF 2 l/s*ha. Dimensionerande flöde i dikningsföretaget är beräknat efter

det flöde som naturmark inom båtnadsområdet bedöms bidra till, dock framgår inte av

akten vilken återkomsttid på regnet som avses. Vanligt är dock relativt kort återkomsttid, i

storleksordningen på ett par år. Då dräneringsförhållanden inom utredningsområdet är

ogynnsamma bedöms även naturmarken ge upphov till viss avrinning vid intensiva regn. I

detta fall anses det därför vara en restriktiv bedömning att ansätta en återkomsttid på 10-år

vid dimensionering av fördröjningsdamm för dagvatten.

Översiktliga beräkningar av vilka utjämningsvolymer som krävs från järnvägs-

anläggningarna innan utsläpp till diken har genomförts och redovisas i avsnitt 7.2.

5.1.3 Avrinningskoefficienter

Vid beräkning av dimensionerande flöde för dagvatten har avrinningskoefficienter enligt

tabell 3.1 tillämpats, dessa baseras på riktlinjer i MB 310.

Tabell 8. Tillämpade avrinningskoefficienter

Typ av yta Avrinningskoefficient

Järnvägsbank 0,4

Vägyta (grusvägar) 0,2

Naturmark, dikesslänter 0,1

5.2 Avrinning från kringliggande mark - Naturflöden

Kring utredningsområdet för förbigångsspåren finns en väv av olika diken som löper längs

befintlig bana (se Figur 9). Flertalet av dikena ingår i Dotorp-Marjaps TF och flödet i dem är

alltså styrt av gällande vattendom. Beräkning av flöden i diken tillhörande dikningsföretaget

har formler i MB 310 inte används, utan utgångspunkten har varit tillåtna dikessektioner6

enligt vattendomen.

5 Andra krav på fördröjning av dagvatten från järnvägsanläggningen kan även avtalas med dikningsföretaget. Om exempelvis dikningsföretaget tillåter utflöden motsvarande utflöden från dagens järnvägsanläggning minskar behovet av fördröjningsvolymer avsevärt. Se resonemang under avsnitt 9.3. 6 Tillåtna dikessektioner överstiger dikessektion enligt observation i fält och inmätning. Detta innebär att tillåtet flöde överstiger nu möjligt flöde

24

Genomföring av naturflöden genom bankroppen förekommer inte inom utredningsområdet,

dock förekommer genomföring under servicevägar. En initial konsekvensbedömning har

gjorts enligt anvisningar i kap 2.4.1 i MB 310. Konsekvenser av flöden som överstiger

dimensionerande flöden skall bedömas för infrastruktur, trafikanter, miljö samt

kringliggande fastigheter och mark när avvattningssystemet går fullt. I detta fall anses

konsekvenserna för samtliga punkter vara ringa, vilket innebär den lägst möjliga

konsekvensklass - konsekvensklass 1. Konsekvensklass 1 innebär att vattenföring med 50 års

återkomsttid är dimensionerande.

5.2.1 Minsta trumdimension

Genomledning av naturflöden förekommer inte i järnvägskroppen, då befintliga

diken/vattendrag är längsgående. Korsningar av befintliga diken/vattendrag kommer endast

ske där servicevägar anläggs.

I enlighet med tabell 5.3-1 i TK Avvattning ska trummor under belagda vägar, grusvägar

samt GC-vägar utformas med en minsta innerdiameter beroende på dess längd.

Trumdimensionen styrs därför av dess längd framför beräknat kapacitetsbehov vilket

innebär att i vissa fall ansätts en större trumdimension än vad som krävs rent hydrauliskt.

Minsta trumdimension ges av Tabell 9.

Tabell 9. Utformning av trummor med avseende på längd (utklipp från TK Avvattning)

Trumlängd (m) Trummor genom

järnvägar och belagda

vägar (ej GC-väg)

Trummor genom

grusvägar

25 800 mm 600 mm

6 Föroreningar i dagvatten vid järnväg Föroreningarna vid järnvägsbanor kan härröra från punktutsläpp (t.ex. läckage av bränsle,

transformatorolja och hydraulolja) eller diffusa utsläpp (t.ex. slitage av bromsar och växlar).

I rapporten ”Provtagning och analys av diffus föroreningspåverkan i dränerings- och

grundvatten från järnvägen” (Banverket Bansystem och Sweco, 2006) sammanfattas

följande:

”En sammanfattande bedömning av analysresultaten är att halterna av miljöstörande

ämnen i allmänhet är låga. Den diffusa spridningen av föroreningar från

järnvägsverksamheten är alltså relativt begränsad. Lokalt påträffas dock höga

föroreningshalter av olika slag och orsakerna till dessa har inte kunnat klarläggas i denna

undersökning. Resultaten visar måttligt förhöjda halter i grundvattnet av arsenik, koppar

och molybden. Kvicksilver och silver påträffas inte alls. Halterna av kväveföreningar är

generellt sett något förhöjda. I mindre än 2% av analyserna av bekämpningsmedel kan

detekterbara halter mätas. Analyser av alifater och aromater ger inget utslag men låga halter

av PAH-föreningar påträffas i alla lokaler.”

Ett urval av materielgrupper som kan tänkas förekomma vid järnvägar, potentiella innehåll

av föroreningar och potentiella föroreningskällor presenteras i Tabell 10 .

25

Tabell 10. Potentiella föroreningar vid järnvägar, potentiella föroreningskällor och förorenande

materialgrupper (Banverket Bansystem och Sweco, 2006).

Materielgrupp Potentiella föroreningar Potentiella föroreningskällor

Järn- och järnledningar zink, krom, nickel förzinkat material, rostfritt

stål

Övriga metallprodukter bly, koppar, kadmium m.m. kablar, kontaktledningar

Jord- och bergmaterial kväve, tungmetaller naturmaterial

Kalk-, cement- och

betongmaterial

krom, tillsatskemikalier cement, restprodukter,

injektionsmedel

Bromsbelägg arsenik, krom, koppar, molybden,

bly

bromsbelägg

Salt natriumklorid isbekämpning

Plast gummi och

polymermaterial

tillsatskemikalier, flamskyddsmedel PVC, cellplast,

injektionsmedel

Petroleumprodukter,

fett, avfettningsmedel

och alkoholer

organiska ämnen smörjmedel, spill, olja

Färg bly, tillsatskemikalier,

lösningsmedel

blästringsrester, färg

Lim och fogmassor mjukgörare, lösningsmedel, PCB lim, fogmassor

Vegetationsbekämpning

smedel

Bekämpningsmedel

(Roundup bio)

besprutning banvall

Dar är viktigt att nämna att det inte finns tillräckligt med studier för att ge en entydig bild av

vilka föroreningar som påträffas kring en järnvägsanläggning. Genomförda studier är inte

heller tillräckligt omfattande för schablonvärden likande de som finns för vägar skall kunna

tas fram. För att ta fram schablonvärden krävs långa mätserier och enstaka stickprover

räcker inte. Generellt bör dock belastningen från järnvägsytor kunna klassas som relativt

låga i jämförelse med andra hårdgjorda ytor i staden.

Genomförd provtagning inom projektet tyder på att järnvägsområdet är ”normalförorenat”.

Det finns därför inget som tyder på att förhöjda föroreningsrisker föreligger i aktuellt

område.

7 Föreslagen hantering av dagvatten

7.1 Principutformning för dagvatten

Förbigångsspåret innebär att befintlig järnväg breddas och att servicevägar anläggs för att

säkra åtkomst till växlar, elskåp m.m. Avvattning inom ny järnvägsanläggning kommer ske

till öppna diken utmed banvallen och servicevägar. Avvattningen sker generellt mot

Friggeråker i norr, i likhet med den naturliga flödesriktningen i området.

26

Avvattning till öppna diken anses fördelaktigt ur flera perspektiv, några exempel ges nedan:

Hydraulisk belastning: flödeshastigheten i dike är lägre, vilket skapar längre rinntider inom anläggningen. Vid låga flöden kan vatten reduceras genom

infiltration i de översta jordlagerna samt vattenupptag av växter. De längre

rinntiderna gör i sin tur att toppflöden vid intensiva regn inom anläggningen

minskar

Föroreningsbelastning: avrinning i diken ger förutsättningar för fastläggning av föroreningar i diket samt upptag av näringsämnen och vissa föroreningar i växter

Driftsäkerhet: öppna diken har generellt en större kapacitet för variationer i avrinnande flöde samt ökar möjligheten för inspektion för bedömning av skick och

behov av underhåll

I de områden där servicevägar går på bank saknas längsgående diken. Här avvattnas vägytor

direkt till kringliggande mark och leds alltså inte ned i diken. Då servicevägarna utgörs av

grusade ytor samt att innerslänter ned från vägytan har relativt goda infiltrationsegenskaper

bedöms detta dagvatten inte belasta omgivande diken eller vattendrag.

Diken inom Dotorp-Marjaps TF föreslås att flyttas utanför järnvägsanläggningen för att

dagvatten skall kunna fördröjas innan utsläpp sker till dikningsföretaget. Åtgärder på diken

inom dikningsföretaget innebär flytt i plan samt anläggande av trumma för genomledning

av dikningsföretaget under planerad serviceväg. Avrinnande dagvatten från

järnvägsanläggningen föreslås att släppas ut till dikningsföretaget i tre olika punkter.

Fördröjning av dagvatten från järnvägsanläggningen föreslås att innan utsläppspunkt 1 och

3 ske i fördröjningsdammar och innan punkt 2 i flödesreglerat dike.

Planerad utformning av dagvattenhanteringen inom järnvägsanläggningen visas i Figur 10.

För med detaljerad presentation av diken m.m. hänvisas till illustrationsritningar inom

järnvägsplanen.

27

Figur 10. Planerad avvattning av järnvägsanläggningen. Figuren visar föreslagna utsläppspunkter (1-3) för dagvatten till dikningsföretaget samt föreslagna fördröjningsanläggningar för dagvatten (A-C). Trumma för genomledning av naturvatten är förlagd under serviceväg söder om sumpskogen.

1

2 3

A

C B

28

7.2 Behov av utjämning

Anläggande av förbigångsspår och servicevägar ersätter jordbruksmark med mer hårdgjorda

ytor, vilket ger upphov till större ytledes avrinnande flöden vid intensiva regn. För att

bestämma behovet av utjämning av dagvatten från de nya förbigångsspåren och

servicevägar behöver följande beaktas:

1. Utsläppet ska anpassas så att inte recipienten (i detta fall dikningsföretaget Dotorp-

Marjaps TF) påverkas negativt

2. Avvattningsanläggning inklusive eventuella fördröjningsmagasin ska dimensioneras

så att järnvägsanläggningen inte påverkas negativt av stora regnvolymer eller höga

vattenflöden i omgivningen.

För att dikningsföretaget Dotorp-Marjaps TF inte skall påverkas negativt av utsläpp av

dagvatten från järnvägsanläggningen (enligt punkt 1) finns behov av fördröjning. Så som

redovisats under avsnitt 5 ”Beräkningsförutsättningar avvattning” bedöms det rimligt att

dimensionera fördröjningsanläggningar för dagvatten till dimensionerande flöden för

dikningsföretaget på motsvarande 2 l/s*ha upp till en återkomsttid på 10-år. Vid regn med

högre återkomsttid kommer ett större flöde ut från järnvägsanläggningen tillåtas.

Värt att notera är att dagens järnvägsanläggning bedöms släppa ut betydligt större flöden till

dikningsföretaget Dotorp-Marjaps TF än vad vattendomen tillåter. Avtal mellan

dikningsföretaget och Trafikverket som medger detta saknas. Vid utbyggnad av

förbigångsspår så ses det därför som rimligt att avvattningsanläggningen dimensioneras för

att ta hand om hela järnvägsanläggningen, såväl befintlig som tillkommande.

Punkt 2 handlar om att ta hänsyn till vilken säkerhetsnivå som bör gälla inom

järnvägsanläggningen. Vid större regnvolymer än vad diken och utjämningsmagasin är

dimensionerade för kommer dessa översvämma och vatten ansamlas i lågpunkter. Mer

diskussion kring risker för översvämning vid extrema skyfall förs i avsnitt 10.

Översiktlig flödesberäkning för hela området med dagens anläggning jämfört med planerad

anläggning visas i Tabell 11.

Tabell 11. Ytledes avrinnande dagvattenflöden uppkomna inom järnvägsanläggningen

10-årsregn,

25 min rinntid (ca 131 l/s*ha)

l/s*ha l/s

Befintlig anläggning 32 l/s*ha 110 l/s

Efter utbyggnad av förbigångsspår

50 l/s*ha 170 l/s

7.2.1 Beräknade utjämningsvolymer

Beräkning av utjämningsvolymer har gjorts i varje av de 3 utsläppspunkterna som

föreslagits i Figur 10. Beräknade utjämningsvolymer och utflöde från respektive

fördröjningsanläggning redovisas i Tabell 12.

29

Tabell 12. Beräknade utjämningsvolymer och utflöde efter fördröjning från planerad

järnvägsanläggning innan utsläpp till dikningsföretaget Dotorp-Marjaps TF, beteckning av

utsläppspunkter refererar till Figur 10. Utjämningsvolymer vid 10-årsregn (m3)

Utsläppsflöde (l/s)

Utlopp flödesbegränsat till 2 l/s*ha 2 l/s*ha

Utsläppspunkt 1 235 4

Utsläppspunkt 2 35 0,7

Utsläppspunkt 3 230 3,2

Totalt ∑ 500 m3 ∑ 8 l/s

Hur stort markutrymme som krävs för att inrymma erforderliga fördröjningsvolymer beror

på vilket vattendjup som kan nyttjas. I aktuellt område är tillgängligt djup för fördröjning

relativt litet på grund av det flacka landskapet7 samt höga grundvattennivåer. Damm A har

ett aktivt fördröjningsdjup på ca 10 cm, vilket gör att markutrymmet för dammen blir

relativt stort. I damm B är tillgängligt djup ca 60 cm, vilket gör att i samma

fördröjningsvolymer kan skapas på betydligt mindre markyta.

De planerade dammarnas bottennivå ligger i nära anslutning till grundvattenytan. För att

inte grundvatten skall dräneras eller bli stående i dammarna bör därför bottenytan vara tät.

7.2.2 Placering av utjämningsvolymer

Utjämningsvolymer är föreslaget att göras i två större dammar och i ett breddat dike med

utloppsreglering. Det har inte varit möjligt att skapa tillräcklig fördröjningsvolym i

järnvägsdikena då detta skulle skapa ett allt för stort avstånd mellan järnvägsbanan och

planerade serviceytor och servicevägar. På grund av höga grundvattennivåer i området kan

inte heller diken göras speciellt djupa, vilket gör att dikesbredden blir omfattande.

Damm A är placerad i en naturlig lågpunkt längs med uppspår, ungefär mitt på sträckan för

förbigångsspår. Placeringen är vald både efter de topografiska förhållandena i området men

även för att markintrång på privat mark skall bli så liten som möjligt samtidigt som

naturvärden skall påverkas i liten utsträckning. Damm A är därför anpassad för att ligga på

kommunalt ägd mark samtidigt som dammens utbredning inte inkräkta på sumpskogen.

Längs med uppspår är avrinningsriktning i diken anpassad för att så stor andel dagvatten

som möjligt skall avvattnas till fördröjningsdamm A. Detta medför att avrinningen sydväst

om damm A sker mot Friggeråker (i likhet med den naturliga avrinningen i området), men

även att ett dike nordost om dammen går åt motsatt riktning. Då det inte är tekniskt möjligt

att avvattna hela järnvägsanläggningen längs uppspår till damm A måste resterande

dagvatten fördröjas i en mindre fördröjningsvolym (C). Den kompletterande

fördröjningsvolymen C utgörs av ett breddat och flödesreglerat dike.

Längs nedspår sker all avrinning mot Friggeråker och fördröjningsdamm B är placerad

längst nedströms av utredningsområdet. Dammen fördröjer allt dagvatten från

järnvägsanläggningen, d.v.s. från nedspår och planerat förbigångsspår, innan utsläpp till

7 Små topografiska variationer i omgivningen gör att nivåer på diken inom järnvägsanläggningen ligger nära nivåer på utlopp till kringliggande diken och vattendrag

30

befintligt anläggningsdike. Detta dike leds, utanför utredningsområdet, under järnvägen i en

befintlig trumma som ansluter till dike inom Dotorp-Marjaps TF.

7.3 Behov av rening

Utbyggnaden av förbigångsspår i utredningsområdet bedöms inte medföra en ökning i

avrinnande föroreningar från järnvägsanläggningen. Utbyggnaden syftar dock till att ge en

ökad kapacitet på västra stambanan som helhet (se avsnitt 1.1), vilket i sig kan öka tillförseln

av föroreningar jämfört med idag.

Nuvarande avvattningsanläggning är utformad utan några vattenskyddsåtgärder och

avvattning av sker direkt (ytledes eller via dräneringsledningar) till kringliggande diken och

vattendrag (recipient).

Föreslagen dagvattenhantering separerar dagvatten från hela järnvägsanläggningen (både

befintlig bana och planerade förbigångsspår och servicevägar) från kringliggande diken och

vattendrag. I föreslagen dagvattenhantering sker avrinning ytledes i öppna diken och

fördröjningsdammar. Generella reningseffekter i öppna diken redovisas i Tabell 13.

Planerade fördröjningsanläggningar i form av dammar och reglerade diken är

dimensionerade för att ha en viss hydraulisk kapacitet och inte för att rena dagvatten, varför

reningseffekter i driftskede inte tillskrivs anläggningarna.

Tabell 13. Generell reningseffekt i öppna diken eller vägdiken, baserad på schablonvärden i

StormTacs databas (StormTac 2016)

Generell reningseffekt (%)

P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil PAH16 BaP

Öppet dike, vägdike

30 10 40 25 55 35 35 51 10 70 85 15 15

Sammanfattningsvis bedöms rening av dagvatten i driftskedet ske i tillräcklig omfattning i

föreslagna öppna diken. Utbyggnaden av förbigångsspår anses inte påverka möjlighet att nå

beslutade miljökvalitetsnormer (MKN) i nedströms ytvattenförekomster.

7.3.1 Olyckor

Risk för olyckor och därmed utsläpp av förorenade ämnen beskrivs inom järnvägsplanen.

Generellt bedöms inte risk för olyckor öka till följd av byggnation av förbigångsspåren.

Föreslagen dagvattenhantering syftar till av avleda och fördröja avrinnande vatten med

hänsyn till kringliggande recipienter. Syftet är alltså inte att minska risken för utsläpp av

föroreningar vid en olycka, men utformningen ger en skyddsbarriär mellan

järnvägsanläggningen och kringliggande diken och vattendrag.

Öppna diken minskar flödeshastigheten på avrinnande vatten och andra ämnen, de

möjliggör även att föroreningar kan fastläggas i diket. Föreslagna fördröjningsanläggningar

stryper kraftigt avrinnande flöde ut från järnvägsanläggningen vilket ger större möjligheter

och mer tid för olika saneringsåtgärder. Utlopp från fördröjningsanläggningar kan även vid

behov förses med avstängningsmöjligheter i de utloppsbrunnar där flödesreglering sker.

31

8 Föreslagen hantering av naturflöden Längsgående naturflöden såsom diken och vattendrag skall så långt det är möjligt ligga kvar

i ursprungligt läge. I de fall detta inte är möjligt kommer diken grävas om i nytt läge. Nya

lägen i både plan och i höjd anpassas så att nytt läge hamnar så nära ursprungligt läge som

möjligt. Detta för att minska påverkan på avvattnad mark och båtnadsområde för

dikningsföretag. Nya dikessektioner anpassas även efter de dimensioner som är angivna i

dikningsföretagets vattendom.

Vid nedspår (söder om banan) avvattnas mindre delar av jordbruksmarken ned i dike längs

banan. Dike genomleder dock inget naturflöde och en flytt av diket bedöms okomplicerat.

8.1.1 Dimensionering av trummor

Genomledning av naturvatten under järnvägsanläggningen görs under planerad serviceväg

mellan väg 184 och sumpskogen (se Figur 10). Trumma dimensioneras enligt

dikesföretagets förutsättningar med sektioner och lutningar enligt akten och inte efter

inmätta sektioner. I detta område går dikeslutning enligt akten från 6,5 ‰ till 2 ‰. För att

inte riskera erosion nedströms trumman rekommenderas att trumman förläggs med lutning

nära 2‰.

Dimensionering av planerad trumma presenteras i Tabell 14. För vidare projektering av

servicevägar kan nämnas att trummor av storlek 1200 – 1800 mm i betong kräver en packad

kringfyllnad på ca 0,6 m.

Tabell 14. Dimensionering av trumma under serviceväg väster om sumpskogen (se Figur 10). Krav på

överdjup och minsta trumdimension från tabell 5.3-2, TDOK 2014:0045

Maxflöde dike*

(m3/s)

Lutning trumma

Längd trumma

Beräknad dimension trumma

Krav på överdjup

Minsta trumdimension (TDOK 2014:0045)

Trumma under serviceväg

Ca 1,85 2 ‰ Ca 20 m 1200 mm 200 mm 500 mm

*maxflöde utgår ifrån dikesdimensioner enligt akt nr R-E1a-1060

Tabell 15 visar en jämförelse av befintliga trummor i flödesriktningen från väg 184 och

Friggeråker. Här framgår bland annat att dimensioner för de båda täckdikena understiger

erforderlig dimension för att genomföra tillåtna vattenflöden. Med nuvarande utformning

kommer alltså täckdiken strypa flödet och riskerar att skapa översvämningar uppströms. Se

vidare diskussion om översvämningsrisker i avsnitt 10.

För illustrering av befintliga diken, samt flödesriktningar hänvisas till Figur 9. Notera att vid

kilometertal 341+115 rinner naturflöde från Mösseberg och dike som avvattnar Falköpings

stad rinner samman. Nedströms detta (mot Friggeråker) är flödet i diket betydligt större.

Tabell 15. Lista över befintliga trummor och täckdiken samt planerade trummor längs uppspår (U).

Tabell skriven från uppström till nedströms, ny trumma är markerad med kursiv text.

Typ av trumma Kilometertal för spår

(Uppspår, U)

Dimension

Trumma under väg 184 342+165 * 1000 mm

32

Planerad trumma under serviceväg

Kring 341+900 - 341+880 1200 mm

Trumma under skogsväg

341+580 800 mm

Täckdike /kulverterat dike

341+310 - 341 + 115 500 mm

Täckdike / kulverterat dike från norr (leder naturvatten fr. Mösseberg)

341+250 - 341 + 115 800 mm

Trumma vid Friggeråker

340+700 * 1350 mm

*Kilometertal utanför utredningsområdet

9 Bedömning av tillståndsbehov

9.1 Vattenverksamhet

Befintliga diken inom Dotorp-Marjaps TF som ligger längs med banan kommer i konflikt

med planerad utökning av spårområdet. Byggnationen av förbigångsspåret kräver åtgärder

såsom omgrävning och flytt av dikens läge samt installation av trummor under servicevägar.

Planerad utbredning av förbigångsspår och servicevägar beskrivs och illustreras under

avsnitt 7. Åtgärder på diken innebär vattenverksamhet enligt 3§ kap 11 i miljöbalken.

Avseende markavvattning är det viktigt att konstatera att ingen av åtgärderna i diken

tillhörande dikningsföretaget görs med syfte att öka markavvattningen i området.

Åtgärderna bedöms därför inte klassas som tillståndspliktig markavvattning. Därmed bryts

inte de generella markavvattningsförbud som råder i västra Götaland enligt förordningen

om markavvattning (4§, 1998:1388).

Vattenverksamhet kan omfattas av tillståndsplikt eller av anmälningsplikt beroende på

omfattningen av åtgärder i vattenområdet. Bedömning av tillståndsbehov görs med hjälp av

19§ förordningen om vattenverksamhet (1998:1388). Åtgärderna inom dikningsföretaget

Dotorp-Marjaps TF eller i övriga diken bedöms ej vara av den omfattningen att tillstånd för

vattenverksamhets krävs, se Tabell 16 och Figur 11.

33

Tabell 16. Bedömning av tillståndsbehov för vattenverksamhet, dikesbeteckning syftar till Figur 11

Dike/ vattendrag

Kilometertal för spår (U/N spår)

Åtgärd Bedömnings-grund

Bedömning av tillstånd/ anmälan

Öppna diken

inom

Dotorp-

Marjaps TF

(dike A och

E)

340+ 955 – 341+075 (U)

341+800 – 341+980 (U)

Omgrävning av

dike och

vattendrag, dikes-

längd ca 625 m,

dikesbottenbrädd

varierande mellan

0,3 – 1,0 m.

Anläggning av 1 st

trumma under

serviceväg.

Punkt 2, 6 och

7 19§

1998:808

Anmälan

Anläggnings-

dike B*

341 610 – 341+910 (N)

Omgrävning/bortta

gning av befintligt

dike, ca 425 m

Punkt 2 19§

1998:808

Anmälan

Anläggnings-

dike C

341+400 – 341+465 (U) Omgrävning av

dike

34

Figur 11. Befintliga diken som behöver flyttas till följd av utökandet av järnvägsanläggningen, diken betecknade A-E

A

E

A

A

B

E

A

A

C

E

A

A

D

E

A

A

E

E

A

A

Täckdike / kulverterat dike

35

9.2 Strandskydd

Inom utredningsområdet finns inga strandskyddade området.

9.3 Omprövning dikningsföretag

Dikningsföretag med vattendom kan omprövas och nya villkor fastställas då befintligt

avvattningssystem ändras. Förändringar såsom ändrade lägen för diken, införande av

trummor eller täckdiken samt utsläpp av dagvatten kan medföra förändringar i

båtnadsområdet och därmed kräva en omräkning av kostnadsfördelningslängd inom

dikningsföretaget.

Anslutning av dagvatten får ske till ett diknings- eller markavvattningsföretag om det är

lämpligt och om det finns ledig kapacitet. Dikningsföretaget kan anses ha kapacitet om

dagvattnet kan fördröjas till det naturliga flöde som dikningsföretagen har dimensionerats

för, i detta fall 2 l/s*ha. Om exploatören (i detta fall trafikverket) vill släppa ut mer

dagvatten än vad dikningsföretagen är dimensionerade för kan de ansöka om att öka

kapaciteten nedströms. Om ansökan för detta ej beviljats och det vid stora regn eller långa

regnperioder kommer att avledas större mängder dagvatten till dikningsföretaget, ska

hanteringen av eventuella skador regleras. Hantering av anslutning av dagvatten samt

reglering av eventuella skador sker genom en omprövning av dikningsföretagens tillstånd.

För att förenkla omprövningen rekommenderas att en överenskommelse tecknas med

dikningsföretaget. En sådan överenskommelse kan reglera krav som t.ex. fördröjning av

dagvatten, hur inkoppling ska ske och hur framtida underhåll skall fördelas. En

underskriven överenskommelse med dikningsföretaget innebär att förändringarna och

inkoppling av dagvatten kan ske innan omprövningen av vattendomen är genomförd.

Dagens järnvägsanläggning bedöms släppa ut betydligt större flöden till dikningsföretaget

Dotorp-Marjaps TF än det dimensionerande 2l/s*ha. Detta har gjorts utan särskild

överenskommelse, vilket gör att denna utredning inte kan anse nuvarande utsläpp av

dagvatten som godtagbara. Om avtal skrivs där större flödesmängder tillåts medför det att

volymer för fördröjning av dagvatten inom planerad järnvägsfastighet minskar.

Utbyggnaden av planerade förbigångsspår inom nu aktuellt utredningsområde innebär att

järnvägsanläggningen breddas och därmed behöver ca 625 m diken inom Dotorp-Marjaps

TF läggas om samt att en ny trumma anläggs för att genomleda vatten under planerade

serviceytor. Ändring av läge i plan innebär att kostnadsfördelningslängder behöver räknas

om. Beskrivna åtgärder bedöms vara av den omfattningen att en omprövning av

vattendomen bör krävas.

Viktigt i sammanhanget är även att förändringar i dikningsföretaget redan har gjorts, vilket

beskrivits i avsnitt 3.4 och illustrerats i Figur 7. Förändringar som redan genomförts samt

planerade förändringar i och med genomförandet av Falköpings kommuns beslutade

detaljplaner bedöms också kräva omprövning av vattendomen för dikningsföretaget.

Sammantaget bedöms förändringarna i dikningsföretaget vara omfattande och kräva

omfattande justeringar i båtnadsområdet och kostnadslängder. Trafikverket

rekommenderas att samordna sin ansökan om omprövning med kommunen för att ny

vattendom ska motsvara verkliga förhållanden.

36

10 Översvämningsrisker vid skyfall

10.1 Topografiska förhållanden

Då ordinarie avvattning inte räcker rinner vatten ytledes och avrinner till naturliga

lågpunkter. Dessa fungerar då som fördröjningsmagasin för dagvatten. Topografiska

förhållanden kring utredningsområdet visas i Figur 12. Bruna färger indikerar låglänta

områden och blå färger höglänta områden. Figuren visar planerade fördröjningssammar (A-

B) och servicevägar (C-D) samt befintliga vattendrag, diken och täckdiken i området.

Höjdförhållandena visar att järnvägen ligger på bank inom ett topografiskt låglänt område.

Norr om banan sluttar marken mot sydost, dvs ned mot banan och mot Friggeråker. I

järnvägsanläggningens närområde återfinns de lägst belägna områdena i sumpskogen

(kärrtorvsområdet), på åkermarken samt invid banan strax söder om Friggeråker. Söder om

sluttar marken även här mot sydost. Jordbruksmarken i direkt anslutning till banan ligger

dock topografiskt högre och i lågpunkt invid banan strax söder om Friggeråker riskeras att

avvattna även delar av jordbruksmarken. Jordbruksmark ger dock upphov till relativt små

mängder ytledes avrinnande vatten.

Söder om banan är det av största vikt att samråd sker med Falköpings kommun. Detta då

förändrad höjdsättning av området och nytt dagvattensystem till följd av beslutade

detaljplaner kan förändra flödesmönster och översvämningsområden.

37

Figur 12. Höjdförhållanden kring utredningsområdet. Befintliga täckdiken /kulverterade diken (1-2) och planerade fördröjningsdammar (A-B) och servicevägar (C-D) är markerade.

Befintligt täckdike/kulverterat dike

1

A 1

2 1

B 1

C 1

D 1

38

10.2 Konsekvenser vid skyfall

Efter utbyggnad av planerade förbigångsspår och servicevägar kommer genomledning av

naturflöden förekomma på en position, under serviceväg C. I övrigt förekommer naturflöden

endas längsgående. Genomförd konsekvensanalys konstaterar att konsekvensen för flöden

som överstiger dimensionerande flöden är ringa (se avsnitt 5.2). Detta då endast serviceväg

C skulle påverkas av en eventuell översvämning. Sannolikhet för att högre flöden än de

dimensionerande kan förekomma bedöms också som små, då befintliga trummor uppström

(under väg 184) är av mindre dimension än planerad trumma under serviceväg C.

Planerade fördröjningsanläggningar är dimensionerade för regn med 10-års återkomsttid.

Vid regn med längre återkomsttid tillåts dock ett högre utflöde från anläggningarna, varför

översvämningsrisker och dämmande vatten uppströms bedöms små. Vid skyfall och

resulterade hög vattenföring i avvattningsanläggningen (diken och dammar) kan

vattennivåer tillfälligt stiga. Detta kan potentiellt ge upphov till att vatten tillfälligt går upp i

järnvägsbanken och i överbyggnaden i servicevägar. Konsekvensen av tillfälligt

förekommande vatten i överbyggnaden bedöms dock som liten.

Vid höga flöden i diken kring järnvägsanläggningen kommer befintliga täckdiken norr om

järnvägsanläggningen vara flödesbegränsande och strypa flödet vidare nedströms.

Uppströms täckdike 1 kan vatten komma att översvämma i sumpskogen och uppströms

täckdike 2 sker översvämning norr om väg 2841 (se markeringar i Figur 12). Vatten stående i

sumpskogen bedöms stanna inom sumpskogen, då denna utgör en naturlig lågpunkt. Vatten

stående norr om väg 2841 riskerar att ytledes rinna över vägen och ned mot

jordbruksmarken. Risker och konsekvenser för järnvägsanläggningens olika delar bedöms

små. Om dimension på de båda täckdikena i framtiden skulle utökas kommer

vattenföringen i dike längs serviceväg D öka. Detta flöde rinner dock vidare mot lågpunkter

utanför utredningsområdet och bedöms ej utgöra en risk för järnvägsanläggningen.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att konsekvenser av skyfall på

järnvägsanläggningen är ringa. Detta främst då järnvägen ligger högre än kringliggande

mark och lokala översvämningar kommer ska i omgivningens lågpunkter.

.

39

11 Referenser

11.1 Skriftliga

Banverket (2000). Pilotstudie av föroreningssituationen vid banvallar i Sverige –

Delrapport, etapp 1 och 2.

Banverket Bansystem och Sweco (2006). Provtagning och analys av diffus

föroreningspåverkan i dränerings- och grundvatten från järnvägen.

Länsstyrelsen i Västra Götaland (2016). Dotorp-Marjarps tf (I-II), akt nr R-E1a-1060.

Trafikverket (2013). Handbok för Yt- och grundvattenskydd – Publikation 2013:135.

Trafikverket (2014). Trafikverkets tekniska krav för avvattning – TK Avvattning. TDOK

2014:0045. Version 1.0.

Trafikverket (2014). Avvattningsteknisk dimensionering och utformning – MB 310. TDOK

2014:0051. Version 1.0.

11.2 Digitala

StormTac (2016). Utdrag ut databas för schablonvärden inom StormTac – Generell

reningseffekt (%) i några olika typer av dagvattenanläggningar utifrån databas i StormTac, v.

2014-05 och nyare referenser. – http://www.stormtac.com/Downloads.php (hämtad 2016-

11-10)

Vattenarkivet (2016). – Infokartan. http://ext-

webbgis.lansstyrelsen.se/Vastragotaland/Infokartan/skyddande områden (Hämtad 2016-

03-01)

VISS (2016). Vattenkartan. http://www.viss.lansstyrelsen.se/MapPage.aspx/ (Hämtad

2016-03-01)

Trafikverket, 405 33 Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17

Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00

www.trafikverket.se