Återrapportering - Central rättning av nationella prov · av det nationella provet. Det kan ske av olika skäl, inte minst av att läraren har en omfattande arbetsbelastning och

2019-04-15 Dnr: UAN 2018/02592-1.3.6

Barn o utbildningsförvaltning 721 87 Västerås 021-39 00 00 • www.vasteras.se Hultin, Andreas 021-392997 • [email protected]

Återrapportering - Central rättning av

nationella prov

bs529

Maskinskriven text

P.14

VÄSTERÅS STAD Återrapportering - Central rättning av nationella prov

2019-04-15

2

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning och slutsatser ........................................................................ 3

2. Inledning ........................................................................................................... 4

3. Avgränsningar ................................................................................................... 4

4. Omfattning av de nationella proven ................................................................. 4

5. Hur sker rättningen av nationella prov idag? ................................................... 8

5.1. Undervisande lärare rättar själv proven .......................................................... 9

5.2. Hur hinna med rättningen? ............................................................................. 9

5.3. Utmaningar ................................................................................................... 10

6. Modeller för central rättning .......................................................................... 11

6.1. Lärare anställs centralt av huvudman, proven rättas av extern kompetens... 11

6.2. Central/Gemensam rättning av nationella prov på huvudmannanivå, men av undervisande lärare ................................................................................................... 13

6.3. Exempel från andra kommuner, Mariestad och Enköping ............................. 14

7. Syfte med nationella prov ............................................................................... 14

8. Skolverkets arbete med digitalisering av nationella prov ............................... 15

9. Verksamhetens bedömning av möjligheter till central rättning ..................... 16


2019-04-15

3

1. Sammanfattning och slutsatser Rättningen och bedömningen av de nationella proven inom grund- och

gymnasieskolan tar mycket tid i anspråk av undervisande lärare. Den tid som

skolan anslår till rättning är inte synlig idag men synliggörs med den centrala

rättningen. Det finns starka skäl till att pröva om man kan flytta den uppgiften till

någon annan än undervisande lärare.

Ett annat argument för central rättning av nationella prov som förvaltingen vill

lyfta är för att garantera en rättvis och likvärdig bedömning, något som Skolverket

och Skolinspektionen påpekat i ett flertal rapporter

Om man ska genomföra en central rättning menar förvaltningen att det bör vara

legitimerade lärare som genomför rättningen, eftersom det är av yttersta vikt att

bedömningen är rättssäker och att undervisande lärare litar på den. Vi har redan

idag ett tufft läge med att hitta personal som kan arbeta som ordinarie lärare, och

att då hitta personer med samma kompetens som kan arbeta under kortare

perioder enbart med rättning av nationella prov tror förvaltningen blir svårt och

mycket dyrt.

En uppskattning av kostnaderna för gymnasieverksamheten att anställa externt

skulle uppgå till cirka 2 miljoner kronor årligen.

Ett annat alternativ är att man stärker den gemensamma bedömningskulturen på

våra skolor. Genom att lärare i ämnen med nationellt prov träffas på vissa datum

vid tiden för rättning av de nationella proven skapar vi möjlighet för lärare att

sambedöma prov. Vi stärker också den likvärdiga och rättvisa bedömningen

genom att lärare inte rättar sina egna prov. Det kan antingen ske under olika

dagar för de olika ämnena men med vidhängande vikarieproblem på enheterna

eller under studiedagar då alla lärare är tillgängliga och undervisningen inte

påverkas. Det senare alternativet att rättning genomförs under studiedagar

förordas av förvaltningen. Förvaltningen har undersökt möjligheten att flytta en

studiedag, onsdag 25 januari till vecka 21. Måndag 18 maj kan användas till

rättning och bedömning av nationella prov samt annan kompetensutveckling för

övriga lärarkategorier.

Oavsett alternativ kommer vissa prov eller delar av prov behöva rättas på

respektive enhet. De insatser som rektor genomför på skolan i samråd med lärare

kan vara att man får undervisningsfria dagar (antingen att vikarie kommer in och

genomför undervisning eller att man har annan undervisning för eleverna under

tiden) eller att man kompenseras på andra sätt för den högre arbetsbelastningen.


2019-04-15

4

Det viktiga är att det finns en dialog tillsammans mellan rektor och lärare om hur

man hanterar de nationella proven.

2. Inledning Den 19 december 2018 gav Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ett

uppdrag till barn- och utbildningsförvaltningen att ta fram ett system för central

rättning av nationella prov som ska samordnas med det nationella uppdraget om

central rättning. Detta system ska vara infört senast till höstterminen 2019.

I motiveringen till uppdraget skrivs det ”Lärarna behöver mer tid för att få vara

lärare, att vara den pedagogiska ledaren i klassrummet. Den administrativa

bördan på lärarna måste lättas. Ett system med central rättning av nationella prov

skulle kunna underlätta för lärarna.”

Ett annat argument för central rättning av nationella prov som förvaltingen vill

lyfta är för att garantera en rättvis och likvärdig bedömning, något som Skolverket

och Skolinspektionen påpekat i ett flertal rapporter.

Uppdraget ska återrapporteras under våren 2019.

Den här skrivningen utgör denna återrapport till nämnden.

3. Avgränsningar Denna rapport omfattar endast den kommunala gymnasieskolan och tar alltså

inte med hur de fristående aktörerna löser frågan med de nationella proven.

4. Omfattning av de nationella proven I gymnasieskolan så genomförs nationella prov i engelska, matematik, svenska och

svenska som andraspråk.

Nedanstående tabell beskriver vilka nationella prov som ska genomföras, samt

hur många elever som genomför respektive prov under läsåret 2018/2019:

Tabell 1. Antal elever som genomför nationella prov och i vilka ämnen och kurser.

Kurs Delprov Obligatoriskt för vilka

program?

Antal elever

som

genomför

provet


2019-04-15

5

Engelska 5 A Speaking –

muntlig

produktion och

interaktion

Alla yrkesprogram förutom

hotell- och

turismprogrammet

448

B – Reception,

Reading (B1) &

Listening (B2)


hotell- och

turismprogrammet

448

C – Writing –

skriftlig

produktion och

interaktion


hotell- och

turismprogrammet

448

Engelska 6 A Speaking –

muntlig

produktion och

interaktion

Alla högskoleförberedande

program samt Hotell- och

turismprogrammet.

939

B – Reception,

Reading (B1) &

Listening (B2)



turismprogrammet.

939

C – Writing –

skriftlig

produktion och

interaktion



turismprogrammet.

939

Matematik

1

Delprov A –

muntligt delprov

Alla yrkesprogram samt

estetiska och humanistiska

programmet.

734

Delprov B – D

skriftliga delprov

Alla yrkesprogram samt

estetiska och humanistiska

programmet.

3 *734 =

2202

Matematik

2

Delprov B – D

skriftliga delprov

Samhällsprogrammet samt

Ekonomi (juridik)

282

Matematik

3

Delprov A –

muntligt delprov

Ekonomiprogrammet

(ekonomi),

naturvetenskapsprogrammet

(Natur och samhälle) och

teknikprogrammet (alla

inriktningar utom

teknikvetenskap)

100

Delprov B – D

skriftliga delprov

Ekonomiprogrammet

(ekonomi),

naturvetenskapsprogrammet

3*100


2019-04-15

6

(Natur och samhälle) och

teknikprogrammet (alla

inriktningar utom

teknikvetenskap)

Matematik

4

Delprov B – D

skriftliga delprov

Naturvetenskapsprogrammet

(naturvetenskap) och

teknikprogrammet

(inriktning teknikvetenskap)

3*225

Svenska 1

/ Svenska

som

andraspråk

1

Delprov A –

muntlig

framställning

Obligatoriskt på samtliga

yrkesprogram

685

Delprov B –

läsförståelse


yrkesprogram

685

Delprov C –

Skriftlig

framställning


yrkesprogram

685

Svenska

3/Svenska

som

andraspråk

3

Delprov A –

Skriftlig

framställning

Obligatoriskt på alla

högskoleförberedande

program

704

Delprov B –

muntlig

framställning

Obligatoriskt på alla

högskoleförberedande

program

704

Källa: Skolverket – Provdatum i gymnasieskolan1

Samt Västerås stads elevregister 20190122

Antalet elever som under läsåret 2018/2019 genomför ett nationellt prov fördelat

på ämne ser då ut som följer

Tabell 2 Antalet elever per ämne och uppskattad tidsåtgång

Ämne Antal elever som

genomför något

prov

Tidsåtgång per

nationellt prov*

Summa tid

1 Skolverket 20190122. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/nationella-prov-i-gymnasieskolan/provdatum-i-gymnasieskolan#h-Engelska5

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/nationella-prov-i-gymnasieskolan/provdatum-i-gymnasieskolan#h-Engelska5

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/nationella-prov-i-gymnasieskolan/provdatum-i-gymnasieskolan#h-Engelska5


2019-04-15

7

Engelska 4161 st 30 – 60 minuter 2080 – 4161 h

Matematik 4011 st 30 – 60 minuter 2005 – 4011 h

Svenska/Svenska

som andraspråk

3463 st 30 – 60 minuter 1730 – 3463 h

Summa 11 635 st 5818 - 11 635h

Källa: Enligt Lärarnas tidning 20142

Det är svårt att exakt ange hur omfattande tidsåtgången blir för att rätta de

nationella proven. Olika elever svarar helt olika och det kan krävas olika insatser

av lärare för att bedöma elevernas svar på ett korrekt och rättssäkert sätt. En

rimlig uppskattning, som gjorts av såväl Skolverket, Skolinspektionen och

utbildningsdepartementet är att ett nationellt prov på grundskolan tar mellan 30 -

70 minuter att bedöma. För gymnasieskolan finns det inte några uppskattningar

tillgängliga, men för att åtminstone kunna få en uppskattning av tidsåtgång och

kunna föra dialogen vidare har grundskolans data fått utgöra grunden för denna

beräkning.

Tabell 3. Angiven tid för rättning av ett nationellt prov i respektive ämne samt

årskurs (Skolverket och regeringen) samt uppkommet behov av lärare för rättning

beroende av antal rättningsdagar. I detta exempel är förslaget två dagar.

Prov

1 2 3 4 5 6 7 8

Min/

prov

enligt

regering

Min/ prov

enligt

Skolverket

Antal

elever

Summa

min

Summa

tim

Antal

dgr, 7

tim/dag

Förslag

antal

rättnings-

dagar

Antal

lärare

som

behövs

lå

19/20

Engelska

NP 30 60 4161 124830 2081 297 2 149

Matematik 30 60 4011 120330 2006 287 2 143

Svenska

/Svenska

som

30 60 3463 103890 1732 247 2 124

2 Lärarförbundet 20190123 https://lararnastidning.se/tid-for-provrattning-alltfor-snalt-tilltagen/

https://lararnastidning.se/tid-for-provrattning-alltfor-snalt-tilltagen/


2019-04-15

8

andraspråk

5. Hur sker rättningen av nationella prov idag? Idag sker rättningen av de nationella proven i de allra flesta fall av undervisande

lärare. Det är vid ett fåtal tillfällen som lärare inte själv vill genomföra rättningen

av det nationella provet. Det kan ske av olika skäl, inte minst av att läraren har en

omfattande arbetsbelastning och därför behöver avlastning med rättandet.

Idag sker rättningen av de nationella proven i de allra flesta fall av undervisande

lärare. Sambedömning förekommer, informell sådan samt i organiserad form.

Med organiserad sambedömning avses här att skolan har strukturer och rutiner

för att lärare ska bedöma prov i samarbete eller i diskussion med kollegor. Med

informell sambedömning avses här att lärare bedömt prov i samråd eller i

samarbete med kollegor trots att formella strukturer och rutiner för

sambedömning saknas på skolan. Det förekommer att skolor avidentifierar proven

i samband med rättningen.

Skolinspektionen har sedan 2009 haft i uppdrag av regeringen att varje år

genomföra viss central rättning av nationella prov i årskurs nio. Att jämföra

skolornas bedömningar med externa lärares bedömningar är ett sätt att mäta

likvärdigheten i betygssättningen av nationella prov. Syftet är att stödja en

likvärdig bedömning och betygssättning av proven över landet genom att

undersöka bedömningarnas likvärdighet samt analysera vilka faktorer som främjar

likvärdig bedömning av de nationella proven. I den senaste repporten från

november 20183 skriver man att ”för närmare tre av fyra delprov har någon form

av sambedömning tillämpats i samband med bedömningen av elevlösningen. Vid

sambedömning minskar de genomsnittliga skillnaderna i betygssättningen.

Bedömningsprocessen påverkar även variationen mellan olika skolors

avvikelsegrad. Sambedömning och extern bedömning minskar variationen. I viss

mån visar även avidentifiering på liknande tendenser.”

3 Skolinspektionen, Ombedömning av nationella prov 2017 – Fortsatt stora skillnader


2019-04-15

9

Det har stor betydelse för likvärdigheten och rättssäkerheten hur rättning och

bedömning genomförs.

5.1. Undervisande lärare rättar själv proven

Motivet till att undervisande lärare genomför rättningen är att det nationella

provet utgör ett viktigt underlag för bedömningen av elevers kunskaper. Om man

får ett resultat på det nationella provet av en extern bedömare så svarar lärare att

de går miste om viktigt underlag för att se elevernas progression mot målen. Det

finns även information som kan vara till nytta för lärares utveckling av den egna

undervisningen, och detta riskerar man att gå miste om vid extern bedömning. I

samtal med ämnesansvariga inom den kommunala gymnasieskolan i februari

2019 framkommer det att bilden är kluven bland kollegiet kring hur man ska

resonera om de nationella proven. Det som dock alla är överens om är att det har

blivit ännu svårare att lämna över till en central rättning, eftersom de nationella

proven nu ska ”särskilt beaktas” vid betygssättning. Då vill lärare själva delta i

bedömningen av materialet.

I vissa fall kan det vara så att en annan lärare än den undervisande läraren

genomför rättningen, men då är det oftast en annan lärare på skolan eller att

skolan har anställt en före detta lärare som kommer in just under vissa perioder.

5.2. Hur hinna med rättningen?

Eftersom de allra flesta lärare i ma/sv/en genomför flera nationella prov är det

viktigt att rektor redan i tjänsteplaneringsarbetet tar hänsyn till detta, och för ett

samtal med den lärare som berörs. Syftet är att läraren ska ha en arbetssituation

som känns rimlig, och att läraren själv känner sig delaktig i en lösning kring

rättningen av de nationella proven.

Några olika exempel på hur skolorna har löst frågan med omfattande rättning av

de nationella proven kan vara:

Om en lärare har fler klasser än ett visst antal, där eleverna skriver

omfattande svar, så får man en viss justering i sin tjänsteplanering. Det

kan handla om att man har färre antal undervisningstimmar än vad som

brukar läggas ut (utan att det påverkar elevernas garanterade

undervisningstid).

Som ovan, men man kan få rättningshjälp vid de nationella proven.

Antingen extern kompetens, ofta pensionerade lärare, eller att en kollega

som inte har nationella prov kommer in och hjälper till.


2019-04-15

10

Att skolan låter lärare vara fria från undervisning under någon/några

dagar i samband med rättningen. Elevernas undervisning löper på genom

förändrat schema. Man kan t.ex. genomföra en uppstart inför

gymnasiearbetet, eller andra schemaförändrande uppgifter. Det viktiga är

att de lärare som rättar de nationella proven friställs från undervisning

under en viss tid.

Studiedagar tas i anspråk för rättning.

Konferenstid tas i anspråk för rättning.

Gemensamt för de skolor som kan är att de rättar ofta tillsammans, dvs alla lärare

i t.ex. engelska sitter tillsammans för att gemensamt rätta. Då kan lärare be en

annan ämneskollega titta på ett prov som man själv är osäker på. Detta lyfts fram

som en styrka på de skolor som har flera ämneslärare, och som en

riskfaktor/svaghet på de skolor där ämnesläraren är ensam. Man kan även

genomföra en variant av anonymisering av rättningen – den lärare som rättar har

inte eleven i undervisning.

5.3. Utmaningar

Med central rättning synliggörs den tid rättning av de nationella proven tar. Idag

osynliggörs tiden på respektive enhet som utifrån sina förutsättningar och för att

minimera störningen av elevernas undervisning tar annan tid i anspråk enligt

beskrivningen i avsnitt 5.2. Nackdelar är att skolan inte kan använda studiedagar

och konferenstider på tänkt sätt för att utveckla verksamheten.


2019-04-15

11

6. Modeller för central rättning Om förvaltningen ska införa ett gemensamt system för central rättning så finns

det lite olika modeller som man kan föreslå:

6.1. Lärare anställs centralt av huvudman, proven rättas av extern kompetens

Förvaltningen anställer lärare, antingen sådana som kan arbeta extra eller

pensionerade lärare. Ett grundkrav för att kunna komma ifråga för en sådan

anställning är att man har en lärarlegitimation som avser såväl ämne som nivå för

att kunna göra en bedömning som är rättssäker och som lärare på skolorna litar

på.

Omfattningen är att det skulle betyda att vi behöver lärare inne under olika

perioder, men framför allt i mars, april och maj när de flesta nationella prov sker.

Ett antagande är att personerna ifråga skulle kunna anställas på 50% under

perioden (förvaltningen menar att det inte är rimligt att de ska jobba 100% med

att rätta nationella prov.

Tabell 4. Uppskattning av antalet pensionerade lärare som skulle anställas

Ämne Rättningstid Totalt antal lärare som

behöver anställas

Engelska 4 veckor 25 – 50 lärare

Matematik 4 veckor 25 – 50 lärare

Svenska 4 veckor 20 – 40 lärare

Kommentar: Totalt antal lärare utgår från tjänstgöringsgrad på 50 – 100%.

Att genomföra en rekrytering av dessa kompetenser kan visa sig svårt, eftersom

det är mycket specialiserad kompetens som efterfrågas och det sker under en

mycket begränsad tid. Detta leder till att det kommer att bli dyra tjänster som

behöver köpas in. Tänkbara alternativ varifrån dessa kompetenser kan komma är

bemanningsföretag, pensionerade lärare, den egna förvaltningen eller

kombinationer av dessa. Är det det senare alternativet uppkommer frågan om

vikare för dessa. Enligt HR-avdelningen i förvaltningen finns ingen aktuell

förteckning över nyligen pensionerade lärare med legitimation och i vilket ämne.

För att nå dem behöver man annonsera. Antalet lärare enligt ovanstående tabell

överstiger sannolikt tillgången på pensionerade lärare.

En uppskattning från förvaltningen är att det kommer att kosta mellan 2 och 4

miljoner kronor att bemanna en sådan organisation, utöver den ökade


2019-04-15

12

administrationen med att flytta nationella prov och att leda dessa lärare som

rättar.

Tabell 5 Uppskattad kostnad för rättning av nationella prov. I detta exempel

genomförs de på två dagar.

Prov

7 8 9

Förslag

antal

rättnings-

dagar

Antal lärare

som behövs

Uppskattad

kostnad

Engelska NP 2 149 0,6 Mkr

Matematik 2 143 0,6 Mkr

Svenska /Svenska

som andraspråk 2 124 0,7 Mkr

Summa 1,9 Mkr

Fördelarna med en centralt bemannad enhet som hanterar de nationella proven

är att proven skulle rättas av externa experter som inte är kopplade till skolan, och

dessa personer skulle då träna upp sin förmåga att rätta de nationella proven. Här

skulle likvärdigheten öka eftersom samtliga elevers nationella prov rättas av lärare

med samma kompetens, och alla elever får på detta sätt tillgång till flera lärares

kompetens.

Lärare på skolan skulle slippa ifrån den arbetsbörda som det innebär att rätta de

nationella proven vilket skulle gynna skolans arbetsmiljö.

Nackdelen är givetvis den kostnad som det skulle innebära.

Det finns även en tidsaspekt som inte är beräknad och som handlar om den tid de

skulle ta för återkopplingen av provet mellan rättande och undervisande lärare.

Gymnasieverksamheten ser inte att pengar finns för att genomföra detta utan att

antingen få extra medel, eller genom att öka det täckningsbidrag som alla skolor

bidrar med till den centrala förvaltningen.


2019-04-15

13

6.2. Central/Gemensam rättning av nationella prov på huvudmannanivå, men av undervisande lärare

I detta scenario så genomförs rättningen av de nationella proven av undervisande

lärare i respektive ämne, men det genomförs samordnat och gemensamt. Alla

lärare som har nationella prov i t.ex. engelska 5 får möjlighet att, och förväntas att

genomföra, rättning och bedömning tillsammans med ämneskollegor på andra

skolor. Detta gäller i samtliga ämnen som har nationella prov.

Huvudmannen ansvarar för att bygga upp en process för hur det ska gå till, och för

att de lärare som har omfattande rättning får stöd och avlastning så att tjänstens

innehåll är rimligt. Detta sker lämpligen under det tjänsteplaneringsarbete som

pågår november – juni läsåret innan.

Olika lösningar kan ske för att underlätta för lärare som har nationella prov så att

de hinner med att genomföra en korrekt och rättssäker bedömning (se ovan

under avsnitt 4.2).

Ett alternativ som man kan diskutera här är att varje skola som har lärare i

ma/sv/en bidrar med lärare under ett visst antal dagar, som bestäms i förväg, i

förhållande till elevantalet.

Dessa lärare friställs från undervisning under vissa dagar, och rättar samtliga

nationella prov. Här finns det fördelar som att rättningen sker gemensamt, med

kollegor, det finns möjlighet att anonymisera rättningen (dvs att lärare inte vet

vilken elev som har skrivit vilket prov) och att skolor bidrar på lika villkor.

I detta exempel sker det ingen utökning av kostnaden på central nivå, utan den

kostnad som det kan innebära att ta in en extern vikarie belastar i första hand

skolans ekonomi. Detta menar förvaltningen är rimligt eftersom det statsbidrag

som finns gällande de nationella proven ligger ”inbakade” i den eleversättning

som utgår till skolan.

En utmaning för skolorna är att upprätthålla kvaliteten i undervisningen då många

lärare är frånvarande för rättning. Vikarier från Vikarieförmedlingen torde inte

räcka till då vikariebehovet finns samtidigt på alla skolor. Skolorna måste då hitta

”alternativa lösningar” för att bedriva verksamheten.

En inventering av lärarnas legitimation i ämnet behöver göras för att säkra antalet

möjliga lärare som kan delta vid rättningstillfällena. Ett uttag från Competenz ger

bara person och legitimation, inte legitimation i vilket ämne. För att få fram de

uppgifterna krävs handpåläggning för varje lärare.


2019-04-15

14

6.3. Exempel från andra kommuner, Mariestad och Enköping

Ett alternativ som förvaltningen undersökt är hur man organiserat rättningen i

Mariestads kommun. Där har man haft central rättning sedan 2012 ungefär enligt

den modell som beskrivits ovan. Man frångår nu den modellen då behovet av

vikarier gör det svårt att behålla kvaliteten på undervisningen och att elevernas

kunskaper drabbas. Från detta läsår provar man en ny modell. Förvaltningen har

flyttat två studiedagar till slutet av maj. Under dessa två dagar ska alla nationella

prov rättas och alla lärare som är behöriga i något av de ämnen som har nationellt

prov deltar. Övriga lärare som inte undervisar i något ämne med nationellt prov

har annan kompetensutveckling dessa dagar. Att delta i rättning och

bedömningsdiskussioner ses som kompetensutveckling.

I Enköping genomförs central rättning i årskurserna 3, 6 och 9, sedan några år

tillbaka. Det gäller enbart ämnena svenska, engelska och matematik där de

genomförs under två dagar per prov och årskurs, undantaget svenska i årskurs 6

som gör det under tre dagar. So-ämnen och No-ämnen rättas av respektive skola.

Rättningen sker maximalt en vecka efter genomfört prov. Tidsåtgången har man

kommit fram till genom empiri, d.v.s. genom utprövning under flera år.

Studiedagar för läsåret 2019/2020 i vår förvaltning är redan bestämda då de har

synkroniserats med andra nämnder. Efter undersökning är det dock möjligt att

förändra i beslutade läsårsdata, för att möjliggöra rättning enligt den nya

Mariestadsmodellen, utan att det påverkar övriga verksamheter. För läsåret

2020/2021 går det att flytta enstaka studiedagar så att en variant av rättning

enligt den nya Mariestadsmodellen möjliggörs.

7. Syfte med nationella prov De nationella proven syftar till att stödja en rättvisande och likvärdig

betygssättning. Om en elev har genomfört ett nationellt prov ska resultatet på

provet särskilt beaktas vid betygssättningen. Provresultatet ska inte helt styra

betyget, utan vara ett stöd vid betygssättningen. Resultatet på ett nationellt prov

kan alltså inte vara det enda underlaget, men det går inte att bortse från

resultatet om det inte finns särskilda skäl för det. Anledningen är att nationella

prov är välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett

stöd vid betygssättningen. Resultat på ett nationellt prov har därför större

betydelse än andra enskilda underlag vid lärarens allsidiga utvärdering av elevens

kunskaper vid betygssättningen.


2019-04-15

15

Skolverket skriver i en rapport4 ”Skillnaden i betygssättning i relation till de

nationella proven mellan olika skolor är stor. Det finns många skolor där en stor

del av eleverna får högre betyg än provbetyg och det finns många skolor där de

flesta elever får samma eller lägre betyg än provbetyg. De grundläggande

problemen är inbyggda i betygssystemet och kan inte tillskrivas lärarkollektivet.

För att nå en markant ökad likvärdighet i betygssättningen krävs

systemförändringar i betygssystemet, exempelvis att de nationella proven på

något vis styr betygssättningen på skolnivå. Sådana systemförändringar behöver

utredas noggrant och vägas mot tänkbara negativa effekter som förändringarna

kan få.”

8. Skolverkets arbete med digitalisering av nationella prov

Skolverket har uppdrag av regeringen ”Att digitalisera de nationella proven m.m.”.

Enligt uppdraget ska de nationella proven kunna genomföras digitalt 2022. I

delrapport två redovisas hur långt arbetet fortskridit.5 Skolverket har upphandlat

en provplattform i vilken provkonstruktion, genomförande, bedömning och

sammanställning av resultat ska ske. 100 skolor ingår i en försöksverksamhet

under perioden hösten 2018 till och med 2021. En del i Skolverkets uppdrag är att

utvärdera aspekter av extern bedömning, dvs att annan än undervisande lärare

rättar, och medbedömning vilket kommer att ske på försöksskolorna. Skolverket

skriver på sin hemsida;

Det finns flera fördelar med digitala nationella prov jämfört med dagens analoga prov. Några av fördelarna är:

Minskad arbetstid för bedömning och resultatrapportering. Reducerad arbetstid för lärare vid inrapportering av resultat till

skolhuvudmän, lärosäten och SCB. Mer likvärdig bedömning av prov (till exempel automatisk rättning och

avidentifierade elevsvar). Flera delar av kursplaner kan prövas i proven. Ökad användbarhet och tillgänglighet för elever med

funktionsnedsättning genom tekniska lösningar.

4 Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor, Skolverket 2019. https://www.skolverket.se/publikationer?id=4035 5 Redovisning av uppdrag att digitalisera de nationella proven m.m., Skolverket 2019-02-06. https://www.skolverket.se/publikationer?id=4040

https://www.skolverket.se/publikationer?id=4035

https://www.skolverket.se/publikationer?id=4040


2019-04-15

16

9. Verksamhetens bedömning av möjligheter till central rättning

De kommunala gymnasieskolorna är relativt stora, vilket innebär att om man ska

ha en central rättning är det ett antal lärare som är tvungna att frigöras för att

kunna genomföra rättningen. Det kan få negativa effekter på undervisningens

kvalitet.

Frågan om hur man ska se på rättningen av nationella prov är i grunden en fråga

för den som leder skolans pedagogiska verksamhet. Det är rektor som leder och

fördelar uppdragen i verksamheten och i det ingår i hur man organiserar

undervisningen och hur man följer upp resultaten av undervisningen.

Om studiedagar används för central rättning som i exemplet från Mariestad är det

möjligt att genomföra dem även på gymnasieskolorna. För det krävs även en

överenskommelse med de fackliga organisationerna om synen på studiedagars

användning.

Under april månad har det skett ett samråd med de fackliga organisationerna, och

de ställer sig positiva till att det görs försök till att organisera rättning och

bedömning av de nationella proven. Samtidigt lyfter de fackliga företrädarna att

man inte är helt nöjda med att man använder studiedagar till att rätta och

bedöma nationella prov. Här finns det skäl att fortsätta en dialog med de fackliga

företrädarna för att finna en samsyn i frågan.

Inför läsåret 2019/2020 kan gymnasiet flytta en studiedag, från mars 2020 till maj

2020. Detta skulle då möjliggöra för att genomföra en test i begränsad omfattning

av gemensam rättning av de nationella proven i en av kurserna i matematik

(Matematik 3a, 3b, 3c). I gymnasiet är det många olika nationella prov som

genomförs, och på olika dagar vilket gör det komplext att hitta en gemensam dag

för att genomföra rättning i stor skala.

Sammanfattningsvis gör förvaltningen därför bedömningen att det går att testa

möjligheten att införa en central rättning av de nationella proven i begränsad

skala. Detta kan sedan utvärderas under juni månad och sedan kan det

återrapporteras till nämnden under hösten 2020.

Barn- och utbildningsförvaltningen Andreas Hultin Epost: [email protected]

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida

1 (1)

Datum

2019-05-14 Diarienr

UAN 2018/02592- 1.3.6

Kopia till

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Tjänsteutlåtande - Central rättning av nationella prov

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsförvaltningen förslår att utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden beslutar att:

1. Godkänna återrapporten om ”Central rättning av nationella prov”

2. Ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att:

genomföra ett försök med gemensam rättning av ett nationellt prov i

ett ämne under våren 2020.

Detta ska sedan återrapporteras till nämnden under hösten 2020.

Ärendebeskrivning

Förvaltningen fick i december 2018 i uppdrag att utreda förutsättningarna för

att genomföra en central rättning av nationella prov inom gymnasieskolan.

Verksamheten har tillsammans med grundskolan utrett vilka möjligheter som

finns att genomföra detta och har lämnat en rapport till nämnden.

Beslutsmotivering

Central rättning av nationella prov har utretts och då lärare inte är helt eniga

om det är önskvärt att genomföra detta, så är det i dagsläget inte ett förslag

som förvaltningen går vidare med. Det som däremot framkommer är att

lärare önskar att man genomför gemensamma rättningar, det vill säga att

lärare i ett visst ämne bereds möjlighet att tillsammans genomföra rättningar

av nationella prov.

Förvaltningen har valt att föreslå att en studiedag flyttas från mars månad

2020, till maj 2020, för att möjliggöra en gemensam rättning för lärare inom

ett av ämnena.

Förvaltningen föreslår även att detta återrapporteras till nämnden under

hösten 2020.

Bilaga

Återrapportering - Central rättning av nationella prov

Documents

Återrapportering - Central rättning av nationella prov · av det nationella provet. Det kan ske av olika skäl, inte minst av att läraren har en omfattande arbetsbelastning och