Vstsahara utnyttjas av EU Avtalet mellan EU och Marocko gr ut i slutet av februari i r och starka krafter inom EU kmpar fr ett fortsatt avtal. Det tragiska r att folket i Vstsahara inte fr ta del av frdelarna av fisket, sger Carlos Ruiz Miguel, professor i interna-tionell rtt vid universitetet i Santiago de Compostela.Sverige r ett av de f lnder i EU som har en riktigt kritisk hllning i avtalsfrgan.

Internatio-nella linjer lockar

Hlsovrdare fr erstta svensksprkiga psykologerPatienterna r mnga, kerna lnga och tele-fonbetjningen obefint-lig. S ser lget ut nr man som som studeran-de ringer till Student-hlsan fr att bestlla tid till en psykolog. r man dessutom svensk-sprkig r lget i det nrmaste hopplst. Stu-denthlsan har fr

tillfllet inga svensk-sprkiga psykologer att erbjuda, vilket leder till att studenterna skickas till en hlsovrdare is-tllet. Smocka har talat med en av de drabbade.

Jag undrar hur de gr med personer som p riktigt ligger i kr-ret. s. 3

Onsdag 9.2.2011

I dag-8 grader

I morgon-9 grader

EU fiskar smutsigt i Vstsahara.

lndskt vrakl korkades

Ls mera p

Smarttelefoner attackerasDe som ger en smarttelefon fr brja vnja sig vid att attacker mot telefonerna kommer att ka. Mas-kar som tar sig in i telefonen via applikationer finns redan och kom-mer inte att minska i framtiden. s. 5

I mndags provsmakades en av vrldens ldsta lsorter i Otns. let har legat p havets botten i ver 150 r. Just nu undersks lets sammansttning och man hoppas p att kunna framstlla nya lkemedel utgende frn forskningsresultaten. s. 5

Ett kontroversiellt fiskeavtal mellan EU och Marocko utnyttjar Vstsaharas rika fiske-vatten.

Anskningstiden fr de in-ternationella utbildningspro-grammen p universiteten och yrkeshgskolorna r i full gng. Programmen r popu-lra bde bland utlndska och finlndska studerande och bo Akademi har redan nu ftt fler anskningar n vid den hr tidpunkten frra ret.s. 5

Europaparlamentarikern Carl Haglund skulle vilja att ven Finland gjorde mera innan lget i omrdet frvrras. Det finns risk fr att det blir en vpnad konflikt. Flyktinglgren r fulla med frus-trerade, unga mnniskor som vill ha en frndring. s. 3-4

Svrt. Det r besvrligt att f mentalvrd p svenska.

Det r svrt fr svensk-sprkiga studenter att f mentalvrd p sitt modersml. Studenter-nas hlsovrdsstiftelse har bara hlsovrdare att erbjuda dem som behver hjlp.

Den aktiva fr som-marjobbDet gller att vara snabb i vndningarna d du sker som-marjobb. Platserna r mnga, men s r ven de skande. I dagens lge r det ocks ltt att ka utomlands, ngot som kan vara en god erfarenhet och ge frdelar lngre fram i livet. P sidan tre ger Smocka tips p hur du kniper den bsta arbets-platsen i sommar!

Hur dligt mste man m innan ngon reagerar? s. 2Ledare

Vdret i Helsingfors

Chefredaktr och ansvarig utgivareLars Lundsten

Journalistisk chefAnnica Lindstrm

ProducenterHeidi Hendersson, Bianca Holmberg

Redaktrer och fotograferSofia Ekstam, Isabella Mattsson, Sonja Schalin, Andreas Andersson, Fanny Frman, Annina Suom-inen, Elisa Makarevitch, Thomas Siln, Elisa Hggstrm, Christina Parviainen, Hanna Nordenswan

Layout Hanna Rnnqvist, Sofia Ekblom, Julius von Wright

SHVS uppfyller inte studerandenas behov

Christina Parviainen

WEB

BKLI

PP

VECK

ANS

SAM

TALS

MN

EN 9.2

fr vi veta resultatet av frra rets stora toppmte om stersjn. Toppmtet Baltic Sea Action Summit hlls i fjol och dr kom deltagarlnderna verens om vilka t-grder som borde vidtas fr att frbttra lget i stersjn. Resultaten offentliggrs i Helsingfors i morgon klockan nio. Bland talarna mrks president Tarja Halonen och statsminister Mari Kiviniemi.

fr Soc&kom besk av dr Susana Aguilar Fernndez frn universitetet Complutense i Madrid. Aguilar Fernndez hller en frelsning i dag klockan 9-12 i rum 234. m-net r Environmental Policy and the Sustainable Devel-opment Strategy in the European Union. I morgon, 10.2, berttar Aguilar Fernndez om sina forskningsintressen vid ett seminarium i sal 219 klockan 14-16.

diskuterar partiordfrandena Finlands Europapolitik vid Helsingfors Universitet. Mari Kiviniemi (C), Jyrki Katainen (Saml), Jutta Urpilainen (SDP), Anni Sin-nemki (Grna), Stefan Wallin (SFP), Paavo Arhinmki (VF) och Pivi Rsnen (KD) deltar. Diskussionen leds av Suomen Kuvalehtis chefredaktr Tapani Ruokanen.Helsingfors Universitets FestsalFabiansgatan 33 kl. 10.00

DAG

ENS

FRG

A

LEDA

RE2 OPINION Onsdagen den 9 februari 2011

Att f god hlsovrd borde vara en sjlvklarhet i en vlfrdsstat som Finland. Att f vrd p sitt eget modersml borde ocks vara en sjlvklarhet. Men tyvrr r det inte det.

D Anna* ringde till Stu-denternas hlsovrdsstiftelse (SHVS) fr att boka tid hos e psy-kolog fick hon svaret att SHVS inte har ngon svensksprkig psykolog att erbjuda. Ingen i tidsbestllningen talade heller svenska. Som tur r talar Anna ven finska.

Men det r inte alla som kan finska s pass bra att de klarar sig p sprket, speciellt inte i en situation som gller s svra sa-ker som ens mentala hlsa. Man klarar inte av att tala om s hr svra saker p sin skolfinska.

Anna berttar att hon varit hos en hlsovrdare som kan svenska, men inte tillrckligt bra. Anna har skickats till samma hlsovrdare tv gnger. Frra

gngen Anna beskte henne hade hon velat byta till finska eftersom hon tyckte att hlsovrdaren inte

kunde svenska tillrckligt bra.Detta har ven jag upplevt.

Inte bara hos lkare, utan ver-allt, till exempel i butiken. Man ser p frsljarnas flaggor att de talar svenska. D antar man ju att man ven fr bra betjning. Det r inte sllan jag stller en frga p svenska och fr ngot mumlande svar. Ofta svarar jag att vi kan ta det p finska ocks. Men det r inte alla i Finland som kan gra det.

Det r redan en stort steg att kunna medge fr sig sjlv att man behver hjlp av en utom-stende. Hur mnga studerande r det som har ltit bli att ringa nr livet knns svrt, bara p grund av att de inte klarar av att ltta sitt hjrta p finska? Mste man diagnostiseras med ett akut mentalt problem fr att f tala om sina problem p svenska?

Och vad hr man sedan nr man tagit det dr stora steget, lyft p luren och knapprat in numret till SHVS mentalvrd? Jo, att kn r lng. Och efter 20 minuters kande bryts samtalet. Det fick Smocka vara med om. Ingen kunde svara p vrt sam-tal. Nu var det inte p riktigt. Men tnk om ngon verkligen behver hjlp och fr luren i rat?

SHVS har ven en krisjour man kan ringa till. De betjnar en p vardagsmorgnarna mellan klockan 8 och 9. Om man inte krisar just under den timmen och dessutom kommer fram i te-lefonkn kan man ty sig till Hel-singfors, Esbo och Vanda stads krisjour som betjnar dygnet

runt. S egentligen r det kom-munernas uppgift att skta om krishjlpen till studenterna.

Flera personer, mig inrknat, har sagt att de nog talar p ett annorlunda stt om de mrker att lkaren, eller vem som helst som de besker, inte talar s bra svenska. De brjar tala ett enk-lare sprk med enklare ord, n-got som ibland kan pverka diag-nosen negativt. ven den andra parten kan tala ett enklare sprk, helt enkelt fr att han eller hon inte klarar av ett mer komplice-rat sprk med sin skolsvenska. Ocks det hr kan pverka resul-tatet av lkarbesket.

S skall det inte vara. Alla stu-derande skall oberoende av sprk kunna f den hjlp de behver. Sprket skall definitivt inte vara ett hinder fr att ska hjlp.

*Anna heter egentligen ngot an-nat.

Partiets problem r att bakom den bullrige men karismatiske Soini finns inte s mnga andra mediala ansikten eller knda politiker. I daglget misstnker jag att Sannfinlndarna fr svrt att hitta folk till alla riksdagsplatser partiet skulle f om opinionsmtningen slr in.Aftonbladets Wolfgang Hansson bloggar om Sannfinlndarnas hga opinionssiffror infr riksdagsvalet i Finland.

Det hr skulle ge vanliga vitryssar en mjlighet att se hur vrlden ser ut utanfr landets grnser och drmed ta bort en del av stinget av Lukasjenkas propaganda. Genom att ta bort visumkravet skulle EU och Norge visa att Vitryssland r en naturlig del av Europa.Vitrysslandsexperten och bloggaren Martin Paulsen fresprkar att ock-s vitryska medborgare skulle f visumfrihet inom Schengenomrdet.

r du rdd fr att drabbas av datorvirus?

Jo (62 procent)

Nej (35 procent)

Vad r datorvirus? (3 procent)

Rster totalt: 78

G in p smocka.fi fr att svara p dagens frga. Just nu undrar vi om du r njd med den svenska servicen p Studenternas hlsovrdsstiftelse.

Hur mnga stud-erande r det som har ltit bli att ringa nr livet knns svrt, bara p grund av att de inte klarar av ltta sitt hjrta p finska?

9.2

10.2

10.2Alla studerande skall oberoende av sprk kunna f den hjlp de behver. Sprket skall de-finitivt inte vara ett hinder fr att ska hjlp.

mter de finska lejonen Ryssland i ishockeyturnerin-gen LG Hockey Games i Stockholm. Turneringen pgr 1013.2 och r en av fyra som ingr i Euro Hockey Tour. Lnderna som deltar r Finland, Sverige, Ryssland och Tjeckien. Sndningen frn matchen Finland-Ryssland brjar klockan 18.45 p MTV3.

Ls mera p

Anna* hade under en lng tid haft negativa tankar, och till slut ringde hon till SHVS fr att f profes-sionell hjlp. Anna ringde till SHVS fr att f en psy-kologtid, men fick istllet en tid till en hlsovrdare som hon beskt frut och som enligt henne talar knagglig svenska.

I vxeln fick Anna ett nekande svar d hon fr-gade om hon kunde tala svenska med ngon, och ombads i stllet tala finska. Till en finsksprkig psy-kolog hade Anna ftt tid samma vecka. P svenska hade hon ftt en tid till en svensksprkig hlsovrda-re fljande vecka. Ngon svensksprkig psykolog fanns inte.

Jag undrar hur de gr med personer som r i vr-re situationer, sger Anna. Sdana som r i krret p riktigt.

Hon blev uppmanad att ringa tidsbestllningen till mentalvrdens mottag-ning om hon ville tala med en svensksprkig psyko-log. D Smocka frskte ringa numret som Anna fick stod vi i k i 20 minu-ter. Det r den maximala ktiden, efter det avbryts samtalet.

SHVS r de som bor-de vara nrmast oss. Det knns som om man inte har ngon att ty sig till, om de inte svarar. Man kan knna sig ganska ned-slagen om det inte r n-gon som svarar nr man behver hjlp, sger Anna.

Mentalvrden har tids-

bestllning mellan klock-an nio och elva p morgo-nen, en tid d de flesta har frelsningar eller r p jobbet. Kvinnan i tidsbe-stllningen sade att det r lnga ker och att hon inte visste nr Anna kunde f en tid. Om det inte var ett akutfall skulle hon brja frn en hlsovrdare. ven de som talar finska brjar i de flesta fall hos en hlso-vrdare som bedmer hur man skall fortstta vrden.

Det finns sjlvtest p SHVS ntsidor. Dr

fr man lsa om var man ligger jmfrt med andra studerande. Men ven om man ligger inom vissa grnser, kan det nd kn-nas tuffare n vad de knns fr ngon annan, sger Anna.

Sjlvevalueringstester-na finns endast p finska. ven hlsodatabanken, dr man kan lsa artiklar om hlsa och olika sjukdomar, finns bara p finska.

Smocka har varken ftt kontakt med den ledande verlkaren fr mental-vrden p SHVS eller HUS sekreterare fr soci-alpolitiska renden.

text: Christina Parviainensmocka.fi@gmail.com

*Anna heter egentligen ngot annat. Hr samtalet som Anna ringde till SHVS p Smocka.fi.

Svrt f psykologhjlp p svenska

Misshandel. En busschauffr blev misshandlad p Elielplatsen frra lrdagen.

SHVS r de som borde vara nrmast oss. Det knns som om man inte har ngon att ty sig till, om de inte svarar.

NYHETER 3Onsdagen den 9 februari 2011

Kerna r lnga, men man fr tider inom grnserna som vrdgarantin krver, allts tre veckor.

De frsta fem besken hos mentalrdgiv-ningen p SHVS r gratis.

Mottagning med psykolog, psykiatrisk socialarbetare samt psykiatrisk sjuksktare efter den frsta rdgivande besksperioden kostar 4 euro per gng. Besk hos psykiater kostar 6 euro.

SjlvevalueringstesterfinnspfinskapSHVSwebbplatswww.yths.fiSH

VS m

enta

lvr

d

P Arbets- och nrings-byrns webbplats finns allt fr den som vill jobba i sommar. Dr finns infor-mation om att ska jobb i allmnhet, cv-registrering p ntet och otaliga lnkar. Arbets- och nringsbyrn

hjlper dig om du kr fast i dina frsk. Kolla ocks i tidningar och prata med slktingar. Stder, kom-muner och frsamlingar har ofta mnga sommar-arbetsplatser att erbjuda. Det lnar sig alltid att kol-

la lget med arbetsplatsen dr du vill arbeta.

Att finslipa sin cv r ocks viktigt. Ett vlskri-vet cv kar chansen att f arbete. Det lnar sig att i sin cv fokusera p relevant information. Om du sker

Sommarjobb eller praktik, utomlands eller i Finland?Vad ska du gra i sommar? r en frga som de flesta hr p vrvin-tern. En fattig studerande tjnar grna en extra slant det gller allts att ska sommarsysselsttning.

Det r svrt att f en tid till lkare p SHVS. I synnerhet om det handlar om en psykolog och man vill tala svenska.

1. Ja, elektroniskt genom att skicka mejl och fylla i blanketter. 2. Nej. 3. Jag tar ledigt och njuter av livet.

1. Har du skt sommarjobb i r och p vilket stt?2. Har du ftt ngot jobb nnu?3. Vad gr du om du inte fr jobb?

GAL

LUP

Adam Pillkey

arbete som stdare ska du bertta om den utbildning och erfarenhet som r re-levant fr det, inte om din magisterexamen i ekono-mi. Lgg grna till en bild p dig sjlv.

Om du inte fr ett arbete kan du alltid ska arbets-praktik. Det r ett bra stt att f direkt erfarenhet av arbetslivet, och har du tur blir du anstlld eftert. Det gr bra att sjlv ska praktikplats men du fr

ocks hjlp av till exempel Arbets- och nringsbyrn. Under praktiktiden r du berttigad till arbetsmark-nadsstd och under vissa frutsttningar ven er-sttning fr uppehlle.

Om du vill ska dig ut-anfr Finlands grnser finns mnga alternativ. Allmn information om ar-beten utomlands hittar du p Arbets- och nringsfr-valtningens webbplats. r du finlndare kan du arbeta

i ett EES-land med samma rttigheter som dess v-riga medborgare. Tnker du jobba i ett land som str utanfr EES krvs det ett arbetstillstnd.

text och bild: Annina Suominensmocka.fi@gmail.com

1. Ja, p ntet och jag tnker nnu ringa olika fretag. 2. Nej. Jag kan tro-ligtvis f ett p min pojkvns fretag, men det r inget som egentligen intresserar mig. 3. Arbetar troligtvis p min pojkvns fretag.

Sini Wirn1. Ja, elektroniskt. Jag har frutom att fylla i blanketter kollat upp kontaktpersoner och mejlat. 2. Nej. 3. Stter mina sista pengar p interrail.

Minerva Peijari

4 FEATURE Onsdag den 9 februari 2011

1884 1912 1956 1956-1969 1973

Spanien tilldelas Vstsahara vid Berlinkonferensen och omrdet fr namnet Spanska Sahara.

Spanien och Frankrike gr Marocko till protektorat och bildar Spanska Marocko och Franska Marocko.

Frankrike ger Marocko sjlvstyre, senare gr ven Spanien detsamma.

Spanien ger efter konflikter uppsina besittningar i Nordafrika men vill inte lmna Vstsahara.

Den bevpnade gruppen Polisario Front bildas fr att motarbeta den spanska nrvaron i Vstsahara.

Varfr tvingar inte EU Ma-rocko att uppfylla sina skyldig-heter?

Det hr undrar Carlos Ruiz Miguel, professor i internatio-nell rtt vid universitetet i San-tiago de Compostela. Han r p besk i Finland fr att prata om ett fiskeavtal mellan EU och Ma-rocko.

Avtalet, som tecknades 2005, gr ut i slutet av februari i r. Or-saken till att EU upprtthller ett avtal som enligt FN r totalt lagvidrigt, r enligt professor Miguel rent politisk. Han sger att det i EU finns en oskriven re-gel, enligt vilken utrikespolitiken

skts av det land som har intres-sen i det omrde som berrs.

EU har misslyckats med sin utrikespolitik. Problemet r att det saknas gemensamma rikt-linjer.

Lnder med inflytandeHan framhller att Frankrike, som har en lng gemensam po-litisk historia med Nordafrika, r ett av de lnder som utvecklar EU:s linje i omrdet en linje som innebr exploatering av Vstsahara. ven Spanien, som tidigare dragit t ett annat hll, hller med Frankrike nr det gller fiskefrgan. Spanien har

drivit p en frlngning av av-talet och innehar en stor del av fiskertterna.

De andra medlemslnderna tar hnsyn till att framfr allt Frankrike och ocks Spanien har stort politiskt inflytande i EU.

Miguel menar att det fortfa-rande handlar om det s kallade France-Afrique-fenomenet. Frankrike, den forna nordafri-kanska kolonialmakten, har fort-farande starka politiska intres-sen i omrdet och vgrar slppa taget. Under kolonialvldet eta-blerades ett system med mutor mellan det marockanska styret och franska politiker. Miguel p-str att det hr systemet fortfa-rande r aktivt.

Infr Sloveniens EU-ord-frandeskap utsatte Frankrike Slovenien fr hrd politisk press. Frankrike ville bland annat att ordet Vstsahara inte skulle f-rekomma i officiella dokument.

Miguel lter ocks frst att han har belgg fr att politiker i Frankrike tar emot bidrag fr sina politiska kampanjer av Ma-rocko.

I februari blir det klart om fis-keavtalet frnyas eller om Vst-saharas fiskevatten exkluderas ur det.

Underknt fr mnskliga rttigheter i MarockoEnligt FN:s resolution 15:14 har

alla folk rtt till sjlvbestm-mande. FN godknner inte Ma-rockos ockupering av Vstsahara och har sedan fredsfrhandling-arna 1991 mellan den bevpnade gruppen Poli sario och Marocko pratat om folkval. Folkvalet skulle avgra i fall Vstsahara skulle fortstta tillhra Marocko eller bli en sjlvstndig stat. P tjugo r har fortfarande inget val hllits och oroligheter har flera gnger blossat upp. Marocko har bland annat genom skattelttna-der lockat sina invnare att flytta till Vstsahara fr att kunna pverka ett eventuellt framtida folkval. Ett flertal mnnisko-rttsorganisationer, bland andra Amnesty, har lnge engagerat sig i Vstsaharas situation.

De mnskliga rttigheterna haltar ven bland folket i Ma-rocko. Landet har lnge styrts av samma kungaslkt. Kungen har lagstiftande makt, utnmner domare, r den strsta religisa auktoriteten och ger mycket marknadsandelar i landets med-iefretag. Instllningen bland mnniskorttsorganisationer r att all form av samarbete med Marocko bde politiskt och ekonomiskt r fel eftersom det understder regimen och legi-timerar ockupationen av Vst-sahara. Fiskeavtalet mellan EU och Marocko r ett exempel. Maria Damanaki, Greklands

EU-kommissionr och ansvarig fr EU:s fiskepolitik, har fre-slagit att Vstsaharas fiskevatten ska exkluderas ur fiskeavtalet. Hennes sikt r nd i minoritet i kommissionen.

Oroligheterna pverkar hela regionenCarlos Ruiz Miguel sger att an-svaret fr en frndring ligger p makthavarnas axlar bde i Marocko och EU. Han drar pa-ralleller till utvecklingen i vriga Nordafrika just nu och anser att en frndring r att vnta. Verk-ningar av oroligheterna syns nu i stora delar av omrdet. Mnga regimer har brjat ltta p tryck-et av rdsla fr demonstrationer. I Algeriet har man till exempel tagit bort frbudet mot mtesfri-het.

ven regimen i Marocko reagerar, frgan r vart det leder.

P frgan om det finns en ls-ning p situationen i Vstsahara och Marocko svarar Miguel att den mste vara fredlig, laglig och frnuftig. Han jmfr med Sudan, dr folket fick rsta om sjlvstndighet fr den sdra de-len av landet.

Stabiliteten bibehlls endast nr folket fr mjlighet att tala.

Atlanten

Marocko

Vst-sahara Mauretanien

MurGrns

EU-parlamentarikern Carl Haglund har lnge engagerat sig i frgan om Vstsahara. Han har uttalat ett std fr Sahrawi-folket som lever i Vstsahara och i flyktinglgren vid grnsen till Algeriet. Han sympatiserar ven med bland annat Polisario, den grupp som frsvarar Vstsaha-ras intressen, ven om han tar avstnd frn gruppens vpnade aktioner.

Situationen i Marocko och Vstsahara r inte hllbar i lng-den, sger Haglund. Det finns

mngder av frustrerade unga mn i flyktinglgren i vstra Al-geriet. Det r bara en tidsfrga innan en vpnad konflikt bryter ut.

Finland gr inte tillrckligt, sger Haglund och konstaterar att EU kunde pverka nationer som Marocko genom olika po-litiska tgrder som exempelvis handelsptryckningar.

Ingen rtt att sga nejVarfr slppte Europaparlamen-tet igenom det senaste fiskeavta-

Lagvidrigt fiskeavtal mellan EU och MarockoEtt fiskeavtal mellan EU och Marocko innebr att Marocko sljer fiskerttigheter som EU sedan frdelar mellan medlemslnderna. Rttigheterna som Marocko sljer inkluderar Vst-saharas fiskevatten, men folket i Vstsahara ser aldrig skymten av pengarna.

Finland gr inte tillrckligtFinland borde ta tydligare stllning i konflikten kring Marocko och Vstsahara och EU:s fiskepolitik, menar europaparlamentarikern Carl Haglund.

text: Hanna Nordenswan & Thomas Siln smocka.fi@gmail.com

text: Thomas Siln smocka.fi@gmail.com

let? r 2005 hade Europaparla-

mentet inte rtt att sga nej till avtalet. Den mjligheten gavs frst senare i och med Lissa-bonfrdraget som trdde i kraft 2009, sger Haglund.

Fiskerttsavtalet, som det ut-formades 2005, skilde sig frn tidigare avtal. EU frband sig att se till att en del av den summa som EU betalade anvndes fr att utveckla fiskeindustrin i de lnder dr unionen har fiskert-tigheter. Problemet med den hr tanken, som r god i grund, r att uppfljningen har sktts smre n den borde, enligt Haglund. I och med Europaparlamentets

kade inflytande har versynen blivit bttre.

Men ven om mnga inom

EU:s politiska sfr inte gillar den nuvarande situationen r det inte alltid enkelt att genomfra fr-ndringar. Spanien, Frankrike och Italien har starka intressen i omrdet. Haglund menar att dessa lnders intressen r frmst ekonomiska, inte politiska.

En helhetsreform av hela EU:s fiskepolitik r planerad 2013. Om denna reform kommer att spela ngon strre roll fr det ockuperade Vstsaharas framtid terstr att se.

En 2200 km lng mur delar Vstsahara i tv delar.

FEATURE 5Onsdag den 9 februari 2011

1974-1976 1979

1980-1987

1991 2007-2011

Spanien drar sig ur Vstsahara, Marocko gr in i omrdet tillsammans med Mauretanien, stor flyktingvgver grnsen till Algeriet. PolisarioFront inleder en vpnad kamp mot ockupa-tionsmakten.

Mauretanien och Polisario sluter fred och Mauretanien lmnar sina besittningar i Vstsahara som i stllet annekteras av Marocko.

Marocko bygger en mur genom Vstsahara.

FN medlar fram ett eldupphr mellan Polisario och den ma-rockanska regimen.

Fredssamtal hlls i Manhasset, New York, mellan representanter fr Vstsa-hara och det marockanska styret.

Precis innan Vstsahara avkolo-nialiserades bildades den bevp-nade gruppen Polisario i Vst-sahara. Gruppen kmpade mot Marocko med std av Algeriet. Mnga frn Vstsahara flydde ver till Algeriet och hamnade i flyktinglger. Frenta Nationer-na inledde senare fredsfrhand-lingar mellan Polisario och Ma-rocko. Frhandlingarna ledde till vapenvila mellan parterna r 1991.

nda sedan vapenvilan har FN talat om en folkomrstning dr Vstsaharas folk skulle f rsta om sjlvstndighet, men en sdan har nnu inte gt rum.

Marocko brjade bygga en mur igenom Vstsahara r 1980. 1987 stod den 2 700 kilometer lnga muren frdig och delade landet frn norr till sder.

Kontakterna med Frank-rike kvarstrFrankrike var under kolonialti-den en av de starka makterna i Nordafrika. Med kolonier bland annat i Algeriet, Mauretanien, Tunisien och Elfenbenskusten kontrollerade de stora delar av omrdet.

Sedan avkolonialiseringen har Frankrike bibehllit sina politis-ka kontakter med de forna kolo-nierna. Uttrycket France-Afri-que har p senare tid kommit att beteckna det obalanserade frhllandet mellan de afrikans-ka lnderna och deras forna ko-lonialmakt.

I brjan av 1900-talet delades Marocko upp mellan de dva-rande europeiska stormakterna med Frankrike och Spanien i spetsen. Europerna missbruka-

de sin makt i landet, vilket ledde till att en frihetsrrelse uppstod i Marocko. Rrelsen lyckades f igenom vissa frbttringar som till slut ledde till politiskt obe-roende i Marocko. Den franska delen av landet fick sin sjlvstn-dighet 1956, den spanska 1969.

Spanien hll kvar kolonin Vstsahara, trots att bde Mau-retanien och Marocko ansg att omrdet tillhrde dem. Organi-sationen Polisario hade bildats 1973, och var den frsta som motsatte sig Spaniens nrvaro. Marocko annekterade Vstsa-hara 1975, vilket innebar slutet p Spaniens nrvaro i Afrika.

Den moderna kolonins deVstsahara hamnade under hela kolonialperioden i skymundan. Idag lever omkring 170 000 flyktingar i lger i knen i vs-tra Algeriet. I modern tid har Marocko utnyttjat sina politiska kontakter till bde Frankrike och Spanien fr att legitimera sin, enligt FN olagliga, nrvaro i Vstsahara.

Utver byggandet av muren har Marocko ven slt fiskert-tigheterna till EU. I rttighe-terna ingr de rika fiskevattnen vid Vstsaharas kustomrde. I och med att Marocko krnker ett flertal mnskliga rttigheter anser mnga folkrttsrrelser att EU:s fortsatta nra samrre med Marocko i princip r en fr-lngning av det gamla kolonial-vldet.

Huvudstad: Rabat

Yta: 446,550 km2

Folkmngd: 31,2 miljoner

Statsskick: Konstitutionell monarki

Kung: Mohammed VI sedan 1991

Religion: Islam (98,7 %)

Fre detta fransk koloni, sjlvstndigt sedan 1956 Kllor: CIA, Wikipedia, NationalencyklopedinM

ARO

CKO

Huvudstad:AlAyun(inofficiell)

Yta: 266,000 km2

Folkmngd: 491,000

Befolkning: nomadfolket Saharawi

Statskick: Ockuperat av Marocko se-dan 1976 d Spanien lmnade landet. Gerillagruppen Polisario ses som landets representanter av FN.

Religion: Islam Kllor: CIA, WikipediaV

STSA

HAR

A

MernenfjrdedelavdenfisksomEU:sfiskefartygtaruppfn-gas utanfr EU:s vatten.

EU tecknar avtal som ger dem rtt att ha fartyg i fiskevattenkring lnder utanfr EU-omrdet.

EU tecknade sitt frsta fiskeavtal med Marocko 1995.2005 slts ett nytt, s kallat partnerskapsavtal, som ska gl-la till slutet av februari 2011.

Till skillnad frn tidigare avtal frbinder partnerskapsavtalet ven EU att ronmrka en del av den summa som betalas ut till utveckling av vrdlandets

fiskeverksamhet.

Avtalet med Marocko ger EU:s medlemsstater mjligheter att fiskaimarockanskavatten,somven inkluderar omrden utan-fr Vstsaharas kust. EU innehar idagslgettotalt119fiskerttervarav Spanien innehar 100.

EU betalar Marocko 36,1 mil-joner euro varje r fr fiskert-ten.

Spanien har anskt om att f frlnga avtalet med ett r. Kllor: EU, Fish Elsewhere

FISK

ERT

TER

I EU

Mutor. Professor Carlos Ruiz Miguel sger att bidrag och mutor nnu byter hand mellan franska politiker och Marockanska styret. Foto: Thomas Siln.

Vstsahara- Afrikas sista koloni

text: Hanna Nordenswan & Thomas Siln smocka.fi@gmail.com

6 SISTA SIDAN Onsdag den 9 februari 2011

I mndags trffades ett forsk-ningsteam i Otns fr att ppna en lflaska som legat p havets botten i ver 150 r. let, som enligt forskarna var drickbart, kommer kanske att bryggas och sljas p nytt.

Provsmakarna bedmde det gyllengula let som surt och lite bubbligt. Man hoppas kunna f fram lets ursprungliga smak. Nu undersks let i laborato-rium p Statens tekniska forsk-ningscentral, VTT. Undersk-ningen kan frhoppningsvis visa vilka ingredienser let bestr av. Det r intressant att underska en s hr gammal dryck med den moderna teknik som finns idag. Vi undersker som bst hurdana jstceller det finns i let. Jsten r intressant eftersom vi vet att man inte riktigt visste vad jst var p den tiden som let brygg-des, sger Annika Wilhelmson frn VTT.

Landskapsreger ingenp land hoppas p att man ska kunna ta fram ett slags recept fr let. Det finns redan intressera-de bryggerier som vill brja pro-ducera den historiska drycken.

Det var i somras som dykare hittade bde champagne- och lflaskor i vraket av ett skepp i lands skrgrd.

Vi vet inte exakt hur lnge

l frn havets botten prov-smakadesNr en av vrldens ldsta lsorter provsmakas sker det inte p vilken bar som helst.

skeppet legat p havets botten. Vi gissar att det frliste ngon gng mellan 1825 och 1840. Nsta sommar kommer dykarna att fortstta att underska vraket och d fr vi kanske veta skep-pets namn och kan datera det, sger Rainer Juslin som r chef fr utbildnings- och kulturavdel-ningen p land.

Om let r frn brjan av 1800-talet kan det vara vrldens ldsta bevarade l. VTT:s forsk-ningsresultat presenteras i maj. text&bild: Elisa Makarevitchsmocka.fi@gmail.com

John Londesborough frsker f fram vraklets recept. Om allt gr enligt planerna ska ocks andra n forskare kunna smaka p det antika let .

Smarttelefonerna kommer att bli mltavlorn s lnge har smarttelefo-nerna klarat sig rtt bra undan attacker frn bland annat virus-program och maskar. Vissa te-lefoner befinner sig nd i faro-zonen och i framtiden vntas fler attacker mot smarttelefoner.

I praktiken r det applikatio-ner fr Android som utgr den strsta faran. Vem som helst kan i princip ladda upp egna applika-tioner p Androids market, dr det r mjligt att kpa eller ladda ner olika applikationer till sin te-lefon. Drmed kan kunderna av misstag kpa eller ladda ner en applikation som innehller ett skadligt program.

Ett exempel r spelet Tap snake. Spelet visade sig vara ett spionprogram som hela tiden krdes i bakgrunden p den smittade telefonen. Program-met rapporterade dessutom var femtonde minut telefonens GPS-position till en server.

Andra telefoner som kan rka illa ut r Iphone-modeller, ifall garen utfrt en s kallad jail-break. Jailbreak innebr att tele-fonen har tillgng till alla funk-tioner i Apples operatvisystem, ven sdana som ursprungligen inte r menade fr telefonen. Till exempel Iphone 3 kunde med hjlp av jailbreak anvnda

P GNGH

:FO

RS

Assembly Winter 2011 DetfinnsfortfarandebiljettertillAssembly2011iKabelfabriken 11-13.2! Biljetterna kan kpas vid drren, med start p fredag klockan 12.00, eller p ntet. Mera information om biljettkp p www.assembly.org. Priser: 50 euro fr en datorplats och 25 euro utan datorplats.

The Queen of Hearts Internationell sknhetstvling 12.2 klockan 20.00-22.00 p Helsinki Club. Intrde 7 euro, inklusive efterfest! Mera information p www.thequeenof-hearts.fi

Nordic Moves Streetdancetvlingen Nordic Moves gr av stapeln p sndag i Ble idrottshall. Biljetter 21/11 euro,

vid drren 25/15 euro.

Btar i Ble rets btmssa kr i gng p torsdagen i Msscen-trum i Helsingfors och pgr fram till 20.2. Biljetter 9/13/28 euro.

Iskonst p Hgholmen Den internationella isskulpturtvlingen p Hghol-men fortstter p torsdag och pgr fram till sndag, frn klockan tio till fyra varje dag. Under den andra delen av tvlingen ska deltagarna parvis forma skulpturer med temat djurbeteende. Vinnarlaget utses p sndag. Biljetter 12 euro.

sin stillbildskamera som video-kamera. Om en mask tar ver din Iphone kan det gra allt som du kan gra med telefonen, och mera. Programmet skulle kunna frstra och stjla all din information, sger Mikko Hyppnen, forskningschef p informationsskerhetsfretaget F-secure.

Hittills har Google och Apple lyckats utrota alla virus som f-rekommit i telefoner. Orsaken till att det fram till i dag inte frekommit s mycket virus i smarttelefonerna r bland an-nat att tillverkarna r mer nog-granna och inte vill gra samma misstag som med pc-datorerna, dr nya virusprogram uppstr hela tiden.

I dag r det lnsammare att frska attackera datorer men F-secure frutspr att blickarna s smningom kommer att rik-tas frn datorerna till smart-telefonerna och att de kommer att bli mer utsatta. Fr tillfllet r den strsta skerhetsrisken fr smarttelefonerna nd att de tappas eller blir stulna och att ngon genom det fr tillgng till personlig information.

Isabella Mattssonsmocka.fi@gmail.com

Stort intresse fr de engelsksprkiga utbildningsprogrammen

Azra Arnautovic studerar International Business p Arcada.

Anskningstiden till de engelsksprkiga utbildningarna r som bst p gng och anskningarna strmmar in.

Under de senaste ren har in-tresset fr att studera p eng-elska kat bland annat vid bo Akademi.

bo Akademi har kat sitt an-tal engelska magisterprogram frn sex till sju sedan frra ret. Enligt Inka Lehtinen p bo Akademis internationella enhet beror kningen p att mark-nadsfringen kat samtidigt som ryktet sprider sig via de studerandes kompisar. Universi-tetet r ocks med i University Admissions Finland som r ett program dr de internationella utbildningsprogrammen frn mnga olika universitet samlas och marknadsfr varandra.

Vi har redan nu ftt in un-gefr 400 anskningar vilket r betydligt mer n frra ret vid den hr tidpunkten.

Det nyaste internationella programmet p bo Akademi r en IT-linje precis som mnga andra av de internationella pro-grammen. Alla de internationel-la programmen finns i bo men man planerar att ocks brja ett program inriktat p samhllsve-tenskap i Vasa.

Det r bra att man nu plane-rar det hr i Vasa d de interna-tionella programmen hittills do-minerats av IT, sger Lehtinen.

Ocks p Arcada r intresset fr de engelsksprkiga linjerna stort. Azra Arnautovic frn Nrpes studerar frsta ret vid Arcada p kandidatprogrammet International Business. Arnau-tovic motiverar sitt val med att det internationella i utbildning-en intresserade.

Det hr var egentligen min b-plan men jag ville utmana mig sjlv och studera p engelska.

Att studera p en engelskspr-kig linje anser hon vara utma-nande men samtidigt lrorikt.

I brjan var det svrt med de svra engelska termerna i affrs-sprket men rat vnjer sig efter ett tag.

P bo Akademi r alla eng-elska utbildningslinjer p ma-gisterniv och krver att den studerande redan har en kandi-datexamen. Det finns nd mj-lighet fr de utlndska studeran-dena att g ocks svensksprkiga linjer eftersom mnga av dem har stora delar av kurserna p

engelska. P Arcada kan man erhlla bde kandidat- och ma-gisterexamen p engelska. Det r frmst utlndska studerande som sker in p de tre mjliga linjerna dr International Busi-ness och vrd r populrast.

Mnga finlndare vljer ocks att studera p engelska. En del program, till exempel de som inriktar sig p mnskliga rttig-heter, har inga motsvarigheter p svenska och de r drfr po-pulra bland finlndare. Mnga av dem som studerar p utbild-ningsinriktningar som har di-rekta motsvarigheter p svenska vljer ocks grna att g kurser p engelska. P Azra Arnauto-vics klass r bara en tredjedel finlndare.

Inka Lehtinen tror att intres-set fr de engelsksprkiga ma-gisterprogrammen kommer att ka nnu ett tag men s sm-ningom stabilisera sig d feno-menet inte lngre r lika nytt.

text&bild: Elisa Hggstrmsmocka.fi@gmail.com