Tidskrift för Schacks korrespondens-

TID SKRIFT FÖR SCHACK

UTGIFVEN AF

GUSTAF OCH LUDVIG COLLIJN

UTKOMMER HVARJE MÅNAD, ERHÅLLES | HVARJE POSTKONTOR I SVERIGE, NORGE

OCH DANMARK, PRIS PR ÅRGÅNG & KR. (B MARK, 9 FRANCS, & SKILLING)

NR 172 JAN.FEBRR. 1915 ARG. KI

FE

Tidskrift för Schacks korrespondens-

turneringar.

Tidskrift för Schack inbjuder härmed till deltagande i korres-

. pondensturneringar enligt följande bestämmelser:

| & 1. Turperingarna äro öppna för prenumeranter å Tidskrift

för Schack och för medlemmar i Nordiska Schackförbundet.

i & 2, Hvarje turnering omfattar 7 deltavare och skall hvarje

deltagare samtidigt spela ett parti med hvar och en af de öfriga.

Hvit och svart fördelas enligt Collijus lärobok och tilldelas delagarne

sina respektive nummer genom lottning. | .

| & 3. Med anmälan, som tillsändes tidskr.ftens redaktion, adr.

PP. A. Collijn, Stockholm 16, skall bifogas turne ingsafgiften, Kr. 5! —,

samt uppgift om hvilken klass deltagaren tillhir. Härvid skall iakt-

tagas att: ,

till klass I räknas mästare, pristagare i 1:sta klassens Nordiska tur-

>> neringar samt pristagare i större korrespondensturneringar;

klass II räknas öfriga deltagare i Nordiska 1:sta klass turneringar,

"de, som till deltagande i dessa skulle vara berättigade, samt de,

som i större korrespondensturneringar vunnit minst 5037 af sina

partier; klass IM räknas öfriga 1:sta klass spelare inom de större säll-

skapen, pristagare i de mindre sällskapens I:sta klass turneringar

— samt deltagare i större korrespondensturneringar, som vunnit 3025

af sina partier; klass IV räknas 2:dra klass spelare inom de större sällskapen,

öfriga 1:sta klass spelare inom de mindre sällskapen samt kor-

tespondensspelare med vana vid korrespondensspel;

klass V räknas 3:dje klass spelare i de större sällskapen, 2:dra

klass spelare i de mindre samt korrespondensspelare med liten

"vana vid korrespondensspel; klass' VI räknas öfriga spelare. 54, Så snart 7 deltagare anmälts, tillhörande samma klass, på- -

"en turnering, Tidskriften delgifver då deltagarna motståndarnes

'ess och nummer samt dagen för afsändandet af hvits första drag. .

tionen förbehåller sig rätten att för den händelse inom en

månads. tid beräknadt från första anmälningens ingång, ej 7 deltagare

anmälts i samma klass, sammanslå närliggande klasser i en turnering

eller öfverflytta någon eller några deltagare i högre, eller lägre klass

Inner I hvarje turnering äro priserna I:sta kr. 25, 2:dra kr, 20,

3:dje kr. 15 och 4:de kr. 10, eller schacklitteratur till motsvarande

värde, om så önskas, Pristagarne skola vid förnyadt deltagande i

Tidskriftens korrespondensturneringar spela i den näst högre klassen,

om NR 6 PN lnnet parti räknas för 1 point, remis för a och förtvst

för 0 point, och tilldelas priserna efter antalet vunna points. Vi

i rna.

Sn pointöntat fe Re brefkort och skall motståndarens senaste

drag hvarje gång upprepas. Dessutom skall hvarje deltagare före den

öte i hvarje månad till Tidskriftens red. insända en uppg! ade

drag, som under den gångna månaden gjorts i de partier, hvari

har Ne Ett afsändt drag kan ej förändras eller tillbakatagas. Har

ett omöjligt drag sändts, skall detsamma omedelbart returneras och ett

nytt göras, dock skall för det nya draget som använd ti hällt nas

den tid som förflutit från det motståndarens senaste drag erhållits o

ills det nya draget sändts. a

nn i 5 0” Betänketiden är 4 dagar för hvarje drag inberäknadt mot-

tagnings-' och afsäåndningsdagen, och kontrolleras | vid beho genom

poststämplarne. - Hvarje deltagare har - dessutom för hvarje par om

respittid. af 10 dagar. Öfverskrides betänketiden, förloras par ÅR "id "

en deltagare har skäl antaga att en motståndare öfverskridi v

skalt anmälan härom ske till Tidskriftens red. och skola joriginatore körlen angående partiet medsändas. Redaktionen har därvid ra , jga

parten ifråga att omedelbart insända sina brefkort, berörande ifr. gar

varande parti, vid risk att eljest förlora partiet. Vid sju om elle

bortresa kunna partierna afbrytas under högst två månader, varom

motspelarne såväl som Tidskriftens red. skola underrättas. ; der

& 10. Deltagare anses ur turneringen utträdd, om fyra par t

förloras genom tidsöfverskridning. Har han därvid slutspelat. sr [e

öfriga, eller står han i minst fyra — inberäknadt. genom tidsö vyer.

skridning förlorade — på förlust, räknas hans partier -— i sena

fallet de återstående som förlorade — eljest strykas han partier. a

& 11. De spelade partierna, äro hn s egendom,

i örbehåller sig rätten till dera de, oe

hvilken 12. Tidskriftens redak ingskommitté,

mot dess utslag finnes intet. jäf:

3

Korrespondenzturniere der «Tidskrift för Schack«,

Die "Tidskrift för Schack" ladet hiermit zar Teilnahme an Korrespondenztur- nieren gemäss folgenden Bestimmungen ein:

$ 1 Die Tarniere sind offen för Abonnenien der "Tidskrift för Schacke und för Mitglieder des Nordischen Schachbundes.

& 2 Jedes Turnier umfasst 7 Teilnehmer, und jeder Teilnehmer hat gleichzeitig eine Partie mit einem jeden der tibrigen zu spielen, Weiss und Schwarz werden nach Collins Lehrbuch verteilt; den Teilnehmern wird ihre betreffende Nummer durch das Los zugeteilt,

$ 3. Anmeldungen sind an die Redaktion der Zeitschrift, unter der Adresse P, A. Collijn, Stockholm 16, zu richten und gleichzeitig die Turniergebihr, Kr, 5;— sowie die Angabe, welcher Klasse der Teilnehbmer angehört, beizuftigern. au beachten, dass: zur Klasse I zällen Meister, Sieger in den Nordischen Turnieren der 1. Klasse sowie

« Sieger in grösseren Korrespondenzturnieren; zur Klasse II zählen sonstige Teilnehmer an den Nordischen Turnieren 1. Klasse,

diejenigen, die zur Teilnahme an diese berechtigt sein wärden, sowie diejenigen, die in grösseren Korrespondenaturnieren mindestens 5035 ihrer Partien gewonnen haben;

zur Klasse HI sählen die fbrigen Spieler 1. Klasse in den grösseren Gesellschaften, Sieger in den Turnieren 1. Klasse der kleineren Gesellschaften sowie Teilnehmer an grösseren Korrespondenzturnieren, die 3027 ihrer Partien gewonnen haben;

za Klasse IV zählen Spieler 2. Klasse in den grösseren Gesellschaften, die iibrigen spieler 1. Klasse in den klefneren Cesellschaften sowie Korrespondenzspieler mit Ubung im Korrespoöndenzspiel;

zur Klasse V szäblen Spieler 3, Klasse in den grösseren Gesellschaften, Spieler 2. Klasse in den Kleineren sowie Korrespondenzspieler mit geringer Ubung im Korres- pondenzspiel;

zur Klasse VI zählen die tibrigen Spieler. 54. Sobald 7 derselben Klasse angehörige Teilnehmer sich angemeldet haben,

beginnt ein Turnier, Die Zeitschrift teilt dann den Spielern Nahmen, Adressen twund Nummern der Öegnern sowie den Tag mit, an welchem Weiss seinen ersten Zug absendet,

Die Redaktion behält sich das Recht vor, falls biunen cines Monats, gerechnet vom Eingange der ersten Anmeldung, nicht 7 Teilnehmer in derselben Klasse sich angemeldet haben, benachbarte Klassen zu einem Turnier zu vereinigen ocer einen oder einige Teilnehmer einem Turnier höherer oder niedrigerer Klasse zuzuwcisen.

& 5. In jedem Turnier beträgt der erste Preis 23 Kr., der zweite 20 Kr, der dritte 15 Kr. und der vierte 10 Kr, oder Schachlitteratur in entsprechendem Werle wenpn es gewlinseht wird. Die Preisgewinner spielen bel erneueter Teilnalime an den Korrespondenztursieren der Zeitschrift in der nächsthöheren Klasse, wem eine solcke vorhanden ist,

6 Die Preiso werden nach der Anzahl gewonnener Punkte erteilt, wobel eine gewonnene Partie als 1 Punkt, Remis als 7, und Verlieren als 0 Punkt gerechnet werden, Bei gleicher Punktanzahl werden die Preise geteilt,

$7. Die Zöge werden durch Postkarte gesandt, wobel der letzte Zug des Gegters jedesmal zu wiederholen ist. Ausserdem hat jeder Teilnelmer vor dem ö, jeden Monats der Redaktion der Zeitschrift eine Angabe der Zöge einzusenden, die während des vergangenen Monats in den Partien gemacht worden sind, in welchen er Weiss hat.

58, Ein abgesandter Zug kann nicht verändert oder zurlickgenommen werden, Ist cin unmöglicher Zug gesandt worden, s0 ist er sofort zurickzusenden und ein Heuer zu machen, doch ist fir den neuen Zug als angewandte Zeit die Zeit zu rechnen, die verflossen ist, seltdem der letzte Zug des Gegners echalten, und bis der neue Zug

- gesandt worden, . 89, Die Bedenkzeit beträgt 4 Tage för jeden Zug elnschliesslick des Emp- fange- und Absendungstages; zur Kontrolle dienen im Bedarfsfalle die Poststempet, Jeder Teilnehmer hat ausserdem för jede Partie eine Frist von 10 Tagen. Wird die

: Bedenkzeit iiberschritten, so ist dies der Redaktion der Zeitschrift mitzuteilen, wobei die auf die Partie beztiglichen Originalpostkarten mitzusenden sind, Die Redaktion

at dabei das Recht, von dem betreffenden Teilnehmer die Umgehende Finsendung einer auf die fragliche Partie beziiglichen Postkarten zu verlängen, wiedrigentalls dic

:

Hierbel ist

4

Partie för verloren erklärt wird, Bei Krankheit oder Verreisen können die Partien auf die Dauer von höchstens zwel Monaten unterbrochen werden, wovon die Gegner wie auch die Redaktion der Zeitschrift zu benachrichtigen sind.

$ 10, Ein Teilnehmer ist als aus dem Turnier ausgeschieden anzusehen, wenn vier Partien durch Zeitiberschreitung verloren werden, Hat er dabei die drei tibrigern -2u Ende gespielt, oder steht er in mindestens vier — einschlieslich solcher, die er durch Zeitiberschreitung verloren hat — auf Verlust, so werden seine Partien gerechnet — im letzteren Falle die tibrigbleibenden als verlorene — sounst werden seine Partien gestrichen.

& 11, Die gespielten Partien sind Figentum der "Tidskrift för Schack« die sich das Recht zu ihrer ersten Veröffentlichung vorbehält.

& 12, Die Redaktion der Zeitschrift fungiert als Turnierkomitee. Entscheidung ist keine Berufung zulässig.

CGegen ihre

Parti 2780.

Dr Tarrasch — Herr Satzinger

Hvit Svart

L f2—14 27 —e6 2. Sgl—13 d7—d5 3. e2—e3 C7T-—C5 4, b2-—b3 Li8—e7 5 LIclb2 Le7—f6 Här ir platsen för springaren,

som därifrån skulle verksamt skydda hela kungsfiygeln.

6. Sf3—e5 LfÖ Xx e5 Detta byte visar sig senare så-

som mycket ofördelaktigt för svart. Men hans normala utveckling är

. redan störd genom löpardraget till 6.

7. f4xe5 5Sg8—e7 Här kunde svart sätta motstån-

daren i förlägenhet med Dh4t, g2—g3, De4, Tgl, d5--d4, ty bonden e5 blefve sedan svår alt gardera, På följande sätt kunde hvit likväl blifva herre öfver svårig-

> heterna :Sa3t,D x e5,5cd, DI6, ed, cd, Dg4, 5Sc6, Lg2, e6—e5, L x c6t, be,

- De2 och hvit vinner med fördel tillbaka bonden, (1 stället för Dg4 vore också Dh5 mycket starkt, något

- som jämte dragföljden Sd7, Sdö6t, Kf81, La3, Se7, Ld3 tillika med Tf1 skulle medföra ett häftigt angrepp.) Slår svart likväl efter Sa3 bonden e3, så vinner hvit den likaledes

Sb8—c6 ; 0-—0 0—0

ill följd af att det fattas en Springare på 16 är den svarta kungs-

Vi numera tillgänglig för många- å angrepp.

Partier.

Kungslöparbondespelöppning, Nyligen speladt i schackklubben Central i Miönchen.

10. Dd1i—h5 Se7-—g6Ö 11. Tfl-—f3 Sc0-—2e2e7

För att efter Th3 kunna gardera med h7—h6 utan att förlora en bonde på g6. 12. Sbl—c3 a7-—a0

Springaren hotade att öfver b5 bereda sig plats på dö. 13. Tal —Afl

Hvit har na uppnålt en mycket vacker utveckling. Alla hans figu- rer sikta nu ål den fientiiga kungs- ställningen. 13, — — b7—Lb5 14. Sc3—d1!

Springaren skall öfver f2 och g4 framtränga till f6 och där splittra den svarta kungsställningen, Mot denna i hvarje fall afgörande för- stärkning af angreppet är svart maktlös, 14. Lc8-—b7

Så skulle t. ex. o-bondens ome- delbara framträngande hos motstån- daren blott framkalla ännu större offer utan att kunna afvända det hotande ödet: e5-—c4, St2, ed, Sg4, Sfö, Th3, h7—Lh6, Txf5, ef, Sx hört, gh, Do hb, TeS, e5—e6 och vinner, alldenstund drottningen botar att sätta malt icke blott på g7 utan också öfver h7 på f7. Eller Sfh4 (i stället för h7-—=h6) Stöt, gf, eft, Kh8, Tfi4l, Sxf4, ef, Dböt, KAN och hvit sätter efter Tx h4 matt på h7. 15. Sd1-—1f2 C5—c4 16, Si2—g4 f7—15

På cd följer Stöt, gf, Th3 jämte snart matt.

17. e5 x fö 18. föxg7

Se7-—15 SI Xx g7

Den öfvermäktigt starka ställ- ningen af de hvita pjäserna möjlig- gör nu (jämte många andra lös-

ningar) en elegant mattföring med frikostigt offerspel. 19. Dh5x h7t Kg28 x h7 20. Tf3-h3t Kh7-—g8

Drottningen eller springaren, om de gå emellan, slås, utan att mati- föringen därigenom ändras. 21. Se4—h6t Ke8-—h8 eller h7 22. ShO0—TF7i Kh7—g8 23. Th3—hSft Sg6 x h8 24. Sf7—h6f

(Anm. af dr Tarrasch)

Parti 2781. Italienskt parti. Nyligen speladt i Mänchen.

Dr Tarrasch Herr D.

Hvit Svart

1, e2—e4 e7—e5 2. Sgl—A13 Sbö—c6 3. Lfl—cd Lfi8—c5 +, 02—03 Dd8-—e7

Ett äldre försvar, som redan ' principiellt förfeladt, då man ' bör bringa drottningen i spelet så tidigt.

5 d2—d4 e5x då Här måste svart ovillkoriigen med

» Lb6 söka hålla spelet slutet, 6. 0-0 d4—d3 Slår svart på e3, så utvecklas den

fientliga springaren förmånligt, och hvit ernår alltid ett starkt angrepp. Men äfven med bondens frammarsch kan en svår nackdel icke mer und-

kunde T stark

16. 17. a i8. . 19. —C

Slår on

lörar

End

vikas. Partiet är typiskt för det af- görande utnyttjandet af skenbart rätt oväsentliga öppningsfel,

7, ed-e51 Därpå kan svart knappast mera

röra sig. Poängen är alltid Tel med drottningvinst, eventuellt efter förutgånget Lg5.

i sn mn

8 b2—b4 De7-—dS 1.e5 —b6

hotet e

Parti 2783. Si cilianskt parti.

Speladt i hufvudturneringen B vid schackkongressen i Mantiheim.

Hvit

--2å 23

—2G2

har

Herr Lideck

Svart

ill en

Le3

och

enom 6

gr

"en - , L xc,

Lxe5,

att

b7 - bb C5—c4 e€6 Xx d5

Ta8—cB

Hvit spelar nu konsekvent på

fasthållande af den framryckta fri-

bonden och tillkämpar sig genom

den segern.

17, oo Ld7—e6

18. Dd5 —d2 Dd8-—d7 19, g3—gå

Med hotet att genom f4—15, gf,

gf, Lx 15, Tx 15, D Xf5, Led eröfra

drottningen.

- — f7—T15 gå—g5 h6—Kh5

Det ser nu ut, som om svart

förnyadt angrepp måste åter- bonden, men genom en

fin manöver lyckas det för

till sitt skydd få fram ännu

en vävare : a ss

ett

-

d7 Se o— Svart

(Anm. af dr

8

Parti 2782. Spanskt parti. Speladt i Trebitschturneringen i Wien den 7 december 1914.

R. Reti C. Schlechter

Hvit Svart

I. e2—e4 e7—e5 2, Sgl—f3 Sb8—c6 3. Lf -—b5 a7—a6 4, Lb5 xc6 d7 xx c6 5. d2—d4 e5 x d4 6. Ddl xd4 Dd8 x d4 7. StIxdt Öppningsdrag äro liksom börs-

papper mången gång underkastade växlingen af hausse och baisse, Reti följer Laskers spelföring i det be- römda Petersburger-partiet mot Ca- pablanca, Vitsen i detta spelsätt ligger i 10. f2—4f4, ett drag, som sedan dess stått högt i kurs. Under rubriken: "Sensationspartiet i St. Petersburg” hafva vi redan då i in- gående undersökningar hänvändt oss mot öfverskattande af det nya "ge- niala" draget f2-—f4, hvilket till och med hos mästare som dr Tarrasch i första ögonblicket injagade skräck.

7z7Z —-— LiS—d6 8, 0—0 Sg0-—e7 De sista båda dragen i förbin-

delse med 0—0 och f7—f5 hafva "med god framgång användts af Teichmann, Schlechter följer i allt väsentligt — partiet — Lasker-— Capa- blanca, men med skenbart små, dock i verkligheten betydande af- vikelser, som vittna om djupa under- sökningar af det nämnda partiet.

9. Sbl—e3 LeS8—d7 10. fa f4 0—0-0

Capablanca hade spelat 0—0, Tfe8 jämte 17—416, hvarpå (efter förutgånget Sb3) följde f4—f5. (Så. som vi redan då påvisade, kunde svart till och med därefter få ett godt spel, ehuru samtliga oss bekanta kritiker efter f4—f5 höllo det hvita spelet för strategiskt vunnet.) Textdraget är utmärkt, En noggrann pröfning visar nämligen, att

uppställandet af tornen på d8 och e8 är önskvärdt. Och den långa rockaden inbesparar gent emot den korta fullt eti drag. 11. Lel—e3 Th8-—e8

Svart är färdig med utvecklingen och hotar redan med Sd5. Stode hvits springare redan på b3, skulle Tael bereda ett godt spel, 12. Sd4—b3

Helt och hållet Laskers ställning. Men Schlechter har manövrerat bättre än Capablanca. De schack- lärda angifva på detta ställe Tael såsom förmånligare. Men sedan kunde efter Le5! följa vändningar liknande dem, vi då utförde, = Det hotar sedan i alla fall Se7—d5! (e4 xd5, Te8xe3 o sv) Men Schlechter har ”kuggatt sin mot- ståndare på det ena tempot, som Lasker hade till förfogande. 12, — Se7—d5 13, Sc xd5 £c6 Xx d5

Nu har svart på bra sätt blifvit kvitt sin enda svaghet, dubbelbon- den, som i slutspel redan ställt till så mången olycka, under det hvits båda stolta bönder börja betänkligt svikta. 14, e4—e5 LdO-—f8 15. Le3.e5 Lf8ö x c5 16. Sb3 xc Ldå7—f5 17. TfL—T2 b7—bö! Öm svart vill göra sin bonde-

öfvervikt på drottningflygeln gäl- lande, får han icke spela småaktigt, Hvit bör icke få tillfälle till b2— b4, något som förhindras af c7—c5. 18, -50c5-—d3

Betänkligt vore 18. Sxa6, c5 19. b4, Kb7 20. b5, d4, emedan svart då finge en figur mer i kam- pen om den blifvande fribonden, alldenstund springaren är orörlig. 8, — — C7—c5 19, TfI2—d2 Ke8—-c7 20. Sd3—f2 g7-—g5! 21. g2-—g3 g5 xf4

22. gIåxfé Te5—g8t 23, Kgl-—fI Tg8—g6 24, Tal—di Ke7—c6 25. Sf2—hI

För att spärra g-linjen. 25, — — Lf5-—Lbh31 . 26. Kl —f2 f7—if6 27, Tdl-—gl

Tdg&t. 21, Tg6 x gl 28, Kf2x gl fö x e5 20. få xes Td8-—e8 tornet lockas från d-linjen för att kungen skall erhålla rörelsefrihet.

Eller 27. ex fö, Txf6 28. Kg3,l:

ÅT första rummet måste det hvita! 5: 30, Td2-—e2 Te8—f8

Parti 2784.

Kristiania Uppsala

Hvit Svart

1. d2—d4 d7—0d5

2. C2—c4 e7—e6 3, Sbl—e3 c7—c5 4, c4xd5 e6 x då 5. Sgl—f3 Sb8-—c6 6. g2—g3 Schlechter-—-Rubinsteins variant,

som synes gifva hvit en minimal fördel. Löparutvecklingen är riktad mot d5, Dr Tarrasch, som ihär- digt försvarar draget 3. —, c5, fast- håller hårdnackadt att svart får det något bättre spelet,

oo Sg8—16 "Alapin anbefaller 6. —, cd 7.

Sxd4, Le5. 7. Lil—g2 Li8—e7

7. — cd är icke bra, I partiet larshall-—Forgacs, San Sebastian 912, följde 8. Sxd4, Db6 9. 5 x 6, be 10, 0-0, Le6 11. e4! med itverlägset spel för hvit. . 0—0

31. Shl—g3 Eller Tf2, TI5!

3. — — Ke6—d7

Då bonden efter Ke6 likväl icke kan hållas, gifver hvit den frivilligt för att undanrödja tvångsställningen. 32. e5—e6t Lh3 x e6 33, Te2—e5 Tif8—f6 34, Te5—p3 Tf6—g6 35. Te5 x pb h7 Xx g6 30. Kgl-—T12 Kd7—d6 37, Kl2—13 Kd6-—e5 38, h2-—h4 d5—d4 39, hå—h5 göxh5

Uppgifvet. (Anm. efter Hamb. Frem.bl)

Drottninggambit.

Speladt 1913—14 pr korrespondens mellan Kristiania Schacksällskap och Uppsala allmänna Schacksällskap.

nes vara det bästa. 9, b3, följdt af Lb2 förefaller bättre.

0, — c5 xd4 10. Sf x d4 h7-—h6 11. Lg5—f4 Lc8—e6 12. 5Sc3—b5 Dd3-—d7 13, Sd4 xe6 i7 xe6 14. e2-—e4?

Betydligt bättre vore det närlig- gande 14, Lh3, efterföljdt af Dd3. Hvit förbiser svarls svar och får nu ett tryckt spel 14, — 15. Lf4-—el

På 15. ed får hvit 2 bönder för en officer, men ställningen blir dålig.

e6-—e5!

15, oo d5—d4 16. a2—a4 Ta8—c8

17. h2—h3 Le7—c5 18, b2—b4 Sc6 x bd 19. Sb5 xa7 Le5 xa7 20. Dd1-—b3t Sb4-—d5 21. Lcl-—d2 Kg8-—h8 22. e4 xd5 e5-—2e4 23. Tal-—bil SI6 Xx d5

Bättre vore Tfe8, 24. Lg2xed Sd5—03 25. Ld2xe3 då x c3

10

26, Db3xb7 Te8—c7? Starkare vore 20, —, D xa4; på

27. Tal följer då 27. —, L xTf2t 28. Kg2, Dd4. Den skenbart så eleganta fortsättningen 20. Ta6, Le3 30, Ti6 leder efter Tg8 till ingenting.

27, Db7—a6!

Detta drag hade svart förbisett. Tfö kan nu icke spelas på grund af 28. Dxa7l! If a om

28, Da6—d6! Starkare än genast 28. Dg6;

punkten g3 garderas, samtidigt som bågge svarts torn angripas, och drottningen tvingas tillbaka till c8, där den står dåligt.

Dd7 xh3

28, — — Dh3—c8 20, Dd6—g6 Kh8—g38 30. Dg6—h7t Kg8— 7 31, Tbl-—-b4

Genast 31. Ld5t för icke till nå- got resultat; nu hotar tornet komma i spelet, | 3, oo — La7—c5

Kungens utsatta ställning är öde-

Parti 2785.

liggande för svart. Andra drag hjälpa lika litet, 32. Le4—g6t Kf7—16 33. Lg6—h5! Le5 x b4 34. Dh7—g6t och hvit förkunnadesamtidigt mattise- nast 11 drag. Det följde ytterligare 34, — — Ki06—e7

På 34, —, Ke5 följer 35. f4f, Txf4 36, eft, Kd4 37. Td1t, Kod 38, Ded4t, Kb3 39, Tbl+ och matt i 2 drag. Eller 37. Tdlt, Ke3 38, Dg3t, Ke4 39. Lg6t, DI5 40, Dd3t, Kf4 41. Dxf5t och matt i 2 drag. 35. Tfl-—elt Uppgifvet.

Matt följer i senast 9 drag. 35, —, Kd7 36. TdI+!, Ke7 37.D Xx g7t, Keö 38, Ledt, TI5 39, Lx för, KXxI5S 40. Td5t, Ke6 41. Te5t, Kd6 42. Df6t, Kd7 43. De6t, Kd8 44. De8t,

På norsk sida spelades ofvanstå- ende parti af T. Aalheim, Hj. och Oscar Andresen, J. Brekke och 5. Lund, på svensk sida af O. Åhlund, G. Brodal och V. Sjöqvist.

(Morgenbladet.)

Holländskt parti.

Speladt i Kristiania Schacksällskap den 14 maj 1914.

H. G. Hansen J. Brekke

Hvit Svart

1. d2—då4 e7-e0 20 C2—c4 f7—Å5 3. Sbl—c3 Sg8-—16 . 4, e2—e3 b7-—Lb6 535 Lfl-—d3 Lc8— Lb7 6. f2—13 LI8— b4 7. Sel-—e2 0-0) 8. 0—0 Sf6-—L5 Svart får i denna spelöppning ett

tryckt spel och han må därför stän- digt akta sig för all icke manövre- ras in i en förlustställning. Det valda draget är icke godt. Svart får icke vid korrekt motspel något angrepp och springaren blir stående utsatt på hb5, tills den längre fram afbytes

mot den hvita springaren. I denna ställning spelade Tarrasch mot Stei- nita i Hastingsturneringen 1895 Sc6, hvilket är bättre än textdraget; men icke heller Tarrasch uppnådde - fullt lika spel.

9. e3—e4 f5—1[f4 10, Let-—d2 Sb8—c6 Il, a2—a3 Lb4-——e7

Härigenom framgår, alt 6, —, Lb4 var tempoförlust. Det hade antagligen varit bättre att byta på e3, Vid det valda spelsättet står löparen ständigt i vägen (se t. ex. 24:e draget), utan att den gör någon positiv nylta genom att bryta angreppet.

12, g2-—g4!

1i

Bra speladt. Hvit utnyttjar den svarta springarens dåliga ställning till att skaffa sig en öppen h-linje. 12, — få xg3 13. h2xg3 e0—e5 14. d4—d5 Le7-—e51?

Tempoförlust, då löparen i 16:e draget åter skall tillbaka till €e7. Schacken tvingar blott hvita kungen till 22, dit den i alla fall skulle gått för att lämna plats för tornet, 15. Kgl—g2 Sc6—då4 16, b2—b4 Le5-—e7

Härefter kan spelet anses förlo- radt för svart. Det har dock sitt intresse alt se, huru hvit utnyttjar sin öfverlägsna ställning. 17. Se2xd4 e5x då 18. Sc3--e2 CT—Lc5 19, Tf —h] Dd8--e8 20. e4—e5 g1—g6 21, b4—b5

Hvit hade vunnit snabbare genom SM, to ex, 21. —, Sxf4 22. Lxf4, cb 23. Tn6, Df7 24, Dh1, Dg7 25. Dh3, följdt af Tahl och Lxg6. 21. —— De8— 7 22. Se2—1f4 Sh5 x fåt 23, Ld2xf4 a7—aDO 24, Ld3—e4 Le7—d8

Parti 2786.

H. G. Hansen Olaf Smedal

Hvit Svart

d2—d4 d7—d5 C2—104 e7-—ec6 Sbh1—0c3 C7-—e5

s £2—e2e3 Sg8-—10 > Sg1l-—f3 Sb8—c6

ko a2-—a3 dö x c4 oo If xcA a7—aD 0-0 b7-—Lb5 Le4—e2

en kommer härvid på en € god plats. På La2 skulle

På ab följer 25. e6, DIG 26. dö, Lxe4 27. de och hvit vinner en figur. Man ser nu, huru löparen står i vägen, 25, £e5—e6 d7 x eb 20. d5 xe6 Df7—e7 27. Dd1—d3 aö x b5 28, cAxb5 Lb7 x e4 29, Dd3 x ed Ta8—c8 30. Thi—h6 TI8--15 31. Tal-—hl Tf5—h5 32, Thö xg6r h7 x oc 33, De4 x g6t De7—g7 34. Dg6 xh5

Ögonblickligen afgörande vore 34, De8&j, DI8 35. Dxh5, Dg7 36. De8t, DI8 37, Thöt o s. Vv. 34, — — Ld8—f6 35, Lf4-h6 Dg7-—h7 36. Dh5— gåt Lf6—g7 37. Thl-—h5 Te8—c7 38, Dg4—g5 Tc7— c8 39, e6—e7 Kg8-—17 40. Dg5—d51t Kf7—e8 41. Lh6 Xx 27 Dh7 x g7 42, Th5—g5 Dg7-—h7 43. Tg5—g8t Ke8 x e7 44, Dd5—b7t Uppgifvet,

Hvit har spelat hela partiet korrekt och väl

(Anm. af Oc Smedal.) Drottninggambit.

Speladt i vinterturneringen i Kristiania Schacksällskap i november 1914.

dock följa c4 och hvits spel blefve något instängdt.

9, — — Lc8—b7 10. då xes LÄS xx c5 11. b2—b4 Le5—d6 12. Lel—b2 0-—0 13. Sf3I—g5 Sch-—e5

Svart söker att förhindra Se4, emedan springaren därefter hotar att sätta sig fast på c5.

14, Dd1-—d4 Ta8S-c8 15. Tfl—di1 Ld6ö—b8 16. Dd4—-—h4

i2

Efter drottningbyte skulle hvit icke hafva någon positionsfördel. Med textdraget utlägger hvit en snara, som dock visar sig icke vara så farlig för svart. 16, —— — Dd8—e7

Efter Db6 17. Sce4, Lxe4 18. Sxed4, Sxed 19. Dxed4 står hvit bra, Genom textdraget förloras en bonde, men svart får till ersättning angreppschanser, som uppväga bonden, 17. Seg xh7 18. Sh7 x f6rt 19. Dh4—h6

Drottningen står här till synes utmärkt. I verkligheten har den emellertid kommit ur spelet. Hvit får icke något angrepp mot svarts kung, Går drottningen t, ex. till h3, följer Kg7 och Th8 och svart får en våldsam attack, 19, — Lb8—e5 20. Tal—cl1 Tf8-—d8

Svart förutser, att hvit skall söka fördrifva Le5, hvilken har en god ställning. — Detta kan naturligtvis förhindras genom f5, men svart föredrager den med textdraget inledda kombinationen, som innebär en snara, försåvidt som hvits föl- jande drag icke låter sig bra göras.

Se5—g6 27 x fö

21. f2—14?

Bättre "vore Ld3, hvarpå svart kunde svara med f5, Svarts ställ- ning är då god, trots bondeförlusten,

21. — — Td8 x dlr 22. Le2xdl De7—id3!

Kombinationens poäng. Det ser på grund af Dd2 farligt ut att slå löparen, men det hade nog i alla fall varit det bästa. Svart kunde väl då fortsatt med 23. fe, Dd2 24. Lf3, Txec3! 25. Lxc3, Dxcit 26, Kf2, Dxc3 27. LX b7, Sxe5. Angreppet för då för tillfället icke till någon materiell fördel, men svart har dock det bättre spelet,

23. Dh6—h5 Le5 x f4 24. e3 xf4 Dd8-—d47T 25, Kgl.fl Lb7 x g2t 20. Kil-—el Sg6 x f4 27. Dh5-—g4t Kg8—18 28. Tel—c2

Med Se2 kunde hvit hållit spelet längre. Svart vinner drottningen med Sd3t, men får ett vanskligt spel mot hvits lätta officerare. 28, oo Dd4-—e3t 29. Ldl-—e2 St4—d31

Uppgifvet. (Anm. af O. Smedal)j

Partier från Trebitschturneringen i Wien 1914.

Parti 2787. Spanskt parti. Speladt den 10 december 1914.

C. Schlechter Dr A. Kaufmann |

Hvit Svart

1. e2—ed e7--e5 2. Sgl—I13 Sbå—c6 3. LfI—b5 a7—a0 4, Lb5—a4 Spö—16 5, 0—0 d7—d6 6. Tfi-—el Lc8-—d7 Te Ce03 g7-—g6 3 d2—d3

Mera energiskt vore genast & d4, hvarpå den planerade utvecklingen af löparen till g7 skulle hafva - till följd förlusten af en bonde, t, ex. 3. d4, Lg7 9. Lxc6, Lxc6 10. de, Sxe4 (i fall de, så 11. D Xx d8t jämte 12. Sxe5) 11. ed, 0—0 12, de, Dxc7 13. Le3 jämte Sbd2 och hvit står säker. Svart skulle på 8. då4 bäst spela De7 jämte Lg7. 8 ee — LfB-—g7

16. d4xes Sc6 x e5 17. Sf3 xe5 dö x es Om 17. —, Lx<e5, så 18. fi

jämte gå, 18. Le3-—c5 TI8-—T7

" biser det enkla motdraget DIf8. Vid

1350

9, Sbl-—d2 0—0 19, — Dd8-f8! 10. 5d2-—11 Sfö—h5 20. g2—g4

För att med f5 "rycka till sig angreppet. Draget år icke korrekt och vederlägges af hvit. Solidare vore Te8 och vid tillfälle d5.

11. d3—d4! h7—h6

I första rummet måste fältet 25 skyddas.

12. Sfl-—e3 Kg8-—h7 13, 5e3—d5 Ta8-—cS

Svart väntar på 14, Le3 för att efter f5 kunna besvara 15. de med fe. 14, Lcl—e3 f7-—f5 15. e4 xf5 Ld7 x f5

Icke gf till följd af 16. 5xe5,

19, Sd5-—e7 Hvit tror sig med detta vackra

drag uppnå vinstställning och för-

19, 5e3! stode hvit något bättre,

Ställning efter hvits 19:e drag. Ord

Parti 2788.

("Neue Wiener Tageblatls näm-: "angående detta parti, som spe-'

i näst sista omgången, föl-; e: Mellan dr Kaufmann och Imann kom det till en strid af ildt intresse, alldenstund båda e undvika remis, den förre för icke. fördärfva sina chanser på

Efter 20. Sxc8, Dxc5 går springaren förlorad. Men med 20, Sxf5, Dxc5 21. Se3 kunde hvit lätt utjämna spelet. 20. — — 21. Ddi-—e2?

Det algörande felet, Genom föl- jande vackra kombination kunde hvit åtminstone nå utjämning: 21. eft, Txdl 22, fgr, Kh8 23. Lx dill, Txe7 24, Lxh5, DI5 25. Lxe7, Dxh5 26, Te3 o. 3. v.

Tec8-—d8

21.0 — — Sh5 —f4 22, De2—1f3 Lfö—e6 23. Lad—b3 Le6 x b3!

Om 23. —, Tx e7?, så 24, Lx eb, Sxe6 25. DxT18, LXxf8 20.

EL xe7, Lxe7 27, Txe5, Td6 28. Tael och hvit vinner, 24, a2xb3 Lg7—161!

Undviker den sista stötestenen. Om svart genast tar för sig, är han ännu förlorad, t, ex. 24, —, TX e7 25. LX e7, DXxe7 26. Dxf4 0. s. v. 25. 5Se7 —c6 DI8 xc5 20. Sc6 x d8 Lf6 x d8 27. b3—Lb4 De5—c4 28. Tel—ed De4-—c6 29, Tal-—di Ld8-—h4

Uppgifvet; mot hotet Sh3t finns ingenting att göra. På 29. Khbl följer närmast Kg7.

(Anm. efter Deutsche Schach- zettung.)

Sicilianskt parti, Speladt den 25 december 1914,

första priset, den senare för at eventuellt rycka fram till andra platsen, — Det präktiga partiet slutade med seger för dr Kaufmann,. Fans ytterst originella behandling af öpp- ningen, likaväl som kraftfullheten och elegansen i hans genialiska slutspel vunno odelad beundran. Spiel-

4 manns stridskrafter voro slutligen Il oe h7-—h6ö bundna vid motståndarens egen-| Det hotade Lg5 jämte Sf4 domliga framryckning åt två håll. lig = gerot4 Dd8—d7 Och det märkvärdigaste var, att det (13 pDål—d2 Ta8—e8 för Spielmann, som länge förutsåg 14. Sf x eb

det hotande ödet och genom om- Därigenom = stärkes visserligen gruppering af sina krafter på ett snillrikt sätt sökt stäfja det, icke Bdön men nu laborerar den svarta gafs någon utväg ur förveckling- e6 med obotlig svaghet, arna; ty såsom analysen utvisade, 14, — f7 x eb förde äfven alla andra vägar, som|15. f2—14 Le7-—d8 han skulle hafva kunnat beträda, | Om 15. —, Sg4, så 16. Lh3,

Sxe3 17. Dxe3 och e6 är för- fill katastrofartad undergång.) lorad. Med textdraget äsyftar Spiel- mann manövern La5, 5Sc6-—d8-27

R. Splelmantt | 46—e4. Men den kommer icke Dr A. Kaufmana

Hvit Svart till utförande.

1. e2—e4 c1—05 16. Kgl-—hi 2 Sbl-c3 Sb8—c6 Förhindrar närmast, att svart med

3. 5gl-—e2 Sg4 jämte SXxe3 och Lb6 erhåller

Detta oskyldiga drag bringar Spi-|fryck på punkten d4. elmann, som efter 3. Sf3, e6 4. d4, | 16. — — cd jämte a6 och De7 ville länka in | 17, Le3—gl! på den Paulsenska varianten, tilll Hvits båda sista drag ådagalägga

hans nackdel på andra tankar. den högsta finess i schack. Först

Ld8--a5

3 ee e7-—e6 genom löparens tillbakatåg till gl

4. d2-—d4 d7-—d5 möjliggöres den afgörande attacken.

Svart gjorde bältre i att med cd [17, — -— Sc6—d8

leda in på de vanliga varianterna, [18. b2—b4 c4 xb3

5. e4xd5 e6 x d5 19, c2xb3 Sd8-—17

6. Lel-—e3 Cäe04 På 19, —, L xc3, hvilket i alla

Fit riskabelt drag, emedan d5 och I händelser vore bäst, kunde följa 20.

därmed också c4 förblifver svag. | D>xc3, Sf7 21. Tacl, 5Sd6 22. Dc7.

Men äfven efter 6. —, cd 7. Lx | 20. b3—b4 La5—b6 d4! jämte g3, Lg2 0. s. v. förtjä-| 21, Tel—e2 St7-—d6 nade det hvita spelet företräde. 22. Tal—el TIS-—L7

7. g2—2g3! 23. Dd2—d3 Dd7-—c8

Detta — utvecklingssystem, medj|24. Lg2—h3 Ti4—e7

hvilket redan Blackburne i Wiener | Svart kan icke förverkliga den i.

jubileumsturneringen 1898 hade |anmärkningen till 15:e draget an--

vunnit ett glansparti mot Janowski, | tydda planen, ty på 24. —, Sfe4

bevisar sig äfven i föreliggande |följer 25. Sxd5, Deb6 26. TX ed:

parti förträffligt. Dxd5 27, Lg2, Sxe4 28. LX ed, :

7

, ee 5g8—16 jämte Lg6 och 24. —, Sde4 skulle -

838. Ufl—g2 Lc8—e6 hafva 25. Sxd5, De6 20. Sxf6t-

0. 0-—0 Lf8—e7 jämte Lg2 till följd. |

I IS 1 0—0 (5e diagrammet å nästa sida.)

Genast- 11. Sf4 vore för Lb4/25. Sc3xd5! Sf6 x d5

26. Te2 «eb Te7-—d7 mindre bra.

Ställning efter 24:e draget.

R. Reti

Hvit

f2—14 g2—23

Sg1-—13 Lfl-—e2

. Le2 xf3

I betraktande

ng

ör

för att hota e5; om då 6. d4, så 15 e6 jämte c5,

6. 0—90 7. d2—cd4 Eljest €e5.

To oe 8& Icl—d2 9, c2-—c4

10. Ddi—c2 1 cA-—05

På 20. —, Se7 följde 27. f5! (mindre bra vore 27. Tx hö till följd af Sef5) jämte f6 med förin- tande angrepp. 27. Dd3-—b3! Te8 x eb 28, Db3xd5 Uppgifvet.

(Anm. efter Deulsche Schach- zellung)

Parti 2789. Oregelbunden spelöppning. Speladt den 19 november 1914.

På 13. —, 26 skulle följa 14. Dr ÅA. Kaufmann i: g5 och den svarte springaren kan

Svart öfverhufvud icke mer gå till f6, dJ-d5 14. Sbl—c3 Se8—c7

Sg8—16 15, b4-b5 Le8—g4 Ett snillrikt bondeoffer, På 15.

Lg4 xf3 —, cb följer 16. gå, Tx15 17, Lg4,

CT — ch Tfö 18. f5 med fördel för hvit. En god fortsättning vore också 15. kommer 5. —, Sd7 Khl jämte Tel.

—— Sd7-—16! 16. g4x15 eÖ6 x 15

Sb8—d7 17. b5—b6 Bonden f5 kan till följd af Se4

6 icke genast tagas. Hvit fördrifver SS därför Sc7 för att möjliggöra en

[IS --en schack på €e6. Bättre vore likväl

Om 9, — , de; så 10. Dec2 med 17. be jämte fabl. | Oh 17. — a7 x b6 ätervinst af bonden. 18. x bå . Se7-e8

Ta8—e$ 119. De2xf5 Se8—d6 . 5—e6brT Ko8-—Lh8

s« Möånchener a Kelhl Kes—h

Zeitung": 11.

n tillräcklig e ade bonden,

ee

p2—b4 g2-—g4

Fö

Reli anmärker i

Svart åsyftar f5 jämte Sf6 och 23. Tal—cel 24

rhindrar Sfö jämte Se4.

Sc3 vore väl att före- Hvit underskattar faran. Den "draga. 11. —, de behöfde väl där-| anda räddningen bjöde 21. Sa4,

"på icke fruktas, emedan centrum-|go4 22 Tf2 Te8 23. DI7. böndernas starka ställning bjuder ls4 Sd6—e4

rsältning för den off-132 — Tfl—f2 LeJ-—ba!

Sf6 —e8 (Se diagrammet å nästa sida,)

Sc4 x d2 24, Tf2xd2 Tf8-—e8 25. De6—17

25. DI5, Txe3 20. Td3, Tx d3

27, Dxd3, Lxc3 jämte 28. —,

Dx bö skulle föra till ett förloradt

f7-—15 h7—h6

16

20. Dif7—gö Te7 xe3 27. Td2—g2 Dd8-—418 28. Sc3xd5 c6 xd5 29. DgOxg7

29. Txc8 strandar tyvärr på Telt. 20, — Df8 x g7 30. Tel x c8t Kh8--h7 31. Tg2 x git Kh7 x g7 32. Te8—c7Tt Te3—e7

slutspel. Hvit offrar därför i sin|och svart vann. förtviflan en figur utan att därmed (Anm. efter Deutsche Schach- kunna ändra partiets olycksöde. zeitung.) 25, o—— Te3—e7

Parti 2790, Spanskt parti. Speladt den 29 december 1914.

C. Schlechter O, Strobl

Hvit Svart

1; e2—e4 ef--e5 2. Sel—Ff3 Sbh8-—c6 3. Lfl-—b5 a7—a0 4, Lb5—a4 5Sg8—f6 5. 0—0 b7-—Lb5 6. La4—b3 SIG x e4 7. d2—d4

Den enklaste fortsättningen, som utan tvifvel för till de vanliga varianterna, Försöket att få fram mera med 7. Ld5 lämnar efter 7. —, St6 8. Lxc6, de 9.-5Sxe5, Lb7 10. Tel (eller 10. d4, c5), Le7 ett godt spel för svart (11. De2, 0—0 12, Sxch?, Lxc6 13 Dxe7, Dd5 14. f3, TfeB+). Äfven 7, Tel, d5 8, d3 (på 8 då följer bäst L x e6t; men icke 8. —, ed för 9. 5c3), Sfö 9. Sxe5, Sxe5 10. f4, Leb 11, fe, .Sd7 är snarare gynnsamt för svart.

To oe d7—d5

På 7, —, ed följer såsom i det bekanta partiet Burn—dr Tarrasch från champlonturneringen i Ostende 1907: 9, Tel, d5 10, Sc3!, Leö 11. Sxed, de 12. Txeå4, Le7 13.

L x eb, fe 14. Tx e6, Dd7 15, De2, 0-0 16. De4 da

8. då xes Lc8 — e6 0, c2—0C3 Lf8-—e7

10. Lel-—e3 Detta enkla utvecklingsdrag är

åtminstone lika så godt, som det här mest spelade draget 10. Tel, "hvilket dock efter 10. —, 0—0 11. Sd4, 5Sxe5 12. f3, Ld6 framkallar den farliga och ännu icke uppkla- rade Breslau-varianten. 10, —-— 0—0 11. Sbl—d2 Sed—05

11. —, f5 blef i ett parti mellan Berger och Taubenhaus i Frank- furterturneringen 1887 vederlagdt på följande sätt: 12, Sd4!, 5x d4 13. cd, Dd7 14, f4, c6 15. Tel +. Bäst torde väl 11. —, Sa5 vara: om då 12. 5xe4, så närmast Sx b3, och på 12. Le2 kan Sxd2 jämte Sc4 följa. 12. Lb3—c2 Sc5—d7

Bättre Lg4 jämte 5e6. 13. Le3—f4 g1-—g5?

Vinner en bönde, men kungs- ställningen blir ohållbar. — Bättre vore äfven här Lg4, 14, Li4—g3 gö—g4 15, Si3I—d4 Sd7 xe5

Äfven vid 15. —, Scxe5 16. f4, ef 17. Sd xf3 får hvit ett starkt

angrepp. 16. f2—4t4! g4 xf3 17. Sd2xf3 Se5 x f3r 18. Dd1 xf3 5c6 x d4 Om 18. —, Le5, så 19. De3

med hotet Dh6. 19. c3Ixd4 Le7—d6

Eller 19. —, f5 20. Tael, Lc8 (tvunget, ty om 20. —, Dd7 eller Dd6, så 21. De2, Tf6 22. Lh4 o. s. v) 21. Te5, c6 22. Lxf5 och hvit är i fördel. 20. Lg3 xd6 Dd8 x dö

(Se diagrammet.)

7

efter 20.

Blir genast förlust. Men äfven

Part 2791.

Å. Albin Dr A. Kaufmann

Hvit Svart

I. e2—e4 C7—cC5 2. Sbl-—03 Shö—c6 3. Sgl-—f3 27—g6 4, d2-—d4 c5 Xx då 5, SI x d4 LIS—g7 6. 5d4 xc6

Vanligare och bättre är 6. Le3 te Se2 och 0—0, — b7 x c6 Lfi—c4 Dd8—c7

8. 0—0 Sg8 —f6 0, f2—f4 0—0 0. €4—05 Sf06—2e8 1: Dd1i—el : Konstladt, Drottningen står icke

Bättre vore 11. Le3

d7-—d6 " e7xd0


Tr

Dh5, f5 22. —, cd 21.

Lxf5 o. s. v,. måste hvit vinna.

21. Lc2x h7t! Kg x h7 22, Df3—hö5t Kh7—7 23. Dh5-—g51t Uppgifvet,

tAnm. efter Deutsche Schach- zellung.)

Sicilianskt parti. Speladt den 30 december 1912.

15. Til —Tf3

Hvit står redan sedan åtskilliga drag icke bra, Det med detta drag inledda förtviflansangreppet försäm- rar ännu mer hans ställning. Men det var nog svårt att finna en fill- fredsställande fortsättning.

15. — — Se8—f6 16. Lel—e3 d6—d5 17. Lc4 —b3 Sf6—2e4 18. Tal—dl Tf8—e8 19. Sc3—a4 Lc8—a6 20. Del—h4 La6—e2 21. Tf3—h3 Lg7—f6 22. Le3—d4 Le2 x dl 23. Ld4x fört Sed x fö 24. Dhå4 x för De7-—g7 25. Df6 xg7t

På 25, Dxc6 skulle följa Dd41.

25, ee — Kh8 x 27 20. Th3—c3 Ta8—c8 27. Sa4—c5 TeS—elt 28. Kgl-—f2 Tec8—e8 20, Sc5—d3 Te8—e2j 30. Kl2—0g3

30, oo mm Tel—gi1 31. Sd3—f2 d5—d4 32. Te3—f3 Ld1 xc2 33. Lb3xc2 Te2 x c2 34, Tf3—L3 Tgl-—el!

Uppgifvet. (Anm. efter Deutsche Schach- 2ettung.)

Parti 2792. Spanskt parti, Speladt i V Trebitschturneringen den 23 december 1913.

L. Löwr I Hrdina +? 112, b2—b3 g7—g6 Hvit Svart 13. s S5—g3 L de Bättre | 13, Se3 för att eventuellt N c e4 e7—e5 komma till d5, Hvit fruktar uppen- 3 Sb8—c6 barligen svagheten hos bonden ed, i Så —L5 5Sg8—4f6 men underskattar kraften i den föl- . 1-—c3 d7-—d6 jande svarta attacken. 5 d2—d4 Le8—d7 13, ee — Si6—g4 6. 0—0 14, Sc3-—e2

Anmnärkningsvärdt är det af Bu-| Det hotade såväl 14, — Dh4 dapestmästare företagna försöket att |som också 14, —, Le7 (15. Lb2?, medelst 6. Lg5, Le7 7. Lxc6, be|5e3). 8. Dd3 komma till lång rockad. |14. — =— d6-—d5! Ö, — LI8—e7 15. e4 xd5 LI8—c51t

7. då xe5 16. Kgl—hhl Sg4 x h2! . Vanligare äro 7, Tel och 7, Lg5. | Den öfverraskande poängen i Th > Sc6 xe5! bondeoffret. På 17. de oeftergifligt Efter 7. —, de 8. Tel (hotar |Sf3 (på 17. —, Sg4 eller 17. — bondevinst), Ld6 9, Lg5 får hvit] Dh4 kan hvit med 18. Sg1 jämte

friare spel. Sh3 ännu nätt och jämt täcka mat-

8. Sf3-—d4 0-—-0 ten) 18. gf, Dh4t 19, Kg2, Dh3F. 9. f2—t4 Se5—c6 17. Sg-—e4 Te8 x e4 | 10. Sd4—15 18. LA3 xe4 Sh2 x fl

| Hvit försöker förgäfves att rycka | 19. Dd1-—e1 5c0-—d4 till sig angreppet. Svarl försvarar | 20. Se2—g1 Ld7—415 sig kallblodigt och kommer raskt | 21. Le4—d3 Lfö x d3 till motangrepp. 22. e2xd3 Sd4—4f5 oo Tf8—e8 23. Sgl—e2 Si5—g3i! 11. Lb5—d3 Le7—tf8 Uppgifvet, =

" Nyligen stupat på Galiziens slagfält. Cetang Deutsche Schach

vända sin drottninglöpare på dia-

> Mycket bra och i hvarje fall

Parti 2793.

19 Drottningbondespel.

Speladt i St, Petersburg den 26 april 1914,

Bernstein. Dr O.S. Niemzowitsch

Hvit Svart

I. d2—d4 508-16 2. Sol—f3 e7—e6 3, C2—c4 b7-—b6

Huru framtiden kommer att ställa sig till dylika oregelbundna för- svarssätt är mycket svårt att be- döma. Erfarenheten från tidigare årtionden bjuder nämligen blott ganska otillräckliga hållpunkter, och de särskilda dragen lämna de käm- pande också nästan alls ingen orientering, då direkta hot äro mycket sällsynta.

Naturligtvis har också partibe- dömaren 1 sådana partier en svår ställning; ty ehuru han, likaväl som spelarne, är tvungen trefva omkring i dunkel, måste han dock förstå gilva sig utseende af att noga veta, hvad som försiggår,

4, Sbl—ce3 5, e2—e3

Uppenbarligen vill också hvit an-

Le8-—b7

gonalen a1—Lh8.

ö —— Lf8-—b4 6. Ddi—b3 DÅd8-—e7 TT. a? a3 Lb4 x c3t 8. Db3x3c3 d7—d6

ättre än d5, ty för det första hind- as springaren från e5, för det andra möjliggöres vid tillfälle framstöten 6-e5 och slutligen förblifver lö- aren b7 aktiv.

b2—b4 Sb8—d7 Lel—b2 a7—a5 Lfl-—e2 a5 x bd

aj x bd Ta8 x alt Lb2 xal 0—0 0-—0D Si0— e4 De3— 02 f7—f5 SfI—d2

fientliga springaren och sedan kunna operera i centrum.

Ställning efter hvits 16:e drag.

16. — — Se4 x d2

Dr Tarrasch anmärker i «Berliner Lokalanzeiger«; hvarför svart frivilligt — afbyter den välplacerade springaren utan att först genom f2-—f3 vara nödgad därtill, är obe- gnripligt. Det kunde följa D25 och på Lf3 Sfö.

Draget 16. —, Dg5 är till och med starkare än dr Tarrasch anar. 17. Lf3 torde nämligen därpå alls icke ske, emedan hvit därigenom

skulle förlora kvaliteten (17. —, Sxd2! 18. LXb7l!, Sxfl etc. Men trots allt detta skulle svart med Dg5 knappast uträttat något, ty efter 17. f4, Dg6 18. Lf3, Sf6 är någon på- taglig fördel likaså litet bevislig som måhända vid försöket att med 18, —, S5Sxd2 19. Dxd2, Lxf3 20, Txf3, Sfö sätta springaren fast på e4. Det följer nämligen 21. d5 licke Tg3 på grund af Se4l), Se4 (dåligt är Ta8, då efter 22. Db2! dubbelhotet Tg3, resp. dxe6 icke kan pareras) 22. Dd4 (hotande dx e6), Tf7 23. Tfl; jämte Lb2 och eventuellt Tal etc.

Men så länge bevis fattas, att Dg5 bereder fördelar eller återigen Sxd2 för till nackdel, kan också Dg5 icke anses för bättre och $ x d2 för "obegripligt,

17. De2xd2 Tf8—a8 att med f3 deplacera den

Nu hade Dg5 alls inget ända- mål, emedan nu f3 kunde följa, 18. Lal-—c3 De7—e8

"Ett svårbegripligt drag, som blott svarts spelare själf skulle kunna förklara”, säger dr Tarrasch. Med den önskade förklaringen kan äfven jag (Marco) stå till tjänst; tydligen ville Niemzowitsch besvara 19. Tal med Txalt 20. L xal, Da8 (vack- rare men icke bättre vore L xg2) och sålunda förskaffa sig ett mycket nätt dubbelangrepp på g2 och al. Med De8 har alltså Niemzowitsch i alla fall betagit sin motståndare lusten att opponera med tornet. Men därjämte hade han kanske för alsikt att fortsätta med Sf6 och sedan möjligen med Da4. Dock till och med om Niemzo- witsch vid De8 icke skulle hafva tänkt på någonting alls — något som alls icke är hans vana — finns det icke i schack också afvaktande, indifferenta och fullkomligt betydel- selösa drag? Huru egendomlig begäran ligger icke i den tanken, att hvarje drag måste kunna för- klarast. Består då ett krig blott af stora slaktningar? månne icke också af marscher, skenrörelser, återtåg, förskjutningar och alarmerande för- postfäktningar? Precis så är det i schack. Rätt månget drag af vår motståndare är icke förklarligt, men just då äro vi mest i fara; ty vi ålarfva bort tiden med att söka för- klaringen, vi blifva försagda inför sfinxen, eller för djärfva, emedan vi invaggas genom de fientliga rörelsernas harmlöshet, =

Denna = afvikelse torde synas mången öfverflödig. Men jag ville dockstillåta mig att erinra alla dem, som äro böjda för en sådan åsikt, därom att grekerna framför Troja fulla 10 år förgäfves bestormade staden, hvaremot deras första slugt beräknade återtåg genast hade fram- gång, I ett liknande läge som konurg Priamus kommer här snart Bernstein.

207

19. d4—d5 e6 —e5 20. f2—t4 Lb7—c8

Då bonden f5 var utsatt för fara, kom biott ännu 26 i betraktande, Men uppluckringen af kungsställ- ningen vore icke ofarlig och dessutom hade löparen ingen framtid på b7. 21. Dd2-—b2 De8—e7

Ställning efter 21:a draget, Kr 7

22. få xe5?? Otroligt men sant! Hvad Ni-

emzowitsch icke uppnådde genom direkta angrepp och aldrig hade kunnat framtvinga, bjudes honom efter de 2 sista återtågen i rikaste fullhet, — Bernstein öppnar porten på vid gafvel, släpar den trojanska hästen från d7 till e5,

Snart blir den här fruktansvärd. Och det var lätt att förutse, att på denna väg ingenting gagneligt kan tippblomstra för hvit; ty drag, som befria motståndarens stridskrafter eller till och med bringa dem i verksamma ställningar, äro nära på alltid och undantagslöst dåliga. Märkvärdigt nog hafva alla kritiker förbisett, att här, I draget f4 xe5, är ursprunget till alla obehag att söka, och till oeh med de där kom- mentatorerna, som göra miner vid hvarje drag, som om de skulle höra gräset växa, gingo aningslöst förbi detta ställe. Ett bevis, att strategiska grundsatser ännu icke öfva : tillräckligt inflytande på den nutida schackgenerationens tänkande, till” och med hos dess högsta represeti- tanter, Desto mer anser jäg det för min plikt att råda dem, söt söka undervisning och önska dire

” i

tiv för sina beslut vid hvarje sär- skildt tillfälle, att städse vara be-

> tänkta på hämmande och lamslående af de Fentliga stridskrafterna. Släp- per man icke denna första strategiska grundsats ur sikte, så äro sådana missgrepp som f4xe5 alldeles omöjliga. Men nu frågas helt visst: hvad hade då egentligen bort ske? Låtom oss gemensamt därom öfver- lägga. Bonden e5 är trefaldigt an- gripen och trefaldigt garderad. Men svart kan icke för evigt låta springaren stå kvar på d7, ty därmed vore hans Lc8 och tornet dömda till fort- farande overksamhet, Däraf följer: hvit måste antingen a) genast (genom g2-—g4) företaga eller b) först förbereda (ft. ex. genom Tf3) ett

"> angrepp mot den svarta kungsfiy- >" geln, Svart nödgas därigenom att förr eller senare draga e5-—e4 och

+. därigenom öfverlämna åt hvit den värdefulla diagonalen al—Lh8, eller också spela e5xf4, hvarvid hvit icke blott erhåller denna diagonal, utan dessutom ännu andra fördelar. Några varianter må illustrera denna fälttågsplan: |] 22. g2—g4, e5 xf4 23, e3 x

"> f4, De3f 24. Tf2! (icke 24. Khl, ty planen att på g-linjen inleda elt angrepp, är till följd at 24. — De4ft 25. Lf3, Dxc4 26. Tg1, Ta2! outförbar och dälig)f5 x 24? 25. Lxg7. Hvitstår på vinst. ä. 24, —, SI6 25 Lxf6, g7 x 16 26. Dxf6. Hvit har visser-

gen en bonde mera, men denna ördel blir efter 26. —, Ld7 illu- orisk, emedan svart har allehanda angenäma hot (t. ex, Ta2) under et att hvit icke kan riktig ttillgo-

a sig silt torn och löpare. 24, — SI6 25, Ld4!, De7 :Lf31, Sxg4? (S$e4 27, Tg21) Te2, Df7 28, Lxg7, Dg6!

igt vore Dxg7 på grund af e8t, Kf7 30. Te7t ete.) 29, Hvit är i fördel, t, ex. 20.

Sr. 30, Lg21, Sxc4 (Sd3

31. Dd4, Sel duger icke för 32, Txel, ty på löparen g7 törs svart äfven nu icke förgripa sig) 31, De2, b5 (om 31. —, Lab, så 32. Debt, D xe6 33, d5 x e6, Te8 34, Lf6 och vinner) 32. Tx €c7 etc, Hvit står på vinst

Ehuruväl angreppsförsöket 22. g2-—g4, såsom vi sågo, bjuder mångahanda chanser, kan hvit närmast ännu träffa förberedelser, t. ex. 22, Tf3, Huru svart därefter skulle kunna förskaffa sig ett godt motspel, är icke lätt synligt. Storartad och värdig en Niemzo- witsch vore följande tanke: 22. —, 85 23. fx2e5, SI8 24. hå, 5g6 25. h5, Sh4 26. Te3, f4 27. exf4, ex f4 28. Lf6, Tal!!! (De båda utropstecknen betyda icke, att Tal är det bästa draget, utan blott att följderna äro be- aktansvärda. Öfver hufvud gör den föreliggande undersökningen icke anspråk på uttömmande full- ståndighet. Jag skulle blott vilja hänvisa på Kh2, liksom också därpå, att svart helt enkelt skulle kunna spela 28. —, De4,) 29. Dxal, Dxe2 30. g6 (bäst), fx g3 SL ox ht, Kxh7 32 1 x bd. Därigenom uppkommer följande

ställning:

H.

Ett drottningslulspel af utomor- dentlig klassisk skönhet.

Det åskådliggör en af de otaliga möjligheter, som hade kunnat fram- gå ur 22, Tf3 (i stället för 22, f4 x e5?) efter en nära på äfventyrlig tiodrags kombination.

Svarl har draget och tilltvingar sig nu seger genom en I3-drags kombination.

Df2t 33. Khl, Lh3. a) 34. Del, Lxg2t 35. Dxg2,

Delt 306. Dgl, De4t 37. Dg2, Dxh4t 38. Kgl, Dd4 39. Khl, Ddlt 40. Dgl, Df34tt 41. Dg2, D>x hört 42. Kgl, Dd1t43, DfL, D x fl 44. Ko fl, Kg6 och svart vinner,

Den svarta drottningens 9 drags manöver (Df2-—el—e4 Xx h4—d4— dl-—J3 x h5—dlx gl), som här un- derstödes af blott en enda bonde, erinrar om de mest berömda sick- sackartade och trappstegsformade operationer af drottningen i slut- spelsstudier.

Högst intressant är hvits försök att rädda sig genom 34. Dbli. Men efter 34. —, Kh8. (Anmärk- ningsvärdt är ytterligare, att efter 34, —, Dbl+t fortsättningen 34. —, Lf5 vore förfelad på grund

SS af 35, Lxg3l!l) 35. Dalt, Ke8!! | 30, Da8t, Kh7! äro "schackarne” : slut, och hvit kan icke täcka matten.

Flan måste alltså i 36:e draget täcka matten genom Dgl, hvarpå svart, alldeles som under a) utfördes, framtvingar segern. Att kungen här kan undandraga sig drottningschackarne

id genom en triangelformig rörelse a (h7-—h8--g8-h7), är ytterst för- om bluffande,

Följer nu häraf, alt 22. Tf3 är dåligt och vederlägges af g7-—g5? ingalunda. Hvit får blott icke un- derskatta motståndarens resurser och får icke etter 23, 14 xg5, $I8 24. h2—h4, 5Sg6 inlåta sig på h4—L5. Han måste äfven här, såsom alltid, länka på alt h4-—h5 gör den fientliga arméns dolda krafter Iefvande, under det att de efter g2-—g31! ännu länge skulle slumra och förblifva fullkomligt" oskadliga.

I själfva verket skulle hvit efter 25, g2-—g3 med genomgående god ställning hafva en bonde mer och

2

från det skönt planerade 27. g7— g5. Men genom denna undersök- ning har redan lämnats vackra bevis för att svarts ställning hade blifvit mycket svår, ja nära nog kritisk, ty han kan hvarken på drottningflygeln eller på kungsflygeln, eller i centrum nå fram till ett tillfreds- ställande samspel af sina krafter, och det är alltid karaktäristiskt för betänkliga lägen. Man besakte t.ex. 22, —, e5-e4? 23, Tg3, g7—26. Kan det sluta bra för svart? Hvilken framtid har springaren d7, löparen c8, drottningen ete, Och huru kan det hotande angreppet Tg5 jämte h2-—h4 pareras? Vi se alltså, af 22. —, e5—e4 kan svart icke vänta sig någonting välgörande. Men ännu mycket mindre godt kan svart lofva sig af 22. —, e5 x f4, ty där- med skulle för hvits alla krafter Öppna sig en större verkningskreits, (23. e3 xf4, SI6 24. Tg3 [hotande L x f6] etc.) 22 , Sd7 xe5 23, Le3—d4 ; Detskulle alltså vara pudelns kärna?

23 o-— — Le8—d7 24. TI -—al Ta8$—e8! 25. Tal—a7 De7-—d8

Den enda garderingsmöjligheten, men den räcker. Le8 vore till följd af L xb6 naturligtvis ett eroft fel, 20. Db2—al

Ett ogenomskinligt men tungt vägande fel,


IT veden i

20. f5-—f41 Ett förtjusande, djupt beräknad

bondeoffer, följaktligen svart vara tvungen afstå

23

27. e3xf4 Se5—g0 28. Le2—13 Sg6 x f4 20.0 Ld4xg7

Dr Tarrasch förklarar i «Berliner Lokalanzeiger": Hvit är icke rädd och slår bonden, ty han har hår- fint beräknat, att han just därmed bäst kan parera alla angrepp".

Denna åskådning adopterades också af alla andra kritiker. Men vi skola snart se, att hvit icke kan parera på långt när alla angrepp och att sålunda ingen hårfin? be-

- räkning ägt rum, Én sådan kunde äfven alls icke företagas, ty under- sökningen af så kaotiska möjlig- heter (såsom de under loppet af

" detta parti framgått) ligger vid den in- : skränktabetänketiden tyvärr icke inom

den mänskliga förmågans område. 20, Dd8—g5

Nu inser man, hvad som före- svälvade Nlemzowiisch vid 20. —, fö—f4, Svart hotar nu icke blott med Dxg7 utan äfven med Sh3t eller Sd3, men därjämte med ännu hågot annat, som har undgått de ärade kritikerna. 30, Lg7—h8!

Därigenom förskaffar sig dr Bern- tein det lugnande medvetandet, att en svarta drottningen icke kommer it lämna g-linjen. Och det är nycket viktigt, emedan antalet af varts angreppsmöjligheter minskas.

$s 30:e drag.

Sf4—d3 endet ett förintande dråp- et hotar icke blott Telt som är ännu värre, De3t.

lycka för Bernstein har hvit härpå ännu en räddning. Hade Niemzo- witsch kunnat se de yttersta konsekvenserna af det af honom valda förfarandet, då skulle dess otillräck- lighet icke undgått honom. Han bade då helt visst allvarligare be- fattat sig med studiet af de högin- tressanta följderna af 30, —, Te2. Af den följande framställningen framgår, att Bernstein, trots den förment” hårfina beräkningen", skulle hafva varit alldeles hjälplös mot detta angrepp.

I. 31. Dg7t, DX g7 32. LX g7, Telt! 33. Kf2, Sd3t 34. Kg3, KX g7 35. Txc7, Te7 36. Lg4, Se5 0. S. v. och vinner.

I. 31. Ta8ft, Kf7 32. DI, Tec2. (Bedrägligt och otillräckligt är det intressanta försöket 32. —, Sh3t 33, Khl, Tf2 på grund af 34. Del!!).

A. 33. Lh5t?, Ke7 och vinner,

B. 33. g2—2g3?, Sh3t 34. Khl, Tf2 35. Ddi, De3.

a) 36, Lg2, Te2 och vinner.

b) 36. Lh5t, Ke7 37. Dbl!, Tc21! och svart vinner, då ingenting kan uttänkas mot det irefaldiga hotet Tel, resp, De4t eller Sf21.

C. 33. h2—h4, Dg3 (nu måste hvit träffa något slags mått och steg mot det förskräckliga hotet Tf2.

a) 34. Ta3, (hvit är i begrepp alt genom 35. Lh5ft jämte Tx gå vinna partiet). Förfeladt vore nu 34, — , Sh3t eller 34, —, Tf2 eller 34. —, Lg4. Men svart har en djupt förborgad fortsättning, som raskt framtvingar segern 34, —, Ke7!!

vu) 35. Te3t, Kd8 36. LIGT, Kc8 och vinner, t. ex, 37. c4—0c5, Tf2! 38, Dab6t, (Dxf2 38. Sh3t och vinner) Kb8, Hvit han icke afvända det på g2 hotande fördärfvet.

8, 35. Le4 (för att besvara D x a3 med Lxc2, hvarvid allt vore « för Niemzowitsch, till

räddadt), Se2t. (Man bemärke, aft

24

kungsdraget f7—e7 följde för alt!matt i två drag genom Del—di möjliggöra detta springardrag och därigenom göra just paraden Led overksam) 36. Khl (om 36. D x e2, så naturligtvis Telt 37. Df1, Tx fit jämte Dxa3 o. v) Dxh4r 38. Th3, Lxh3 o. v.

b, 34, Ld4 (förhindrar likaledes Tf2) Lg4! (Nu hotar Lxf3 jämte Txg2t. Man beakte, att Lh3 vore förfeladt på grund af Lf2) 35. Le4, Tel! 36, Dxci, Se2t 37. Kf1, Sxcl och vinner,

HI. 31. Ta8r, Kf7 32, Ta2 (för att på detta sätt komma punkten g2 till hjälp) Sh3t! 33, Kf, Tx a2 34, Dxa2, Delt 35. Ke2, Sf4t 36. Kf2, Lf5!!" (Nu hotar matt i 3 drag genom Sd3t jämte Delt etc,)

Å. 37, Le2, Sd3t 38. Lxd3, Lxd3. (Hvit måste nu förebygga den genom 38. —, Df4+ jämte Df1+ hotande drottningförlusten.) 39. Db2, (Efter Dal skulle svart fortsätta med Dxal jämte Lxc4 och på Db3 skulle svart med Dd2 i få drag framtvinga matt.) D x b2 40. L x b2, Lxc4 41, g2—g4, L x d5 och svart skall ofelbart vinna med sina två förbundna fribönder på drottningflygeln, trots de olikfärgade löparna. B, 37. g2-g3, Sh3+! (Till vinst skulle väl också Sd3+ föra, men hvit kunde ännu länge göra mot- stånd: 38. Kg2, De3! a) 39. De2, Selt 40. Kf! [i fall Kh1, så naturligtvis Dxf3t o. vI Ld3 41. Kxel, LXxe2 42, Lxe2, bö—b5 (Svart måste naturligtvis sträfva efter att förskaffa sig en fribonde; han underlåter därför Delft) 43. cd x b5, Delt 44, Kf2, Dd2 jämte D x d5 och svart skall vinna med till- hjälp af sin fribonde dö. b) 39. Lhöt, Ke7 40, De2, Selt etc. som under aj) 38. Ke2, Le21! (hotar

+ Man kan lätt öfvertyga sig att 36. =, BSd3t 37. Ke2 och nu först LfS till följd af.38. Dd2 icke är tillfredsställande,

i—d3). a) 39, Dal, Ldlt och svart vin-

ner närmast löparen f3 och därmed naturligtvis äfven partiet.

b) 39. Lh5t (andra drag har hvit icke) Ke7 40. Kf3, Dd1+!! 41. Kg2, Le4f! 42, Lf3, Dxf3t 43. Kxh3, Dh5t och vinner.

Härmed är väl på oangripligt sätt förebragdt bevis, att svart med Te2 skulle avgörande förstärkt sin posi- tionsfördel. 31. h2h4

Skenbart blir nu hvits läge ännu hopplösare, emedan den svarta drottningen intränger till g3. Men Bernsteins närmaste = öfvermåttan subtila motdrag bringa svarts attack till stillastående och blotta för oss djupet af det med Lh8 inledda för- Svarssystemet.

KF Sn Dg5—g3 32, Ta7—a8 Ld7—c8 33. Lf3-—e4

Poängen i den präktiga kombinationen. Den fata morgana, som föresväfvade Niemzowitsch, försvin- ner och I stället för den drömda segern visar honom den råa verkligheten en tarflig remis. 33, Dg3—f2t

Löparen tordes svart icke slå til! följd af Tx c8t jämte DI6F, 34, Kgl-h2 Df2 x hår 35. Kh2—gl1 Sd3-—e5

Niemzowitsch vill ännu icke åt- nöja sig med remis. 36. Lh8xe5 37. Le5—h8!

Eljest ginge bonden c4 förlorad utan kompensation.

Dh4 x e4

37, oe Ded4—e3t 38. Kegl—h2 De3-—f4t 39, Kh2—gl1 Df4—g3! 40, Lh8—203 Dg3--e3f 41. Kgl—hI De3—14 42. Dal—dl

Bonden c4 kunde hvit icke gat- dera, ty på Da2 hade han förlor: löparen: 42. —, Dhöt 43. Kg 1, De

42, — Df4-— hör 46. Kgl—hi De3 Xx c3

« Däremot är nu alldeles oklart, | 47. Ta8xx c8! Te8 xc8 hvarför Niemzowitsch icke slår bon- 148. -Dd1-—g4t Kg8—f7 den c4; ty hvarken 43. Dh5, De4 49, Dg4 x e8 De3xet

(eller också Dfit) ej heller Ld4/50. Dc8-f5t Hvit håller remis

behöfde fruktas. genom evig schack.

43. Khi—gl Dh6-—e3T (Anm, efter Wiener Schach- 44. Kel-hi De3— hört Zeitung.) 45, Kbhl—gil Dh6-e3r

Parti 2794, Nordisk gambit. Speladt i gambitturneringen i Baden vid Wien 1914,

Stäl'ning efter 11:e draget. GO. Nyholm — Dr Tarlakower

8

Hvit Svart

1. e2-—e4 e7-—2e5 2, d2-—-d4 e5 x då 3. 0203 då xc3 4, Ifl—c4 d7-—d5 5, Lc4xd5 c3 xx b2 6, Lelxb2 Sg8-16

Här försummar svart tillfället att först mobilisera sin bondeöfvervikt på drottningflygeln. c7—0c5 vore mycket mera energiskt, Dr T, fruk- tade väl härpå 12. Sc4, men där- emot kunde han lätt försvara sig med 12. —, Td8 13. e5, Se8! Uraktlåtandet af draget c7—c5 får svart ganska snart smärtsamt erfara.

i2, Tal—cl! Spikar springaren och paralyserar

Ld5 x 7 | Ke xf7 den fientga bondeöfvermakten på Dd1 xd8 Lf8—b4t denna sida för längre tid. Hvit har Dd8—d2 Lb4 x d2f därför nu grundad förhoppning att "Sbl xd2 Th8—e8! göra öfverlägsenheten af sin bonde- et med svarts 4:e och 5:e drag | massa på kungsflygeln gällande. dda försvaret har införts i tur-|j2, oo. — Le8—e6

raxis af Schlechter. Genomi13, a2—a3 Ta8—d8 är af Nyholm valda fortsätt- 114, Sgl—e2 Te8—e7

7, LX f7t erhåller svart be- 115, Sd2—c4 i Ännu bättre vore väl Sf4. Detta na variant må här ytterli-| drag döljer hemska bot, t. ex.: isas till partiet Öpocenski | I 15. —, Ted7 16. Sxe6, Kx

hvilket skedde 7. e41e6 17. Sb3!! etc. 2 I. 15. —, Tdd7? 16. Sxeb,

Kxe6 17. Sb3 etc,

ämning. Till orientering

Sb8—c6

20 27

II. 15. —, Sd4 16. Lxd4,|det oaktadt spela c7—c5, ty efter nås, är i betraktande af 29. —,| Det leder till förlust. Med 31. Txd4 17. Sxeb, KXxe6 18. Sb3/19. Lxc5 uppstode en vacker kom- e4-—03 30. Tehl, Ke6! osannolikt, |Lb4, c4—03 32. Td6!l (icke Kdl och hvit vinner bonden b7. bination 19. —, Tc8! 20. LxeT, Men remis hade Nyholm därmed |på grund af Tf6! och svart vinner).

Som man ser, vore försvaret ef-| Tx c4 21, Lg5, Te3, hvarefter svart lekande lätt ernått. Tx d6 33. Lxdö hade hvit lätt ter Si4 icke lätt. Bäst torde Le8 erhåller två förbundna fribönder, 28, — Sb6 x d7 fått remis, t, ex. 33. —, Sb2 34. vara, hvarpå hvit väl skulle fortsätta | 18. — — 07-25 | 20, Tel-dl Sd7—c5 Le5, Sc4 35, Lxe3, Sxa3 36 med Ke2! 19. Td4—d3 Td8—c8 40, Tdi—d5 Sch -a4 f3—1f4 etc, 15. —— Le6 x c4 20. Kel—e2 Te8—c6 SN oxa Ne ” 16. Tel xc4 Sf0-—d7 21. Thl—ecel 7-—zg6 älta ar 20): ig a XC c0-— 17. Se2—d4 22, g2—g4 er —56 Ställning efter 30:e draget 33. Ke3d4 Ti6 x 13

23. h2-h4 34, Kd4—e5 Tf3 xa3 Ställning efter hvits 17:e drag. Innan ännu svart kan företaga 35. Td5—d7t Kf7—e8 OM oc någonting nämnvärdt på drottning- 36. Td7—a7 Ke8—d8

flygeln, blifva de hvita bönderna 37. g4—g5 Ta3—al mycket besvärliga. Man ser nu 38. Ke5—d6 Tal—Odit tydligen, att I1. —, Sc6 var för- 39. Kd6-— eö C4-—03 feladt, Uppgifvet,

23, o— — b7—b5 (Anm, efter Wiener Schach- 24, hi—h5 e5-—c04 Zeitung) 25, h5xg6t h7 x g6 "Ke2—d2? 26. Lb2—c3 :

Detta drag kräfde en noggrann| Stoppar de svarta bönderna, men beräkning. Måste hvit nämligen hotar därjämte med Lb4, efter 17. —, 5e5 genom Tc2 parera | 20. — — Sd7—b6 Parti 2795. Drottninggambit. dubbelhotet (Sxc4 resp. Sd3t, så komma de svarta bönderna redan i aktivitet. Men på hastigheten vid böndernas undanrödjande beror det hufvudsakligen i dylika ställningar. 17. Sch x d4

Dr Tarlakower genomskådar Ny- holms djäfvulska afsikt: 17. —, Se5 vore fördärfvligt till följd af 18, Txc7!, Sd3t 19. Ke2, Sxb2 20. TbI, 5a4 21. Tb x b7 (hotande 5c6). Synnerligen komisk är följande variant, i hvilken hvit skenbart går illa i fällan.

21, —, Sc5 22, T xa7, Tb8 23, TXxc5l, Sxc 24. Txe7t, Kxe7 25. Sxc6f, Kd7 26. 5x bet, Ke7, emedan han nu förlorar springaren. Men hvit vinner det oaktadt, då han efter 27. Ke3, Kxb8 28. Kd4 er- öfrar de fientliga bönderna, och gör sina egna gällande. 18. Tec4 xd4

Man skulle kunna tro, att L x d4 vore bättre, emedan de svarta börn- derna icke så snart skulle komma med i fäktningen. Men svart kunde

Det är begripligt, att svart efter- sträfvar Sa4 för att aflägsna löpa- ren, som förlamar hans bönder. Men i första rummet hade svart bort vara betänkt på att icke blifva matt, 27.

ett parti

Td35—d8 Te7—d7


28. Td8 x d7t? för- Härmed kastar hvit — som be-

fann sig i den största tidsnöd —L i ett slag bort den mödosamt för- värfvade = positionsfördelen, — Efter 28, Th8, Sa4 20. Le5 skulle svart haft att kämpa mot det stygga mattz hotet Tehl. = Huruvida därmed någon påtaglig fördel kunde upp

öwski— Gunsberg uppkom efter

a position föranleder till en ssant som lärorik resa i

Tornslutspelens rike

Tenom förblir så dunkelt som rika. ågra grundsatser vara väl-

a) alt intränga i det fientliga lägret;

b) att i detta angripa en eller Hera svaga punkter (angreppsobjekt) samt belägra dessa tills andra kraft medel kanna framföras.

I föreliggande fall kan hvit (så- som man snart skall se) icke draga någon nytta af den öppna d-linjen, då han icke törs beträda den under a) betecknade vägen. Svart där- emot kan uppfylla betingelserna a) och b).

34. Tb8—c8 35. Khl—gl h7-—h6

Draget är godt, men det gafs ett bättre: h7—h5! Gunsberg planerar naturligtvis Te4, Men hade han genast gjort detta drag, så skulle 36. Td8t, Kl7 37. Td7t på ett fatalt sätt korsat hans afsikter. Därför förskaffar han sig ett lufthål på h7. Hade han blott betänkt, att kungen, enligt Steinitz, är "en stark figur”, och sålunda icke för evigt borde förblifva passiv på h7, utan öfver

(drottninggambit) Ja-

många schackspelare

För vetgiriga torde

ndet af en öppen ver- regeln en väsentlig

rande blir den om det

hö och g5 måste föras in i striden, så skulle Janowski snart hafva blifvit fullkomligt värnlös. 36. Kgl 2!

Naturligtvis icke 36. Td7, ty där- vid ginge bonden a2 förlorad. 36, Te8—c4 37. a2—a3 Te4—c3

Med 37. —, Txe4 hade svart ernått afgörande fördel, t, ex.:

38, Td8r, Kh7 39. Ta8, Tf4t 40, Ke3 (om 40. Ke2, så 40. —, Txf5 41. Txa7, e5—e c4 42, Te7, Te5 43. g2—g3, Te5! 0 Vv) Txf5 41. Txa7, Til 42. Tb7, Tal 43. Txb5, Txa3 etc,

Som man likväl ser, får hvit allt- jämnt motangrepp, hvilka i synner- het vid inskränkt betänketid icke se alldeles chanselösa ut. Men i så- dant fall är det klokt att öfver hufvud icke låta motståndaren komma till attack, och det uppnår Guns- berg genom 37. —, Te3, Han afstår från omedelbar eröfring af bonden e4, emedan han icke för- mådde i alla deras konsekvenser genomräkna hvits förut antydda motangrepp (på bönderna a7 och b5

Men för oss blir partiet just där- igenom utomordentligt lärorikt; ty nu hafva vi tillfälle iakttaga, huru fruktansvärdt trycket af ett beläg- rande torn kan blifva. I första rummet blir det hvita tornet nära nog förlamadt. 38. Td2—a2

Draget är tvunget, men likväl icke ofarligt. Det hotar nämligen bonden a7 och bonden b5. Huru tungt vägande detta hot kan blifva, om icke svart motsätter sig det, visar följande undersökning:

38. —, Kh7? 39, a3—a4, a7— a6 40. ax b5, axb5 41. Ta5, Ted 42. Txb5, Tx e4 43. g2—g3 (för att parera hotet Tf4 och förbereda det följande oeftergiftiga draget), hö-—h5 44, h2-—h4, Kh6 45. Tb8.

g06 47, bd-—b5, Kf5 48, b5—b6, Tb4 49. bö—b7. Remisslut är oundvikligt.

B. 45, —, g7—g5 46. 1Xg6 en passant såsom under A med remisslut, |

Vi se sålunda, att svart icke får

ignorera a3—a4, 38. Tc3-—b3

Därigenom blir hotet a3—a4 un- danröjdt, ty efter 39. a3—2a4, a7— a6! 40. axb5, axb5 skulle hvit förlora bonden b4 utan kompensation, Det är anmärkningsvärdt, att svart i stället för 38. — , Tb3 med samma resultat äfven kunde spela 38. —, a7—a6, ty efter 39, a3—a4, Tc4 40. axb5, ax b5 skulle hvit likaledes förlora en bonde utan er- sättning. Visserligen hade hvit nu alt välja, om han skall prisgifva b- eller e-bonden, Men påtagligen äro följderna för hvit i båda fallen dåliga, Sålunda måste hvit efter 38. —, a7—a6, liksom efter Guns- bergs drag 38. —, Tb3 afstå från framstöten a3—a4.

Ställning efter 38:

2 e draget.

EZ Öv

Betrakta vi nu den föreliggande ställningen, så finna vi följande

sakförhållande:

draget a3—a4 omöjligt. 2. Svagheten hos bonden a3

dig passivitet. Det är inskränkt till 2 fält a2 och al.

3. Svagheten hos bonden e4 förlamar den hvita kungens rörelse- Å. 45. —, g7—2g6 40. fx g6!, KX e3 åt det fientliga tornet.

I. Svagheten hos bonden b4 gör

dömer det hvita tornet till fullstän-

frihet; han törs icke upplåta fältet

Sålunda bli genom tornets do- minerande ställning på b3 hvits kung, torn och bonde a3 lamslagna. Då nu svart är i tillfälle att draga fram ytterligare stridskrafter till att belägra den fientliga ställningen, är enligt punkten b) af vår första grundsats partiet möjligt att vinna för svart. 39, Kf2-—e2 a7—a6 40, Ke2-—d2??

Janowski anar uppenbarligen ännu icke farans storlek. Men äfven Cunsberg ser icke, att ett lätt vinst- drag nu erbjudes honom, och till och med herrar kritiker märkte ingenting däraf. 40, Kg8—h7??

Här vore 40. —, hö—h5 (ho- "tande h5—h4) genast afgörande. oh 41. h2—h4?, Tg3 42. Kdl. (andra drag äro icke bättre) Tg4 Teller också 42. —, Te3 43. Te2,

xa3, hotande Tb3 etc) 43. Te2, h4 och vinner lätt, i det kungen

fver 85 kommer med i fäktningen. I. 41. Ke2, h5—h4!1 Hvit kan

w icke förhindra den fientliga kun-

b6 45. Tal (om Kg2 så Te3!) 0. Vv,

Jenna betraktelse visar oss för första, hvarför 35. h7—b5 hade t ojämförligt bättre, än det i iet valda draget h7-—h6, för ndra att den hvita kungen försvara icke blott fältet e3

äfven fältet 23. Men däraf att han öfver hufvud icke

ämna fältet f2. Kd2— e2 hd vi sett ofvan, blir eljest

ärfligt för hvit. Kh7-Oh6??

tiga också vid detta förse det icke en gång

hö—h5

med ett frågetecken, ehuruväl det förtjänar flera; ty äfven här bjöd 42, —, Te3 43. Kf2, Tg4 44, Kf3, Txh4 en bekväm vinstmöjlighet, då hvit icke alls kan sätta i scen något motspel. Den som kanske ville anse 45. Tc2 för ett sådant, skulle dock efter 45. —, Tf4t 46, Ke3, hä—h4!! 47. Tc6, Tg4ll snart nödgas medgifva otillräckligheten af detta förfaringssätt, 43. Ke2—f2

Tack vare svarts svåra försum- melse, har det lyckats Janowski att nödtorftigt hopflicka sin ställning. Den största, akutaste faran — tornets inträngande till 23 och däri- från till g4 — är lyckligt öfver- vunnen och äfven den fientliga kungens ingripande från g5 synes vara förhindradt, Men i verkligheten har hvit blott vunnit en liten galgenfrist.. De i positionen slum- rande svaghetsfröna måste snart föra till en dödlig kris, ty egentligen har hvits ursprungliga dåliga ställning icke förbättrats: hans bonde a3 är

.Jännu alltid svag, hans torn ännu alltid lamt, bonden e4 ännu alltjämt en ömtålig punkt och hans kung fasthållen orörlig på f2 (då Ke2 genast skulle hafva till följd Tb3— g3-g4). Blott mycket svårare är det nu för svart att föra in kungen i striden,


43 , me g£7—26? Ett svagt drag är ofta tillräckligt

att utplåna verkan af många starka drag. Med 27—g5 hade svart kunnat tilltvinga sig vägen öfver g5.

30

Men därmed vore hans seger väl

säkerställd, t, ex.:

L 44. fxg6, Kxg6 45. Tal,

fö —f5 46. exf5, KxXfS 47. Ta2,

Kf4 med afgörande ställningsfördel.

I. 44, g2-—g3, gxh4 45. gx

h4, Th3 46. Td2, Tx h4 47. Td6,

Kg5 48. Txa6, Txet4 och svart

står på vinst.

UL. 44. Te2l, gxh4 45. Tc6,

Kg5 46. Txa6, h4—h3 47. gx hå,

Txh3 48, Ta5, h5—h4 49, Tx b5,

Txa3 50. Tb8å, h4—h3 51. b4—

b5, Tb3 52. Tg8t, Kf4 53. Tg6,

Tb2t 54, Kgl, Kxe4 55. Txf6,

Txb5 och vinner,

Mycket lärorika och intressanta

varianter uppkomma af 55. —, h3

—h2; 56 Kh1, Kf4. Studieintres-

serade anbefallas enträget alt själf-

ständigt utforska konsekvenserna af

detta spelsätt.

Men skulle någon vara af den meningen, att dessa spelsätt, som uppkomma af IUI, äro för litet be- visande och knappt synas ägnade att garantera svarts seger, så må han

fördjupa sig i studiet af följande

varianter. IV. 44. Te2, g5-—g4. Å. 45. Tcb, g4—g3t 46. Ke2,

Txa3 47. Tx för, Kg7 (äfven Kh7

måste naturligtvis öfvervägas) 48.

Te6 (eller 48. Tg6t, KI7 49. Tu5,

Tb3 50. Txh5, Txb4 etc), Ta4 49, Txe5, Tx b4 etc,

B. 45. g2—g3?, T xa3 46. Tc6,

Txf3t 47. Kg2, Te3 48, Tx för,

Ke7 49. Txa6, Txe4 50. Teb,

Txb4! 51. Txe5, Tb2t 52, KL, Kf6 och svart står på vinst. 44, Ta2--c21 26 xf5 45. ”e4 x13 Tb3 xa3 40, Tec2—0c0 Khö—g7 47. Teb6—cTt Kg7—2pS 48. Te7-—c8T Kz8—g7

Svart kunde göra försöket att undandraga sig evigt schack med Kg8--f8—e7 etc, men hällre åtnöjer han sig genast med remis,

49, Te8—c7t Remis. .

Mången . intressant och lärorik

iakttagelse hafva vi gjort under

resan. Men den värdefullaste in-

sikten kunna vi först nu vinna, Lär

saren, som med ett lamms tålamod

följt de hitills gjorda undersök-

ningarna, lär förvisso redan länge

sedan med förvåning gjort sig den

frågan, huru det då kommer sig,

att hvif, som nästan fullkomligt för-

svarslös låg under, bunden till hän-

der och fötter, åter hämtar andan,

vildt kan slå omkring sig och i

många varianter till och med gör

en vacker ansats att vinna partiet?

Skulle till slut svarts uppräknade

fördelar blott vara af imaginär nar

tur? Nej, någonstädes, i den of-

vanstående analysen, finnes ett fel.

Men att upptäcka detta "någonstä-

des", det är som att söka efter en

synål i en höstack. Det kunna gå

dagar, veckor, ja år. innan nålen

blir upptäckt. I vårt fall ligger felet i svarts 43:e drag (g7—25),

som äfven af dr Tarrasch förordar

des. Men detta drag är förhastadt;

det möjliggör för fienden motan-

greppet på bonden f6 i ett ögon-

blick, då svart ännu icke är färdig

med sina förberedelser. Blott ur

denna öfverilning härstamma alla

vidare svårigheter. Men svart be-

Den högsta konstnärliga fulländ- ning är älven i schack ett oupp- hinneligt ideal, Genom oaflåtlig, årslång öfning kan man dock komma det närmare. Dem, hvilka icke blott vilja stanna i Caissas förgård, utan hysa det allvarliga sträfvandet alt intränga i hennes tempels allra- heligaste, råder jag att studera svåra frågor dagar och veckor igenom. De skola då finna skönheter, hvilka tusende schackamatörer, ja till och med mästare aningslöst gå förbi. En dylik ställning föreligger oss här. Min analys, hvilken naturligtvis måste inskränka sig till knappa antydningar, skall då för den vet- girige blifva en sporre att forska vidare. Det skall då icke undgå

"honom, att svart har ännu andra - medel att gå ur vägen för de förra

: varianternas alla orediga svindlerier. - Här blott några vinkar.

1] 43. —,, Te3! 44, Tal, Tc2. "ÅA. 45. KI3, 27—g5 46. g2—

3, g5—g4t 47. Ke3, Tg2 och inner,

Parti 2796. Speladt i simultanföreställning i

Å. Aljechin B. Malmgren

höfver icke öfverila sig. Han tage Hvit Svart

sig tid och ssöke den klara vinsten”. d2—d4 d7—d5

Det är visserligen ofta en svår, ja Sgl-—f3 Sg8—16

nästan öfvermänsklig, men därför Lel——g5 Le3—g4

desto härligare uppgift: 43, —, Tc31 SI3—e5 Le4—h5

(i förbigående inser man mt, alt i 2 -—c4 Sf0—2e24

38:e draget a7—a6 var bättre än öppningen behandlas ömse-

Tb3) 44. Tal (det enda draget, då i

44, Ke2, såsom vi redan på ett ti- f7—16

divare ställe lärde känna, till följd d5 x c4

af Tg3 leder till hastig undergång); Sb8 — ch

Tc2p 45. Kf3, g7—g5! 46. Tdl1,

g5—g41. Svart vinner nu ledigt

utan komplikationer. |

Till slut ännu ett ord till de merå

3

B. 45. Kg3, g7--g25 (hotar 46. —, , g5xh4t 47. Kxh4, Te2 elter 46, —, g5xh4 47. Kf3, Tc3t jämte Kg5 0. v,

IH. 43, —, Te3 44, g2—g3, Tcd 45. Te2, g7—g5 406. Te3, g5—g4 47. Te2, Kg7 48. Te3, Kf7 49, Te2, Ke7 50. Te3, Kd7 51. Te2, Ke7 52. Te3, Kb6 och svart kommer att vinna utan komplikationer, alldenstund hvit icke har något till- räckligt försvar mot a6—a5 och äfven hans tillfälliga motangrepp på bönderna f6 och h5 blir alldeles överksamt,

Det karaktäristiska kännetecknet på de just nu antydda vinstmeto- derna är det fullständiga tvånget i hvils marschruta, Här vinkar honom icke den ringaste förhoppning. Den svarta kungen banar sig (i II) sin väg öfver c5 och framdrifver afgö- randet, i många fall först då han kommer ända till f3,

(Från Wiener Schach-Zettung.) Dambondespel. Stockholms schackförbund 1914.

11, e2—e3 b7—L5 12. Da4—aG

Hvit spekulerar på fortsättningen 12, — , LXxf3 13. gxf3, DxI3 14. Tgl. |[2, oe — e7T—e5! 13. d4 xe5?

Hvit har redan ett hopplöst spel men textdraget medför ett öfver- raskande hastigt slut. 3, Scb-—b4!

Hotar såväl alt slå drottningen som att sätta matt i två drag. 14. Lf xc4 Om hvit öfverhufvudtaget vill

fortsätta partiet, är detta den enda fortsättningen,

uppåltsträfvande. 14, Dd5 x c4

32

15. Da6—b7 Om hvit slår springaren följer

15, —, Lx bit 16. Kdl, Lxf3t jämte matt i få drag. 15. De4 x c3T 16. Kel-f1 Dec3 x alt 17. Sf3—el Ta8—d8

Med hotet D x elt. 18. f2—f3

Eller 18. Dx b5t, c6 19. Daå, Td2 20, f3, Lf7.

21 25,

18. Dal—c3

Parti 2797.

19. e5x16 De3—c6 20. Db7 xc7 De6 xc7 21. LgIxc7 Td8-—d2 22. ILec7-—e5 Sb4—d5 23. fOXg7 Sd5 x e3t 24, Kifl—gl LI8 x g7

Le5 xg7 Th8—g8 Uppgifvet.

Matt följer i några drag. Aljechin tilltalades mycket af den

utge stockholmarens spelföring i detta parti.

Damgambit. Speladt i Buenos Aires d. 15 sept, 1914,

J. Capablanca B. Villegas

Hvit Evart

1. d2-—d4 d7—d5 2. Segl-—f3 5g8—f6 3, e2—23 c7-—c6 4, Lil—d3 Lc8—gå4 5, C2-—c4 e7-— 20 6. Sbl—d2 Sb8-—d7 7, 0—0 Lf8—e7 8. Ddl-—c2 Lg4-—h5 9, b2—b3 Lh5—g6

10. Lel—b2 Lg6 xd3 11. De2xd3 0—0 12. Tal—el Dd8—c7 13, e3—e4 d5 x e4 14, 5Sd2 xed SO x ed 15. Telxed Le7—16

Bättre vore Sf6 jämte Td8 eller Idö. 16. Dd3—e3 c6—2c5

Ger anledning till en intressant kombination. 17. SI3—e5! cä vx då

Efter Sxe5 eller L xe5 får hvit naturligtvis ett starkt angrepp. 18. 'Se5 xd7!

Säkerligen en öfverraskning för svart.

18. De7 x d7

På 18, —, dxe3 följer 19. 5 x för, Kh8 20. Th3, hö 21. Tx hör,

gxh6 22, Sd51.

19, Lb2xd4 Lf6 x då 20. Ted x d4 Dd7-—Cc7 21. Tfl—d1 Tf8-—d8 22, b3—b4

Nu skall bondeöfvervikten på drottningsidan afgöra partiet,

22, — — Td8 x d4 23, De3xd4 b7-—b6 24, g2—0g3 Ta8—c8 25. Tdl—cl Tc8- då 20. Dd4—e3 Kg8—f8 27. cd—c0c5 bö x c5 28, De3—e4 TdS—d5 209, bd xc5 g7-—g0

(29, —, TXxc5? 30. Db4)

30. €5—106 Kf8—£7 31. a2—a4 Td5-—d6

Ett fel, som hastigt gör slut på partiel. .

32, De4-—e5t Uppgifvet,

I nästa drag slår hvit tornet och vinner därpå genom c6—C7.

Norsk Skakforbund.

Som det vil vere bekjendt blev Norsk Skakforbund" (N. S. F.) stiftet paa et mete i Kristiania den 20 juli i aar. Da krigen straks efter brat ut, fandt den valgte bestyrelse, at man burde se tiden litt an med förberedelsen av förbundets organisation, Tiderne er endnu langt fra normale, men en yderligere utsettelse kan antagelig nu ikke lenger ansees tilraadelig.

Paa det konstituerende möte blev der vedtat forelobige love för forbundet, av hvilke et eksemplar folger vedlagt, Lovene agtes fore- slaaet revidert paa naste kongress.

Til forbundets organisation er felgende oplysninger fra hver enkelt klub nodvendige:

1. en opgave over samtlige medlemmer med tilfeietse av titel og hnodvendige postadresse.

2. en meddelelse om naar og hvor klubben holder sine meter. 3. en opgave over samtlige klubbens tillidsmend (styremed-

Jemmer etc)

Forbundets styre bestaar for tiden av:

cand. jur, Olaf Smedal, formand, Chria, Schakselskap ingenior Sigurd Lund, viceformand, « E,. T. Ödegaard, sekreter, Skakklubben af 1911 ingenier Rojahn, Bergens Skakklub fotograf Fr. Giebelhausen, Fredrikstad Skakklub.

H

or ro

Varameend:

overlerer 5. Lima, Aalesunds Skakklub "student A. M. Christiansen, Throndhbjem Hoiskoles Skakklub fotograf TI. C. Christoffersen, Drammen.

Det fremgaar av de forelgbige loves 5 6 at alle forbundets klub- skal vere tilsluttet Nordisk Skakforbund. Fordelene herved er

erlig de, at medlemmerne kan delta i de nordiske skakkongresser, og tU klubberne faar et eksemplar av "Tidskrift för Schack” frit tilsendt. lubbens aarlige kontingent til Nordisk Skakforbund vil vare 50 ere

hvert medlem, dog kun 25 ore för hvert medlem, hvis foreningens kontingent ikke overstiger 2 kroner, Kontingenten erlegges inden gen av januar maaned, og styret i Norsk Skakferbund havde

kt at indmelde förbundets klubber i Nordisk Skakforbund fra 1, "1915. .

åar aarskontingenten i Norsk Skakforbund blev sat saa lavt til 25 ore pr. medlem, var grunden den, at man ikke vilde, at konomiske betenkeligheter skulde hindre de mindre klubber fra lde sig ind. Det er imidlertid indlysende, at forbundets ind-

ved dette kontingent vil vere helt utilstrekkelig til avholdelse istaltninger som turneringer, arrangement av klubbmatcher, av-

Vv opgaveturneringer og ordning av telegraf eller telefon-

34

kampe, At der gjores noget for at fremme saadanne tilstelninger,

anser styret nodvendig, hvis forbundet skal fylde sin opgave, Styret

har derfor besluttet ät soke dannet et fond — Norsk Skakforbunds

Fond til fremme av skaklivet i Norge —— hvis renter anvendes efter

styrets nermere bestämmelse, Arbeidet med fondets dannelse er

paabegyndt. Man vil med det aller förste gi naermere meddelelse

herom. |

Falgende klubber er nu tilsluttet forbundet:

- Aalesunds Skakklub Bergens Skakklub Christiania Schakselskap Fredrikstad Skakklub Skakklubben av 1911, Skien Skakklub Trondhjem Heiskoles Skakklub. N

E

SUR

9 Ne

Til bestridelse av de nodvendige lopende utgifter vilde styret

gjerne, at klubberne snärest skulde indsende kontingent for 1914—

1915 till förbundets kasserer E. T. födegaard, Falbes gate 8, Kris-

tiania.

Da regnskap ber avlegges fill hver kongress, og denne antage-

lig bor henlegges til sommertiden, tror man det vilde vare heldigst,

om förbundets regnskabsaar löp fra 1, juli det ene aar til 30 juni

det paafelgende aar.

Styret vil vere taknemmelig ved at motta alle oplysninger, som

kan tenkes at ville vere av interesse for forbundet, |

Kristiania den 24 november 1914,

Love till Norsk Skakforband.

Sh

N. S. F. er et forbund av skakselskaber og enkelte skakspillere

i Norge, 82

N. S. F. avholder hvert andet aar en kongress om mulig med

turnering. Kongressen holdes indtil videre fortrinsvis i Kristiania.

53

Til styre valges 5 medlemmer: formand, viceformand og sekt e

ter, der tillike fungerer som kasserer, samt 2 andre stlyremedlemmer

Desuten velges 3 suppleanter, samt 2 revisorer til at gjennemgaa for

bundets regnskaber.

& 4. Styremedlemmer valges paa kongressen for de 2 folgende aar

Selskaber paa over 50 medlemmer har 2 stemmer, andre foreninger.

1 stemme.

$ 5. Styrelsebeslutninger fattes med simpel stemmeflerhet; i tilfelde

av stemmelikhet gjor formandens stemme utslaget., Formand og sekreter leder i mindre betydningsfulde anliggender forbundets virk- somhet.

5 6.

Hver forening er selvstendig; dog har den hvert aar at indsende en beretning til styret. — Hver forening maa derhos straks melde sig ind i Nordisk Skakforbund; dette sker gjennem förbundets styre.

8 7.

| Blot medlemmer av förbundet kan delta i kongresserna. Kon- tingenten til turneringer og ovrige bestemmelser ang. samme fattes av styret.

8 8,

Hivert selskab, der tilhorer förbundet, erlegger aarlig til dens kasse en avgift av 25 ere pr medlem, Enkelte medlemmer erlegpger I krone aarlig. Av disse midler bestrides forbundets utgifter. Faar forbundet sit eget skakorgan, ken dette stottes av disse midler. — Revidert regnskab skal fremlegges paa hver kongress.

5 9,

Forslag til forandring i lovene sendes til styret inden 4 uker for nreste kongress avholdelse og skal for at vere gyldige vedtages paa en kongress.

& 10.

: Beslutning om förbundets oplesning sker paa samme maate som i 5 9 bestemt. Mulig overskud i kassen fordeles mellem forening-

ne i forhold til deres medlemsantal.

Från Schackvärlden.

Tidskrift för Schacks korrespondenstarneringar. I klass IV är en turnering afslutad med resultat: 1:a pris N. O. Friberg med 5/2 Pa 22 pris A. Håkansson med 5 p., 3e pris J. W. Ekman med 3/2. p. och 4:e pris K, Steenhoff med 3 p,

I klass I och Il är ny turnering påbörjad med deltagare: 1. M, ' Wiberg, 2. B. Rask, 3. A. M, Ericksen, 4. D. Holm, 5. Alfred Hark- sen, 6. Helmer Fablander och 7. H. C. Christoffersen.

Följande nyanmälningar finnas inkomna: Klass LJ. Rasowsky; Klass II. S. Sörensen, M. Öran, E. Sahlin. Klass IV. K. Österholm, C. J. Mickelsen. Klass V,. J. Jonsson, E. Hirsch, V. Engman. Klass VIL. O, Heile, Mendor Levander, A. Karlson.

Tidskrift för Schacks problemturneringar: För de bästa original- problemen i 3 och 2 drag publicerade under år 1915 utfästes priser: Kr. 25, 15 och 10 för 3-drags-problem och Kr. 15 och 10 för två- Jrags-problem, |

För die besten Originaldrei- und zwei-zigern veröffentlicht i Laufe des Jahres 1915 werden Preise ausgesetzt — Kr, 25, 15 u 10 bei 3-Zöger und Kr. 15 und 10 bei 2-Ziiger.

Documents

Tidskrift för Schacks korrespondens-