Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
RISE Research Institutes of Sweden
TERMISKA ENERGIMÄTARE MED KORTA INTEGRERINGSTIDER
Björn Folkeson
21 november 2018
SamhällsbyggnadEnergi och cirkulär ekonomi
§ Finns i hela Sverige
§ Oberoende statligt ägt forskningsinstitut
§ 2 300 anställda
§ Brett omfång av affärsområden och kunder
§ Mobilitet, digitalisering, energi och biobaserad ekonomi, hälsa och life science, hållbara städer och samhällen
§ Små- och medelstora företag 30 % av omsättningen
§ Anläggningar
§ Driver ett 100-tal test- och demo-miljöer
§ Provning, certifiering, teknisk utvärdering
§ Forskning!
2
RISE i korthetRISE Research Institutes of Sweden
Bakgrund
3
§ Fjärrvärme: >50 % av värmen och varmvattnet i Sverige
§ I varje fjärrvärmecentral en värmemätare§ Stor variation mätare på marknaden§ Fler ”snabba” mätare med kort integreringstid § Mätare med kort integreringstid
§ Mäter de bättre?§ Konstant last kontra dynamisk?§ Inte tidigare undersökt
4
Bakgrund
§ För att svara på frågan: provning i labb§ Simulerad varmvattenförbrukning i ett hushåll
§ Underlag för framtida krav på energimätare§ Om bättre mätning:
§ Bättre underlag för effektbaserad prismodell§ Bättre styrning av värmeleveransen§ Effektivare utnyttjande av produktionsanläggningar
5
Bakgrund
Uppfylla gällande energi- och klimatmål
Budget: 175 000 kr
Start: feb 2018
Slutrapport: publicerad okt 2018
Partners: RISE, Göteborg Energi
Fokusgrupp:
6
Bakgrund
Metod och genomförande
7
Utfört i provrigg FV4, RISE i Borås§ Fjärrvärme / el
§ Kapacitet 500 kW värme + 300 kW varmvatten
8
Metod och genomförande
Varmvatten från FVC
(simulerad familj)
Långsamma energimätare
Mellansnabba energimätare
Snabba energimätare
Riggens energimätare
9
Provningens upplägg
Jämförelse mellan olika energimätarna och riggens energimätning
§ Simulerad varmvattenförbrukning§ Tappcykel från Energiföretagen Sveriges
mätargrupp§ Genomsnittlig familj i genomsnittligt
hus§ 24 timmar lång§ Tappningar mellan 0,5 och 10 minuter
10
Tappcykel för varmvattenförbrukning
Timmar med början
01:0002:0003:0004:0005:0006:0007:0008:0009:0010:0011:0012:0013:0014:0015:0016:0017:0018:0019:0020:0021:0022:0023:0000:00
DuschHandtvättDiskÖvrigt
Varje ruta motsvarar 30 sekunder
§ Fyra kategorier§ Dusch 0,2 l/s§ Handtvätt 0,1 l/s§ Disk 0,2 l/s§ Övrigt 0,05 l/s
§ Flöden baserade på normflöden i BBR§ Korrigerade till 40 °C vid tappstället
11
Tappcykel för varmvattenförbrukning
Timmar med början
01:0002:0003:0004:0005:0006:0007:0008:0009:0010:0011:0012:0013:0014:0015:0016:0017:0018:0019:0020:0021:0022:0023:0000:00
DuschHandtvättDiskÖvrigt
Varje ruta motsvarar 30 sekunder
§ Rimlighetskontroll§ Tappcykeln = 170 m3/år (55 °C)§ Sveby/SCB: 45 m3/år
§ Tappcykeln 3,7 gånger högre än schablon
§ Schablonen beaktar ej antal personer i hushållet§ Tappcykeln beaktar ej skillnader mellan ex.v.
vardag och helg
à Tappcykeln representerar en dag i huset när aktivitet pågår
§ Förbrukningens storlek har mindre betydelse§ De dynamiska förloppen är det intressanta§ Hur ofta är viktigare än hur mycket
12
Tappcykel för varmvattenförbrukning
Timmar med början
01:0002:0003:0004:0005:0006:0007:0008:0009:0010:0011:0012:0013:0014:0015:0016:0017:0018:0019:0020:0021:0022:0023:0000:00
DuschHandtvättDiskÖvrigt
Varje ruta motsvarar 30 sekunder
§ Ultraljudsmätare § Integreringsverk Kamstrup Multical 603§ Flödesmätare: Ultraflow 54
§ Temperatursensorer Pt500§ Nio mätare, tre konfigurationer av integreringstid
§ Normal 32 s§ Fast 8 s§ Mains 2 s
13
Energimätarna
§ Rigg ansluten till fjärrvärme och elpanna
§ Fjärrvärmecentral för varmvattenproduktion
§ Primärkrets§ 80 °C§ Statiskt tryck 5 bar§ Differenstryck 1 bar
§ Kallvatten§ 10 °C och 4 bar
§ Varmvatten§ 55 °C
14
Provningsuppställning
A B C D E F G H I
IHGFEDCBA
I H G F E D C B A
Inkommande kallvatten Varmvatten
Primär returledning
Primär framledning
Provningsriggens flödesmätare
Fjärr-värme-central
Provobjektens integreringsverk
Provningsriggens temperaturmätare
Provningsriggens temperaturmätare
Provobjekt
§ Värmemätare i seriekoppling§ Samma volym vatten mellan varje
par tillopps- och returtemperaturgivare
§ Ordning:§ Normal, Fast, Mains, Normal…
§ Provningsriggens egen mätning för jämförelse
15
Provningsuppställning
A B C D E F G H I
IHGFEDCBA
I H G F E D C B A
Inkommande kallvatten Varmvatten
Primär returledning
Primär framledning
Provningsriggens flödesmätare
Fjärr-värme-central
Provobjektens integreringsverk
Provningsriggens temperaturmätare
Provningsriggens temperaturmätare
Provobjekt
16
Resultat
17
Provning 9 april 2018§ 24 timmar§ Teoretiskt: 0,47 m3
§ Utfall: 0,49 m3
18
Resultat
0.00
0.05
0.10
0.15
0.20
0.25
0.30
0.35
0.40
0.45
0.50
0
10
20
30
40
50
60
70
80
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000
Flöd
e [l/
s]
Tem
pera
tur
[°C]
Tid [s]
Primär retur Varmvatten Primär framledning Flöde primär Flöde varmvatten
§ Jämförelse med provningsriggens energimätning
Med tappcykel
19
Resultat
§ Jämförelse med provningsriggens energimätning
Med tappcykel
20
Resultat
Mätare Mätt energi [kWh]
Differens från referens [kWh]
Differens från referens [%]
Medel per mätartyp [%]
A (32 s) 25,4 -0,7 -2,8%-3,1%D (32 s) 25,2 -0,9 -3,6%
G (32 s) 25,4 -0,7 -2,8%B (8 s) 25,5 -0,6 -2,4%
-2,0%E (8 s) 25,5 -0,6 -2,4%H (8 s) 25,8 -0,3 -1,3%C (2 s) 25,5 -0,6 -2,4%
-2,2%F (2 s) 25,5 -0,6 -2,4%I (2 s) 25,7 -0,4 -1,6%Referens 26,1 - - -
§ Jämförelse med provningsriggens energimätning
Med tappcykel Vid konstant flöde
21
Resultat
Mätare Mätt energi [kWh]
Differens från referens [kWh]
Differens från referens [%]
Medel per mätartyp [%]
A (32 s) 25,4 -0,7 -2,8%-3,1%D (32 s) 25,2 -0,9 -3,6%
G (32 s) 25,4 -0,7 -2,8%B (8 s) 25,5 -0,6 -2,4%
-2,0%E (8 s) 25,5 -0,6 -2,4%H (8 s) 25,8 -0,3 -1,3%C (2 s) 25,5 -0,6 -2,4%
-2,2%F (2 s) 25,5 -0,6 -2,4%I (2 s) 25,7 -0,4 -1,6%Referens 26,1 - - -
§ Jämförelse med provningsriggens energimätning
Med tappcykel Vid konstant flöde
22
Resultat
Mätare Mätt energi [kWh]
Differens från referens [kWh]
Differens från referens [%]
Medel per mätartyp [%]
A (32 s) 25,4 -0,7 -2,8%-3,1%D (32 s) 25,2 -0,9 -3,6%
G (32 s) 25,4 -0,7 -2,8%B (8 s) 25,5 -0,6 -2,4%
-2,0%E (8 s) 25,5 -0,6 -2,4%H (8 s) 25,8 -0,3 -1,3%C (2 s) 25,5 -0,6 -2,4%
-2,2%F (2 s) 25,5 -0,6 -2,4%I (2 s) 25,7 -0,4 -1,6%Referens 26,1 - - -
Mätare Mätt energi [kWh]
Differens från referens [kWh]
Differens från referens [%]
Medel per mätartyp [%]
A (32 s) 36,3 -0,8 -2,0%-2,0%D (32 s) 36,3 -0,8 -2,0%
G (32 s) 36,3 -0,8 -2,0%B (8 s) 36,3 -0,8 -2,0%
-1,9%E (8 s) 36,3 -0,8 -2,0%H (8 s) 36,4 -0,7 -1,8%C (2 s) 36,3 -0,8 -2,0%
-2,1%F (2 s) 36,2 -0,9 -2,3%I (2 s) 36,3 -0,8 -2,0%Referens 37,1 - - -
§ Jämförelse med provningsutrustningens energimätning
Med tappcykel Vid konstant flöde
23
Resultat
Mätare Mätt energi [kWh]
Differens från referens [kWh]
Differens från referens [%]
Medel per mätartyp [%]
A (32 s) 25,4 -0,7 -2,8%-3,1%D (32 s) 25,2 -0,9 -3,6%
G (32 s) 25,4 -0,7 -2,8%B (8 s) 25,5 -0,6 -2,4%
-2,0%E (8 s) 25,5 -0,6 -2,4%H (8 s) 25,8 -0,3 -1,3%C (2 s) 25,5 -0,6 -2,4%
-2,2%F (2 s) 25,5 -0,6 -2,4%I (2 s) 25,7 -0,4 -1,6%Referens 26,1 - - -
Mätare Mätt energi [kWh]
Differens från referens [kWh]
Differens från referens [%]
Medel per mätartyp [%]
A (32 s) 36,3 -0,8 -2,0%-2,0%D (32 s) 36,3 -0,8 -2,0%
G (32 s) 36,3 -0,8 -2,0%B (8 s) 36,3 -0,8 -2,0%
-1,9%E (8 s) 36,3 -0,8 -2,0%H (8 s) 36,4 -0,7 -1,8%C (2 s) 36,3 -0,8 -2,0%
-2,1%F (2 s) 36,2 -0,9 -2,3%I (2 s) 36,3 -0,8 -2,0%Referens 37,1 - - -
≈≈≈
Varför -2 % mot provningsutrustningens mätning?
§ Extra provning med ytterligare en kalibrerad flödesmätare i serie
§ Resultat:
24
Resultat
Varför -2 % mot provningsutrustningens mätning?
§ Extra provning med ytterligare en kalibrerad flödesmätare i serie
§ Resultat: samma.à Energimätarna mäter 1,5 – 2 % lägre flöde än provningsutrustningen
25
Resultat
-2.5%
-2.0%
-1.5%
-1.0%
-0.5%
0.0%
Diffe
rens
, vol
ym [%
]
Diff från referensmätareKonstant flöde
Ref 1
Ref 2
Slutsats
26
Integreringstiden påverkar resultatet§ Konstant flöde: ingen skillnad mellan mätarna§ Tappcykel: mätarna med 32 s integreringstid
mätte 1 % lägre energi än de med 8 och 2 s integreringstidàBetydande skillnad mellan 32 och 8 s
integreringstidàKan ge stort utslag i energimängd under
mätarens livstid
Energimätarna visade 1,5 - 2 % lägre än provningsutrustningen
§ Utreddes ej i detalj varför§ Rådgör med mätartillverkaren i varje
tillämpning
27
Slutsats
§ Värmelast?§ Värmesystemet reglerar långsammare
§ Integreringstiden av mindre betydelse?§ Samtidig värme- och varmvattenlast?
§ Påverkas energimätningen för VV i samma utsträckning?
§ Påverkar varmvattenprioritering?§ Integreringstidens påverkan på totala
energimätningen på årsbasis?
§ Stämmer även hos verklig fjärrvärmekund?
28
Förslag för vidare studier
RISE Research Institutes of Sweden
[email protected] / +4610 516 5446
Tack!
SamhällsbyggnadEnergi och cirkulär ekonomi
HÄMTA RAPPORTEN(scrolla till botten)
KONTAKT