sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 4 2014

lundhs hemmaplan Sportjournalisten Olof Lundh är tillbaka på brottsplatsen. Sid 24-25

hem hemska hem Ingen vill ta ansvar för det misskötta boendet på Pålsjöäng. Sid 6-7

ligg med alla Låt inte bokhyllan avgöra vem du ska bli tillsammans med. Sid 20-21

en stund av yra Nu är Futuralkarnevalen historia – men vad hände egentligen? Sid 14-23

s.1 Ettan.indd 1 2014-05-17 12:59

ledare

Lägg dina pengar på sittningar. Inte på räkningar.

FASTPRIS ABONNEMANG195 KR/MÅN:

(Ord. pris 245 kr/mån)

Fria samtalFria SMS & MMS

3 GB surfIngen bindningstid

Skaffa på comviq.se/student

s.2-3 ledare.indd 1 2014-05-16 21:19

Redigering: Annika Skogar lundagård nr 4 2014 3

ledareLÄNGESEN SIST?Under våren har det varit glesare mellan numren än vanligt. Och glesare lär det bli. Lunds universitets studentkårer har under våren beslutat att 2015 skära ner från tre redak-törstjänsterna till två, vilket framförallt kom-mer påverka utgivningen av papperstidningen. Känns det trist? Säg det till din kår. Ett av de förtroendevaldas största ansvar är nämligen att städa upp efter tanklösa företrädare.

AS

VAD DÖLJER REKTOR?I höstas begärde Lunda-gård ut arbetskalendrarna för rektor Per Eriksson med flera i universitets-ledningen. Svaret var ett krystat avslag som väckt uppmärksamhet både i media och på universite-tet. När universitetet nu även avslår begäran att få se interna mejl rörande kritiserade resor börjar man ju fundera. För det är trots allt så att ju mer man vill dölja, desto mer misstänksamhet riktar man mot sig själv.

KC

utbildning för alla

När jag pluggade stats-vetenskap var vissa delkurser väldigt hårt skurna. Vissa veckor hade vi drygt tre tim-mars effektiv föreläs-ning samt ett seminari-um på cirka 45 minuter. Resterande 36,25 tim-mar av studieveckan förväntades vi ägna åt självstudier. I grunden uppskattar jag tanken ”frihet un-der ansvar” och att jag själv kan bestämma när jag ska plugga. Den friheten har jag kunnat ägna åt att jobba på nation, skriva för Lundagård eller få annan bildning som studentlivet i Lund faktiskt ger. Det uppskattar jag, sam-tidigt som jag har en bitter eftersmak av min utbildning.

det handlar om den lärarledda tiden och hur skevt det kan bli. Om utgångspunkten är att ”alla” ska kunna studera vidare på universitet, gäller det att erbjuda stu-denterna olika inlärningsmetoder. En sådan metod kan vara interaktivitet med undervisaren. Vissa lär sig mest av att läsa ur en bok, andra av att skriva anteckningar, en tredje av att titta på youtube-klipp och en fjärde av semi-narier. Jag tillhör den sista sorten, jag har alltid lärt mig mest genom samtal. Samtidigt har jag inga problem med att läsa – mitt yrke är trots allt journalist – men det är genom en dialog med föreläsaren jag har lärt mig mest.

därför är det så sorgligt att studenter inom humaniora och samhällsvetenskap får så lite lärarledd tid. Avundsjuka

blickar kastas åt Lunds tek-niska högskola där de på vissa delkurser minsann har möjlighet att ha fyra till sex timmars lärarledd undervisning per dag. Och ja, jag är medveten om att samhällsvetenskap kräver egna reflektioner för att till-

godogöra sig kunskapen – men hur ska det ske utan hand-ledning av någon som kan putta studenten i rätt riktning?

det var därför glädjande att rektor Per Eriksson lyfte SNS-rapporten från i mars där bland annat lundaprofes-sorerna Mats Benner och Sylvia Schwaag Serger analyserat vad svenska universitet kan lära av universiteten i Stanford och Berkeley. Rapporten konstaterar att lärare som lyckas kombinerar forskning med högkvalitativ undervisning ska befordras och anställas. Kanske kan detta på sikt öka den lärarledda tiden? Rektorn lovade att lyfta rapporten till det kommande strategimötet med universitetsstyrelsen i juni, vilket är bra.

för ska lunds universitet fortsätta ha en ambition om att vara ett universitet i världsklass så måste fler studen-ter få mer lärarledd tid inom främst de humanistiska och samhällsvetenskapliga disciplinerna. Först då, när stu-denten kan välja vilken undervisning som passar den en-skilde, kan vi säga att vi har ett utbildningssystem för alla.

carl-johan kullving webbredaktör

"Samtidigt som jag har en bitter eftersmak av min utbildning."

lundagård nr 4 2014

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07

I Sverige ska alla ha möjlighet att läsa vidare på universitet, så länge betygen och viljan räcker. Intentionerna är goda, men i praktiken blir det sällan så. Anledningen är bristen på lärarledd undervisning.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 0000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Redaktör och ansvarig utgivare Kenneth Carlsson kenneth.carlsson@lundagard.se

Redaktör Annika Skogar annika.skogar@lundagard.se Webbredaktör Carl-Johan Kullving carl-johan.kullving@lundagard.seBildchef Jens HuntRedaktion Jonas Jacobson, Henrik Larsson,

Tobias Persson, Sebastian Hagberg, Nina Lind, Virve Ivars-son, Karin Furenhed, Philip Stålhandske.Karnevalsredaktörer Saga Sandin, Hanna Dahlberg.Medarbetare detta nummer Elin Sivard, Kate Monson, Q, Fredrik Toreblad, Nike Eliasson Sara Ottosson, Xche Balam, Hanna Holmquist, Tim Jedeur-Palmgren, Thobias Bergström, Anna Folkesson, Tor Gasslander, Jens Hansen, Hedvig Areskoug, Linus Gisborn, Lukas Norrsell, Klas Robertsson, Aydin Ramezani, Tina Ljungberg, Malin Johannesson, Viktor Drangnell-Ek, Casper Danielsson, Tove Nordén, Daniel Kindstrand, Lars Jansson, Maximilian Aleman-Tennell, Daniel Kodipelli, Karolina Jakstrand. Omslag Tim Jedeur-PalmgrenKattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsav-gift på 155 kronor. Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 19 maj 2014.Deadline nr 5/2014 15 augusti. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TS-kontrollerad upplaga 38 900.Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

tswww.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respek-tive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård- Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhets-nummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanståendeRing 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

Karnevalsspecial!206 064 karnevöl, E-type, spex och ett myllrande Lundagård. Allt om karnevalen sid 14-23

"När jag såg sånghäftet fick jag ångest." Olof Lundh återvände till Lund sid 24-25

"Politisk medvetenhet har reducerats till medveten konsumtion."Förändring går inte att köpa - sid 26-27

Lägg dina pengar på sittningar. Inte på räkningar.

FASTPRIS ABONNEMANG195 KR/MÅN:

(Ord. pris 245 kr/mån)

Fria samtalFria SMS & MMS

3 GB surfIngen bindningstid

Skaffa på comviq.se/student

"Alla måste få ha en egen utskottskultur. "

Tvångsflyttas efter brutna löften - sid 10-11

… stu-denter har under året bott

under tveksamma förhållande på Pålsjöäng sid 8-9

200

s.2-3 ledare.indd 2 2014-05-17 10:40

Redigering: Carl-Johan Kullving4 lundagård nr 4 2014

detta har hänt läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

14-04-10

8 ... personer hade sökt jobbet som ny rektor för Lunds uni-versitet när sista ansöknings-dagen passerat. Endast två av dem är kvinnor.

14-04-10INGEN NATION I HELSINGBORGStudentföreningen Stampus årsmöte konstaterar att lagen inte tillåter nybildande av nationer. Men de ska nu under-söka möjligheterna att bli en erkänd förening i Studentlund.

14-04-11

”Vinsten skulle bli så liten.”Stefan Attefall, bostads- minister, låter ha kvar tillgäng-lighetskravet på nybyggda studentbostäder. Något som försvårar finansieringen för AF Bostäders kommande bygg-projekt, konstaterar Magnus Cederberg på AF Bostäder.

14-04-14STAMPUS AVBRYTER SAMARBETE MED URBAN BARNattklubben Urban bar i Hel-singborg fälldes för sexistisk reklam av Reklamombuds-mannen, efter att studenten

Elin Hemréus anmält dem. Studentföreningen Stampus avbryter därför allt samarbete med nattklubben.

14-04-15KRITIK MOT KURSER PÅ NY SAJTStudenten Mika Sjöman trött-nade på dålig kurskvalitet och startade sidan kurskritik.se där studenter själva kan recensera sina kurser.

14-04-23

”Negerledare.”

Så beskrivs människorätts-kämpen Martin Luther King i kursboken Litteraturens historia i världen. Något som flera studenter reagerat starkt på. Nu reviderar förlaget Studentlitteratur AB upplagan.

bränna och ränna

nyheter från www.lundagard.se

mest läst på lundagard.se1. 14-04-15: Der Führer var främst i tåget.2. 14-04-14: Student fällde sexistisk natt-klubbsreklam.3. 14-05-12: Kritik mot karnevalsbudgeten.4. 14-04-10: De vill bli din rektor.5. 14-04-24: Kritik mot Näääk & Nimo-spelning.

foto

: thobias bergströ

m

foto

: jens hunt

14-05-10BRÄNNBOLL NÄR DEN ÄR SOM BÄSTFylla, fest och en publik som angrep spelarna. Parentesens årliga brännbollsturnering underhöll och bjöd på sedvanligt smutsigt spel.

bilden är ett mo

ntage.

s.4-5 webb.indd 1 2014-05-17 12:05

14-04-22

”I think that there is strong reason to be anti-racist and take gender politics very seriously.”

David Harvey, geographer and marxist, is disappoin-ted in the lack of a radical student movement.

14-05-02FOOD SECURITY AND SOVEREIGNTY During the Green Talk at Välj Rättvisa Nu, issues concerning urban garde-ning and access to food were discussed. – It’s a global struggle to secure access to food for all people, says panel member Max da Rocha.

news from lundagard.net

lundagård nr 4 2014 5

detta har hänt läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

foto

: jens hunt

månadens webbkrönika

14-04-24KRITIK MOT NÄÄÄK & NIMO-SPELNINGRapduon Näääk & Nimo bokades av Hallands nation och Västgöta nation för Kvalborg. Något som väckte stark kritik bland deras medlemmar, eftersom Näääk tidigare gjort en låt om kvinnomisshandel och våldtäkt – som han bett om ursäkt för. – Jag tycker inte det går ihop att vara en studentnation med mottot "Det é kärlek" och bjuda in en artist med de här budskapen, säger en medlem i en av nationerna.

14-05-12

”Vi har vår egen drogpolicy.”

Alex Ronko, nationsombud på Smålands nation, förklarar varför nationsmötet valt att hoppa av projektet Krogar mot Knark.

14-05-12

145 000 ... kronor. Så mycket har Lundakarnevalen budgeterat i resekostnader för karnevals-kommittén. Enligt ekonomi- chef Joakim Winnerljung är det bara ett förslag, men många karnevalister är kritiska till budgetposten. – Det är svårt att motivera den stora skillnaden som finns mellan kommittén och de vanliga karnevalisterna, säger en karnevalist.

nya lägenheter men fortsatta regleringarI hopp om att hitta ett utbildningspolitiskt ämne att skriva om tittade jag på partiledardebatten som sändes i SVT i maj. Den visade sig vara en dålig inspirations- källa för det specifika krönikeämnet, men vad som däremot väckte mitt intresse var när såväl Jonas Sjöstedt som Gustav Fridolin nämnde att det behöver byggas fler bostäder. Äntligen skulle bostadsfrågan få den uppmärksamhet som den förtjänar.

men tji fick jag. Frågan passerade som vore den en droppe i havet och ingen fick redogöra för hur fler hem faktiskt ska byggas. Så vad händer i bostadsbyggandet? Varför besvarar fortfarande inte marknaden min och alla andra studenters efterfrågan på någonstans att bo?

”kolla. det blir jättelitet” skriker en reklampelare på Käm-närsrätten och syftar på de 22 lägenheter på 10, 20 och 40 kvadratmeter som byggs. Ett bra kon-cept för fler och billigare bostäder, men som dessvärre är tillåtet endast efter dispens från tillgänglighetskravet – regeln som säger att samtliga nybyggnationer måste handikappanpassas och därmed bland annat måste byg-gas med toaletter stora nog för att få plats med rullstol.

med tillgänglighetskravet följer krav på stora ytor och följaktligen stora kostnader som få är beredda att stå för vid nybyggnation. Det fanns tidigare ett förslag om att låta tillgänglighetskravet gälla enbart en begrän-sad andel nybyggnationer – något som regeringen tyvärr backade från. I stället fortsätter små och billiga bostäder vara ett undantag och det är fortsatt dyrt att bygga nytt. Fridolin och Sjöstedt har uppenbarligen rätt i sak: det be-höver byggas mer. Men vad gör deras partier för att för-verkliga byggandet?

den 7 maj yrkade Miljöpartiet i Lunds kommunstyrelse avslag på 350 nya bostäder, varav 200 hyresrätter, i för-tätningar. I själva verket har Lunds oppositionspartier det senaste året yrkat avslag på 19 förslag som innebär 2 000 nya bostäder, varav flera studentbostäder. Kanske har oppositionspartierna planerat ordna bostäder på annat fascinerande sätt, men likväl röstar de nu nej till mycket av den politik som innebär att det i Lund i dag byggs 428 studentbostäder – nybyggnation som är ett gott steg i rätt riktning.

det behöver bli än billigare och enklare att bygga nytt och regeringens beslut att hålla fast vid tillgänglighetskravet för samt-liga nybyggen är beklagligt för alla som letar någonstans att bo. Likväl är det minst lika beklagligt att oppositionspartierna säger en sak och gör en helt annan.

johanna grönbäckutbildningspolitiskkrönikör på lundagard.se

detta händer ▶ 14-05-25: Rösta i Europaparlamentsvalet. ▶ 14-05-28: Sommaravslutning i Domkyrkan. ▶ 14-06-05: Promotion av nya doktorer.

FÖRSÖKS- KANINERPå sidorna 8-9 kan du läsa om psykologi- studenter som kan ta igen missade kurs- moment genom att delta i experiment. I nummer 6/2008 skrev vi om studenter som är test-personer. Läs reportaget på lundagard.se.

klassikern

arkivfoto

: ellas björn

"Det behöver byggas mer."

foto

: thobias bergströ

m

foto

: daniel kindstrandfo

to: daniel ko

dipellifo

to: jens hansen

s.4-5 webb.indd 2 2014-05-17 12:06

läs om fler internationella studenters problem på lundagard.se ◣

Redigering: Kenneth Carlsson6 lundagård nr 4 2014

"De var förban-nade på mig. De skrek och hotade mig. "

nyheter

Hot, misskötsel och avloppsvat-ten som rinner rakt ut på gården. Det är bara några av de förhål-landen som 200 hyresgäster har fått stå ut med på Lunds uni-versitets nyaste internationella studentboende.

– Ser du det där röret?, frågar Tim Kuu-sihovi, och pekar ut genom fönstret i hans kompis markplansrum på stu-dentboendet Pålsjöäng.

– Det är avloppet till arbetarnas toa-lett. Under vintern var det trasigt, och allting bara forsade ut.

Avloppsvattnet rann ut framför Lunds universitets nyaste studentbo-ende. Trots det är boendet, som tillhan-dahålls av LU Accomodation, också ett av Lunds dyraste, med en hyra på cirka 4 500 kr i månaden.

Boendet är en byggarbetsplatsBesöker man Pålsjöäng är det lätt att se bristerna. Bostadsområdet invigdes

Bland skräp, brister & hoti november 2012 och beskrevs av rektor Per Eriksson som en ”julklapp till stu-denterna”. Men rummen är ännu inte färdigbyggda, detta trots att de har lovordats som innovativa och kompakta enheter som kan byggas på endast 26 dagar.

Maskinerna låter hög-ljutt utanför, och ytterväg-garna utgörs bara av några tunna träskivor. Här och var ligger flera högar av jord och grus, och det är svårt att gå på de ojämna ytorna som finns överallt.

Lagar dörr med handdukarAlexander Hoffman från Tyskland, är student på mastersprogrammet i miljövetenskap. Väggarna i hans etta har stora sprickor, fönstren har inte tätats och det drar genom dörrarna. Han har tvingats montera in gummi-tätning längs balkongens dörrkarm, i ett försök att stänga ute kylan. Eftersom

uppvärmningen inte fungerar stora de-lar av vintern blir det ännu mer påtagligt när det drar på det här sättet.

Tim Kuusihovi, även han från Tysk-land och student på samma program, berättar om ett centimeterstort glapp under sin balkongdörr.

– Det bara strömmar in luft. Jag har lagt handdukar där för att "laga" dörren, men så ska det naturligtvis inte behöva gå till.

Vinddrag är dock det minsta av de två studenternas bekymmer. Dörren till Alexander Hoffmans markplansbalkong går inte att låsa. Dörrarna till Tim Kuus-hovis korridor fick också stå olåsta efter att de ansvariga för boendet inte lycka-des fixa låsen. Under en period upphör-de även sophämtningen.

Hotades efter klagomålInte nog med dessa prövningar. När Flavia Speiski från Brasilien, som även hon stu-derar mastersprogrammet i miljöveten-skap, försökte framföra klagomål om sina problem möttes hon av hot och glåpord.

– Internationella studenter placerade i dyra misskötta bostäder

Alexander Hoffman från Tyskland är i Lund för att plugga miljövetenskap . Både innanför och utanför hans hem är dock byggarbetet oavslutat.

s.6-7 Nyhet.indd 1 2014-05-17 12:15

läs om fler internationella studenters problem på lundagard.se ◣

Redigering: Kenneth Carlsson lundagård nr 4 2014 7

nyheter

International students put in expensive and poor runned housing at Pålsjöäng Lack of security, threats, and wastewater flowing straight out into the yard. Pålsjöäng, the University’s newest student-housing, isn’t what it is supposed with lack of heat, doors that can’t be locked, and threats. And perhaps worst of all, nobody takes the full responsibility. Read the original full story at lundagard.net

in english

Sommaravslutning i Lunds domkyrkaonsdagen den 28 maj 2014 kl 18.00.Sång av Nationskörerna, tal av KK, TLTH och rektor Per Eriksson. Välkommen!

Tidspress och hyresgäster som flyttades in för tidigt. Det finns flera anledningar till problemen på Pålsjöäng, men ingen tar på sig ansvaret för misskötseln.

Till grund för hela problematiken låg ett pressat tidsschema. Byggarbetet drog ut på tiden samtidigt som hyresgäster knackade på dörren.

– Tidsaspekten har varit det som prio-riterats högst. Att bygga så snabbt och bil-ligt som möjligt, säger Sara van Lunteren, avdelningschef på LU Accomodation, Luacc.

– Hade någon vetat mer om den här sortens bygge hade den pesonen sagt att det inte gått att genomföra på så kort tid, säger hon.

Markus Andersson, vd för Modular Living – byggföretaget som uppfört bostä-derna – hävdar att projektet hela tiden har varit menat att vara ett ständigt arbete.

– Det bestämdes att hyresgästerna skulle flytta in i var-je färdigställt hus, i stället för att vänta tills alla enheter var klara. Jag hade hellre sett att alla flyttade in samtidigt, säger han.

Hos Luacc var det dock aldrig aktu-ellt. De hade redan börjat placera ut stu-denter för vårterminen 2013.

– Vi blev oroliga i juli när bostäderna knappt hade börjat byggas. Vi fick höra att de inte skulle bli klara i tid. Då sa vi att de behövde bli klara eftersom vi hade hyresgäster på ingång, säger Sara van Lunteren.

Ingen vill ta ansvaretDet försenade bygget är en sak. Men varför fanns det så många problem när studenterna faktiskt flyttade in i lägenhe-terna? Och varför åtgärdades de inte? Det

är också här som entreprenads-företaget Prime Living, som är de som egentligen äger fastig-heterna och i sin tur sedan hyr ut dem till LUAcc, kommer in i bilden.

– Eftersom Pålsjöäng fortfa-rande var en stor byggarbets-plats i augusti 2013 kunde inte våra fastighetsskötare utföra sina arbetsuppgifter, så vi be-slutade att Prime Living skulle sköta felanmälningar och un-derhåll via ett externt företag, säger Sara van Lunteren.

När Lundagård vill få be-sked om det externa företaget blir det problem. Varken Luacc

"Alla studenter riskerar att drabbas av det här problemet."

eller Prime Living vill ge någon infor-mation. Frågan bollas fram och tillbaka utan ett svar. Ingen vill heller ta på sig ansvaret för det obefintliga underhålls-arbetet på Pålsjöäng mellan augusti och november.

När Luacc väl insåg att underhålls-arbetet, som de trodde sköttes, inte alls fungerade, bad de Prime Living att hitta en bättre lösning. Den bättre lösningen visade sig bli kortlivad. Efter incidenten med Flavia Speiski togs "lösningen" bort.

Fick ett halvårs felanmälningarI stället kallades Modular Living in i december 2013. Företaget hade anlitats av Prime Living för att bygga bostäder-na. Nu fick de hantera felanmälningar som hade skickats in och som knappt hade besvarats.

– Det är Modular Living som har han-terat byggnaderna. Det är deras ansvar, säger Jan Severa, vd på Prime Living.

Marcus Andersson, vd på Modular Living är den enda som ger raka svar.

– Min arbetsgrupp lämnade platsen i au-gusti 2013, och jag hörde ingenting förrän någon ringde i december och

sa att vi behövde byta ut olika saker.– Det enda jag kan tala om är att vi just

nu gör allt vi kan för att lösa alla problem så fort de dyker upp, och ta kontroll över situationen, vems ansvar det nu än var att göra det innan, säger Marcus Andersson

Men hur är det med de studenter som har bott under de här förhållandena den större delen av ett helt år? Kommer mer ersättning att utbetalas, och vem kom-mer att betala i så fall?

– En grupp studenter har redan be-rättigats ekonomisk ersättning, och de kommer att informeras under de kom-mande veckorna. Vi har ännu inte tagit något beslut angående några allmänna ersättningar, säger Sara van Lunteren.

Lovar bättringBåde Luacc och Modular Living är säkra på att mycket kommer att vara annor-lunda nästa termin.

– Tanken är att alla enheter ska besik-tas under sommaren och då ska samtliga rum undersökas, så att vi vet att allt står rätt till, säger Sara van Lunteren.

– Vi är inte där ännu, men det blir bättre, säger Marcus Andersson.

text kate monson & anna fokessonfoto xche balam

översättning maximilian aleman-tennell

– Det hade strulat i mer än en månad, så jag ringde LU Accomodation, Luacc, för att klaga.

Efter samtalet fick Flavia Speiski ett obehagligt besök av två män. Hon miss-tänker att Luacc hade kontaktat ett ex-ternt företag som hade hand om fastigheterna, och att fö-retaget sedan skickade repre-sentanter till hennes bostad.

– De var förbannade på mig. De skrek och hotade mig. När de hade gått grät jag mycket. Det var hemskt, säger hon.

Flavia Speiski vände sig di-rekt till Luacc för att anmäla händelsen. De var chockade och försäkrade att det aldrig hade hänt tidigare och att de två männen inte skulle kom-ma tillbaka. Hon hänvisades också till studentpsykologen.

Två dagar senare kom dock männen tillbaka.

– Tack och lov hade jag två kursare hemma hos mig den gången, så männen kom bara in och låtsades mäta tempera-turen. Jag misstänker att de kom tillbaka för att hota mig igen.

Ekonomisk kompensation på 1 000 kronor har i viss mån betalats ut till boen-de på Pålsjöäng. Några av de värst drab-bade sägs ha fått mer. Men som så ofta an-nars kan inte pengar väga upp roten till problemet, i det här fallet nonchalans och utnyttjande.

text kate monsonfoto xche balam

översättning maximilian aleman-tennell

Ingen vill ansvara för problemen

" Jag hörde ingen-ting förrän någon ringde i december."

lundagård's international editorial

▶ These articles were made by Lundagård's international editorial staff.

▶ Read their contribu-tions at Lundagard.net, and follow their facebook page.

s.6-7 Nyhet.indd 2 2014-05-17 12:15

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣nyheter

8 lundagård nr 4 2014

Missade du seminariet? På en kurs i psykologi kan studenter välja att komplettera obligato-riska moment genom att vara försökskaniner i institutionens forskningsexperiment. – Det konstigaste tycker jag är att det finns som ett alterna-tiv över huvud taget, säger en student på kursen.

Den fristående kursen "Marknadspsy-kologi och inflytande" läses av såväl eko-nomi- som beteendevetenskapsstudenter, och de flesta moment är obligatoriska.

Men om studenterna missar två obli-gatoriska tillfällen kan de välja att ta igen momenten med en speciell komplette-ringsmetod. Studenterna kan nämligen komplettera genom medverkan i psyko-logiska experiment.

– Jag tycker det här är väldigt märkligt då experimenten inte har någon koppling till kursinnehållet, säger studenten Lisa, som vill vara anonym.

Komplettering eller experiment?Missar studenterna seminarier eller den 45 minuter långa introduktionen får de två val: Antingen får de göra en komplet-teringsuppgift eller så får de delta i ett experiment från den forskning som bedrivs inom institutionen.

– Det är inget tvång att medverka i experiment, men den andra komplet-teringen är mycket mer omfattande. Det känns som att experimentdeltagandet framhävs, säger Lisa.

Experimenten får studenterna själva söka upp på institutionens hemsida. Det behöver inte ha med kursen att göra, utan det som krävs är att studenten får ett skriftligt bevis på sitt deltagande. Be-viset lämnas sedan in till kursansvarig, som då godkänner studenten efter det missade obligatoriska momentet.

Tiderna för seminarierna är fasta för hela terminen och studenter som behöver byta seminariegrupp för att tiden krockar med något annat hänvisas till kompletteringar. Det spelar ingen roll om det gäller läkarbesök, sjuka barn eller arbetsintervju.

– Jag ville byta seminariegrupp en gång, men kunde inte, och var då tvungen att komplettera på något sätt, säger Lisa.

Hon ville ogärna delta som för-sökskanin i institutionens forskning men kunde tänka sig att ställa upp på

experiment för studenters examens- arbeten. Detta godtogs dock inte som en acceptabel komplettering.

Ser inget problemÅse Innes-Ker är lektor och kurs- ansvarig för "Marknadspsykologi och inflytande". Hon berättar att hon från början av sin lektorstjänst 2004 aktivt jobbat för att införa experimentdelta-gande som ett alternativ. Dels för att hon tycker att det är lärorikt, och dels för att det varit en del av hennes egen utbild-ning som hon bitvis läst utomlands.

Från 2010 har hon erbjudit sina stu-denter experimentdeltagande som kom-pletteringsmetod, efter att förslaget gått igenom både etikprövningsnämnden och fått institutionens godkännande.

Hon ser inga problem med expe-rimenten utan tycker tvärtom att de bidrar till att ge studenterna mer kun-skap inom ämnet.

– Psykologi är väldigt mycket ”hands-on” och det gäller även denna kurs. Genom att medverka kan man själv lära sig mycket av hur ett experiment läggs upp och genomförs, säger Åsa Innes-Ker.

Experimenten etiskt godkändaHon ser inga etiska problem med alter-nativet, utan pekar på att mycket psyko-logiforskning använder sig av studenter som undersökningsgrupp.

Att ett experiment har liten koppling till det moment man missat på kursen tycker Åse Innes-Ker inte stämmer. Hon anser att experiment är en så pass stor del i den psykologiska vetenskapen att det alltid är relevant.

– Jag tycker alltid det är viktigt att stu-denterna deltar i obligatoriska moment. Men en student kan också sitta på ett seminarium och inte säga så mycket, då kan man lära sig mer genom att med-verka i forskningsexperiment, säger hon.

Kompletterar som försökskaniner

På kursen "Marknadspsykologi och inflytande" kan ett missat seminarie kompletteras med deltagande i ett experiment. Något som kursansvarige är nöjd med.

s.8-9 Nyhet.indd 1 2014-05-17 02:01

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣nyheter

Redigering: Kenneth Carlsson lundagård nr 4 2014 9

Varför kompletteringarna bara kan göras för institutionens egen forskning beror enligt Åse Innes-Ker på att studen-ters experiment inte bidrar med ny forsk-ning på samma sätt, då de aldrig kommer att publiceras.

Hon säger också att det beror på att den forskning som genomförs på institutionen antingen blivit etik-prövad eller godkänd via den etiska prövningsnämnden, något som inte gäller övriga experiment.

– Studentprojekt är undantagna från etikprövning, därför kan jag inte ge ett generellt okej för medverkan i dessa som komplettering, säger Åse Innes-Ker.

Fakulteten ser fördelarHenrik Levinsson är samhällsvetenskap-liga fakultetens representant för univer-sitetets forskningsetiska nätverk. Han ser inte något direkt etiskt problem, då

forskningen studenterna ställer upp i är godkänd i etiska prövningsnämnden.

Om studenterna kan medverka i kurshandledarens forskning anser han däremot att det kan vara problematiskt.

– Om studenterna erbjuds att delta i kurs-handledarens egna forskningsexperiment kan de hamna i en sorts beroendesitua-tion, säger han.

Den andra proble-matiken, anser han, är pedagogisk. Det

vill säga att alla seminarier eller missade moment inte skulle kunna ersättas av experimentdeltagande. Samtidigt vill han också framföra de positiva aspekterna.

– Jag ser absolut vissa poänger med deltagandet som en lärandesituation för studenterna, givet att  forskningsexperi-mentet fyller en pedagogisk funktion.

"Då kan man lära sig mer genom att använda tiden till att medverka i forsk-ningsexperiment."

frågan:

De kan både knyta kontakter med fors-kare och vara med om hur ett experi-ment går till, säger Henrik Levinsson.

Efterlyser studentperspektivetKompletteringsmetoden i "Marknads-psykologi och inflytande" gäller inte kurshandledarens egen forskning. Men oavsett alternativa lärandemöjligheter finns det ändå studenter som tycker att det är märkligt att de kan missa semina-rier och i stället medverka i experiment som inte är knutet till ämnet de läser. Lisa tycker att möjligheten borde slopas.

– Var finns studentperspektivet? Det känns inte alls som kompletteringen är till för studenternas bästa, utan utnytt-jar dem för att institutionen behöver del-tagare till sina experiment så att de kan få artiklar publicerade, säger hon.

text tove nordénillustration tim jedeur-palmgren

marknadspsykologi och inflytande ▶ Är en fristående 15-poängskurs på psykologiska institutionen, som

går på halvfart varje termin. Kursen handlar om grundläggande social-psykologi men inriktar sig speciellt på marknadsföring, inflytande och opinionsbildning.

▶ Studenterna kan missa max två obligatoriska moment. Är de frånvarande från fler måste de gå om kursen nästkommande termin.

Linn Andersson, 21 år psykologprogrammet, termin 2– Ja, det känns ganska soft. Jag tror det hade varit roligt och lärorikt. Psykologiexperiment känns ganska harmlösa, det finns mycket rikt-linjer för vad man får och inte får göra.

Mica Lovén, 26 år psykologprogram-met termin 4.–  Ja jo de hade jag kunnat göra. Man lär sig mycket om experi-ment och experiment-design när man själv deltar.

Malin Malm, 25 år psykologprogram-met, termin 9–  Det låter väldigt konstigt. Jag skulle ha svårt att se hur deltagandet i ett experiment uppnår lärandemålet. – De kan inte exami-nera dig efter ett experiment. Samtidigt är det svårt att hävda att jag deltar frivilligt.

Johan Andersson, 25 år psykologprogrammet termin 9.–  Det beror på om seminariet är examine-rande eller om det bara är ett lärandemoment. – Vid lärandemoment hade jag kunnat tänka

mig delta. Men inte vid examinerande semi-narium, då måste man bevisa att man lärt sig något för att bli godkänd.

Kan du tänka dig att komplettera genom att delta i experiment?

enkät daniel kindstrand

På kursen "Marknadspsykologi och inflytande" kan ett missat seminarie kompletteras med deltagande i ett experiment. Något som kursansvarige är nöjd med.

s.8-9 Nyhet.indd 2 2014-05-17 02:01

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

10 lundagård nr 4 2014

Lögner, flyttvång och rum som liknas vid skokartonger. I som-mar flyttar Ordkonst mot sin vilja in i nya lokaler. Nu oroar de sig för medlemstapp och sämre koppling till studentlivet.

Under våren har flera av Akademiska föreningens, AF:s, studentverksamheter flyttat in i nyrenoverade lokaler på AF-borgens tredje våning. Dessa lokaler går under namnet Studentlivsvåningen.

– Poängen med Studentlivsvåningen är att knyta alla närmare varandra. Om många sitter på samma våning underlättar det interaktionen mellan oss, säger Oscar Hillmann, verksamhetschef på AF.

Lovades passande lokalerUpputsade lokaler till trots, för AF:s litte-rära utskott Ordkonst var en flytt först inte aktuell. Men när tv-utskottet Steve, som de delvis delat lokal med, lades ner fick Ord-konst problem med att betala hyran.

– Ordkonst var tvungna att flytta. Då stod det mellan två olika alternativ. Det ena var Studentlivsvåningen, det andra var det gamla Nationsrummet, säger Oscar Hillmann, AF:s verksamhetschef.

Ordkonst motsatte sig en flytt till Studentlivsvåningen. De ansåg att deras läsecirklar, scen- och tidskriftsgrupp skulle få försämrade förutsättningar i de elva kvadratmeter sto-ra ”skokartongerna”, som Ordkonsts förman Michael Larsson kallar rummen.

– Ta läscirkeln som exem-pel. Folk träffas, har mat med sig och pratar böcker i tim-mar. Men att ha boksamtal i ett konferensrum? Kon-ceptet vattnas ur helt och hållet, säger Michael Larsson.

Däremot var Ordkonst intresserade av det gamla Nationsrummet på borgens fjärde våning.

– Nationsrummet passade Ordkonst

perfekt. Vi gick igenom budgeten och såg att det skulle fungera. Hillmann medde-lade oss att vi skulle få rummet. Därför gick jag ut med det beskedet till resten av redaktionen, säger Michael Larsson.

Bröt sitt löfteKort därefter blev situationen märklig. Oscar Hillmann skickade ett mejl till Ordkonst: ”Jag har funderat och skulle vilja att styrelsen tar beslut på flytten innan den blir officiell”. I utskickade handlingar kunde Larsson sedan läsa hur Hillmann argumenterade på tvärs med det löfte han givit Ordkonst.

Oscar Hillmann svarar inte på varför han bröt löftet, men medger att situatio-nen kunde skötts bättre.

– Det är beklagligt att jag lovade något som inte låg inom min behörighet. Men jag rättade mig snabbt, säger han.

Den enda som reserverade sig mot styrelsens beslut att flytta Ordkonst var AF:s programchef, Robin Vikström.

"De verkar inte bry sig om konse-kvenserna för vår verksamhet."

Tvångsflyttas efter brutna löftenI sommar tvingas AF:s litterära utskott Ordkonst lämna sin redaktion för att flytta in i ett litet kontor som Akademiska föreningen lovade dem att slippa.

nyheter

– Ordkonst räds medlemstapp och urvattnad verksamhet

s.10-11 Nyhet.indd 1 2014-05-17 02:11

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

Redigering: Kenneth Carlsson, Illustration: Malin Johanesson lundagård nr 4 2014 11

– Det hade varit rimligt om de fått Nationsrummet. Ordkonst vill vara lite för sig själva, det ska man respektera. Alla måste få ha en egen utskottskultur, säger han.

Lundaspexarna har också motsatt sig en flytt men får till skillnad från Ord-konst vara kvar. Motiveringen är fler aktiva och bättre ekonomi. Robin Vik-ström tycker att verksamheterna har likheter.

– Lundaspexarnas behov är inte helt olikt det behov Ordkonst har. Därför kunde jag inte helhjärtat ställa mig bak-om beslutet.

På frågan om varför Ordkonst inte fick nationsrummet finns inget enty-digt svar. Verksamhetschefen hänvisar till ekonomin, trots att den hade setts över. Styrelsen uppger att Nationsrum-met saknar närliggande kök och toalett. Vilket inte stämmer, och vilket enligt Ordkonst är ointressant, eftersom de inte använder något kök.

Ideologin i sig viktigastEva Leire, styrelseordförande för AF, tycker den enskilt viktigaste grun-den till Ordkonst flytt är Studentlivs- våningen i sig.

– Det ger fler spontanmöten. Man kommer snabbare på idéer och lösningar. För mig är det tyngsta argumentet, säger hon.

Michael Larsson förstår dock inte var-för det skulle vara svårt att ha utbyten i dagsläget, med verksamheterna på en minuts gångavstånd. Han tycker att AF drabbats av tunnelseende gällande Stu-dentlivsvåningen.

– Jag har fått känslan av att AF anser att de nu har byggt en våning, därför ska alla dit. Men de verkar inte bry sig om konsekvenserna för vår verksamhet.

Inför styrelsen höll Michael Lars-son ett anförande om de negativa kon-sekvenser en flytt kunde medföra för Ordkonst. En av de som lyssnade var Eva Leire.

– Deras argument höll inte, säger hon.Eva Leire kan dock inte förklara var-

andra af-utskott då?

Lust, Lunds studentteater, hängde med i flyttkalaset i februari. Storleken på det nya rummet är likvärdigt med tidigare utrymmet. Utskottet tyckte det var tråkigt att bli av med sina väggar som tapetserats med gamla Lustaffischer, men trivs ändå i sina nya lokaler.

Studentafton, utskottet som bjudit in politiker, kändisar, viktiga personer och kreti och pleti sedan 1905. Samtalsforumet och deras tiotalet aktiva flyttade till en kontorslokal på Studentlivsvåningen i februari och är hittills nöjda.

studentlivsvåningen & ordkonst – detta har hänt

Boelspexarna, spex-gruppen som tvärtemot Lundaspexarna endast har kvinnor på scen, flyttade från lokalerna på våning 3,5 i AF-borgen. Utrym-met är lika stort som tidigare och utskottet har inget negativt att säga.

Lundaspexarna, Lunds äldsta och rikaste spex, har till skillnad från sina grannar blivit kvar i sina lokaler på våning 3,5. Spexarna har inte varit sugna på att flytta och har inte heller behövt.

Steve, Sveriges äldsta student-tv-kanal, flyttade in sin studio i AF-borgen hösten 2013. Ett år senare lades kanalen på is efter organisatorisk misskötsel. Med sig i dvalan tog de även halva Ordkonsts hyra.

nyheter

för argumenten inte höll. På frågan om vad Ordkonst verksamhet går ut på är hon heller inte säker.

– Jag vet inte, det kanske är som en skrivarskola. De producerar diktsam-lingar, eller berättelser, eller vad man ska säga. Jag kan tänka mig att de läser för varandra.

Det starkaste skälet för en flytt verkar alltså vara Studentlivsvåningen per se.

– Ideologin bakom Studentlivsvå-ningen är att alla ska komma närmare varandra, säger Robin Vikström.

Räds medlemstappTrots goda föresatser kan Studentlivsvå-ningsideologin bli vad som slår tillbaka mot AF:s förhoppning om att knyta alla närmare varandra.

– Med flytten följer omstrukture-ringar. Men också risken för att delar av verksamheten förflyttas till Malmö, att vi tappar medlemmar och får en sämre förankring i studentlivet, säger Michael Larsson och fortsätter:

– Vi känner oss inte som en del av ”AF-familjen” när vi blir lovade något som sedan inte hålls. Detta borde ha skötts snyggare.

text linus gisbornfoto nike eliasson

Ordkonsts redaktör Sofia Roberg och Ord-konsts förman Michael Larsson oroas över flyttens konsekvenser.

▼▲ ▲

▼▲

▼Dec 2012. AF bostäder meddelar att de ska lämna AF-borgen. 700 kvadratme-ter står till förfogande och AF:s vd Stina Åkesson diskuterar att samla Studentlund på en gemensam yta.

Dec 2013. AF bostäder flyttar ur AF-borgen och deras gamla lokaler rustas upp på stört.

Feb 2014. AF, Kuratorskollegiet och Lunds universitets studentkårer flyttar in i lokalerna, som får namnet Studentlivsvåningen. Lundaspexarna, Lundagård och Ordkonst blir kvar.

Mars, 2014 Ordkonst blir lovade Kuratorskollegiets gamla lokal, Nationsrummet...

Sommar, 2014 Ordkonst tvingas flytta.

Nov 2013. Steve, student-tv, läggs på is.

▼Mars, 2014 ...men blir bort-kuppade på AF:s styrelsemöte.

s.10-11 Nyhet.indd 2 2014-05-17 02:12

plock

12 lundagård nr 4 2014

citatet"

i korthet frågan

aktuell?

Redigering: Annika Skogar

Mitt bland bastung house kan en gubbe plötsligt komma in och skråla. Tommy Körberg och hans Stad i ljus har en självklar plats i Lunds klubbliv. Varför det?

Allt började som ett skämt. På valborg 1988 täv-lade Tommy Körberg med Stad i ljus i Eurovi-sion Song Contest. Det gick sådär och låten slu-tade tolva. Men på Malmö nation jublades det. Den dåvarande lundastudenten Olof Lundh, nu framstående sportjournalist, hade i valborgs-dimman presenterat Stad i ljus som vinnare – en fyllechansning som var uppåt väggarna fel. Men källkollen på klubben var bristfällig. Dj:n bröt sin spelning för att spela Stad i ljus två gånger på rad, som en hommage till Tommy Körberg.

det var kanske där och då Stad i ljus tog fäste i Lunds nationsliv. Låten har nu, 27 år senare, blivit ett välkänt ledmotiv när det vankas studentgalej. Få vet varför.

– Det är väl som med mycket i Lund: Grejer görs utan att folk vet varför de görs, säger Cas-per Törnblom, förman för Studentafton, som har för vana att avsluta sina eftersittningar med just Stad i ljus.

På nationsgolven är den inte sällan en sis-talåt. Andreas har nyligen avslutat sju år av dj:ande bland Lunds nationer och spelade Stad i ljus flitigt.

– Den har alltid funnits där. Jag har spelat den ett antal år, den känns som en stark och fin sång att avsluta med. Den är speciell på något sätt. Värdig.

speciell och värdig. En låts livslängd är ofta begränsad, men Stad i ljus har lyckats bestå snart tre decennier. Till och med experterna har problem att klura ut varför.

Lena Ekman-Frisk, som undervisar i kör-sång vid Malmö musikhögskola, funderar på orsaken.

– Det brukar bero på en viss kvalitet som folk tycker om. Det som är för slätstruket glöms bort. Man kan fråga sig om det är texten eller melodin som får den att leva kvar, säger hon och lägger till:

– Det händer att jag själv kan gnola på den. Jag tycker att det är en jättebra sång.

Kanske räcker det: En bra låt och en full mytoman. Så enkelt kan det vara.

text casper danielssonfoto lukas norsell

Varför avslutas kvällen med Stad i Ljus? Filosfiska studentrådet, vars enkät

klart visar att studenterna inte vill flytta från Kungshuset. Men i stället för stöd fick rådet kalla handen av Humanis-tiska och teologiska studentkårens ordförande Oskar Styf, och rektor Per Eriksson konstaterade: Det blir flytt!

dålig månad

bra månad

”Mamma, precis som arbetarna måste göra sina röster hörda i samhället måste vi studenter göra våra röster hörda i den del av samhället vi verkar.”

Ludvig Sundin, ordförande i Samhällsvetarkåren, kritiseras av vänsterpartisten Kerstin Håkansson – tillika sin egen mor – för att han klickat "delta" i universitetes 1 maj-tradition Rektorsuppvaktning på Facebook. Sundin försvarar sitt beslut att bortse från arbetarnas dag på något slags halvt omvänt Karl-Bertil Jonsson-manér.

Elisabeth Gehrke, tidigare lundastudent och vice ordförande i Lunds universitets studentkårer, har gått och blivit ord-förande för European Students’ Union. Större kan du inte bli i kårvärlden.

85 ... av de 160 platser som Lunds universitets studentkårer, Lus, har till sitt förfogande i olika styrelser ser ut att gapa tomma nästa år. Detta enligt Lus valberednings senaste protokoll.

… procent fler avgiftsskyldiga studenter har Lunds universitet den här terminen

i jämförelse med hösten. Siffran stiger dock från blygsamma 604 till 750 studenter.

25

Studentaftonsutskottet bjuder alltid sina gäster på en sittning. Den avslutas alltid med att sjunga Stad i ljus av Tommy Körberg ståendes på stolarna.

s.12-13 plock.indd 1 2014-05-17 12:22

plock

lundagård nr 4 2014 13

regeringens utredare harriet wallberg-henriksson

aktuell

Nu ska utvärderingen bli godkändHårt kritiserat och under-känt av det europeiska kvalitetssäkringsorganet ENQA. Nu har Harriet Wallberg-Henriksson fått i uppdrag av regeringen att utreda hur utvärderingssys-temet av Sveriges högskole-utbildningar kan förbättras.

Vilken inställning hade du till det nuvarande kvalitetssäkrings-systemet under din tid som rek-tor för Karolinska institutet?

– Vi kan väl uttrycka det som så att jag klart kunde se att det fanns förbättringspotential i det nuva-rande systemet.

Hur då?– Det vill jag inte gå in på efter-

som jag ska utreda saken. Ska du göra ett förslag på hur

det nuvarande systemet kan för-bättras eller ska du utforma ett helt nytt system?

– Mitt uppdrag handlar inte om att plåstra om det nuvarande sys-temet utan i stället att integrera ett nationellt utvärderingssystem med universiteten och högskolor-nas egna. Eftersom detta uttalas så tydligt i mitt uppdrag så blir det ju ett nytt system, även om man byg-ger på det som är bra i det nuva-rande systemet.

För några veckor sedan lämnade Sveri-ges förenade student-kårer och Sveriges samlade rektorer över en skrivelse till reger-ingen där de uttryckte en vilja att lärosätena själva ska få sköta sina utvärderingar. Be-hövs verkligen ett nationellt ut-värderingssystem?

– Det är väl det som jag ska titta på och utreda.

Men hur starkt väger deras åsikt i det här?

– Jag tror det är jätteviktigt att det system som vi väljer i Sverige har legitimitet och förtroende hos universiteten, högskolorna och studenterna. Det ingår ju väldigt tydligt i mitt uppdrag att samråda med alla parter.

Hur mycket kommer den kri-tik tas i beaktande som det euro-peiska kvalitetssäkringsorganet ENQA har riktat mot det nuva-rande utvärderingssystemet?

– Ganska mycket. Även om man inte skriver just ENQA i mitt uppdrag så ingår det ju i mitt upp-drag att anpassa det till europeisk praxis. Det är ju självklart att Sve-rige ska ha ett kvalitetssystem som harmoniserar med de andra euro-peiska länderna.

Det står också i din uppdrags-beskrivning att du ska se hur studenter kan få en tydligare roll. Har du några tankar kring hur det skulle kunna se ut rent praktiskt?

– Ja, det har jag ju naturligtvis, men det vill jag inte att det ska sät-tas på pränt nu.

Men hur ska du få in studen-ternas åsikter?

– Jag ska prata med Sveriges förenade studentkårer och studen-

ter ute på de olika lärosätena jag besöker. Det kommer också vara viktigt att ha en dialog och dra er-farenheter från de studenter som har deltagit i det system som vi har nu. De sitter ju naturligtvis inne

på tankar kring vad som har varit bra och vad som kan förbättras.

Du har fått fram till första decem-ber på dig. Kom-mer du hinna?

– Det är väl-digt kort om tid. Det gäller

att jobba snabbt och intensivt och så får vi se om vi når fram. Om jag har förstått saken rätt så ska ett nytt utvärderingssystem träda i kraft redan i januari 2015.

– Ja, vi har kniven på strupen

"Säkerligen kommer många av våra studenter att arbeta med politik."

Redigering: Annika Skogar

harriet wallberg-henrikssonÅlder: 57 år.Bakgrund: Läkare, professor i fysiologi, rektor för Karolinska institutet 2004-2013 .Aktuell med: tillsatt av regeringen att utreda hur utvärderingssystemet av högskoleutbildningar ska organiseras i framtiden.Det här visste du inte om Harriet: Är även utbildad gymnastiklärare.

framtidens utvärderingssystem

eftersom den nuvarande utvär-deringscykeln går ut nu vid års-skiftet. Det återstår dock att se om det kommer bli 1 januari 2015 eller om det måste bli någon slags över-gångsperiod.

Regeringen kom på det lite sent.

– Ja, men det får du fråga dem om varför de inte kom på det här tidigare.

text annika skogar

nuvarande utvärderingssystem ▶ Det nuvarande systemet inför-

des 1 januari 2011. ▶ Underlag för utvärderingarna

görs av studenternas examens-

arbeten, självvärderingar och intervjuer.

▶ Utvärderingarna görs av Universitetskanslerämbetet.

▶ Nuvarande utvärderingscykel avslutas i december i år.

▶ En ny cykel ska sedan inledas och efter utredning ska även ett

nytt utvärderingssystem införas. ▶ Sveriges samlade rektorer har

uttryckt en vilja att själva få sköta utvärderingarna.

foto

: pressbild gunnar ask

s.12-13 plock.indd 2 2014-05-17 12:25

läs allt från lundakarnevalen på lundagard.se ◣lundakarnevalen 2014

14 lundagård nr 4 2014

en fest från framtiden

Tre dagar. Femtusen karnevalister. Fler besökare än någonsin. Fredagen och lördagens värme-bölja förvandlades under sön-dagen till regn, men nog får det ändå kallas för en fest av rang. Framtiden har nått vägs ände. Här hjälper Lundagård dig att minnas vad som egentligen hände den där helgen i maj 2014.

saga sandin och hanna dahlbergkarnevalsredaktörer 2014

foto jens hansen

s.14-15 karnevalaingång.indd 1 2014-05-19 04:10

läs allt från lundakarnevalen på lundagard.se ◣lundakarnevalen 2014

lundagård nr 4 2014 15

en fest från framtiden

s.14-15 karnevalaingång.indd 2 2014-05-19 04:10

Som svensk medelklassunge har du ofta en lite skev bild av vad som verkligen är hemskt i livet. Tandborstning är ett slående exempel. Att slippa kan vara värt allt från en flykt ner i tvätt-korgen till att vägra öppna munnen en hel kväll. I Pappas onda tand – en resa i tid och mun tas dock karnevalens yngsta besökare med på en resa in i munnen. Där finns både Tandalf, Tan-ders, tandtrollet, tandfen och Tangela Merkel på telefon. Där finns sång, dans och teater som tar barn på allvar.

Det är också här det blir läge att plocka fram guldstjärnan – nöjen som får barn att både skratta och gå hem och borsta tänderna har lyckats på mer än ett plan.

Föreställningens sanning "Hellre en sång än en tandläkartång".Föreställningens låtskrivare: Pepsodent Persson. text annika skogar foto jens hunt

läs allt från lundakarnevalen på lundagard.se ◣lundakarnevalen 2014

karnevalskommittén

22april

21majMingel, nätverk, tips. Hur fixar man en karneval? Ett år före karnevalen stod kommittén som servitörer till en middag där alla gamla kommittéer och generaler bjöds in.

14

novemberDet krävs mycket för att bygga en hajp. Nio uppräk-ningar – i regn, sol och snö – har kommittén arrangerat för att ladda inför karnevalen.

ett år som

-året om2013 - Framtiden börjar

Karnevalskommittén valdes 5 februari 2013. Sedan dess har de setts varje måndag för möten som många gånger varat till långt in på natten. Här har de ett av sina första möten i sitt rum i AF-borgen.

Redigering: Karin Furenhed, Tina Ljungberg16 lundagård nr 4 2014

BARNEVALEN▶ PAPPAS ONDA TAND – EN RESA I TID OCH MUN

s.16-17 kommitté.indd 1 2014-05-19 04:43

läs allt från lundakarnevalen på lundagard.se ◣lundakarnevalen 2014

karnevalskommittén

15 marsKarnevelj, eller kanske världens största sitt-ning? I mars stormade kommittén ut på scenen för att välkomna alla karnevalister.

9oktoberTraditionen lyder att det är kommittén själva som hösten före karnevalen utser sin general. Valet föll på Fanny Ramel och Lundakarnevalen kunde därmed välkomnas till samtiden genom att ha valt sin första kvinnliga general i sin 165-åriga historia.

9februariUppropet. Kommunikationschef Clara Luthman mitt i förberedel-serna inför att släppa in cirka 5 000 blivande karnevalister i AF-borgen.

2014

Började karnevalupplevelsen i en tiotimmarskö i februari? För kommittén har resan varit betydligt längre. Lundagårds fotograf Lukas Norrsell har följt dem under året som gått.

Karnevalståget. En kommittén i glädjerus när de hälsar på de tusentals personerna i folkmassorna längs karnevalstågets väg. Äntligen kan de blicka ut över resultatet från ett drygt år av planerande.

-året om

Redigering: Karin Furenhed, Tina Ljungberg lundagård nr 4 2014 17

Cabaret Apocalyptica välkomnar dig till ett krigshärjat Lund år 2044. Kabaréns huvud-person är klädd i en lång lila kjol med volanger och gammeldags goggles på huvudet. Hon ser snarare ut som tagen från dåtiden. Med undantag från al-Qaidas kök, som känns stereotypiskt och uttjatat, är det roligt. När publi-ken får träffa Jimmie den IV, drabbad av radioak-tivitet och inavel är det hysteriskt kul, och sången ”En midsommarnattsmardröm” om vad som egentligen är svenskt prickar helt rätt. Det är en

välgjord föreställning, med effektiva 45 minuter. Sketcherna är rappa och livliga och skådespelet är fullt av energi. När det gamla paret Eskil och Eivor sjunger sin duett är sången rysande bra.

Bäst på scen: Fyra nyanser av sprit.Sämsta skämt: Stefan & Krister. Vad gjorde de där?

text tove nordén foto daniel kodipelli

KABARÉN▶ CABARET APOCALYTPICA

17maj

Karneval

Se alla vårens bilder från Karnevalen, Uppropet, Karneveljen, Klubb Karneval med mera på

karneval.lundagard.se

s.16-17 kommitté.indd 2 2014-05-19 04:43

här är en liten tub

ANTIKARNEVALPÅ SMÅLANDS

– Lundakarnevalen kallar sig "futural", men framtiden byggs inte av tramsiga sketcher, säger Johanna Söderman, nationsombud på Smålands.

3600 KONDOMERDelade P6 ut under karnevalen för att skydda besökarna mot futurala överraskningar.

70012NÖJESBILJETTER Fanns under karnevalen. Spex, show, revy - allt i studentikos lundanda.

8820MINUTER NÖJEEller motsvarande 6,1 dygn stod Lundakarnavelns nöjen för. På tre dagar hann de med 206 föreställningar.

30 000 LITER POPCORN Poppades i Snaxeriet. Det motsvarar 200 normalstora badkar.

5,7 KILO SMINKAnvändes under karnevalen. En del av det användes för att sminka elva stycken Zlatans.

Redigering:: Tina Ljungerberg18 lundagård nr 4 2014

3370TIMMAR POLISBEVAKNING Blir det om man räknar ihop antalet timmar som polisen och deras volontärer arbetade under karnevalen. Ungefär.

s.18-19 karnevalskarta.indd 1 2014-05-19 04:11

FUTU-FUTU Karnevalslmelodin 2014 satte sig envist på folks hjärnor och spelades otaliga gånger under helgen: "Den är som en klubblåt, så därför är den perfekt för studenter och karnevalister", tyckte killarna i Discoteka Yogostyle.

1,36 MILJONER KRONOR

25 000 STYCKEN KARNEKÖRVDen specialtillverkade korven med smak av bacon, äpple, calvados och chipotle fick tre av fem i betyg av lundakocken Carl Bodin Svensk: "Det var perfekt karnevalsmat". Det var dock ingenting han kunde tänka sig på sin egen restaurang: "Nej, någon måtta får det vara".

Så mycket kostade artisterna på Lundakarnevalen. En av dem var E-type, en upplevelse som gav Lundagårds recensent en tudelad känsla av att återigen befinna sig på mellanstadiet. Kanske inte så futuralt.

206 064 STYCKEN KARNEVÖLDen specialbrygda karnevalsölen som medlemmarna i Bo Kaspers Orkester tyckte var "misstänkt lik en Hof".

5200 METER SILVERTEJP Användes för att skapa karnevalståget.

KARNEVALEN I SIFFROR

lundagård nr 4 2014 19

illustration sara ottossonresearch annika skogar

& casper danielsson

101 JOURNALISTERFrån bland annat Expressen, SVT, ETC, Sveriges Radio och ja, Lundagård, hade pressackreditering till karnevalen.

261 STYCKEN TAVELRAMARSnickrade Konstifiket-entusiasterna ihop inför karnevalen för att besökarna skulle kunna skapa konst. En tradition som i år fyllde 130 år.

s.18-19 karnevalskarta.indd 2 2014-05-19 04:12

w

läs allt från lundakarnevalen på lundagard.se ◣lundakarnevalen 2014

framtidståget Det första karnevalståget tågade genom Lund år 1849. Trots 165 år på nacken var det dock framtiden som var ledmotivet i årets karnevalståg - en framtid som tycks innehålla både en rysk invasion, oljebrist och ett påveämbete som även tillåter bögar att göra abort.

Redigering: Karin Furenhed20 lundagård nr 4 2014

SPEXET▶ ATLANTIS

Att Atlantis var staden som sjönk vet de flesta, men visste du att det var på väg att bli ett lyxparadis? Här levereras ett impone-rande antal ordvitsar precis som i ett spex sig bör och guden Tor bjuder på skrattsalvor med sin korkade tuffhet. Rysningar ilar genom kroppen både vid a ca-pellan och när Rådgivaren tar sorgliga toner á la en obesvarad kärlekslåt i en musikal. Sedan brister vi åter i skratt när Noak äntrar scen

i sin lusekofta, då han fått en andra chans att rädda djur bättre än han gjorde på dinosau-riernas tid. Atlantis blev karnevalsspexet där känslospektrat fick visa sina yttersta toppar.

Bästa kostym: Ganeshas elefantdräkt.Bästa popreferensen: Joakim Hillsons

”Vacker utan spackel”

text saga sandin foto jens hunt

Ryssland var ett återkommande tema med bland annat Putin som erövrat Skåne. Men där fanns också Moscow Pride som hade de gladaste babusch-korna och sexigaste läderbögarna. Tummen upp för framtidens fräscha ideal.

Någon gång i framtiden har Hallansåstunneln slutligen borrat igenom även den andra tunneln. Den har dock råkat borrats ända till karnevalen i Rio.

I tåget trängdes det ena framtidsscenariot med det andra - lundastudenterna som trots att de passerat pension kommer fortsätta festa lika hårt som under resterande delen av livet. I framtiden kommer även Lundacarnevalen invaderats av bananer och förvandlat karnevalen till Vegevalen som enbart serverar vegevalistisk mat.

s.20-21 karnevalståget.indd 1 2014-05-19 04:35

w

läs allt från lundakarnevalen på lundagard.se ◣lundakarnevalen 2014Det första karnevalståget tågade genom Lund år 1849. Trots 165 år på nacken var det dock framtiden som var ledmotivet i årets karnevalståg - en framtid som tycks innehålla både en rysk invasion, oljebrist och ett påveämbete som även tillåter bögar att göra abort.

lundagård nr 4 2014 21

Städrobotar som dansar hiphop till beatbox, rymdvarelser med fyra armar som lagar mat med akrylamid och gymnaster i grön kroppsstrumpa som får den mest svårflirta-de att tappa hakan. Låter det utflippat? Det var det också, men ack så underhållande. Cirkusnumren, som ackompanjerades av en medryckande liveorkester, satte fart på både publikens skratt och nerver. Tillsam-mans med cirkusdirektören och en tidsres-

senär fick publiken följa med på en resa i tid och rum till olika mer eller mindre knasiga framtidsepoker. Ett nöje som säkerligen tilltalade både stora och små.

Snyggast nummer: Städrobotarnas dans Roligast sketch: Rymdrestaurangen

text karolina jakstrandfoto daniel kodipelli

CIRKUSEN▶ CIRKUS 40 MINUTER

Ryssland var ett återkommande tema med bland annat Putin som erövrat Skåne. Men där fanns också Moscow Pride som hade de gladaste babusch-korna och sexigaste läderbögarna. Tummen upp för framtidens fräscha ideal.

I framtiden är biobränsle "the shit". Bajkers drog grenom Lund med neddragna brallor, kastade ut fyllda hundbajspåsar och uträttade sina behov.

Någon gång i framtiden har Hallansåstunneln slutligen borrat igenom även den andra tunneln. Den har dock råkat borrats ända till karnevalen i Rio.

foto jens hunt & daniel kodipelli

s.20-21 karnevalstaget.indd 2 2014-05-19 04:47

läs allt från lundakarnevalen på lundagard.se ◣lundakarnevalen 2014

FRAMTIDEN I DÅTIDEN

Ett rappt tempo, enastående sånginsatser och kängor åt alla håll. Karnevalsrevyn Kottar och Nötter levererar samhällskritik på ett smart, roligt och lagom elakt sätt. Sketcherna avlöser varandra i ett raskt tempo och tack vare ett briljant manus blir det aldrig segt. Karnevalsrevyn avhandlar källkritiska studenter som desperat försöker använda olika sökmotorer, varför det har blivit "inne" att vara nörd. Med tanke på supervalåret avhandlas politiska skämt genom en sandlådedebatt, vilket känns underfundigt och

samtidigt nyskapande. Även regeringens bristande satsningar på kollektivtrafiken i Skåne får sig en gliring och enligt Karnevalsrevyn har spårvagnarna ingen framtid i Lund.

Bästa sketch: Sökmotorerna.Bästa röst: Utbytesstudenten.Gladast på scen: Vaktmästaren.

text carl-johan kullving foto jens hunt

Redigering: Karin Furenhed, Tina Ljungberg, Kenneth Carlsson22 lundagård nr 4 2014

REVYN▶ KOTTAR OCH NÖTTER

En djupt berörd ung man fäller glädjetårar. Folk sitter på varandras axlar för att få en överblick över ett fullsmockat Lundagård som hoppar med i Campione 2000. E-type kör på med brudar och misstajmade pyron.

Publiken är i extas.

Karnevalen innebar inte bara glättig glädje – det var också en fin källa till oförglömliga möten, minnen och diverse dumheter. Här finns några sista anekdoter för framtiden.

Karnevalstågets yngsta, och gulligaste, deltagare var väl sådär underhållen längst bak i tåget. Ålder-spannet bland besökarna varierade från 0 till 103 år.

"Gillar karnevalens logik kring områdets öppet-tider. 'När det är öppet är grindarna stängda och när det är stängt är grindarna öppna'."

Mattias Torstensson, tillträdande stationschef på Radio AF, twittrar ut den ologiska logiken.

"Vi måste betala för att jobba, annars kommer vi inte in på området."

– Sophia Petersen, sjukvårdare. Det är inte bara karnevalisterna

som måste betala för att arbeta, samma gäller för sjukvårdarna.

Snålt eller futuristiskt?

foto

: jens huntfo

to: jo

nas jacobso

nfo

to: j

ens

hunt

s.22-23 småkul.indd 1 2014-05-19 04:27

läs allt från lundakarnevalen på lundagard.se ◣lundakarnevalen 2014

FRAMTIDEN I DÅTIDEN

lundagård nr 4 2014 23

Även om humöret är på topp kan det finnas en gräns för hur mycket futuralt det går att ta in på en dag. När grän-sen är nådd någonstans mellan den upproriska tom-bolan KarneWall Street och överdosen nakna rumpor i tältnöjet Moon exhibition, är showen Ljuset och Lyktan en välbehövlig tillbakablick i det bekvämt bekanta. I showen bjuder Tegnérs Matsalar från tak till golv på 1930-talsatmosfär, samtidigt som en tidsenlig barteder och servitris bjuder gästerna till bords. Till jazziga toner och med en bartender som berättare spelas sedan flera historier upp med hjälp av snygg

sångnummer och hisnande dansakrobatik. En flicka som väntar på kärleken, en sorglig suput, ett par med olika planer för livet. Ett mycket välgjort dopp i tiden omkring hundra år sedan.

Bästa kupletten: Konstapeln.Bästa röst: Hela den kvinnliga delen av ensemble. Bästa dödshopp: Sofie Holiday kastas nästan, men bara nästan, av scenen. text hanna dahlberg foto jens hunt

SHOWEN▶ LJUSET OCH LYKTAN

KA

RNEVA

LEN X

4

tombola, tombolaSom karnevalsnybörjare kanske man förväntade sig världens galej – men möttes likväl mest av tombolabodar. "Det är så märkligt, även när man går på ett tivoli med världens mest avan-cerade bergodalbana så går man likt förbannat till tombolan och vill vinna den där chokladasken", summerade Bo Kaspers-sångaren Bo Sundström.

barnen tog överUnder invigningen fick barnen köra ut den första uppräkningen. Passande för fututaltemat har ungarna tagit plats, oavsett om de stulit showen i tåget eller kastat chokladkaka på Futuralfisfias mamma på Barnevalen. Karnevals-området har varit fullt av barn-familjer varje dag ända tills det blivit barnförbjudet. Framtidens karnevalister tog över karnevalen. redan nu.

gränslös fyllaDet finns något magiskt i kombon alkohol och fest ändå. Karnevals- nätterna förvandlades, inte alls oväntat, till amatörernas afton gånger tre. Killar som fick kokainrus på karnevöl och tjejer som hånglade upp Sveriges dräggigaste orkestermedlem-mar. Att karnevatten kostade pengar var kanske inte tidernas bästa idé.

Karnevalen innebar inte bara glättig glädje – det var också en fin källa till oförglömliga möten, minnen och diverse dumheter. Här finns några sista anekdoter för framtiden.

– Artisten Lucy Love på frågan om hon hade besökt

Lundakarnevalen förut.

"Jag trodde att jag hade

varit det, men det var

tydligen Valborg jag

hade varit på. Haha, så

nej, det har jag inte varit."

Ordningsvakterna Uffe och Tommy.

Hur är läget hittills?– Hur lugnt som helst.

Väntar ni er att det fortsätter så i kväll?– Jadå. Det här blir lugnt. Vi är här för att tjäna pengar, inte för att jobba.

Har du varit på Lundakarnevalen förrut?– Nej, det är första gången.

Vad tycker du?– Trevligt. Studentikost. Lite små- borgerligt, men så ska det ju vara.

tommy lundgren, ordningsvakt på karnevalen.

foto

: saga sandin

HALLÅ DÄR...

ryssland annekteradeLundakarnevalen har en tradition av att driva om sin dåtid, samtid och framtid. Kanske har konceptet bitvis utarmats i takt med att studentlivet blivit lite fegare. Men det finns politiska ställningstagande som ändå vågar göras. Ryssland i allmänhet och Putin i synnerhet sågs och hördes överallt.

foto

: tim jedeur-palm

gren

foto: daniel kindstrand

BRODER DANIEL VAR NÅGON ANNANSTANS, MEN SKIT I DET...

foto

: jens huntfo

to: jo

nas jacobso

n

s.22-23 småkul.indd 2 2014-05-19 04:28

porträttet

24 lundagård nr 4 2014

olof lundhÅlder 47 år. Gör Fotbollsjournalist. Tidigare chefredaktör för Fotbollskanalen.se, numera krönikör.Aktuell med Den nystartade intervjupodcasten "Lundh". Kommer vara expert i TV4:s studio under sommarens fotbolls-VM.

s.24-25 porträtt.indd 1 2014-05-16 21:15

porträttet

Redigering: Kenneth Carlsson lundagård nr 4 2014 25

Morgonen gryr. Det har precis ljusnat och nattens frenesi har övergått till morgonens stillsamhet. Olof Lundh vandrar trött hem längs Adelgatan mot sitt lilla hus på Hjort-gatan, mellan Malmö och Östgöta nation. Morgonsolen sticker sådär lite för mycket i ögonen. I sin högra hand har han en svart plastpåse med pengar.

Drygt 20 år senare släntrar han ner för Grand Hotels trappa. Uppenbart tilltuf-sad, men ändå ajour. Olof Lundh är i Lund på blixtvisit för att moderera Student-aftons jubileumskväll med gänget från fotbolls-VM 1994. Och kvällens efterpärla blev sen. 05:14 postade han följande med-delande på Twitter: ”Sist kvar på AF. Må vara 47 men det är bara att kriga.”

i hotellets avslöjande ljus, bortom sminkösernas varsamma touch, blir hans ansiktes åldersrynkor och hårfästes gråa strån tydliga. Ännu en lång, kanske stö-kig, kväll i Lund till historien. Det är inte den första i ledet. Han har krigat på hem-maplan förut. I 28 år höll han fast vid sin barndoms uppväxtort innan han släppte taget och begav sig.

– Jag var kvar här alldeles för länge. Om man ska ångra någonting, så borde jag ha lämnat Lund tidigare. Jag har läst alldeles för mycket. 180 poäng eller nån-ting. Gott och blandat: Nationalekono-mi, statskunskap, historia, engelska. Det var mest för att det var intressant.

Strökurserna formade terminer – ter-miner blev till år. Lunds universitet blev en naturlig anhalt på en resa utan utsta-kat mål. Olof Lundh cashade ut sitt stu-diemedel och lade sina högskolepoäng på hög. Lite här, lite där. Han festade och pluggade hårt – så som man gör.

Samtidigt var han nära att bli en del av något som han aktivt tar avstånd ifrån och inte vill identifiera sig med: Studentlivet. Det krystat uppstyrda. Temasittningar och sånghäften. Lunds paradgren, men inte Lundhs.

– Jag har alltid haft svårt för det orga-niserade studentlivet. Jag har aldrig varit delaktig i nationer. Jag var med i karne-valståget 1990, i övrigt har jag aldrig varit engagerad.

– Jag fick lite flashbacks i går: När jag såg sånghäftet fick jag ångest. Jag har aldrig gillat det. Det började redan på gymnasiet. Man skulle ha de här visor-na, ”Al Capone” och vafan det var. Nä, jag har aldrig fattat det. Och jag fattar det fortfarande inte. Jag fick hålla god min i går på eftersitsen.

fokus började med tiden att för-skjutas. I stället för att rätta sig i ledet och ta ton på ett långbord, valde Olof Lundh att skapa ett nytt sammanhang. Studierna ebbade ut och timmarna vid bardiskarna blev allt fler.

Jobb i baren på nuvarande Tegnérs, en egen bar på Rauhrackel. Under polisens radar drevs svartklubb i AF-borgens källare från sen natt till tidig morgon. När nationsklubbarna tände lyset och vallade ut sina gäster, väl-komnade Olof Lundh dem med öppna armar.

– Vi körde i källaren på AF. Alkohol, lite mat och dj:ar. Och så körde vi till fem, sex på morgonen. Det var full-smockat, mitt i natten.

– Våren ’96 kom polisen och spräng-de. Vi hade en kille i dörren, som se-nare började jobba för Hells Angels, som i princip stod och höll emot när de kom. Men polisen strömmade in. Som tur var lyckades jag gömma hela ölför-rådet. Det blev inte så stor ekonomisk smäll. Det var en fin verksamhet.

– Men det är preskriberat nu.Det låter som att du var en outlaw?– ”Outlaw”… Haha, det är inte bra

om du får det intrycket, säger han och ler.

En väntans tystnad uppstår på att han ska utveckla sitt svar. Det blir en fyra sekunders lång staredown, som mynnar ut i att han vinner på knock-out. Gammal är fortfarande äldst.

olof lundh letar upp ett vägguttag till sin mobilladdare och placerar däref-ter telefonen på ett litet soffbord intill sig. Inom nära räckhåll, alltid uppdaterad och tillgänglig. Med ett par minuters in-tervall slänger han ett öga mot telefonen på ekbordet. En arbetsskada. Han har va-rit med i gemet i snart två decennier.

Hans plats i toppskiktet av svensk fotbollsjournalistik är obestridlig. Det är han och Patrick Ekwall, Erik Niva och Simon Bank. Olof Lundh har råd att verka salongsberusad i en direkt-sändning från Sydafrika och att käfta med Zlatan. Skicklig, skön och snubbe, då kan man komma undan. Han tillåts bryta ny mark utan risk för att falla – ett privilegium han delar med få andra i sin bransch.

Vandringen till toppen har dock inte varit någon promenad i parken. Lundh byggdes inte på en dag. En tidig bak-grund inom kvällstidningsjournalistiken

hos GP och Expressen visade honom den tuffa verkligheten.

– Jag har slitit något djävulskt. Jag har jobbat alldeles för mycket. Tyvärr. Jag har lärt mig allt jag kan på Expressen, mer än på journalisthögskolan. Jag vill inte vara utan det, men jag längtar inte tillbaka till den sortens jobb.

Kapplöpningen med Aftonbladet var besinningslös. En brutal duell om läsarna som drogs till sin spets under två intensiva år som korrespondent i USA. Skrupler och sentimentalitet, nja, det stod inte högt i kurs i jakten på scoop.

– Jag har aldrig blivit gripen av polis så många gånger som under min tid i USA. Där var jag alltid på tå. Snacka om att man mådde dåligt då. Trots att mina barn bara var två och fyra år, kommer de fortfarande ihåg när jag jagade kronprinsessan. Det var en sån ångest.

i fjol övergav han sin roll som chefredaktör för Fotbolls-kanalen.se. En sajt som han har byggt upp från grunden sedan 2006 och som nu genererar mer än 400 000 unika läsare i veckan. Han fick nog av det administrativa. Han saknade journalistiken och ville ha tid

att skriva. Nu är Olof Lundh krönikör på sajten. Vid sidan om har han startat en podcast och syns därtill varje vecka i olika fotbollsmagasin på TV4. Han gör det han vill, där han vill – en murvlarnas trequartista.*

– En helt fri roll kring fotboll och jour-nalistik: De två bästa grejer jag vet. Jag försöker njuta av det jobb jag har, som är helt fantastiskt. Jag lever min dröm.

morgonen gryr. grands frukostför-beredelser är snart färdiga. Olof Lundh pressar upp AF-borgens port och tras-kar hemåt. I sin högra hand har han en bok om Studentafton. Det är allt. Att moderera krävde ingen pengapåse. ”En ära att få frågan”, skriver Olof Lundh på sin blogg om Studentaftons förfrågan. Han skulle inte kunna ta betalt. Och det är klart: Man biter inte den hand som en gång fött en.

*Trequartista: En spelare med en fri, offensiv roll. Ofta med mandat att göra bäst hen vill. Inte sällan med edge och stark karaktär.

En ny morgon för Lundh

"Trots att mina barn bara var två och fyra år, kommer de fort-farande ihåg när jag jagade kronprinsessan. Det var en sån ångest."

Ännu en hård natt är över. Fotbollsjournalisten Olof Lundh är tillbaka på hemmaplan där allt en gång började. Sunkiga svartklubbar i AF-borgens källare har blivit praktfulla världsarenor för en av landets främsta i sin bransch. Varför är han då här?

text casper danielsson foto jens hunt

s.24-25 porträtt.indd 2 2014-05-16 21:16

ILLUSTR

ATION

: AYD

IN R

AM

EZAN

I

läs fler trendspaningar på lundagard.se ◣kultur

Redigering: Karin Furenhed26 lundagård nr 4 2014

"Vi lurar oss själva att vi är politiskt medvetna för att vi handlar ekologiskt."

Förändring går inte att köpa

SUPERMUSIKÅRET

TOR GASSLANDER

Ingen kan ha undgått att su-pervalåret skapar en uppsjö av nyproducerade TV-program.

Skulle du som väljare stå osäker detta mediala bombaderande till trots så kan lösningen lura i en hörlur nära dig.

Många av partierna och fackförbun-den väljer att släppa vallåtar för att värva väljare. Hur mycket du som väljare på-verkas av din favoritmusikers partibun-

denhet är oklart, men ska man gå efter musikens påverkan i amerikanska val så är det en tämligen kraftlös ljudinsats. Oavsett hur utfallet blir i Sverige så är soundtracket till din beslutsångest räd-dat för supervalåret.

hedvig areskoug

Häromdagen svepte det förbi mina flö-den igen, ett citat av den amerikanska författaren och regissören John Waters som blivit en meme. ”Vi måste göra böcker coolt igen. Om du går hem med någon och de inte har böcker, ha inte sex med dem.” Sen såg jag samma citat gå förbi på en tygpåse.

läsning är bildning och böckerna är bildningens heraldiska vapen. Men läsförståelse är också – detta är veten-skapligt belagt – den enskild viktigaste faktorn i hur bra man är på något annat. Bra på läsförståelse? Antagligen bra på matte. Bra på läsförståelse? Antagligen bra på att cykla.

med pisakrisen i backspegeln, men ännu inte i döda vinkeln, är det alltså inte förvånande att båda våra politiska lag har lanserat var sin kampanj för barns läsning. De består båda av flos-kler om läsning som kanske, på det stora hela, är ungefär lika sanna som när man hävdar att sport skapar gemenskap. Testa att säga det till tjock-Mats som blev vald sist på alla idrottslektioner i nio år. Testa att säga att läsning är det största som händer i livet till skejt-Kim som tröttnade tio sidor in i Fem räddar en flygare och gick ut rökte smuggelcigg.

en gång hade jag ett förhållande lite grann på gång med en tjej. Hon var gan-ska trevlig och söt men jag kunde inte låta bli att kolla i hennes bokhylla. Hen-nes bokhylla innehöll ritblock och tre romaner av Camilla Läckberg. Det blev inget förhållande. Jag drabbades av vad som kallas bildningsförakt. Det är fult, och problemet är att bildningsförakt ofta går hand i hand med läsning.

jag säger inte att alla måste ha sex med alla. Det konstiga här är den upp-levda utsattheten i ”we need to make books cool again”. Att förment intelek-tuella gillar att spotta på dem som inte är lika bildade är gammalt, men när de slår tillbaka mot skejtar-Kim som sa att böcker var bögigt slår man nedåt. Väx upp för fan. Det gjorde skejtar-Kim. Hon är ett utförsäkrat vårdbiträde.

KNULLA ALLA

När politisk medvetenhet reducerats till medveten konsumtion har “normcore” som första klädtrend på länge chansen att vara politisk.

Skal, skal, skal. Valmöjligheterna för dig som vill skydda din telefon och samti-digt uttrycka din högst unika person-lighet är närmast oändliga. Är du typen som bara lever en gång? Smäll på med ett “YOLO”. Är du däremot lite trött på det här samhällets kapitalism och förtryck tycker jag du ska satsa på ett med ham-maren och skäran. Det finns flera, men för den där verkligt radikala framto-ningen funkar det nog bäst med rött. Så folk ser hur radikal du är.

under april publicerade Syd-svenskan “Generation ego”, en serie om oss nittiotalister. En ego-centrerad generation med stora krav på att “bli någon” på egen hand. Som hela tiden manas att uttrycka sin unika person-lighet.

Hand i hand med det individfokus Sydsvenskan beskriver finns en kon-sumtionskultur. En unik snöflinga blir man genom sina medvetna köp, som ofta förkläds till politik. Kaffet är eko-logiskt, tröjan är second hand. En per-sonlig identitet får sitt uttryck i en yta av politiskt engagemang, som i sin tur ut-trycks i att köpa rätt saker.

kravet på att ständigt definiera sig gentemot sin omgivning har nu mötts av en ny mottrend: normcore. I stället för att försöka vara unik bejakar norm-core omgivningens inflytande. Det är en rörelse som förflyttar sig bort från en

ambition att sticka ut vilket präglat ung-domsmodet åtminstone sedan 60-talet.

ungdomsmodets framväxt är tätt sammanvävt med 60- och 70-talets pro-teströrelser. Men där stilen tidigare var ytan på en i grunden upprorisk rörelse, är den i dag yta utan någon underliggan-de rörelse över huvud taget. Mobilskalen med hammaren och skäran och “YOLO” döljer trots allt likadana Iphones, produ-cerad under lika vidriga förhållanden, men det ena ger en aura av att du vill krossa kapitalet. Upproret har blivit nå-got som riskfritt kan köpas och säljas.

60- och 70-talets rörelser var rö-relser som tog risker. De fyra studenter som mördades och nio som skadades av det amerikanska nationalgardet på Kent State University den fjärde maj 1970 var lika mycket en del av trenden som att lyssna på Hendrix. Skotten avfyrades under protester mot USA:s invasion av Kambodja, ett ställningstagande som var en utmaning av den rådande ordningen och på allvar skrämde ett etablissemang.

för att komma runt det överdrivna fokus på yta krävs ett nytt förhållnings-sätt till den.

Klädtrenden normcore har un-der några månader slängts omkring på internet och i tidningar. Var det ursprungligen kommer från är svårt att säga, men den större spridningen

s.26-27 kulturuppslag.indd 1 2014-05-17 12:03

läs fler trendspaningar på lundagard.se ◣kultur

Redigering: Karin Furenhed lundagård nr 4 2014 27

sommarlovHumanisterna köper en bib och plastglas att dricka den ur.Ekonomen drar direkt till Antibesför att stolt visa upp sin figur.

LTH:arens oskuld – adjö! Induktionen? Hon blir hans fästmö.Juristen har en omtenta, lovet får vänta.Sociologen droppar lines från Bourdieu. sebastian hagberg

FÄNGELSESOMMAR

karolina jakstrand

Sommarpicknickar i all ära, men en bra serie en regnig semesterdag sitter inte heller fel. Det aning skruvade fängelsedramat Orange is the new black släpper sin

andra säsong på Netflix i juni och jag tror inte att jag är den enda som ser fram emot fortsättningen av galna karaktärer och den befriande känslan av att handlingen domineras av kvinnliga karaktärer. Och det bästa av allt är att alla avsnitt släpps samtidigt, så för min del får lite regn gärna öppna upp för ett par dagars seriemaraton. 

kom när “trendforcasting-byrån”, K-Ho-le, plockade upp den för en tid sedan. En gång i tiden, menade de, föddes människor i gemenskaper och formade sin identitet. I dag föds männ-iskor som individer och måste finna sin gemenskap. Det här är inte hållbart.

Många plockade upp be-greppet från K-Hole, men få verkar ha läst om vad de faktiskt menade.

i sverige fick normcore ett övervägande negativt mottagande, mycket på grund av att den missuppfattats som att klä sig riktigt otren-dig. Patrik Lundberg skrev exempelvis (Afton-bladet 3/4 2014) att det "är klassförakt i sin re-naste form” att klä sig normcore. Precis som de flesta andra avfärdade han trenden som trams.

jag håller inte med Patrik Lundberg, men man får förlåta honom eftersom han har rätt. Eller, han hade haft rätt om det han beskrev

faktiskt var normcore. Fula kläder som något slags ironiskt fattig-doms-live hade bara varit smaklöst. Men det är inte det norm-core är.

Alla kan vara normcore, många är det redan. I Williamsburg är det normcore att vara hipster. I militären är det normcore att bära uniform. I Bingolotto är det normcore att klä sig som Leif “Loket” Olsson.

normcore är att låta sig definieras av sin omgivning. Att acceptera att du är en produkt av omständigheterna och att det inte bara är

okej, det är oundvikligt. Lika bra att acceptera det, sluta låtsas och gilla läget. Du behöver inte kämpa för att sticka ut. Ditt värde mäts inte i hur du avviker ut från gruppen, utan i hur du kompletterar den.

kanske kan normcore hjälpa oss att nå bortom en ungdomskultur full av tomma ställ-ningstaganden, till en kultur av faktisk politik. Genom att inte bara acceptera att vi alltid kom-mer vara bestämda av vår omgivning, utan aktivt bejaka det, går det att sluta lura oss själva att kon-sumtion som politik är tillräckligt. Kanske kan vi byta den där unika snöflingan mot en lavin, en rörelse där vi lyfter varandra och på allvar för-ändrar vår omgivning.

text philip stålhandskeillustration julia hallström

"Bortom en ungdoms-kultur full av tomma ställningstaganden."

illustration m

alin johanesso

n

s.26-27 kulturuppslag.indd 2 2014-05-17 12:03

lunds universitets studentkårer

kårkrönikaDet är alltid bra att vända dig till din kår när du stöter på ett studierelaterat problem. Kårerna har ett nära samarbete och goda kontakter på både institutions- och fakul-tetsnivå. Studentombudet kan sedan hand-leda och bistå kårerna med hjälp i arbetet med studentärenden.

Under höstterminen kom studentombu-dets första ärenderapport ut som både visar hur ärenden har och kan behandlats. De tre största områdena var examinationsmoment, administration & information följt av stu-diemiljö.

examinationsmoment berör frågor om hur man omprövar ett tentaresultat. Visste du att det inte finns någon tidsgräns för när studenten måste ompröva sitt betyg? Även frågor om hur pass mycket handledarens och examinators bedömning får skilja sig kommer in, även här är det inte många som vet att de har rätt att byta handledare i de flesta fallen. Ett annat område berör frågor om kursplanen, det som står i kursplanen ska gälla. Det har också inkommit frågor om rätten till att ta del av äldre tentor. Extentor är en offentlig handling och ska lämnas ut på studentens begäran.

"Extentor är en offentlig handling"studiemiljön är ett växande område, detta kan innefatta trakasserier, mobbing, hot, stress samt andra faktorer som gör ar-betsmiljön osäker. Studiemiljön är genom-gående för nästan alla studentombudets ärenden och trots det är dessa ärenden svå-rast att hantera. Ovisshet gällande hur man går tillväga, vem studenten ska vända sig till och vaga åtgärder gör att många studenter inte vågar notera eller inte vill gå vidare med sitt ärende i rädsla av att det ska gå till nack-del i deras studier.

det är viktigt att alltid vända sig till sin kår oavsett hur litet eller stort problemet verka vara. Som student behöver du inte gå vidare med ett ärende men noteras det inte så har det inte skett och kåren kan då inte förhindra att det sker igen.

För mer information läs ”Rättighetslistan för Lunds universitets studenter” eller besök studentombudet.se/karer.

petra holststudentombud, lunds universitets studentkårer

Vid Lunds universitet finns i dag ett mindre väl fungerande strategiskt ledningsarbete av den psykosociala arbetsmil-jön för studenter. Eller ja, det skulle kunna liknas vid kundparkeringen på Gekås en lördag i hög-säsong – mycket myller men ingen ledning.

Behovet av uppstrukturering är stort och detta är något som vi från studenthåll har påpekat under en längre tid. En utredning om hur arbetet kan förbättras är visserligen på gång, men det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att resultaten av denna ut-redning blir produktiva och fruktfulla. Anledningarna till detta är flera. Det finns i dag ett flertal problem inom ett flertal områden. Beredning av verksamhetutveckling och verksamhetsförändring inom studentervice sker ofta utan studentinflytande. Det finns heller inget samlat organ som tittar på helheten av de servi-ceverksamheter som erbjuds studenter vid Lunds universi-tet. Dessa verksamheter är ofta av oerhörd vikt för de studen-ter som behöver dem.

nära kopplad till frågan om den psykosociala arbets-miljön är också frågan om an-talet studieplatser. Att säga att antalet studieplatser vid Lunds universitet är för litet måste nog räknas som en underdrift, snarare är det nog mer rimligt att likna avsaknaden av studie-platser i Lund vid den öken-lika känsla som innefinner sig i Uppsala när det firas karneval i Lund i maj. Lika trångt som det var i Stadsparken på siste

detta är lusLunds universitets student-kårer, LUS, är ett samarbets-organ för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemen-samt för de studerandes

intressen gentemot universitetet,

kommunen och regionen.

april, precis lika trångt blir det på LTH:s studiecentrum i ten-tatider när Lunds universitets studenter ska försöka försäkra sig om nödvändigt utrymme till sina kaffetermosar och sina kursböcker. Det går med an-dra ord lätt att konstatera att det behövs fler studieplatser och att det behövs nu.

visserligen finns det i nu-läget ett flertal både lockande och dyra planer på att åtgärda detta problem, men flera av dessa projekt har fleråriga im-plementeringsplaner och fi-nansieringen är långt ifrån sä-ker. Den mer akuta frågan om var alla de studenter som i slu-tet av maj, när de vaknar upp från karnevalsdimman och in-ser att det enbart är tre veckor kvar till tentan, ska försöka hitta både studiero och möj-lighet till grupparbete, vart de skall ta vägen i år, det är litet mer oklart. Kanske får de bege sig ut i någon utav Lunds alla parker (Läs: Botan), men då dessa tenderar att överbefolkas

av alla de studenter som istäl-let valt omvänd strategi, “det finns inga om-fester, det finns bara om-tentor”-strategin, kan ju krocken mellan punkis och spotify-playlists relativt Kants kategoriska imperativ blir något svårsmält. Nej, inte heller detta verkar vara något alternativ. I stället behöver de studieplatser som finns öppnas upp och göras tillgängliga för alla studenter i väntan på att beståndet ökas.

nu görs det som sagt väldigt mycket, och vi känner att vi har universitetsledningen med oss i detta, men det krävs att besluten landas och att fak-tiska konkreta förändringar åstadkomms. Arbetet får inte tappas bort i överlämningen mellan den gamla och nya led-ningen.

clara lundbladordförande lus

edward linderoth olsonvice ordförande lus

Fler studieplatser behövs

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

28 lundagård nr 4 2014

fo

to: tim

jedeur-palmgren

foto

: jonas jaco

bsson

lus kramarVår styrelse och Carin Brenner för all den hjälp vi har fått under året.

lus sparkarLunds univerisitets ovilja att kräva 10 veckors högskole-pedagogisk utbildning av sina professorer.

"Arbetet får inte tappas bort i överlämningen."

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

Det är första gången som konceptet inom pro-

jektet Creating Competitive Jobs testas i Sverige

och Danmark. Det går ut på att forskare hjälper

små- och medelstora företag i regionen med

en idé som behöver utvecklas vidare och som i

förlängningen ska kunna generera nya arbets-

tillfällen. I Sverige är det Lunds universitet och

Malmö högskola som står för forskningskom-

petensen. Tre danska universitet är involverade

i projektet på andra sidan sundet. Efter sållning

och intervjuer valdes 15 företag ut av totalt 89

sökande.

– Vi ser en blandning av företag från olika

branscher och det är väldigt roligt att så många

har sökt. Det visar att det finns ett stort intresse

för samverkan mellan akademi och näringsliv.

Företagen är kompetenta och ansökningarna

har hållit hög klass. Det ska bli oerhört spän-

nande att följa dessa femton företag framöver,

säger Caroline Hansson som är initiativtagare

och projektledare för Creating Competitive Jobs

vid Lunds universitet.

Processutvecklare Inger Valeur på EkoBalans

Fenix flyttar in på Lunds tekniska högskola, LTH:

– Genom samarbetet med LTH får vi till-

gång till en kunskapsbank som de har samlat

Nytt koncept ska ge nya jobb – 15 företag flyttar in på universitetenVattenrening med alger, LED-belysning och att få butiker på landsorten att blomstra är några områden som företagare ska få hjälp med. Under våren har femton företag som genom projektet Creating Competitive Jobs flyttat in på Lunds universitet, Malmö högskola eller tre danska universitet. Där ska de få utveckla sin företagsidé med hjälp av forskarna.

på sig under väldigt många år. Vi som är ett

litet företag har inte möjlighet att ta fram den

kunskapen på egen hand, säger hon.

UNDER ETT HALVÅR får varje företagare som

valts ut en projektanställning vid ett lärosäte

och en forskare som handledare. Handledaren

är specialkunnig på det område som företagen

verkar inom och på den specifika idé som de har

valt att utveckla i sin ansökan.

– Vi ansökte till projektet för att få tillgång

till forskarkompetens som vi behöver för att

undersöka vilka frekvenser inom belysning som

påverkar oss människor på olika sätt. Det finns

ett stort behov av bättre belysning inom t.ex.

skola, sjukvård och kontorslandskap. Det kan

vårt företag tillsammans med forskarna ta fram

lösningar på genom vårt deltagande i projektet,

säger Alexander Weiland, vd för Aaxsus.

Trots att forskarna och företagen inte arbe-

tat så länge tillsammans har det redan kommit

mycket god respons från både forskarna och

företagen

Thorbjörn Laike är universitetslektor vid In-

stitutionen för Arkitektur och byggd miljö och

handledare åt Aaxsus:

– Vi får tillämpa vår kunskap och det är nyt-

tigt för oss att följa företagens idéer. Det ger

mycket bra input till vår forskning.

Projektet CC Jobs finansieras med 20 miljoner kronor varav EU

(Interreg IV A) står för hälften medan hälften finansieras av

parterna Lunds universitet, Köpenhamns Universitet, Copenhagen

Business School, Danmarks Tekniske Universitet, Malmö högskola,

Före tagarna, Sydsvenska Handelskammaren, Sustainable Business

Hub, Inspire food, Connect Denmark och Connect Skåne.

Läs mer på www.ccjobs.se

FAKTA | CREATING COMPETITIVE JOBS

De företag som har valts ut eftersom de

tros kunna skapa nya arbetstillfällen med

universitetens hjälp är:

• EkoBalans Fenix AB

• Aaxsus AB

• Norups Gård Bioraff AB

• Bioprocess Control Sweden AB

• In vitro Plant-tech AB

• Nära Mat

• Ostebørsen

• SEA-U Marint Kunskapscenter

• Stryhn’s

• Restaurant Tivolihallen

• DanPET AB

• ISI Food Protection ApS

• R-Idea AB

• Capsenze HB

• EVU Energi & VVS Utveckling AB

FÖRETAG SOM INGÅR I CC JOBS

Thorbjörn Laike, Lunds tekniska högskola, är en av de forskare som är involverad i projektet Creating Competitive Jobs. FOTO: Mikael Risedal

s.28-29 luslu.indd 1 2014-05-16 21:17

lunds universitets studentkårer

foto

: tim jedeur-palm

gren

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

Det är första gången som konceptet inom pro-

jektet Creating Competitive Jobs testas i Sverige

och Danmark. Det går ut på att forskare hjälper

små- och medelstora företag i regionen med

en idé som behöver utvecklas vidare och som i

förlängningen ska kunna generera nya arbets-

tillfällen. I Sverige är det Lunds universitet och

Malmö högskola som står för forskningskom-

petensen. Tre danska universitet är involverade

i projektet på andra sidan sundet. Efter sållning

och intervjuer valdes 15 företag ut av totalt 89

sökande.

– Vi ser en blandning av företag från olika

branscher och det är väldigt roligt att så många

har sökt. Det visar att det finns ett stort intresse

för samverkan mellan akademi och näringsliv.

Företagen är kompetenta och ansökningarna

har hållit hög klass. Det ska bli oerhört spän-

nande att följa dessa femton företag framöver,

säger Caroline Hansson som är initiativtagare

och projektledare för Creating Competitive Jobs

vid Lunds universitet.

Processutvecklare Inger Valeur på EkoBalans

Fenix flyttar in på Lunds tekniska högskola, LTH:

– Genom samarbetet med LTH får vi till-

gång till en kunskapsbank som de har samlat

Nytt koncept ska ge nya jobb – 15 företag flyttar in på universitetenVattenrening med alger, LED-belysning och att få butiker på landsorten att blomstra är några områden som företagare ska få hjälp med. Under våren har femton företag som genom projektet Creating Competitive Jobs flyttat in på Lunds universitet, Malmö högskola eller tre danska universitet. Där ska de få utveckla sin företagsidé med hjälp av forskarna.

på sig under väldigt många år. Vi som är ett

litet företag har inte möjlighet att ta fram den

kunskapen på egen hand, säger hon.

UNDER ETT HALVÅR får varje företagare som

valts ut en projektanställning vid ett lärosäte

och en forskare som handledare. Handledaren

är specialkunnig på det område som företagen

verkar inom och på den specifika idé som de har

valt att utveckla i sin ansökan.

– Vi ansökte till projektet för att få tillgång

till forskarkompetens som vi behöver för att

undersöka vilka frekvenser inom belysning som

påverkar oss människor på olika sätt. Det finns

ett stort behov av bättre belysning inom t.ex.

skola, sjukvård och kontorslandskap. Det kan

vårt företag tillsammans med forskarna ta fram

lösningar på genom vårt deltagande i projektet,

säger Alexander Weiland, vd för Aaxsus.

Trots att forskarna och företagen inte arbe-

tat så länge tillsammans har det redan kommit

mycket god respons från både forskarna och

företagen

Thorbjörn Laike är universitetslektor vid In-

stitutionen för Arkitektur och byggd miljö och

handledare åt Aaxsus:

– Vi får tillämpa vår kunskap och det är nyt-

tigt för oss att följa företagens idéer. Det ger

mycket bra input till vår forskning.

Projektet CC Jobs finansieras med 20 miljoner kronor varav EU

(Interreg IV A) står för hälften medan hälften finansieras av

parterna Lunds universitet, Köpenhamns Universitet, Copenhagen

Business School, Danmarks Tekniske Universitet, Malmö högskola,

Före tagarna, Sydsvenska Handelskammaren, Sustainable Business

Hub, Inspire food, Connect Denmark och Connect Skåne.

Läs mer på www.ccjobs.se

FAKTA | CREATING COMPETITIVE JOBS

De företag som har valts ut eftersom de

tros kunna skapa nya arbetstillfällen med

universitetens hjälp är:

• EkoBalans Fenix AB

• Aaxsus AB

• Norups Gård Bioraff AB

• Bioprocess Control Sweden AB

• In vitro Plant-tech AB

• Nära Mat

• Ostebørsen

• SEA-U Marint Kunskapscenter

• Stryhn’s

• Restaurant Tivolihallen

• DanPET AB

• ISI Food Protection ApS

• R-Idea AB

• Capsenze HB

• EVU Energi & VVS Utveckling AB

FÖRETAG SOM INGÅR I CC JOBS

Thorbjörn Laike, Lunds tekniska högskola, är en av de forskare som är involverad i projektet Creating Competitive Jobs. FOTO: Mikael Risedal

s.28-29 luslu.indd 2 2014-05-16 21:18

sista sidan

25 maj är det val till EuropaparlamentetDu kan personrösta i valet till Europaparlamentet. Du kan bara personrösta på en kandidat.

Läs mer på www.val.se eller ring 020-825 825.

Sätt ett kryss i rutan framför

den kandidat du vill rösta på.

s.30-31 q+serie.indd 1 2014-05-16 21:20

Pirr, pirr, pirr... Att jaga en papperslapp i ett

snöre ter sig litet, när det finns...

... ett cirkustält utanför kontorsfönstret

som väl aldrig hindrat kårfifflarnas topp-

fifflare att ha lite skoj? Och sen riskera att

bränna ned en hel växtodling i östra

delarna av stan? Tur att vi har UB. Bokbål?

... traditionsbrytare. Oh, Castanea, är inte

ordet "tradition" något som bespottas hos

er? Varför då använda det i motivering för

att Aina inte ska få tråla?

... en titel hit och en titel dit. Vem av

herrarna på Studentlivsvåningen får

Sengångarmedaljen? Det är inte alla som

knegar KK-tider.

... befängdhet. För fristaden Malmö har

skändats av kvart-i-tre-raggare tillika kår-

fifflare som vill byta presstödsförhandling

mot ett ligg. Hej, men nej.

Hej och hå, så det kan gå! Glad sommar

önskar Morrhoppan. Kör för fa-a-a-an!

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

MORRHOPPANTillsammans har de arbetat oräkneliga sena kvällar över Burger Kings hämtmat, bland

annat på rapporten om att Lus-presidialerna arbetar för mycket. Rapporten möttes dock med svalt intresse hos kårerna. Politiskt ano-nyma, men trumfade företrädarna då de kom längre än till den vitryska arresten. Samarbetet med Lunds övriga studentorganisationer har fungerat bra, måhända för att Lus inte genom-drivit några omvälvande föränd- ringar. Förutom för Lundagård. Utöver i sin stora lojalitet mot kårerna har de förenats i dans och i ett betydande spel-intresse. När de valdes spelade de säll-skapsspelet Settlers. Detta görs också på regelbunden basis i spelföreningen LAIR samt i den s.k. cyberrymden.

Under året de huggit i sten– men vanligtvis blott hittat lera –för att höja utbildningskvaliténför teknologer, humanister med flera.

Riddare, rövare och redaktörerhar mangrant i Lus-möten deltagit.Med styrelse och karnevalsarrangörerhar presidiet beräknande köpslagit.

illustration sara o

ttosso

n

q : clara lundblad (km) & edward linderoth-olson (bl)

Han: Japanintresserad teknolog som tog sig an ekonomisammelsuriet. Både bok-föringsföretaget Adderat och Sparbanken Öresund fick sig en omgång av Linderoth-Olson. Den evige vice ordföranden. Sågs ofta tillreda te i sitt eget tekärl i lera på Studentlundsvåningen. Såg det moraliskt förkastliga i folkbildning.

Hon: Präststudent som lämnade studi-erna för att arbeta med profana ärenden under ytterligare ett år. Ansiktet utåt. Trots intresse för natur och friluftsakti-viteter, intogs den mesta utomhusluften i Borgens rökruta, nätverkandes med Palmerot från KK. Kommer nu återupp-ta familjelivet och studierna. Letar villa.

Var presidial har sin egen drog.Vice vill med tekoppen njuta.Orföranden däremot, gjorde raskt sitt intågi Rolfs legendariska rökruta.

Nu är det slut på utvecklingskort;för presidiet närmar sig avgångar.Men kanske har Lus-uppdrag möjliggjortframtida settlersframgångar.

Inspirerad av presidiets settlersintresse summerar Q årets parti:

sista sidan

Redigering: Kenneth Carlsson lundagård nr 4 2014 31

25 maj är det val till EuropaparlamentetDu kan personrösta i valet till Europaparlamentet. Du kan bara personrösta på en kandidat.

Läs mer på www.val.se eller ring 020-825 825.

Sätt ett kryss i rutan framför

den kandidat du vill rösta på.

s.30-31 q+serie.indd 2 2014-05-17 02:31

Posttidning BAvs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 LundAdressändring hos din nation eller kår

Nu har Lunds nation byggt

arkivet@lundsnation.seAnsök redan nu!

www.lundsnation.se/arkivet

Hur ser din framtida inflyttningsfest ut?

126 nya studentlägenheter

s.32 Baksida.indd 1 2014-05-16 21:13