Personligt ombudTeser och Tips

Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning iolika dokumenttyper. Detta är en kunskapsöversikt. Det innebäratt rapporten baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet.Kunskapsöversikter ska bland annat kunna ge stöd för en kun-skapsbaserad vård och behandling, metodutveckling och annatförbättringsarbete, stimulera och underlätta kvalitetsuppföljningoch/eller stimulera till effektivt resursutnyttjande. Socialstyrelsensvarar för innehåll och slutsatser.

ISBN 91-7201-619-1Artikelnummer 2002-110-1Grafisk form: Fhebe HjälmTryck: KopieCenter, Stockholm, januari 2002

3

Förord

Regeringen konstaterade (proposition 1993/94:218) att stödet tillpsykiskt funktionshindrade personer skulle kunna förbättras, omde får stöd av personliga ombud med ett klart definierat ansvarför att den enskildes behov uppmärksammas och insatserna sam-ordnas. Regeringen beslutade att försöksverksamheter skullestarta på tio orter i landet och pågå i tre år. Socialstyrelsen utvär-derade verksamheterna och utvärderingen visade tydliga positivaförändringar av de psykiskt funktionshindrade personernas funk-tionsförmåga och minskat behov av öppen och sluten vård. Depersoner som deltog i försöken tyckte att verksamheten hade storbetydelse för att förbättra deras livssituation. Försöksverksam-heterna finns beskrivna i Socialstyrelsens rapport ”Personligtombud för psykiskt funktionshindrade personer” (1999-17-003).

I maj 2000 beslutade regeringen om statsbidrag till kommuner-na för att inrätta permanenta verksamheter med personligt om-bud. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att samordna dettaarbete. En beredningsgrupp har bl.a. definierat ombudens arbets-uppgifter och utformat kriterier för vilka personer som bör omfat-tas av insatsen. I beredningsgruppen fanns representanter frånlänsstyrelserna, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbun-det, Arbetsmarknadsverket, Riksförsäkringsverket, RSMH ochRiks IFS. Beredningsgruppens arbete redovisas i Socialstyrel-sens Meddelandeblad nr 14/2000.

I arbetet med att bygga upp verksamheter med personliga om-bud ska Socialstyrelsen utarbeta utbildningsprogram och utbild-ningsmaterial. Teser och tips är ett utbildningsmaterial som fram-för allt vänder sig till de personer som kommer att arbeta sompersonliga ombud i de nya verksamheterna. Den är framtagen isamverkan med personer som i flera år arbetat som personligaombud och bygger helt på deras erfarenheter.

4

För texten svarar Ingvar Nilsson. Projektledare på Socialstyrel-sen har Christina Bohman Karlsson och Lena Steinholtz Eke-crantz varit.

Lars Pettersson Peter BrusénAvdelningschef EnhetschefSocialtjänstavdelningen Handikappenheten

Innehåll

Förord .............................................................................3

Inledning .........................................................................7

Verksamhetens karaktär .................................................9Uppdragets syfte och kärna ................................................... 9En trestegsraket ................................................................... 10Vad innebär det att vara personligt ombud? ........................ 11Två fokus för arbetet ........................................................... 12

Starten ...........................................................................13Introduktion ......................................................................... 13Uppdraget ............................................................................ 14Arbetet börjar ...................................................................... 18

Att arbeta som personligt ombud .................................20Att skapa en arbetsmodell ................................................... 20Arbetet med klienten ........................................................... 24

Svårigheter och möjligheter .........................................31Några svårigheter att tackla ................................................. 31Möjligheter .......................................................................... 32Några etiska dilemman du kan uppleva som ombud ........... 33Effekter av arbetet som personligt ombud........................... 35Tre skyddsnät då man faller ................................................ 36

Litteraturtips .................................................................37

Nationella nätverket .....................................................39

7

Inledning

Teser och Tips ska vara ett stöd i de personliga ombudens arbetemed att bygga upp och utveckla verksamheter, så att de gagnarpersoner med psykiska funktionshinder. Innehållet bygger heltoch hållet på de värdefulla erfarenheter som personliga ombud iolika delar av landet har gjort under flera år. De grundläggandeintentionerna och ramarna för verksamheterna finns väl beskriv-na i Socialstyrelsens Meddelandeblad 14/2000 och nämns barakort här.

Teser och Tips är kortfattad, nästan i telegramform, och ska sessom en checklista mer än som manual eller bruksanvisning. Dådu som ombud läser dessa samlade erfarenheter är det viktigt attkomma ihåg, att det som beskrivs är generella idéer för hur upp-giften som personligt ombud kan hanteras. I ditt dagliga arbetekommer du att stöta på speciella lokala förutsättningar och varia-tioner. Tillämpningen bör ske med urskiljning och eftertanke medutgångspunkt från dessa. Den lokala ledningen har det ytterstaansvaret för den verksamhet du arbetar i och en maximal tillämp-ning av innehållet i Teser och Tips förutsätter ett nära samarbetemellan ledning och ombud.

Det mänskliga mötet är centralt i ombudens arbete, både vadgäller den enskilde klienten och samarbetet med representanterför myndigheter och organisationer. Du kommer att vara med ommöten av olika slag och med olika utgång. Att vara förberedd pådetta och medveten om dynamiken och möjligheten i människorsmöten kräver både systematiska förberedelser och fantasi. Härtror vi att Teser och Tips kan vara till god hjälp.

Den enskildes rättigheter och samhällets skyldigheter att hjäl-pa personer med psykiska funktionshinder till värdiga levnads-förhållanden är ledstjärnor i ditt arbete. Ditt arbete som person-ligt ombud bygger på att det är klienten som ger dig uppdrag atthjälpa honom/henne, och att ni tillsammans måste ha uthållighetför att nå framgång med arbetet. I Teser och Tips ges stöd för att

8

kunna arbeta med den professionella medmänsklighet som dettaarbete kräver.

Teser och Tips är disponerad så att de två första kapitlen beskri-ver verksamheten innan arbetet med klienterna har börjat, vilkaintentionerna med personliga ombud är, vad rollen som ombudinnebär, introduktion, avgränsnings- och prioriteringsfrågor m.m.Det tredje kapitlet handlar om synsätt, arbetsmodeller, arbetsverk-tyg, metoder, arbetsuppgifter etc. Svårigheter och möjligheter iarbetet som personligt ombud tas upp i det sista kapitlet, liksometiska och moraliska dilemman samt tips om var du kan finna hjälpoch stöd i svåra situationer.

Sist i Teser och Tips ges förslag på litteratur att läsa. I en bilagafinns en förteckning över de ombud som ingår i det nationellanätverket som har varit verksamt under flera år.

9

Verksamhetens karaktär

Uppdragets syfte och kärnaFör att uppnå syftet kommer ditt arbetesom personligt ombud innebära att bl.a.:

• Ge hopp och fungera som stöd ochsamtalspartner utan att vare sig hamnai behandlarrollen eller kompisrollen.En långsiktig och personlig roll somvare sig är livslång eller privat.

• Medvetandegöra den enskilde genomatt ge honom/henne kunskap om vilkamöjligheter som finns att få biståndoch stöd av olika slag, och hur man bärsig åt för att få dessa.

• Söka upp och motivera de personersom har behov av och rätt till samhällets stöd men som av olikaskäl avstått från detta, inte velat eller vågat.

• Identifiera behov och få till stånd samordnade insatser för denenskilde. Detta innebär att du som ombud, med utgångspunkt ide behov den enskilde uttrycker ser till att det upprättas ensammanhängande och samordnad plan för henne/honom. Detinnebär inte nödvändigtvis att du som ombud ska upprätta pla-nen, utan se till att detta kommer till stånd på den enskildesvillkor. En sådan plan kan formellt sett vara mycket enkel(t.ex. enkla minnesanteckningar om vem som ska utföra vadoch när). Planen är den enskilde klientens ”egendom”.

• Utifrån en fullmakt från den enskilde företräda och agera i rol-len som ombudsman, språkrör och ”advokat”. De olika offent-

T E S

Det övergripande syftetmed din roll som person-

ligt ombud är att göradet möjligt för den

psykiskt funktionshin-drade att i mesta möjliga

mån återta kontrollenoch makten över sitt liv.Den enskildes inflytan-de över vård-, stöd- ochrehabiliteringsinsatser

är centralt.

10

liga organisationerna måste uppmärksammas på att den enskil-de tillförsäkras sin lagliga rätt och får sina behov tillgodosed-da.

• Påtala brister inom de offentliga systemen för att undvika attansvaret faller mellan stolarna och att den enskilde inte får sinabehov tillgodosedda.

Den grundläggande tanken är att du som ombud ska vara ett in-strument för att förskjuta makten över den enskildes liv från deolika myndigheterna och professionerna till den enskilde själv.Detta uppdrag står, som all maktförskjutning, inte alltid i harmo-ni med de organisationer, de politiska ledningar, de förvaltnings-ledningar eller de professionella yrkesgrupper som berörs avdenna verksamhet.

En trestegsraketEtt syfte med personliga ombudsverk-samheter är att skapa en effektiv, robustoch uthållig arbetsmodell med stort för-troende hos de psykiskt funktionshindra-de och berörda myndigheter. Tanken äratt arbetet ska bidra till att förverkligapsykiatrireformens intentioner.

Arbetet bör vara långsiktigt. Tre tänk-bara faser i ditt arbete som ombud kanvara:

• År 1 och 2: Etablerings- och pionjärfa-sen. Under denna fas handlar arbetet omatt initiera verksamhet, omsätta försöks-periodens erfarenheter på bred front, eta-

blera närvaro, skapa nätverk, utveckla arbetsmodeller och ökakompetensen hos de personliga ombuden.

• År 3 och 4: Utvecklings- och revideringsfasen. I den andra fa-sen kan du skapa lärdomar och dra slutsatser av pionjärfasen.

T E S

Att tänka långsiktigtoch i flera steg är enförutsättning för attverksamheten med

personligt ombud ska bliframgångsrik. Uthållig-

het kombinerat medständigt lärande, för-

ändring och utvecklingär avgörande för att

lyckas som personligtombud.

11

Här kan det också vara tid för att revidera och utveckla ditt sättatt arbeta.

• År 5 och framåt: Konsolideringsfasen. I fas tre är det dags attbefästa och utveckla vunna framgångar. Ditt arbete ska bli ettsjälvklart och uppskattat inslag på den lokala arenan.

Vad innebär det attvara personligtombud?Här är några stickord som kanvara hjälp på vägen:

• Klienten är uppdragsgivare ochden som ger legitimitet i arbe-tet.

• Du har en självständig ställningi förhållande till berörda myn-digheter, dvs. du arbetar intemed myndighetsutövning.

• ”Avprogrammering” från yr-kesroller som du tidigare haft.Att vara personligt ombud inne-bär att du bör vara personligmen inte privat i ditt förhållan-de till klienten.

• Du är brobyggare, grindöppna-re, problemlösare och pådrivareoch samtidigt diplomat och för-handlare.

Dina arbetsuppgifter är att i sam-spel med den enskilde och med ut-gångspunkt i hans/hennes behov:

T E S

Den övergripande uppgiften fördig som personligt ombud äratt skapa förutsättningar förden enskilde att få till stånd

goda och samordnade insatser ienlighet med den enskildes

behov och lagliga rättigheter.

Att vara personligt ombudinnebär en ny roll för dig iflera avseenden. Du blir enkombination av mäklare,

advokat, lobbyist, problem-lösare, nätverksbyggare ochspråkrör. Rollen innebär ensorts ”avprogrammering” i

förhållande till andra yrkes-roller du tidigare haft.

Du är vare sig privatperson,myndighetsperson eller vård-personal. Det kan ibland varasvårt att skapa och utveckladenna nya roll. Erfarenhetensäger att arbetet som nyan-ställt personligt ombud börinledas med någon form avidentitetsskapande process.

12

• Identifiera och formulera behov av vård, stöd och service.

• Se till att insatserna samordnas.

• Bistå och (om fullmakt finns) företräda den enskilde inför oli-ka myndigheter.

Två fokus för arbetetArbetet kan sägas bestå av två olika de-lar:

• Klientarbetet handlar om att nå klien-ten, skapa kontakt, bygga upp förtroen-de, vara stöd, identifiera behov, se till atten samlad plan för att tillgodose dessablir upprättad, följa upp att detta blirverkställt och på sikt avveckla eller tonaner din roll i förhållande till klienten. Ar-betet bygger på att du som personligt om-bud har den enskildes förtroende att före-träda denne i olika sammanhang.

• Legitimeringsarbetet handlar om att fårollen som personligt ombud känd ochaccepterad. För att lyckas med detta mås-

te du få tillträde till och bli känd på de olika arenor som berör-da myndigheter utgör. Det förutsätter stöd och tydliga mandatfrån den ledningsgrupp som har till uppgift att leda arbetet förde personliga ombuden och stöd och tydliga mandat från deolika myndigheternas chefer. Men det handlar också om attbygga broar, skapa helhetssyn, hitta gränsöverskridande lös-ningar och skapa samverkansmöjligheter mellan olika aktörer.

T E S

För att ditt arbete sompersonligt ombud skalyckas förutsätts att

samspelet fungerar bådemed den enskilde och

med berörda organisatio-ner. Den grundläggandelegitimiteten i arbetet fårdu av klienten. Men föratt kunna uträtta dittarbete måste du som

ombud också skapa enform av legitimitet i

berörda organisationer.

13

Starten

IntroduktionI uppbyggnaden av verksamheten finnsett antal mer eller mindre parallella ar-betsprocesser som du som ombud sanno-likt bör gå igenom för att bygga en stabilplattform för din verksamhet. Det är vik-tigt att du som ombud får tillfälle att ska-pa en sådan plattform som ett första steg iditt arbete.

• Kunskapsuppbyggnad (förstå och lärasig uppdraget).

• Introduktion (känna den lokala are-nan).

• Kontakt- och kartläggning (med vilkaklienter och myndigheter ska jag arbeta).

• Metoduppbyggnad (hur ska jag arbeta).

• Teambuilding (lära känna och få tillit till varandra samt arbets-fördelning och rollfördelning).

• ”Avprogrammering” (i förhållande till tidigare behandlandeoch/eller rehabiliterande roller).

T E S

När du anställts sompersonligt ombud inleds

ditt arbete sannolikt medett antal olika arbetsmo-ment som alla handlar

om att skapa arbetsförut-sättningar och bygga

upp kunskap för att lösauppgiften. Långsiktigaresultat och uthållighetbör vara i fokus, inte

”quick-fix-lösningar” .

14

UppdragetDet är viktigt att komma ihåg att ditt upp-drag och din roll som personligt ombudär nytt. Det blir därför extra viktigt atttydligt definiera både roll och uppdragsamt att avgränsa mot andra uppdrag ochroller.

Det viktigaste i ditt arbete är att se tillatt den enskildes behov av vård och stödsamordnas och tillgodoses i enlighet medden lagstiftning som finns. Ditt arbetesom personligt ombud kan stundtals stäl-la ökade krav på de olika berörda myn-digheterna i deras arbete. Det kan inne-bära att en målkonflikt finns inbyggd iditt uppdrag som personligt ombud. Härbör du få stöd av den lokala lednings-gruppen.

Hur man formulerar uppdraget lokaltkan variera beroende på de förutsättningar som finns. Utgångs-punkten bör dock vara att först formulera ett övergripande syftemed verksamheten och därefter bryta ner det till del- och etapp-mål. Exempel på sådana mål redovisas nedan.

Arbeta med konkreta målPå kort sikt (ca 6 månader) – kommaigång med arbetet

• Identifiera din egen roll och arbets-gruppens roll, inbördes och i förhållandetill klienten och olika myndigheter – enteambuildingprocess. I detta ligger att

lämna gamla arbetssätt och metoder.

• Skapa en egen arbetsmodell som omfattar metoder, synsätt ochorganisatoriska förutsättningar.

T E S

Uppdraget ska varatydligt och det ska

finnas A) ett långsiktigt syfte

och tydliga mål, B) en klar precisering

och avgränsning avmålgruppen, samt

C) entydiga priorite-ringsregler, tydliga

mandat och resurser föratt genomföra uppdraget.

Uppdraget kan arbetasfram i dialog mellan depersonliga ombuden ochuppdragsgivargruppen.

T E S

Ditt arbete bör brytas nertill konkreta mål och

delmål.

15

• Göra verksamheten känd och påbörja arbetet för att skapa ac-ceptans hos olika berörda organisationer och i den lokala när-miljön.

• Skapa dig en bild av målgruppen samt inleda arbetet med kli-enterna.

• Inleda kontakter med andra personliga ombud t.ex. i det natio-nella/regionala nätverket för personliga ombud1.

• Delta i egen eller gemensamt organiserad kompetensutveck-ling och handledning.

På medellång sikt (12 månader) – etableringsfasen

• Arbeta med cirka 5–10 (undantagsvis fler) klienter samtidigt.

• Pröva den arbetsmodell du/ni arbetat fram.

• Genomföra en första enkel metodutvärdering. Fungerar vårtarbetssätt? Behöver arbetssättet utvecklas eller förändras?

• Göra verksamheten lokalt känd som en resurs för målgruppen,framförallt genom rollen som nätverksbyggare och förespråka-re av en helhetssyn på klienten.

På lång sikt (24 månader och längre) – reviderings- ochdriftsfasen

• Fortsätta arbetet med ytterligare cirka 2–5 nya klienter per åroch ombud.

• Avsluta den aktiva klientkontakten med några av de första kli-enterna.

• Revidera och utveckla arbetsmodellen med utgångspunkt i denmetodutvärdering som skett.

• Påtala och föra dialog med ledningsgruppen om de brister duidentifierat.

________________

1 Lista på det nationella/regionala nätverket finns som bilaga.

16

Exempel på hur målguppen kan preciserasDet är viktigt att den målgrupp du ska arbeta med som personligtombud har definierats, preciserats och avgränsats. Den lokalaledningsgruppen ska fatta övergripande beslut om vilka personerdu i första hand ska prioritera.

En första avgränsning anges i Socialstyrelsens meddelande-blad nr 14/2000. Det handlar om personer som faller inom psyki-atrireformens målgrupp och som har omfattande och långvarigtsocialt handikapp, med komplexa vårdbehov som kräver medver-kan från flera olika vårdaktörer. De har i väsentliga delar inte fåttsina behov och önskemål tillgodosedda i förhållande till de lagli-ga rättigheter de har.

En andra avgränsning handlar om att bestämma hur många kli-enter du kan/bör arbeta med samtidigt. En sådan avgränsninganger hur mycket tid du lägger ned på varje enskild person. Dethandlar om balansen mellan kvantitet och kvalitet, men också omatt skapa rimliga förväntningar på vad som kan åstadkommas.Ditt arbete som ombud är både intensivt (dvs. få klienter per om-bud) och långsiktigt (ofta under några år). Erfarenheten pekar påatt 5–15 klienter samtidigt är rimlig.

Det är viktigt att du är klar över vilka personer eller grupper avpersoner som du inte ska eller bör arbeta med. Antingen för att deligger utanför uppdraget eller för att du inte har rätt kompetensför att arbeta med dessa. Det kan handla om personer med beteen-den som är svåra att hantera för de enskilda ombuden (t.ex. våldeller hot om våld, viss typ av kriminellt beteende eller pågåendemissbruk). Beslut om denna typ av ”bortprioriteringar” bör ske isamråd med den lokala ledningsgruppen.

Exempel på prioriteringsprinciperI allt arbete där de samlade resurserna inte räcker för att lösa allade problem som finns gäller det att prioritera. Principiellt finnsdet flera sätt att prioritera. Antingen kan man inleda arbetet medde personer som farit mest illa eller inledningsvis arbeta med depersoner som kan ha möjligheter till framgång.

17

Den första principen, empatiprincipen, dvs. att välja de personersom farit mest illa, är mycket arbetskrävande. Den kommer inled-ningsvis att leda till ganska många misslyckanden eftersom manvalt att börja med de svåraste problemen. Det medför också enbegränsning till mycket få individer.

Den andra principen, framgångsprincipen, dvs. att inlednings-vis välja de individer som har störst chans till framgång, ledermed större sannolikhet till att lyckas med arbetet. Det stärkersjälvkänslan för dig som ombud och stärker legitimiteten för ar-betet i omvärldens ögon. Som ombud kommer du också att kunnaarbeta med betydligt fler klienter i inledningsskedet.

En annan prioritering, urvalsprincipen, kan också ske genomatt lyfta fram särskilda grupper som av olika skäl anses särskiltangelägna, t.ex. unga sjuka, relativt nyinsjuknade och sjuka medsmå barn.

Hur prioriteringarna än görs är det viktigt att göra ett medvetetoch tydligt val eftersom det kommer att ha en stor betydelse fördet konkreta arbetets inriktning. Ett sådant principbeslut om prio-riteringar ligger i första hand hos ledningsgruppen och beslutasefter dialog med de personliga ombuden.

Alternativet till att göra sådana, ofta smärtsamma, prioritering-ar är att låta slumpen, eventuell tid i en kö eller möjligtvis klient-ens förmåga att göra sin stämma hörd, vara styrande principer förprioritering.

18

Arbetet börjarHur ditt arbete som personligt ombud in-leds varierar naturligtvis mellan olikamiljöer och beror i hög grad på vilka för-utsättningar som finns lokalt. Erfaren-hetsmässigt är dock en sak tämligen sä-ker; en hög grad av systematik och lång-siktighet i arbetet är att föredra. Nedanlyfter vi fram några tänkbara arbetsupp-gifter i början av denna process.

Arbetet med myndigheter/organisationer• Skapa och fördjupa kontakter med be-rörda nyckelpersoner, t.ex. på försäk-

ringskassan, arbetsförmedlingen och hos intresseorganisa-tionerna.

• Informera om ditt arbete som personligt ombud hos t.ex. bo-stadsföretagen, öppenvårdsmottagningarna och kyrkan/stads-missionen.

Arbetet med ledningsgruppen• Föra en dialog med ledningsgruppen om det uppdrag som ska

utföras. Denna dialog bör bekräftas i form av ett uppdragsdo-kument.

• Få mandat från ledningsgruppen för att kunna lösa uppdraget.

• Bli överens om roll- och arbetsfördelning mellan lednings-grupp och dig som personligt ombud.

• Bli överens om hur det övergripande arbetet ska bedrivas frånledningsgruppens sida.

• Bli överens om hur frågor kring konkret arbetsledning i varda-gen (administration, arbetstidsplanering, ekonomifrågor, etc.)ska hanteras.

T E S

En omsorgsfull, meto-disk start på ditt arbetesom personligt ombudutgör en god grund föratt lyckas. Här gäller i

högsta grad principen attskynda långsamt. Det

lokala förankringsarbe-tet och stödet från

ledningsgruppen ledertill uthållighet och

långsiktig framgång.

19

Arbetet med det kollegiala nätverket• Skaffa handledare (vilket är en uppgift för ombudets arbetsgi-

vare/arbetsledare).

• Få till stånd en grundläggande kompetensutveckling.

• Etablera kontakt med det nationella/regionala nätverket förpersonliga ombud.

Arbetet med klienterna• Skapa en helhetsbild av de behov du som ombud förväntas till-

godose. Vilka är klienterna som du ska arbeta med?

• Marknadsföra verksamheten på olika sätt hos lokala patient-och anhörigorganisationer och skapa personliga kontakter.

• Skapa inledande kontakt med klienter och inleda det förtroen-deskapande arbetet. Det kan t.ex. göras genom informations-broschyrer eller genom att presentera verksamheten hos intres-seorganisationerna.

• Inleda arbetet med att göra behovsbedömningar för enskildaklienter. Exempelvis med hjälp av CAN-skattning2 eller GAF-skattning3.

• Där så är möjligt inleda arbetet med att samla nätverket kringklienten och tillsammans med honom/henne arbeta fram ensamlad handlingsplan. Den enskilde bestämmer givetvis självvilka han/hon önskar ha med vid mötet.

________________

2 Camberwell Assessment of Need, en strukturerad intervjumetod för attuppskatta behovet av hjälp för psykiskt funktionshindrade.

3 Global Assessment of Functioning. En funktionsskala vilken omfattaralla funktioner och som ingår i det forskningsinriktade psykiatriska dia-gnossystemet DSM III-R.

20

Att arbeta sompersonligt ombud

Att skapa en arbetsmodellEn stabil och gemensam arbetsmodell ärnågot som du bör sträva efter för att ska-pa kontinuitet, robusthet och effektiviteti ditt arbete som ombud. En sådan modellär en sorts vägvisare och ledstång för digsom ombud och skapar en minsta gemen-samma nämnare i det lokala arbetet igruppen av personliga ombud. Det för-hindrar naturligtvis inte att du sätter dinpersonliga prägel på ditt arbete. Uppdra-get är ju baserat på tydliga personligaoch individuella relationer. Du behöverha omdöme nog att veta när du stöter påde undantag man bör göra från modellen.Arbetsmodellen består av tre olika delar.

De hårda faktorerna är de mest up-penbara i ett modellarbete. Bland dessaingår t.ex. metodik såsom olika arbets-

steg och arbetsprocesser. Men här ingår också konkreta arbets-redskap som lathundar, checklistor, metoder för behovsskattning,blanketter för sekretessmedgivande, fullmakter, planer, etc.

De mjuka faktorerna är ofta svåra att upptäcka och därmed lät-ta att förbise. Många gånger kan det till och med vara så att dengrupp som arbetar med modellen, uppfattar dessa som så själv-klara att man inte ens är medveten om att de utgör en del av mo-dellen. Här återfinns grundläggande värderingar och synsättsåsom människosyn, sjukdomssyn och rehabiliteringssyn. Tilldessa faktorer hör också de medvetna eller omedvetna teoretiska

T E S

För att ditt arbete sompersonligt ombud ska bliframgångsrikt är det en

fördel att det finns enmodell för detta arbete.

En sådan modell består ihuvudsak av tre olikadelar: mjuka faktorer

(synsätt, förhållnings-sätt, värderingar etc.),hårda faktorer (rutiner,mallar, manualer etc.)

samt institutionella ochorganisatoriska ramar

(t.ex. mandat ochresurser).

21

fundament som modellen vilar på. Bland de mjuka faktorerna hit-tar vi också kompetens- och bemanningskrav för de som ska ar-beta med modellen.

Den tredje gruppen av faktorer i en arbetsmodell handlar ominstitutionella ramar. En samverkansmodell ska fungera i ett or-ganisatoriskt sammanhang. Inom denna ram måste man definieraroller, ansvar och mandat för de som ska arbeta i modellen. Fleraav de institutionella ramarna utgör också förutsättningar för mo-dellarbetets existens och funktion.

Exempel på synsättSynsätt som bör prägla ditt arbete som personligt ombud:

• En så långt möjligt jämbördig och under alla omständigheterrespektfull relation mellan den enskilde och dig som ombud.

• Den enskilde klienten (inte hans familj, kontaktperson, boen-destödjare eller god man) är din uppdragsgivare och definierardärmed uppdraget, mandaten och gränserna för uppdraget somdu som ombud ska utföra.

• Den klient som du som ombud möter, bär ofta med sig en långhistoria av upplevda kränkningar och övergrepp av olika slag,från myndigheter och andra aktörer på vårdarenan. Det är dinuppgift som ombud att vara medveten om detta, göra vad dukan för att bryta mönstret och skapa förutsättningar för ett ar-bete baserat på respekt och ömsesidighet. För att göra dettamåste ditt arbete baseras på förtroende och tillit mellan dig ochklienten. Detta förtroende utgör en grund för det gemensammaarbetet.

• Ditt arbete som ombud baseras på en lång men inte livslångrelation. I denna relation är det din uppgift att hitta en roll iförhållande till klienten som inte är kompisens, vännens ellerfamiljens och inte heller behandlarens eller den professionellarehabiliterarens.

22

Exempel på verktygI ditt arbete med den enskilde kan du använda olika metoder ochredskap. Nedan ges exempel på några sådana metodiska kompo-nenter.

• Metoder för behovsskattning av den enskilde, t.ex. CAN-skatt-ningar, GAF-skattningar. Dessa skattningar kan också använ-das som dialoginstrument och som ett led i det förtroendeska-pande arbetet.

• Gemensamma och samordnande handlingsplaner för de olikaåtgärder du som personligt ombud och den enskilde har kom-mit fram till. Dessa planer bör naturligtvis vara baserade på debehovsanalyser ni tillsammans kommit överens om och deönskemål han/hon har. Alla sådana planer bör så långt det gårdokumenteras skriftligen (som ett stöd för minnet, för att skapakontinuitet och som ett tydligt medel för kommunikation). Så-dana planer utgör också klientens ”egendom”.

• Dokumentation, t.ex. kring den plan som arbetas fram ellerminnesanteckningar från olika nätverksmöten.

• Fullmakter av olika slag för att du ska kunna företräda den en-skilde, t.ex. vid olika former av överklaganden. Blanketter försekretessmedgivande så att du kan få tillgång till all nödvändiginformation och skapa en helhetsbild kring hans/hennes situa-tion.

• I en inledningsfas agera problemlösare. Det kan handla om attbistå den enskilde i allt från socialbidragsfrågor och boendetill fritidsfrågor. Detta sker i regel tillsammans med klienten.Syftet är att skapa förtroende för att bana väg för det fortsattaarbetet.

• Nätverksmöten, som den enskilde med hjälp av dig bjuder intill, och nätverkskartor för att kartlägga alla olika aktörer kringden enskilde. Syftet är att skapa samordning mellan olika ak-törers insatser för att på sikt stärka det personliga/sociala nät-verket och reducera det professionella nätverkets betydelse.

23

Att organisera och leda ett nätverksmöte kräver kunskaperoch/eller erfarenhet av sådant arbete. På många håll i landetanordnas grundutbildningar i nätverksarbete. Om du kännerdig osäker, försäkra dig om att du kan få professionell handled-ning kring detta arbete.

Exempel på institutionella ramarDen här delen av arbetsmodellen består av arbetsförutsättningar iform av organisatorisk tillhörighet, ledningsförhållanden och demandat du har.

• Hur ser den organisatoriska lösningen ut för ditt arbete sompersonligt ombud? Vilken organisation tillhör du, vilka man-dat har du, vilken beslutsrätt förfogar du över?

• Hur är uppdraget formulerat? Är det tydligt, rimligt och välav-gränsat? Har uppdragsformuleringen föregåtts av en dialogmellan ledningen och de personliga ombuden? Uppdraget börvara skriftligt och fungera som ett bindande avtal mellan om-buden och ledningsgruppen.

• Har du försäkrat dig om att arbetet kan bedrivas självständigt iförhållande till de berörda organisationerna?

• Hur ser ledningen ut på den övergripande nivån och den prak-tiska vardagsnivån? Vilka personer finns i ledningsgruppen,hur utövar de sin ledning och hur stödjer de dig i ditt arbete?

• Vilka förutsättningar finns för att du som ombud ska få tillträ-de till de olika myndigheter och organisationer som krävs föratt du ska kunna utföra ditt arbete?

• Hur ser de praktiska arrangemangen kring arbetet ut: lokaler,telefoner, e-postadresser, arbetstider, fordon, handkassa etc.?

• Hur ser samspelet ut med de olika lokala intresseorganisatio-ner som berörs? Ingår de i ledningsgruppen eller i någon formav referensgrupp?

24

Arbetet med klientenDessa olika arbetsfaser glider naturligt-vis in i varandra. Ibland är de inte ens ur-skiljbara. Självfallet måste arbetet i för-sta hand baseras på den enskildes behov.Men för att ge en bild vad som skullekunna ingå, ges några exempel på nedan.

Metod och kreativitetSom i många andra sammanhang utgörarbetet som personligt ombud en bland-ning av ett strukturerat arbete och ett till-synes fritt kreativt flöde av idéer och åt-gärder. Om man ska beskriva arbetet uti-från ett strukturperspektiv, kan man sägaatt man genomlöper ett antal förutbe-

stämda faser eller arbetssteg ungefär som i bilden nedan.

T E S

Ditt arbete som person-ligt ombud bör baseras

på en väl utveckladmetodik. Eftersom rollensom ombud är långsik-tig och baserad på konti-nuitet gentemot klien-ten, men inte är avseddatt vara livslång, kom-mer arbetet att omfatta

tre faser: en inlednings-fas, en arbetsfas och en

avslutningsfas.

25

Vi kan identifiera tre faser, en inledningsfas som handlar om attpåbörja arbetet tillsammans med en klient, en arbetsfas då detegentliga arbetet äger rum och en vilofas eller avslutningsfas, dåman inte arbetar aktivt med klienten. Även om figuren antyder attfaserna glider in i varandra och att de olika stegen kan vara inväv-da i varandra, finns det ändå en sorts logik och konsekvens i bil-den. Kanske kan den också vara ett stöd för hur du inledningsvisska lägga upp ditt arbete. Men bilden fångar inte ett mycket vä-sentligt inslag i ditt arbete som personligt ombud: känslan för hurman gör då inga modeller tycks stämma. Ett erfaret personligtombud ger denna bild av sitt arbete:

”Jag tänker mig att jag och klienten simmar tillsammans utetill havs utanför en fin sandstrand. Vi har en lång och mödosamsimtur framför oss, med flera etapper mot ett mål, som vi nog-grant har planerat från land utifrån sjökort, kartor, egen känne-dom m.m. Vädret är omväxlande liksom vinden. I början fin-ner vi fast botten, där vi har förväntat oss att finna den. Vi vilaroch bestämmer oss för att fortsätta i planerad riktning. Iblandsimmar vi bredvid varandra, ibland är jag efter, ibland måstejag hålla igen henne och påminna om att vi ska orka hela vä-gen.

När vi kommer till nästa planerade sandbank som vi ska vilapå, har underströmmarna flyttat på den och istället är det djuptoch strömvirvlar under oss. Vi flyter med i virvlarna för attkunna ta oss ur dem, vi får några kallsupar, jag ser till så attmin klient inte ger upp. Jag får syn på en planka som kommerflytande och hämtar den till oss. Med den som stöd vilar vi, fårögonkontakt och kan ompröva de tidigare målen och sikta motett nytt som inte är så långt borta. Vi hittar en sandbank ganskasnart, vinden mojnar och solen börjar värma oss. Men nya ku-lingar från Nordsjön väntar, vågorna blir höga och det blirtungt att simma, ibland så att vi glider tillbaka mot där vi star-tade. Vi lär oss så småningom hur vi ska undvika eller tacklaunderströmmarna och när det är läge för simturer.”

26

Den här bilden förmedlar kanske känslan av att arbetet som per-sonligt ombud inte bara präglas av en metodisk struktur utan ock-så i hög grad handlar om att kunna hantera ett sorts kreativt(stundtals kaotiskt) flöde mellan dig, klienten och omgivningen.

Det kan vara en poäng att du har båda dessa perspektiv med digi ditt arbete som ombud. På sätt och vis illustrerar de den paradoxdet innebär att vara personligt ombud. Du ska vara en person sombåde behärskar den strukturerade arbetsformen och den mer kao-tiska och fria formen. Du bör alltså både ha en struktur för hur dittarbete kan bedrivas i mer systematiska former och förmågan attveta när du ska avstå från denna struktur och använda dig av detkreativa flödet av idéer och åtgärder.

Exempel på arbetsuppgifter i inledningsfasenInledningsfasen kan vara mycket varierande till längd, innehålloch intensitet. Räkna med att den kan ta flera månader (iblandmer). Denna fas är avgörande för fortsatt framgång i ditt arbetesom ombud. Den kan t.ex. innehålla sådana arbetsuppgifter sombeskrivs nedan:

• Ofta inleds arbetet med någon form av ansökningsförfarande(ofta mycket enkelt och informellt) som innebär att den enskil-de ger uttryck för sin önskan om att erhålla stöd från ett per-sonligt ombud. Kontakten kan ske direkt mellan den enskildeoch dig som ombud eller gå via anhöriga, gode män, kontakt-personer eller vänner.

• Nästa steg handlar om att knyta kontakt med den enskilde. Attträffas och bli överens om att en fortsatt kontakt kan vara tillglädje. Välj både plats och former för de första mötena medomsorg och utifrån klientens önskan! Det kan vara på stan, påett fik, i en bil eller hemma hos klienten. Kom ihåg att dittarbete som personligt ombud är en fältbaserad och inte en kon-torsbaserad verksamhet.

• Därefter handlar det om att skapa förtroende. Denna tillitsska-pande process kan vara ganska lång bl.a. beroende på den en-

27

skildes tidigare erfarenheter och/eller beroende på hans/hen-nes sjukdomsbild.

• I det tillitsskapande arbetet händer det ofta att det dyker uppkonkreta problem som klienten brottas med. Det kan vara alltfrån hyresskulder till missnöje med medicinering eller läkar-kontakter. I detta skede kan ombudets roll vara att bistå medkonkret problemlösning både som ett sätt att förstärka relatio-nen, men naturligtvis också för att det är angeläget att få vissaproblem lösta. Exempel på saker man kan bistå med, är över-klaganden av biståndsbeslut eller att som stöd följa med tillsocialtjänsten eller försäkringskassan.

• Det kan också hända att du som ombud blir varse behov somden enskilde både har och har rätt att få tillgodosedda från oli-ka offentliga aktörer, men som de av olika skäl inte tillgodoser.Då kan det bli aktuellt att du under en kort tid går in och ombe-sörjer att han/hon får sina behov tillgodosedda till dess att denansvarige aktören tar över.

• I inledningsfasen kan det också vara viktigt att göra lustbeto-nade och energihöjande saker tillsammans med klienten. Detkan vara en del i det förtroendeskapande arbetet, en del i moti-vationsarbetet och en del i att stödja klientens friska mer krea-tiva sida.

Under hela denna fas är det viktig för ombudet att inte hamnavare sig i ”kompisfällan” eller ”fixarfällan” i förhållande till kli-enten. I det förra fallet handlar det om att klienten inte ska förle-das tro att du som ombud är en kompis – besvikelserna kring det-ta kan i sådana fall bli stora. I det senare fallet handlar det om att,i överdriven välvilja eller för att skapa den goda relationen, taöver för stora delar av den enskildes liv och andras ansvar.

Exempel på arbetsuppgifter i arbetsfasenDå ni tillsammans har hittat en förtroendefull relation är grundenlagd och det egentliga arbetet som ombud kan inledas. Ni går nu

28

in i arbetsfasen, som kan vara allt från några månader upp tillflera år. I denna fas finns arbetsuppgifter som att:

• Tillsammans med den enskilde och i mer eller mindre struktu-rerade former (t.ex. med stöd av t.ex. CAN-skattning ellerGAF-skattning) få en sammanhängande bild av vilka behovsom han/hon har. Detta dokumenteras på något enkelt och förden enskilde acceptabelt vis.

• Därefter är det dags för dig som ombud att arbeta fram en sam-manhängande handlingsplan för hur dessa behov ska tillgodo-ses. Det kan ske i ett eller flera steg tillsammans med klientenoch med utgångspunkt i de behov och prioriteringar ni formu-lerat tillsammans. Planen bör också nedtecknas och dokumen-teras i någon form.

• Det finns goda skäl att aktivera hela eller delar av det professi-onella nätverk som finns kring den enskilde, för att få stöd igenomförandet av handlingsplanen. En bra metod för att lyck-as med detta är att sammankalla till olika nätverksträffar medberörda myndigheter.

• Nätverksträffarna bör dokumenteras (vem ska göra vad ochnär ska det vara gjort) och framförallt följas upp. I denna upp-följning är det din roll som ombud att på klientens uppdrag,tillsammans med denne och med stöd av rådande lagstiftning,agera blåslampa och advokat mot berörda myndigheter. Dinroll blir också att vara en sorts ombud för den enskilde i var-dagskontakterna med olika myndigheter.

• Även under arbetsfasen kan det bli aktuellt för dig att medegna arbetsinsatser under en övergångsperiod komplettera debrister som kan finnas då det gäller insatser för klienten. Menbara tills bristerna är åtgärdade.

• Det är viktigt att du som ombud upplevs som ett stöd för klien-ten. Både kring konkreta vardagssaker och kring större pro-blem. Det ingår i din roll att vara en sorts coach, påhejare, upp-muntrare och hoppingivare.

29

I arbetsfasen blir de professionella gränsdragningsfrågorna vikti-ga att hantera. I din roll som ombud ingår att vara tillgänglig, meninte när som helst och inte på vilka villkor som helst. Ett ombudska inte vara någon akutverksamhet eller jourhavande medmän-niska. Denna gränsdragningsfråga är viktig att hålla levande ochtydlig.

Exempel på arbetsuppgifter i avslutningsfasenDitt arbete som ombud baseras på långsiktighet och kontinuitet,men det är i de allra flesta fall inte avsett att vara livslångt. Detberor bl.a. på att det skulle riskera att skapa ett beroendeförhål-lande mellan klienten och dig som ombud. Därför är det viktigtatt den aktiva arbetsfasen avlöses av en avslutnings- och/eller vi-lofas. I denna fas ingår flera arbetsuppgifter:

• En viktig uppgift är att tillsammans med klienten göra det tyd-ligt att ni nu går in i denna fas och att den enskilde förberedsmentalt för nästa steg.

• En annan viktig uppgift är att utvärdera och eventuellt avslutadet konkreta arbete ni har gjort tillsammans. Hur ser den en-skildes behov ut idag i förhållande till då arbetet inleddes? Hardessa behov tillgodosetts eller förändrats? Har den handlings-plan ni upprättat följts? Vad har uppnåtts och vad återstår attgöra? Hur tycker klienten att du som ombud har stött honom/henne i detta arbete?

• I denna fas ligger också att slussa den enskilde i riktning motde sociala och personliga nätverk som kan finnas. Naturligtvishar detta arbete inletts långt tidigare, men nu sker det mer kon-kret.

• I arbetet ligger också att den enskilde kan ha ett behov av att dusom ombud även fortsättningsvis kan finnas tillgänglig, menkanske inte på samma vis som tidigare. Det är viktigt att kom-ma överens om hur kontakten ska upprätthållas framöver.

30

I avslutningsfasen finns två uppenbara faror. Den ena är att man iavsikten att avrunda bryter så skarpt och tydligt med klienten attdet skapar känslor av övergivenhet och svek. Det kan blir en iraden av dåliga avslut och kränkningar – övergivenhetsproble-met. Den andra faran är att man inte förmår att avsluta arbetetantingen på grund av de behov och vädjanden som kommer frånklienten och/eller på grund av de känslor detta väcker hos digsom ombud – separationsproblemet.

31

Svårigheter och möjligheter

Några svårigheter att tacklaI rollen som personligt ombud riskerardu hela tiden att hamna i svåra situatio-ner. På sätt och vis befinner du dig i ettingenmansland mellan klientens privatasfär och de offentliga myndigheternasansvarsområden.

• Du kan riskera att bli gisslan hos olikamyndigheter genom att visa alltförstor förståelse för deras situation (bud-get, personalproblem). Därmed kan dutappa din självständiga ställning ochriskerar att mista klientens förtroende.

• Kring de flesta reformer uppstår enöverdriven förväntan om att alla pro-blem äntligen ska lösas. Så även kringrollen som personligt ombud. Faran ärstor att sådana förväntningar kommeratt leda till besvikelser, eftersom deknappast kan bli uppfyllda. Det finns också en risk att berördamyndigheter ser personligt ombudsverksamheten som en lös-ning på vissa av organisa-tionens problem. Så är inte fallet.Ombudets roll är att bistå den enskilde att lösa sina problem.

• Det ligger i sakens natur att du som ombud kommer i kontaktmed klienter som du inte kan, vill eller vågar arbeta vidare med(du kanske t.ex. känner dig hotad). Men det kan också händaatt klienten inte är nöjd med dig och vill byta ombud. Det mås-te finnas rutiner för hur man hanterar en sådan situation.

T E S

Ibland är det enklare attdefiniera rollen som

personligt ombud genomatt definiera vad du sompersonligt ombud inte är:Du är INTE behandlare,

myndighetsperson,personal eller kompis. Duär INTE kontaktperson,medelsförvaltare, god

man, biståndbedömare,boendestödjare ellerrehabhandläggare.

Ibland har du arbetsupp-gifter som liknar eller

överlappar andra yrkes-kategoriers.

32

• Det kan hända att du som ombud inte får legitimitet i ditt arbe-te. Klienterna kan uppfatta dig som ytterligare en myndighets-person. De samverkande myndigheterna kan se dig som enmotståndare eller i värsta fall en sorts överlöpare, och berederinte tillträde till nödvändiga arenor.

MöjligheterErfarenheten visar att följande faktorerär viktiga för att verksamheten med per-sonliga ombud ska vinna varaktig ochstabil framgång:

• Långsiktighet och uthållighet, vilketbetyder att arbetet redan från börjanbör ha ett flerårsperspektiv.

• Genom att vara fristående och välja enlämplig organisationsmodell kan om-buden agera fritt från de berörda myn-digheternas besluts- och maktstrukturer.

• Arbetet bör organiseras så att det finns minst 3–4 personligaombud per arbetsplats, för att bland annat tillgodose kraven påhållbarhet och kontinuitet. Arbetsgruppen bör ha en bred sam-mansättning/kompetens. Arbete som ensamt ombud eller om-bud som arbetar deltid, bör undvikas.

• Arbetet bör på ett övergripande plan drivas av en tydlig, offen-siv och positiv ledning. Ledningen bör bestå av en lokal gruppsom omfattar nyckelpersoner på chefsnivå vid berörda myn-digheter.

• Rekryteringen av personliga ombud är avgörande. De viktigas-te kompetenskraven är av mer personligt slag – social kompe-tens, kommunikationsförmåga i tal och skrift, förmåga att kny-ta an, god kunskap om personer med psykiska funktionshinder.

T E S

Idag finns det erfaren-heter och lärdomar kring

vad som kan leda tillframgång i arbetet sompersonligt ombud. En

viktig uppgift för dig äratt bygga ditt arbete pådessa erfarenheter och

utveckla dem.

33

• För att kunna utföra arbetet som personligt ombud på ett brasätt krävs kontinuerligt stöd från ledningen, tillgång till klient-ens nätverk, handledning samt stöd från ett kollegialt nätverk.

• Dessutom är det viktigt att de personliga ombuden får kontinu-erlig kompetensutveckling. Först direkt vid anställningen, un-der första arbetsåret och fortsättningsvis.

Några etiska dilemmandu kan uppleva som ombud• Arbetet som personligt ombud bygger

på att den enskilde är den som bäst vetvad han vill ha hjälp med och att detpersonliga ombudet ska stå på hanssida. Men ändå är det inte alltid så.Det gäller t.ex. vid akuta psykiskasjukdomstillstånd, grovt pågåendemissbruk, eller liknande situationer.Konsten är då att agera på ett respekt-fullt sätt så att den enskildes långsikti-ga intressen och behov sätts i fokus,trots att detta kan stå i strid med hanskortsiktiga önskemål.

• Som personligt ombud har du en vik-tig uppgift i att skapa förutsättningarför att de personer som är i stort behov av stöd får det. Dettatrots att de kanske på grund av sin sjukdomsbild eller tidigaredåliga erfarenheter inte vill ha sådant stöd. Då är det en delikatbalansgång att å ena sidan skapa en sådan motivation och åandra sidan undvika att den enskilde känner sig överkörd ochkränkt.

• Eftersom en del av din roll kan handla om att på kort sikt utförainsatser som egentligen åligger olika offentliga aktörer, finnsdet en risk att du fastnar i denna roll och ofrivilligt bidrar till

T E S

Som personligt ombudställs du många gånger

inför svåra etiska ochmoraliska ställnings-

taganden där klientensintressen, ombudets roll,integritet och moral samtlagstiftning kan kom-

ma att ställas motvarandra. Ett sätt att

hantera dessa problem äratt tidigt lyfta fram och

göra dem synliga.

34

att permanenta olika myndigheters brister. Du kan också riske-ra att fastna i en fixarroll i förhållande till klienten genom attlösa dessa konkreta problem. På så sätt kan du riskera att ofri-villigt bidra till att förstärka klientens beroendeställning ochosjälvständighet.

• Det kan vara svårt att hitta rätt distans till de myndigheter duska samarbeta med för att tillgodose klientens behov. Det kanhända att du inte blir insläppt utan hålls på avstånd, så att duinte får tillräcklig insyn för att kunna göra ditt jobb. Du kanockså riskera att sugas upp av den etablerade organisations-strukturen och riskera att få överta vissa av dess arbetsuppgif-ter och dess perspektiv.

• Som ombud kommer du att arbeta nära klienten men ocksånära hans/hennes anhöriga. Det kan hända att de anhöriga stäl-ler krav på eller har förväntningar på dig som ombud, som duinte kan eller vill uppfylla därför att de står i strid med klient-ens vilja. Svårigheten är att både upprätthålla en förtroendefullrelation med klientens anhöriga och samtidigt värna om klient-ens integritet.

• Som ombud kan du genom klienten eller på andra vägar fåkunskap om oegentligheter eller till och med brott som denenskilde begår eller har begått. Vetskap av detta slag innebären förpliktelse för dig att bryta den sekretess som råder mellandig och klienten (t.ex. grova våldsbrott eller övergrepp motbarn). Andra fenomen ligger i en sorts gråzon. Det ligger i dinroll att utifrån etiska och moraliska utgångspunkter ta ställningtill om det är försvarbart att bryta sekretessen eller inte. I såda-na situationer är det av stor vikt att du som personligt ombudhar tillgång till handledning och till professionell rådgivning,t.ex. av en jurist.

• Din roll handlar entydigt om att tillvarata den enskildes intres-sen i förhållande till berörda myndigheter och andra i hans/hennes omgivning. Den fråga du måste ställa dig är: var gårgränsen mellan att envetet och uthålligt slåss för den enskilde i

35

varje enskild situation och att vara flexibel för att långsiktigtvinna legitimitet för ditt arbete?

Effekter av arbetet som personligt ombudNär man ska utvärdera effekter av verk-samheter med personliga ombud liggerdet nära till hands att antingen fokuserapå de effekter som uppstår för den enskil-de individen (ofta tänker man sig att kli-enten ska få bättre och värdigare liv) el-ler att fokusera på de ekonomiska effek-ter som uppstår för berörda myndigheter.Flera olika dimensioner som måste vägasin vid utvärdering:

• Man bör beakta både sociala, personli-ga effekter (t.ex. bättre liv, hälsa ochrelationer) och rent ekonomiska effek-ter (t.ex. kostnader och intäkter för oli-ka aktörer).

• Man bör beakta effekter på flera olika nivåer. Vad händer medden enskilde, med ombuden (t.ex. arbetstillfredsställelse), medde olika berörda organisationerna (t.ex. förändringar och om-fördelningar av kostnader, men också påverkan på synsätt ochorganisationskultur) och vad händer för samhället i stort (t.ex.samhällsekonomiska konsekvenser).

• Man bör ha olika tidsperspektiv. Vad händer på kort sikt (t.ex.kostnadsökningar för olika myndigheter) och vad händer pålång sikt (t.ex. att de kortsiktiga kostnaderna leder till lång-siktiga besparingar).

T E S

Framgång i arbetet sompersonligt ombud leder

till vinster av flera olikaslag – såväl mänskligasom ekonomiska – för de

flesta berörda aktörer.Inledningsvis kan

arbetet leda till såvälökade kostnader förvissa aktörer, som

omfördelning av kostna-der mellan aktörer.

36

Tre skyddsnät då man faller• Den lokala ledningsgruppen är ett vik-

tigt skyddsnät. Ledningsgruppensuppgift är bland annat att vara stöd fördig som ombud, men ska också funge-ra som en problemlösare, medlare ochgrindöppnare då relationerna med lin-jeorganisationerna inte fungerar.Gruppen bör också vara ett stöd införoch i andra svåra beslutssituationer.

• Ett annat viktigt skyddsnät är att om-buden har tillgång till professionellhandledning i arbetet. Handledningenbör fokusera på rena klientfrågor menockså belysa hur man hanterar det komplexa spelet mellan oli-ka organisationer. Det bör vara ledningsgruppens uppgift attförsäkra sig om att möjligheter till sådan handledning finns.

• Det tredje skyddsnätet är tillgången till ett kollegialt nätverkav ombud. Sådana finns både på regional och nationell nivå.Det måste finnas möjligheter för dig som ombud att ha regel-bundna erfarenhetsutbyten med detta nätverk.

T E S

Arbetet som personligtombud är utmanande,

givande och viktigt. Mendet är också svårt. Ibland

blir det extra tungt.Ibland begår man miss-tag. Erfarenheten säger

att det därför måstefinnas olika former av

skyddsnät för atthantera detta.

37

Litteraturtips

1. Abrahamsson H, Borås Kommun. Slutrapport från personli-ga ombudsprojektet. 1999.

2. Andersen T. Reflekterande processer, samtal och samtal omsamtalen.1994. Mareld.

3. Anderson H och Goolishian, A. Harold. Från påverkan tillmedverkan. Terapi med språksystemiskt synsätt. 1992. Mare.

4. Anthony W, Cohen M och Farkas M. Rehabilitering av män-niskor med psykiska funktionshinder. 1996. Malmö ÖstraSjukhus.

5. Billum S och Hammar E. Stöd och service till funktionshin-drade, kommentar till 1993 års reform.

6. Camberwells Behovsskattning, CAN, svensk version, Bo GEricson, PRE, Psykiatriska Länskliniken, Länssjukhuset, Ry-hov, Jönköping.

7. Carstensen G. Stipendiehandboken för kvinnor. 300 stipendi-er som bara kvinnor kan söka. 1994. Brombergs Bokförlag.

8. Dahlberg K. Fonder och stipendier i Sverige 2001–2002,16:e omarbetade upplagan.

9. Knutsson G. Psykiskt störda villkor, psykiatrireformen i sam-mandrag. 1995. NOJU.

10. Hedsköld M, Stjärna B, Sjöberg J O, Hägg A. Falkenbergskommun. Utvärdering av projekt personliga ombud.

11. Kristianstad kommun. C 4 modellen. Samverkan mellan hu-vudmän inom psykiatrin.

12. Printz A, Psykiskt funktionshindrades ställning i samhället –en rättshandbok, 2001. Norstedts Juridik AB.

13. Seikkula J. Från monolog till levande dialog i sociala nätverk.1996. Mareld.

14. Romme M. A. J. (red) Fou-enheten/psykiatri Västra Stock-holms sjukvårdsområde. Höra röster – att hantera hörselhal-lucinationer och förvirrande erfarenheter. 1998.

38

15. Socialstyrelsen, Personligt ombud för psykiskt funktionshin-drade personer. 1999-17-003

16. Socialstyrelsen, Meddelandeblad nr 14/200017. Socialstyrelsen, SOSFS 1996:32, Socialstyrelsens föreskrif-

ter och allmänna råd. Informationsöverföring och samordnadvårdplanering

18. Socialstyrelsen, SOSFS 2001:15. Socialstyrelsens allmännaråd om kvalitetssystem inom socialtjänstens individ- och fa-miljeomsorg.

19. Socialstyrelsen. Christian och Helge. Bilder från arbetet sompersonligt ombud i Kristianstad. Utkommer under våren2002.

39

Nationella nätverket

Verksamhet Personligt ombudPO-enheten Lars Erdner

Norrtullsgatan 14, 113 45 Stockholmtel 08-672 42 39, fax 08-672 49 37mobil 070-484 44 38

Gisela LundströmNorrtullsgatan 14, 113 45 Stockholmtel 08-672 42 37, fax 08-672 49 37mobil 070-84 03 12

Juri PodlipnyNorrtullsgatan 14, 113 45 Stockholmtel 08-672 42 00, fax 08-672 49 37mobil 070-484 03 10

Ann MossbergNorrtullsgatan 14, 113 45 Stockholmtel 08-672 42 00, fax 08-672 49 37mobil 070-484 03 13

Inger HallmanNorrtullsgatan 14, 113 45 Stockholmtel 08-672 42 00, fax 08-672 49 37mobil 070-484 03 13

Viola OlssonNorrtullsgatan 14, 113 45 Stockholmtel 08-672 42 00, fax 08-672 49 37mobil 070-484 03 13

40

PO-verksamheten Annie Karlsson HedinÖsteråkers kommun kontaktperson för Stockholm, Uppsala

Bergavägen 4 C, 184 31 Åkersbergatel 08-540 810 27, fax 08-540 217 90mobil 070-722 07 26

Kristina MöllerBergavägen 4 C, 184 31 Åkersbergatel 08-540 810 44, fax 08-540 217 90mobil 070-538 30 14

Stiftelsen Parasoll Mats SjögrenPO-projektet Bygdevägen 4, 191 47 Sollentuna

tel 08-96 84 10, fax 08-92 82 15e-post stiftelsen.parasoll@passagen.se

Pée BergstenBygdevägen 4, 191 47 Sollentunatel 08-96 84 10, fax 08-92 82 15e-post stiftelsen.parasoll@passagen.se

Carin AsplundBygdevägen 4, 191 47 Sollentunatel 08-96 84 10, fax 08-92 82 15e-post stiftelsen.parasoll@passagen.se

PO Skåne Eva Bergström MilesS:t Laurentiig 12 C, 222 21 Lundtel 046-30 46 76, mobil 070-830 46 76

Harald WilhelmssonPrennevägen 2A, 223 53 Lundtel 046-14 62 42, mobil 070-814 62 42e-postpersonligt.ombud.skane@swipnet.se

Lennart NylanderSkolgatan 3 B, 223 61 Lundtel 046-15 80 04, mobil 070-071 80 84

41

Pia JohanssonHarjagersgatan 8, 261 52 Landskronatel. 0418-43 68 62, mobil 070-971 80 97e-post piajo@spray.se

Personligt Ombud Margareth OhlssonTivoligatan 1, 291 31 Kristianstadtel 044-10 01 07, mobil 073-313 95 45e-post margareth.ohlsson@kristianstad.se

Stefan GöranssonTivoligatan 1, 291 31 Kristianstadtel 044-10 01 08, mobil 073-313 95 47e-post stefan.goransson@kristianstad.se

Radovan JavurekTivoligatan 1, 291 31 Kristianstadtel 044-10 01 09, mobil 073-313 95 46e-post radovan.javurek@kristianstad.se

PO-verksamheten Monika Hedsköld, kontaktperson förV:a Götaland, Halland, JönköpingUtmarksvägen 5 H, 311 36 Falkenbergtel 0346-538 97, mobil 070-588 60 56e-post monika.hedskold@falkenberg.se

Ulrika ÅkessonUtmarksvägen 5 H, 311 36 Falkenbergtel 0346-538 97, mobil 070-588 60 55e-post ulrika.akesson@falkenberg.se

Personligt Ombud Krister KnibergVårdcentralen Hasselgränd, 312 31 Laholm

tel 0340-158 66, mobil 070-203 48 98

Växjö Rehabcenter Bo JohanssonLinnegatan 5, 352 33 Växjötel 0470-72 92 80, fax 0470-72 92 85

42

Yvonne JohanssonLinnegatan 5, 352 33 Växjötel 0470-72 92 80, fax 0470-72 92 85

Emidio AframLinnegatan 5, 352 33 Växjötel 0470-72 92 80, fax 0470-72 92 85

Lena JohanssonLinnegatan 5, 352 33 Växjötel 0470-72 92 80, fax 0470-72 92 85

Alf ThorstenssonLinnegatan 5, 352 33 Växjötel 0470-72 92 80, fax 0470-72 92 85

Anna-Greta MenneLinnegatan 5, 352 33 Växjötel 0470-72 92 80, fax 0470-72 92 85mobil 070-984 44 56e-post annagreta.menne.vre@telia.com

Mats Svensson, kontaktperson förSkåne, Blekinge, Kalmar, KronobergLinnegatan 5, 352 33 Växjötel 0470-72 92 80, fax 0470-72 92 85mobil 070-984 44 58e-post mats.svensson.vre@telia.com

Ingalill FranssonLinnegatan 5, 352 33 Växjötel 0470-72 92 80, fax 0470-72 92 85

Personligt Per Wikströmombud POE Eskilsgatan 14, 633 56 Eskilstuna

tel 016-51 69 51, fax 016-51 69 51mobil 070-678 15 40e-post personligt.ombud@brevet.nu

43

Susanne BideboEskilsgatan 14, 633 56 Eskilstunatel 016-51 69 51, fax 016-51 69 51mobil 070-678 16 90e-post personligt.ombud@brevet.nu

Arne Ahlqvist, kontaktperson förSörmland, Gotland, ÖstergötlandEskilsgatan 14, 633 56 Eskilstunatel 016-51 69 51, fax 016-51 69 51mobil 070-314 73 45e-post personligt.ombud@brevet.nu

Personligt ombud Anette HolmBjörkhyttevägen 57A, 711 33 Lindesbergtel 058-61 17 09, fax 58-811 01mobil 070-675 54 36e-post anette.holm@lindesberg.se

Sören Sandström, kontaktperson förVärmland, Örebro, Västmanland,Dalarna, GävleborgBjörkhyttevägen 57A, 711 33 Lindesbergtel 058-61 17 09, fax 058-811 01mobil 070-575 54 36e-post soren.sandstrom@lindesberg.se

PO-verksamheten Anna-Lena JäderbergAlvägen 14, 820 70 Bergsjötel 0652-716 95, mobil 070-398 46 04e-post personligaombud@nordanstig.se

Kristina HolmstenAlvägen 14. 820 70 Bergsjötel 0652-716 95, mobil 070-398 46 05e-post personligaombud@nordanstig.se

44

PO-verksamheten Ulla LundgrenStiftelsen Samsyn Sandbacksvägen 28K, 903 46 Umeå

tel 090-77 17 53, fax 090-77 63 66mobil 070-586 46 33

Sonja WestermarkSandbacksvägen 28K, 903 46 Umeåtel 090-77 17 53, fax 090-77 63 66mobil 070-586 46 32

Anders WalterholmSandbacksvägen 28K, 903 46 Umeåtel 090-77 17 53, fax 090-77 63 66mobil 070-586 46 31

Maine LundbergSandbacksvägen 28K, 903 46 Umeåtel 090-77 17 53, fax 090-77 63 66mobil 070-586 46 34

Carina ÅströmPrästgårdsgatan 3, 941 31 Piteåtel 0911-193 65, mobil 070-552 90 19e-post personligtombud@soc.pitea.se

Staffan Lundström, kontaktperson förVästernorrland, Jämtland, Västerbotten,NorrbottenPrästgårdsgatan 3, 941 31 Piteåtel 0911-193 65, mobil 070-552 90 18e-post personligtombud@soc.pitea.se