TIDNINGARNAS TELEGRAMBYRÅ

1921–2011

SID 3

En resa genom 90 nyhetsår

FÖRORD

Hösten 2002 utkom TT-medarbetaren Kenneth Ahlborns bilderbok Tidningarnas Telegrambyrå – In o!cio veritatis – En bildsamling 1922–2002.

En presshistorisk kulturgärning i ord och bild, som för första gången gav oss anställda möjlighet att titta bakåt i TT-historien.

Det du nu håller i handen är lite av en fortsättning på den, del 2 eller en uppdatering om man så vill. En liten skrift som har som mål att också ge dig en uppfattning av vad TT är i dag – TT-Gruppens bolag, a"ärsområden och varumärken.

Bilderna i Kenneth Ahlborns bok hämtades i de allra flesta fall från gamla TT-arkiv och från förre chefen för teleprintercentralen Ingvar Johanssons privata sam-lingar. Vi har nu kompletterat dessa med nya bilder som tagits av Scanpix och med bilder från amatörfotografe-rande medarbetare som ställt bilder till förfogande.

Tanken är att den här boken ska roa och informera såväl nya medarbetare som redan anställda och andra som är nyfikna på TT-Gruppen, dess människor, maskiner och miljöer.

Genom åren har nyhetsbyrån utvecklats till en underleverantör av innehåll till nästan alla svenska medieföretag. TT av i dag är en hel företagsgrupp som förser den svenska mediemarknaden med bilder, nyheter och annat som informerar, förklarar och underhåller.

Det kan vara en stort uppslagen TT-intervju med bilder från Scanpix, en flerdimensionell grafik från Svenska Grafikbyrån, en nyhetsvideo från en olycksplats eller en bilaga om OS från TT Spektra. Det kan också vara en nyhetsuppdatering från TT Online i din smartphone eller en medieanalys från Retriever.

Varje dag möter svenska mediekonsumenter TT- Gruppens produkter och tjänster utan att veta vem som har gjort jobbet. Det finns därför synnerliga skäl till att rikta ett stort tack till alla medarbetare som sedan novem-ber 1921 skapat förtroende för TT och TT-Gruppen hos kunder och nyhetskällor med saklig, opartisk och snabb journalistik – ett förtroende som vi fortsätter att vårda ömt när vi nu tar sats mot 100 år i nyheternas tjänst.

Anders Rhodiner2011-11-09

Nu tar vi sats mot 100 år i nyhetens tjänst

Redaktör: Anders RhodinerProduktion och repro: UppdragsmediaArt Director: Fredrik LyreskogTryck: Exaktaprinting AB

Stort tack till TT-medarbetaren Kenneth Ahlborn som, tillsammans med Max Ahlborn och Stieg Larsson, 2002 gav ut bild- samlingen ”In officio veritatis”, som ligger till grund för stora delar av ”Tidningarnas Telegrambyrå 90 år”. www.tt.se

SID 4

BildandetKAPITEL 1

När Tidningarnas Telegrambyrå AB föddes på hösten 1921 gick barn-morskorna på krogen. Åtminstone om man får tro den legendariske tidningsmannen doktor Ivar Andersson som medlade i det tele-

grambyråkrig som utkämpades i Sverige runt decennie-skiftet 1920. I en betraktelse i samband med TT:s 40-årsdag skriver Andersson:

”Jag glömmer aldrig min lättnad den senhöstdag då Dahl och jag lämnade Dagens Nyheter sedan uppgörelsen var be-kräftad. Jag har inget bestämt minne av det, men jag skulle tro att vi gick och åt en bättre middag på Operakällaren eller Grand enligt Adolf Dahls vanor.”

Den Dahl som omtalas var direktör för en av de konkurre-rande byråerna, Presstelegrambolaget (Ptb), som kom att gå upp i TT. Ivar Andersson var vid tillfället chefredaktör för Östgöta Correspondenten och blev senare såväl chef-redaktör för Svenska Dagbladet som styrelseordförande i TT.

TT:s födelse var plågsam och pågick i flera år. Polarise-ringen i det nyss avslutade första världskriget kastade sin skugga även över telegrambyråfrågan. Många tidnings-män tyckte att de byråer som försett dem med krigsnyhe-ter varit partiska och ville nu ha en egen, av den svenska pressen gemensamt ägd byrå. Andra hade för stora ekonomiska och/eller politiska intressen i de existerande byråerna för att helt gilla tanken på en gemensam byrå.

Men så plötsligt lossnade det och på en bolagsstämma den 21 november 1921 blev Tidningarnas Telegrambyrå AB verklighet. Namnet togs från en av Stockholms- och Göteborgspressen bildad tillfällig byrå, även kallad Lilla TT, som kom att utgöra stommen i det som vi i dag kän-ner som TT.

Därför blir det först lite förvirrande när man letar efter det första TT-telegrammet och hittar det daterat redan den 14 april 1921, alltså mer än ett halvår innan det riktiga TT bildades.

Redan från första stund var TT alltså mediernas egen nyhetsbyrå. TT ägdes av i princip alla svenska nyhetsme-dier och företaget fungerade som en kooperation. Ägarna var kunder och kunderna var ägare.

Men ägarformen blev med tiden omodern, särskilt i det nya medielandskap som växte fram på 1990-talet. Radio och tv avreglerades, tidningshusen blev mediekoncerner, nyheter blev infotainment och internet digitaliserade allt. Ett nyhetsbyråkrig i slutet på 1990-talet talade sitt tydliga språk - TT måste moderniseras och kundanpassas.

I en tämligen brutal omgörning 1999 bytte TT både ägarform och inriktning. Bonniers och Schibsted tog över företaget tillsammans med några andra regionala medie-hus. TT skulle drivas a"ärsmässigt, gå med vinst och utvecklas till en underleverantör av alla sorters medie-innehåll och publicistiska tjänster. Omgörningen ledde även till stora personalnedskärningar och förändringar i ledningen.

Liksom vid bildandet 1921 spelade vem som ägde vad i TT en särskild roll även vid omstöpningen 1999. Då som nu skulle ingen enskild ägare kunna kontrollera byrån genom att förfoga över ägarmajoriteten i TT. Bakom detta låg respekt för behovet av en oberoende och gemensam nyhetsförmedlare, öppen för alla.

Därför har Bonniers lika stor ägarmakt i TT som Schibsted, det vill säga 30 procent var. Resterande 40 procent av aktierna och rösterna innehas av ett antal medieföretag som alla är fristående från de båda koncernerna som till exempel Stampen, NTM och Mittmedia. I TT:s styrelse sitter för närvarande representanter för alla dessa fem koncerner.

Ägarnas skrivningar i aktieägaravtalet värnar mycket tydligt om TT:s oberoende och självständiga position som den centrala nyhetsförmedlaren i Sverige. Uppdraget är att förmedla snabb, heltäckande, trovärdig och relevant nyhetsjournalistisk under dygnets alla timmar.

Redan från första stund var TT mediernas egen nyhetsbyrå

SID 5

TT:s första styrelse konstituerar sig hösten 1921. Från vänster direktörerna Gustaf Eriksson och Knut Ljungberg, ordföranden, kaptenen och DN-direktören Sten Dehlgren, direktör Evald Stomberg och redaktör Leonard Ljunglund. Dehlgren förblev ordförande fram till 1946. FOTO: TT

Karl-Ewald Beckman, chef för Stockholmsredaktionen 1921–1941 och därpå inrikeschef 1941–1949. FOTO: KARL WALLBERG

SID 6

Personalfest på Riche hösten 1923. FOTO: TT

Anna Lingg, som här tar emot handelsnote-ringar, kom till Stockholmsredaktionen 1925. Från 1929 och fram till 1950-talets sista årövervakade hon för TT:s räkning Penning-lotteriets dragningar. FOTO: ALMBERG & PREINITZ

Thor Högberg, utrikeschef 1921–1929, fotograferad på tjänste- rummet cirka 1925. FOTO: KARL WALLBERG

SID 7

Chefsdiskussion 1931. Till vänster sitter Sven Linde, inrikeschef 1921–1941 och till höger Torsten Idén, chef för landsortsredaktionen 1921–1951. FOTO: TT

Handelsnoteringar tas emot på Göteborgs-redaktionen 1929. FOTO: K. A. UTGÅRD

Vd Gustaf Reuterswärd 1945. FOTO: STUDIO GULLERS

SID 9

Valter Hermanson var Malmöredaktionens förste chef mellan 1921 och 1948. FOTO: H. STENBERGS ILLUSTRATIONSBYRÅ

Karin Ahlgren, här fotograferad 1929, arbetade vid redaktionen i Malmö i över femtio år. Enligt en uppgift i en gammal personaltidning var hon inte sjuk en enda dag under de första trettio. Karin Ahlgren anställdes vid Svenska Telegrambyrån redan 1920 och följde med in i nya TT ett år senare. Hon sysslade först med handelsnoteringar från Berlin, vilka översattes och redigerades av Malmö-redaktionen och sedan skickades vidare till Stockholm, blev med tiden även “rytare” och avslutade med att arbeta i kassan fram till pensioneringen 1971. En rytare läste, mycket högt och tydligt, i en särskild telefonhytt in nyheter till upp till fem tidningar samtidigt. Efter pensioneringen extra-jobbade hon ofta under några år för redaktionen och är med stor säkerhet den som hittills arbetat längst på TT. FOTO: TT

SID 10

LokalernaKAPITEL 2

T .T har, liksom för övrigt många andra svenska medieföretag, haft väldigt få adresser. I vårt fall bara fem sedan 1921 när det gäller huvud- kontoret.

TT uppstod ju genom en samman-slagning av flera konkurrerande byråer och flyttade 1921 in i de lokaler på Klara västra kyrkogata 12 som beboddes av den byrå som kallades Lilla TT, alltså den byrå som bildades av Stockholms- och Göteborgspressen under våren 1921 i väntan på att även den största konkurrenten Presstelegrambolaget (Ptb) skulle övertalas att gå med.

Mycket snabbt skapades lokala redaktioner även i Göte-borg (Östra Hamngatan 46-48), i Malmö (Gustav Adolfs Torg 49) och i Sundsvall (Trädgårdsgatan 22).

Huvudkontoret för nya stora TT växte dock snabbt ur lokalerna på Klara västra kyrkogata 12 och flyttade snart in i 3:an på Klara västra kyrkogata vid Tegelbacken, där vi kom att stanna i 37 år. I dag står hotell Sheraton på den tomt där TT-huset låg.

Skälen till att TT lämnade de klassiska kvarteren i Klara var dels att det nästan hundraåriga huset var gammalt och gistet, dels att hela Klarakvarteret var satt i omvand-ling och att det framkom planer på att det skulle rivas och byggas nytt på tomten.

Men det fanns också redaktionella orsaker: Avdelningar som behövde sitta nära varandra hade vuxit och fick inte längre plats, radioredaktionen behövde egna lokaler liksom den växande teleprinteravdelningen. Den interna infrastrukturen med mängder av apparater, växlar och andra maskiner var på den tiden utrymmeskrävande. Sannolikt ville TT-ledningen även kunna visa upp ett nytt modernt TT. Det var ju skjuts i Sverige på alla plan på 1950- och 1960-talen, inte minst medialt. Då passade nya, fräscha, urbana Hötorgsskrapan bra.

Den 9 april 1959 bröt TT upp från tidningskvarteren i Klara och flyttade till ”skyskrapa nr 1”, alltså höghuset närmast Konserthuset vid Hötorget. Adressen var Svea-vägen 17 och byrån förfogade över de tre översta våningarna på plan 16, 17 och 18.

Huvudredaktionen låg vid inflyttningen på 16:e våning-en, teknikavdelningen (TPC) på 17:e, där även vd hade sitt

kontor medan radioredaktionen låg på 18:e våningen där även Reuters, AFP:s och norska NTB:s Sverigekorrespon-denter satt.

Våningsplanen förbands med smala spiraltrappor och manus skickades från redaktionen till teleprintercentra-len och radioredaktionen via ett sinnrikt rörpostsystem. Senare kom det även att finnas TT-avdelningar på andra våningsplan i huset.

Flytten till Hötorget tillät att TT kunde utvecklas till en modern nyhetsbyrå som med bra resurser, kunnig personal och avancerad teknik kunde svara mot kundernas krav.

Sveavägen 17 kom att bli byråns adress fram till 1984 då TT flyttade till Pressens Hus på Kungsholmstorg 5, S:t Eriks gamla pilsnerbryggeri. Skälen till den flytten var ungefär desamma som den till Hötorget. Efter mer än 20 år i samma lokaler kunde vi inte bygga de redaktioner vi behövde för att klara kundernas ökade krav på snabbare nyheter. Det var till exempel omöjligt att placera central-redaktionen och radioredaktionen bredvid varandra för att nå målet med att senaste nytt verkligen skulle mot-svara namnet. Rörposten hade överlevt sig själv.

Samtidigt växte vi så det knakade och nya avdelningar som till exempel TT Bild behövde mer utrymme. Hö-torgshyrorna hade blivit högre än husen och den nya teknik som skulle tas i bruk var lättare att installera i nya lokaler än i Hötorgsskrapan som med tiden blivit allt sunkigare, ventilationsproblemen var nästan oöverstig-liga. Det enda som fortfarande lockade var den vid- underliga utsikten. Hela Stockholm låg för våra fötter.

Redaktionerna utanför Stockholm behövde alltefter-som också modernare och e"ektivare lokaler. Men flyttar-na gick inte särskilt långt där heller. Nuvarande adresser i Göteborg (Östra Hamngatan 30), Malmö (Storgatan 22), Sundsvall (Kyrkogatan 10) ligger faktiskt väldigt nära de ursprungliga adresserna från 1920-talet.

Varken Umeå (nu på Rådhusesplanaden 10) eller Luleå fanns inte på TT-kartan under de tidiga åren. Men från 1960-talet fanns TT-redaktioner i de bägge Norrlandsmetropolerna.

TT Spektra har ett lokalkontor i Västerås (Trefasgatan 3) där sju medarbetare arbetar med radio- och tv-tablåer.

Från presskvarteren i Klara till glashus vid Slussen

SID 11

Under de mer än 20 år som TT satt i Pressens Hus på Kungsholmstorg förfogade vi till och från över mer yta än de två våningsplan vi hyrde när vi flyttade in 1984. Huvudredaktionen låg på plan 3, administration och teknik på plan 2. I flera år fanns vi även på plan 4 med TT Bild och arkiv. De sista åren fanns TT Spektra (före detta Avisa) och närstående Svenska Grafikbyrån inrymda på plan 1.

Åren på Kungsholmstorg blev nog de hittills mest omvälvande i vår historia. Detaljerna är för många för att beskrivas här men ingen avdelning eller redaktion undgick att påverkas av de förändringar i medie- landskapet under 1980- och 1990-talen som slog igenom på såväl TT:s ekonomi som på vårt sätt att arbeta. Visst var av godo, visst av motsatsen.

Det var på Kungsholmstorg vi började växa riktigt ordentligt. Vi både startade och stängde en bildbyrå (TT Bild), vi satsade stort på en egen featureredaktion som småningom ledde till ett övertagande av både Avisa (TT Spektra) och Svenska Grafikbyrån.

TT digitaliserades fullt ut under dessa 20 år och hela företaget genomgick en teknisk revolution. Skriv- maskinerna åkte ut och in kom både stationära och mobila datorer. Den avdelning som betjänat teleprinter-nätet försvann när journalisterna började skriva sina artiklar på datorer och den nya tekniken krävde organisa-toriska förändringar i de redaktionella strukturerna.

En redaktion som hängt med sedan 1920-talet gick i graven på Kungsholmstorg – den legendariska Verk-redaktionen som erbjöd kunderna bevakning av statliga myndigheter, departement och verk i Stockholm. Föränd-ringar i statsförvaltningen och utflyttning av flera myn-digheter och verk gjorde det allt krångligare och framför allt dyrare att upprätthålla bevakningen och redaktionen las ner. Viss bevakning flyttades dock in i inrikes- redaktionens ordinarie verksamhet.

Byrån hade i närmare 50 år varit relativt förskonad från lönsamhetsproblem och rationaliseringskrav som från tid till annan drabbat övriga Mediesverige. Men i slutet på 1990-talet började hela havet storma.

Ett för bägge parter mycket dyrt krig om kunder mellan

”uppstickaren” Förenade Landsortstidningar (FLT) och ”gammelbyrån” TT ledde till att vissa ägare genomförde en palatsrevolution. Bonnier och Schibsted blev huvud-ägare, personalen skars hårdhänt ner med en #ärdedel och den gamla ledningen fick gå.

Ur ruinerna reste sig en ny, modern, kundanpassad, lyssnande och o"ensiv nyhetsbyrå. Ibland låg vi kanske alltför långt fram med satsningar på till exempel webb-tv och mobiltelefonanpassade nyheter. När IT-bubblan sprack några år in på 2000-talet frös såväl mobilopera-törernas som tidningarnas webbsatsningar och därmed även TT:s.

Efter några stillsamma år tog expansionen ny fart och snart infann sig också behovet av mer ändamålsenliga lokaler. Det gamla bryggeriet hade sina begränsningar och än en gång blev behovet av en bättre arbetsmiljö i kombination med e"ektivare användning av kvadrat- meterna motiv för en flytt.

I rekordfart – åtta månader – och under pågående produktion planerade och flyttade vi till Glashuset vid Slussen. En kickstart mot framtiden som lät tala om sig.

Här kunde vi bygga de lokaler vi behövde för att sätta ihop de avdelningar som av såväl produktionstekniska som kvalitetsmässiga skäl behöver sitta nära varandra. Funktion och e"ektivitet var ledorden och flytten blev mycket lyckad.

TT Spektra och Svenska Grafikbyrån kunde nu växa som företag, öka produktionen och den efterlängtade integrationen mellan avdelningarna tog fart.

Lokalerna var i sig mycket ändamålsenliga redan från start och de stora glasfönstren och utsikten över Saltsjön och Stockholms Ström förförde oss från första sekund.

Hela Slussenområdet ska byggas om, hur vet ingen riktigt i skrivande stund, men att det kommer att påverka dem som arbetar i Glashuset är helt klart. TT:s expansion till en koncern, TT-Gruppen, ställer ju också krav på yt-terligare integration – Scanpix, Retriever och Uppdrags-media sitter 2011 på andra håll i Stockholm – och frågan är hur länge Glashuset räcker till för våra behov?

Klart är i alla fall att den resa som TT gjort från kvarteren i Klara till Glashuset vid Slussen är ett stycke presshistoria.

I rekordfart – åtta månader – och under pågående produktion planerade och

flyttade vi till Glashuset vid Slussen. En kickstart mot framtiden som lät tala om sig.”

SID 12

Klara 1945. Närmast kameran arbetar Carl-Erik Bjuvman. FOTO: STUDIO GULLERS

TT-skylten åt Stortorget i Malmö över de första bokstäverna i Preisler. Kontoret låg vid fototillfället 1935 på Kompanigatan, redak-tionens tredje adress efter Gustav Adolfs torg från 1921 och Stortorget från cirka 1927. FOTO: TT

Klararedaktionen i nattljus 1945. FOTO: STUDIO GULLERS

SID 13

Det nu rivna huset som hyste TT:s redaktion i Klara 1958. I bygg-naden med klockan till höger finns Dagens Nyheters redaktioner. FOTO: INGVAR JOHANSSON

Edgar Fröcklin sitter vakthavande vid Malmöredaktionen på Run-delsgatan. I mitten bakom glasrutorna skymtar Bror Berg. Båda veteraner från 1921 som lämnade TT först 1961 respektive 1959. FOTO: H. STENBERGS ILLUSTRATIONSBYRÅ

Sundsvallsredaktionens tredje adress – efter Trädgårdsgatan 22 och Bankgatan 12 – Köpmangatan 28. Inflyttning 1966.

FOTO: INDUSTRIBILD

Rundelsgatan 14, Malmöredaktionens adress mellan 1946 och 1971. FOTO: H. STENBERGS ILLUSTRATIONSBYRÅ

Sundsvallsredaktionens första lokaler låg på Trädgårdsgatan 22, i vilka man arbetade från 1921 till 1959. Fotografiet är från cirka 1945. FOTO: TT

Landsortsredaktionen i Klara 1935 med rytarhytter och chefen Torsten Idén sittande till höger i bild. FOTO: BERTIL NORBERG

TT:s motorcykelbud utanför redaktionen i Klara cirka 1935. FOTO: TT

SID 16

TT flyttade o!ciellt in i de nya lokalerna vid Hötorget våren 1959. Under resten av året kom en strid ström av besökare, bland andra kung Gustaf VI Adolf och prinsessorna Margaretha, Birgitta och Christina, som här hälsas välkomna av vd Olof Sundell. Den magnifika utsikten kan anas bakom prinsessorna. FOTO: TT

Översiktsbild från 1971 över den södra delen av 16:e våningen i Hötorgshuset. I mitten syns hissdörren och telefonväxeln mitt emot. FOTO: TT

Malmöredaktions nya tillhåll från 1971, Torggatan 4. FOTO: TT

SID 17

TT:s redaktion i Göteborg runt 1968. Till höger Hakon Samuelsson och till vänster om honom Gösta Kihlström. FOTO: TT

TT-huset vid Rundelsgatan 14 i Malmö, runt 1966. FOTO: TT Exteriören på TT:s Göteborgsredaktion vid Gustaf Adolfs torg runt 1970. FOTO: TT

Dåvarande kronprins Carl Gustaf på besök 1971. Kanske är han förbryllad över att tre–fyra år gamla löpsedlar pryder dörren till radiostudion på 18:e våningen på Sveavägen 17. Enligt en som var med beskrev kronprinsen TT:s teknik som ”rena stenåldern”. FOTO: TT

SID 19

Redaktionsbild från Hötorget runt 1975. Runt utrikesdesken sitter från vänster Ebba Sävborg, Carin Lundquist, Thomas Höjeberg och Jan Werkelin. Den stående, skäggige mannen i glasögon är Göran Bohman och längst till höger i bilden syns ryggtavlan på Lennart Hellblom och en stående Karl-Erik Dellgren. Göran Bohman, som avled i en trafikolycka 2001, arbetade på CR 1972–1975 och därpå fram till sin död på utrikesredaktionen. Han stod för TT:s enda bidrag till Svensktoppen, där han hamnade med sin folkmusikgrupp Folk Tune Singers under några veckor 1968. FOTO: TT

”TT-skrapan” 1982. FOTO: TT

TT:s Stockholmsredaktioner flyttar 1984 för andra gången, nu till ett uppi"at före detta gammalt bryggeri på Kungsholmstorg 5. FOTO: TT

SID 20

Redaktionsmiljö 1993. Från vänster AnnaLena Wallström, AndersRhodiner, oidentifierad, Maria Victorin och Sverker Björkhammar.AnnaLena Wallström är 2011 utbildningsreporter och Maria Victorin arbetar 2011 som ekonomireporter. Sverker Björkhammar avled tyvärr några år in på 2000-talet. FOTO: TT

Sundsvallsredaktionen 2011. I förgrunden systemutvecklaren Johan Lindgren och mitt emot honom sitter reportern Ove Byström. Bägge har långa TT-karriärer på olika positioner. Ove Byström var på 1990-talet chef för en betydligt större Sundsvalls-redaktion. Johan Lindgren har sin bakgrund i journalistiken men har allteftersom glidit över till att vara TT:s interna dataguru. Han är pappa till många av de programverktyg som TT- journalister använder varje dag. FOTO: TT

SID 21

Sedan beslutet väl fattats att TT skulle lämna Kungsholmstorg för Glashuset vid Slussen gick allt i rekordfart. Efter bara åtta månaders projektering och genomförande kunde TT, TT Spektra och Svenska Grafikbyrån 2006 flytta in i splitternya, fullt utrustade redaktionslokaler i det glashus som i övrigt fortsatte att vara en byggarbetsplats. Hela flytten genomfördes under pågående produktion och från och med trettonhelgen 2006 fungerade TT prickfritt med radiosändningar och allt från sjätte våningsplanet på Katarinavägen 15. I mer än ett år levde och arbetade TT-medarbetarna tålmodigt medan andra våningsplan under högljutt bygglarm ställdes i ordning till övriga hyresgäster som telekommunikationsföretaget Telenor, arkitekterna på Tengboms, dataspelsutvecklarna Dice och investmentbolaget Proventus. FOTO: BERTIL ERICSON/SCANPIX

SID 22

Nyheterna

Sedan 90 år förknippas TT med trovärdiga, sakliga och opartiska nyheter. TT är en insti-tution i Mediesverige som få, om ens några, nyhetsredaktioner kan vara utan.

TT:s nyheter har genom årtiondena påverkat Sverige i smått och stort, i sorg och

glädje. Det är det som är vår uppgift, det är det våra ägare vill med TT, Sveriges nationella nyhetsbyrå.

Snabbt men med omdöme har alltid varit TT:s signum vid brådskande, omvälvande nyheter. När TT flashar vet alla att det har hänt något stort och viktigt.

När TT flashade om mordet på Olof Palme 1986 ekade det tomt på de allra flesta redaktioner i Sverige. Morgon- tidningarna låg klara i tryckerierna och etermedierna hade stängt sina nyhetsredaktioner för natten.

TT-flashen klockan 00.20 på natten mellan fredagen den 28 februari och lördagen den 1 mars 1986 kom att förändra många redaktioners rutiner. Det dröjde till exempel inte länge förrän Sveriges Radio började sända nyheter dygnet runt. SVT började nattbemanna och många redaktioner såg över sina larmrutiner.

Många redaktionella chefer ska"ade sig abonnemang på TT-flashar till sina sökare och senare även till sina mobiltelefoner. Från 2011 finns för övrigt alla TT-nyheter tillgängliga i pekskärmstelefoner, så kallade smartphones.

TT:s nattredaktörer insåg mycket tidigt vidden av de internationella nyhetsbyråernas uppgifter om en tsunami

i Stilla havet den 26 december 2004. Tack vare deras erfarenhet och klokskap kunde TT tidigt slå larm om att den kunde utvecklas till en katastrof. Det var först efter flera timmars rapportering i svenska medier som berörda svenska myndigheter började förstå att många julsemes-trande svenskars liv hade gått till spillo på de thailändska badstränderna.

Bristerna i myndigheternas omvärldsbevakning ledde så småningom till att både Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap och statsrådsberedningen ska"ade sig särskilda avdelningar för att fånga upp nyheter och information som kan påverka svenskars väl och ve utom-lands.

Men TT är inte bara stora nyheter. Varje dag erbjuder TT sina mediekunder produkter och tjänster som förenklar deras vardag. Genom åren har TT utvecklats till en underleverantör av olika sorters innehåll till de svenska medierna. Det kan vara en stor, exklusiv TT-intervju med bilder från Scanpix eller en fler- dimensionell grafik från Svenska Grafikbyrån. Eller en nyhetsvideo från en olycksplats, en tryckfärdig sida med internationella nyheter eller en bilaga om OS. Det kan också vara en nyhetsuppdatering till nyhetssajten från TT Online.

TT är ett nyhetsnav som under 90 år vunnit förtroende hos kunder och nyhetskällor med snabbhet, saklighet och opartiskhet. Det förtroendet fortsätter vi att vårda ömt när vi nu tar sats mot 100 år i nyheternas tjänst.

TT:s nyheter har genom årtionden påverkat Sverige i stort och smått

KAPITEL 3

TT:s 50-årsjubileum i oktober 1971 upp-märksammades rejält i dagstidningarna, understött av byråns egna jubileums- artiklar. FOTO: TT

TT:s olympiaredaktion vid OS i Helsingfors 1952. I kostym, till höger om den nedböjde Carl-Oscar Biese som telefonerar, står Rune Sundquist. Han kom till utrikesredaktionen 1941 men övergick till sportredaktionen och var chef för den 1949–1958 och 1961–1977. Längst till vänster står Tore Forssell. FOTO: TT

Valstämning 1968. I mitten Anders Christensson, chef för mottagningen/ korrekturet. FOTO: TT

SID 27

Boel Larsson, senare Kolare, intervjuar statsminister Olof Palme inför valet 1970. FOTO: TT

Valkväll 1970. Ryggtavlan tillhör Gucki Ståhl och i telefonen talar Boel Kolare, anställd vid verkredaktionen 1969. Boel Kolare kom så små-ningom till centralredaktionen och blev 1996 nattredaktör. FOTO: SVENSK REPORTAGETJÄNST

Valkväll 1970. Vd Jan-Otto Modig står lutad över riksdags- redaktionens chef Åke Malmström. Till vänster står chefen för verkredaktionen mellan 1969 och 1974, Claes-Göran Kjellander, och bakom honom den blivande chefen för riksdagsredaktionen, Lars Björkman. FOTO: SVENSK REPORTAGETJÄNST

SID 28

2011. Dagens reportrar jobbar för flera kanaler. Här intervjuar politikreportern Peter Wallberg utbildningsminister Jan Björklund (FP). Skymd bakom videokameran: Tove Eriksson. FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX

2011. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) intervjuas av TT:s Lars Larsson. FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX

SID 29

Tekniken

T.T:s historia är också historien om tekniska landvinningar. Ända sedan starten 1921 har TT använt spetsteknik för att både samla in och förmedla nyheter. Även om vi medarbetare har tyckt att förnyelse och modernisering

gått långsamt ibland har TT relativt snabbt infört ny teknik sett över tid och i jämförelse med andra nyhets-byråer i vår närhet.

Det började med telegram och skrapiga telefonsamtal via Telegrafstyrelens nedgrävda och luftburna nätverk av koppartrådar, fortsatte med morse och radiomottagning, #ärrskrivningsmaskiner, telex och så småningom fax, till och med satellit, för att i dag handla mest om datorer och internet.

TT:s tekniska utveckling har alltid skett utifrån målet att stärka kundernas förmåga att snabbt och kostnadsef-fektivt kunna förmedla nyheter till sina läsare. Det gäller både papperstidningar, nyhetswebbar, läsplattor och datormobiler.

I TT:s bildarkiv finns en talande bild som visar vilka enkla (och sårbara metoder) som användes för att sprida nyheterna i byråns barndom. En så kallad rytare ringde upp tidning för tidning på en knastrig telefonledning och läste helt sonika upp nyheten för en mottagare som för hand skrev ner vad rytaren hade att meddela.

Över huvud taget var det mycket som gjordes för hand i TT:s barndom. De allra första skrivmaskinerna kom i mitten på 1920-talet men blev inte vanliga på TT:s redaktioner än på länge. Journalisterna hade i början inte tillgång till maskinerna utan lämnade sina handskrivna manus till särskilda skrivare.

Utrikesmaterialet, som alltid spelat en central roll i TT:s verksamhet, hämtades de tio första åren hem via telefon eller kortvågsradio. På 1930-talet anslöt sig TT till det internationella distributionssystemet som gick under namnet Hell, döpt efter den tillverkare av apparaterna som ingick i systemet.

Mottagningsapparaten på TT skrev ut telegramremsor med klartext som redaktionen klistrade in för hand på papper till en artikel, som sedan en redaktör bearbetade och översatte innan den sändes ut till kunderna.

Det riktigt stora tekniska genombrottet för TT kom på våren 1929. Då anlände från England en teleprinter, alltså en slags #ärrskrivningsmaskin som kunde anslutas till ett fast linjenät. De första maskinerna av märket Creed kopplades 1930 in på en linje mellan Stockholm och Göteborg. Det som skrevs på maskinen på TT i Stock-holm kom ut som klartext på papper via en motsvarande maskin hos Göteborgs-Posten och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

Det gick inte fort med dagens mått mätt, men jämfört med tidigare distributionsmetod var hastigheten hisnan-de. Teleprintertekniken gjorde att kunderna kunde ta in mycket sena nyheter i tidningarna och TT fick möjlighet att tillföra redan utsända nyheter mer information.

TT:s goda förbindelser med Telegrafstyrelsen ledde allteftersom till ett fast linjenät som nådde ut till alla TT-kunder, även de allra längst bort från Stockholm. Men det tog tid. Hela utbyggnaden av printernätet tog bortåt tio år och vissa tidningar, till exempel i norra Norrland, kunde inte koppla upp sig mot mot TT:s teleprintrar förrän på 1940-talet. Lika länge fanns det kunder som endast kunde ta emot TT-nyheter via uppläsning i telefon eller via brevbäraren.

Nästa genombrott kom på 1960-talet. Det var tele-sättningen som innebar en möjlighet för tidningarna att rationalisera i sätterierna. Med telesättningen matades nyheterna från TT direkt in i sättmaskinerna via perfo-rerade hålremsor och därmed kunde man hoppa över det tidsödande handsättningsmomentet. Sättmaskinen spot-tade ur sig färdigsatta rader och tiden mellan mottagan-det och tryckstart blev nu ännu kortare.

Sedan kom landvinningarna slag i slag, datorerna gjorde sitt intåg tidigt på TT. Först på tekniksidan under sena 1970-talet då en apparat kallad Linasec övervakade utsändningen i kabelnäten. I mitten av 1980-talet

TT går hand i hand med tekniken

KAPITEL 4

SID 30

började journalisterna använda enkla datorer som en sorts elektroniska skrivmaskiner med namn som Minitex och Tandy.

Apparaterna var små, behändigare än reseskriv- maskinerna och kunde tas med ut från redaktionerna. Via akustiska modem (man trädde gummitutor på telefon-luren) kunde texterna skickas hem mycket snabbare än på det gamla sättet då man först skrev texten på skrivmaskin varefter man ringde hemmaredaktionen och läste in den på band. Artikeln skrevs sedan ut av personal på den så kallade mottagningen som lämnade den till redaktören för redigering. Med de mobila datorerna förenklades repor-terjobbet ute på fältet och nyheterna färdades snabbare ut till kund. Allteftersom fick vi kraftfullare datorer med bättre ordbehandlingssystem försvann pappersmanusen alltmer. Den nya tekniken gjorde det även möjligt för TT att direkt leverera artiklar som i princip saknade korrek-turfel. Detta sparade in kostnader för kunderna som av-ska"ade sina korrekturläsare och litade på att TT:s texter var korrekta. På TT blev journalisterna, liksom på de flesta redaktioner, själva korrekturläsare – på gott och ont.

En bra bild av hur ny teknik förändrar arbetsmetoder och minskar behovet av mänsklig arbetskraft ges vid allmänna val och folkomröstningar. Förr krävde valen en stor mänsklig kraftsamling. 100-talet journalister och tekni-ker arbetade på TT, inte sällan i flera dagar, för samla in och redovisa si"rorna efter val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige.

TT hyrde ännu i början av 1980-talet in matematiker som för hand, med specialgjorda räknestickor för att kunna hantera den jämkade uddatalsmetoden, räknade ut mandatfördelningen i riksdagsvalen. Valresultaten kunde mer sällan än ofta redovisas samma dygn som valen hål-lits, trots ansamlingen av arbetskraft.

I dag gör datorerna i princip allt räknejobb och efter vallokalernas stängning klockan 20 dröjer det inte länge innan resultaten är klara. På senare tid har valresultatet legat klart en bra bit före midnatt. Journalisterna har därmed kunnat koncentrera sig på att göra sitt egentliga jobb, det vill säga förklara varför det gick som det gick.

Datorernas intåg gjorde det även möjligt för TT att ge sig in på nya områden med sina nyheter. I slutet på 1980-talet startade TT en verksamhet som ibland hette Teledata, ibland Datavision. I dag känner vi det som text-tv, som produceras av tv-kanalerna själva. Text-tv är fortfarande ett av landets mest lästa nyhetsmedium och innehåller ofta mängder av TT-nyheter.

Internet öppnade även upp för fler direktpublicerande medier. TT har i mer än tio års tid levererat material som särskilt anpassats för publicering på webben. TT Online finns i dag på i stort sett alla nyhetssajter av rang.

Televerkets kablar ställde alltmer till det för nyhetsdistri-butionen, hastigheten i kablarna motsvarade inte kraven och kablarna grävdes titt som tätt av när vägar skulle dras fram och hus byggas. Nyheterna kom helt enkelt inte fram tillräckligt snabbt till kunderna.

Lösningen hette satellitdistribution. TT-nyheterna skickades upp som ettor och nollor i rymden och landade i kundens datorer via en satellittallrik på taket. I ett nafs försvann alla köer, kvaliteten på TT:s leverans höjdes väsentligt och tidningarna kunde ta emot nyheter i princip ända fram till tryckstart.

Internets framväxt och stabilitet har på 2000-talet gjort den säkra men dyra satellitdistributionen onödig och från 2011 använder TT inte längre den tekniken.

1990-talets utbyggnad av mobiltelefonnäten gjorde det möjligt att ta ytterligare steg och nu kunde vi rent produktionstekniskt koppla ihop mobiltelefonen med datorn. Nu blev sökaren ett sätt för TT att nå ut med brådskande nyheter. TT-Flash som tidigare bara funnits i teleprintertjänsten blev nu också tillgänglig för redaktörer på språng.

TT-journalisten på 2000-talet är hur rörlig som helst och kan lämna en helt tryckfärdig text direkt till hem-maredaktionen som efter viss korrektur- och fakta-granskning kan nå hela Nyhetssverige samtidigt med tre knapptryck.

Mobiltelefonen används allt mindre till att ringa med. Datormobilerna, eller smartphones, blir allt vanligare och från 2011 blev det möjligt för TT:s kunder att även få tillgång till samtliga TT-nyheter i mobilen.

Tiden mellan det att en händelsenyhet har inträ"at tills den finns publicerad i en mediekanal har aldrig varit så kort som nu. Aldrig tidigare har informationsspridningen varit så omfattande som i dag och aldrig tidigare har så många använt medier och teknik för att påverka.

Ny teknik har öppnat en helt ny värld och användning-en av de nya publicistiska kanalerna förändrar och skakar de traditionella medierna och läsvanorna i grunden. Text, ljud och bild smälter samman och det är mot den bak-grunden man ska se framväxten av TT-Gruppen till den fullservicepartner för innehåll och tjänster inom medie-sektorn som den är i dag.

Datorernas intåg gjorde det även möjligt för TT att ge sig in på nya

områden med sina nyheter.”

SID 31

Spetsteknologi i Stockholm cirka 1925. Till vänster en föregångare till bandspelaren, en apparat för avlyssning av vaxrullar. I mitten byråns första skrivmaskin, en Columbia Bar-Lock, och till höger en “svarv” för att rensa intalade vaxrullar. FOTO: TT

Printerrummet i Stockholm 1931 med brittiska Creedprintrar. Printern revolutionerade förstås hela nyhetsarbetet när den kom på 1930-talet. Man skrev in sin nyhet på dess tangentbord och därefter förmedlades elektriska impulser till en mottagningsap-parat, ur vilken texten kom ut i klarskrift. Den första printerlinjen upprättades mellan Stockholm och Göteborg 1930. Redan åtta år senare hade 77 dagstidningar anslutit sig till printernätet. FOTO: KARL WALLBERG

SID 32

Montering av Helltexter i Klara 1945. FOTO: STUDIO GULLERS

Hellmaskin i Stockholm cirka 1940. Allt material från utländska byråer som Reuter och Havas mellan 1922 och cirka 1935 kom till TT via telefonförbindelser eller kortvågs-radio. Det var ett otillförlitligt och lättstört system och runt 1936, efter förhandlingar med övriga europeiska nyhetsbyråer, anslöt sig TT till Hell-systemet. De sändande stora byrå-erna hade specialbyggda sändare och de mottagande byråerna selektiva radiomottagare, sammankopplade med skrivapparater som matade fram remsor med skriven text. Dessa måste klippas och klistras upp på ett papper. Med tiden kom också Hell-förbindelser med andra byråer, som Tass 1940. Efter andra världskriget kom teleprintern att ersätta Hellsystemet också för utrikesför-bindelser via allt större europeiska printernät. FOTO: BERTIL NORBERG

Hellmottagning i Klara cirka 1943. FOTO: E. HOLMÉN

TT-medarbetare mångfaldigar

en krigsnyhet vid Klararedaktionen 1945.

FOTO: STUDIO GULLERS

SID 34

Linasec 1966, TT:s första datorsystem. FOTO: TT

Eva Wälivaara framför autotransmittern 1954. FOTO: PRESSENS TELEFOTOTJÄNST

Ett stort tekniskt framsteg var telesättningen, ts, som slog igenom under 1950-talets andra halva. Det var ett system att sända nyhetsmaterial på en perforerad remsa som kunde matas direkt in i tidningens sättmaskin och förstås sparade mycket tid åt maskin-sättarna. Under tidigt 1970-tal började datorer producera ts-remsorna. Bilden från cirka 1957 visar själva perforatorn på vilken man skrev in nyheten och till vänster om den TT:s sändare. FOTO: KAMERABILD

SID 35

Teleprinterväxeln på Hötorgsredaktionen byggde Televerket på plats 1959. Den var då ett tekniskt mästerverk med bland annat koordinatväljare som gjorde det möjligt att gruppsända och korskoppla på många sätt. Här, i tpc-chefens Ingvar Johanssons händer 1970, har den redan börjat att bli en smula omodern. FOTO: SVENSK REPORTAGETJÄNST

Telesättning 1963. Bredvid en sittande Mats Persson står Allan Degersand, anställd vid tpc 1959 och några år senare som reporter. Han slutade, liksom nästan en hel TT-generation, 1987 och 1988. FOTO: TT

Anders Andersson, Sundsvallsredaktionen, skapar de femhålsremsor som matades in i ”autotransmittern” och gav tidningskunderna i andra änden färdigsatt text. Epoken med remsor varade mellan sådär mitten av 1950- talet och något år in på 1980-talet, fram till det att Typlan-systemet installerades och allt kunde skrivas in på skärm. FOTO: INDUSTRIBILD

Comtec, TT:s andra datorsystem, i full prakt cirka 1974. FOTO: TT

SID 37

Anders Fridell jobbar med teledatasatsningen 1987. FOTO: TT

Rolf Eriksson, printerveteran med 1956 som anställningsår, oroar sig för TT:s andra datorsystem, Comtecs PDP-dator. Den fungerade ofta dåligt, stoppen blev allt fler och längre, och hösten 1980 åkte hela Comtec-systemet ut till förmån för det finländska Typlan. Fotografiet togs 1979. FOTO: TT

Lasse Swärd framför den maskin som producerade Comtec- systemets remsor, vilka man sedan matade in i sändaren för blixt-snabb leverans till kundernas mottagare. Cirka 1978. FOTO: TT

SID 38

Olle Lindström bevakar internationella börs- och finansnyheter vid TT:s centraldesk 2011. FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX

TT:s mobiltjänst lanserades 2009. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX

SID 39

Radion

Och nu blir det Nyheter från TT. I 82 år var detta radioanrop det som de flesta svenskar förknippade med nyhets-byrån. Inte sällan trodde lyssnarna att radioredaktionen var en avdelning inom Sveriges Radio. Men så var det

inte. TT:s radioredaktion producerade visserligen nyhets-sändningar åt SR i 70 år – en sista på nyårsafton 1995 – men var organisatoriskt och ekonomiskt helt fristående från radiobolaget.

Den första nyhetssändningen i svensk radio ljöd den 5 mars 1924 och kom från TT:s redaktioner på Klara västra kyrkogata i centrala Stockholm. Rösten tillhörde Berndt Aulin och det betraktades närmast som ett mirakel att han via den där manicken (kristallmottagaren) kunde förmedla nyheter från hela världen – rösten kom ju ur tomma luften!

Berndt Aulin kom att utföra sitt mirakel flera gånger om dagen i nästan 20 år och räknas som en av radio- pionjärerna i Sverige. Hans sonora och inte så lite lands-faderliga stämma ansågs lugnande i svåra tider. Det var Berndt Aulin som läste de skrämmande nyheterna den där morgonen i april 1940 då världskriget kom väldigt nära inpå oss, när Nazityskland först besatte Danmark och sedan Norge.

Andra mycket kända stämmor som läste upp TT-nyheterna tillhörde Aulins parhäst Ivan Sunström och Uno Stenholm. Den senare härskade i etern ända fram till 1975.

Den 6 april 1938 utbröt en veritabel folkstorm mot TT och Radiotjänst. Astrid Kindstrand debuterade som nyhetsuppläsare i TT Radio och att en kvinna gjorde det var mer än många radiolyssnare kunde tåla. Radiotjänsts växel höll på att smälta när folk av bägge könen, flest män dock, ringde och klagade.

Att TT blev först ut med nyheter i radio i Sverige berodde på att Tidningssverige helt enkelt ville ha fortsatt kontroll över nyhetsförmedlingen i landet. Radion framstod som ett hot mot tidningarna, liksom även tv några decennier senare, och TT blev lösningen på en strid om vem som skulle ha makten över det nya mediet.

Arrangemanget godkändes av regeringen som skapade Radiotjänst och gjorde den dåvarande TT-chefen Gustaf Reuterswärd till chef även för det nya bolaget. Med sitt inflytande i maktapparaten och stöttad av uppemot 150 tidningsledare såg han till att regeringen beslöt att TT under lång tid hade ensamrätt att sända nyheter i radio.

Många radiomedarbetare har genom åren återkommit till det faktum att det var tidningarna som fick bestämma över Radiotjänst och när Sveriges Radio blickar tillbaka i sin egen historia är det inte ovanligt att TT framställs som en bromskloss för radions utveckling.

TT läste inte bara upp händelsenyheter i radio. I många decennier rapporterade TT, ofta via en sammetslen kvinnlig stämma, även om aktiekurser, råvarupriser och faktiskt också om riktpriser för lantbruksprodukter. Un-dertecknad hade till exempel som en av sina allra

Dagsnyheter från TT – multimedia redan på 1920-talet

KAPITEL 5

SID 40

första journalistiska arbetsuppgifter på TT i Malmö att ringa till slakteriet i Kristianstad för att hämta hem dagsriktpriset på spädgris och ägg.

TT:s radioredaktion kom att fostra många blivande radio- och tv-personligheter som till exempel Sta"an Dopping, Lotta Bouvin, Peter Dahlgren, Bo Lindwall, Cecilia Gralde och Lisbeth Åkerman. Andra mångåriga medarbetare har varit Michael Lindholm (radioredak-tionens siste chef och anställd redan 1981), Margareta Nilsson, Inger Persson, Margoth Sonnebo, Claes Wester, Birgitta Nilsson, Anders Britts med flera.

En röst hämtades från ett ovanligt håll. Kaj Karlholm kom till TT:s radioredaktion från den omdiskuterade kommersiella piratstationen Radio Nord som på 1960- talet sände reklaminslag och populärmusik till Sverige från fartyget Bonjour som låg på internationellt vatten, strax utanför Stockholms skärgård. Kaj Karlholm kom med åren att kallas Mr TT för sin distinkta, korrekta röst men hade även en mycket stark språklig ådra. Han var i många år redaktör och ansvarig för den språkliga regelsamlingen TT-språket, som är bekant för de flesta skrivande journalister i Sverige.

Fram till 1990-talet hade TT:s radiosändningar formen av nyhetsbulletiner, alltså telegramläsning, i uppemot fem minuter. Först när TT Radio flyttade in i reklamradion på 1990-talet presenterades nyheterna av en, ibland två, studioreportrar och sändningen var då en blandning av

telegram och inslag. Helt plötsligt var TT:s skrivande reportrar även radioreportrar – något helt nytt i Mediesverige.

Och det stannade inte där. När internet slog igenom på allvar producerade TT:s radioredaktion även nyheter i rörlig bild för webbar och mobiltelefoner och nu blev TT:s skrivande journalister även videoreportrar.

2006 var dock TT Radios saga all. Trots hög kvalitet, trovärdighet och mångårig erfarenhet av radionyheter blev konkurrensen från gratisnyheter alltför svår och nyheter från TT tystnade i etern.

Men ljud och rörlig bild är fortfarande en mycket levande del av TT-Gruppens utbud för internetsajter, radio och tv-stationer och datorlika telefoner. TT- reportern Tomas Bengtssons unika och makalöst uppriktiga intervju med kung Carl XVI Gustaf om påståenden om att kungen skulle ha besökt sexklubbar och andra miljöer med tvivelaktigt rykte publicerades i stort sett överallt i Sverige, i tidningar, radio- och tv-sändningar och på nyhetssajter våren 2011. Intervjun som erbjöds kunder både som text, bild och video är ett skolexempel på TT:s genomslagskraft och mångsidighet.

En mätning från Retriever, medieanalysföretaget som ingår i TT-Gruppen, visar att intervjun under det första dygnet förekom på ett eller annat sätt på 1 700 platser i det svenska medielandskapet.

Kaj Karlholm kom till TT:s radioredaktion från den omdiskuterade kommersiella

piratstationen Radio Nord som på 1960-talet sände reklaminslag och populärmusik till Sverige från fartyget Bonjour som låg på internationellt vatten, strax utanför Stockholms skärgård. Kaj Karlholm kom med åren att kallas Mr TT för sin distinkta, korrekta röst”

Radiosändning i november 1951. Vid mikrofonen Gösta Öman, radiouppläsare 1938–1961 och därefter anställd på Sveriges Radio. Stående Sta"an Rosén. FOTO: TT

SID 42

Berndt Aulin var med redan från starten 1921 och stannade på TT i trettio år. Han blev 1924 den förste att läsa nyheter i radio, en syssla han fortsatte med till 1941 då han övergick till andra uppgifter på byrån. Här porträtterad 1934. FOTO: TT

Radioredaktionen i april 1968. Från vänster Margareta Nilsson, Björn Grundel, Uno Stenholm, Inger Persson, Svante Sedvallson och Kaj Karlholm. FOTO: AFTONBLADET

Ingrid Berglöf i studion 1954. Hon läste TT-nyheter från 1950 till 1971 och fick ett fint pris av Akademien för sin ”mönstergilla insats iSveriges Radio”. FOTO: SWEDEN ILLUSTRATED’S PICTURE-SERVICE

SID 43

Tre kända radioröster samlade i TT-studion i januari 1963. Till vänster står Ingrid Berglöf, i mitten sitter Berndt Aulin och böjd över honom står Uno Stenholm, den senare med en röst som många äldre svenskar starkt förknippar med andra världskrigets dramatiska radionyheter. Han läste TT-nyheter från 1938, då radiomedarbetarna bildade en egen redaktion, fram till 1975 och var chef för redaktionen från 1965. FOTO: TT

Radioredaktionen 1984. Sittande från vänster Marianne Fällström, Bo Lindwall och Margareta Nilsson. Stående från vänster Michael Lind-holm, Claes Wester, Jan Petersson, Lars Wittensten, Anders Fridell och Kaj Karlholm. Anders Fridell kom till radioredaktionen 1980, blev halv-tidschef för nya medier 1984 och chef för dåvarande teledataredaktionen mellan 1985 och 1989, då han lämnade TT. Marianne Fällström, nyanställd på bilden, slutade 1993 och avled kort därpå. Michael Lindholm, radioan-ställd 1981, blev biträdande nyhetschef på CR 1986 och chef för radioredaktio-nen efter Kaj Karlholm året därpå. Bo Lindwall, radion och utrikes, lämnade byrån för TV4 1990 medan Claes Wester, radioredaktionen 1982–1996, efter några år på CR slutade 1999. Michael Lindholm är 2011 TT trogen, nu som kalenderredaktör. FOTO: TT

SID 44

TT-radio firade 80 år den 5 mars 2004. Här bild från nyhetssändningen kl 10.00 i studion på Kungsholmen i Stockholm med Anna Helmerson och Anders Wennerstrand. 2011 vidareutbildar sig Anna Helmerson. Anders Wennerstrand är webbansvarig på centraldesken. FOTO: PONTUS LUNDAHL/SCANPIX

Suzanne Palm har just läst sin sista börssändning i TT:s studio på Kungsholmstorg 1992. FOTO: LEIF BLOM

SID 45

MedarbetarnaKAPITEL 6

T.T:s medarbetare har alltid satt lojaliteten mot nyheten i främsta rummet. Allt är underordnat leveransen. Personen och arbetet bakom nyheten är oviktigt.

Nyheten ska fram, ut på linjen, fort, korrekt och trovärdigt. Direktpublicering är ett ansvar som kräver och sporrar, lockar och skrämmer.

TT:s texter ska informera, beröra och underhålla. TT-språket gäller och sätter standard. Men formen får vara fri, utmanande och läsvänlig. Bara nyheten går fram, blir begriplig.

Många är de som arbetat på TT och gått vidare. Nästan lika många har stannat. Tvåsi"riga tjänsteår är inte ovan-liga på TT. Osjälvisk kollegialitet och generös prestige-

löshet nämns ofta av både dem som kommer och av dem som går vidare.

TT är som arbetsplats välkomnande och chosefri men också lite sträng och fostrande. Vassa armbågar och stjärnstatusjägare göre sig icke besvär.

Ibland spelar man bara fram, ibland är man målgörare. Slitna uttryck som lagspel och gemenskap lever på TT trots hårdnande konkurrens om en plats i medierna.

TT:s 90-åriga historia är fylld av medarbetare som gjort avtryck. Ofta inte nämnda, aldrig glömda. Länge var TT:s medarbetare anonyma, endast igenkännbara av den som kunde tyda signaturer.

Det är mycket talande att det inte var TT som införde bylines på byråns texter, det var kunderna som krävde att få dem. TT-artiklarna skulle ha författare precis som det egna materialet. Ett gott betyg.

TT:s 90-åriga historia är fylld av medarbetare som har gjort avtryck

Torsten Idén, chef för landsortsredaktionen i Stockholm, 1945. FOTO: STUDIO GULLERS

SID 47

Redaktionsvardag 1946 för från vänster inrikeschef Sven Linde, redaktören Bernhard Thörnberg och Torsten Stenström, chef för verk-redaktionen. Alla tre var med från början 1921. FOTO: TT

”Rytaren”, radiouppläsaren med mera Ivan Sunström fotograferad på Stockholms- redaktionen cirka 1935. Sunström pensionerades 1969. FOTO: TT

SID 48

TT:s medarbetare Astrid Kindstrand

Astrid Kindstrand, första kvinnan till vänster i bilden, orsakade folkstorm som Sveriges första kvinnliga nyhetsuppläsare i radio. Här firade de radioredaktionens 40 000:e nyhetssändning i november 1957. FOTO: TT

Den leende kvinnan till vänster i so"an här ovan är en tvättäkta pionjär. Hon blev den första kvinnan som läste nyheter i svensk radio. När anonyma Astrid Kindstrand läste Dagsnyheter från TT i svensk radio den 6 april 1938 utbröt en folkstorm. Män och

kvinnor ringde som aldrig förr till Radiotjänsts växel och öste ur sig oförskämdheter:

”Är det meningen att den där kärringen skall fortsätta?!””Det är ju fruktansvärt, man kan ju inte höra dagsnyheterna!””Släpp inte fram fruntimmerna till det där.””Hälsa henne att det passar sig bättre att läsa sagor.”

De flesta som ringde in sitt missnöje var män men även kvinnor hade svårt att fördra den kvinnliga nyhetsrösten.

”Det passar sig inte att en kvinna pratar om krig och annat elände!”

”Kan ni se till att kapa den där rösten. Det är förfärligt att lyssna, ohyggligt att höra.”

”Låt fruntimmerna, damerna, försvinna i Jesu namn.”

Lyssnarna strödde otidigheter över den kvinnliga nyhetsupp-läsaren. Många hotade med att sluta betala licensen om den kvinnliga rösten skulle höras fler gånger.

I TT:s arkiv finns inte mycket dokumenterat kring denna pionjärgärning mer än att rösten tillhörde just Astrid Kind-strand. Hon ingick i TT:s ordinarie medarbetarstab, men är i övrigt en sedvanligt anonym byråmedarbetare. Bilden här ovan är till exempel den enda, såvitt bekant, på henne och har scannats in från T F Winqvists jubileumsskrift från 1962.

Den starkt förolämpande kritiken och uppmärksamheten blev med stor sannolikhet alltför påfrestande för Astrid Kindstrand personligen och hon slutade på radion något år senare. Hon sade aldrig själv att det var kritiken som var orsaken utan hänvisade till att hon ville ägna sig åt andra, mer trängande, arbetsuppgif-ter på byrån.

Men hon hade brutit könsvallen och efter henne följde en rad kvinnliga uppläsare varav flera blev klassiker: Ingrid Berglöf, Karin Rosenberg, Marianne Nilsson för att inte tala om Suzanne Palm som läste börsnyheterna med en så sensuell stämma att den väckte uppmärksamhet i andra medier.

TT:s reguljära nyhetssändningar i svensk radio upphörde 2006.

SID 49

Redaktionsmiljö från Rundelsgatan i Malmö, dit TT flyttade 1946. Från vänster Karin Ahlgren, Erik Almqvist, Curt Ullman, Carl Callander (liksom Ahlgren veteran från 1921 med 45 TT-år) och Bertil Tullgren (43 TT-år). FOTO: H. STENBERGS ILLUSTRATIONSBYRÅ 1946

Margaretha “Meg” Sahlin i kassan öppnar fönstret mot Tegelbacken 1945. FOTO: STUDIO GULLERS

Anton Säll, en TT-veteran från 1921, fick på hösten 1949 uppdraget att bygga upp ett text-arkiv åt byrån. Fotografiet är taget året därpå. FOTO: TT

SID 50

Olle Steij, färgstark sportmedarbetare, fotograferad 1951. Han arbetade på TT 1950–1953 och 1958–1987. FOTO: TT

Redaktionsmiljö i Stockholm 1950. Från vänster Dag Sandström, Stig Zetterlund och Georg ”Jojje” Stenborg. FOTO: TT

Valnatt hösten 1956. Från vänster står vd Olof Sundell, inrikes-chefen Helge Söderlund samt två tillfälliga gäster. Den ur- sprungliga bildtexten lyder: Med ett enkelt handgrepp kan man ur bokföringsmaskinen få si"rorna för samtliga partier. FOTO: TT

SID 51

TT:s Lars Lewin sitter här under Stockholms Stadions läktare och skriver ned vad sportchefen Rune Sundquist dikterar för honom på telefon från pressläktaren. Året är 1958 och på arenan pågår EM i friidrott. FOTO: TT

Chefen för Stockholmsredaktionen Erling Larsson, festversion 1959. FOTO: INGVAR JOHANSSON

Gamle vd-n Olof Sundell till höger avtackas 1961 av den tillträdande, Jan-Otto Modig. FOTO: SALLSTEDTS

SID 52

Chefen för teleprintercentralen (tpc), Ingvar Johansson, fotografe-rar den förste riksdagsmannen för TT:s nystartade bildarkiv 1963. FOTO: SALLSTEDTS

Riksdagsreportrar 1966. Från vänster Ulla Qvickström, Sven Thiessen, chefen Åke Malmström, biträdande chefen Lillemor Melsted, Thure Essén, Sven-Olof Nilsson och Nils-Erik Ekstrand. Åke Malmström började på utrikesredaktionen 1947 och blev med tiden chef för riksdagsbevakningen i två omgångar, 1951–1957 och 1965–1972. Lillemor Melsted, anställd 1962, utsågs 1976 till ny chef efter Olle Högstrand och förblev sådan tills redaktionen slogs ihop med arbetsmarknad/ekonomi under senare delen av 1990-talet. Också Sven Thiessen, anställd 1963, stannade länge på TT och blev 1985 den förste och ännu 2011 den hittills ende TT-medarbetare som belönats med Stora Journalistpriset. Sven Thiessen slutade på TT 1988. FOTO: INGVAR JOHANSSON

Komikern och skådespelaren Sune Mangs arbetade i sin ungdom på TT:s vaktmästeri i Stockholm. Här hedrar han sin gamle chef Gösta Eriksson vid ett återbesök 1966. FOTO: TT

SID 53

Lisa Levin, kassan, avtackas av vd Jan-Otto Modig 1967 efter 45 år i byråns tjänst. FOTO: SALLSTEDTS

Tpc-miljö 1967. Närmast sitter den nyanställda Suzanne Palm, som senare läste börskurser så sensuellt att hon blev en av de mycket få TT-medarbetare som via andra medier blivit åtminstone något kända av allmänheten. Suzanne Palm läste sina sista börsnoteringar 1992. Bakom henne sitter Bengt Andersson, signaturen BEA, som arbetade på tpc från 1950 till 1973. FOTO: TT

Kjell Rynhag, nyanställd 1968. Han var under många år kriminalreporter men arbetade också med TT:s webb-tv-produktion från 2001. Han arbetar ännu 2011 med rättsbevakning. FOTO: TT

Göteborgsredaktionen samlad 1966. Från vänster Hakon Samuelsson, Lars Sjöqvist, Margareta Mohlin, Benny Öinert, May Dawson, chefen Clarence Johansson, Olle Halling, Sten Emanuelsson, Gösta Kihlström, Harry Ekberg och Gunnar Tengeland. FOTO: CLAES FORSBERG

SID 54

Radioredaktionen på taket till Sveavägen 17 i april 1968. Framifrån Inger Persson, Margareta Nilsson, Kaj Karlholm, Uno Stenholm, Björn Grundel och Svante Sedvallson. Margareta Nilsson blev 1951 utrikesredaktionens första kvinnliga medarbetare. Hon slutade på TT 1955 men återkom till radioredaktionen 1964 där hon läste nyheter fram till 1987. Inger Persson inledde en lång TT-bana på radio-redaktionen 1963 men hann fram till det att hon lämnade TT 1994 för UD också med många år på centralredaktionen, bland annat som säkerhetspolitisk reporter. Kaj Karlholm, TT:s mest kände medarbetare utåt sett, arbetade på ”piratradiostationen” Radio Nord innanhan kom till TT 1962. Från 1972 var han radioredaktionens biträdande chef och från 1975 till pensioneringen 1987 var han dess chef. FOTO: AFTONBLADET

Per Odelberg, alias Stig Vig i rockbandet Dag Vag, presenteras 1970 i personaltidningen som ny vikarie på vaktmästeriet. FOTO: TT

Arkivet 1970, som då låg i Pressbyråns hus på Strandbergsgatan. Från fonden och framåt: Ann-Charlott Larsson, Bo Karlsson, Leif Larsson och chefen Karl-Erik Jansson. FOTO: TT

SID 55

Sundsvallsredaktionen samlad 1966. Från vänster Sven Kalén, Jan-Olof Jonsson, Anders Andersson, Folke Malm, Sven Jansson, Martin Englund och chefen Åke Alexi. FOTO: INDUSTRIBILD

Arne Pall och Kaj Karlholm 1969 i komiskt identiska kläder. Arne Pall inledde en lång TT-bana i Malmö 1959 och slutade den i Stockholm 1996. Från Malmö kom han till Stockholm 1967 och blev inom några år biträdande redaktionschef vid centralredaktionen. Han och Erik Nylén utsågs till redaktionschefer vid CR 1975 och de båda delade även på chefskapet för hela inrikesredaktionen mellan 1981 och 1987. Arne Pall avslutade sin TT-tid med att vara nordisk korre från 1988 till 1996. Han var, liksom tpc-chefen Ingvar Johansson, under en rad olympiska sommar- och vinterspel en given medarbetare i den grupp om sex–sju journalister och tekniker som TT skickade ut. FOTO: TT

SID 56

Ulla Kindenberg, Stockholmsredaktionen, 1970. FOTO: TT

Den till synes ständigt cigarillrökande Karl-Erik Dellgren var vakthavande och redigerare på TT i Stockholm mellan 1953 och 1988, med ett kort avbrott hos Veckans A"ärer 1965–1966. Under det sista decenniet bildade han ett dagredigerarpar vid central-redaktionen med Paul Selimson. Karl-Erik Dellgren fick ta emot det första språkvårdspriset 1971. FOTO: TT

Erling Larsson, chef för Stockholmsredaktionen, 1971 – då man ännu rökte var och när som helst på TT, till och med på toaletten. FOTO: TT

SID 57

Valkväll 1970. Från vänster Margot Andersson, John Jörgensen, Ingvar Johansson, Berit Svensson, Anita Janver, Björn Malm-gren och vaktmästaren Lars ”Bagarn” Berggren. Den senare var anställd vid vaktmästeriet mellan 1949 och 1996. FOTO: SVENSK REPORTAGETJÄNST

En TT-sextett utanför Sundsvallsredaktionen på Köpmangatan cirka 1971. Från vänster vice utrikeschefen Kaj Halldén, teknikern Björn Malmgren, Luleåredaktören 1964–1973 Åke Lindeblad, inrikeschefen John-Bertil Vedin, Malmöchefen Stig Holm och Göteborgschefen Clarence Johansson. Kaj Halldén arbetade vid TT:s utrikesredaktion 1960-1981, de sista fyra åren som chef. FOTO: TT

Handelsredaktionen 1975. Från vänster redaktörerna Gösta Wal-lin, Sven-Erik Virdeby och Rolf Sundin. Den senare var också avdelningens chef från 1973 till en bit in på 1980-talet. På bordet, avslöjar förstoringsglaset, står en Stockmaster som på något i dag glömt sätt automatiserade börskursinsamlingen. FOTO: TT

Sportchefen Rune Sundquist nickar till under OS-bevakningen i München 1972. Till höger Eva Svensson. FOTO: INGVAR JOHANSSON

SID 60

Kronprinsen på besök 1971. Vid utrikesdesken sitter Carin Lundquist och med nedhängande hår Elisabeth Wallton, båda anställda 1969. Carin Lundquist jobbar 2002 kvar på utrikesredaktionen medan Elisabeth Wallton, efter jobb också på riksdagsredaktionen, lämnade TT 1987. FOTO: TT

Ekonomiministern och moderatledaren Gösta Bohman intervjuas av TT:s Lillemor Melsted 1978. FOTO: TT

Dags för tredje vd-bytet på TT. Det är 1974 och Sven Gerentz i mit-ten – SvD-chef och vice ordförande i TT:s styrelse – skall ta över efter Jan-Otto Modig till höger. Till vänster står TT-styrelsens ordförande Tage Forsberg. FOTO: TT

SID 61

Utrikesredaktionen runt 1978. I förgrunden syns Jan ”Max” Winter, anställd 1977 och utrikeschef under 2000-talets första år. Han har också arbetat som korrespondent i Moskva. 2011 nyhetsbevakar ”Max” de nordiska länderna. I bakgrunden sitter Bo Linde, utrikesmedarbetare 1966–1983. FOTO: TT

Närmast sitter Elisabeth Wallton och vid fönstret Thomas Höjeberg med en skaplig utsikt över Sveavägen. Thomas Höjeberg började sin långa bana på byrån 1973. Först på inrikes och sedan många år på utrikesredaktionen. Han var TT:s korre i USA i flera omgångar. Däremellan var han chef för utrikesredaktionen och tillhörde företagsledningen. Han var även Nordenkorre under några år och en tid försvars- och säkerhetspolitisk reporter. Han slutade på TT 2007. Fotografiet togs omkring 1978. FOTO: TT

Ebba Sävborg var en framträdande medarbetare på utrikesredaktionen från mitten av 1960-talet och nästan tre decennier framåt. Efter en årslång inledande tjänst på Stockholmsredaktionen 1964 kom hon till utrikesredaktionen året därpå. Eftersom hon hade gedigna kunskaper om Sovjetunionen och i det ryska språket var det naturligt att hon avlöste Stig Fredriksson som korre i Moskva 1976. Efter hemkomsten sökte hon sig till riksdagsredaktionen, slutade på TT 1985 men återkom till utrikesredaktionen 1987–1993. FOTO: HANS G PETTERSSON

SID 62

Stig Fredrikson, som kom att bli en av Sveriges ledande utrikespolitiska journalister, arbetade på TT en ganska kort tid – 1970 till 1976. Större delen av den tiden tillbringade han i Moskva som TT:s utrikeskorrespondent, men med uppgift att arbeta för nyhetsbyråerna i Danmark, Norge och Finland

också. Stig Fredriksons utomordentliga kunskaper i ryska språ-ket och hans oförvägenhet när det gällde att navigera rätt i det övervakande sovjetsamhället har senare visat sig även ha kom-mit till användning på ett annat plan än det rent journalistiska.

Stig Fredrikson har i tv och egna böcker berättat om hur han strax efter ankomsten till Moskva 1972 fick i uppdrag att i hem-lighet närma sig den utstötte författaren Alexander Solsjenitsyn som tilldelats Nobelpriset i litteratur två år tidigare. Solsjenitsyn, utfryst av sina författarkollegor och förföljd av säkerhetstjäns-ten KGB, vågade inte resa till Stockholm för att hämta priset av rädsla för att bli berövad sitt sovjetiska medborgarskap och därmed hindras från att återvända hem.

1972 bad Svenska Akademien, via Solsjenitsyns svenske översät-tare Hans Björkegren som också var chef för TT:s utrikesredak-tion, om hjälp med att försöka bana väg för en ceremoni någon-stans i den sovjetiska huvudstaden.

Det hela gick dock i stöpet – Akademiens ständige sekreterare Karl-Ragnar Gierow fick inget visum – men kontakten ledde till att Fredrikson och Solsjenitsyn fann varandra. De kom överens om att trä"as igen.

Under de kommande två åren hade de ett 20-tal hemliga möten på olika platser i Moskva och Stig Fredrikson kom att bli Solsjenitsyns hemlige kurir. Han såg till att den del av författarens verk, bland annat det Nobeltal han skulle ha hållit om han hade fått resa till Stockholm, hamnade i väst och att den förvisade författaren fick brev och annat förmedlade från utlandet.

Så här skriver Fredrikson själv på Nobelstiftelsens sajt om hur det gick till när han 1972 smugglade ut Solsjenitsyns Nobeltal:

”Jag hade fått nio svartvita negativ i ett papperskuvert. Jag tog fram en liten transistorradio, skruvade bort baksidan, tog ut bat-terierna, och i det tomma utrymmet lade jag negativen. Jag hade klippt isär dem i remsor, slagit in dem i plast och stoppat in

TT:s medarbetare Stig Fredrikson

rullen i en tom tub för huvudvärkstabletter. Plåttuben passade fint i batteriutrymmet. Sedan lade jag radion i min resväska och tog tåget till Helsingfors och ett planerat möte med mina utrikeschefer. Allt gick smidigt vid gränsen, och framme i Helsingfors kunde jag meddela min chef Hans Björkegren att ’jag har post med mig från Moskva’”.

TT har genom åren skickat korrespondenter till de största världsmetropolerna och inte sällan i samarbete med de andra

SID 63

SVT:s världspolitiske kommentator Stig Fredrikson har ett sexårigt TT-förflutet bakom sig. Han anställdes vid utrikes- redaktionen 1970 och var byråns Moskvakorre mellan 1972 och 1976. Bilden är tagen i Moskva under Fredriksons första år där. FOTO: TT

nordiska nyhetsbyråerna, NTB i Norge, Ritzaus Bureau i Danmark och finländska STT/FNB. Oftast har Moskva, Washington, Bryssel och Peking/Hongkong varit huvudorterna.

På senare år har TT, liksom ett flertal andra medier, av kost-nadsskäl tvingats avstå från fasta korrespondenter. Bevakningen sköts istället bland annat av så kallade stringrar, kontrakterade svenskspråkiga journalister som redan är bosatta i det aktuella landet.

Den ökade tillgången till lokala medier och källor via internet, liksom sociala medier som Twitter och Facebook har gett helt nya möjligheter till #ärrbevakning av händelser utomlands som inte fanns tidigare. Dessutom har TT som vana att skicka specialreportrar från huvudredaktionen i Stockholm för att på korta och långa uppdrag skildra händelseutvecklingen i en region eller ett land. TT har dock alltid en egen fast korrespon-dent på plats i EU-huvudstaden Bryssel.

SID 64

Björn Halldén, son till tidigare utrikeschefen Kaj Halldén, skriver på vad som kallades en reseskrivmaskin. Björn Halldén anställdes 1973, utnämndes till nyhetschef vid CR 1981 och lämnade TT 1985 för att bli presschef på SJ. Fotografiet är från cirka 1980. FOTO: TT

En av de allra sista bilderna från utrikesredaktionen vid Hötorget iStockholm. Från vänster Angela Ljungström, Elisabeth Wallton, Jan Nyberg, chefen Bengt Jonsson och Bertil Lundquist. Angela Ljungström, anställd 1971, var TT:s korre i Moskva från 1979 och några år framåt och Bengt Jonsson var utrikeschef mellan 1981 och 1984. Bertil Lundquist, Sydafrikakännare och anställd i början av 1980-talet, och Angela Ljungström. FOTO: TT

SID 65

Per Olof Lindström och dåvarande registratorn vid jordbruksdepartementet Helene Fransson visar 1984 TT:s och myndigheternas goda samarbete kring o"entlighetsprincipen. PO Lindström inledde sin långa TT-bana med ett sommarvikariat på verkredaktionen 1974 och är 2011 miljö- och vetenskapsreporter. FOTO: TT

Telefonväxeln vid Hötorget runt 1983. Från vänster Ingeborg Wilhelmsson, Kia Lundquist och May Borgstedt. FOTO: INGVAR JOHANSSON

Centralbordet och dess printerskåp 1982. En stående Anders Hellberg, expert på dåtidens ubåtskränkningar, pratar med reportern Lars Hellerstedt som från 1971 och en bit in på 1990-talet oftast skrev om teknik. Anders Hellberg, anställd 1977, var en kort tid också chef för TT-Reportage innan han lämnade byrån 1985. Vid bordets slutkant syns en skäggig Stefan Larsson, arbetsmarknadsreporter, och vakthavande Paul Selimson. FOTO: TT

SID 67

Finn Persson, nyinstallerad korre i Washington 1984. FOTO: TT

Roland Andersson började vid TT:s nya por-trättjänst 1962 efter några år vid utrikesprin-tern på 1950-talet. Han arbetade också på TT:s bild- och featureredaktion från 1983 och gick i pension 1988. Fotografiet är från 1982. FOTO: TT

Sven Thiessen, legendarisk arbets- marknads- och politikreporter, skålar i plastmugg 1985 och läser motiveringen till varför han just fått Stora journalistpriset. FOTO: TT

SID 69

Inger Persson, säkerhetspolitisk reporter, april 1983. FOTO: KENNETH AHLBORN

Monica Strandell, social- och kulturreporter mellan 1981 och 1986. FOTO: KENNETH AHLBORN 1983

SID 70

Stieg Larsson arbetade på TT i mer än 20 år innan han skrev världssuccén Millenniumserien. Ingen av oss kunde väl ana att den ambitiöse nyhetsgrafikern skulle bli en av världens bäst säljande och mest lästa författare.

Att Stieg Larsson arbetade på TT före sitt genom-brott som författare är uppenbarligen väl känt bland hans läsare. I perioder när hans namn flyger över världen i samband med tv-dokumentärer, biofilmspremiärer eller andra händelser kring hans person eller böcker hör många av sig till TT och vill veta mera om vad han arbetade med på byrån och vad det eventuellt kan ha betytt för hans författarskap.

Stieg Larsson fick fast anställning på TT 1977 mycket tack vare sin noggrannhet och allmänbildning, egenskaper som är nödvändiga för att motsvara kundernas krav på att TT:s nyheter är korrekta, sakliga och opartiska. Han visade snabbt ett intresse för faktasammanställningar och bakgrundstexter.

Efterhand gled Stieg Larsson mer och mer över till rollen som researcher och faktajägare. Alla som läser Millenniumtrilogin märker snart att författaren lagt ner avsevärd tid och möda på korrekta detaljer. Kanske något han tog med sig från TT-jobbet?

En bit in på 1980-talet blev Stieg Larsson TT:s förste teck-nare, eller nyhetsgrafiker som det nu heter. Stieg arbetade för hand med Letraset och gnuggisar, långt från dagens datorstödda animationer.

Med tiden utvecklade Stieg Larsson sin förmåga att söka och sammanställa fakta. Han blev snart expert på att använda inter-net och var framträdande i TT:s första stapplande steg med att använda datorer och internet för att utveckla och bredda nyhets-förmedlingen till nya publicistiska kanaler.

Stieg Larsson tvingades mer eller mindre att lämna TT vid millennieskiftet när byrån genomgick en plågsam rekonstruk-tion. I samband med omstöpningen av TT valde Stieg Larsson att acceptera ett avgångsvederlag och slutade på nyhetsbyrån 1999. Hans intresse för att kartlägga, dokumentera och bekämpa högerextremister blev då ett heltidsjobb som chefredaktör för tidskriften Expo och som vd för stiftelsen med samma namn.

Stieg Larsson avled av en hjärtattack 2004, bara 50 år gammal.

TT:s medarbetare Stieg Larsson

Innan genombrottet med världssuccén Millennietrilogin arbetade Stieg Larsson på TT som illustratör, tecknare och researcher. Stieg Larsson var en pionjär inom det som i dag kallas nyhetsgrafik. Han slutade på TT 1999. Bilden är tagen 1984. FOTO: LEIF BLOM

SID 72

TT-Rockers, en genom årsfesterna sporadisktuppträdande orkester, gjorde en av sina merminnesvärda spelningar 1986, med hela or-kestern i svart läder. En av gitarristerna var Peter Dahlgren, på 2000-talet nyhetsankare i SVT men då verkmedarbetare sedan 1981. Han bytte till radioredaktionen 1989 och slutade på TT 1996. FOTO: TT

Maria Hammarström, senare Victorin, började på TT:s verkredaktion men flyttade till CR mot slutet av 1980-talet. Hon kom till eko-nomiredaktionen som reporter 1996 och blev 2000 chef för den sammanslagna riksdags- och ekonomiredaktionen. 2011 arbetar hon som ekonomireporter. FOTO: KENNETH AHLBORN

Kronprinsen från 1971 återvände till TT som kung med sin drottning i oktober 1986. Från vänster vd Sven Gerentz, inrikeschef Arne Pall, kung Carl XVI Gustaf, TT:s styrelseordförande Lars Hjörne och, bortvänd, den andre inrikeschefen Erik Nylén. FOTO: MATTIAS LANDEFJORD

TT:s OS-trupp till Los Angeles 1984. Sittande Peter Wikström och Susanne Falgert, stående från vänster Finn Persson, Göran Svahnström, Hans Larsson, P-O Olsson, Margot Andersson och Mats Taxén. Peter Wikström blev sportmedarbetare vid TT 1982 och Finn Persson inledde sina långa TT-bana på radioredaktionen. Han gick 1972 över till utrikesredaktionen och arbetade som nordisk korre 1981–1984 och därpå som USA-korre fram till 1987 då han lämnade TT. Göran Svahnström blev kortvarig på sporten (1982–1984), medan Mats Taxén (1980–1986) och P-O Olsson (1986–1994) senare blev chefer för redaktionen. FOTO: TT

Gunilla Gustavsson, teledata-redaktionen, i en reklambild för TT:s satsningar på nya media 1987, ledda av Anders Fridell. Teledatasatsningen var ett sorts förstadium till text-tv. FOTO: TT

SID 75

Henrik Brors gick direkt in som nyhetschef för CR 1987, blev därpå chef för ekonomiredaktionen, TT:s första korre i Bryssel 1992–1995, och till sist politisk reporter innan han värvades till Dagens Nyheter. I dag 2011 är han åter korrespondent i Bryssel, men för DN. FOTO: TT

TT-Bild 1985 – till vänster Leif Blom, till höger Roland Andersson. Leif Blom kom som bild- redaktör från Stockholms-Tidningen till TT 1983 och var chef för avdelningen 1985–1986. Han slutade på TT 1996 för att senare bli redaktör på Scanpix. FOTO: TT

Rolf Janelm, korre i Hongkong 1987–1990, fotograferad under sitt första tjänsteår där av TT:s fotograf Per Jarl. Rolf Janelm kom till utrikes 1971 och var före åren i Hongkong också nordisk korre 1984–1985. 2011 är den språkligt begåvade Rolf Janelm ansvarig för den ständigt pågående uppdateringen av regelsamlingen TT-språket som finns tillgänglig på www.tt.se. FOTO: TT

Chefen för riksdagsredaktionen Lillemor Melsted 1986. FOTO: TT

TT:s rättsbevakare 1996. Från vänster Ewa Tures, Ann Kristin Bladh, Hans Öhrn, Yvonne Moberg, Annika Anjou, Lennart Nylund, Annika Hansson och Kjell Rynhag. 2011 är både Ewa Tures och Kjell Rynhag rättsreportrar vid redaktionen. Genom åren har de framgångsrikt bevakat alla stora rättsfall åt TT. FOTO: TT

SID 77

Malmöredaktionen 2002. Till vänster Cecilia Klintö, till höger Anna Nyberg. 2011 är Cecilia Klintö chef för Malmöredaktionen medan Anna Nyberg är chef för Svenska Grafikbyrån, en del av nyhetsbyrån TT. FOTO: MALMÖBILD AB

Per Vallgårda på Luleåredaktionen 2002. 2011 är Per Vallgårda ännu trogen Luleåredaktionen. FOTO: JAN MOBERG

SID 78

Malmöredaktionen 2002. Från vänster Britt Ledberg, Thomas Hamberg och Lennart Hansson. Britt Ledberg arbetar 2011 vid central-desken i Stockholm, Thomas Hamberg är Malmö trogen liksom långvägaren Lennart Hansson som började sin TT-karriär på 1970-talet som teleprinterskrivare. FOTO: MALMÖBILD AB

Peter Palmkvist på Malmöredaktionen 2002. Peter Palmkvist har varit chef för Malmöredaktionen i flera omgångar. 2011 är han reporter vid redaktionen. FOTO: MALMÖBILD AB

SID 79

Wiktor Nummelin var TT:s korrespondent i Moskva 2002. Han är 2011 reporter vid utrikesredaktionen med fortsatt specialintresse för Ryssland och transkribering av ryska namn till svenska. FOTO: JOANNA KUROSZ

Marknadshefen Pål Burman och Kerstin Pilhage, då vid fototillfäl-let 2001 redaktionell utvecklingschef. Pål Burman slutade på TT 2003. Kerstin Pilhage är 2011 a"ärsområdeshef för nyhetsbyrån TT och sitter i TT-Gruppens ledningsgrupp. FOTO: AMERY VON SCHOULTZ

Anders Rhodiner, redaktionschef 2002. 2011 har Anders Rhodiner arbetat på TT i 37 år. På senare år som kommunikationsansvarig för TT-Gruppen. FOTO: AMERY VON SCHOULTZ

SID 80

Valkväll 2002. Från vänster Mats Johansson, Kerstin Pilhage och Inger Henriksen. 2011 är Mats Johansson TT:s redaktionschef, Kerstin Pilhage är byråns a"ärsområdeschef och Inger Henriksen arbetar som kundsupport på IT-avdelningen. FOTO: AMERY VON SCHOULTZ

Valkväll vid CR-desken 2002: Daniel Berg, Kenneth Ahlborn, Sverker Björkhammar och skymd Mats Johansson. 2011 är Daniel Berg kvällsredaktör på centraldesken. FOTO: AMERY VON SCHOULTZ

Valkväll 2002. Maria Victorin till vänster och Lena Blomquist till höger. Maria Victorin är 2011 ekonomireporter. Lena Blomquist är numera nyhetschef på LO-tidningen. FOTO: AMERY VON SCHOULTZ

SID 81

Valkväll 2002. I förgrunden Sverker Björkhammar, till vänster Kenneth Ahlborn, i mitten Mats Olsson. Delvis skymd bakom skärm Olle Svanberg och till höger om pelaren syns Maria Davidsson. 2011 är Kenneth Ahlborn textredigerare vid CR-desken och förtjänstfull inspiratör till denna bok. Mats Olsson arbetar med marknads- och utvecklingsfrågor. Sverker Björkhammar var vid fototillfället kvälls-redaktör men avled några år in på 2000-talet efter en tids sjukdom. FOTO: AMERY VON SCHOULTZ

Valkväll 2002. Jens Bornemann , i dag sport-reporter. FOTO: AMERY VON SCHOULTZ

SID 82

Valkväll 2002. Agneta Magnusson till vänster och Maria Davidsson till höger. 2011 är Agneta Magnusson administrativ redaktionschef på TT medan Maria Davidsson är TT:s korrespondent vid EU-högkvarteret i Bryssel. FOTO: AMERY VON SCHOULTZ

Valkväll 2002. Mats Olsson, nyhetschef. FOTO: AMERY VON SCHOULTZ

Ebba Lindsö var TT:s vd/chefredaktör 1999-2003. Därefter blev hon vd för

Svenskt Näringsliv. 2011 är hon bland annat ledamot av Kristdemokraternas

partistyrelse och ordförande för Sjätte AP-fonden.

FOTO: ELISABETH OHLSSON

SID 84

Efter omgörningen 1999/2000 när byrån fick färre men starkare ägare har TT tagit stora kliv in på nya områden och blivit en företagsgruppering av bolag, a"ärsområden och varumärken. Även om nyhetsbyrån fortfarande är hjärtat har TT- Gruppen numera ett mer omfattande uppdrag

som fullserviceleverantör på det som kallas business-to- business-marknaden och ofta förkortas som B2B.

Fyra a"ärsområden samt flera rörelsedrivande bolag och varumärken förser svenska medier med bilder, nyheter och an-nat innehåll som informerar, förklarar och underhåller.

TT-Gruppen består i slutet av 2011 av nyhetsbyrån TT, service-byrån TT Spektra, bildbyrån Scanpix med dotterbolaget Scanpix Baltics och omvärldsbevakaren TT Monitor.

Gruppen rymmer även varumärken som Svenska Grafikbyrån, kompetensutvecklarna TT Kompetens och bolag som den redak-tionella kommunikationsbyrån Uppdragsmedia.

Moderbolaget Tidningarnas Telegrambyrå AB är även majoritetsägare i Retriever, som erbjuder mediebevakning, medieanalys och företagsinformation. Företaget ägs till- sammans med den norska nyhetsbyrån NTB.

Strategin för TT-Gruppen är sedan millennieskiftet att växa såväl genom produktexpansion som breddning av kundunder- laget. 2009 kom cirka 70 procent av intäkterna från nya produkter eller nya kunder.

TT-Gruppen är i dag en av de mest framgångsrika nationella nyhetsbyråerna i Europa. Den erbjuder breda och flexibla lös-ningar med målet att sänka kundens kostnader för innehåll på papper, på webben, i pekskärmstelefoner och på andra digitala plattformar.

Utbudet handlar om text, ljud, grafik, bild, layout och design men även om omvärldsbevakning, medieanalys och utbildning samt verktyg för redaktionell research och redaktionell kommu-nikation.

TT-Gruppens produkter och tjänster levereras som flöden, paket eller färdiga produkter, men produceras även på uppdrag. Redaktionell outsourcing är en växande marknad.

Gruppens kunder är tidningar, tv, radio, magasin, sajter, bokförlag och reklambyråer, men också företag, organisationer, myndigheter, partier och o"entliga institutioner.

TT-Gruppen ägs av svenska medier och är därmed privatägd och står fri från alla politiska, religiösa eller ekonomiska makts-färer, o"entliga som privata.

Sedan 2006 har TT-Gruppen sitt huvudkontor i Glashuset vid Slussen i Stockholm. Nyhetsbyrån har förutom i Glashuset och riksdagshuset även redaktioner i Göteborg, Malmö, Sundsvall, Umeå och Luleå.

TT Spektra har huvuddelen av sin verksamhet förlagd i Glas-huset i Stockholm, men har även en produktionsenhet i Västerås. Dotterbolaget Uppdragsmedia finns i egna lokaler i Stockholm.

Scanpix har sitt huvudkontor i DN/Expressen-huset i Marieberg i Stockholm.

Det av TT-Gruppen majoritetsägda företaget Retriever har sitt svenska huvudkontor i Stockholm.

Sedan 2005 har TT-Gruppens omsättning mer än fördubblats och uppgår 2011 till mer än en halv miljard kronor. Antalet an-ställda var samma år lite drygt 300.

TT-Gruppen – nyhetsbyrån blev en mediekoncern

SID 85

Raoul Grünthal, styrelseordförande i TT och vd för Schibsted Sverige. FOTO: BJÖRN LARSSON ASK/SVD/SCANPIX

TT:s bilindustrireporter Karin Olander, även bitr. chef TT i Göteborg 2011. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX

Svenska Grafikbyråns Ingela Landström. FOTO: JONAS EKSTRÖMER/SCANPIX

SID 86

Nyhetsmöte 2010. Från vänster Ewa Tures, Sten Gustafsson, delvis skymd Olle Lindström, Peter Wallberg, Joakim Goksör, Ola Westerberg, Margaretha Bergman. I förgrunden till höger Daniel Berg. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX

Åsa Yngve (i förgrunden) på TT Spektras radio- och TV-redaktion. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX

SID 87

Umeåredaktionens Thomas Eriksson till höger och Anders Edholm i bakgrunden. FOTO: TT

Helena Landstedt och Janerik Henriksson på Scanpix. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX

TT-reportrarna Ola Westerberg, sittande Amanda Billner och AnnaLena Wallström till höger. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX

SID 88

TT Tigers årgång 2001 efter turnering på Kaknäs i Stockholm. Främre raden från vänster: Henrik Skiöld, Jonas Nilsson, Mattias Stetz och David Tovi. Bakre raden från vänster: Lars Markusson, Jakob Sillén, Nicklas Larson och Fredrik Billinger FOTO: TT

Retriever-medarbetarna Jonas Blomqvist, Johanna Leamo och Karolina Chavez Wedmalm i mediebevakningsföretagets lokaler på Birger Jarlsgatan i centrala Stockholm. FOTO: JANERIK HENRIKSSON/SCANPIX

SID 89

TT-Gruppens ledningsgrupp våren 2011. Från vänster Ulf Karlsson, a"ärsområdeschef TT Monitor, Eva Goliath, ekonomichef TT-Gruppen, Mats Johansson, redaktionschef TT, Kerstin Pilhage, a"ärsområdeschef TT, Thomas Peterssohn, vd/chefredaktör TT-Gruppen, Anna Fornek Bergström, vd Scanpix, Göran Westin, vd/chefredaktör TT Spektra, Robert Söderlind, vd Retriever, Jan Eriksson, IT-chef TT-Gruppen och Agneta Magnusson, adm.red.chef TT. FOTO: LEIF R JANSSON/SCANPIX

TT:s centralredaktion i Glashuset vid Slussen, 2011. FOTO: JONAS EKSTRÖMER/SCANPIX

SID 90

Gucki Ståhl, en klippa vid centraldesken med många år som textredigerare. Sittande till vänster en annan CR-klippa: Kenneth Ahlborn. I bakgrunden syns en stående Daniel Kjellberg. FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX

Intakechefen Magnus Persson resonerar kring ett jobb med reportern Björn Ewenfeldt. Intill Magnus sitter morgonredaktören Rebecka Fogelmarck och TT-kalenderns Elisabeth Modig-Blåder. FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX

SID 91

Sedan 2010 är Svenska Grafikbyrån en del av TT. Till höger sitter tecknarna Petra Frid och Mikael Andersson. Till vänster Ingela Land-ström och bredvid henne Paloma Perez Lucero. FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX

Utrikesmedarbetarna Thomas Härenstam och Tina Magnergård-Bjers. FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX

TT:s hjärta - centraldesken 2011. I mitten Kenneth Ahlborn med en lång TT-karriär som bland annat korrekturläsare, reporter, chef för TT Bild och TT Reportage. 2002 gav han ut den bilderbok om nyhetsbyrån som denna skrift aldrig skulle ha klarat sig förutan. Till vänster sitter William Svärd och stående till höger syns chefen för centraldesken, Daniel Kjellberg. FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX

SID 94

2011. Mats Johansson, redaktionschef och stf ansvarig utgivare på TT. FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX

Elisabeth Modig-Blåder och Helena Björkvall på TT-kalendern. Bilden är från 2010. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX

SID 95

Sten Gustafsson, reporter i ekonomi- och politikgruppen 2011. FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX

2011. Uppdragsmedia, från vänster: Kristofer Sandberg, David Stark, Kristin Groth, Maria Ståbi, Henrik Kleist, Fredrik Lyreskog och Jennie Larsson. FOTO: JONAS EKSTRÖMER/SCANPIX

TT Monitors Sophia Nyberg, Thorbjörn Lindskog och Ulf Karlsson 2011. Den senare är TT Monitors a"ärsområdeschef. Thorbjörn Lindskog är chef för TT Kompetens. FOTO: JONAS EKSTRÖMER/SCANPIX

2011. Robert Söderling, vd på Retriever. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX

SID 96

TT:s a"ärsområdeschef Kerstin Pilhage och Scanpix marknadschef Lina Hedenström delar ut pris på den 20-talsinspirerade 90-årsfesten för kunder på Berns i Stockholm den 25 oktober 2011. FOTO: LEIF R JANSSON/SCANPIX

TT:s vd/chefredaktör Jonas Eriksson i vimlet på TT:s 90-årsfest på Berns den 25 oktober 2011. FOTO: LEIF R JANSSON/SCANPIX

SID 97

Idel ädel Spektra-adel: TT Spektras featurechef Malin Dahlberg, administrativa redaktionschefen Marie Sundström och redaktions- chefen Eva-Britt Andersson på TT:s 20-talsinpirerade 90-årsfest. I bakgrunden till höger syns TT:s redaktionschef Mats Johansson. FOTO: LEIF R JANSSON/SCANPIX

TT:s administrativa redaktionschef Agneta Magnusson gör entré på TT:s 90-årsfest för kunder och partners på Berns i Stockholm den 25 oktober 2011. FOTO: LEIF R JANSSON/SCANPIX

Jonas Eriksson är sedan 29 augusti 2011 TT:s vd och chefredaktör. FOTO: MAJA SUSLIN/SCANPIX