Halvmarigt maraton – anDra nattEn

SvEnSk aStronomi motiv för ny frimärkSSEriE

EUroPEan aStrofESt 2009

StJärnHimlEnS vaCkraStE miSStag

02 2009

T i d s k r i f T f ö r s v e n s k A m A T ö r A s T r o n o m i s k f ö r e n i n g o c h A n s l u T n A l o k A l f ö r e n i n g A r . i s s n 1 6 5 1 - 6 3 4 6 n r . 2 2 0 0 9 Å r g Å n g 2 8

Telescopium. © 2009 Telescopium och respektive författare. Årgång 28. Redaktion: Jan Persson (redaktor@saaf.se), Sven Mårdh, Fredrik Silow, e-post: redaktion@saaf.se. Ansvarig utgivare: Johan Warell. Grafisk formgivning: Fredrik Silow. Bildredaktör: Robert Wahlström, bilder@telesco-pium.saaf.se. Redaktörer för ”Stjärnhimlen”: André Franke och Sven Mårdh. Faktagranskning: Johan

Warell. korrektur: Cecilia Nordberg, Gunnar Carlin och Per Stymne. Tryck. Vindspelet Grafiska, Borås. Bidrag till tidningen skickas till SAAF, c/o J. Persson, Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal, eller till e-postadressen artiklar@saaf.se. Annonser. annonser@saaf.se. manusstopp 2009. Nr 3: 1 juli. Nr 4: 1 okt. 2010. Nr 1: 1 jan. Nr 2: 1 april. utgivningsplan 2009. Nr 3: 10 sept. Nr 4: 10 dec.

2010. Nr 1: 10 mars. Nr 2: 10 juni. Provexemplar. SAAF, c/o J. Persson, Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal, 031-277820, e-post: jan.persson@saaf.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och korrigera insända bidrag. Insänt material kan komma att publiceras på SAAFs hemsida (www.saaf.se), om inte annat är överrenskommet.

sAAf, svensk AmatörAstronomisk förening, är en rikstäckande förening vars verksamhet syftar till att sprida intresset för astronomi och rymdfart och främja praktisk amatörastronomi. SAAF är en ideell förening, vars medlemmar arbetar utan ekonomisk vinning. Alla med intresse för amatörastronomi och astronomisk forskning är välkomna som medlemmar.

Anslutna föreningar. Följande föreningar har Telescopium som medlemstidning: Astronomiska Sällskapet Aquila Kristianstad, Avesta Astronomisällskap, Borås Astronomisällskap, Grönhögens Astronomiska Förening, Karlskrona Astronomiförening, Norrköpings Astronomiska Klubb, Tierps Astronomiska Klubb, Uppsala AmatörAstronomer, Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening. SAAF har ett artikelsamarbete med Ericson Astronomiförening (EAF). Mer information och kontaktuppgifter finner du på SAAF:s hemsida www.saaf.se

medlemskap i sAAf. Du blir medlem i Svensk AmatörAstronomisk Förening genom att betala in årsavgiften på plusgironummer 904 56-5. Mottagare av betalningen är SAAF. Som medlem i

SAAF erhåller du tidskriften Telescopium med fyra nummer per år. Medlemmar får också inbjudningar till årliga stjärnträffar och kongresser de år sådana arrangeras. Som medlem kan du även ansluta dig till SAAF:s sektioner.

medlemsavgift. Vuxna (över 18 år): 200 kr (1 år), 360 kr (2 år), 540 kr (3 år). Ungdomar (18 år eller yngre): 100 kr (1 år), 180 kr (2 år), 270 kr (3 år). Europa och världen: 300 kr (1 år).

sektioner. deep sky. Jan Sandström, Parkgatan 29C, 671 40 Arvika, 0705-869496. Utger nyhetsbrev med observationstips om djuprymdsobjekt. Årsavgift: 60 kr. solsystemet. Johan Warell, Fiby 118, 740 20 Vänge, tel.nr: 018-362150, e-post: solsystemet@saaf.se. Ingen avgift. Teleskop. Nils Olof Carlin, Lundenvägen 31 B, 541 39 Skövde, e-post: teleskop@saaf.se. Ingen avgift. variabla stjärnor. Hans-Göran Lindberg, Bruksgatan 33, 730 50 Skultuna, e-post: variabler@saaf.se. Ingen avgift.

sAAf:s hemsida. www.saaf.se. Redaktör: Michael Sternald, Västra Bangatan 39A, 195 40 Märsta, e-post: webbredaktor@saaf.se

diskussionsgrupp. www.saaf.se/diskussion.htm. Moderator: Johan Warell.

styrelsen för sAAf. ordförande. Johan Warell, Fiby 118, 740 20 Vänge, tel.nr: 018-362150, e-post: johan.warell@saaf.se; vice ordförande & kassör. Jan Persson, Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal, 031-277820, e-post: jan.persson@saaf.se; sekreterare. Anders Wettergren, Carl Bergstens gata 17, 603 78 Norrköping, 011-171976, e-post: anders.wettergren@saaf.se; ledamöter. Anders Lindquist, Mariatorget 5, 2tr., 118 48 Stockholm, 08-6412955, e-post: anders.lindquist@saaf.se; Fredrik Silow, Karl XI-gatan 19B 222 20 Lund, 046-2406845, e-post: fredrik.silow@saaf.se; Gunnar Lidström, Ringensons Väg 12G, 731 43 Köping, 0221-23198, e-post: gunnar.lidstrom@saaf.se; Jan Sandström, Parkgatan 29C, 671 40 Arvika; Michael Sternald, Västra Bangatan 39A, 195 40 Märsta, 08-59111854, e-post: michael.sternald@saaf.se.

framsidan: M 51, Malströmsgalaxen, fångad av Mattias Klasson, Lerum, med en IR-modifierad Canon 450D monterad på en Borg 76 mm / Astreya

Triplet. Exponeringstider: L: 26×5 min (130 min). R: 10×5 min bin 1×1 + 10×2,5 min bin 2×2 (tot 75 min). G: 10×5 min bin 1×1 + 10×2,5min bin 2×2 (tot 75 min). B: 10×5 min bin 1×1 + 10×2,5min bin 2×2 (tot 75 min). Totalt 355 min.

4-7

8

9-15

16-19

20

21-22

24

Halvarigt maraton – anDra nattEn

kalEnDariEt oCH notiSEr

PÅ HimlEn i JUli, aUgUSti oCH SEPtEmBEr 2009

raPPortEr

StJärnHimlEnS vaCkraStE miSStag

BokrECEnSionEr

gallEriEt

innehÅll

Många har tittat uppåt genom historien. Mot stjärnorna.

Blir det fler än vanligt i år?

Att Astronomiårets stora händelse ”100 timmar astronomi” har gått av stapeln undgick

väl ingen som läser detta. Många av oss var eftersökta under denna intensiva vecka i början av

april och gav intervjuer, föredrag och visningar för alla möjliga mottagare. Minst sex tusen

intresserade runtom i landet skådade då himlen genom teleskop.

För mig var det hela ett stort, om än något utmattande, nöje. I Uppsala visa-

de amatörer och proffs solen och stjärnhimlen för långt över tusen personer på tre

olika platser. Mer än en procent av stans befolkning hade tittat genom teleskopen

när allt var över! Inte illa i en stor stad där nöjena är många.

Många som besökte teleskopen och aktiviteterna under dessa dagar fick med

sig ett exemplar av NATT hem. SAAFs guide till astronomi för nybörjare som

trycktes i tjugo tusen exemplar gick åt som smör i solsken, och nu har vi faktiskt

inga fler att dela ut. Du kan dock alltid ladda ner en PDF-version på vår webbsida.

Nu spanar vi framåt mot årets stora stjärnträff på Ven som arrangeras av

SAAF och andra föreningar. Sista helgen i augusti samlas svenska och danska amatörer på

denna ö som har så mycket gemensamt oss emellan, och som på ett nordiskt manér i tid och

rum anknyter till årets huvudperson Galilei. Kom och upplev astronomisk gemenskap, före-

drag, workshops, historia, kultur, nya vänner och varför inte lite sol och bad. Jag hoppas vi

möts på Brahes Uraniborg när sensommarmörkret faller på!

Att blickA uppåt

SAAFs ordförande Johan Warell skriver ofta i Telescopium och sysslar med det mesta inom amatörastronomi, från visningar och teleskopbygge till visu-ella och digitala observationer av objekt i när och fjärran. Han agerar också som Astronomiårets kontaktperson mot de lokala astronomiföreningarna. Telescopiumredaktionen (fr. vänster i bild ovan) består av redaktörerna Jan Persson, Fredrik Silow, Sven Mårdh samt Johan Warell som är ansvarig utgivare.

TelescopiumredaktionenledArsidAn

3Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

5Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

I august i s a mm a år skulle resterande 19 Messierobjekt ligga bra till så jag ämnade prova en ”halvmara" då. Den 25 augusti begav jag mig med 18×50-kikaren till en brygga vid Virsbosjön där sikten var helt fri mot syd och sydväst. Jag väntade på bryggan tills det mörknade. I den nautiska skymningen hittade jag den fina klothopen M 22 nära Jupiter i Skytten. M 22 såg stor och maffig ut, säkert beroende på ”månillusionen”, då den låg i samma synfält som horisonten. Jag kände väl till de sydliga Messierobjekten och jag lokaliserade samtliga objekt utan hjälp av stjärnkartor utom M75, M72 och M73. Även denna natt var mycket stjärnklar med en gränsmagnitud säkert bättre än 6,5. Stjärnmolnet M 24 i Skytten såg nebulöst ut, även med blotta ögat och det hade jag inte sett tidigare från Sverige. Jag såg nebulositet och inte bara den inbäddade stjärnhopen NGC 6530 i Lagunnebulosan, M 8, och båda nebulosadelarna i Trifidnebulosan, M 20.

Dä r med h a de jag sett 102 Messierobjekt på två nätter med kikare. Jag lyckades till och med hitta kvällens resterande 19 objekt innan den astronomiska skymningens slut. De två nätterna blev mer lyckade än jag väntat mig. Det var mycket tyst och stillsamt att sitta på bryggan och då och då höra en gädda plaska till i vassen och samtidigt njuta av att se den mäktiga Vintergatan sträcka sig uppåt från Skytten, mot Skölden, Örnen och Svanen. Jag lade också märke till en kondensation i den södra Vintergatan som jag inte tidigare sett med blotta ögat. Mellan M 24 och Sköldens (Scutum) större stjärnmoln såg jag en kondensa-tion till nära gamma Scuti, öster om M 16. Eftersom det finns åtminstone två tydliga ljusa stjärnfläckar i Scutum kommer jag att kalla denna för Scutums södra stjärnmoln.

u Tm A n i n gA r n A

Nu ef ter åt k a n jag med bestämdhet ange vilka som är de svåraste M-objekten att se från Sverige. De är de sydliga klothoparna M 68, M 19 och M 28. Ifall galaxen

HAlVMARiGt MARAtON – ANDRA NAttEN

TIMO K ARHUL A, VITMÅRAGATAN 8, 5TR, 722 46 VÄSTERÅS, TEL 021-18 34 23 E-POST: TIMO_K ARHUL A@HOTMAIL.COM FOTO: DIVERSE SVENSK A AMATÖRASTRONOMER. ILLUSTRATION: FREDRIK SILOW

I Telescopium nr 1 2008 tipsade Timo Karhula om hur man kan utföra ett Messiermaraton, det vill säga att observera så många objekt som möjligt i Messiers populära djuprymdskatalog på en natt. Då hade han själv ännu inte utfört ett maraton. Här beskriver han sina resultat och erfarenheter av att se samtliga 102 Messierobjekt som går att se från Sverige på två nätter. Med bara kikare!

DEl 2(2)

Timo Karhula är aktiv amatörastronom sedan snart 30 år. Han observerar det mesta på himlen, och har deep sky, kometer, solförmörkelser och astroresor som sina specialiteter. Timo är ordförande i Västerås Astronomi- och RymdforskningsFörening (VARF).

Västerås, VARF/ SA AFTimo kArhulA

Bilden, motstående sida. Du måste inte ha ett teleskop för att observera alla Messiers objekt. Det räcker med en uppsättning bra fältkikare. En del klarar du till och med med blotta ögat! Foto: Fredrik Silow

M 83 i Vattenormen mot förmodan kan ses från allra sydligaste Sverige är den svårast. Om alla objekt skulle befinna sig högt över horisonten är de absolut svåraste M 76, M 91 och M 98. M 74 och M 101 är de knepigaste om himlen inte är riktigt klar. Jag ställde en fråga i forumet Astronomiguiden om hur andra hade lyckats med sina Messiermaraton. Jag fick bara ett svar, från Ola Söderberg i Bålsta, och så här berättar han om sina 58 nedlagda Messiers: "Vad gäller natten 27/28 mars, så delade jag upp observationen på tre pass. Det första passet observerade jag från en ås nära mitt hem mellan kl. 20.00

och 21.40. Då hittade jag 40 st Messier med (Binoptec) 20×80 kikaren. Sedan tog jag en liten rast för att hälsa på min kompis och såg hos honom 4 st galaxer i Virgohopen genom hans ETX-70. Efter detta gick jag hem och åt och vilade och gick sen ånyo upp på åsen för att där se ytterli-gare 14 st Messierobjekt mellan klockan 02.10 och 03.40 i 20×80. I slutet försökte jag hitta i Skytten, men stördes både av gryningsljuset och av ’Stockholmsljuset’ som jag har i sydost. Den sista Messiern jag observerade var M15 som skymtade mellan trädens grenar i öster.”

6 Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

H a l v m a r i g t m a r a t o n – a n d r a n a t t e n . D e l 2 ( 2 ) .F o r t s ä t t n i n g f r å n f ö r e g å e n d e u p p s l a g .

18.36 m42 Bl Solhöjd -8° 18.36 m45 " 8 stjärnor synliga 19.06 nautiska skymningen slutade 19.16 m79 25×100, 18×50 mycket ljussvag med 18×50 (hade burit kikarna och stativet ca 300 m till sjön, höjd 4°) 19.31 m77 " ljussvag 19.47 m74 " ljussvag, stor 19.53 m31 Bl ljus, avlång 19.55 m33 18×50, 8×20 mycket ljussvag med blotta ögat 19.56 astronomiska skymningen slutade 20.06 m41 18×50, Bl Sydligaste stjärnhopen sedd med blotta ögat 20.19 m93 25×100, 8×20 massa enskilda stjärnor med 25×100, triangulär 20.46 komet 46P/ Wirtanen 25×100 9.2 mag, 5’, DC=4-5 20.51 komet C/2008C1 Chen-gao 25×100 10.5 mag, 3’.5, DC=3 20.57 m43 25×100, 18×50 massa enskilda stjärnor med 25×100, triangulär 21.01 m78 " ganska ljus, nebulositet S om central * 21.09 m47 25×100, 8×20 ganska ljus med 8×20, större än m36 och m37 21.10 m46 " Suddig 21.17 m50 18×50, 8×20 fin 21.21 m32 18×50, 7×50 ganska ljus men stellär 21.21 m110 " ljussvag 21.40 m76 18×50 ganska ljussvag, liten 21.47 m34 Bl, 8×20 ljussvag med blotta ögat 21.52 m37 8×20 ganska ljus med 8×20, större än m36 och m37 21.56 m36 " ganska ljus, mindre än m37 och m38 21.57 m38 8×20, Bl ganska ljus med 8×20, större än m36 och m37 21.59 m35 Bl ljussvag, ganska stor, mars 2° mot nW 21.59 m44 " ljusstark även utan glasögon 22.09 m48 8×20 Stor, suddig, en ljus * i mitten 22.10 m1 18×50, 7×50 ljussvag, mycket liten 22.16 m67 8×20 ganska ljus, ganska stor, grynig 22.30 Skrev lägesrapport på internet

22.49 m95 25×100, 18×50, 7×50 ljussvag, Saturnus 4º.2' mot W 22.50 m96 " ganska ljussvag 22.52 m105 " ljussvag, även ngC3384 med 18×50 23.02 m65 " ljussvag 23.02 m66 " ganska ljus, även ngC3628 med 18×50 23.25 m81 8×20 ganska ljusstark 23.31 m82 " ganska ljussvag, avlång 23.35 m40 18×50, 7×50 W * ljusare med 18×50; stellär med 7×50 23.42 m109 " ganska ljus, avlång, mycket ljussvag med 7×50 23.55 m97 " ljusstark, ganska stor, rund med 18×50; ljussvag och stellär med 7×50 23.55 m108 18×50, 7×50 ljussvag, avlång (v-magnitud=10.0) 0.08 m106 " ljus, ganska stor och avlång 0.17 m98 25×100, 18×50 ganska ljussvag, avlång 0.20 m99 " ganska ljus, rund 0.23 m100 " Betydligt ljus, ganska stor, rund 0.32 m84 " ganska ljus 0.32 m86 " ljusare än m84; även ngC4388 (v-magnitud=11.0), ngC4435, ngC4438 0.42 m87 " ljus 0.45 m89 " ganska ljussvag, ganska liten 0.49 m88 " ljus 0.50 m91 " Betydligt ljus 0.56 m49 " mycket ljus, stellärt centrum, även ngC4526 och ngC4535 1.05 m61 18×50 ljus 1.09 m85 " ljus 1.17 m60 25×100, 18×50 ljus 1.18 m59 " ganska ljus 1.21 m58 " ganska ljus 1.25 m90 " ganska ljus, avlång 1.35 m104 25×100, 18×50, 7×50 ganska ljussvag, avlång

förSta nattEn

tid objekt instrument observation, beskrivning, övrigt Bl = Blotta ögat

m13 m27 m42 m45

förSta nattEn

tid objekt instrument observation, beskrivning, övrigt Bl = Blotta ögat

I en disk uss ion på Astronomiguiden kom vi halvt om halvt på skämt överens om att ifall man lyckas se hälften av M-objekten, dvs. 55 stycken, så har man utfört en lyckad genuin ”Messier-halvmaraton”. Detta är en bra bedrift från Sverige och jag tar gärna emot era rapporter om ni lyckas med en halvmara på en natt.

Slu tet av ok tober kan vara den näst bästa tiden på året för att se många M-objekt eftersom objekten i Skytten fortfarande syns tidigt på kvällen och de nordli-gare galaxerna i Virgo/Coma i gryningsljuset.

Då är dock bland andra M 4, M 80, M 19, M 68 och M 104 osynliga från Sverige. Här nedan hittar ni min tabell över de observerade objekten med information om klockslag, instrument och övriga noteringar. De korta beskrivningarna och intrycken för objekten är gjord med den minsta kikaren om inte annat anges. Hoppas listan kan vara till hjälp, oavsett om det är ditt första eller nästkommande maratonpass.

H a ppy hu nt ing !

1.46 m53 18×50 mycket ljus, ljust centrum; även ngC5053 1.52 m64 " mycket ljus, äggformad 2.17 m68 25×100 mycket ljussvag (dekl = -26º45’ och höjd 2º.9) 2.30 Skrev ny lägesrapport på internet 2.58 m94 18×50 ganska ljus, 9.6m * n och en 11.14m * 5’.8 W 3.03 m63 " mycket ljus, närliggande 9.3m * 3.06 m51 " mycket ljus, även ngC5195 3.11 m101 " ganska ljus, mycket stor, rund 3.23 m3 7×50 ljus, ganska liten 3.27 m5 " ljus, ganska liten 3.35 m12 " ganska ljus, ganska liten 3.38 m13 Bl ljussvag, liten 3.43 m92 7×50 ljus, liten 3.45 m57 18×50 ljusstark, ganska liten 3.52 m56 " ganska ljus, ganska stor 3.55 m29 7×50 ganska ljus, betydligt liten 3.58 m39 " ljus, stor, såg många enskilda * 4.02 m52 " ganska ljus, betydligt liten, såg lite glitter 4.08 m103 " ganska ljus, liten, avlång, urskiljde några enskilda *, även ngC663 4.13 astronomiska gryningen började 4.15 m27 7×50 ganska ljus, liten 4.18 m71 " ganska ljus, liten 4.21 m10 " ljus, liten 4.28 m14 " ganska ljussvag, liten 4.33 m107 18×50 ganska ljusstark, ganska liten 4.44 m80 25×100 ganska ljus 4.45 m19 " ljussvag, liten (mitt 102:a messier-objekt från Sverige, höjd 2º.6) 4.49 m4 25×100 ljussvag, stor, diffus (observerade på järnvägs- rälsen, sjätte platsen utanför gården inatt) 5.03 nautiska gryningen började 5.11 m11 18×50 (ljus himmel) 5.15 m26 25×100 (ljus himmel) 5.20 m24 " misslyckades, för ljus himmel

22.01 m22 18×50, 7×50 ljusstark, stor och diffus med 18×50; äv. m. 7×50 22.08 " nautiska skymningen slutade 22.13 m24 " nebulös bakgrund, även med blotta ögat (höjd 7º) 22.13 m17 " Svannebulosan, ljus, stor 22.14 m9 " ganska ljussvag, ganska liten, rund 22.18 m8 " Både lagunnebulosan och stjärnhopen ngC6530, ganska ljussvag, avlång E-W 22.18 m20 " trifidnebulosans två delar, ganska ljus 22.18 m21 " ganska ljus 22.20 m28 " ljussvag, liten 22.23 m18 " ganska ljus 22.24 m23 " ganska ljus, stor, såg flera enskilda * 22.26 m16 " iC4703 (örnnebulosan) tydlig, mycket ljus och stor 22.27 m25 " ljusstark, stor, såg flera enskilda * 22.57 m75 " ljussvag, liten 23.02 m102 " ngC5866, (=m101), betydligt ljus, avlång 23.16 m30 " mycket ljussvag med 7×50, lätt att lokalisera 23.25 m72 " ganska ljus, ganska liten 23.27 m73 " Som en suddig dubbelstjärna 23.34 m15 " mycket ljus men ganska liten med 7×50 23.34 m2 " mycket ljus men liten med 7×50 23.39 astronomiska skymningen slutade

första natten såg jag 83 st messier-objekt på 10 timmar och 39 minuter. andra natten – 19 st på 1 timme och 38 minuter. Samtliga objekt observerades för blotta ögat eller med olika typer av fältkikare.

m51 m57 m66, m65 m101

förSta nattEn

tid objekt instrument observation, beskrivning, övrigt Bl = Blotta ögat

anDra nattEn

tid objekt instrument observation, beskrivning, övrigt Bl = Blotta ögat

7Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

T i P s! I en tidigare artikel av Timo om Messiermaraton (Telescopium nr.1 2008) hittar du en fullständig tabell över alla Messierobjekt och var du hittar dem på himlen.

svensk AsTronomi moTiv för ny frimärks-serie

För att uppmärksamma Internationella astronomi-året 2009 ger Posten den 29 januari ut frimärken med rymdtema. Motivet på frimärkena är PoGOLite, ett internationellt samarbetsprojekt med forskare från Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan (KTH). Instrumentet – som just nu byggs i Stockholm och ska skickas upp med ballong från rymdbasen Esrange i Kiruna - mäter röntgen-strålning från rymden. Astronomifrimärkena består av två motiv, båda inspirerade av PoGOLite. Ett märke visar en sche-matisk bild av instrumen-tet. Det andra illustrerar hur instrumentet, lyft högt upp i atmosfären av en ballong, mäter strålningen från Krabbnebulosan.

Förutom Krabbnebulosan kommer PoGOLite att leta efter polarisation i strål-ningen från flera andra av universums mest spännan-de objekt: neutronstjärnor, aktiva galaxkärnor och gas som faller in i svarta hål. I många av dessa fall kommer PoGOLite att göra de första mätningarna i sitt slag. Även frimärket som visar mätningen är unikt - Krabbnebulosans plats på stjärnhimlen är markerad med ett hål i form av en stjärna. Det är det första svenska frimärket någonsin med denna detalj. Frimärkena

är formgivna av designern Einar Åkerlind. Texten som medföljer märkena är skri-ven av Magnus Axelsson, astronom vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet.

PoGOLite är ett inter-nationellt projekt med deltagare från Sverige, Japan, USA och Frankrike. Från Sverige deltar forskare från KTH och Stockholms universitet. Genom stöd från Knut och Alice Wallenbergs stif-telse, Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet har den svenska gruppen fått en ledande roll i projektet.

BidrAg som BelönAs

I Telescopium nr 3, 2008, annonserades att två av bidragen till nr 1, 2009, skulle få boken Stjärnhimlen – en utförlig astronomisk guide, av Robert Burnham m.fl. Av de bidrag som sändes in till Telescopium nr 1, 2009 så

belönas följande:

Christopher allen,

färjestaden

P-m Hedén, vallentuna

BäsTA BidrAg Till nr 3, 2009, BelönAs ocksÅ

Vi vill gärna ha fler bidrag. Till nr 3, 2009, belönar vi de två bästa med var sitt ex-emplar av boken Secrets of the hoary deep, av Riccardo Giacconi (recenserades i Telescopium nr 1, 2009).

AsTronomisemesTrA i sydsverige i sommAr!

Den 19-23 augusti, helgen innan Astronomidagarna på Hven, bjuder Grönhögens Astronomiska Förening (GAF) och SAAF in till Sagittariusmöte på södra Öland. På denna träff prioriteras observa-tioner på en verkligt mörk himmel och alla spon-tana bidrag till program-met välkomnas varmt. Huvudsamlingspunkt och plats för före-drag och prylmarknad är Medborgarhuset i Grönhögen.

Föredragshållare är bland annat Arvid Pohl vid högskolan i Kalmar (”Gammateleskopet FERMI och mörk materia”), Chris Allen (”Epsilon Aurigae i fokus”) och Johan Warell (”Snabbt och smidigt – his-torien om ett miniobser-

vatorium”). Anmäl dig till huvudarrangören Jörgen Danielsson (jorgend56@gmail.com). Deltagande är kostnadsfritt för medlem-mar i SAAF och ungdo-mar under 15 år. Övriga betalar in 100 kr (50 kr för deltagare 15- 18 år) på pg 904 56-5 (betalningsmot-tagare SAAF, märk ta-longen ”Sagittarius”). Mer information finns på GAFs webbsida gaf.homeip.net.

Välkommen!

T I L L M I N N E A V V Å R V Ä N M A G N U S

J O H A N S S O N

2

M agn us Joh a ns son, vå r kassör i Mariestads

Astronomiska Klubb (mak) sedan många år tillbaka har efter en tids sjukdom lämnat

oss i stor sorg och saknad. Våra tankar går särskilt till

hans familj och nära vänner, som förlorade en god vän och

kamrat. Vi vänner och kamrater i Mariestads Astronomiska

Klubb saknar honom också, och han lämnar ett stort tomrum efter sig, både som medlem,

kamrat och vän. 

S ö r e n P e r s s o n O r d f ö r a n d e , m a k

Jan Persson, SA AFkAlendArieT + noTiser

DEttA HÄNDER i Juli, AuGuSti OcH SEptEMbER 2009

8 Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

Vill du få in en händelse om din förening i Kalendariet? Eller vill du skriva en notis eller kanske bara sälja något? Hör av dig till redaktören för kalendariet, Jan Persson.

13 juni, lördAg 14:00, SAS, En dag under solen. Siljansnäs.

20 juli, mÅndAg 13:00, SV, Föredrag om månlandningen. Göteborg.

19 AugusTi, onsdAg 20:00, SAAF, Sagittarius 2009. Öland.

20 AugusTi, TorsdAg 15:00, SAAF, Sagittarius 2009. Öland.

21 AugusTi, fredAg 15:00, SAAF, Sagittarius 2009. Öland.

18:00, MAK, Träff under stjärnorna. Mariestad.

22 AugusTi, lördAg 12:00, MAK, Träff under stjärnorna. Mariestad.

15:00, SAAF, Sagittarius 2009. Öland.

23 AugusTi, söndAg 10:00, SAAF, Sagittarius 2009. Öland.

28 AugusTi, fredAg 13:00, Astronomi-dagarna på Hven 2009.

29 AugusTi, lördAg 10:00, Astronomi-dagarna på Hven 2009.

30 AugusTi, söndAg 10:00, Astronomi-dagarna på Hven 2009.

17 okToBer, lördAg 13:00, SV, Föredrag av RUAG Aerospace. Göteborg.

14 novemBer, lördAg 13:00, SV, Föredrag av Dan Olsson. Göteborg.

KONTAKTPERSONER I FÖRENINGARNA:

MAK – Mariestad Astronomiklubb Kontaktperson: Rune Fogelquist, tel. 0501 - 181 67.

SV – Slottskogs-observatoriets vänner Kontaktperson: Ingemar Ewaldz, tel: 031-55 29 35 eller 0303-22 53 23.

GAF – Grönhögens Astronomiska Förening Kontaktperson: Jörgen Danielsson, tel. 0485 - 344 62.

sAgiTTArius 2009

eTT uPPdATerAT och komPleTT kAlendArium hiTTAr du PÅ sAAf:s WeBBsidA.

på HiMlEN i Juli, AuGuSti OcH SEptEMbER 2009SKRIBENT: SVEN MÅRDH, RAMBOG. 71, 603 71 NORRKÖPING, E-POST: SVEN.MARDH@GLOCALNET.NET, 011-14 68 75.ILLUSTRERADE STJÄRNK ARTOR: ANDERS WETTERGREN. GRAFIK: ANDRé FRANKE.

Jupiter är giganten på sommarens natthimmel, och i år kan du även använda planeten som guide för att hitta Neptunus. Morgonhimlen domineras istället av Venus, som gör en lysande föreställning i augusti och september.

Sven Mårdh jobbar till vardags på Norrköpings Tidningar. Han är kassör i Norrköpings Astronomiska Klubb, som han också var med och startade. André Franke är välkänd för P1-lyssnarna, då han ibland levererar väderrapporten från SMHI i Norrköping. Han är medlem i Norrköpings Astronomiska Klubb och gör för deras hemsida grafik för aktuella händelser på himlen. Anders Wettergren är en driven observatör med konstnärliga talanger. När han inte gör väderkartor på SMHI, gör han stjärnkartor till Telescopium. Även Anders är medlem i Norrköpings Astronomiska Klubb.

Sven Mårdh, André Franke & Anders Wettergren NAK/SA AFPÅ himlen

s o le n . SOL EN f inns i stjärnbilden Tvillingarna när juli börjar och kommer sedan till Kräftan den 20 juli, Lejonet den 10 augusti och Jungfrun den 16 september. Höstdagjämningen inträffar den 22 september kl 23.19 när solen passerar himmels-ekvatorn och sedan hamnar söder därom.

Den 22 ju l i inträffar århund-radets längsta totala solförmör-kelse, som vi tyvärr inte kan se något av i Sverige. Den totala fasen varar maximalt 6 minuter 39 sekunder och kan ses i ett smalt band genom Indien, Kina, Japan och vidare ut i Stilla havet.

m Å n e n . I s y dl ig a ste Sverige den 18 juli kan man i gryningen se början på en månockultation av Merope i stjärnhopen Plejaderna. I

Lund startar den kl 03.24 då solen bara står 8° under horisonten.

T vå m å nför mör k el ser i jordens halvskugga (penumbra) sker under perioden – den 7 juli och 6 augusti. Denna typ av förmörkelse är

knappt märkbar för blotta ögat och det är bara den sistnämnda som är ”synlig” i Sverige. Förmörkelsen bör-jar kl 1.01 och slutar kl 4.27 (då har månen hunnit gått ned i norra delen av landet). Maximum sker kl 2.39 då bara 43 procent av månskivan är i

9Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

01. PlanEtErnaS viSiBilitEtSDiagram för norra EUroPa. Gäller tredje kvartalet 2009. Svart betyder att planeten inte är observerbar och vit att den går bra att observera. För Merkurius till Saturnus avser diagrammet observationer med blotta ögat, för Uranus och Neptunus med kikare eller litet teleskop.

01

halvskuggan. Detta är troligen för lite för att man ska kunna se något över huvud taget.

m e r k u r i u s . Sol s ystemets inner sta planet står i övre konjunktion med solen den 14 juli och når sedan största östliga vinkel-avstånd (27°) från densamme den 24 augusti. Denna kvällsapparation är tyvärr en ogynnsam för oss nordbor och planeten är svårobserverad. Den 20 september står Merkurius i undre konjunktion med solen och kan sedan ses på morgonen lågt i öster i slutet av månaden. Den 30 septem-ber är dess höjd vid den borgerliga gryningens början 7° i Lund och Stockholm och 6° i Luleå. Den ljusare Venus, som finns 10° snett ovanför till höger om Merkurius kan tjänstgöra som guide. 5° snett nedan-för till vänster om Merkurius finns Saturnus nära horisonten. Planettrion syns bättre under oktober, mer om detta i nästa Telescopium.

v e n u s . V ENUS imponer a r som morgonstjärna i öster (norra

Sverige har svårt att se den under juli). Planeten når sin högsta höjd vid den borgerliga gryningen i slutet av augusti i de sydligaste delarna av landet (20°) och i början av september i de nordligaste (16°). I juli avlägsnar sig Venus från Mars alltmer efter deras midsommarmöte. Venus far vidare genom Oxen (7°S om stjärn-hopen M45 Plejaderna den 4 juli och 3°N om Aldebaran den 14 juli), Tvillingarna (på linje med Castor och Pollux den 26 augusti), Kräftan (1°S om stjärnhopen M44 Praesepe den 2 september) och Lejonet (0,5°N om Regulus den 20 september). I slutet av september får Venus sällskap av Merkurius och Saturnus. Månen är nära Venus morgnarna den 19 juli, 18 augusti och 16–17 september. Venus vinkelavstånd från solen minskar under perioden från 44° till 25°V. Magnituden är den 1 juli –4,1 då 62% av planetskivan är belyst. Den 30 september har magnituden sjunkit till –3,9 (90% belyst).

m A r s . Den röda planeten syns nu allt bättre på morgonhimlen, även

om norra Sverige får vänta till augusti innan den kan observeras ordentligt. I gengäld går den i september upp redan under kvällstid i norra Sverige tack vare sitt nordliga läge. I början av juli står Mars fortfarande nära Venus, men de avlägsnar sig snart från varandra. Under perioden genomlöper Mars Oxen (5°S om stjärnhopen M45 Plejaderna den 10 juli och 5°N om Aldebaran den 27 juli) och Tvillingarna (0,8°S om stjärnhopen M35 den 29 augusti). Månen står nära Mars 18–19 juli, 16 augusti och 13–14 september. Magnituden ökar från +1,1 till +0,8. Marsskivan är ännu för liten för att visa ytdetaljer i små teleskop.

j u PiTe r . Sol s ystemets stör sta planet står i opposition den 14 augusti och syns därför under större delen av natten under perioden. Planeten finns i den sydliga stjärnbilden Stenbocken och står lågt över horisonten, speciellt i nordligaste Sverige. Den 4 augusti kl 00.52–02.48 (cirkatider) ockulterar Jupiter stjärnan 45 Capricorni (magnitud +5,9). Eftersom stjärnans ljusstyrka är snarlik de fyra galileiska månarnas ser den ut som en extramåne under nätterna omkring detta datum. För alla som följer förmörkelser och andra fenomen bland Jupitermånarna kan nämnas att de under den närmaste tiden även förmörkar och ockulterar varandra. Vår egen måne är nära Jupiter 11 juli, 6–7 augusti, 2–3 sep-tember och 29–30 september. Jupiters magnitud ökar från –2,7 till –2,9 vid oppositionen för att sedan åter sjunka till –2,7. Den13 juli sker det andra mötet i en trippelkonjunktion när Jupiter passerar 37 bågminuter söder om Neptunus. Planeterna står dock något närmare varandra dagarna

1 0 Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus, månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.

Sven Mårdh, André Franke & Anders Wettergren NAK/SA AFPÅ himlen

02. vEnUS PÅ morgonHimlEn. Venus syns på morgonhimlen, dock till en början bara från södra Sverige, senare i juli även längre norrut. I södra Sverige står Venus som bäst ca 20 grader över horisonten vid den borgerliga gryningens början i slutet på augusti; i norra Sverige står grannplaneten som mest 15 grader över horisonten i början på september. Grafiken visar Venus position på himlen vid den borgerliga gryningens början och gäller för exakt 60 graders nordlig latitud. Positionerna är utsatta för var femte dag och datummarkeringarna var tionde dag.

02

innan. Den sista konjunktionen i serien inträffar den 20 december.

sAT u r n u s . R ingpl a neten k a n i södra och mellersta Sverige ses lågt i väster på kvällen en bit in i juli. Sedan drunknar den obönhörligt i det starka skymnings-ljuset. Saturnus står i konjunktion med solen den 17 september. Den dyker redan i slutet av månaden upp i gryningen lågt i öster – nu i sällskap av Merkurius och Venus, som båda befinner sig högre upp på himlen. Saturnus vistas i stjärn-bilden Lejonet, men kommer i början av september in i Jungfrun. Magnituden är den 1 juli +1,0 och 30 september +1,1. Saturnusringarna lutar i början av juli 3° med södra sidan mot oss. Den 4 september vänder planeten den tunna ringkan-ten mot jorden, men tyvärr kan vi ju inte se Saturnus då. Den 30 septem-ber är ringlutningen endast 1,5° med norra sidan vänd mot oss.

u r A n u s . ”Her schel s pl a-net” kan i början av juli observeras under den senare hälften av natten där sommarhimlen är tillräckligt mörk. I augusti syns den allt tidigare och när den står i opposition den 17 september går den att se från kväll till morgon. Du hittar Uranus med en vanlig fältkikare i Fiskarna, en bit under Pegasuskvadraten. Planetens rörelse är retrograd under perioden. Magnituden ökar något från +5,8 till +5,7.

n e P T u n u s . Sol s ystemets y t ter sta stora planet finns i Stenbocken, men du måste ha en kikare för att se den och en mörk himmel är ett måste. Planeten står i opposition den 17 augusti och syns

då hela natten igenom. Som nämndes ovan inträffar den 13 juli det andra mötet i en trippelkonjunktion när Jupiter passerar 37 bågminuter söder om Neptunus. Faktiskt står Jupiter inom 2,5° från Neptunus från 30 april till 8 augusti. Därefter drar av-ståndet iväg en smula och når knappt 7° i början av oktober. Sedan närmar sig Jupiter igen för det tredje mötet

mellan de båda planeterna den 20 december. Neptunus magnitud går från +7,9 till +7,8 omkring oppositio-nen, och sedan till +7,9 igen.

A s Te ro i d e r . (3) Ju no rör sig mellan Fiskarna och Vattumannen, inte så långt från Uranus. Asteroiden når en gynnsam opposition den 22 september där magnituden når upp till +7,6.

11Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

03. mÅnEn PaSSErar förBi JUPitEr. Himmelsvy kring den 11 juli när månen passerar förbi Jupiter. Bilden gäller för exakt 60 graders nordlig latitud ungefär vid kl 02:30 svensk sommartid.

04. mÅnEn PaSSErar förBi marS oCH vEnUS. På morgonhimlen den 18 juli står månen nära Mars och morgonen därpå nära Venus. Bilden återge himmelsvyn kring den 19 juli vid kl 03 och gäller för exakt 60 graders nordlig latitud.

04

03

(4) V e sta k a n ses på morgonhim-len under senare delen av augusti och september i Tvillingarna och Kräftan. Den passerar 0,5°N om Venus den 25 augusti och 0,6°S om stjärnhopen M44 Praesepe den 16 september. Magnituden ökar från +8,4 till +8,3.

(7) Ir i s s tå r i opposition den 4 juli i den sydliga stjärnbilden Skytten med magnituden +8,7. Asteroiden passerar rakt igenom stjärnhopen M25 den 23–25 juli och 25–26 september. Vid det senare tillfäl-

let har ljusstyrkan sjunkit till 10:e magnituden.

(18) Melpomene i stjärnbilden Valfisken står i opposition först i mitten av oktober, men når magnitud +8 redan i september.

ko m e Te r . C /C/2006 W3 (Christensen) har ett ovanligt stort perihelieavstånd (3,13 AE eller 468 miljoner kilometer den 6 juli). Under den kommande perioden tros magnituden ligga runt +8. Kometen

står gynnsamt till för observationer, då den rör sig från Pegasus, in i Svanen och vidare till Räven, Pilen och Örnen.

22P/Kopff f inns i Vattumannen hela perioden. Kometen står i opposition vid månadsskiftet augusti-september. Magnituden ligger runt +8 i juli, men dalar sedan mot +11 i slutet av september.

m e Teo r e r . Delta Aqua r ider na (synliga 12 juli–19

1 2 Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus, månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.

05. mÅnEn PaSSErar förBi JUPitEr igEn. Himmelsvy på kvällen (ca kl 22:15 svensk sommartid) kring den 8 augusti när månen passerar förbi Jupiter. Bilden gäller för exakt 60 graders nordlig latitud.

06. mÅnEn PaSSErar förBi marS oCH vEnUS igEn. På morgonhimlen den 16 augusti står månen nära Mars och två dagar senare nära Venus. Bilden visar himlen kring den 17 juli ungefär vid kl 03:15 och gäller för exakt 60 graders nordlig latitud.

07. mÅnEn PaSSErar förBi marS oCH vEnUS ännU En gÅng. På morgonhimlen den 13 och 14 september står månen nära Mars och den 16 och 17 september nära Venus. Bilden visar himlen i mitten på september strax före kl 05 och gäller för exakt 60 graders nordlig latitud.

Sven Mårdh, André Franke & Anders Wettergren NAK/SA AFPÅ himlen

05

06 07

augusti) beräknas nå maximum den 28 juli med 20 meteorer i timmen (så kallad Zenithal Hourly Rate eller ZHR) utstrålande från Vattumannen. Skuren syns bäst från sydligaste Sverige. En halvmåne i Jungfrun går ner tidigt och stör inte något. Medelsnabba meteorer (41 km/s).

A l fa C a pr icor nider na (3 juli–15 augusti) når maximum 30–31 juli med bara 4 meteorer i timmen (ZHR). En ¾-måne i Skorpionen stör

bara tidigt på natten i södra Sverige. Gulaktiga, långsamma meteorer (23 km/s) med en och annan bolid. Strålar ut från Stenbocken.

Per se ider na (17 ju l i–24 augusti) når maximum på kvällen den 12 augusti (då solen fortfarande är uppe) med 100 meteorer i tim-men (ZHR) utstrålande från norra Perseus. När skymningen sänkt sig har aktiviteten redan börjat sjunka. En nästan till 60% belyst måne i

Väduren kommer att störa en hel del. Ljusa, snabba meteorer (59 km/s) som ofta ger rökspår. Ursprungskomet: 109P/Swift-Tuttle.

K a ppa C ygnider na (3–25 augusti) har maximum den 17 augusti med bara 3 meteorer i tim-men (ZHR). Månen är nu en skära i Tvillingarna och stör inget nämnvärt. Långsamma meteorer (25 km/s) som ofta är ljusstarka och kan explodera. Utstrålar från Svanen.

1 3Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

08. mÅnEn PaSSErar förBi JUPitEr ännU En gÅng. Himmelsvy kring den 2 september när månen passerar förbi Jupiter. Bilden gäller för exakt 60 graders nordlig latitud ungefär vid kl 21:45 svensk sommartid.

09. mÅnEn PaSSErar förBi JUPitEr ÅtEr igEn. Himmelsvy kring den 29 september när månen passerar förbi Jupiter. Bilden gäller för exakt 60 graders nordlig latitud strax efter kl 20 svensk sommartid.

09

08

A lfa Aur igider na (25 augus-ti–8 september) beräknas nå maxi-mum omkring midnatt 31 augusti–1 september med 7 meteorer i timmen (ZHR), utstrålande från Kusken. Månen (full den 4 september) finns i Skytten och stör. Snabba meteorer (66 km/s).

Sep tember-Per se ider na (5–17 sep tember) är som mest 5 meteorer i timmen (ZHR) vid maximum den 9 september. En ¾-måne i Väduren gör då livet surt för observatörer. Snabba meteorer (64 km/s) som strålar ut från Perseus.

Delta Aur igider na (18 september–10 oktober) presterar bara 3 meteorer/timme (ZHR) vid maximum den 29 september. Månen (5 dagar före full) lyser otrevligt i Stenbocken nära Jupiter. Snabba meteorer (64 km/s) som tycks komma från Kusken.

vA r i A B l A s Tjä r n o r . Den mycket märkliga Epsilon Aurigae är en förmörkelsevariabel med en period på hela 27 år. En kompakt stoftskiva tros skymma en del av stjärnans ljus varvid magnituden sjunker från +3,0 till +3,8. Nästa förmörkelse pågår mellan 6 augusti 2009 och 15 maj 2011. Epsilon Aurigae är den övre stjärnan i den lilla triangeln nedanför Capella i Kusken.

1 4 Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

Stjärnkarta med synliga planeter samt månen. Stjärnkartan gäller följande tidpunkter svensk som-martid (SSt):

1 juli kl. 02.00 SSt 15 juli kl. 01.00 SSt 1 aug kl. 00.00 SSt 15 aug kl. 23.00 SSt 1 sept kl. 22.00 SSt 15 sept kl. 21.00 SSt

Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus, månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.

s Tjä r n h i m le n , l AT. 6 0 ° n

På grund av ljusa sommarnät-ter kommer sommarstjärn-bilderna till rätt först från augusti och då hittar vi den s k Sommartriangeln upp mot

zenit i söder så snart mörkret infaller. Den består av som-marstjärnornas tre ljusaste stjärnor, huvudstjärnorna i Svanen, örnen och lyran.

Svanen är lätt att känna igen på sin korsform. vintergatan löper förbi här med sitt de-taljrika och tydliga ljusa band via örnen och vidare ner mot

n o r r

s y d o s T

ö s Te r

Sven Mårdh, André Franke & Anders Wettergren NAK/SA AFPÅ himlen

m e s s i e r 13

Här, i Herkules, finner du en av himlens mest spektakulära stjärnhopar, M 13. Du kan läsa mer om den på sidan 20 i artikeln "Kometen som var en stjärnhop".

Som du ser är fler objekt som stjärnhopar, nebulosor och galaxer utmärkta på stjärnkartan. Läs om hur du själv kan utforska Messiers alla objekt i Timo Karhulas artikelserie på sidorna 4 – 7.

1

nymåne 18 sept kl 20.44

första kvarteret 26 sept kl 06.50

fullmåne 7 juli kl 11.21

Sista kvarteret 15 juli kl 11.53

nymåne 22 juli kl 04.35

första kvarteret 29 juli kl 00.00

fullmåne 6 aug kl 02.55

Sista kvarteret 13 aug kl 20.55

nymåne 20 aug kl 12.02

första kvarteret 27 aug kl 13.42

månens faser i juli, augusti och september 2009

mÅnEn

fullmåne 4 sept kl 18.03

1 5Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

Sista kvarteret 12 sept kl 04.16

Bilderna, samt proportioner, är ungefärliga simuleringar för 15 augusti. Storleken anges i bågsekunder. (n uppåt och ö åt vänster i bild).

PlanEtErna

horisonten. nedanför till vän-ster ser man i år den briljanta planeten Jupiter. Den betydligt ljussvagare neptunus finns i närheten. längre österut kan

man också hitta Uranus. Under hösten blir kväl-larna snabbt mörkare och Sommartriangeln lämnar plats

för höststjärnbilderna med Pegasuskvadraten i spetsen.

n o r r

s y dvä s T

vä s Te r

galaX

öPPEn StJärnHoP

klotformig StJärnHoP

PlanEtariSk nEBUloSa

nEBUloSa

1:a magnitUDEn

2:a magnitUDEn

3:E magnitUDEn

4:E magnitUDEn

5:E magnitUDEn

merkurius 6,3” (osynlig) venus 13,6”

mars 5,5” Jupiter 48,9”

Uranus 3,7”

neptunus 2,4”

Diagram för pla-neternas synlighet finns på föregående sidor i artikeln.

Saturnus 16,1” (osynlig)

1

1 6 Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

euroPeAn AsTrofesT hAr sTÅTT PÅ vÅr

önskelisTA i flerA År men deT hAr inTe

BliviT Av ATT vi BesökT den – förrän i År.

den gick Av sTAPeln den 6–7 feBruAri

i kensingTon ToWn hAll PÅ hornTon

sTreeT i london, c:A 15 minuTer med

TunnelBAnAn frÅn mArBle Arch, och

Bjöd PÅ mÅngA inTressAnTA föredrAg

och sTor uTsTällning, med AllT för den

PrylgAlne AmATörAsTronomen.

European Astrofest har hållits varje år sedan

1992, så detta var den 18:e i ordningen och den

drog 4–5000 deltagare totalt över två dagar. En

video från utställningen och konferensen finns

på YouTube, www.astronomynow.com/euro-

pean_astrofest_2009_blog/.

Årests Astrofest organiserades av Pole Star

Publications Ltd och leddes av två ordföran-

den, Ian Ridpath och Iain Nicolson. Pole Star

Publications ger också ut tidningen Astronomy

Now och driver hemsidorna ”Astronomy Now”

och ”Spaceflight Now”.

insPirerAnde föredrAg

Föredragen var uppdelade i fyra sessioner

och man kunde köpa biljetter till en eller flera

sessioner. Varje session (en på förmiddagen

och en på eftermiddagen) innehöll fyra stycken

(föredömligt korta) föreläsningar och efter två

föredrag var det uppehåll för förmiddagskaffe,

lunch eller eftermiddagste (det var ju trots allt

i England). Totalt kunde man alltså lyssna till

16 föredrag under de två dagarna. Alla hölls av

mycket inspirerande talare med bra presen-

tationsmateriel på stor bild och med mycket

bra ljudanläggning. Det var därför lätt att hålla

sig vaken under de korta föredragen (c:a 35

minuter vardera). Det går naturligtvis inte att

återge allt som sades och visades i en sådan

här artikel, så vi väljer att kommentera några.

> inledningsföredraget, av Greg Smye-

Rumsby, handlade om hur vi kan göra för att

betrakta universum och dess olika delar i tre

dimensioner. Röd-gröna glasögon delades ut

vid ingången och han visade och beskrev hur

3D-bilder skapats genom några olika metoder,

varav två metoder faktiskt utgick från endast

en bild.

> föredraget om planeten X hölls av Govert

Schilling och handlade om hur jakten på

planeter har gått till genom historien och hur

planeterna så småningom fått sina namn. Pluto

döptes till exempel av en 11-årig flicka och

namnet kom sedan att användas av Disney. En

minnesvärd anekdot handlade om holländaren

som (utan sin hustrus stora entusiasm) målade

taket i sitt arbetsrum med solsystemets pla-

neter och dess banor. När arbetet, som tagit

flera år, var klart och den yttersta planetbanan

precis fått plats i taket kom rapporten om att

man upptäckt ytterligare en planet.

> Solen fick sig tillägnad två föredrag, båda

av David Hathaway. Det första handlade om

aktiviteterna i solens inre, solfläckarna och

magnetfältet, medan det andra handlade om

hur vi kan prognostisera solfläckscyklerna.

> två föredrag handlade om teleskopet

och dess användning. Richard Dunns fördrag

beskrev utvecklingen och användningen under

1600-talet medan Richard Myers berättade om

det senaste inom adaptiv optik och vad man

förväntar sig av nästa utvecklingssteg.

> Huvudnumret var nog trots allt paneldis-

kussionen om våra minnen av Apollo 11. På

scenen fanns tre celebriteter som diskuterade

sinsemellan och svarade på auditoriets frågor.

De var Sir Patrick Moore, Reg Turnill och Garry

Hunt som också agerade diskussionsledare.

Under detta föredrag var sessionssalen fylld till

sista plats.

> Carolin Crawfords föredrag om nebulosor

och stjärnbildning var nog det som, trots de

tidigare 3D-bilderna, bjöd på det mäktigaste

bildspelet. Hon använde ett antal Hubblebilder

för att beskriva hur stjärnorna bildas ur

gasmolnen och hur vi kan följa hur dessa unga

stjärnor sedan påverkar sin omgivning.

leksAker för AmATörAsTronomer

Utställare från många av de större tillverkarna

av teleskop, astrokameror och tillbehör fanns

representerade. Utbudet av böcker var också

stort. Vi provade bland annat att (mot postav-

gift) få de största och tyngsta av våra bokinköp

levererade till Sverige.

Som vanligt på en mässa blir man vid första

åsynen mest förvirrad. Var ska jag börja? Vad

vill jag ha? Man känner sig som ett barn som för

första gången kommer till en leksaksaffär. Det

är nog som det sägs: Skillnaden mellan pojkar

och män är priset på deras leksaker. Det var

stundtals ganska trångt mellan montrarna.

Sir Patrick, som var på plats för paneldiskus-

sionen, passade på att signera sin senaste bok,

”Bang”, som han skrivit tillsammans med Chris

Lintott och Brian May. Vi började med att köpa

boken och därefter stod vi i kö i 45 minuter för

att få Sir Patricks autograf stämplad i boken.

Därefter återlämnades boken till försäljaren

som skickade den till Brian May för ytterligare

en autograf innan den slutligen skickades hem

till Luleå. Ett något komplicerat förfaringssätt

men vad gör man inte för att få autografen av

både Sir Patrick Moore och den förre Queen-

gitarristen, numera astronomen, Brian May?

På teleskopsidan fanns allt mellan små utdrag-

bara tubkikare (för små barn) till 14” cassegrain

och 40 cm dobson (för större barn). Om man

är ute efter att köpa ett teleskop men inte har

Rapporter från arrangemang. rAPPorTer

EuROpEAN AStROfESt 2009 – VilkEN upplEVElSE!

överst: Arrangören Ian Ridpath med två föredragshållare. Underst: Anders Wettergren skakar hand med den legendaris-ke Sir Patrick Moore. Foto: Ulf Jonsson och Anders Wettergren.

1 7Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

bestämt sig riktigt för vilken typ eller storlek

man vill ha så är detta platsen att vara. Här får

man chansen att se och känna alla typer och

storlekar.

Bland de större ”tillbehören” kan man nämna

de två olika sorters amatörobservatorier som

fanns uppställda inomhus. Båda var mon-

terbara dome-observatorier. Någon svensk

astrofirma som tar med något sådant till Kiruna

på Norrland Star Party 2009, månne?

Många åker ju till London för att shoppa kläder

men i vårt fall begränsade det sig till var sin

slips med en stjärnkarta som motiv. Däremot

lyckades vi fylla Ryan Airs viktkvot för bagaget

med några tillbehör och en hel del böcker.

nöjd ArrAngör

Arrangören Ian Ridpath var mycket nöjd med

årets arrangemang så det kommer säker att bli

fler Astrofest i framtiden.

Det vi minns bäst från årets tillställning var de

stående ovationerna vid avslutningen av panel-

diskussionen med Moore, Hunt och Turnill.

–Vi spelade upp ett kort avsnitt ur TV-

programmet Sky at Night från 1969 och i slutet,

när ”rollistan” rullade fram till tonerna av

Sibelius, och alla i salen stod upp och applåde-

rade var det verkligen ”spine-tingling”, kom-

menterade Ian efteråt.

Han hoppas att IYA 2009 kommer att innebära

att man även får upp ögonen för Englands

motsvarighet till Galileo, Thomas Harriot, som

hittills har försummats.

Ian avslutar med att säga att han beundrar

svenska astronomers tålamod med att göra

observationer under vintern, som ju kan vara

mycket kall med engelska mått mätt och han

hälsar fler av oss välkomna till Astrofest i

framtiden.

Ulf Jonsson och Anders Wettergren

överst: Sir Patrick Moore i mitten av bilden, som var på plats för paneldiskussionen i vanlig ordnig. nederst: Inte ovanligt att folk tappar både hakan och andan under föreläsningarna på European Astrofest.

1 8 Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

värmlAnds sTArPArTy är känT för den

fAnTAsTiskT vArmA sTämningen – för uT-

omhusTemPerATuren gäller dock rAkA

moTsATsen. jAn sAndsTröm BeräTTAr

hur deT gick i År.

Så har då det nittonde VSP gått av stapeln,

under det Internationella astronomiska året.

Passande nog slog vi då också deltagarrekord.

Med drygt 85 föranmälningar och ”Under dagen

besökare” på lördagen kom vi för första gången

upp i tresiffrigt tal. Trots trängseln flöt det hela

bra. Mattanterna gjorde som vanligt en strong

insats. Stor kram till dessa. Likaså till Göte och

Berit Yderstig, som år efter år troget serverar

frusna astronomer kaffe och korv. Årets VSP in-

leddes på fredagen med gnistrande klart väder.

Vid 21-tiden hade man över sjön Fryken möjlig-

het att se den liggande månskäran omedelbart

under en Venus, som nu även den är en skära.

Oförglömligt. Likaså gjorde klart väder under

hela lördagen, ända fram till skymningen, det

möjligt för alla hugade, undertecknad medräk-

nat, att se Venus klart och tydligt mitt på dagen

(mellan kl. 13 och 15) strax till höger om månen.

Fantastiskt. Föredragen höll genomgående

hög klass. Mats Yderstig och Joel von Knorring

levererade ett anförande om tillverkningen av

det stora 76 cm-teleskopet som nu kommer att

stå i Lysvik. Skandinaviens största amatörtele-

skop, Gud bevars. Projektet väckte berättigad

häpnad och frågorna var många. Efter SAAF:s

årsmöte var det så dags för tipspromenad och

lunch. Kl.15.00 redogjorde astronomen Robert

Cumming från Stockholm observatorium, tillika

redaktör för Populär Astronomi, som årets

huvudföredragshållare på ett både trivsamt och

lärorikt vis om galaxer. Eftersom det var melo-

difestivaltider så arrangerade han efteråt med

hjälp av ”internationell jury” m m omröstningar

om universums vackraste, respektive fulaste

galax. Som den vackraste utsågs Messier 51 i

Canes Venatici och som den fulaste, trots att

den bara kan ses som radiokontur, en ”osynlig”

galax i Virgohopen. Kvällen innehöll föredrag

av bl.a meteorologen Anders Wettergren,

som denna gång gick igenom stjärnbilden

Cassiopeja. Ett omtyckt mål med många

öppna stjärnhopar och nebulosor, för den

observerande amatörastronomen. Söndagen

avslutades med att Sveriges ledande expert

på astronomisk optik- och spegelslipning,

Joel von Knorring, höll en liten ”workshop”om

ämnets tillämpning och bekymmer. En väl av-

vägd blandning som synes. Mer än en besökare

mumlade om att det kanske var dags att skaffa

sig ett eget instrument. Nästa år är det tjugo

år sedan det första Värmland Star Party hölls

uppe vid Mats Yderstigs hem i blygsam skala.

Det kommer vi naturligtvis att celebrera med

buller och bång. Se till att ni inte har något an-

nat inbokat i början av mars år 2010.

Clear Skies!

Jan Sandström

Rapporter från arrangemang. rAPPorTer

VÄRMlAND StARpARtY AlltiD likA VÄRMANDE

På Värmland Starparty är det många som ställer upp sina instrument för att nyttja så många observationstimmar som det bara går. Det ryktas till och med att det finns de som kämpar hela natten mot både John Blund och kylan.

Mellan observationer, föredrag och matorgier kan man passa på att värma sig, diskutera instrument elle rent av tömma plånboken hos teleskopförsäljarna för att kanske rent av lägga vantarna på en ny dobson.

1 9Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

deT finns mÅngA säTT som mAn kAn uPPmärksAmmA deT inTernATionellA AsTronomiÅreT 2009 PÅ.

Bland flera sätt, så vill jag här rikta uppmärk-samheten på två. Fler lär följa. Eftersom jag är anställd på Arvika Kommunala Musikskola av Arvika kommun som en sorts resurslärare i alla kommunens skolor i ämnena astronomi samt lokalhistoria, så var det ganska naturligt att se på vad man kunde göra inom ramen för skolans verksamhet. Förutom att vara ute och hålla föredrag i skolorna och visa stjärnhimlen så ”poppade” det upp lite andra idéer. Först bestämde vi oss för att göra en astronomisk fotoutställning i musikskolans foajé under ett antal veckor. Fotografierna bestod av solfoto-grafier som fiolfröken Malin Linell tagit genom ett Coronado solteleskop. Vidare har också undertecknad bidragit med en uppsättning digitala foton tagna genom okularet på ett 12-tums Dobson vid olika förstoringar. Eftersom både Malin och jag är nybörjare när det gäller att digitalt plåta astronomiska objekt, så blev vi faktiskt förvånade över resultatet. Åt ett positivt håll. Ehuru undermåliga om man jämför med de foton som pryder sidorna i våra astronomiska tidskrifter så visar, anser vi, våra foton att även gemene kvinna och man kan åstadkomma en hel del idag. Men de flesta planscherna i utställ-ningen har vår rektor som faktiskt också är aktiv amatörastronom och medlem i SAAF tagit fram på nätet. Det är bilder från rymdteleskopen Hubble och Spitzer. Det senare arbetandes i infrarött. Så småningom kommer utställningen att vandra vidare till biblioteket. Efter ca en månad där vandrar den vidare upp till ortens gymnasieskola, Solbergaskolan. I höst ska

den förhoppningsvis ut till högatadierna. Jag kommer också att göra en grej för gymnasiet i samarbete med en fysiklärare där under våren. Den här utställningen lockar faktiskt en del besökare, bl.a. tycker skolklasser att det är kul att bese den. Synd bara att det inte finns något framtaget svenskt material att fylla skärmarna med.

Vidare så framförde Arvika Slagverksensemble tillsammans med undertecknad den 17 februari showen ”Kosmiska Klangvärldar”. Det är elever på gymnasiets musikestetiska linje som under ledning av sin slagverkslärare Per-Anders Thim framför egenhändigt komponerad musik i fem akter till bilder utvalda av Jan Sandström. Parallellt med musiken så så visas ett bildspel med astronomiska bilder, t.ex The Pillars of Creation, NGC 5128 etc. till detta kåserar Jan Sandström om objekten. Konserten 17/2 var den andra i ordningen (fler lrä förhoppningsvis följa). Inför ca 50 åhörare framfördes det drygt tims-långa programmet. Åtminstone var det min upp-fattning att showen uppskattades. Andra projekt som planeras under våren är en solvisningsef-termiddag i samarbete med Westra Wermlands Sparbank. Vidare kommer undertecknad att hålla föredrag på biblioteket 26/3 under titeln ”Från Galileo till gravitationslinser”där det ska göras nedslag i 400 års astronomihistoria. Som synes finns det många uppslag, för att vara putslustig, ”The sky is the limit”. Jan Sandström

DEt iNtER- NAtiONEllA AStRONOMi-åREt upp-MÄRkSAMMAS i ARVikA.

vänster: Fotoutställningen, skapad med hjälp av enkla medel, blev mycket uppskattad och skapade ökad för-ståelse för såväl barn som vuxna. ovan: Delar av Arvika Slagverksensemble i showen "Kosmiska Klangvärldar".

Mess ier 13, ef ter den franske kometjäga-ren Charles Messier, är antagligen den finaste av de klotformiga stjärnhopar vi har på norra halvklotet. Klotformiga stjärnhopar är bland de allra äldsta objekten i universum och de flesta har en ålder på mellan 10 och 12,5 miljarder år, bara 1 – 2 miljarder år yngre än uni-versum självt. De mycket yngre öppna stjärnhoparna består av alltifrån ett tiotal stjärnor till mer än 6000. Vår sol föddes i en sådan för 4,6 miljarder år sedan. Allt eftersom de öppna stjärnhoparna kretsar kring galaxernas centrum

tenderar de att lösas upp. Stjärnorna försvinner en efter en, tack vare gravita-tionella störningar på sina egna vägar i galaxen.

De k lotfor mig a st jä r nhopa r na är mycket täta. I regel innehåller de mellan 100 000 och 1 000 000 stjärnor och har en diameter på mellan 50 och 200 ljusår. Stjärnorna i de klotformiga stjärnhoparna är oftast gamla s.k. population II-stjärnor. De är fattiga på metaller, vilket gör att det inte är speciellt troligt att vi hittar planeter kring dem, och därmed knappast liv. Ändå valde amerikanerna

på 1970-talet att sända ett radiomeddelande via radioteleskopet Arecibo till Messier 13 som är belägen ca 25 000 ljusår från oss. Jag antar att det mest ska ses som en symbolhand-ling. Det lär hur som helst dröja drygt 50 000 år innan vi får något svar på inviten till en kaffekopp.

De fl e sta g a l a x er med lite självrespekt håller sig med ett antal klotformiga stjärnhopar. Alltifrån några få, som dvärggalaxen Sculptor I, till hela 16 000 som kan ses kretsa kring den jättelika elliptiska galaxen M 87. Runt dessa ursprungliga galaxer (som t.ex. M 87) fanns det troligtvis mindre diffusa moln bestående av väte och helium. De drog sig samman och bildade klotformiga stjärnhopar som kom att gå i stora elliptiska banor runt sina värdgalaxer. Exempelvis finns det hopar runt Vintergatan som avlägsnar sig ända upp till 200 000 ljusår från dess banplan. Det finns till och med extragalaktiska ”luffare” som NGC 2158, ca 300 000 ljusår bort i riktning mot vinterstjärnbilden Lodjuret.

M ä r k l igt nog så finns det stjärnor i en del klotformiga stjärnhopar som förefaller yngre och mer blåaktiga än de gula och orangeröda population

II-stjärnorna. De är s.k. ”Blue Stragglers” och tros bildas när två stjärnor i täta dubbelstjärnepar smälter samman, blir tyngre, hetare och går till en annan spektralklass.

Hur vor e det då att bo i centrum av en klotformig stjärnhop som M 13 – innehållandes mer än en miljon stjärnor? Vi skulle nog uppleva det som att vi hade tusentals stjärnor på natthimlen som lyste starkare än Sirius. Aldrig fullständig natt utan alltid en slags alviskt djupblå skymning. Messier 13 kan en mörk, månlös natt långt ute på landet ses som en mycket liten diffus fläck med blotta ögat. Redan en fältkikare gör den ljusare, lite större och mera nebulös. Sedan blir den precis som de flesta andra klotformiga stjärnhopar bara vackrare och vackrare ju större öppning telesko-pet har. Själv har jag vid åtskilliga tillfällen haft den nästan svindlande lycko-känslan av att observera M 13 i ett teleskop med 40,6 cm öppning och med en förstoring på 170 gånger. Hela synfältet exploderar i tusentals små, dansande eldflugor in mot ett cen-trum där stjärna skymmer stjärna och bildar ett intensivt vitt skimmer från hopens kärna. Här finns stjärnor som vår sol, fast äldre, 25 000 ljusår bort.

StJÄRNHiMlENS VAckRAStE MiSStAG

En mörk kväll år 1714 hittade Edmund Halley en komet, vars återkomst han förutsade skulle ske 1759/60 – Halleys komet. Den ”återfanns” på själva julafton 1759 av en tysk amatörastronom som en liten diffus fläck i stjärnbilden Herkules västra sida. Fläcken visade sig vara något annat.

SKRIBENT: JAN SANDSTRÖM. PARKGATAN 29 C, 671 40 ARVIK A, TEL. 0705 - 86 94 96. FOTO: MESSIER 13 AV PER JOHANSSON, SKELLEFTEÅ, 2009

2 0

ATlAs of The messier oBjecTs –

highlighTs of The deeP sky

ronald stoyan, 2008, 370 sidor, inbunden,

pris: 35 gBP, cambridge university Press,

The edinburgh Building, shaftesbury road,

cambridge cB2 2ru, england, isBn 978-0-

521-89554-5.

Som de flesta andra amatörastronomer känner

vi ju till historien om Messier i grova drag, eller

hur? Vi fascineras av hur Messier lyckades se

alla dessa dunkla objekt på natthimlen från

en plats i centrala Paris. Vi kommenterar ofta

att det ger perspektiv på vår egen tids gissel

— ljusföroreningarna. Vi förundras också över

Messiers ambition att katalogisera det hela.

Redan efter de första sidorna framgick det

att mina kunskaper om Messier nog inte var

särskilt omfattande, eller ens riktiga i sak. Här

öppnade sig faktiskt berättelsen om en män-

niska och ett levnadsöde jag borde intresserat

mig för långt tidigare. Det kändes på gränsen

till pinsamt att som amatörastronom inte ha

varit bättre påläst om ett så pass centralt ut-

vecklingssteg inom astronomin som messier-

katalogen och om dess upphovsman.

Nåväl, med den här boken går det någorlunda

att reparera. Låt mig slå fast att detta är en

sällsynt fullkomlig bok av sitt slag. Först och

främst är sakinnehållet mycket utförligt och

fängslande. Lägg därtill att boken är en utsökt

foliant på 370 sidor, tryckt på kvalitetspapper

och utsökt typografiskt gestaltad.

Vi kan nog slå fast att boken är mer än utförlig.

Här beskrivs hela bakgrunden och historiken

kring messierkatalogen, från Messiers egen

uppväxt till människorna omkring honom, hans

yrkesverksamhet, tekniken och de av honom

använda hjälpmedlen. Jo, han använde faktiskt

teleskop. Bildmaterialet är mycket illustrativt

över lag. Vi får även ett kapitel med en renskri-

ven variant av den första messierkatalogen.

Alla uppdateringar genom olika versioner av

katalogiseringar från Messiers tid till vår egen

redovisas i boken. Författarna har under fem

års tid plöjt igenom över 500 vetenskapliga

rapporter och ägnat många timmar åt visuella

observationer för att göra detta verk så uppda-

terat och sakriktigt som möjligt.

Allt det här är egentligen bonus. Mitt ursprung-

liga syfte med att inhandla boken var att skaffa

en bra översikt och instruktion för studier av

messierobjekten. Även här är boken utsökt.

Varje objekt beskrivs ingående såväl historiskt

som datamässigt. Hundratals fotografier och

illustrationer kompletterar beskrivningarna

tillsammans med astrofysiska förklaringar.

Det här är utan tvekan en av de finaste astrono-

miböcker jag blivit ägare till på senare år och

den rekommenderas varmt till den historiskt

intresserade, trots att den är på engelska.

Ulf Petersson

hidden universe

lars lindberg christensen, robert fosbury,

robert hurt, 2009, 145 sidor, inbunden,

eso information and Photographic service,

karl-schwarzschild-strasse 2, d-8046

garching bei münchen, germany, isBn 978-3-

527-40866-5.

Se här! Lagom till det internationella astrono-

miåret utger ESO en både läcker och lärorik

bok. Den kan med fördel sättas i händerna på

alla nybörjare. Men även vi som varit med en

stund kan njuta av de superba bilderna. Alla

tre författarna är välkända. Mest bekant är nog

Bob Fosbury, eftersom han för ett par år sedan

stod som värd för DVD:n Hubble – Fifteen Years

of Discovery som man kunde få gratis via FN.

Boken är uppdelad på nio kapitel. De tre första

tjänar som introduktion till grundläggande ast-

ronomi såsom ljusets egenskaper, våglängder,

spektra, etc. Här redogörs schematiskt för de

olika teleskop som används idag. Eftersom

mycket av den strålning som når oss från rym-

den stoppas av vår atmosfär, så är rymdtele-

skop nödvändiga för att få en komplett bild av

universums alltifrån långvågig radiostrålning

till högenergetiska röntgen- och gammafoto-

ner. De sex följande avsnitten varvar grundläg-

gande astronomi med enastående bilder från

Hubble, Spitzer och många andra teleskop. I

det nionde kapitlet knyts det hela ihop genom

att här redovisas observationer där flera olika

2 1Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

Redaktör: Jan PerssonBokrecensioner

GAlilEO, MESSiER OcH HubblE EXpANDERADE AllA uNiVERSuM på NåGOt SÄtt. EXpANDERA Ditt!

teleskops data ges kombinerat. Boken är som

sagt var mycket givande för nybörjaren. Det

enda felet jag hittar är att man blandar ihop det

blåa och det röda ljusets egenskaper när man

beskriver dopplerförskjutning. Tilläggas kan

att boken även innehåller en ordlista, och den

första gången ett ”svårare” ord används i den

löpande texten är det tryckt i fet stil, refereran-

des till ordlistan.

Jan Sandström

eyes on The skies

Bok: govert schilling, lars lindberg

christensen, 2009, 132 sidor, dvd, inbunden,

eso information and Photographic service,

karl-schwarzschild-strasse 2, d-8046

garching bei münchen, germany, isBn 978-3-

527-40865-8

dvd: lars lindberg christensen, 2009, dvd 68

minuter, eso information and Photographic

service, karl-schwarzschild-strasse 2,

d-8046 garching bei münchen, germany

Låt oss slå fast en sak: om det inte vore för uppfinnandet av teleskopen för 400 år sedan skulle det mesta av vår kunskap inom astro-nomi förmodligen ligga långt under den nivå där vi befinner oss idag. Med teleskopet fick människan ett revolutionerande verktyg att se bortom vardagens triviala upplevelser och att ana andra möjligheter att tolka världen.

För många av oss som ägnar oss åt astronomi av rent intresse, har begreppet teleskop en stark laddning. Trots att det inte är nödvändigt att personligen investera i dyra teleskop för att studera astronomi, brukar det ändå förr eller

senare hamna både ett och annat i vår ägo. Varför?

Kanske är det så att astronomi inte bara ska studeras och förstås rent teoretiskt. Den ska faktiskt upplevas! Och då är teleskopet bok-stavligen instrumentet för denna resa. Med den här boken och DVD:n berättas den intressanta historien kring hur teleskopet förmodligen kom till. Hur Galileo Gallilei genom sin insiktsfullhet vände blicken mot himlen och startade en revolution vars slut vi ännu inte sett. Här beskrivs pionjärerna under 1700- och 1800-talen som byggde sin tids "high-tech-teleskop". Vi får även ta del av utvecklingen av andra teleskoptyper än de optiska. Boken avslutas med en utblick mot framtidens tele-skop och visionerna om både större och bättre tekniska lösningar.

Gillar du astrofotografi av hög klass så kan du glädjas åt ett rikt bildmaterial. En stor del av astrofotografierna är hämtade från Hubble- och Spitzerteleskopen. Det som också är värdefullt är fotodokumentationen över våra jordbaserade teleskop och observa-torier. Inte många av oss har sett ett modernt observatorium från insidan.

Det ska sägas att efter-texterna också ger en intressant beskrivning av de båda författarna och eldsjälarna bakom boken.

Den medföljande timslånga DVD:n följer

bokens upplägg men lägger till ytterligare detaljer. I extramaterialet på skivan kan också vi följa olika astrofotografers arbeten och hitta intressanta länkar på webben.

Boken, som är framtagen med anledning av internationella astronomiåret 2009, är på engelska, liksom DVD:n. Svensk text, eller röst, finns tyvärr inte som språkval på skivan.

Ulf Petersson

PlAneTAry lAnders And enTry ProBes

Andrew Ball, james r. c. garry, ralph d.

lorenz, viktor v. kerzhanovich, 2007, 340

sidor, inbunden, pris: 70 gBP, cambridge

university Press, The edinburgh Building,

shaftesbury road, cambridge cB2 2ru,

england, isBn 978-0-521-82002-8

Detta är en väldigt teknisk bok, med mycket fy-sik och matematiska formler. Men det är också en unik bok, för den tar upp ett ämne som inte har beskrivits tidigare – en kunskap som fun-nits dold inom vissa företag och rymdfartsorga-nisationer. Boken beskriver hur man genomför en landning på en annan himlakropp, vare sig den har atmosfär eller inte.

Författaren går lugnt och metodiskt tillväga, och beskriver olika typer av himlakroppar och hur man närmar sig dem, antingen direkt eller via en omloppsbana. De olika bromssystemen beskrivs med olika matematiska formler och tillvägagångssätt såsom försiktig atmos-färsinbromsning, raketer, bromssköldar och fallskärmar. I boken finns också beskrivningar på människans tidigare försök och tekniska be-skrivningar på olika landningsfarkoster. Boken lämpar sig för fysiker och tekniker som jobbar med problemet att föra ner en obemannad eller kanske bemannade rymdsond för att mjuklanda på någon måne eller annan planet.

Jan Persson

2 2 Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9

Redaktör: Jan PerssonBokrecensioner

B i l d e r n A PÅ B A k s i d A n

överst till vänster: Den unga månen i konjunktion med Plejaderna den 26 april kl. 22.26, fotograferad från Fiby, Uppsala. Canon Eos 400D vid ISO 800, 5 sek, 125 mm brännvidd. Foto: Johan Warell.

överst till höger: Stjärnbilden Örnen med "nykomling", så som den sågs och fotograferades av Margareta Westlund för 10 år sedan. I början av december 1999 sågs för blotta en "ny" stjärna i Örnens stjärnbild. Margareta Westlund fotograferade denna nova, som sedermera fick beteckningen V1494 Aql. Den skattades då till magnitud 5,5. Den visuellt intensivt röd-rosa novan ses tydligt strax nedanför till höger om bildcentrum, två grader NNW om den vita stjärnan delta Aquilae.

underst: Nattlysande moln 23 juli 2008 kl. 23.57 fotograferade på Syd-Koster. Canon Eos 450D, 20 mm brännvidd. Foto: P-M Hedén

Anmäl dig nu – Till

en hisTorisk Träff!

AsTronomi

dAgArnAhven 200928–30

Aug

WWW.AsTronomihven.com

ArrAngörer: Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe. Svensk AmatörAstronomisk Förening. Astronomisk Forening for Køge Bugt. Fritids- och kulturför valtningen, Landskrona kommun och Astronomisk Selskab. sPonsorer: Svenska Astronomiska Sällskapet, NOVA - Nordsjællands astronomiforening och Brorfeldes Vennekreds. Arr AngörskommiTTÉ: Peter Linde, Johan Warell, Camilla Bacher Kiming, Fredrik Silow, Tina Jönsson, Michael Quaade och Leif Arndorff.

fr e dAg

13.00 – 18.00 Workshop: Teleskopteknik Handledare: Mauritz Andersson, Nils-Olof Carlin

13.00 – 18.00 Workshop: Astrofotografering Handledare: Mikael Skafar, Bengt Svensson

lö r dAg

9.30 – 10.00 Officiell invigning

10.00 – 16.00 Workshop: Nybörjare med teleskop Handledare: Michael Quaade Inbjudna amatörföredrag:

10.00 - 10.40 Blir det stjärnklart i kväll? Anders Wettergen

11.00 – 12.00 Fjernobservation via internettet Hans Slotsbo

13.00 - 13.40 CCD-observationer med stora teleskop Lars Hermansson

14.00 – 14.40 Spektroskopi for amatørastronomer Jørgen Albertsen

15.00 – 15.40 Visuella variabelobservationer Christopher Allen

16.00 – 16.40 Stjernehimlen i august Allan Reib 17.00 – 18.30 Inbjudet proffsföredrag: Europas vej mod stjernerne - fremtidsperspektiver for europæisk astronomi Claus Madsen, seniorrådgiver i ESO

19.00 – 21.00 Middagsbuffé på Café Tycho Brahe, med underhållning

s ö ndAg10.00 – 11.00 Inbjudet proffsföredrag: Den mörka världsbilden Jesper Sollerman

11.00 – 12.30 Amatörföredrag, 20 minuter långa föredrag. Det finns möjlighet att anmäla amatörföredrag till söndagen. Kontakta oss redan nu!

14.30 – 15.30 Inbjudet proffsföredrag: Fler än 300 planetsystem - är vi ensamma? Professor Arne Ardeberg, Lunds Universitet

16.00 Officiell avslutning av Astronomidagarna på Hven 2009

A ll A dAgA r n A

försäljning Track the stars, Astrosweden och Rymdbutiken

Posterutställning Berätta om dina projekt i bilder och text

Tycho Brahe-museet Kostnadsfritt inträde hela helgen samt guidade visningar på lördag och söndag

observationer Observera från Tycho Brahes Uraniborg – läs mer på webben

Avnjut sommarens sista dagar och invig observationssäsongen på astronomiskt historisk mark. Ett fullspäckat program i fantastisk miljö och en prefekt weekend för hela familjen. På webben hittar du mer information om programmet, Tycho Brahe och den fantastiska ön Hven.

AnmälAn Vill du delta alla tre dagarna kostar det 200 kr per person. Pris för en dag är 100 kr. Middag på lördag kväll kostar 250 kr. Anmälan sker på: www.astronomihven.com

Boende Tänk på att du själv ansvarar för logi och att ön är ett populärt turistmål. Boka därför redan nu!

Vi ses på Hven!

S v E r i g E

P o r t o

B E ta lt

avsändare: SAAF, c/o Jan Persson

Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal

BR

OR

DU

KT

IG

Begränsad eftersändning. Vid definitiv eftersändning återsänds

försändelsen med nya adressen på baksidan.

B