Tekniskt PM Avvattning
Västra stambanan, Göteborg-Skövde
Punktinsatser för effektivare tågtrafik
Förbigångsspår Falköping Falköpings kommun, Västra Götalands län
Järnvägsplan, 2017-03-15
2
Trafikverket
Postadress: 405 33 Göteborg
E-post: [email protected]
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Tekniskt PM Avvattning
Författare: Sofie Björnberg, VA-utredare, Tyréns AB.
Nanna Andler, VA-projektör, Tyréns AB
Dokumentdatum: 2017-03-15
Ärendenummer: TRV 2015/11770
Projektnummer: 146182
Version: 1.4
Kontaktperson: Emma Stemme, Projektledare, Trafikverket
Lovisa Björkner, Uppdragsledare, Tyréns AB
TM
ALL 0
093 P
M
3
Innehåll
1 INLEDNING 5
1.1 Bakgrund 5
1.2 Syfte och mål 5
1.3 Omfattning och avgränsning 5
2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UNDERLAG 5
2.1 Styrande dokument 5
2.2 Underlagsmaterial 6
3 NULÄGE 6
3.1 Avrinningsområden 6
3.2 Ytvattenskyddsobjekt 9
3.3 Övriga vattenskyddsobjekt 12
3.4 Dikningsföretag 13
3.5 Korsande ledningar och vattendrag 17
3.6 Befintlig avvattning och vattenskydd 17
3.7 Dräneringsförhållanden och geologi 20
4 ANSVARSFÖRDELNING AVVATTNING 20
4.1 Lagar 20
4.2 Ansvarsfördelning generellt 21
4.3 Ansvarsfördelning inom utredningsområdet 21
5 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR AVVATTNING 22
5.1 Avvattning av bana 22
5.2 Avrinning från kringliggande mark - Naturflöden 23
6 FÖRORENINGAR I DAGVATTEN VID JÄRNVÄG 24
7 FÖRESLAGEN HANTERING AV DAGVATTEN 25
7.1 Principutformning för dagvatten 25
4
7.2 Behov av utjämning 28
7.3 Behov av rening 30
8 FÖRESLAGEN HANTERING AV NATURFLÖDEN 31
9 BEDÖMNING AV TILLSTÅNDSBEHOV 32
9.1 Vattenverksamhet 32
9.2 Strandskydd 35
9.3 Omprövning dikningsföretag 35
10 ÖVERSVÄMNINGSRISKER VID SKYFALL 36
10.1 Topografiska förhållanden 36
10.2 Konsekvenser vid skyfall 38
11 REFERENSER 39
11.1 Skriftliga 39
11.2 Digitala 39
5
1 Inledning Tyréns har fått i uppdrag att ta fram en järnvägsplan till Trafikverkets projekt -
Förbigångsspår Falköping. Detta PM utgår underlag till järnvägsplanen för byggnation av
förbigångsspår på västra stambanan, strax öster om Falköping.
1.1 Bakgrund
Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Den har en stor betydelse för såväl
den långväga persontrafiken mellan Västsverige och Stockholm/Mälardalen som för lokala
trafiken inom Göteborgsregionen med pendeltågstrafik mellan Göteborg – Alingsås. Banan
är även det viktigaste stråket för godstrafik till och från Göteborgs Hamn, vilken är Nordens
största, och som gör Västra Götaland till landets mest framträdande exportregion.
Idag är i princip kapacitetstaket nått för Västra stambanan under högtrafik morgon och efter
middag. Framförallt gäller detta sträckan närmast Göteborg där det finns omfattande lokal-
tågstrafik, men återverkningar för trafiken ända från Stockholm finns och kapacitetsbristen
drabbar alla tågslag.
För att på kort och medellång sikt ge förutsättningar för ökad trafik har ett antal
kapacitetshöjande åtgärder på sträckan Göteborg-Skövde identifierats. Förbigångsspår i
Falköping är en av dessa åtgärder. Förbigångsspåren ska ge möjlighet för snabbare tåg att i
båda riktningarna passera långsammare tåg. Åtgärderna ska skapa förutsättningar för ökad
trafik under högtrafikperioderna, dvs ökad kapacitet, samt öka systemets robusthet.
1.2 Syfte och mål
Föreliggande PM syftar till att beskriva hur avvattningen skall utformas enligt krav
uppställda i TK Avvattning i relation till de platsspecifika krav som omgivningen ställer på
avvattning av bana och övriga järnvägsanläggningar.
1.3 Omfattning och avgränsning
Detta PM omfattar utredning av dimensionerande flöden från dagvatten som uppkommer
inom järnvägsfastigheten och naturmarksavrinning. I rapporten ges även principförslag på
lämplig avvattning av järnvägsfastigheten för att minimera negativa konsekvenser.
Detta PM omfattar hantering av dagvatten och naturflöden i driftskedet. Hantering av
dagvatten i byggskedet omfattas ej.
2 Förutsättningar och underlag
2.1 Styrande dokument
I uppdragsbeskrivningen anges följande anläggningsspecifika krav gällande avvattning:
Externa markförlagda ledningar ska utformas och dimensioneras enligt
ledningsägarens anvisningar
Avvattning ska ske till minst 1,6 m under rälskant med öppna diken eller
dräneringsledningar, dräneringsdjup minst 2,1 m
6
Avvattnings- och VA - system dimensioneras enligt följande publikationer:
Trafikverkets tekniska krav för avvattning – TK Avvattning TDOK 2014:0045
Avvattningsteknisk dimensionering och utformning - MB 310. TDOK 2015:0051
Trafikverkets tekniska råd för avvattning – TR Avvattning TDOK 2014:0046
TRV Handbok för Yt- och grundvattenskydd – Publikation 2013:135
2.2 Underlagsmaterial
Följande underlagsmaterial använts för att ta fram detta PM:
Information ur Svenskt Vattenarkiv avseende berörda avrinningsområden,
exempelvis karakteristiska flöden, bakgrundsbelastning av näringsämnen samt
markanvändning (SMHI)
Information från Länsstyrelsen Västra Götaland län avseende närliggande
dikningsföretag
Fastställd status, miljökvalitetsnormer samt miljöproblem för vattenförekomster
inom Vattenförvaltningen (VattenInformationsSystem Sverige, VISS)
Svenskt vattens publikationer P110 (2016), P104 (2011) och P105 (2011)
Besök och inventering i fält (20160504)
Inmätningar av vattengångar, diken etc.
Höjddata (NH-data)
Grundkarta
Detta PM är i övrigt framtaget i samarbete med övriga teknikområden inom Tyréns
uppdrag. Flertalet av framtagna underlagsrapporter till Järnvägsplanen har inarbetats i
detta PM. Sammanfattning av samtliga underlagsrapporter görs i järnvägsplanens
planbeskrivning.
3 Nuläge
3.1 Avrinningsområden
Utredningsområdet för förbigångsspåren ligger inom Göta älvs och Vänerns
huvudavrinningsområde, inom delavrinningsområde till vattenförekomsten
Slafsan/Hornborgarån, se Figur 1. Slafsan rinner i öst-västlig riktning och mynnar i
Hornborgasjön.
7
Figur 1. Delavrinningsområde "Mätstationen Valtorp" id 37597. Avrinningsområde mynnar i Slafsan/Hornborgaån (källa VISS). Aktuellt utredningsområde är markerat med röd ring, flödesriktning är markerad med svarta pilar
I närområdet kring utredningsområdet finns inga vattenförekomster eller andra större
vattendrag. Ytledes avrinning sker till en väv av anlagda diken och mindre bäckar.
Utredningsområdet avgränsas med vattendelare i form av vägar av olika storlek. Lokala
avrinningsområden kring utredningsområdet har analyserats och visas i Figur 2. Generellt
gäller att avrinningsområdet till respektive dike är litet och omfattar endast mark i dikets
absoluta närhet. Undantaget är ett markerat dike (se Figur 2) som är del i avvattning av
naturområdet Mösseberg.
Flödesriktningen i området går mot Friggeråker i nordost. Nedströms Friggeråker rinner
diken på både sidor om utredningsområdet samman och ansluter till Markabäcken.
Markabäcken rinner i nord-östlig riktning och ansluter i höjd med Valtorp till
Slafsan/Hornborgarån.
8
Figur 2. Avrinningsområden kring utredningsområdet för förbigångsspåren. Sammanflödespunkt för diken och vattendrag till Markabäcken är markerat med blå ring.
Sammanflödespunkt
Täckdike/kulverterat dike
Avrinningsområden
9
3.2 Ytvattenskyddsobjekt
3.2.1 Biotopskyddade ytvattenobjekt
Generella biotopskydd omfattar sex öppna diken inom utredningsområdet. Generella
biotopskydd är skyddade på grund av sina egenskaper som värdefulla livsmiljöer för både
vanliga och hotade djur- och växtarter . Bestämmelserna om skydd av generella biotopskydd
finns att läsa i Miljöbalken (7 kap. 11 §) och förordningen (SFS 1998:1252) om
områdesskydd enligt miljöbalken mm. En sammanställning av biotopskyddande diken och
dammar i utredningsområdets närområde presenteras i Figur 3.
Diken som bedöms beröras av projektet (samtliga förutom L och N) presenteras närmare i
Tabell 1. Damm markerad i Figur 3 bedöms inte påverkas av projektet. För mer läsning
kring biotopskydd hänvisas till PM Biotopskydd.
Figur 3. Karta över generella biotopskydd inom inventeringsområdet (figur hämtad från PM Biotopskydd). Biotopsskyddade diken är markerade med; I-N och biotopsskyddad damm är markerad med Q.
10
Tabell 1. Inventerade biotopskyddade diken och bäckar, bokstäver relaterar till Figur 3 ovan
Bokstav Generellt
biotopskydd
Naturvärdes-
klass
Beskrivning
I Öppet dike Klass 3 Går längs med järnvägen, söder
om spåret. Buskmus och
skogsödla har hittats i diket. En
mindre förekomst av
smörbollar finns här.
J Öppet dike Klass 3 Två täckdiken/kulverterade
diken mynnar vid odlingsröse
och flödar mot Friggeråker i
öppet dike. Dike leder vatten in
i Markabäcken nord-ost om
Friggeråker. Buskmus kan
antas finnas även här.
K Öppet dike Klass 3 Öppet dike som är kantat av
små almar, björkar och viden.
Här växer kabbleka,
bredkaveldun, starrarter och
vattenmöja. Buskmus kan
antas finnas även här.
M Öppet dike Klass 3 Går längs med järnvägen.
Buskmus har hittats i diket på
flera ställen.
3.2.2 Ytvattenförekomster
Utredningsområdet avvattnas till ytvattenförekomsten Slafsan/Hornborgarån (ID
SE646318-137103) som i sin tur mynnar i ytvattenförekomsten Hornborgasjön (ID
SE646918-136677). Hornborgasjön är mycket rik på fågelliv och är även skyddat enligt
miljöbalken som naturreservat. De två berörda ytvattenförekomsternas läge i förhållande till
utredningsområdet visas i Figur 4.
11
Figur 4. Översikt på ytvattenförekomster som påverkas nedströms (VISS). Aktuellt utredningsområde är markerat med en röd ring.
Miljökvalitetsnormer (MKN) för berörda ytvattenförekomster presenteras i Tabell 2 nedan.
Fastställd status är från 2016 och gäller för 2016-2021. Konstaterade miljöproblem i båda
vattenförekomsterna är:
Övergödning och syrefattiga förhållanden (diffusa källor såsom jordbruk och enskilda avlopp)
Miljögifter (främst tungmetaller) Förändrade habitat genom fysisk påverkan (främst vandringshinder för fiskar) Främmande arter
Tabell 2. Berörda vattenförekomsters statusklassning 2016 för ekologisk status och kemisk status samt miljökvalitetsnormer, MKN (VISS)
Vattenförekomst Ekologisk status
Kemisk status
Kvalitetskrav (MKN) för ekologisk status
Kvalitetskrav (MKN) för kemisk status
Slafsan/Hornborgaån
(SE646318-137103) måttlig
Uppnår ej
god
God ekologisk
status 2027
God kemisk
ytvattenstatus
Hornborgasjön
(SE646918-136677) måttlig
Uppnår ej
god
God ekologisk
status 2027
God kemisk
ytvattenstatus
Aktuellt projekt berör endast en mycket liten del av de berörda ytvattenförekomsternas
avrinningsområde och bedöms därför ha begränsad effekt på möjligheterna att uppnå
fastställda miljökvalitetsnormer. Reningsbehov för dagvatten inom utredningsområdet
presenteras närmare i kap. 7.3.
12
3.3 Övriga vattenskyddsobjekt
3.3.1 Vattenskyddsområden
Det finns inga vattenskyddsobjekt med skydd enligt miljöbalken inom utredningsområdet.
Närmaste vattenskyddsobjekt ligger i Stenstorp, Falköpings kommun, ca 12 km bort. Detta
objekt bedöms inte påverkas av projektet, varken under byggnation eller under drift.
3.3.2 Grundvattenförekomster
Utredningsområdet ligger inom utbredningen för två utpekade grundvattenförekomster,
”Falköping – Skövde” (ID SE646218-137540) och ”Falköping kalksten” (ID SE645362-
136739), se Figur 5. Grundvattenförekomsten ”Falköping kalksten” överlagrar den större
grundvattenförekomsten ”Falköping-Skövde” och dess utbredning syns som en mörk
begränsningslinje inom markerat område för ”Falköping-Skövde” i Figur 5.
Utredningsområdet ligger i anslutning till ytterligare en grundvattenförekomst ”Mösseberg”
(ID SE645459-136462).
De två berörda grundvattenförekomsterna är enligt VISS av typen sedimentär
bergförekomst och är skyddad enligt vattendirektivet (2000/60/EEG artikel 7). Skyddet
innebär att grundvattenkvalliten inte får försämras och att grundvattenförekomsten är
reserverad för dricksvattenändamål. Syftet med skyddet är att garantera tillgången på
dricksvatten av god kvalité. Fastställd statusklassning 2016 för grundvattenförekomsterna
presenteras i Tabell 3.
Figur 5. Närliggande och berörda grundvattenförekomster i sedimentära bergarter. Ungefärligt läge av utredningsområdet är markerat med röd ring.
Falköping - Skövde
Falköping kalksten
Mösseberg
13
Tabell 3. Berörda grundvattenförekomster statusklassning 2016 för kemisk status och kvantitativ
status samt miljökvalitetsnormer, MKN (VISS)
Grundvatten-förekomst
Kemisk status Kvalitetskrav (MKN) för kemisk status
Kvantitativ Status
Falköping kalksten
(SE645362-136739) Otillfredsställande God kemisk status 2027 God
Falköping-Skövde
(SE646218-137540) God God kemisk status God
3.3.3 Enskilda brunnar
Enskilda brunnar för energiuttag eller för dricksvattenuttag saknas inom utredningsområdet
enligt utdrag i SGUs brunnsarkiv . Då fastigheter i närområdet ingår i kommunalt
verksamhetsområde för dricksvatten bedöms risken för påverkan av grävda brunnar
alternativt ej registrerade borrade brunnar för dricksvattenuttag som liten.
Närmast belägna brunnar enligt brunnsarkivet är belägna ca 400 m söder om väg 184, vilket
ligger väl utanför bedömt påverkansområde.
3.3.4 Övriga skyddsobjekt
Det finns inga, enligt miljöbalken, skyddade områden inom eller i direkt anslutning till
utredningsområdet. Sumpskogen strax väster om stambanan ingår dock i
våtmarksinventeringen och har klassats som ett klass 2-objekt i kommunens
naturvårdsprogram.
Inom eller i anslutning till aktuellt utredningsområde har totalt 13 stycken
naturvärdesobjekt identifierats. I detta PM beskrivs påverkan på sumpskogens
våtmarksområde (väster om stambanan), järnvägsdiken och andra öppna diken. För en
beskrivning av påverkan på samtliga naturvärdesobjekt se PM Naturvärdesinventering och
PM Biotopskydd.
3.4 Dikningsföretag
Avrinnande vatten från järnvägsfastigheten sker i dagsläget till en väv av diken, vilka
huvuddelen ingår i Dotorp-Marjarps torrläggningsföretag. Dikningsföretaget syftar till att
avvattna marken i området för att skapa bättre förutsättningar för jordbruk. Tabell 4
sammanställer dikningsföretagets dimensionerande flöde och tillåten markavvattningsnivå.
Båtnadsområde för dikningsföretaget samt tillhörande diken visas i Figur 6.
Tabell 4. Berört dikningsföretag och dess dimensionerande flöde och markavvattningsnivå
Namn Årtal Akt Dimensionerande flöde
Tillåten markavvattningsnivå
Dotorp-Marjarps tf
(I-II) 1946
R-E1a-
1060 2 l/s*ha
1,1 m nedanför
marknivå
Då läge på diken i Figur 6 jämförs med observationer i fält kan det konstateras att placering
av diken och därmed också dess avvattningsområde har ändrats. Figur 7 visar en jämförelse
mellan dagens läge på diken och dikningsföretagets läge enligt akten. Observerade
förändringar dikens läge och dikningsföretagets båtnadsområde har genomförts utan att
14
vattendomen från 1946 har uppdaterats. Förklaring till ett antal av observerade
förändringar ges nedan:
Kring 1958 byggdes järnvägens enkelspår om till dubbelspår, vilket krävt flytt i
sidled av de närmast liggande dikena. Detta syns genom att dikningsföretaget verkar
ligga ovanpå befintlig bana närmast Friggeråker. Justering av dikningsföretagets
läge i plan har alltså inte justerats då dubbelspåret anlades.
Falköpings kommun har genomfört flera förändringar i dikessystemet. Till
dikningsföretaget avvattnas nu stora delar av dagvattnet från Falköpings stad och en
större fördröjningsdamm/våtmark har anlagts1. Fördröjningsdammen behandlar
och fördröjer ca 50% av de dagvatten som uppkommer inom Falköpingsstad. Utöver
detta har genomförande av delar av detaljplan ”Friggeråker 25:8 m.fl. Marjarps
logistikområde” krävt omgrävning av flertal diken samt infört hårdgjorda ytor i
området.
Samtliga förändringar ovan har genomförts utan att vattendomen från 1946 har omprövats.
Inga dokumenterade överenskommelser mellan Trafikverket och dikningsföretaget eller
mellan Falköpings kommun och dikningsföretaget har identifierats. Falköpings kommun
uppger i telefonsamtal2 att dikningsföretaget inte haft någon erinran mot förändringarna
som genomförts. Ej heller ar erinran uppkommit ang. planerade förändringar som
genomförande av resterande del av detaljplanen Friggeråker 25:8 m.fl.” (laga kraft 2011-03-
28) samt av detaljplan ”Friggeråker 25:8 m.fl. - Marjarp etapp 2” (laga kraft 2016-02-09)
kommer att medföra för dikningsföretaget.
1 Yttrande på samrådsremiss – Förbigångsspår Falköping TRV 2015/11770, Falköpings kommun via Alexander Kouzmine (2016-02-19) 2 Falköpings kommun, Stadsbyggnadsavdelningen, Alexander Kouzmine (2016-05-02)
15
Figur 6. Båtnadsområde och diken tillhörande dikningsföretag Dotorp-Marjaps TF (Länsstyrelsens digitala vattenarkiv)
16
Figur 7. Befintliga dikens läge jämfört med dikningsföretagets läge enligt akten. Avvikelser förtydligas med röd ring och kommentar
Ej öppet dike, nu kulverterat
Flödesvägar ändrade *4
Inkommande dagvatten från Falköping C
Damm fördröjer ca 50% av dagvattnet från Falköping C
Flytt av dike i sidled, troligen samband byggnation av dubbelspår
Täckdike / kulverterat dike
17
3.5 Korsande ledningar och vattendrag Inom arbetsområdet för förbigångsspåren finns ett antal VA-ledningar förlagda som
kommer att påverkas direkt eller indirekt av förbigångsspåren. Det finns inga korsande
trummor för vatten eller andra rör mellan de aktuella kilometertalen för förbigångsspåren,
utan konflikter sker längs banan. Underlag på befintliga VA-ledningar har inhämtats från
Ledningskollen samt i direkt kontakt med ledningsägare, vissa kompletterande
undersökningar och inmätningar har utförts. Åtgärder i form av omläggning eller andra
skyddsåtgärder som blir aktuellt i samband med utbyggnaden av förbigångsspåren hanteras
i samråd med berörda ledningsägare inom järnvägsplanen. Mer info om detta kan läsas i PM
Samordning ledningar.
Utdrag ur BIS i Tabell 5 visar närliggande korsande objekt som kan vara aktuella att ta
hänsyn till under anläggandet av förbigångsspåren.
Tabell 5. Utdrag ur BIS av korsande ledningar i befintlig banvall
Kilometertal Objekttyp Objekt
340 + 697 Trumma för vattendrag/dike Trumma i sten
340+841 Avtal om kabel Elkabel
340+844 Avtal om kabel Tele
340+844 Avtal om rör VA
340+873 - 342+37 Sträcka för förbigångsspår
342+142 Avtal om kabel Fjärrvärme och tele
342+142 Avtal om rör Fjärrvärme
3.6 Befintlig avvattning och vattenskydd Förbigångsspåren föreslås ligga mellan Friggeråker i öst och väg 184 i väst. Placeringen,
inklusive växlar, är planerad mellan kilometertal ca 340 + 873 och 342 + 37 vilket illustreras
i Figur 8 nedan.
Figur 8. Plangeometri utredningsområde med kilometertal. Uppspår är markerat med U och nedspår är markerat med N.
Avvattning av järnvägsanläggningen sker från höga kilometertal till lägre, d.v.s. mot
Friggeråker. Avvattning sker både genom öppna diken samt genom dräneringsledningar
som ligger i befintlig banvall. Befintlig avvattning samt flödesriktningar visas i Figur 9
nedan.
18
Dränering är förlagd för uppspår mellan kilometertal 340+700 - 342+210 och för nedspår
mellan kilometertal 340+380 – 341+900.
Vid uppspår finns längsgående diken vid utredningsområdets båda gränser (dike A och E)
samt vid en kortare stäcka på mitten (dike C). Mellan kilometertal 341+050 –341+400 samt
341+450 – 341+700 saknas dike i direkt anslutning till banvallen. Vid nedspår finns
längsgående diken i direkt anslutning till banvallen längs större delen av sträckan (dike B
och D). En sträcka mellan kilometertal ca 341+350 – 341+600 saknar öppna diken. Vissa av
de diken som ligger längs med järnvägsanläggningen ingår i dikningsföretaget Dotorp-
Marjaps TF och samtliga diken avvattnas till diken inom dikningsföretaget. Diken inom
Dotorp-Marjaps TF avleder även dagvatten från Falköping stad. En presentation av öppna
diken i direkt anslutning till banan görs i Tabell 6.
Befintlig avvattningsanläggning saknar anlagda vattenskyddsåtgärder eller
fördröjningsanläggningar.
Tabell 6. Förteckning av diken i direkt anslutning till banvallen. Dikesbeteckning A-E refererar till Figur 9
Dike Typ av dike Kommentar
A Del av Dotorp-Marjaps TF Dike avvattnar även dagvatten från
Falköping stad
B Anläggningsdike Detta dike anses som ett
anläggningsdike, då läge för dike
tillhörande Dotorp-Marjaps TF har
flyttats och rinner nu in i anlagd
fördröjningsdamm (se Figur 7). Diket
avvattnas dock till Dotorp-Marjaps TF
C Anläggningsdike En kort sträcka med anläggningsdike,
ansluts till dike A som är del av
Dotorp-Marjaps TF
D Anläggningsdike Leds under järnvägen i trumma strax
utanför utredningsområdet. På
norrsidan ansluts diket till dike D som
är del av Dotorp-Marjaps TF
E Del av Dotorp-Marjaps TF Förlängning av dike A. Dike avvattnar
även dagvatten från Falköping stad
19
Figur 9. Befintlig avvattning i utredningsområdet. Öppna diken i direkt anslutning till banan är markerade med A-E
Trumma
A
B A
C A
D A
E A
Täckdike / kulverterat dike
20
3.7 Dräneringsförhållanden och geologi
Utredningsområdet för förbigångsspåren utgörs av lerig morän med mindre områden av
grusig morän samt ett större område av kärrtorv alldeles väster om befintlig järnväg. Under
torven i kärrtorvsområdet finns svämsedimet av silt med en medelfast lagringstäthet.
Moränen kring järnvägsspåret har konstaterats ha en fast eller mycket fast lagringstäthet.
För mer information om geologi och jordarter kring utredningsområdet hänvisas till PM
Geoteknik.
Grundvattennivåer i området är höga och ligger strax under marknivå. Enligt utförda
undersökningar varierar grundvattenytan i utredningsområdet generellt mellan 0,5 – 1 m
under markytan och i kärrtorvsområdet mellan 0-0,5 m under markytan.
Sammanfattningsvis innebär de geologiska förutsättningarna att dräneringsmöjligheterna i
området är att klassa som ogynnsamma.
4 Ansvarsfördelning avvattning
4.1 Lagar
Jordabalken (JB) handlar bland annat om rättsförhållanden för fast egendom, jord. Det som
är mest aktuellt avseende dagvatten är bestämmelserna om rättsförhållandet mellan
grannar. Var och en ska vid nyttjande av fastighet ta skälig hänsyn till omgivningen så att
inte skada uppstår. Vid grävning eller liknande arbeten ska man vidta de skyddsåtgärder
som är nödvändiga för att förebygga skada på angränsande mark. Av detta kan tolkas att en
ändring av det naturliga dagvattenflödet inte får göras om det innebär negativa
konsekvenser för omgivande mark. Det innebär exempelvis att fastighetsägare inte kan göra
åtgärder som riskerar att innebära, att grannfastigheter får problem med ökad
dagvattenavrinning. På samma sätt gäller att varje fastighetsägare är skyldig att ta emot det
vatten som normalt kommer rinnande från angränsande fastigheter.
Plan och bygglagen (PBL) reglerar planläggning av mark, vatten och byggande. När en
detaljplaneprocess påbörjas ska kommunen först bedöma om planen kan antas medföra en
betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark eller vatten och andra
resurser och om därmed en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver göras. Genom PBL
är det kommunen som fattar beslut om planläggning för bebyggelse. Det är kommunen som
har det övergripande ansvaret för planering och utsläpp av dagvatten.
Enligt Miljöbalken (MB) gäller att inom detaljplanelagt område och begravningsplats är
dagvatten likställt med avloppsvatten. Avloppsvatten ska enligt MB omhändertas så att
olägenhet för hälsa eller miljön inte uppkommer. Utsläpp av dagvatten räknas som
miljöfarlig verksamhet. För tillsynen ansvarar kommunens miljönämnd. Det är bara vid
avvattning av mark inom detaljplan som dagvattnet klassas som avloppsvatten.
Markavvattning, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, i syfte att varaktigt
öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål räknas som vattenverksamhet enligt 11
kap MB och är tillståndspliktigt.
21
Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) anger att kommunen har ansvaret för
att bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänster behöver ordnas.
Huvudmannen för VA ansvarar för att ordna en allmän avloppsanläggning när det behövs
med hänsyn till människors hälsa och miljön. Detta innebär ett stort ansvar för VA-
huvudmannen att ta hand om förorenat dagvatten.
4.2 Ansvarsfördelning generellt
Inom planlagda områden och inom verksamhetsområden för dagvatten, betraktas dagvatten
som avloppsvatten i lagens mening. När det gäller avvattning av bebyggda fastigheter inom
planområde är det kommunen som ansvarar för att bedöma om det krävs någon form av
allmän dagvattenanläggning eller om ansvaret helt kan läggas på fastighetsägaren. Enligt
vattentjänstlagen (LAV) är kommunen skyldig att inrätta verksamhetsområde om det med
hänsyn för hälsa eller miljö behöver ordnas i ett större sammanhang. Inom
verksamhetsområdet för dagvatten är det VA-huvudmannen som ansvarar för avledandet av
dagvatten, vilket i detta fall är Falköpings kommun.
Inom fastighetsgränsen är det dock fastighetsägaren som ansvarar för att avleda dagvattnet
på ett sätt som inte försvårar avledandet nedströms eller skadar grannarna. På liknande sätt
är det väghållare som ansvarar för att avleda trafikdagvattnet från själva vägen till det
allmänna dagvattensystemet och detsamma gäller för järnvägsanläggningar. Både
fastighetsägare och väghållare har möjlighet att helt själva ta hand om dagvattnet genom
LOD3, även inom verksamhetsområde för dagvatten.
Oftast ingår inte naturmark i verksamhetsområde för dagvatten, då naturligt flödande
vatten inte kan räknas som dagvatten. Innehåller däremot vattendraget eller diket
övervägande del dagvatten kan va-huvudmannen ha ansvaret.
Utanför verksamhetsområdet är det alltid fastighetsägaren som ansvarar för avledning och
hantering av dagvatten, om inte annan juridisk person utses. På så vis har kommunen i
egenskap av fastighetsägare ansvar för stora områden. På samma sätt som fastighetsägare är
ansvarig för att avvattna sina fastigheter är väghållare ansvarig för att avvattna vägar och
gator och detsamma gäller för järnväg. För vägar och järnvägar där Trafikverket är ansvarig
väghållare har Trafikverket förvaltaransvaret. Trafikverket ansvarar även för nyanläggning,
drift och underhåll av dagvattenbrunnar med tillhörande servisledningar samt de va-
anordningar (ledningar, diken m. m.) som uteslutande avvattnar anläggningen ifråga.
Vägar och järnvägar kan utgöra en barriär mot ytvattenflöden i ursprunglig mark. Då måste
vattengenomsläpp anläggas på ett sätt som innebär att de naturliga vattenavrinnings-
systemen inte påverkas. Enligt Jordabalken finns en skyldighet att ta emot det vatten som
normalt kommer rinnande från angränsande fastigheter. Likaså gäller att man inte får
påverka avrinningen så att det blir negativt för grannfastigheterna.
4.3 Ansvarsfördelning inom utredningsområdet
I dagsläget finns inga verksamhetsområden för dagvatten kring utredningsområdet. Detta
innebär att det är respektive fastighetsägare som ansvarar för dagvatten som uppkommer
inom den egna fastigheten. Utsläpp av dagvatten utanför järnvägsfastigheten sker till
dikningsföretaget Dotorp-Marjaps TF. Utsläpp av dagvatten till dikningsföretaget kräver
3 LOD = Lokalt Omhändertagande av Dagvatten. Innebär att dagvatten infiltreras eller nyttjas inom fastighetsgränsen
22
samråd med dikningsföretaget och åtgärder kan kräva ny vattendom. Detta beskrivs
närmare i avsnitt 9.3.
Värt att nämna är att verksamhetsområde för dagvatten skall instiftas inom de detaljplaner4
som vunnit laga kraft direkt söder om utredningsområdet.
5 Beräkningsförutsättningar avvattning
5.1 Avvattning av bana
5.1.1 Dimensionerande regn
Enligt MB 310 ska rationella metoden användas för beräkning av dimensionerande flöde
med modifieringen att hänsyn tas till infiltrations- och magasineringskapacitet hos icke
hårdgjorda ytor. Beräkningar av dimensionerande vattenflöde (Qdim) har gjorts enligt
följande ekvation:
𝑄𝑑𝑖𝑚 = 𝑖Å ∙ 𝐴ℎå𝑟𝑑𝑔𝑗𝑜𝑟𝑑 ∙ 𝜑 + 𝐴𝑖𝑛𝑓𝑖𝑙𝑡𝑟𝑒𝑟𝑏𝑎𝑟 ∙ (𝑖Å − 𝑓𝑖)
Qdim = dimensionerande flöde [l/s] φ = avrinningskoefficient [1]
iÅ = dimensionerande regnintensitet
[l/(s·ha)]
fi = infiltrationskapacitet [l/(s·ha)]
A = yta [ha]
Vid beräkningar av intensitet för regn med olika varaktighet har Dahlströms formel (2010)
använts. (Se P104 Svenskt Vatten ekvation 1-5). I Tabell 7 och redovisas regnintensiteter
beräknade enligt P104.
Tabell 7. Regnintensiteter för några olika varaktigheter, beräknade enligt P104 Varaktighet
Återkomsttid
10 min 25 min 1h 2 h 24 h
50 år mm 23,3 33,3 43,4 52,1 98,2
l/s*ha 388,4 222 120,7 72,4 11,4
10 år mm 13,7 19,6 25,7 31,1 64,6
l/s*ha 228,0 130,7 71,4 43,1 7,5
2 år mm 8,05 11,6 15,33 18,76 33,31
l/s*ha 134,1 77,2 42,6 26,1 7,7
1 år mm 6,41 9,26 12,32 15,19 28,22
l/s*ha 106,9 61,7 34,2 21,1 6,5
3 månader mm 4,1 2,77 8,0 10,1 31,1
l/s*ha 68,1 18,44 22,3 14,0 3,6
För ledningar, pumpstationer och diken där det är maximalt flöde som är dimensionerande
kommer regn med kort varaktighet att bli dimensionerande. För dimensionering av dammar
eller andra delar där det är regnvolymen som är dimensionerande är det regn med lång
varaktighet som blir dimensionerande. Vilken varaktighet som är aktuell vid dimensionering
4 Detaljplan: ”Friggeråker 25:8 m.fl.” (laga kraft 2011-03-28) samt ”Friggeråker 25:8 m.fl. - Marjarp etapp 2” (laga kraft 2016-02-09)
23
kan väljas enligt tabell 2.2 i MB 310 eller enligt förväntade rinntider i aktuellt
avvattningssystem.
Avseende infiltrationskapacitet i ytor kring järnvägsanläggning i allmänhet saknas specifika
anvisningar i MB 310. Dock anges att vegetationsklädda ytor inom ett vägområde bör kunna
ansättas infiltrationskapacitet på minst 150 l/s*ha. I aktuellt utredningsområde är dock
dräneringsförhållandena dåliga och andelen dagvatten från banan som kan infiltrera ned till
grundvattnet bedöms vara liten. Infiltration genom bankroppens väldränerade material kan
däremot antas ge en längre rinntid och därmed påverka val av dimensionerande varaktighet
för regn.
5.1.2 Behov av utjämning
Vid anslutning av dagvatten till dikningsföretag ska flödet utjämnas till dikningsföretagets
dimensionerande flöde5. Detta för att inte flöden i diken nedströms ska öka och då riskera
att orsaka skador och översvämningar. Som framgår av Tabell 4 är dimensionerade flöde för
Dotorp-Marjaps TF 2 l/s*ha. Dimensionerande flöde i dikningsföretaget är beräknat efter
det flöde som naturmark inom båtnadsområdet bedöms bidra till, dock framgår inte av
akten vilken återkomsttid på regnet som avses. Vanligt är dock relativt kort återkomsttid, i
storleksordningen på ett par år. Då dräneringsförhållanden inom utredningsområdet är
ogynnsamma bedöms även naturmarken ge upphov till viss avrinning vid intensiva regn. I
detta fall anses det därför vara en restriktiv bedömning att ansätta en återkomsttid på 10-år
vid dimensionering av fördröjningsdamm för dagvatten.
Översiktliga beräkningar av vilka utjämningsvolymer som krävs från järnvägs-
anläggningarna innan utsläpp till diken har genomförts och redovisas i avsnitt 7.2.
5.1.3 Avrinningskoefficienter
Vid beräkning av dimensionerande flöde för dagvatten har avrinningskoefficienter enligt
tabell 3.1 tillämpats, dessa baseras på riktlinjer i MB 310.
Tabell 8. Tillämpade avrinningskoefficienter
Typ av yta Avrinningskoefficient
Järnvägsbank 0,4
Vägyta (grusvägar) 0,2
Naturmark, dikesslänter 0,1
5.2 Avrinning från kringliggande mark - Naturflöden
Kring utredningsområdet för förbigångsspåren finns en väv av olika diken som löper längs
befintlig bana (se Figur 9). Flertalet av dikena ingår i Dotorp-Marjaps TF och flödet i dem är
alltså styrt av gällande vattendom. Beräkning av flöden i diken tillhörande dikningsföretaget
har formler i MB 310 inte används, utan utgångspunkten har varit tillåtna dikessektioner6
enligt vattendomen.
5 Andra krav på fördröjning av dagvatten från järnvägsanläggningen kan även avtalas med dikningsföretaget. Om exempelvis dikningsföretaget tillåter utflöden motsvarande utflöden från dagens järnvägsanläggning minskar behovet av fördröjningsvolymer avsevärt. Se resonemang under avsnitt 9.3. 6 Tillåtna dikessektioner överstiger dikessektion enligt observation i fält och inmätning. Detta innebär att tillåtet flöde överstiger nu möjligt flöde
24
Genomföring av naturflöden genom bankroppen förekommer inte inom utredningsområdet,
dock förekommer genomföring under servicevägar. En initial konsekvensbedömning har
gjorts enligt anvisningar i kap 2.4.1 i MB 310. Konsekvenser av flöden som överstiger
dimensionerande flöden skall bedömas för infrastruktur, trafikanter, miljö samt
kringliggande fastigheter och mark när avvattningssystemet går fullt. I detta fall anses
konsekvenserna för samtliga punkter vara ringa, vilket innebär den lägst möjliga
konsekvensklass - konsekvensklass 1. Konsekvensklass 1 innebär att vattenföring med 50 års
återkomsttid är dimensionerande.
5.2.1 Minsta trumdimension
Genomledning av naturflöden förekommer inte i järnvägskroppen, då befintliga
diken/vattendrag är längsgående. Korsningar av befintliga diken/vattendrag kommer endast
ske där servicevägar anläggs.
I enlighet med tabell 5.3-1 i TK Avvattning ska trummor under belagda vägar, grusvägar
samt GC-vägar utformas med en minsta innerdiameter beroende på dess längd.
Trumdimensionen styrs därför av dess längd framför beräknat kapacitetsbehov vilket
innebär att i vissa fall ansätts en större trumdimension än vad som krävs rent hydrauliskt.
Minsta trumdimension ges av Tabell 9.
Tabell 9. Utformning av trummor med avseende på längd (utklipp från TK Avvattning)
Trumlängd (m) Trummor genom
järnvägar och belagda
vägar (ej GC-väg)
Trummor genom
grusvägar
25 800 mm 600 mm
6 Föroreningar i dagvatten vid järnväg Föroreningarna vid järnvägsbanor kan härröra från punktutsläpp (t.ex. läckage av bränsle,
transformatorolja och hydraulolja) eller diffusa utsläpp (t.ex. slitage av bromsar och växlar).
I rapporten ”Provtagning och analys av diffus föroreningspåverkan i dränerings- och
grundvatten från järnvägen” (Banverket Bansystem och Sweco, 2006) sammanfattas
följande:
”En sammanfattande bedömning av analysresultaten är att halterna av miljöstörande
ämnen i allmänhet är låga. Den diffusa spridningen av föroreningar från
järnvägsverksamheten är alltså relativt begränsad. Lokalt påträffas dock höga
föroreningshalter av olika slag och orsakerna till dessa har inte kunnat klarläggas i denna
undersökning. Resultaten visar måttligt förhöjda halter i grundvattnet av arsenik, koppar
och molybden. Kvicksilver och silver påträffas inte alls. Halterna av kväveföreningar är
generellt sett något förhöjda. I mindre än 2% av analyserna av bekämpningsmedel kan
detekterbara halter mätas. Analyser av alifater och aromater ger inget utslag men låga halter
av PAH-föreningar påträffas i alla lokaler.”
Ett urval av materielgrupper som kan tänkas förekomma vid järnvägar, potentiella innehåll
av föroreningar och potentiella föroreningskällor presenteras i Tabell 10 .
25
Tabell 10. Potentiella föroreningar vid järnvägar, potentiella föroreningskällor och förorenande
materialgrupper (Banverket Bansystem och Sweco, 2006).
Materielgrupp Potentiella föroreningar Potentiella föroreningskällor
Järn- och järnledningar zink, krom, nickel förzinkat material, rostfritt
stål
Övriga metallprodukter bly, koppar, kadmium m.m. kablar, kontaktledningar
Jord- och bergmaterial kväve, tungmetaller naturmaterial
Kalk-, cement- och
betongmaterial
krom, tillsatskemikalier cement, restprodukter,
injektionsmedel
Bromsbelägg arsenik, krom, koppar, molybden,
bly
bromsbelägg
Salt natriumklorid isbekämpning
Plast gummi och
polymermaterial
tillsatskemikalier, flamskyddsmedel PVC, cellplast,
injektionsmedel
Petroleumprodukter,
fett, avfettningsmedel
och alkoholer
organiska ämnen smörjmedel, spill, olja
Färg bly, tillsatskemikalier,
lösningsmedel
blästringsrester, färg
Lim och fogmassor mjukgörare, lösningsmedel, PCB lim, fogmassor
Vegetationsbekämpning
smedel
Bekämpningsmedel
(Roundup bio)
besprutning banvall
Dar är viktigt att nämna att det inte finns tillräckligt med studier för att ge en entydig bild av
vilka föroreningar som påträffas kring en järnvägsanläggning. Genomförda studier är inte
heller tillräckligt omfattande för schablonvärden likande de som finns för vägar skall kunna
tas fram. För att ta fram schablonvärden krävs långa mätserier och enstaka stickprover
räcker inte. Generellt bör dock belastningen från järnvägsytor kunna klassas som relativt
låga i jämförelse med andra hårdgjorda ytor i staden.
Genomförd provtagning inom projektet tyder på att järnvägsområdet är ”normalförorenat”.
Det finns därför inget som tyder på att förhöjda föroreningsrisker föreligger i aktuellt
område.
7 Föreslagen hantering av dagvatten
7.1 Principutformning för dagvatten
Förbigångsspåret innebär att befintlig järnväg breddas och att servicevägar anläggs för att
säkra åtkomst till växlar, elskåp m.m. Avvattning inom ny järnvägsanläggning kommer ske
till öppna diken utmed banvallen och servicevägar. Avvattningen sker generellt mot
Friggeråker i norr, i likhet med den naturliga flödesriktningen i området.
26
Avvattning till öppna diken anses fördelaktigt ur flera perspektiv, några exempel ges nedan:
Hydraulisk belastning: flödeshastigheten i dike är lägre, vilket skapar längre rinntider inom anläggningen. Vid låga flöden kan vatten reduceras genom
infiltration i de översta jordlagerna samt vattenupptag av växter. De längre
rinntiderna gör i sin tur att toppflöden vid intensiva regn inom anläggningen
minskar
Föroreningsbelastning: avrinning i diken ger förutsättningar för fastläggning av föroreningar i diket samt upptag av näringsämnen och vissa föroreningar i växter
Driftsäkerhet: öppna diken har generellt en större kapacitet för variationer i avrinnande flöde samt ökar möjligheten för inspektion för bedömning av skick och
behov av underhåll
I de områden där servicevägar går på bank saknas längsgående diken. Här avvattnas vägytor
direkt till kringliggande mark och leds alltså inte ned i diken. Då servicevägarna utgörs av
grusade ytor samt att innerslänter ned från vägytan har relativt goda infiltrationsegenskaper
bedöms detta dagvatten inte belasta omgivande diken eller vattendrag.
Diken inom Dotorp-Marjaps TF föreslås att flyttas utanför järnvägsanläggningen för att
dagvatten skall kunna fördröjas innan utsläpp sker till dikningsföretaget. Åtgärder på diken
inom dikningsföretaget innebär flytt i plan samt anläggande av trumma för genomledning
av dikningsföretaget under planerad serviceväg. Avrinnande dagvatten från
järnvägsanläggningen föreslås att släppas ut till dikningsföretaget i tre olika punkter.
Fördröjning av dagvatten från järnvägsanläggningen föreslås att innan utsläppspunkt 1 och
3 ske i fördröjningsdammar och innan punkt 2 i flödesreglerat dike.
Planerad utformning av dagvattenhanteringen inom järnvägsanläggningen visas i Figur 10.
För med detaljerad presentation av diken m.m. hänvisas till illustrationsritningar inom
järnvägsplanen.
27
Figur 10. Planerad avvattning av järnvägsanläggningen. Figuren visar föreslagna utsläppspunkter (1-3) för dagvatten till dikningsföretaget samt föreslagna fördröjningsanläggningar för dagvatten (A-C). Trumma för genomledning av naturvatten är förlagd under serviceväg söder om sumpskogen.
1
2 3
A
C B
28
7.2 Behov av utjämning
Anläggande av förbigångsspår och servicevägar ersätter jordbruksmark med mer hårdgjorda
ytor, vilket ger upphov till större ytledes avrinnande flöden vid intensiva regn. För att
bestämma behovet av utjämning av dagvatten från de nya förbigångsspåren och
servicevägar behöver följande beaktas:
1. Utsläppet ska anpassas så att inte recipienten (i detta fall dikningsföretaget Dotorp-
Marjaps TF) påverkas negativt
2. Avvattningsanläggning inklusive eventuella fördröjningsmagasin ska dimensioneras
så att järnvägsanläggningen inte påverkas negativt av stora regnvolymer eller höga
vattenflöden i omgivningen.
För att dikningsföretaget Dotorp-Marjaps TF inte skall påverkas negativt av utsläpp av
dagvatten från järnvägsanläggningen (enligt punkt 1) finns behov av fördröjning. Så som
redovisats under avsnitt 5 ”Beräkningsförutsättningar avvattning” bedöms det rimligt att
dimensionera fördröjningsanläggningar för dagvatten till dimensionerande flöden för
dikningsföretaget på motsvarande 2 l/s*ha upp till en återkomsttid på 10-år. Vid regn med
högre återkomsttid kommer ett större flöde ut från järnvägsanläggningen tillåtas.
Värt att notera är att dagens järnvägsanläggning bedöms släppa ut betydligt större flöden till
dikningsföretaget Dotorp-Marjaps TF än vad vattendomen tillåter. Avtal mellan
dikningsföretaget och Trafikverket som medger detta saknas. Vid utbyggnad av
förbigångsspår så ses det därför som rimligt att avvattningsanläggningen dimensioneras för
att ta hand om hela järnvägsanläggningen, såväl befintlig som tillkommande.
Punkt 2 handlar om att ta hänsyn till vilken säkerhetsnivå som bör gälla inom
järnvägsanläggningen. Vid större regnvolymer än vad diken och utjämningsmagasin är
dimensionerade för kommer dessa översvämma och vatten ansamlas i lågpunkter. Mer
diskussion kring risker för översvämning vid extrema skyfall förs i avsnitt 10.
Översiktlig flödesberäkning för hela området med dagens anläggning jämfört med planerad
anläggning visas i Tabell 11.
Tabell 11. Ytledes avrinnande dagvattenflöden uppkomna inom järnvägsanläggningen
10-årsregn,
25 min rinntid (ca 131 l/s*ha)
l/s*ha l/s
Befintlig anläggning 32 l/s*ha 110 l/s
Efter utbyggnad av förbigångsspår
50 l/s*ha 170 l/s
7.2.1 Beräknade utjämningsvolymer
Beräkning av utjämningsvolymer har gjorts i varje av de 3 utsläppspunkterna som
föreslagits i Figur 10. Beräknade utjämningsvolymer och utflöde från respektive
fördröjningsanläggning redovisas i Tabell 12.
29
Tabell 12. Beräknade utjämningsvolymer och utflöde efter fördröjning från planerad
järnvägsanläggning innan utsläpp till dikningsföretaget Dotorp-Marjaps TF, beteckning av
utsläppspunkter refererar till Figur 10. Utjämningsvolymer vid 10-årsregn (m3)
Utsläppsflöde (l/s)
Utlopp flödesbegränsat till 2 l/s*ha 2 l/s*ha
Utsläppspunkt 1 235 4
Utsläppspunkt 2 35 0,7
Utsläppspunkt 3 230 3,2
Totalt ∑ 500 m3 ∑ 8 l/s
Hur stort markutrymme som krävs för att inrymma erforderliga fördröjningsvolymer beror
på vilket vattendjup som kan nyttjas. I aktuellt område är tillgängligt djup för fördröjning
relativt litet på grund av det flacka landskapet7 samt höga grundvattennivåer. Damm A har
ett aktivt fördröjningsdjup på ca 10 cm, vilket gör att markutrymmet för dammen blir
relativt stort. I damm B är tillgängligt djup ca 60 cm, vilket gör att i samma
fördröjningsvolymer kan skapas på betydligt mindre markyta.
De planerade dammarnas bottennivå ligger i nära anslutning till grundvattenytan. För att
inte grundvatten skall dräneras eller bli stående i dammarna bör därför bottenytan vara tät.
7.2.2 Placering av utjämningsvolymer
Utjämningsvolymer är föreslaget att göras i två större dammar och i ett breddat dike med
utloppsreglering. Det har inte varit möjligt att skapa tillräcklig fördröjningsvolym i
järnvägsdikena då detta skulle skapa ett allt för stort avstånd mellan järnvägsbanan och
planerade serviceytor och servicevägar. På grund av höga grundvattennivåer i området kan
inte heller diken göras speciellt djupa, vilket gör att dikesbredden blir omfattande.
Damm A är placerad i en naturlig lågpunkt längs med uppspår, ungefär mitt på sträckan för
förbigångsspår. Placeringen är vald både efter de topografiska förhållandena i området men
även för att markintrång på privat mark skall bli så liten som möjligt samtidigt som
naturvärden skall påverkas i liten utsträckning. Damm A är därför anpassad för att ligga på
kommunalt ägd mark samtidigt som dammens utbredning inte inkräkta på sumpskogen.
Längs med uppspår är avrinningsriktning i diken anpassad för att så stor andel dagvatten
som möjligt skall avvattnas till fördröjningsdamm A. Detta medför att avrinningen sydväst
om damm A sker mot Friggeråker (i likhet med den naturliga avrinningen i området), men
även att ett dike nordost om dammen går åt motsatt riktning. Då det inte är tekniskt möjligt
att avvattna hela järnvägsanläggningen längs uppspår till damm A måste resterande
dagvatten fördröjas i en mindre fördröjningsvolym (C). Den kompletterande
fördröjningsvolymen C utgörs av ett breddat och flödesreglerat dike.
Längs nedspår sker all avrinning mot Friggeråker och fördröjningsdamm B är placerad
längst nedströms av utredningsområdet. Dammen fördröjer allt dagvatten från
järnvägsanläggningen, d.v.s. från nedspår och planerat förbigångsspår, innan utsläpp till
7 Små topografiska variationer i omgivningen gör att nivåer på diken inom järnvägsanläggningen ligger nära nivåer på utlopp till kringliggande diken och vattendrag
30
befintligt anläggningsdike. Detta dike leds, utanför utredningsområdet, under järnvägen i en
befintlig trumma som ansluter till dike inom Dotorp-Marjaps TF.
7.3 Behov av rening
Utbyggnaden av förbigångsspår i utredningsområdet bedöms inte medföra en ökning i
avrinnande föroreningar från järnvägsanläggningen. Utbyggnaden syftar dock till att ge en
ökad kapacitet på västra stambanan som helhet (se avsnitt 1.1), vilket i sig kan öka tillförseln
av föroreningar jämfört med idag.
Nuvarande avvattningsanläggning är utformad utan några vattenskyddsåtgärder och
avvattning av sker direkt (ytledes eller via dräneringsledningar) till kringliggande diken och
vattendrag (recipient).
Föreslagen dagvattenhantering separerar dagvatten från hela järnvägsanläggningen (både
befintlig bana och planerade förbigångsspår och servicevägar) från kringliggande diken och
vattendrag. I föreslagen dagvattenhantering sker avrinning ytledes i öppna diken och
fördröjningsdammar. Generella reningseffekter i öppna diken redovisas i Tabell 13.
Planerade fördröjningsanläggningar i form av dammar och reglerade diken är
dimensionerade för att ha en viss hydraulisk kapacitet och inte för att rena dagvatten, varför
reningseffekter i driftskede inte tillskrivs anläggningarna.
Tabell 13. Generell reningseffekt i öppna diken eller vägdiken, baserad på schablonvärden i
StormTacs databas (StormTac 2016)
Generell reningseffekt (%)
P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil PAH16 BaP
Öppet dike, vägdike
30 10 40 25 55 35 35 51 10 70 85 15 15
Sammanfattningsvis bedöms rening av dagvatten i driftskedet ske i tillräcklig omfattning i
föreslagna öppna diken. Utbyggnaden av förbigångsspår anses inte påverka möjlighet att nå
beslutade miljökvalitetsnormer (MKN) i nedströms ytvattenförekomster.
7.3.1 Olyckor
Risk för olyckor och därmed utsläpp av förorenade ämnen beskrivs inom järnvägsplanen.
Generellt bedöms inte risk för olyckor öka till följd av byggnation av förbigångsspåren.
Föreslagen dagvattenhantering syftar till av avleda och fördröja avrinnande vatten med
hänsyn till kringliggande recipienter. Syftet är alltså inte att minska risken för utsläpp av
föroreningar vid en olycka, men utformningen ger en skyddsbarriär mellan
järnvägsanläggningen och kringliggande diken och vattendrag.
Öppna diken minskar flödeshastigheten på avrinnande vatten och andra ämnen, de
möjliggör även att föroreningar kan fastläggas i diket. Föreslagna fördröjningsanläggningar
stryper kraftigt avrinnande flöde ut från järnvägsanläggningen vilket ger större möjligheter
och mer tid för olika saneringsåtgärder. Utlopp från fördröjningsanläggningar kan även vid
behov förses med avstängningsmöjligheter i de utloppsbrunnar där flödesreglering sker.
31
8 Föreslagen hantering av naturflöden Längsgående naturflöden såsom diken och vattendrag skall så långt det är möjligt ligga kvar
i ursprungligt läge. I de fall detta inte är möjligt kommer diken grävas om i nytt läge. Nya
lägen i både plan och i höjd anpassas så att nytt läge hamnar så nära ursprungligt läge som
möjligt. Detta för att minska påverkan på avvattnad mark och båtnadsområde för
dikningsföretag. Nya dikessektioner anpassas även efter de dimensioner som är angivna i
dikningsföretagets vattendom.
Vid nedspår (söder om banan) avvattnas mindre delar av jordbruksmarken ned i dike längs
banan. Dike genomleder dock inget naturflöde och en flytt av diket bedöms okomplicerat.
8.1.1 Dimensionering av trummor
Genomledning av naturvatten under järnvägsanläggningen görs under planerad serviceväg
mellan väg 184 och sumpskogen (se Figur 10). Trumma dimensioneras enligt
dikesföretagets förutsättningar med sektioner och lutningar enligt akten och inte efter
inmätta sektioner. I detta område går dikeslutning enligt akten från 6,5 ‰ till 2 ‰. För att
inte riskera erosion nedströms trumman rekommenderas att trumman förläggs med lutning
nära 2‰.
Dimensionering av planerad trumma presenteras i Tabell 14. För vidare projektering av
servicevägar kan nämnas att trummor av storlek 1200 – 1800 mm i betong kräver en packad
kringfyllnad på ca 0,6 m.
Tabell 14. Dimensionering av trumma under serviceväg väster om sumpskogen (se Figur 10). Krav på
överdjup och minsta trumdimension från tabell 5.3-2, TDOK 2014:0045
Maxflöde dike*
(m3/s)
Lutning trumma
Längd trumma
Beräknad dimension trumma
Krav på överdjup
Minsta trumdimension (TDOK 2014:0045)
Trumma under serviceväg
Ca 1,85 2 ‰ Ca 20 m 1200 mm 200 mm 500 mm
*maxflöde utgår ifrån dikesdimensioner enligt akt nr R-E1a-1060
Tabell 15 visar en jämförelse av befintliga trummor i flödesriktningen från väg 184 och
Friggeråker. Här framgår bland annat att dimensioner för de båda täckdikena understiger
erforderlig dimension för att genomföra tillåtna vattenflöden. Med nuvarande utformning
kommer alltså täckdiken strypa flödet och riskerar att skapa översvämningar uppströms. Se
vidare diskussion om översvämningsrisker i avsnitt 10.
För illustrering av befintliga diken, samt flödesriktningar hänvisas till Figur 9. Notera att vid
kilometertal 341+115 rinner naturflöde från Mösseberg och dike som avvattnar Falköpings
stad rinner samman. Nedströms detta (mot Friggeråker) är flödet i diket betydligt större.
Tabell 15. Lista över befintliga trummor och täckdiken samt planerade trummor längs uppspår (U).
Tabell skriven från uppström till nedströms, ny trumma är markerad med kursiv text.
Typ av trumma Kilometertal för spår
(Uppspår, U)
Dimension
Trumma under väg 184 342+165 * 1000 mm
32
Planerad trumma under serviceväg
Kring 341+900 - 341+880 1200 mm
Trumma under skogsväg
341+580 800 mm
Täckdike /kulverterat dike
341+310 - 341 + 115 500 mm
Täckdike / kulverterat dike från norr (leder naturvatten fr. Mösseberg)
341+250 - 341 + 115 800 mm
Trumma vid Friggeråker
340+700 * 1350 mm
*Kilometertal utanför utredningsområdet
9 Bedömning av tillståndsbehov
9.1 Vattenverksamhet
Befintliga diken inom Dotorp-Marjaps TF som ligger längs med banan kommer i konflikt
med planerad utökning av spårområdet. Byggnationen av förbigångsspåret kräver åtgärder
såsom omgrävning och flytt av dikens läge samt installation av trummor under servicevägar.
Planerad utbredning av förbigångsspår och servicevägar beskrivs och illustreras under
avsnitt 7. Åtgärder på diken innebär vattenverksamhet enligt 3§ kap 11 i miljöbalken.
Avseende markavvattning är det viktigt att konstatera att ingen av åtgärderna i diken
tillhörande dikningsföretaget görs med syfte att öka markavvattningen i området.
Åtgärderna bedöms därför inte klassas som tillståndspliktig markavvattning. Därmed bryts
inte de generella markavvattningsförbud som råder i västra Götaland enligt förordningen
om markavvattning (4§, 1998:1388).
Vattenverksamhet kan omfattas av tillståndsplikt eller av anmälningsplikt beroende på
omfattningen av åtgärder i vattenområdet. Bedömning av tillståndsbehov görs med hjälp av
19§ förordningen om vattenverksamhet (1998:1388). Åtgärderna inom dikningsföretaget
Dotorp-Marjaps TF eller i övriga diken bedöms ej vara av den omfattningen att tillstånd för
vattenverksamhets krävs, se Tabell 16 och Figur 11.
33
Tabell 16. Bedömning av tillståndsbehov för vattenverksamhet, dikesbeteckning syftar till Figur 11
Dike/ vattendrag
Kilometertal för spår (U/N spår)
Åtgärd Bedömnings-grund
Bedömning av tillstånd/ anmälan
Öppna diken
inom
Dotorp-
Marjaps TF
(dike A och
E)
340+ 955 – 341+075 (U)
341+800 – 341+980 (U)
Omgrävning av
dike och
vattendrag, dikes-
längd ca 625 m,
dikesbottenbrädd
varierande mellan
0,3 – 1,0 m.
Anläggning av 1 st
trumma under
serviceväg.
Punkt 2, 6 och
7 19§
1998:808
Anmälan
Anläggnings-
dike B*
341 610 – 341+910 (N)
Omgrävning/bortta
gning av befintligt
dike, ca 425 m
Punkt 2 19§
1998:808
Anmälan
Anläggnings-
dike C
341+400 – 341+465 (U) Omgrävning av
dike
34
Figur 11. Befintliga diken som behöver flyttas till följd av utökandet av järnvägsanläggningen, diken betecknade A-E
A
E
A
A
B
E
A
A
C
E
A
A
D
E
A
A
E
E
A
A
Täckdike / kulverterat dike
35
9.2 Strandskydd
Inom utredningsområdet finns inga strandskyddade området.
9.3 Omprövning dikningsföretag
Dikningsföretag med vattendom kan omprövas och nya villkor fastställas då befintligt
avvattningssystem ändras. Förändringar såsom ändrade lägen för diken, införande av
trummor eller täckdiken samt utsläpp av dagvatten kan medföra förändringar i
båtnadsområdet och därmed kräva en omräkning av kostnadsfördelningslängd inom
dikningsföretaget.
Anslutning av dagvatten får ske till ett diknings- eller markavvattningsföretag om det är
lämpligt och om det finns ledig kapacitet. Dikningsföretaget kan anses ha kapacitet om
dagvattnet kan fördröjas till det naturliga flöde som dikningsföretagen har dimensionerats
för, i detta fall 2 l/s*ha. Om exploatören (i detta fall trafikverket) vill släppa ut mer
dagvatten än vad dikningsföretagen är dimensionerade för kan de ansöka om att öka
kapaciteten nedströms. Om ansökan för detta ej beviljats och det vid stora regn eller långa
regnperioder kommer att avledas större mängder dagvatten till dikningsföretaget, ska
hanteringen av eventuella skador regleras. Hantering av anslutning av dagvatten samt
reglering av eventuella skador sker genom en omprövning av dikningsföretagens tillstånd.
För att förenkla omprövningen rekommenderas att en överenskommelse tecknas med
dikningsföretaget. En sådan överenskommelse kan reglera krav som t.ex. fördröjning av
dagvatten, hur inkoppling ska ske och hur framtida underhåll skall fördelas. En
underskriven överenskommelse med dikningsföretaget innebär att förändringarna och
inkoppling av dagvatten kan ske innan omprövningen av vattendomen är genomförd.
Dagens järnvägsanläggning bedöms släppa ut betydligt större flöden till dikningsföretaget
Dotorp-Marjaps TF än det dimensionerande 2l/s*ha. Detta har gjorts utan särskild
överenskommelse, vilket gör att denna utredning inte kan anse nuvarande utsläpp av
dagvatten som godtagbara. Om avtal skrivs där större flödesmängder tillåts medför det att
volymer för fördröjning av dagvatten inom planerad järnvägsfastighet minskar.
Utbyggnaden av planerade förbigångsspår inom nu aktuellt utredningsområde innebär att
järnvägsanläggningen breddas och därmed behöver ca 625 m diken inom Dotorp-Marjaps
TF läggas om samt att en ny trumma anläggs för att genomleda vatten under planerade
serviceytor. Ändring av läge i plan innebär att kostnadsfördelningslängder behöver räknas
om. Beskrivna åtgärder bedöms vara av den omfattningen att en omprövning av
vattendomen bör krävas.
Viktigt i sammanhanget är även att förändringar i dikningsföretaget redan har gjorts, vilket
beskrivits i avsnitt 3.4 och illustrerats i Figur 7. Förändringar som redan genomförts samt
planerade förändringar i och med genomförandet av Falköpings kommuns beslutade
detaljplaner bedöms också kräva omprövning av vattendomen för dikningsföretaget.
Sammantaget bedöms förändringarna i dikningsföretaget vara omfattande och kräva
omfattande justeringar i båtnadsområdet och kostnadslängder. Trafikverket
rekommenderas att samordna sin ansökan om omprövning med kommunen för att ny
vattendom ska motsvara verkliga förhållanden.
36
10 Översvämningsrisker vid skyfall
10.1 Topografiska förhållanden
Då ordinarie avvattning inte räcker rinner vatten ytledes och avrinner till naturliga
lågpunkter. Dessa fungerar då som fördröjningsmagasin för dagvatten. Topografiska
förhållanden kring utredningsområdet visas i Figur 12. Bruna färger indikerar låglänta
områden och blå färger höglänta områden. Figuren visar planerade fördröjningssammar (A-
B) och servicevägar (C-D) samt befintliga vattendrag, diken och täckdiken i området.
Höjdförhållandena visar att järnvägen ligger på bank inom ett topografiskt låglänt område.
Norr om banan sluttar marken mot sydost, dvs ned mot banan och mot Friggeråker. I
järnvägsanläggningens närområde återfinns de lägst belägna områdena i sumpskogen
(kärrtorvsområdet), på åkermarken samt invid banan strax söder om Friggeråker. Söder om
sluttar marken även här mot sydost. Jordbruksmarken i direkt anslutning till banan ligger
dock topografiskt högre och i lågpunkt invid banan strax söder om Friggeråker riskeras att
avvattna även delar av jordbruksmarken. Jordbruksmark ger dock upphov till relativt små
mängder ytledes avrinnande vatten.
Söder om banan är det av största vikt att samråd sker med Falköpings kommun. Detta då
förändrad höjdsättning av området och nytt dagvattensystem till följd av beslutade
detaljplaner kan förändra flödesmönster och översvämningsområden.
37
Figur 12. Höjdförhållanden kring utredningsområdet. Befintliga täckdiken /kulverterade diken (1-2) och planerade fördröjningsdammar (A-B) och servicevägar (C-D) är markerade.
Befintligt täckdike/kulverterat dike
1
A 1
2 1
B 1
C 1
D 1
38
10.2 Konsekvenser vid skyfall
Efter utbyggnad av planerade förbigångsspår och servicevägar kommer genomledning av
naturflöden förekomma på en position, under serviceväg C. I övrigt förekommer naturflöden
endas längsgående. Genomförd konsekvensanalys konstaterar att konsekvensen för flöden
som överstiger dimensionerande flöden är ringa (se avsnitt 5.2). Detta då endast serviceväg
C skulle påverkas av en eventuell översvämning. Sannolikhet för att högre flöden än de
dimensionerande kan förekomma bedöms också som små, då befintliga trummor uppström
(under väg 184) är av mindre dimension än planerad trumma under serviceväg C.
Planerade fördröjningsanläggningar är dimensionerade för regn med 10-års återkomsttid.
Vid regn med längre återkomsttid tillåts dock ett högre utflöde från anläggningarna, varför
översvämningsrisker och dämmande vatten uppströms bedöms små. Vid skyfall och
resulterade hög vattenföring i avvattningsanläggningen (diken och dammar) kan
vattennivåer tillfälligt stiga. Detta kan potentiellt ge upphov till att vatten tillfälligt går upp i
järnvägsbanken och i överbyggnaden i servicevägar. Konsekvensen av tillfälligt
förekommande vatten i överbyggnaden bedöms dock som liten.
Vid höga flöden i diken kring järnvägsanläggningen kommer befintliga täckdiken norr om
järnvägsanläggningen vara flödesbegränsande och strypa flödet vidare nedströms.
Uppströms täckdike 1 kan vatten komma att översvämma i sumpskogen och uppströms
täckdike 2 sker översvämning norr om väg 2841 (se markeringar i Figur 12). Vatten stående i
sumpskogen bedöms stanna inom sumpskogen, då denna utgör en naturlig lågpunkt. Vatten
stående norr om väg 2841 riskerar att ytledes rinna över vägen och ned mot
jordbruksmarken. Risker och konsekvenser för järnvägsanläggningens olika delar bedöms
små. Om dimension på de båda täckdikena i framtiden skulle utökas kommer
vattenföringen i dike längs serviceväg D öka. Detta flöde rinner dock vidare mot lågpunkter
utanför utredningsområdet och bedöms ej utgöra en risk för järnvägsanläggningen.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att konsekvenser av skyfall på
järnvägsanläggningen är ringa. Detta främst då järnvägen ligger högre än kringliggande
mark och lokala översvämningar kommer ska i omgivningens lågpunkter.
.
39
11 Referenser
11.1 Skriftliga
Banverket (2000). Pilotstudie av föroreningssituationen vid banvallar i Sverige –
Delrapport, etapp 1 och 2.
Banverket Bansystem och Sweco (2006). Provtagning och analys av diffus
föroreningspåverkan i dränerings- och grundvatten från järnvägen.
Länsstyrelsen i Västra Götaland (2016). Dotorp-Marjarps tf (I-II), akt nr R-E1a-1060.
Trafikverket (2013). Handbok för Yt- och grundvattenskydd – Publikation 2013:135.
Trafikverket (2014). Trafikverkets tekniska krav för avvattning – TK Avvattning. TDOK
2014:0045. Version 1.0.
Trafikverket (2014). Avvattningsteknisk dimensionering och utformning – MB 310. TDOK
2014:0051. Version 1.0.
11.2 Digitala
StormTac (2016). Utdrag ut databas för schablonvärden inom StormTac – Generell
reningseffekt (%) i några olika typer av dagvattenanläggningar utifrån databas i StormTac, v.
2014-05 och nyare referenser. – http://www.stormtac.com/Downloads.php (hämtad 2016-
11-10)
Vattenarkivet (2016). – Infokartan. http://ext-
webbgis.lansstyrelsen.se/Vastragotaland/Infokartan/skyddande områden (Hämtad 2016-
03-01)
VISS (2016). Vattenkartan. http://www.viss.lansstyrelsen.se/MapPage.aspx/ (Hämtad
2016-03-01)
Trafikverket, 405 33 Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00
www.trafikverket.se