tillväxt halland – modell för innovations- och …¤xtHalland...Vi är numera enbenta, men helt i balans tack vare en klok man i Laholm . . . . . . . . . . . . . . . . . .

tillväxt halland – modell för innovations- och företagsutveckling

tillvä

xt h

alla

nd

detta är tillväxt halland

Att ha möjlighet men inte tid till utveckling låter inte klokt, så här i efterhand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

En samlad satsning – för ett framtida starkt Halland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Halländsk innovations- och företagsutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Global konkurrenskraft genom regional stimulans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

den konkreta nyttan

En kort sekund och en engagerad kvinna i Varberg förändrade mitt liv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Röst från näringslivet: Sten Liljedahl, det viktigaste näringslivsprojektet i Halland . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Röst från akademin: Tommy Svensson, samverkan har höjt kunskapsnivån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Det goda resultatet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Win-win-win för näringslivet-akademin-offentliga sektorn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Företagens respons . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Vi har lyckats – goda exempel på samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

utvecklingsroller

Vi är numera enbenta, men helt i balans tack vare en klok man i Laholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Företagsutvecklarna: Vi får hjulen att snurra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Högskolesamordnarna: Vi är länken mellan näringsliv och akademi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Arbetsmodell – från start till mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Vi bygger broar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Fokus på företag med vilja och förmåga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

En väg till forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Röst från företagsutvecklare: Bengt Andersson, hjälper företag att lyckas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Röst från företagsutvecklare: Annica Cauchy, slår vakt om de halländska företagen . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

Röst från företagsutvecklare: Mattias Larsson, har känsla för service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

Röst från högskolesamordnare: Jeanette Gullbrand, har många bollar i luften . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Tips för att rekrytera en företagsutvecklare/högskolesamordnare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

utvecklingsmodell

En make-over blev räddningen för vårt fossila mopedmonster från Ugglarp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

Innovations- och företagsutveckling – från bredd till spets . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Fokus Hälsa – partnersamarbete som ger företagsnytta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Fokus Energi & Miljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Vårt arbetssätt följer innovationsmekanismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Kapital i systembygget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Arbetsroller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

Framgångsfaktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Tack . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

Innehåll

3

Syftet med det treåriga projektet Tillväxt Halland har varit att stärka företagens konkurrenskraft och samtidigt skapa en modell för innovations- och företags-utveckling i Halland .

Fler än 1100 innovativa processer har startats och goda resultat har uppnåtts som stärkt näringslivet, akademin och offentliga sektorn . Tillväxt Hallands modell fungerar i praktiken .

Tillväxt Halland har varit en unik, samlad satsning som stimulerat regionens innovations- och utvecklingsförmåga och genererat framgångar för hela Halland .

Du som är intresserad av hur näringslivet, akademin och offentliga sektorn tillsammans kan jobba för utveckling och tillväxt – läs och inspirereras!

Tillväxt Halland– ett av

tillväxtens guldäggTillväxtverkets rapport 0083

4

tillväxt halland – halland gör det bättre

5


exempel på hur tillväxt halland informerade om sitt arbete

”Att ha möjlighet men inte tid till utveckling låter inte klokt, såhär i efterhand.”Det har gått uppåt för Ergosafe AB under femton års tid. Fredrik Johansson och hans fem medarbetare i Trönninge har lagt all kraft på att tillverka och sälja eldrivna skjut-luckor. Det finns tillväxtpotential i massor av duktiga småföretag, men tiden räcker helt enkelt inte riktigt till. Det finns hjälp att få. – Det är lätt att bli hemmablind, men jag visste att kommunen kunde hjälpa lokala företagare. Telefonsamtalet till företags-utvecklaren Bengt Andersson, i Halmstad Kommun, kommer att få en enorm bety-delse. Han är en proffsig företagsutveck-lare med helikopterperspektiv som ser till

att utvecklingsjobbet dessutom blir utfört. En ny produkt är på väg. En ny export-marknad öppnar sig. Vi hade inte klarat det här själva. Läs hela storyn om hur det ska gå för det lilla företaget med den nya spännande to-do-listan. Hur ska det gå med den nya pro-dukten som ska lanseras i maj? Följ sam-arbetet med studenterna vid Högskolan i Halmstad och Campus i Varberg och hur det går för Fredrik på exportutbildningen på foretagsutvecklarna.se. Det finns drivkraft i Halland. Du kan också få en kostnadsfri företagsutvecklare.

Vi utvecklar ditt företag

detta är tillväxt halland sidorna 4-11

6


7

En samlad satsning– för ett framtida starkt Halland

Dagens tempo gör att det är svårt att hinna lyfta blicken. Ibland kan man behöva någon utifrån som visar möjligheter.

i din hand håller du en sammanfattning av Tillväxt Halland, en länk i kedjan för ett framtida starkt Halland. Det handlar om en samlad, fokuserad satsning för att driva innovations- och

företagsutveckling på regional nivå. Man kan enkelt uttrycka det som att ”hela Halland är engagerat” – alla kom-muner, Region Halland, Högskolan i Halmstad, Campus Varberg och Almi Halland.

På de kommande sidorna beskriver vi vad Tillväxt Halland är, hur det har fungerat, vilka problem vi löst och vad vi lärt oss när det gäller att realisera innovationer och företagsutveckling.

hallands framtid är företag med hög innovations-kraft som kan möta dagens globala konkurrens. Vi

måste därför skapa ännu bättre förutsättningar för företagen att vara innovativa. Nyckeln i det offentliga näringslivsarbetet är ett affärsnära, långsiktigt och kvalificerat samarbete mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer. Detta har också varit utgångspunkterna och därmed framgångsfaktorerna i Tillväxt Halland. Ett projekt som gått från ord till handling och lyckats nå företagen. Projektinsatserna har till och med omnämnts som rena rama ”skatteåterbäringen”.

styrkan i tillväxt halland är våra brobyggare – företagsutvecklarna och högskolesamordnarna. Yrkesroller som är initiativtagande och lösnings- fokuserade. De utgår från företagens verklighet och visar deras möjligheter till utveckling. Det är detta affärsnära arbetssätt som gör att Tillväxt Halland nått stora framgångar med att leverera nytta för företagen. Vi har nött ut 59 par skor, slitit ut 18 mobil-telefoner, druckit 65 700 koppar kaffe och en


”Det affärsnära arbetssättet gör att Tillväxt Halland nått så stora framgångar hos företagen.”

Annika Lindheprojektledare och utvecklingsledare

och annan teslatt. Framgångar har firats med skumpa, bakslag med tandagnissel. Men framför allt har vi byggt broar mellan människor, företag och organisationer. Under projektet har vi utfört fler än 4 000 aktiviteter, gjort fler än 1 000 före-tagsanalyser och startat fler än 1 100 innovativa processer. Utvecklingsprocesser som har gene-rerat nya jobb, nya marknader, nya produkter och – kanske viktigast – ny kunskap som har skapat konkurrenskraft. Allt detta hände under en period då vi drabba-des av den värsta globala lågkonjunkturen i man-naminne. Samtidigt tog Halland klivet till att bli en egen region genom att hälso- och sjukvård samt regional utveckling och tillväxt slogs samman till en ny organisation med direktvald politisk ledning. Behovet av innovations- och företagsutveckling är kontinuerligt. Tillväxt Hallands treåriga projekt-period är en kort tid i det sammanhanget. Vårt mål

är därför att resultatet av Tillväxt Halland leder till en bestående fortsättning och att denna skrift blir en inspirations- och kunskapskälla för framtida utveckling.

det har varit en rolig och lärorik resa. Ett stort och innerligt TACK till alla er som varit involverade i Tillväxt Halland och det ni bidragit med.

Gemensamt bygger vi ett starkt Halland med konkurrenskraftiga företag!

8


9


ambitiösa småföretagare utmärker näringslivet i Halland. Här finns en stark företagaranda, god lönsamhet och tillväxt. Med fler kunskapsintensiva företag i sitt nätverk samt ökad kontakt med hög-skola och samhälle kan de utvecklas ytterligare. En effektiv struktur för innovations- och före-tagsutveckling leder till att företagen i Halland kan ta fram nya produkter och tjänster samt utveckla sina processer och marknader. I ett

längre perspektiv får vi ett starkare näringsliv i Halland som står sig i global konkurrens.

tillväxt halland har byggt broar mellan närings-liv, akademi och offentlig sektor för att öka samspelet och den ömsesidiga kunskapsöverföringen. Målsättningen har varit att bygga en långsiktig och hållbar regional struktur för utveckling. Ett stort konkret mål har varit att få företagen

att realisera innovationer med stöd av regionala företagsfrämjande aktörer. Sex företagsutvecklare från var och en av regionens kommuner har besökt, analyserat och identifierat företagens utvecklingspotential samt tagit initiativ till att genomföra idéerna. Företagsutvecklarna har samarbetat med fem högskolesamordnare vid Högskolan i Halmstad och Campus Varberg. Detta för att hitta rätt student- eller forskargrupp men också för att utveckla och etablera nya metoder som underlättar samarbeten med företagen.

Halländsk innovations- och företagsutvecklingvad är en innovation? Innovation är den process där företag utvecklar och börjar använda produkter, tjänster och produktionsprocesser vilka är nya för företaget.

Styrgrupp: LarsGunnar Berndtsson, näringslivschef Marknad Varberg

Ulric Björck, chef Campus Varberg

Anders Ekblom, vd Halmstads Näringslivs AB

Michael Fransson, näringslivschef Kungsbacka kommun

Magdalena Johansson, vd Almi Halland

Göran Jönsson, chef regionala näringslivsut-vecklingsprogrammet, Region Halland

Catharina Lilja, näringslivschef Falkenbergs Näringslivs AB

Sten Liljedahl, näringslivschef Hylte kommun

Tommy Svensson, chef Enheten för kontakter och samverkan, Högskolan i Halmstad

Fredrik Swärdh, näringslivssekreterare Laholms kommun

Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Halland, Högskolan i Halmstad, Campus Varberg.

Projektets omsättning: 24 786 960

Period: 1/9 2008 – 31/8 2011

Anställda: 17 personer

Årsanställda: 12 personer

Leverans: Innovationer samt en halländsk modell för innovations- och företagsutveckling.

Tillväxt Halland – fakta

Halländskt företagande!• 31000registreradeföretag

• 95%harfärreän8anställda

• 85%harfärreän5anställda

• 26företagharflerän250anställda

kungsbacka

varberg

falkenberg

hyltebruk

halmstad

laholm

foto

: get

ty i

mag

eskälla: statistiska centralbryån

10


11


Energi&Miljö

Livsmedel

Hälsa

Handel

globalisering och ökad internationell konkurrens skapar nya förutsättningar för Hallands utveckling. Snabba förändringar gör att traditionella branscher med standardiserad produktion är särskilt utsatta för den internationella konkurrensen.

såväl i sverige som i resten av världen märks en förskjutning av traditionella branscher till

helt nya marknadssegment, kluster och innovationssystem, men framför allt till

olika former av tjänster kring produkter. Med många och snarlika tjänster

Global konkurrenskraft genom regional stimulans

Upplevelser

Transport

Bygg

Industri

sätts fokus på kundernas behov och upplevelsen av företags erbjudanden. Företag och organisationer behöver resurser och kunskap för att utveckla sitt erbjudande och differentiera sig. europeiska och nationella utvecklingsprogram samt Hallands regionala utvecklingsstrategi betonar vikten av att stimulera ett kunskapsba-serat näringsliv för att öka konkurrenskraften. En del av lösningen är en stärkt forsknings- och utvecklingsverksamhet i regionen med fokus på affärsmannaskap.

12


13



”En kort sekund och enengagerad kvinna i Varbergförändrade mitt liv”John Johansson cyklade omkull och bröt nack-en för nio år sedan. Några tankar om ett stil-lasittande liv i rullstol fanns inte. Med små steg förverkligar han sin dröm som företagare. Och när det är tungt i uppförsbackarna, har han en egen coach som hejar på. Det borde alla ha. – Man vet inte riktigt vilka vägar man ska ta i sådana lägen. För att få hjälp tog jag först kon-takt med Region Halland som förmedlade mig vidare till företagsutvecklaren Annica Cauchy. Det här var sommaren 2009 och jag hade precis blivit av med ett stort upphandlingsuppdrag. Läs hela storyn om hur det gick till när John Johansson förlorade den stora upphandlingen

med kommunen och nästan tappade sugen, men istället startade ytterligare ett aktiebolag inom hälsoteknik. Hur han dessutom lanserat nya användbara produkter på marknaden, in-vesterat i större lokaler, lärt sig vikten av mark-nads- och affärsplaner och utbildat sig inom CE-märkning sedan dess. Hela den gripande berättelsen om John och företagsutvecklaren Annica, hans företag JSJ Markservice och Active Mobility finns på fore-tagsutvecklarna.se. Det finns drivkraft i Halland. Du kan också få en kostnadsfri företagsutvecklare.


den konkreta nyttan sidorna 12-25

15


14

sten liljedahl, tidigare näringslivschef hylte kommun


att tillväxt halland har lyckats få olika aktörer att sam-verka och att de halländska kommunerna har ökat sin närvaro bland företagen är en stor framgångsfaktor, menar Sten Liljedahl, tidigare närings-livschef i Hylte kommun och styrgruppsledamot i Tillväxt Halland. – Jag ser det här som det viktigaste näringslivsprojektet i Halland de senaste åren. Därför har jag också engagerat mig i projektet, säger han. Sten Liljedahl har bland annat till uppgift att utveckla företagen och stödja dem i kontakten med kommunen. – Det är jätteintressant att försöka hjälpa företagen i sin utveckling. Gillar man utveck-ling och vill få förändring är det fantastiskt att få arbeta med

näringslivet, säger Sten som menar att han fungerar som en länk mellan näringsliv och kommun.

eftersom tillväxt Hallands styrgrupp har bestått av en rep-resentant från varje kommuns näringslivskontor blev Sten den naturliga styrgruppsledamoten från Hylte kommun. – Vi i styrgruppen har det yttersta ansvaret att uppnå de mål som är uppsatta och har det strategiska ansvaret för projektet, säger Sten. Han menar att Tillväxt Halland har möjliggjort att näringslivs-kontoret i Hylte, via företags-utvecklaren, har kunnat arbeta mer direkt mot enskilda företag och göra fler företagsbesök än tidigare. Det har i sin tur lett till en bättre kunskap om närings-

livet i kommunen och bättre relationer med dess företagare.– Detta har gjorts tidigare också, men nu har vi kunnat gå mer på djupet. Det har heller inte gjorts så systematiskt innan – och nu har vi dessutom en starkare koppling till Högskolan i Halm-stad, säger Sten som menar att detta är första gången det har satsats så mycket resurser, både kommunalt och regionalt, för att arbeta med företagen i Halland.

tillväxt halland har bidragit till att enskilda företag fått hjälp med att utveckla sina verksam-heter. Att Hylte kommun och flera andra kommuner i länet nu har valt att anställa en företags-utvecklare som jobbar vidare i samma anda, tycker Sten Lilje-dahl också visar att projektet gjort långsiktiga avtryck.

16

tommy svensson, chef, enheten för kontakter och samverkan, högskolan i halmstad


17

”Ju mer vi vet om varandras verksamheter desto större möjligheter har vi att åstadkomma positiva effekter för både företagen i Halland och för Högskolans studenter och forskare.”


tillväxt halland har gett Högskolan i Halmstad större möjligheter att fokusera på samarbete med näringslivet, menar Tommy Svensson, styrgruppsledamot i projektet för Högskolan i Halmstads räkning. – De erfarenheter och det arbetssätt vi har utvecklat i pro-jektet kommer vi att fortsätta arbeta efter, säger han.

tommy svensson är chef för Enheten för kontakter och samverkan, EKS, som till stor del är integrerad i Högskolan i Halmstads utbildnings- och forskningsavdelningar. Högskolan i Halmstad och Campus Varberg har haft en mycket viktig roll i projektets arbete med att bygga upp ett bestående regionalt innova-tionsstödsystem. Samverkan mellan akademi och näringsliv har höjt kunskapsnivån åt båda håll och bidragit till utveckling, innovationer och tillväxt.

tillväxt halland är sedan starten kopplat till EKS på Hög-skolan i Halmstad. – Vi ville redan från början verka för att Tillväxt Halland skulle få kontinuitet efter projektets slut och därför integrerade vi det i Högskolans ordinarie orga-nisation för samverkansstöd, berättar Tommy som sitter med i projektets styrgrupp.– Min roll i styrgruppen är att lyssna in synpunkter på hur Högskolan i Halmstad kan möta upp ännu bättre men också att föra lärosätets talan när det gäller behov och önskemål om samverkan med näringslivet, säger Tommy.

han tycker att projektet har bidragit till att vidareutveckla kontaktytorna mellan företagen och akademin i Halland. – Det har gett oss en ännu bättre dialog med kommunernas näringslivskontor. Ju mer vi vet om varandras verksamheter desto större möjligheter har vi

att åstadkomma positiva effek-ter för både företagen i Halland och för Högskolans studenter och forskare, säger han.

att flera av länets kommuner kommer att behålla företags-utvecklarens funktion efter projektets slut ser han mycket positivt på. – Jag tror att det behövs en uppsökande verksamhet som också kan föra ut akademins möjligheter till länets företag, säger han.

operativ samverkan kommer även i framtiden att bygga på kontaktpersoner inom de olika sektionerna. En förhoppning är givetvis att i större utsträck-ning även koppla forskningen till företagssamverkan. Ett internt högskoleövergripande projekt för att främja detta pågår på Högskolan i Halm-stad tillsammans med Stiftel-sen för kunskaps- och kompetensutveckling.

Det goda resultatetTillväxt Hallands arbete har kontinuerligt registrerats i databasen Lyftet. Några exempel på siffror från Lyftet underbygger det goda resultatet och ger indikationer på projektets stora omfattning.

1) Aktiviteter – avser initiala kontakter, analyser, workshops och seminarier med företag.

2) Innovativa processer – avser nytta och nyskapande specifikt för företaget inom områdena: •Strategiskföretagsledning(26%) •Produkt-,tjänste-,organisations-ochprocessutveckling(43 %) •Marknadsutveckling(21 %) •Internationalisering(10 %)

Uppföljning – aktiviteter och processer Tillväxt Halland 080901–110630

utfall, antal mål, antal utfall i %

Aktiviteter1 4304 2100 205%

Innovativa processer2 1185 840 141%

källa: projektets crm-system lyftet


18


19

20

fler än 1100 innovativa processer har startats och goda resultat har uppnåtts som stärkt näringslivet, akademin och offentliga sektorn. Tillväxt Hallands modell fungerar i praktiken.

1. ökad kunskap om varandras roller

Kunskapen om näringslivets förutsättningar och de företagsfrämjande aktörernas olika roller har ökat när ett stort antal företagskontakter knutits.

Företagsutvecklare och högskolesamordnare har ingett förtroende med positiv samverkan som följd. Enskilda företagare har fått ökad kunskap och kännedom om möjligheter till innovativ utveckling. fo

to: g

etty

im

ages

Win-win-wintillväxt halland – halland gör det bättre

21

2. utvecklat arbetssätt som utgår från kundens behov

Att våga lyssna och utgå från kundens behov är grunden för en framgångsrik näringslivsutveckling. Framgången ligger i att kunden känner att stödet är till för dem, inte för någon annans organisation, tjänst eller produkt.

Företagsutvecklare och högskolesamordnare har bidragit med ett affärsnära, kundfokuserat arbetssätt och lösnings- fokuserade yrkesroller.

4. permanent företagsfrämjande arbetssätt

Majoriteten av regionens kommuner har valt att göra företagsutvecklarens roll bestående.

Akademin har integrerat arbetssättet i sin ordinarie verksamhet. Akademin har dessutom ökat sin medverkan i externa nätverk, som exempelvis frukostmöten inom näringslivet.

3. partnersamarbeten

Två partnersamarbeten inom området Hälsa har initierats. Ett grundat på kommersiell samverkan och ett grundat på icke kommersiell samverkan. De har tagits fram tillsammans med hälsoteknikföretag och privata vårdcentraler. Ett stort antal innovativa processer har dessutom redan inletts.


näringslivet-akademin-offentliga sektorn

22


23


Hur har insatsen påverkat företagets utveckling?

80

Vi har utvecklat vår affärsplan

Vi har blivit mer medvetna om

vikten av ny kun-skap i framtiden

Vi är nu mer medvetna om att högskolan kan vara nyttig

för oss

Antalet anställda kommer tro-

ligtvis att öka i framtiden tack vare insatsen

Antalet anställda har inte ökat,

men företagets överlevnad är

säkrare nu

70

60

50

40

30

20

10

0proc

ent

Före

tage

ns re

spon

s

källa: projektets enkätundersökning

80

Nya idéer kring affärsutveckling

Ökad kunskap om näringslivs-främjande aktö-

rer i regionen

Medverkan i nätverk

Nya samarbeten och samarbets-

partners

Utveckling av ny produkt eller vidareutveckling

av befintlig

70

60

50

40

30

20

10

0proc

ent

Några resultat av det operativa arbetet med företagen

• Arbetssättetgårhemhosföretagen•Merochmerinitiativfrånnäringslivet• Företaggårsammaninätverk • FöretagharöverlevttackvareTillväxtHalland• Företagenvetvartdeskavändasig• Fördjupadbildöverhurföretagenarbetar, vilka behov de har

källa: projektets följeforskare pwc

källa: projektets enkätundersökning

Vilka aktiviteter har kontakterna med Tillväxt Halland lett fram till?

24


Vi har lyckats – goda exempel på samverkan

Innovativ dörrinteriör resultat av studentprojekt

”Vi behövde någon utifrån som kunde analysera vår verksamhet och komma med idéer. Redan nu har vi lyckats skapa en bättre struktur.” mathilde sörensen, butikssamordare lsab i halland

”Det blev ett väldigt lyckat projekt som vi kommer att arbeta vidare med.” mårten dragstedt, vd dooria sverige

Konkurrenskraftigt nätverk mellan lantmannabutiker

”Genom Tillväxt Halland har vi nu fått tillgång till intressanta regionala projekt inom turism.” hugo palmsköld, sektionschef högskolan i halmstad

Samarbetsprojekt utvecklar hållbar turism

”Samtidigt var det en häftig upplevelse, inte minst eftersom ledningen verkligen lyssnade på oss och tog till sig våra förbättringsförslag.” christian luckmann, student högskolan i halmstad

Studenter blåste nytt liv i stålföretag

Fler än 1100 innovativa processer har startats. Ett urval av goda exempel på innovations- och företags-

utveckling finns i katalogen ”Vi har lyckats”.


25

26


27



”Vi är numera enbenta, men helt i balans tack vare en klok man i Laholm”Som underleverantör i husbyggarbranschen hade Leif Emanuelsson, vd för Noab Nord-iska Byggsystem AB i Veinge, en tung period hösten 2008. Leif var tvungen att säga upp de flesta av sina tretton anställda. Går det att vända? Ja. – Det var tvärnit på marknaden och un-der våren 2009 stod verksamheten mer eller mindre helt still, jag hade inte en enda be-ställning. Under den här perioden kom jag i kontakt med Björn Kalla, företagsutvecklare i Laholms kommun. Företaget hade tre ben att stå på, men vi behövde lyckligtvis inte kapa

alla. Nu är vi enbenta, men vi är i bra balans. Läs hela storyn om hur det gick till när Noab slutade bygga ordinära villor och vara underleverantör till byggbranschen. Följ vä-gen tillbaka via den friska satsningen på det tredje benet – ett helt nytt och energisnålt vil-lakoncept. Följ hur Leif och företagsutvecklaren Björn kraftsamlade och fick ett team av arkitekter, industridesigners och marknadsförare till i lilla Veinge, på foretagsutvecklarna.se. Det finns drivkraft i Halland. Du kan ock-så få en kostnadsfri företagsutvecklare.


utvecklingsrollersidorna 26-49

28


att s

nurr

a Vi

får h

jule

n tillväxt halland – halland gör det bättre

29

”Jag kan förstå och tänka utifrån företagets perspektiv samtidigt som jag förstår akademins processer. Det är en styrka.” björn kalla, företagsutvecklare

”Tidigare fick man aldrig någon hjälp. Företagsutvecklaren har varit enormt duktig på att dela med sig av sin kunskap om vad som finns och tipsat mig om saker som varit på gång.” annika dahlström, ad ecotextile i falkenberg

företagen har en utomstå-ende, neutral och kostnadsfri kunskapsförmedlare i företags-utvecklaren. I Tillväxt Halland har företagsutvecklaren haft en central roll som den viktiga länken mellan företag, akademi och övriga aktörer.

det operativa arbetet innebär att företagsutvecklaren i respek-tive halländsk kommun identi-fierar och analyserar företagets behov och utvecklingspotential. Företaget får en kontakt, men tusen möjligheter att utvecklas. Om idéer, vilja och förmåga att utvecklas finns, samman-kopplas företaget med lämplig aktör. Företagsutvecklaren blir därmed ”One stop shop” för företaget.

företagsutvecklaren har kunskap, handlingskraft och ett stort kontaktnät för att utveckla kompetens, företagsledning, produkter och marknad. Ett nära samarbete med högskolesamordnaren ger företagen en rak och snabb väg in i akademin.

ömsesidigt förtroende och en tydlig struktur är viktiga förut-sättningar för att lyckas.

30


Vi ä

r län

ken

mel

lan

närin

gsliv

och

aka

dem

i


högskolan i halmstad och Campus Varberg har mycket att tillföra näringslivet. Högskole-samordnarens uppgift är att sammanfoga rätt kompetens till rätt företag. En länk mellan akademi och företag.

högskolesamordnaren utgår från företagets behov och kopplar samman det med rätt kompe-tens. Studentprojekt, uppsats- eller examensarbeten, kortare eller länge samarbeten med forskare, uppdragsutbildningar eller annan samverkan förmed-las av högskolesamordnaren. Högskolesamordnarna kan även identifiera möjligheter till samarbete med andra högsko-lor och universitet i landet. Även det omvända kan vara aktuellt, det vill säga att studen-ter, lärare, utbildningsansvariga eller forskare önskar kontakter med företag för studiebesök, undersökningar eller utveckling av nya samarbetsformer.

på campus Varberg finns en högskolesamordnare. På Högskolan i Halmstad finns fyra som representerar Sektionen för informationsvetenskap, data- ochelektroteknik(IDE),Sek-tionen för hälsa och samhälle (HOS),Sektionenförhuma-niora(HUM)samtSektionenförekonomiochteknik(SET). Varje högskolesamordnare är rekryterad till sin specifika funk-tion och har en bred bakgrund och förmåga att se frågor ur företagsperspektiv.

långsiktigt strategiskt arbete ingår också i rollen. Högskole-samordnaren ska verka för ökad samverkan mellan näringsliv och akademi på lång sikt – exempelvis genom att utveckla kursplaner och söka möjligheter till fler uppdrags-utbildningar. Arbetet bedrivs genom medverkan i externa nätverk och besök med infor-mation ute hos företagen.

31

”Lärare och samverkanspartners har ofta olika referensramar och talar olika språk. Då är det mitt jobb att jämka ihop det till något slags samförstånd.” olov andreasson, högskolesamordnare

32 33


Företagsutvecklaren analyserar företaget och definierar utvecklingsmöjlig-heter/behov. Företagets vilja och förmåga är avgörande för den fortsatta arbetsprocessen.

Arbetsmodell

”Allt handlar om förtroende.”

– från start till mål

1. kontakta företagFöretagsutvecklaren gör ett urval av företag, med vilja och förmåga, och erbjuder dem besök. Inledningsvis handlar arbetet om att skapa förtroende, lära känna företaget och att diskutera idéer till utveckling.


3. matcha företagens potentiella innovations-möjligheter med akademin

Högskolesamordnaren kopplar ihop företaget med Högskolan i Halmstad, Campus Varberg eller med andra akademiska resurser.

3. matcha företagens potentiella innovation med system/stöd

Företagsutvecklaren kopplar ihop företaget med kunskaps-aktörer som till exempel Almi, VINNOVA, Exportrådet eller forskningsinstitut som SP och Swerea IVF.

4. kunskapsaktören tar överMed stöd av kunskapsaktören utvecklar företaget produkter, tjänster och produktionsproces-ser som är nya för företaget. Faktisk och verklig utveckling – till skillnad från att få en tjänst utförd.

4. kunskapsaktören tar överHögskolesamordnaren följer företaget i en djupare process.Högskolesamordnaren hjälper företaget att beskriva uppdraget och kontaktar studenter som själva väljer uppdrag för ett uppsats- eller examensarbete. Högskolesamordnaren matchar även forskningsmöjligheter.

5. följa upp enligt kvalitetsprogramFöretagsutvecklaren följer fortsatt process och stödjer vid behov. Uppföljning sker kontinuerligt genom samtal och företagsenkäter.

2. analysera företag vars behov matchar innovativa processer inom

– Strategisk företagsledning– Produktion/tjänst/organisation – Marknadsutveckling– Internationalisering

34


35


Almi HallandArbetsförmedlingenArbetslivsresursBusiness Region Göteborg (BRG)Campus VarbergChalmers IndustriteknikChalmers tekniska högskolaConnectCoompanion HallandDiplomerade teknikmäklare (DTM)Energi- och Miljöcentrum i VarbergEnterprise Europe Network (EEN)Espira Tillväxtcenter i SjuhäradExpertkompetens mikro/nano systemteknik (minST)ExportrådetFalkenbergs kommunFranchise Groupe NordicFriska FöretagareFöretagarnaGöteborgs universitetHalmstads kommunHalmstad kompetens

Hylte kommunHylte LärcentrumHälsoteknikalliansenHälsoteknikcentrum Halland (HCH)Högskolan i BoråsHögskolan i HalmstadHögskolan i JönköpingImegoIndustriellt utvecklingscenter i Sjuhärad (IUC Sjuhärad)Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK) Jämställdhetscentrum HallandKompetenscentrum FalkenbergKompetenscentrum KungsbackaKompetensutveckling i VarbergKungsbacka kommunLaholms kommunLaholms LärcentrumLeader HallandLinköpings universitetLRF HallandLunds universitetLänsstyrelsen i Hallands län

De halländska företagen har genom projektet fått kontakt med bland annat:

Marknad VarbergMarks Idé & Näringslivsråd (MINAB)MiljöforumNano Connect ScandinaviaNyföretagarCentrum HallandProduktionslyftetRegionalt ResursCentrumRegion HallandScience Park Halmstad Signerat HallandSjuhärads KommunalförbundSkatteverketSkådebanan Västra GötalandSmart TextileStiftelsen Svensk Industridesign (SVID)Stockholms universitetStyrelseAkademien HallandStyrelsehögskolanSvensk HandelSveriges IngenjörerSveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP)Swerea IVFSydsvenska Industri- och HandelskammarenTeknik och Kompetenscentrum (TEK)Textilhögskolan i BoråsTillväxtverketUng Företagsamhet i Hallands länVarbergs kommunVINNOVAVäxa HallandEtt stort antal privata konsulter och företag

36


37


”Modellen är en uttrycksmodell för att kommunicera och strukturera arbetet med de etablerade företagen.”

Fokus på företag med vilja och förmåga

– enligt trappmodellen

Tillväxt Halland

Företag som är nöjda med sin nuvarande situation och inte upplever behov av tillväxt. Dessa har inte varit aktuella för insatser inom Tillväxt Hallands ramar, utan nås främst av generellt kommunalt näringslivsarbete.

Företag med utvecklingspotential, men inte i mognadsfas. Dessa har inte varit aktuella för insatser inom Tillväxt Hallands ramar, utan nås främst av generellt kommunalt näringslivsarbete.

Företag med intresse för tillväxt, men inte mottagliga för extern support. Tillväxt Halland har kunnat bidra med tips och idéer för att öka vilja och förmåga att starta resan.

Företag med vilja och förmåga att ut-vecklas. Huvudmålgrupp för Tillväxt Halland.

Företag med etablerade kanaler för tillväxt. Insatser från Tillväxt Halland har kunnat erhållas vid behov.

tillväxt halland har riktat insatserna till företag som har vilja till förändring och förmåga att växa och utveckla sin verksamhet genom nya idéer och kunskap. Företagsutvecklaren analyserar och bedömer kriterier enligt trappmodellen tillsammans med företaget för att definiera potential.trappmodellen beskriver vilja, öppenhet och mottagningsförmåga hos företagen avseende utveckling och tillväxt. Modellen är en uttrycksmodell för att kommunicera och strukturera arbetet med de etablerade företagen.

”Vi vidgar studenternas vyer och får dem kanske till att stanna i Halland efter utbildningens slut när de inser att det finns många nischer inom det lokala näringslivet.”

jeanette gullbrand, högskolesamordnare

”Många små och medelstora företag skulle kunna stärka sin konkurrenskraft med hjälp av de kunskaper som finns i universitet, högskolor och forskningsinstitut.”

vinnova

”Överlag beskriver företagen studentkontakterna som något som både har gett konkreta resultat och något som har överträffat deras förväntningar.”

pwc , projektets följeforskare


38

investeringar i forskning och utveckling är i Halland låga jämfört med andra regioner. Här finns få kunskapsintensiva företag och få som har kontakter med högskolan.

Forskning är sällan det första steget till samarbete med högskolan. Vanlig ingång är istället ett samar-bete med studenter genom till exempel uppsats- eller examensarbete. Efterhand kan ett djupare samarbete med ömsesidig nytta växa fram.

Projektidé

Mentor

Programråd

Akademi

NäringslivProjektarbete

Examensarbete

Forskning

En väg till forskning– exempel på hur djupare samarbete kan växa fram mellan näringsliv och akademi


39

41


kunskapen som vi har sam-lat på oss i Tillväxt Halland är viktig att ta tillvara, menar Bengt Andersson som i jobbet som företagsutvecklare i Halmstad gärna delar med sig av sina erfa-renheter av att driva eget företag. – Det är en glädje att se att man kan hjälpa företagare att utveck-las, säger han.

bengt andersson har en bak-grund som småföretagare och entreprenör och har drivit företag i stort sett hela sitt liv, framför allt inom detalj- och partihandel. – Det började med ett litet källar-

företag med tillverkning, import och försäljning av sportsjuk-vårdsartiklar till idrottsklubbar. Med tiden växte det till butik- och grossistverksamhet med egna butiker i Göteborg, Stockholm och Malmö. Det utvecklades sedan till en franchisekedja, berättar Bengt som drev verk-samheten i drygt 30 år.

bengt har alltid varit enga-gerad i näringslivs- och företa-garfrågor och har styrelse- och förtroendeuppdrag i bland annat Göteborgs Köpmannaförbund, Svensk Handel och Nyföretagar-Centrum Sverige. Innan Tillväxt Halland jobbade han som mark-

nadschef på Svensk Handels arbetslöshetskassa.

att han blev före-tagsutvecklare är nog tack vare intresset för företagsamhet och entreprenörskap. Den breda erfarenheten av att driva företag vill han

gärna dela med sig av.

– Här får jag komma ut och hjälpa och stötta företagare i deras vardag. Jag tycker det är roligt att hjälpa andra på deras resa, förklarar Bengt som menar att några av hans styrkor är att han har lätt för att se möjligheter och sätta sig in i olika branscher.– Som småföretagare är det inte alltid lätt att vara uppdaterad och veta vilka resurser som finns att tillgå. Där kan vi vara en hjälp eftersom vi har koll på vilka aktö-rer som finns, säger Bengt som även vill inspirera och stimulera till att tänka i nya banor.

under tiden projektet harpågått tycker Bengt att han har fått en bra ”utbildning” och en ovärderlig kunskap om olika aktörer. Den kunskapen borde på något sätt tas tillvara inom kom-munernas näringslivsenheter. – Man skulle kunna använda det som en checklista eller utbildningspaket för nyanställd personal inom kommunernas näringslivsenheter, föreslår han.

Bengt

hjälper företag att lyckas

bengt andersson, företagsutvecklare


40

”Som småföretagare är det inte alltid lätt att vara uppdaterad och veta vilka resurser som finns att tillgå. Där kan vi vara en hjälp eftersom vi har koll på vilka aktörer som finns, säger Bengt som även vill inspirera och stimulera till att tänka i nya banor.”

42

utvecklingsorienterad och engagerad. Så kan man beskriva Annica Cauchy, företagsutvecklare i Varberg. – Det handlar om att ha ett mål, jag drivs av utveck-ling och då är det spännande att se andra människor och organisationer utvecklas, säger hon. Annica Cauchy har en bakgrund inom textil-branschen och har bland annat jobbat med inköp, produktutveckling och försäljning. Hon startade sitt första företag när hon var drygt 20 år och har senast varit vd för ett grossistföretag för barnklä-der i Falkenberg. – Jag har en ganska god förståelse för hur det är att driva företag vilket har varit till god hjälp i de verksamheter jag har stött på, berättar Annica.

ett av tillväxt hallands horisontella mål är att arbeta med jämställdhets- och mångfaldsfrågor och här har Annica, som dessutom är ambas-sadör för programmet Främja kvinnors företa-gande, värdefull kompetens. Hon har fokuserat på frågor om jämställdhet och mångfald, bland annat genom att träffa flera nätverk för kvinnor och utlandsfödda företagare.– Det har gjort att många företagare i denna mål-grupp har kontaktat mig, säger hon.

annica är också en av de företagsutvecklare som är inriktade mot hälsoföretag och hon har därför mycket kontakt med Hälsoteknikcentrum Hal-land, som finns på Högskolan i Halmstad. – Det har fungerat väl. Jag har kopplat samman flera företag med Hälsoteknikcentrum som har möjliggjort forskning och utveckling, både inom produkt- och tjänsteutveckling, berättar hon. Hennes styrkor som företagsutvecklare är, enligt henne själv, att hon är tydlig, konkret och förtroendeingivande.– Jag är också utvecklingsorienterad, nyfiken och engagerad samtidigt som jag tycker att jag har en bra helhetssyn, säger hon.

att tillväxt halland är ett projekt som sam-verkar med många aktörer kan ibland vara en utmaning när det är många inblandade, menar Annica. Samtidigt är det just det regionala utbu-det och samarbetet över kommungränserna som är styrkan. – Det gör vårt erbjudande mycket bredare samti-digt som synergieeffekter uppstår på olika sätt, säger hon.

Annicaslår vakt om de halländska företagen

annica cauchy, företagsutvecklare


43


”Det har fungerat väl. Jag har kopplat samman flera företag med Hälsoteknikcentrum Halland som har möjliggjort forskning och utveckling, både inom produkt- och tjänsteutveckling.”

att mattias larsson har en bakgrund som säljare är något han haft mycket nytta av som företags-utvecklare i Falkenberg. Han gillar att hålla en hög servicegrad och har en strävan att alltid överträffa de förväntningar som ställs på honom. – Jag får ofta höra att jag är bra på att ge snabb respons. Mitt mål är att alltid återkomma med minst en åtgärd samma dag eller dagen efter, säger han. Mattias Larsson är civilekonom i grunden med en inriktning på marknadsföring, och har även studerat design och internationell marknadsföring i Belfast. Han har sedan jobbat med sälj- och mark-nadsföringsfrågor på IT-företaget IBM i Stockholm. Efter det flyttade han till Göteborg och arbetade som försäljningschef på ett teknik-konsultföretag. Han har också varit med och byggt upp finansbolaget Avista i Göteborg.

jobbet som företagsutvecklare sökte han efter-som han tycker att det är roligt att vara med och påverka företagens utveckling. – Jag har nog alltid gillat den samordnande rol-len. Dels att hjälpa och att diskutera vilka behov

som finns, att hitta rätt aktör som kan hjälpa till och sedan få dem att mötas, säger Mattias som hela tiden tyckt att det varit roligt att gå till jobbet. Förutom servicekänslan och den snabba responsen är han också förtroendeingivande och duktig på att få folk att öppna sig. – Jag är nog också ganska utmanande och ställer

frågor som får dem att tänka till. Jag vill också att de ska tycka att det är roligt att jobba med mig, säger Mattias.

under resans gång har han lärt sig mycket om hur den offentliga organisationen fungerar och hur viktigt det är att näringslivet sam-verkar med akademi och offentlig sektor för att innovationssystemet ska fungera. Högskolesamord-narna är också något han har lärt sig mycket av.

– De är en jättekunskapsbank som vi måste utnyttja bättre, säger Mattias som menar att det också är viktigt att jobba utanför regionen och med andra aktörer, exempelvis Chalmers. – Halland är en liten region. Vi kan inte vara bäst på allting utan måste samverka med andra regioner, säger han.

Mattiashar känsla för service

mattias larsson, företagsutvecklare

44


45


”Jag har nog alltid gillat den samordnande rollen. Dels att hjälpa och att diskutera vilka behov som finns, att hitta rätt aktör som kan hjälpa till och sedan få dem att mötas.”

46

jeanette gullbrand, högskole-samordnare vid Sektionen för ekonomiochteknik(SET)påHögskolan i Halmstad, tycker att det är viktigt att uppmärksamma näringslivet på vilken nytta de kan få av att samverka med studenter och forskare inom akademin. – För mig är det helt självklart att högskolor och universitet ska samverka med näringsliv och offentlig verksamhet, säger hon.

jeanette Gullbrand är utbildad utvecklingsingenjör och har jobbat med produktutveckling på Albany International i 17 år. Sedan 2006 jobbar hon som adjunkt på Högskolan i Halm-stad och undervisar i projektled-ning och produktutveckling.

att hon även blev högskole-samordnare tror hon beror på att hon har jobbat så många år inom näringslivet. – Jag drogs med i mycket som hade med näringsliv att göra på grund av min bakgrund. Även

innan Tillväxt Halland startade blev jag tillfrågad när det gällde företagskontakter, berättar Jeanette.

en av fördelarna i jobbet tycker hon är samarbetet med företagsutvecklarna eftersom de har så många kontakter ute på företagen. – Det ger en fantastisk möjlig-het att komma i kontakt med personer och företag. Jag har fått kontakt med flera företag som inte har haft med Högskolan att göra innan. Jeanette beskriver sig som en operativ person som vill att det ska hända saker. Hon är duktig på snabba kontakter och sam-ordna projekt. – Jag är flexibel och kan känna av vad olika lärare, programsam-ordnare och forskare behöver. Man måste klara att ha många bollar och projekt i luften, förklarar hon.

jeanette gullbrand, högskolesamordnare

Jeanette

har många bollar i luften


47


arbetet underlättas av att det finns en lång tradition av samverkan på sektionen för ekonomi och teknik och många utbildningsprogram på sektio-nen är vana vid att jobba med företag. – Jag hjälper till att utveckla den samverkan som redan finns, säger Jeanette som menar att projektet även har hjälpt till att peka på de brister som finns så att de har kunnat förbättra sitt arbete med samverkan.

jeanette ser Tillväxt Hallands arbete med att bygga en modell för innovations- och företags-utveckling som ett långsiktigt projekt som det gäller att bygga vidare på. – Ju fler av personerna som finns kvar i verksamheten efter projektets slut desto bättre. Även om sättet att jobba på kommer att förändras är det en fördel om så många som möjligt av oss finns kvar,säger hon.

”För mig är det helt självklart att högskolor och universitet ska samverka med näringsliv och offentlig verksamhet.”

48


49


Tips för att rekrytera en framgångsrik

företagsutvecklare/högskolesamordnareTillväxt Halland har fått goda erfarenheter av vilka egenskaper som behövs hos framgångsrika företagsutvecklare och högskolesamordnare. Om du behöver rekrytera en drivkraft för någon av rollerna, är det viktigt att hitta rätt person. Sök en kundfokuserad ”doer” i kombination med struktur- och analysförmåga!

50


51



”En make-over blev räddningen för vårt fossila mopedmonster från Ugglarp.”

Ulf Andersson är vd för Goodwheel och importerar miljösnälla fordon, bland an-nat mopeder från Kina. Det gröna hjärtat fanns där på insidan, men utsidan sa något helt annat. Företagsutvecklare är inga ytliga stilpoliser, men de har goda kontakter i de-signvärlden. – Våra tilltänkta kunder är medvetna storstadsindivider som också vill påverka sin omgivning att leva mer miljövänligt. Samtidigt ser fordonen ut som gamla fos-sila monster – som vilken bensindriven moped som helst. Formspråket var helt en-kelt fel eftersom det inte fanns någonting

utåt som visade att den gick på batteri. Läs hela storyn om hur det gick till när fö-retagsutvecklaren Mattias Larsson fick tag på tre lokala designstudenter som demonterade ner och skrotade hela det kinesiska skrovet, sånär som batteriet och byggde prototypen för en ny svenskdesignad miljömoped. Följ samarbetet mellan företagsutveckla-ren Mattias, Ulf och designstudenterna samt de snygga, snälla mopedernas väg från Ugg-larp ut på marknaden, på foretagsutveck-larna.se. Det finns drivkraft i Halland. Du kan ock-så få en kostnadsfri företagsutvecklare.


utvecklingsmodellsidorna 50-69

52


53


Innovations- och företagsutveckling

innovations- och företagsutveckling ökar konkurrenskraften, leder till tillväxt och ökad sysselsättning. Många anser att det bästa är att fokusera på ett visst område för att få fram unika innovationer.

tillväxt halland har utgått från regionens förutsättningar och jobbat brett, med korsbefruktning av kompetens mellan Hallands näringsliv, akademi och offentliga aktörer. Den halländska model-len för innovations- och företagsutveckling har gett resultat. Över 1 000 företag har besökts, över 1 100 innovativa processer har startas.

när 2/3 av projektperioden var genomförd hade Tillväxt Halland inte bara uppfyllt, utan även passerat styrgruppens målsättningar. Detta gjorde det möjligt att styra om resurserna från den breda verksamheten, det regionala innovationssystemet, till ett system med spets – det sektoriella innovationssystemet för Energi & Miljö samt Hälsa. Avgränsningarna gjordes utifrån Hallands premisser samt om-råden där starka marknadsmässiga förutsättningar finns för såväl näringslivet som akademin och regionen.

Få företagen att realisera utvecklingsidéer med stöd av deltagande kommuner, akademi, Region Halland

och andra företags- främjande aktörer.

Företagsutvecklare analyserar och

identifierar företagens utvecklings- och

innovationspotential.

– från bredd till spets

Högskolesamordnare öppnar vägar för företagen att hitta rätt student- eller fors-kargrupp och underlättar för

företagen att samverka med akademin.

Resultat

Nya jobb

Produktutveckling

Tjänsteutveckling

Marknadsutveckling

FöretagsutvecklingInternationalisering

Företagi Halland

SystemFöretagsfrämjande stöd

Tillväxt HallandLösningsfokuserad

brobyggare

Proc

ess

54


55


Fokus Hälsa

vad gjordes och varför?1. För systembygget rekrytera-des en högskolesamordnare och en företagsutvecklare. I en uppbyggnadsfas anordnades informationsträffar och work-shops för att skapa relationer, förtroende och kunskapsöver-föring mellan aktörerna.

2. För att identifiera näringsli-vets behov genomförde Tillväxt Halland djupintervjuer med företag i hela Sverige. Tillväxt Halland använde sig av lead user-metoden. Denna innebär involvering av så kallade lead users vilka är kunniga, innovativa

opinionsbildare. Intervjuerna användes för att få djup och framåtriktad kunskap. Metoden användes gentemot företag inom hälsoteknikområdet samt privata vårdcentraler.

– partnersamarbete som ger företagsnytta

Akademi

Offentlig sektor

Näringsliv

Tillväxt HallandLösningsfokuserad brobyggare

under många år har Högskolan i Halmstad och det regionala tillväxtområdet Hälsoteknik arbetat tätt tillsammans. Det man har efterlyst är vidareutveckling av befintligt innovationssystem för att fördjupa kontakterna med det privata näringslivet. Målet med systembygget inom området hälsa har varit att skapa fler partnersamarbeten som ger företagsnytta. Ett samarbete mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer.

Tillväxt Halland har samarbetat med, förutom företagen, tre huvudaktörer: Det regionala tillväxtområdet Hälsotek-nik,Hälsoteknikalliansen(HTA)samt projektet Hälsoteknik-centrumHalland(HCH).

Tillväxt Halland har bidragit till samar-betet genom att tillföra personella resurser för att kontakta företag, identifiera företagens behov och länka dem till samarbetsparters.

Resultat

Kommersiellt partnersamarbete – test och validering

Innovation 2

Innovation 1

Innovation 3

Innovation 5

Innovation 4

Icke kommersiellt partnersamarbete – forum för näringsliv, akademi och offentlig sektor

vad betyder triple helix?Triple Helix är en modell för att beskriva samspelet mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor. Triple Helix bygger på ett aktivt deltagande och sam-spel mellan regionala aktörer inom näringsliv, akademi och offentlig sektor.

Genom att utveckla en gemensam vision och samordna utvecklings- resurser är syftet att få till stånd en ökad innovations-förmåga och större avkast-ning på insatserna.

3. Företagsseminarier anordna-des om offentlig upphandling samt exportmarknader. Inne-hållet motsvarade behov som kommit fram under lead user-arbetet. Seminarierna var också ett sätt att katalysera konkreta innovationer inom hälso- området. Nästa steg var att få företagen att genomgå en Exportstege, som är Export-rådets utbildningskoncept för företag som vill förbereda och utveckla export. Resultatet blev bättre än förväntat. Två Exportstegar genomfördes med vardera tio företag.

Två partnersamarbeten inom området Hälsa har initierats via lead user-metoden. Det ena samarbetet grundar sig på kommersiell samverkan kring test och validering. Det andra samarbetet grundar sig på icke kommersiella forum för innovations- och företagsut-veckling. Ett stort antal inno-vativa processer har dessutom redan inletts.

56


57


Fokus Energi & Miljö Energi & Miljö är ett regionalt utpekat tillväxtområde. Förnyelsebar energi är en framtidsmarknad och såväl Högskolan i Halmstad som Campus Varberg har starka resurser som kan tillämpas inom området.

– partnersamarbete inom förnyelsebar energi

vad gjordes och varför? 1. I en uppbyggnadsfas anordnades informationsträffar och workshops för att skapa relationer, förtroende och kunskapsöverföring mellan aktörerna.

2. En högskolesamordnare kartlade kunskapen inom energi- och miljöområdet vid Högskolan i Halmstad och Campus Varberg. Tre forskningsområden med tillväxtpotential identifierades inom området förnyelsebar energi.

Akademi Näringsliv

Offentlig sektor Tillväxt Halland

Lösningsfokuserad brobyggare

Mål &Resultat

Kunskapsinventering inom akademin

Konkreta innovationer

Partnersamarbeteförnyelsebar energi

Riktad uppsökande verksamhet

Kunskapsinventering och ömsesidig kunskapsöverföring

3. Företagsutvecklarna utförde riktad uppsökande verksamhet vilket resulterade i konkreta innovativa processer.

4. Företagen i Halland initierade via en företagsutvecklare ett partnersamarbete inom förnyelsebar energi med fokus på affärsnytta och tillväxt. En viktig del i samverkan var att respektive part tydligt kunde identifiera sitt egenintresse och sin drivkraft.

5. Tillväxt Halland inriktade sig på att hitta visioner och mål som rymde parternas intressen. Framför allt näringslivet underströk behovet av hög konkretiseringsgrad för att vilja medverka aktivt. Målet är att utveckla former för hur näringslivet kan medverka konkret och hur högskolan kan bidra till kunskapsutveckling.

58


59


Vårt arbetssättsystem är pappersmodeller, men det intressanta är vad som får systemet att rulla. Det krävs en energikälla som får hjulen att snurra, länkarna att hålla ihop och som blåser liv i visioner. Innovationsmekanismen bygger på interaktion – förtroende – lärande.

”Det handlar om förmågan att höja blicken och arbeta mot ett gemensamt mål.” gerry andersson, högskolesamordnare

– följer innovationsmekanismenKapital i systembygget

att utveckla innovationer, vare sig det sker med hjälp av forskning eller inte, kostar pengar. Tillväxt Halland har kopplat företag till organisationer där kapital kan sökas, exempelvis via Almi och VINNOVA. Koppling har även skett till specifika kapitalinsatser, exempelvis konsultcheckar och produktutvecklingsmedel.

tillväxt halland utgår från Triple Helix-modellen. Här är det viktigt att säkra kapital som realiserar innovationer genom samverkan mellan näringsliv och forskare. Tillväxt Halland har därför initierat en funktion på högskolan som jobbar för att hitta detta kapital och därmed säkra den länk som ofta brister i systembygge.

tillväxt halland har även påtalat vikten och initierat arbetet med att återinföra de så kallade konsultcheckarna i Halland.

60


61


Arbetsroller – styrgrupp, projektgrupp

och stödfunktionerstyrgruppen har bestått av representanter från Almi Halland, Högskolan i Halmstad, Campus Varberg, Region Halland samt samtliga kommu-ner i Halland. Tillsammans med projektägaren Region Halland har styrgrupp ansvarat för att projektet genom-förts enligt projektplanen. Styrgrupp, projektledare och följeforskare har träffats kontinuerligt för diskussion och samsyn kring projektet.

stödfunktionerna har utgjorts av en ekonom, en kommunikatör, en assistent och en skribent. En strategisk koordinator har medverkat för att ta tillvara och analysera de erfarenheter som gjorts i projektet. Koordinatorn har tagit fram

underlag till kommande strategier för hur arbets-modellerna ska tas tillvara efter projektets slut.

projektgruppen har bestått av personal med stödfunktioner, företagsutvecklare och högskole-samordnare. Gruppen har haft regelbundna vecko-möten. Träffarna har varit inriktade på projekt- och omvärldsinformation, kunskapsöverföring från aktörer samt på operativa diskussioner för att finna konkreta lösningar för specifika företagsbehov. En viktig del i projektgruppsmötena har varit att skapa starka relationer mellan projektdeltagarna. Fokus på tillit, förtroende och ömsesidig kunskapsöverföring har alltså inte bara gällt externt, utan även internt.

Jämställdhet och mångfaldEtt aktivt förhållningssätt till så kallade horisontella kriterier, det vill säga jämställdhet, integration och mångfald, ingår i EU-finansierade projekt som Tillväxt Halland. En rad riktade seminarier och workshops har genomförts på temat och en praktisk ”verktygslåda” har tagits fram för att visa hur mångfald kan ge verksamhetsnytta samt hur företagare kan maximera sina resultat genom att attrahera och använda kompetens som återspeglar marknaden. Tillväxt Halland har visat möjligheterna kring mångfald och jämlikhet i näringslivet, men det är företagen och aktörernas drivkraft och vilja att utvecklas som avgör vilket resultat som uppnås. Som kunskapskälla och samarbetspartner anlitades bland andra Jämställdhetscentrum i Halland. Som en följd av samarbetet kunde dessutom Jämställdhetscentrum utveckla och effektivisera sitt arbete att komma in på företagen och påverka.

62


63


Uppföljning

som följeforskare anlitades PwC, vilka varje halvår gjort en lägesrapport om projektet. Syftet med rapporterna har varit att redovisa följefors-karnas slutsatser, lämna rekommendationer för hur projektet kan utveckla sitt arbete samt att identifiera viktiga frågeställningar för fortsatt arbete. Rapporterna har baserats på interv-juer som genomförts med aktörer och företag i projektet, på CRM-systemet Lyftet och på den inblick som följeforskarna fått i projektet genom medverkan i möten och aktiviteter.

lägesrapporter har lämnats var tredje månad till Tillväxtverket. I lägesrapporterna har verksam-het som bedrivits under den aktuella perioden beskrivits liksom kostnader, uppnådda resultat och indikatorer. Var tredje vecka har projektledaren även skickat en statusrapport till styrgruppen.

enkäter har varit en del i kvalitetssäk-ringssystemet och har fungerat både som uppföljning och utvärdering av projek-tet. Två olika enkäter har tagits fram. En kortfattad enkät som skickats till företaget tre dagar efter genom-

förd analys och en mer omfattande som skickats två månader efter avslutad process. Företagarna har bland annat fått svara på frågor om hur de upplevt den hjälp de fått av företagsutvecklaren och vad insatserna har lett till.

goda exempel, så kallade case, är ett urval av de processer Tillväxt Halland har genomfört. Exem-plen har utgått från företagsutvecklarens och hög-skolesamordnarens roll och varit ett sätt att visa på projektets strukturförändringsskapande arbete. Konkret visar de goda exemplen att innovativa processer har genomförts, att deltagande par-ter tycker att det är lyckat samt att innovationen används och den nya kunskapen implementerats. Dokumentationen har därmed blivit en form av kvalitetsmätning av projektet.

ett crm-system (CustomerRelationshipMana-gement) skapades specifikt för Tillväxt Halland och kallas för Lyftet. Det är ett webbaserat kundvårds-system som företagsutvecklare och högskolesam-ordnare har använt för att registrera kontakter, möten, aktiviteter och processer som genomförts. CRM-systemet kan användas både som IT-stöd till den operativa verksamheten och som informa-tionskälla för uppföljning och utvärdering.

sharepoint är det projekthanteringssystem som Tillväxt Halland använt för att fortlöpande spara alla dokument. SharePoint har dessutom fungerat som informationskanal och anslagstavla för deltagarna i projektet. Detta har varit en fördel med tanke på att många av projektets deltagare har befunnit sig på olika platser geografiskt och dessutom tillhört olika organisationer.


Framgångsfaktorer

Oftast finns erfarenheterna från ett projekt till stor del hos dem som på ett eller annat sätt varit involverade i projektet. Man brukar prata om human- kapital. I samma stund som projektet upphör, går projektdeltagarna vidare och tar kunskapen med sig. Vi vill motverka detta och i stället sprida slutsat-ser, erfarenheter och lärdomar av utvecklingsprojektet Tillväxt Halland.

Här reflekterar vi över kritiska framgångsfaktorer och lösningar. Allt för att bidra till ökad kunskap om arbete för regional tillväxt.

64

förslag på lösningarkritiska framgångsfaktorer

•Kommuniceradegenerella förutsättningar som bör finnas i företaget för att nå ett lyckat resultat

•Urvalavföretagmåsteskeutan förutfattade meningar men därefter snabbt beslut om stop or go

•Vilja,öppenhetochförmåga

•Rekryteringavföretagsutvecklare och högskolesamordnare•Setillattarbetsmetodikenutgår från ett kundfokus•Återkommandeträffarmedaktörer så att kunskapen om deras uppdrag, möjligheter och förutsättningar alltid är korrekt•Såvälansvarsombefogenheter, frihet att agera inom målsättningen

•Relationsskapare •Resultatorienterad•Säljförmåga•Aktörskunskap•One-Stop-Shop

•Företagsutvecklareochhögskole- samordnare som har kundfokus och är inriktade på att lösa företagens problem•Storkunskapomochnärarelation med aktörerna kring deras insatser•Permanentyrkesroll•Nåföretagmedkändaochokända utvecklingsmöjligheter

kun

dfo

kus

•Resursstödpåsamtliganivåer•Harmonimellandetregionalaochde kommunala näringslivsprogrammen•Tydligrollfördelningmellanlokal, regional och nationell nivå•Ökadkunskapomaktörernas uppdrag genom; 1) återkommande gemensamma träffar där aktörernas uppdrag är i fokus, 2) organiserade nätverk med tydlig målsättning, 3) gemensamma policyprocesser kring tillväxt i form av gemensamma visioner, strategier, program

•Förutsättningarförattkunna medverka •Konkretnyttaförslutanvändaren•Gemensammavisioner,mål, strategier i regionen, en röd tråd genom nationella, regionala och kommunala mål i utvecklingsarbetet

•Resurser•TripleHelix•Gemensamtoch förtroendefullt arbetssätt•Win-Win-Win•Gemensammastrategier

sam

verk

an

•Tidigdiskussionomcentrala begrepp och tydliggöra vad som menas med dem

•Fåochcentraltdefinieradebegrepp•Begreppsdefinitioner

beg

repp

•Skapanätverkmedtydligtsyfte och inriktning•Kompetentledningavnätverken•Representationinätverkensom utgår från funktion inte person•Formatillexempelgemensamma nulägesenkäter, attitydmätningar

•Nätverkdelsförkontinuerlig kunskapsöverföring mellan aktörerna och dels för att fånga upp de företagsbehov den uppsökande verksamheten ser

•Nätverk•Behovsinventering och nulägesbilder

föru

tsät

tnin

gar

före

tag

föru

tsät

tnin

gar

aktö

rSe nästa sida för fördjupning


65

66


Läs mer om slutsatser, erfarenheter och lärdomar av utvecklingsprojektet Tillväxt Halland.

kundfokus Att besöka företag och lyssna på deras behov är A och O

för att få en framgångsrik näringslivsutveckling i Halland. Det handlar om att ha kundfokus. Samta-

let, i form av en dialog med öppna frågor, är alltså inte från början inriktat mot till exempel finan-siering, organisations- eller produktutveckling. Fokus ligger på att efterfråga det enskilda före-tagets uttalade behov i nuläget och vilka utveck-lingsförväntningar som finns på några års sikt. Framgången ligger i att företagarna känner att stödet är till för dem och att företagsutvecklarna inte har kommit för att sälja en organisation, en tjänst eller en produkt. I kombination med inställningen att arbeta för

att hitta lösningar utifrån företagets behov, har företagsutvecklarna kunnat utveckla goda relationer

med företag. Resultatorienteringen tillsammans med kunskapen om andra stödjande aktörer, ger stor legiti-

mitet hos företagen, vilket främjar relationsskapandet ytterligare. Tack vare företagsutvecklarnas breda kontakt-

nät blir de som flera personer i en – företagsutvecklare, hög-skolesamordnare, Almi, Exportrådet, VINNOVA och så vidare –

vilket är en stor fördel för företagen ur ett effektivitetsperspektiv. Kontakten med företagsutvecklaren innebär därmed en kontakt men tusen möjligheter – One-Stop-Shop. En annan framgångsfaktor när det gäller att få kontakt med företa-gen är företagsutvecklarnas säljande förmåga. De är inga säljare, men har samma förmåga att väcka ett intresse, vilket kan hänga ihop med att de har en bakgrund inom näringslivet. Sammanfattningsvis är företagsutvecklarens roll att bidra till att synliggöra behov och möjlig-heter för företaget. Detta utvecklingsarbete kan inte enbart utgå från företagens perspektiv och enskilda behov. För att ta tillvara utvecklingsmöjlig- heterna i regionen som helhet måste alla aktörer kontinuerligt bidra med omvärldskunskap och fömedla denna till varandra och företagen.

67

samverkan Det måste finnas resurser för utvecklingsarbete på de olika nivåerna i samhället och hos berörda organisationer. I Tillväxt Hallands fall har kommunerna fått resurstillskott i form av företagsutvecklare, liksom Hög-skolan i Halmstad och Campus Varberg genom högskolesam-ordnare. Den regionala nivån har fått resurser för att leda projektet mot uppsatta mål och även se till att läran-det tas tillvara. Mottagningseffekten har där-med förbättrats, konkret nytta i företagen har kunnat skapas samtidigt som det getts möj-ligheter till att bygga upp erfa-renheter och relationer mellan aktörerna. När olika aktörer samverkar om en verksamhet måste det fin-nas ett syfte, gemensamma mål samt förtroende och kunskap om varandras uppdrag och förutsättningar. Syftet uttrycks ofta i önskade förbättringar och främjande termer. Målen kan vara kvalitativa eller kvantitativa, ofta i kombination. Insatser för att arbetspro-

cesserna ska kunna utföras i ett förtroendefullt samarbete uttrycks dock mer sällan i kon-kreta termer, utan relationerna förutsätts fungera. Förenklat handlar förtroende om tillit och ömsesidighet samt att ha rimliga förväntningar på varandra. Positiv samverkan kan uppstå när alla parter ser någon form av vinst utifrån sin verksamhet, men utan att därför söka så kall-lade absoluta fördelar framför

andra. Utgångspunkten och motivationen för samverkan bör istället vara att den ger tillräckliga fördelar och mervärden för alla parter, ett win-win-förhållande. Kunskap om varandras upp-drag och förutsättningar är här viktigt för att förväntningarna på varandra ska bli rimliga och därmed möjliga att leva upp till. Missriktade och ouppnåeliga för-väntningar föder frustration och minskar förutsättningarna för ett förtroendefullt samarbete. Det samma gäller om en samverkan-de part inte har förmåga att skilja på egna särintressen kontra samverkansintressen. Det hand-

lar om förmågan att höja blicken och arbeta mot ett gemensamt mål, inte mot bevarandet av en egen position eller funktion. För att undvika att samverkan blir alltför personberoende är det bra att arbeta upp gemensamma arbetssätt. Dessa kan bestå av dokumenterade arbetsprocesser till exempel flödesscheman hur man arbetar, men också att det skapas en gedigen dokumenta-tion om vad som gjorts tidigare.

Vid byte av person finns därmed fort-farande en

bas av erfarenheter och kunskap kvar om vad som gjorts tidigare.

begreppTillväxt Halland har varit ett gränsöverskridande projekt och det märks i flera avseenden. I anslutning till diskussioner kring vad som ska uträttas och måluppfyllelse finns en slutsats som kan vara värd att nämna, nämligen begreppsdiskus-sioner. Dessa kan ta mycket tid eftersom begrepp och dess mening för olika människor kan engagera. Ord som innovation, innovationssystem etcetera är diskussionshöjare. En tidig över-

”Att besöka företag och lyssna på deras behov är A och O för att få en framgångsrik näringslivsutveckling i Halland.”


68


69


enskommelse om definitioner av termer och begrepp är därför att rekommendera.

förutsättningar hos företagVilka företag som bör erbjudas analyssamtal borde, av resurs-mässiga skäl, förhålla sig till var analysinsatserna troligen gör bäst nytta. Detta skulle innebä-ra att resurserna enbart riktas till företag med en uttalad vilja av att utvecklas, öppen-

het att prova nytt och förmåga att omsätta resultatet av en utvecklingsprocess(snarareänutifrån mer generella kriterier som till exempel storlek eller specifik produktinriktning). Svårigheten är att i förväg veta om företaget har dessa förut-sättningar. Därför får urvalet ske utifrån andra kriterier och/eller kunskaper om företaget. Grundfundamentet för ut-veckling är företagets egen vilja. Den kan saknas av flera skäl, till exempel att företaget ska upp-

höra, är i generationsskifte eller är ett fungerande

levebrödsföretag. Vidare måste en öppenhet finnas för att våga prova nytt, liksom förmågan och mog-naden att hantera en utvecklingsprocess. Det sistnämnda kan

innebära förändringar beträffande ledarskap,

organisation eller kompe-

tenshöjning. Förmågan avgör även på vilken nivå och inom vilka tidsramar samverkan med högskolan kan befinna sig på. Starkt förenklat; från begränsat och kortsiktigt studentarbete till långsiktigt forskningssamar-bete. Samarbetets tidsmässiga längd skiftar också utifrån före-tagets förmåga till uthållighet. Genom att i ett mycket tidigt skede ställa rätt frågor kan före-tagsutvecklaren snabbt avgöra om företaget ligger inom upp-draget. Ett snabbt beslut om ”stop or go” sparar resurser för alla parter.

förutsättningar hos aktörerTillväxt Halland har bidragit till att ge olika företagsfrämjande aktörer ökad kännedom om varandras organisationer och uppdrag och skapat relationer mellan dem. Detta har bland annat skett genom att i det operativa arbetet frekvent

”Tillväxt Halland har på många sätt varit ett projekt med stor betydelse för regionens arbete med tillväxtfrågor. Diskussionen inom i projektet har stund- tals berört frågor som ligger utanför projektets mandat och uppdrag. Detta kan ses som en indikation på vilken strategisk betydelse som de medverkande aktörerna tillmäter projektet.” projektets följeforskare pwc

och återkommande diskutera aktörers respektive möjligheter att möta företags olika utveck-lingsbehov. Generellt är erfarenheter och relationer personbundna. Till-växt Halland har synliggjort för- och nackdelar med Hallands begränsade storlek. Enkel dialog på grund av exempelvis korta avstånd, men storleken innebär resursbegränsningar och personknuten samverkan i stor utsträckning. För att tillvarata erfarenhe-terna långsiktigt bör företags-utvecklare tillsammans med högskolesamordnare och övriga offentliga aktörer ingå i ett nätverk med ett strukturerat arbetssätt. Syftet med nätver-ket är att säkerställa kunskaps-överföringen mellan aktörerna och därigenom utveckla ett gemensamt lärande genom att dela erfarenheter av den fortsatta uppsökande verksam-heten. Det är dock viktigt att

nätverket förmår hålla fokus på långsiktig verksamhetsut-veckling och inte bara diskutera kortsiktiga operativa insatser. Om nätverket dessutom bildas på alltför lösa grunder och utan tydlig agenda riskerar fokus att läggas på allmän information och sociala aktiviteter. Därför måste nätverksträffarna förbe-redas och efterbearbetas vilket med fördel kan samordnas av en större regional aktör. Tillväxt Halland har varit ett operativt verktyg för en politisk vilja att få ökad tillväxt i Halland genom utveckling av enskilda befintliga företag. Det är därför viktigt att kontinuerligt följa upp insatserna och ständigt ha tillgång till uppdaterade och behovsrelaterade underlag för framtida satsningar. Dessa underlag vinner på att vara gemensamt utformade för hela regionen i syfte att möjlig-göra både lokalt och regionalt präglade insatser. På detta sätt

kan en ständigt uppdaterad nulägesbild av företagens situa-tion förmedlas och rätt insatser göras.

Prod

uktion

: Region

Hallan

d, M

&C

O R

eklambyrå. Fotograf: M

agnu

s An

dersson

där an

nat ej an

ges. Tryckeri: Halm

stad Tryckeri, au

gusti 20

11

Box 517, 301 80 Halmstad • [email protected] • www.regionhalland.se

70


71


Suzanne Almgren Mason Bengt Andersson Gerry Andersson Henrik AnderssonOlov Andreasson Ann-Mari Bartholdsson Maria Benulic LarsGunnar BerndtssonUlric Björck Annica Cauchy Jennie Cederholm Nils Danred Anders Ekblom Stella Erlandsson Michael Fransson Jessica Fällhed Jeanette Gullbrand Jenny HollstrandMagnus Hållander Helene P Jangen Hanna Johansson Magdalena Johansson Göran Jönsson Björn Kalla Ann Larsson Mattias Larsson Anette LaurellKatarina Lidman Catharina Lilja Sten Liljedahl Annika Lindhe Emil Lindqvist Petra Lundgren Linda Lundell Anette Pantzar Lars-Göran Persson Sandro Reljanovic Lena SalomonssonJan Stålnacke Tommy Svensson Fredrik Swärdh Peter Syrén Lars-Åke Söderholm Gunilla de Vries Lindestam Björn Wannebo Jeanette Winberg Börje Årnedal

Documents

tillväxt halland – modell för innovations- och …¤xtHalland...Vi är numera enbenta, men helt i balans tack vare en klok man i Laholm . . . . . . . . . . . . . . . . . .