Tio i topp – de tio viktigaste marknaderna för svenska teknikföretag

Föredrag av Jennie Cato under TeknikföreDagen 12 maj 2016

Export och handel har i århundraden varit basen för vårt välstånd och gjort Sverige till ett av världens rikaste länder. Vi har länge varit en av världens öppnaste ekonomier. Sen länge råder också bred enighet om att driva på för ökad frihandel och att riva handelshinder. Idag uppgår exporten till cirka hälften av Sveriges BNP. Lite förenklat kan man säga att hälften av allt vi tillverkar säljs utomlands. Å ena sidan är det en fantastisk framgångssaga om hur svenska varor och tjänster efterfrågas över hela världen. Å andra sidan visar det tydligt att vi är ett av de mest exportberoende länderna i världen. Det gör att vi är otroligt beroende av omvärldsfaktorer vi inte själva kan påverka: världskonjunkturer, växelkurser, utländsk lagstiftning. Men det vi kan påverka är våra egna nationella förutsättningar för de exporterande företagen.

Sverige har 9 miljoner invånare vilket är en dryg promille av världens befolkning. Vår andel av världshandeln med varor är cirka 1 procent. Och vi kan jämföra det med en av världens tillväxtekonomier, värdlandet för OS detta år, Brasilien. Brasilien har drygt 20 gånger Sveriges befolkning med drygt 190 miljoner invånare. Och deras andel av världshandeln är också 1 procent. Det ger lite perspektiv på hur pass stor handelsnation vi faktiskt är trots vår litenhet.

Sverige har de senaste 15 åren haft en stabil årlig tillväxt när det kommer till exportvolym. Trots det tappar vi i världsmarknadsandelar. Precis som företag i konkurrens-utsatta branscher står inför ett antal utmaningar har också Sverige som land utmaningar som behöver mötas för att vi ska vara fortsatt framgångsrika.

En sådan utmaning är att vårt beroende av ett fåtal framgångsrika exportföretag är stort. Och konkurrensen på den globala marknaden hårdnar för varje sekund jag står här och pratar. Andra länder kanske avundas vår ekonomiska ryggrad av framgångsrika stora, men ganska få, företag och våra exportframgångar. Vår utmaning är att på alla sätt vårda och bredda vår företagsbas och att anpassa oss efter omvärldens förändringar. Sveriges export har minskat från att tidigare ha varit två procent av världs-handeln till att nu vara en procent. Världen förändras på ett sätt som ställer krav på flexibilitet, innovation och framsynthet – och samtidigt växer andra länders export och marknadsandelar.

För att bli mindre sårbart behöver Sverige därför många fler företag som kan växa och få goda förutsättningar att komma ut på en internationell marknad. Det har vi bland annat lyft fram i vår rapport ”Fler kan exportera mer”. Regeringen presenterade under hösten en exportstrategi för Sverige. Som vi tycker är utmärkt och välkomnar varmt, och nu behöver företagen se mer av konkret handling!

Tittar på vi alla företag i Sverige består faktiskt 99,9 procent av små och medelstora företag med färre än 250 anställda. Merparten av dem har mellan 1 och 49 anställda. Bulken i den svenska företagsbasen är alltså väldigt små företag. Och för de små företagen kan det vara en tillräcklig, och ibland nästan oöverstiglig risk bara att ta sig över Östersjön. Här måste det finnas politisk vilja och stöd att få fler företag att våga ta sig utanför landets gränser, även om det bara är över pölen (till Polen).

Förra året presenterade regeringen i samband med sin exportstrategi en lista på 26 länder som är prioriterade ur ett exportperspektiv. Men, är det verkligen här pepparn växer för våra teknikföretag? Vi har låtit konsultföretaget Copenhagen Economics undersöka exportmönster för svenska företag och då teknikföretag i synnerhet. Var fanns man igår? Var är man idag? Vart kommer man att vara imorgon och troligen kommande 5-10 år? Dom kom fram till denna tio i topp-lista.

Här är de 10 marknader som svenska teknikföretag tar sina första steg till, befinner sig på och kommer att vara den närmsta tiden.

Men 6 av Sveriges 10 viktigaste exportländer finns inte med på regeringens lista. Bland dem Finland, Danmark, Norge, Nederländerna, Belgien och Frankrike. Det här tycker vi är synd.

Det kan verka uppenbart att vi handlar med varandra inom Norden. Men tar man bort våra närmsta grannar, är det fortfarande 6 länder som inte finns med på regering-ens lista. Många av regeringens länder har naturligtvis stor potential, på lite längre sikt. Men för ett företag – särskilt ett mindre – att ge sig in på en ny marknad är tufft och kräver långsiktighet och uthållighet. Och det är de mindre företagen som står i fokus för stora delar av regeringens exportstrategi. I många av regeringens prioriterade länder behöver man kanske jobba tidigt med samverkan mellan myndigheter, kratta manegen och bygga relationer. Man behöver analysera länders riktlinjer så att det går att införa och etablera svenska lösningar. Först efter det, kan man koppla på företagen och exporten.

Så glöm inte de lågt hängande frukterna. Våra små företag – precis som företag i alla länder – vänder sig först till sina grannar när de ska ta första steget ut. Det är en stor satsning för ett mindre företag att gå ut internationellt. Affärer kräver tid och relationsbyggande. Att börja med grannländerna är tryggt och mindre riskfyllt. Företaget måste ju lägga en stor del av sin tid och budget på ett marknadsinträde. Små företag behöver kontinuitet och stabila stödvillkor över tid. Dom måste veta att dom kan räkna med exportstöd långsiktigt på sin nya marknad. Och när det gäller våra stora företag – ja, dom är ju redan lokala på en global marknad och väljer själva vilken eventuell ny marknad dom ska in på. Vi önskar därför mer av ”fria medel” i det offentliga exportfrämjandet, ett stöd och en finansiering som följer företagen istället för omvänt.

Man kan ställa sig frågan om det överhuvudtaget är relevant att prata om länder som marknader? Är det kanske snarare så att vi ska titta på regioner, städer, projekt? Var finns affärerna och beslutsfattandet imorgon? Vilka är morgondagens köpare och kunder? Det är så lätt att vi betraktar vår del av världen som centrum för all utveckling, och vi behöver bli bättre på att påminna oss själva, att så inte är fallet. Den del av världen som växer snabbast och där flest människor bor kommer naturligtvis få en allt större betydelse. Är det kanske där vi ska fokusera våra framtida ansträngningar? Eller ska vi faktiskt fokusera där pepparn växer? För ja, var växer egentligen pepparn?

Jo, den kommer faktiskt ursprungligen från Kerala i Indien. Och som av en slump har Teknikföretagen alldeles precis tecknat ett samarbetsavtal med CII, eftersom vi tror att svensk och indisk teknikindustri har mycket att lära varandra. Dessutom finns det en stor potential för smarta svenska teknikföretag i de projekt och satsningar som Indien nu massivt går in i, inte minst de 100 smarta städerna.