Vårdpersonalens bemötande av HIV-smittade personer

En litteraturstudie ur HIV-smittade personers perspektiv

Författare: Aron Lali

Handledare: Erna Törnqvist

Kandidatuppsats

Januari 2017

Lunds universitet Medicinska fakultetenProgramnämnden för omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa Box 157, 221 00 LUND

Vårdpersonalens bemötande av HIV-smittade personer

En litteraturstudie ur HIV-smittade personers perspektiv

Författare: Aron Lali

Handledare: Erna Törnqvist

Kandidatuppsats

Januari 2017

Abstrakt

Bakgrund: Det finns evidensbaserad empirisk information som berör stigmatisering av HIV-smittade personer inom vården. HIV förekommer i Sverige men få studier fokuserar på hur HIV-smittade patienter i Sverige upplever mötet med vården. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur HIV-smittade personer upplever att de blir bemötta inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie som baserades på 10 vetenskapliga artiklar om stigmatisering av HIV-smittade personer. Resultat: I samtliga tio studier framkom något slags missnöje med vården av HIV-smittade patienter. Av resultatens analys framkom två huvudteman som var HIV-smittade patienters upplevelse av särbehandling och HIV-smittade patienters upplevelse av dålig bemötande och tre subteman som var HIV-smittade patienters upplevelse av minimal kontakt, HIV-smittade patienters upplevelse av att bli betraktad som underlägsen samt HIV-smittade patienters upplevelse av brist på kunskap hos vårdpersonalen.

Nyckelord

AIDS, discrimination, health, healthcare, HIV, stigma, stigmatization, patient satisfaction, radiography.

Lunds universitet Medicinska fakultetenProgramnämnden för omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa Box 157, 221 00 LUND

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning..................................................................................................................1Introduktion………………………...............................................................................................2Problembeskrivning…………………………………………………………………………………...2Bakgrund...................................................................................................................................3 HIV........................................................................................................................................3 AIDS…………………………………………………………………………………………………4 Diagnos av HIV/AIDS…………………………………………………………………………...…4 Behandling av HIV/AIDS…………………………………………………………………………..5 Stigmatisering………………………………………………………………………………………6 Bemötande………………………………………………………………………………………….7 Smittskyddslagen…………………………………………………………………………………..7 Perspektiv och utgångspunkter………………………………………………………………......8Syfte..........................................................................................................................................9Metod .......................................................................................................................................9Urval..........................................................................................................................................9 Genomförande av datainsamling……….………………………………………………………10 Genomförande av databearbetning.………….………………………………………………...11 Etisk avvägning…………………………………………....……………………………………...13

Resultat…………..……….…………………………………………………………………………..13 HIV-smittade patienters upplevelse av särbehandling……....………………………………..14

HIV-smittade patienters upplevelse av dålig bemötande ...........................................…….15

HIV-smittade patienters upplevelse av minimal kontakt ………………………………..…15 HIV-smittade patienters upplevelse av att bli betraktad som underlägsen……...……….16 HIV-smittade patienters upplevelse av brist på kunskap hos vårdpersonalen…..16

Diskussion...............................................................................................................................17 Diskussion av vald metod....................................................................................................17 Diskussion av framtaget resultat..........................................................................................18 Slutsats och kliniska implikationer………………………………...……………………………..20

Referenser..............................................................................................................................21

Bilaga 1 (3)..............................................................................................................................25

Bilaga 2 (3)..............................................................................................................................29Bilaga 3 (3)……………………………………………………………………………………………30

Introduktion

Problembeskrivning

HIV infekterar människans immunförsvar, viruset angriper vita blodkropparnas så kallade T-

hjälparceller. Om behandling inte sätts in i god tid kan infektionen leda till acquired

immunodeficiency syndrome (AIDS), som slår ut immunförsvaret delvis eller totalt

(Liamputtong, 2013). Liamputtong (2013) betonar att det finns evidensbaserad empirisk

information som bygger på verkliga situationer som berör stigmatisering och diskriminering

av HIV-smittade personer inom vården i världen. Liamputtong (2013) menar att dagens

samhälle har skapat en känsla av att HIV och AIDS symboliserar syndig-, ond-, homosexuell-

och drogmissbrukarkaraktär och att människor som har drabbats av HIV räknas som orena

och omoraliska. Generellt lider HIV-smittade personer kanske inte enbart av det medicinska

sjukdomstillståndet utan lider även av stigmatisering och diskriminering.

HIV-smittade personer är ständigt i kontakt med vården, när HIV-smittade personers

immunförsvar försvagas drabbas personerna till exempel av olika kroniska sjukdomar (Vance

& Denham, 2008). Primärvården, vårdavdelningar och vårdenheter skickar HIV-smittade

personer till röntgen för radiologisk diagnostisk av övriga sjukdomar samt kontroll av

hälsotillstånd. På så sätt kommer HIV-smittade personer i kontakt med röntgensjuksköterskor

vid exempelvis datortomografi (DT)-, magnetisk resonanstomografi (MRT)-,

konventionellröntgen- och nuklidmedicinska undersökningar. Frågan är hur HIV-smittade

personer upplever att vårdpersonalen, och då också röntgensjuksköterskor, bemöter HIV-

smittade personer.

2

Bakgrund

HIV

Enligt Folkhälsomyndigheten (2015a) rapporterades 450 nya fall av Human

immunodeficiency virus (HIV) år 2015 i Sverige, av dem var nästan 80 % födda utanför

Sverige. Folkhälsomyndigheten (2015a) anger att cirka 12000 fall av HIV har rapporterats

sedan 1983 i Sverige, nästan 7000 av personer lever idag med HIV-smitta

HIV som alla andra virus måste använda sig av värdceller för att föröka sig, i detta fall celler i

människokroppen. HIV sprids inte via luft, handskakning, puss och kram. Inte heller överförs

viruset via insekter till en frisk människa om en insekt bitit någon HIV-smittad person

(Folkhälsomyndigheten, 2015b). HIV sprids med infekterat blod, sekret och sperma, på olika

sätt, så som med infekterad kanyl, oskyddat samlag och från infekterad mamma till foster

under graviditet och förlossning samt via bröstmjölk (Liamputtong, 2013). HIV penetrerar

lättare slemhinnor som finns bland annat i munhåla, näsa, ögon, rektum och könsorgan. HIV

skadar immunsystemet genom att angripa kroppens specialiserade vita blodkroppar som har

viktiga immunologiska funktioner (Liamputtong, 2013). HIV förökar sig själva efter att ha

penetrerat vita blodkroppar, och så småningom förstörs celler, ju fler celler som förstörs desto

svagare blir immunförsvaret. På så sätt kan HIV, som är ett retrovirus, orsaka acquired

immunodeficiency syndrome (AIDS), så patienter med HIV har större risk att drabbas av

opportunistiska infektioner så som tuberkulos, Hepatit och Candida oesofagit (Eriksen et al.,

2016).

Infektionen orsakar ofta ont i halsen och svullna lymfkörtlar utanför halsen. När en frisk

person blir infekterad av HIV, då får personen feber efter cirka två veckor. Nya HIV-smittade

personer kan få övergående fläckiga utslag på kroppen, och en del kan få led- och

muskelsmärta, symptomen kan likna influensa (Liamputtong, 2013). Efter den akuta episoden

är det vanligt att sjukdom lägger sig och inte orsakar symptom (Liamputtong, 2013). Det är

inte ovanligt med en symtomfri period som varar fem till tio år eller mer (Liamputtong,

2013). Inuti T-hjälparceller sker under denna period en tyst förökning av viruset, och så

småningom ökar antalet döda T-hjälparceller. När antalet T-hjälparceller minskar försämras

immunsystemet (Liamputtong, 2013). HIV delas i två typer: HIV-1 och HIV-2. HIV-1 är mer

3

virulent och har spridit sig över hela världen och finns främst i Nordafrika, däremot är HIV-2

mindre smittosam och finns främst i Västafrika (Liamputtong, 2013).

AIDS

AIDS är en svaghet i kroppens eget försvarssystem, som orsakas av HIV. Förkortningen aids

står för det engelska uttrycket Acquired Immune Deficienay Syndrome (Liamputtong, 2013).

Om en person har blivit smittad med HIV, attackeras cellerna, som ansvarar för kroppens

försvar mot patogener. Cellerna kan inte längre uppfylla sin skyddande funktion och kommer

så småningom att bli helt förstörda (Liamputtong, 2013). Då den försvarslösa kroppen

angripas av olika och allvarliga sjukdomar som slutligen kan leda till död (Liamputtong,

2013). Enligt Liamputtong (2013) kan det inte förutses om hur och när infektionen HIV

utvecklas till AIDS. Efter att kroppens immunförsvar har blivit svag, blir kroppen en måltavla

för opportunistiska infektioner så som svampinfektioner, tuberkulos, bältros, herpessår,

lunginflammation och även vissa typer av cancer, då kallas det kroniska tillståndet för AIDS

(Liamputtong, 2013).

Diagnos av HIV/AIDS

Diagnos görs dels med hjälp av laboratorietester, och dels genom att upptäcka ovanliga

infektioner och tumörer. Diagnos av AIDS sätts när antalet T-hjälparceller är för låg och

blodprov bekräftar närvaron av antikroppar mot HIV, vilket innebär att viruset är närvarande i

kroppen (Eriksen et al., 2016). Symtom på AIDS behöver inte uppstå förrän 5 till 10 år efter

att en person har smittats med HIV (Liamputtong, 2013). När en person infekteras med HIV,

producerar kroppen antikroppar mot viruset, testet kan upptäcka både antikroppar och

komponenter av viruset (Eriksen et al., 2016). Testet kan upptäcka infektionen HIV så tidigt

som en till två veckor efter att en person har exponerats av viruset, i vissa fall kan det ta

längre tid innan testet kan upptäcka infektionen (Liamputtong, 2013). Det vanliga och primära

testet är så kallad Enzyme Linked Immuno Sorbent Assay (ELISA) svar (Eriksen et al.,

4

2016). Testet kvantifierar och detekterar antikropp eller antigen. Ibland kan testet visa falsk

positiv resultat på grund av andra omständigheter, så som andra substanser i blodet som testet

har reagerat på. Vid falskt svar kan ytterligare test göras så kallad Western Blot-testet

(Eriksen et al., 2016).

Behandling av HIV/AIDS

Enligt Eriksen et al. (2016), är HIV/AIDS-behandling i Sverige så effektiv att den sänker

virusnivån hos HIV-smittade personer drastisk. På så sätt kan HIV-smittade personer bli

mindre smittsamma, samt leva ett långt liv. HIV-smittade personer behandlas med antivirala

läkemedel. Dessa läkemedel hämmar virusets förmåga att föröka sig, då behandling kan leda

till minskning av viruset i blodet (Eriksen et al., 2016). Efter några års användning av

antiretrovirala läkemedel kan viruset inte längre mätas i blodet med standardmetoder som

används i laboratoriet, men ändå kan viruset fortfarande finnas i kroppen. Kroppen fortsätter

att producera antikroppar, det betyder att den HIV-smittade personen fortfarande är HIV-

smittad (Eriksen et al., 2016). Kroppen utvecklar allt mer T-hjälpar celler, som bidrar till

strakare immunförsvar, som kan hindra att AIDS utvecklas (Eriksen et al., 2016). Missbrukare

som delar sprutor, smittar varandra mindre om den HIV-smittade missbrukaren behandlats

rätt samt i god tid med antiretroviral läkemedel (Folkhälsomyndigheten, 2015c). Smittsamhet

minskar avsevärd från en HIV-smittad gravid kvinna till fostret om behandlingen påbörjats i

god tid innan förlösningen (Folkhälsomyndigheten, 2015c).

Dagens behandling av HIV/AIDS drabbade personer är mer än läkemedel i Sverige.

Behandlingen består av olika kombinationer av antiretroviral läkemedel, och terapi så kallad

antiretroviral terapi (ART) (Folkhälsomyndigheten, 2015d). Läkare, sjuksköterskor,

kuratorer, dietister, psykologer och HIV-organisationer är inblandade i HIV-smittad

personens behandling och terapi, allt för att stödja och hjälpa den HIV-smittade personen till

en bra levnads standard (Folkhälsomyndigheten, 2015d). Det finns inget vaccin mot

HIV/AIDS, hittills har forskare inom området inte hittat vaccin som kan skydda

5

immunförsvaret från HIV (Liamputtong, 2013).

Stigmatisering

Enligt Liamputtong (2013) härstammar ordet stigma från antikens Grekland, vilket betyder

märke. Märke pressades på slaver som ett sätt att identifiera deras position i samhället och

uppgav att de var av mindre värde. Den mänskliga stigmatisering var en process som ett

varumärke, en symbol som brändes in i huden på en levande person. Detta utfördes med hjälp

av ett mycket hett järn, med avsikten att det resulterande ärret ska stå kvar som ett permanent

märke (Liamputtong, 2013). Enligt Liamputtong (2013) märktes slavar under tvång, som ett

straff eller för att identifiera förslavade eller på annat sätt förtryckta människor. Stigma är ett

socialt konstruerat koncept, som betyder en negativ inverkan på livet samt hälsa och

välbefinnande av individer och grupper som är märkta (Gardell, 2012).

Stigma har sin grund i skillnader, och dessa skillnader kan vara i utseende, ålder, kön,

personlighet, sexualitet, sjukdom, handikapp, etnicitet och specifika beteenden som kan väcka

missnöje, avsky, panik och avsaknad av sympati från andra (Gardell, 2012). Huvudelementen

av stigmatiseringens strategi är att skapa en princip av ”vi och de”, ”vi som goda och de som

onda”. Målet med strategin är att skapa en fundamental känsla av separation från individer

som uppfattas som mindre värde (Gardell, 2012). Enligt McCann och Sharkey (1997) har

HIV/AIDS setts inte bara som ett medicinskt tillstånd, utan även som en stigmatiserad

sjukdom i samhället. HIV upptäcktes först 1981 och har sedan dess framkallat kraftfulla

reaktioner från andra, på grund av den unika kombinationen av homosexualitet, prostitution,

drogmissbruk, smitta och död (Cole & Slocumb, 1993; Liamputtong, Harivatorn & Kiatying-

Angsulee, 2009).

6

Bemötande

Enligt Vårdhandboken (2013), är ett bra bemötande grunden för vård och omsorg, som leder

till godhet hos patienter. Godheten är en sorts av energi som ger värme och kärlek, som leder

till välbefinnande, respekt, harmoni och mänsklighet. I ett bemötande räknas verbala ord,

kroppsspråk, gester, ansiktsuttryck, attityder och röstens ton (Vårdhandboken, 2013). Minimal

ögonkontakt, förnedrande behandling, dålig attityd, ignorering, ironi, respektlöshet, vägra att

ge service etc. räknas som dålig bemötande inom vård och omsorg (Vårdhandboken, 2013).

Vårdpersonalen ska vara rättvis, det ska absolut inte finnas skillnad mellan ras, kön, etnisk

tillhörighet, religion, sexuell tillhörighet, ålder, kroppsliga funktionaliteter, sjukdomstillstånd

och hudfärg (Friberg & Öhlén, 2009). Enligt Karolinska Institutet (2013) räcker det inte bara

med rätt medicin till rätt patient i rätt tillfälle, utan ett gott bemötande är av stor vikt för att

höja kvaliteten i vården.

Smittskyddslagen

Enligt Smittskyddslagen (SFS 2004:168) klassas HIV/AIDS som en allmänfarlig sjukdom.

Vid diagnos av HIV/AIDS hos en person anmäls fallet till smittskyddsläkare i landstinget och

till Folkhälsomyndigheten. Om en person gör ett anonymt HIV-test, om testet visar positiv

svar, är den HIV-smittade personen skyldig att uppge sin identitet. Personen är skyldig att

följa regler och rutiner som den behandlande läkaren meddelar. Personen är skyldig även att

hjälpa till att spåra smittkällan (Folkhälsomyndigheten, 2015a). Enligt Smittskyddslagen

(2004:168) är den behandlande läkare pliktig att anmäla cirka 60 smittsamma sjukdomar som

kan inträffa i Sverige. Det gäller även för vårdpersonal som har ansvar för ett laboratorium,

även en läkare som utför obduktion är skyldig att anmäla sådana fall.

7

Perspektiv och utgångspunkter

Att veta när en patient upplever stigmatisering och diskriminering före, under och efter

vårdkontakt är viktig inom hälso- och sjukvården, eftersom välmående hos patienter är av stor

vikt (Vårdhandboken, 2013). Kunskapen om patienters upplevelser av till exempel

stigmatisering och diskriminering kan höja välmående hos HIV-smittade personer

(Liamputtong, 2013). Kunskap om att förebygga stigmatisering och diskriminering inom

radiografi kan förbättra vårdpersonalens bemötande gentemot HIV-smittade personer. Enligt

Röntgensjuksköterskors kompetensbeskrivning (Svensk förening för röntgensjuksköterskor

[SFR], 2012) behöver en röntgensjuksköterska utföra sitt yrke på ett professionellt sätt utifrån

”rättviseprincipen”, för att hindra stigmatisering och diskriminering vid undersökningar av

patienter. En röntgensjuksköterska ska ha ett välorganiserat sätt att arbeta och à jour kunskap

som är baserad på ”peri-radiografiska processen”, en process där en röntgensjuksköterska

observerar, bedömer, planerar, genomför och utvärderar sina uppgifter utifrån patientens

behov (SFR, 2012).

Det ligger ett stort ansvar på röntgensjuksköterskan vid genomförande av radiografiska

undersökningar, när det gäller respekt och sympati till patienter (SFR, 2012).

Röntgensjuksköterska ska informera patienten till exempel om hur undersökning utförs (SFR,

2012). I Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) fastställs att patienten skall ges

individanpassad information om bland annat sitt hälsotillstånd de metoder, undersökningar,

vård och behandlingar som finns. Radiografi är influerad av den humanistiska

människosynen, där varje människa är unik, okränkbar, föds fri och har möjlighet att göra fria

val (Lindgärde, Thulin & Östergren, 2009). Röntgensjuksköterskans kunskapsområde kan

utgå från bland annat den humanistiska människosynen som har beskrivits av

interaktionsteoretikern Joyce Travelbee. Travelbees omvårdnadteori beskriver hur en

vårdrelation skapas, samt vilka konsekvenser kan förekomma om vårdpersonalen misslyckas

med att bygga relation med patienter.

Enligt Kirkevold (2000) betonade Travelbee att vårdpersonalen bör förstå omvårdnadens

betydelse, samt veta vilket mål uppnås med den. De viktiga komponenter som ingår i

Travelbees omvårdnadteori är bland annat mening med vård, bemötande, individ,

8

kommunikation och relation med patienter. Enligt Kirkevold (2000) betonade Travelbee att

varje patient är individ som är oersättlig med andra individer. Travelbee ansåg att

vårdpersonalen inte bör stämpla patienten före mötet genom att se en färdig bild av patienten

om hur patienten kan vara, eftersom det kan leda till stereotyp eller stigmatisering (Kirkevold,

2000). Travelbee betonade vikten av relationen med patienten genom att observera

medvetenhet med tanke på de känslor som mobiliseras inför stressande situationer så som

rädsla, tvivel och känslomässiga förändringar (Kirkevold, 2000). Röntgensjuksköterskor bör

bygga mellanmänsklig relation med HIV-smittade patienter, genom att använda sig av

Travelbees omvårdnadteori, en omvårdnadteori som syftar till att öka välbefinnandet hos

patienter med hjälp av gott bemötande.

Syfte

Syftet med studien var att undersöka hur HIV-smittade personer upplever att de blir bemötta

inom hälso- och sjukvården.

Metod

Litteraturstudie som metod valdes för att kunna kartlägga kunskapen inom området

(Kristensson, 2014). En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga originalartiklar,

publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område (Backman, 2008; Kristensson,

2014).

Urval

Sökningar genomfördes för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar i databaser Public

Medline (PubMed) och Cumulative Index to Nursing and Allied Health (Cinahl). Databaserna

valdes eftersom de inriktar sig på medicin och omvårdnad (Backman, 2008). Sökningarna

begränsades till språket engelska och tidsramen begränsades till högst tio år i början av

sökning, men eftersom inte tillräckligt många relevanta vetenskapliga artiklar påträffades

9

utökades tidsramen ytterligare med 7 år. Endast ”Peer reviewed” artiklar inkluderades, detta

innebär att artiklarna har granskats av forskare och godkänts för publicering (Friberg, 2012).

Både kvinnliga och manliga vuxna patienter var inkluderade, liksom både kvalitativa och

kvantitativa studier. Tabell 1 och 2 visar antal påträffade artiklar i databaser PubMed och

Cinahl Complete via Lunds universitets biblioteks söktjänst (LUBsearch). Specifika och

relevanta termer valdes ut och en sökning i Medical Subject Headings (MeSH) genomfördes

för att hitta lämpliga MeSH-termer. För att sammanställa resultat i en litteraturstudie krävs det

relevanta studier av höga kvalitéer, annars blir resultaten och slutsatsen av låg kvalité i en

litteraturstudie (Kristensson, 2014).

Genomförande av datainsamling

En sökstrategi planerades för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar utifrån begränsade

sökord (Friberg, 2012). De mest relevanta artiklarna inom området inkluderades i resultatet

och slutsatsen, men däremot icke relevanta artiklar exkluderades. Artikelgranskningar och

urvalsprocess gjordes i två faser. Den första fasen var baserad på att välja ut artiklar utifrån

titel, sedan genomläsning av abstrakten, då artiklarna som ansågs lämpliga valdes ut för

vidare granskning. Sammanlagd 108 abstrakt lästes in, varav 23 artiklar valdes ut i första

hand, artiklarna lästes noggrann. Av 23 artiklar valdes 10 relevanta artiklar, varav 6 stycken

var kvalitativa och 4 stycken var kvantitativa, till resultatet (se Tabell 1och 2). Artiklarna som

ingick i resultatet är refererade med en asterisk * i referenslistan i detta arbete.

Huvudsökord var HIV, AIDS, stigma. Först börjades med att söka i databaser på HIV, AIDS

och stigma (se Tabell 1 och 2), då gav sökningarna träffar som utgick från hälso- och

sjukvårdspersonalens perspektiv, istället för patientens perspektiv. Då utökades sökorden med

patient satisfaction och så vidare. Eftersom litteraturstudiens forskning inom området var

begränsade användes olika kombinationer av sökord för att kunna hitta relevanta artiklar

(Friberg, 2012).

10

Därefter genomfördes en systematisk granskning av artiklarna för att identifiera relevanta

artiklar av hög kvalité som kunde besvara syftet. Granskningsmall användes för att bearbeta

val av relevanta kvantitativa (se Bilaga 2) respektive kvalitativa artiklar (se Bilaga 3) enligt

Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Granskning gjordes genom att sätta 1 poäng för

positiv svar, respektive 0 poäng för negativ svar, max poäng var 12 som motsvarade 100 %

procent. 80 -100 % gav hög kvalité, 70 - 79 % gav medel kvalité och 60 - 69 % gav lågt

kvalité. Utifrån poängsättningen erhölls 8 artiklar av hög kvalité och två artiklar av medel

kvalité.

Genomförande av databearbetning

Materialet bearbetades genom att likheter och skillnader i jämfördes och analyserades för att

identifiera gemensamma teman (Kristensson, 2014). Pennor med olika färger användes för att

underlätta processen, genom att markera samma tema med samma färg i de olika artiklarna.

De utvalda vetenskapliga artiklarnas resultat lästes upprepade gånger, det som var relevant för

denna studies syfte togs ut och jämförelse gjordes mellan artiklarna.

Tabell 1. Sökta artiklar i databasen pubMed, Peer reviewed, (2000/01/01 - 2017/12/31).Databas Sökord Antal

träffarLästa titlar

Granskade abstrakt

Granskade artiklar

Utvalde artiklar

PubMed HIV 213525 0 0 0 0

PubMed HIV or AIDS 252608 0 0 0 0

PubMed (HIV or AIDS) AND (Stigma)

3966 0 0 0 0

PubMed (HIV or AIDS) AND (Stigma

and healthcare) AND (Patient satisfaction)

58 58 58 10 1

11

PubMed HIV or AIDS) AND (Stigma

and healthcare) AND (Patient satisfaction)

AND (Radiography)

0 0 0 0 0

PubMed (HIV or AIDS) AND

(Stigmatization) AND

(Discrimination)

234 234 12 2 2

Tabell 2. Sökta artiklar i Cinahl Complete vis LUBsearch, Peer reviewed, (2000/01/01 - 2017/12/31).

Databas Sökord Antal träffar

Lästa titlar

Granskade abstrakt

Granskade artiklar

Utvalde artiklar

Cinahl Complete via LUBsearch

HIV 61360 0 0 0 0

Cinahl Complete via LUBsearch

HIV or AIDS 73445 0 0 0 0

Cinahl Complete via LUBsearch

HIV or AIDS AND (Stigma)

2748 0 0 0 0

Cinahl Complete via LUBsearch

(HIV or AIDS) AND

(Stigmatization or

discrimination) AND health

802 802 10 5 2

Cinahl Complete via LUBsearch

HIV AND Nursing AND

Experience

259 259 15 3 3

Cinahl Complete via LUBsearch

HIV AND Patient AND Stigma AND Healthcare

71 71 5 3 1

Cinahl Complete via LUBsearch

(HIV or AIDS) AND (Stigma

and health)

40 40 8 1 1

12

AND (Patient satisfaction)

Cinahl Complete via LUBsearch

HIV or AIDS) AND (Stigma

and health) AND (Patient satisfaction)

AND (Radiography)

0 0 0 0 0

Etisk avvägning

I denna litteraturstudie var forskningsetik av stor vikt när det gällde val av artiklar som var

inkluderade i litteraturstudiens resultat. Enligt Friberg (2012) är det av stor vikt att undersöka

om alla forskningsartiklar har blivit godkända av en etisk kommitté innan studien påbörjas.

Samtliga artiklar var baserade på forskningsetiska regler. I forskningsetiska regler kan finnas

till exempel att samtliga deltagare har rätt till information om studien, ska vara frivilliga och

har rätt att avbryta deltagandet när som helst (Friberg, 2012; Kristensson, 2014).

Resultat

I samtliga tio studier framkom att HIV-smittade patienter upplevde något slags stigmatisering

från vården. Av analysen framkom två huvudteman och tre subteman:

HIV-smittade patienters upplevelse av särbehandling

HIV-smittade patienters upplevelse av dålig bemötande

- HIV-smittade patienters upplevelse av minimal kontakt

- HIV-smittade patienters upplevelse av att bli betraktad som underlägsen

- HIV-smittade patienters upplevelse av brist på kunskap hos vårdpersonalen

HIV-smittade patienters upplevelse av särbehandling

13

I fem studier (Hekkink, Wigersma, Yzerman & Bindels, 2005; Ion & Elston, 2015; Webb,

Pesata, Bower, Gill & Pallija, 2001; Rintamaki, Scott, Kosenko & Jensen, 2007; Surlis &

Hyde, 2001) framkom att HIV-smittade patienter kände sig särbehandlade gentemot andra

patienter i sin kontakt med sjukvården. I en studie av Hekkink et al. (2005) beskrevs att HIV-

smittade patienter upplevde att de särbehandlades i ett sjukhus i Holland. HIV-smittade

patienter hade upplevat diskriminering och annorlunda behandling och bemötande. I den

tvärsnittsstudien deltog 226 HIV-smittade patienter och 128 reumatiska patienter. Patienter

med reumatiska sjukdomar var mer nöjda med vården än HIV-smittade patienter var. Enligt

Hekkink et al. (2005) framgick av resultatet att särbehandling av HIV-smittade patienter inom

vården i olika sammanhang hade orsakat distans mellan patienterna och vården. Enligt Webb

et al. (2001) framkom i en intervjustudie med 10 HIV-smittade patienter att de var mer

frustrerade under vården på sjukhuset på grund av särbehandling, jämför med 20 icke HIV-

smittade patienter.

I en kvalitativ studie av Rintamaki et al. (2007) framkom att sjuksköterskorna ändrade sin

attityd så fort de hade fått veta om sjukdomstillståndet hos majoriteten av 50 HIV-smittade

amerikanska militärveteraner. Enligt Rintamaki et al. (2007) var sjuksköterskorna extra

känsliga för sjukdomen. De använd sig av skyddsmaterial överdrivit mycket jämför med när

de behandlade patienter med annan blodsmitta. Dubbla handskar förekom endast vid

behandling av HIV-smittade patienter och detta framför andra patienter, på så sätt att patienter

med andra sjukdomar kunde förstå att personen var HIV-infekterad. Enligt Rintamaki et al.

(2007) menade deltagande patienter i studien att det hade varit bättre om vårdpersonalen

behandlat alla lika. En deltagare beskrev det så här i studien av Rintamaki et al. (2007): ”Even

today, there was a girl down there who took my blood. There was a guy in there before me

whose blood she took—she didn’t put on gloves. I never would have thought about that

before, except I had somebody else there who had AIDS, who was saying, “Oh that’s

discrimination, because then they should do it [use consistent precautions] with everybody .”

(Rintamäki et al., 2007, s. 962). Majoriteten av 10 HIV-smittade patienter som deltog i

studien av Surlis et al. (2001) i Dublin, berättat att de kände sig permanent stämplade då röda

klistermärken på sängen, dörren och patientjournalen användes för HIV-smittade patienter på

sjukhuset och vårdcentraler. Patienter med övrig blodsmitta var inte märkta med

14

klistermärken, detta hade påverkat självkänslan hos HIV-smittade patienter negativt (Surlis et

al. 2001). Enligt Surlis et al. (2001) hade deltagarna förståelse om rutiner gällande skydd av

smitta, men de kände sig ändå stämplade ”i pannan”. Deltagarna var också missnöjda med

sekretessen gällande HIV (Surlis et al. 2001). Enligt Ion et al. (2015) ville HIV-smittade

patienter inte behandlas annorlunda än andra, en deltagare beskrev det så här i studien av Ion

et al. (2015): ”I don’t expect to be treated any differently that anybody else, I don’t expect to

be treated better I don’t expect to be treated worse, you know.” (Ion et al., 2015, s. 414).

HIV-smittade patienters upplevelse av dålig bemötande

Dålig bemötande förekom i olika proportionalitet, i olika form och på grund av olika aspekter

varför huvudteman ”vårdpersonalens dåliga bemötande av HIV-smittade patienter” delas in i

tre subteman.

HIV-smittade patienters upplevelse av minimal kontakt

I en nationell studie av Schuster, Collins, Cunningham, Morton, Zierler och Kanouse (2005)

hade 26 % av 2466 amerikaner som hade vårdats för HIV, upplevt något slags dåligt

bemötande inom vården. Dessutom uppgav HIV-smittade patienter att vårdgivare hade

upprätt som om de var obekväma (18 %). Konsekvenserna hade lett till att HIV-smittade

patienter saknade stöd och kände sig ensamma i sin sjukdom. Enligt Schuster et al. (2005) när

de HIV-smittade patienterna tillfrågades om vilka yrkeskategorier som hade undvikit dem,

uppgav de läkare (54 %), tandläkare (32 %), sjuksköterskor (39 %), sjukhuspersonal (31 %),

socialarbetare (8 %), och övriga (2 %). Enligt Ion et al. (2015) hade vårdpersonalen minimal

kontakt med HIV-smittade kvinnor, en av deltagare hade beskrivit så här: ”I had… a doctor ...

he came in and checked me out but he was treating me like, ‘Oh my god I’m gonna catch this

disease,’ like he was even scared to touch me you know and he just see me for 5 minutes and

let me go.” (Ion & Elston, 2015, s. 414). Enligt Webb et al. (2001) hade vårdpersonalen

minimal kontakt med de 10 HIV-smittade patienterna jämför med 10 hepatit- och tuberkulos

15

infekterade patienter, genom att ignorera och undvika dem.

HIV-smittade patienters upplevelse av att bli betraktad som underlägsen

Enligt Webb et al. (2001) som genomfört en intervjustudie, hade patienterna berättat hur dålig

de mår på grund av känslor av underlägsenhet och försummelse. Enligt Schuster et al. (2005)

kände sig de HIV-smittade patienterna i deras studie behandlade som att de var underlägsna

patienter (17 %). I en studie av Elford, Ibrahim, Bukutu, och Andersson (2007) uppgav en

tredjedel av 1385 HIV-smittade patienter att de hade behandlats som om de var underlägsna

på grund av sin HIV-infektion. Av dem som hade upplevat HIV-relaterad diskriminering hade

hälften (49,6%) diskriminerats av sjukhuspersonal och ungefär en femtedel av

primärvårdspersonal (17,4%) (Elford et al., 2007).

HIV-smittade patienters upplevelse av brist på kunskap hos vårdpersonalen

Hekkink et al. (2005) kom fram till att HIV-smittade patienter var nöjda med bemötande av

högutbildade vårdpersonal med specialitet inom området. Enligt Hekkink et al. (2005) var

kunskap och attityder från den professionella vårdpersonalen mycket viktig för de HIV-

smittade patienternas välmående. I en kvalitativ studie av Haile, Landrum, Kotarba, och

Trimble (2002) upplevde HIV-smittade patienter brist på kunskap hus vårdpersonalen. Enligt

Haile et al. (2002) uppfattade kvinnorna HIV-relaterade stigman när vårdgivare saknade

grundläggande HIV-kunskap och att personalen misslyckats med att upprätthålla etiska

principer, vilket resulterade i kvinnors tillbakadragande från hälso- och sjukvården. De HIV-

smittade kvinnorna beskrev att de hade tagit kontroll över sitt sjukdomstillstånd genom att

öka sin kunskap och använda sig av inre styrka, när personalen hade brist på kunskap inom

området (Haile et al., 2002). Enligt Ion et al. (2015) uppfattade HIV-smittade kvinnor HIV-

relaterade stigman. Det framgick dessutom av författarnas resultat att vårdpersonalen, så som

sjuksköterskor, hade brist på kunskap inom området (Ion et al., 2015). Enligt Ion et al. (2015)

var brist på kunskap en viktig aspekt till att vårdpersonalen hade misslyckats med att

tillfredsställa 17 HIV-smittade patienter på detta sjukhus.

16

I en kvalitativ studie av Sherman och Oullette (2001) hade majoriteten av 17 HIV-smittade

patienter upplevat att hälso- och sjukvårdspersonalen uppvisade lite professionalitet, kunskap

och kompetens inom området. Enligt deltagande patienter vårdpersonalen som lade stor vikt

på professionalitet, kompetens och lyhördhet, kunde genomsyra också vägen till acceptans

och öppenhet inom området (Sherman et al., 2001). I en kvantitativ studie av Tsasis, Tsoukas

och Deutsch (2000) var majoriteten av 193 HIV-smittade patienter mer nöjda med

bemötandet av specialistutbildade vårdpersonal inom området, jämför med icke

specialistutbildade vårdpersonal som saknade förståelse inom området enligt deltagande

patienter.

Diskussion

Diskussion av vald metod

Syftet, med vald metod som litteraturstudie, var möjligheten att studera både kvantitativa så

som kvalitativa studier. Eftersom denna studie var ur HIV-smittade personers perspektiv hade

en empirisk studie baserade på intervjuer med HIV-smittade personer i Sverige besvarat syftet

mer noggrann jämför med en litteraturstudie. Eftersom det inte är sannolik att genomföra en

sådan studie i hänsyn till tidsramen, var en litteraturstudie ett bra val för att besvara syftet

(Kristensson, 2014). Nackdelen med vald metod var att flera av de inkluderade artiklarna var

mer än tio år gamla, eftersom inte tillräckligt många nya relevanta artiklar påträffades på

databaser. Vårdpersonalens syn på HIV-smittade personer kanske har ändrats, eftersom både

kunskap och bromsmedicinering har effektiviserats markant inom området jämför med för 15

år sedan (Liamputtong, 2013).

En annan nackdel med vald metod var att majoriteten av påträffade artiklar var ur

vårdpersonalens perspektiv, som inte kunde besvara syftet. En styrka med litteraturstudien var

att det var studier från olika länder, en svaghet var emellertid att ingen studie från Sverige

påträffades. Synen på HIV kan vara olika i olika länder, beroende på kunskap, kultur och

17

religion, då valdes relevanta artiklar endast från västvärlden. En annan nackdel med

litteraturstudie är att i denna studie inkluderades endast tio vetenskapliga artiklar, vilka kanske

inte representerar helheten av vårdpersonalens bemötande av HIV-smittade personer.

Diskussion av framtaget resultat

Syftet med studien var att undersöka hur HIV-smittade personer upplever att de blir bemötta

inom hälso- och sjukvården. Detta presenterades i resultatet som två huvudteman och tre

subteman. I tio studier (Elford et al., 2007; Haile et al., 2002; Hekkink et al., 2005; Ion et al.,

2015; Rintamaki et al., 2007; Schuster et al., 2005; Sherman et al., 2001; Surlis et al., 2001;

Tsasis et al., 2000; Webb et al., 2001) framkom att HIV-smittade patienter kände sig

stigmatiserade och diskriminerade på grund av deras HIV-status, i en av studierna så sent som

år 2015 (Ion et al., 2015). Under rubriken ”Perspektiv och utgångspunkter” förklarades att

vårdpersonalen så som röntgensjuksköterska behöver utföra sitt yrke på ett likvärdigt sätt

utifrån ”rättviseprincipen”, för att hindra stigmatisering och diskriminering vid

undersökningar av patienter (SFR, 2012). I enlighet med Diskrimineringslagen (SFS

2008:567) får inte vårdpersonalen utsätta patienter för diskriminering på grund av deras

sjukdomstillstånd så som HIV/AIDS. Av resultaten framkom att HIV-smittade patienter

upplevde bristande kunskap om HIV/AIDS hos vårdpersonalen (Hekkink et al., 2005; Haile et

al., 2002; Ion et al., 2015; Sherman et al., 2001; Tsasis et al., 2000). Detta kan styrkas

ytterligare av Vance et al. (2008) som betonar att sjuksköterskor har för lite kunskap om

HIV/AIDS.

Enligt World Health Organization (2014) borde varje sjukhus och primärvård satsa på att

sprida kunskap bland vårdpersonalen inom området så att behandling av HIV-smittade

personer görs på ett tillfredställande sätt genom att hindra diskriminering av HIV-smittade

personer. I flera studier framkom att HIV-smittade patienter upplevde att sjukvårdpersonal

särbehandlade de gentemot andra patienter i sin kontakt med sjukvården (Hekkink et al.,

2005; Ion et al., 2015; Webb et al., 2001; Rintamaki et al., 2007; Surlis et al., 2001). En sådan

behandling kan räknas som diskriminering av HIV-smittade personer. För att eliminera

stigmatisering och diskriminering av HIV-smittade personer, behöver vårdpersonalen så som

18

röntgensjuksköterskor ha ett välorganiserat sätt att arbeta och à jour kunskap som kan vara

baserad på ”peri-radiografiska processen” en process där röntgensjuksköterskor använder sig

av evidensbaserad kunskap (SFR, 2012). Joyce Travelbee hade en dröm, en dröm som

präglade den humanistiska människosynen inom vården, där vårdpersonalen ska kunna sätta

sig in i patientens tankar och känslor och ha medkänsla (Kirkevold, 2000). 

Enligt Hekkink et al. (2005) är resurser så som skyddsmaterial begränsade inom vården, så

det betyder skyddsmaterialen ska inte användas i onödan. Att inte överdriva med

skyddsmaterial betyder inte att vårdpersonalen ska slarva med att skydda sig, utan göra det på

ett likvärdigt sätt så att HIV-smittade personer inte känna sig kränkta (Elford et al., 2007;

Haile et al., 2002; Hekkink et al., 2005; Ion et al., 2015; Rintamaki et al., 2007; Schuster et

al., 2005). Enlig Liamputtong (2013) smittas en person inte av handskakning med en HIV-

smittad person, och inte heller av kropps beröring. Enligt Eriksen et al. (2016) är dagens

antiretroviral medicinering så effektiv att HIV-smittade personer är mindre smittsamma än

tidigare. Så behöver sjukvårdpersonalen inte vara rädd om att bli smittade av HIV-smittade

personer, med endast kropps beröring så som handskakning. Enligt Karolinska Institutet

(2013) räknas minimal kontakt med patienter, som ett icke gott bemötande. I tre studier (Ion

et al., 2015; Schuster et al., 2005; Webb et al, 2001) framkom att sjukvårdspersonalen hade

minimala kontakter med HIV-smittade personer, vilket betyder att HIV-smittade personer

hade inte bemöts på ett gott sätt.

Enligt Vårdhandboken (2013) bör sjukvårdpersonalen bemöta patienter på ett värdigt sätt så

att patienter inte känna sig betraktade som underlägsna. I tre studier (Webb et al., 2001;

Schuster et al., 2005; Elford et al., 2009) angav författarna att majoriteten av patienter kända

sig betraktade som underlägsna. En upplevelse av underlägsenhet hos HIV-smittade patienter

kan leda till depression (Liamputtong et al., 2009). Enligt Vance et al. (2008) är HIV-

smittade personer sårbara. Stigmatisering och diskriminering kan förvärra välmående hos

HIV-smittade personer (Vance et al., 2008), sjukvården finns för att patienterna ska känna sig

trygga och likvärdigt behandlade. Hänsyn till Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) om respekt

för patientens självbestämmande och integritet; har patienten rätt att anmäla stigmatisering

och diskriminering till Patientnämnden (Region Skåne, 2015). En röntgensjuksköterska är inte

bara ansvarig och skyldig att ta bästa möjliga bilder av hög kvalité med den minsta möjliga

19

stråldosen, utan även ansvarig för att respektera patientens integritet och värdighet (SFR,

2012). En röntgensjuksköterska behöver utföra sitt yrke på ett professionellt sätt utifrån

”rättviseprincipen”, en princip där alla patienter behandlas likvärdigt (SFR, 2012).

Slutsats och kliniska implikationer

I samtliga artiklar betonade författarna att det förekom något slags av missnöje hos HIV-

smittade personer, från ett dåligt bemötande till grov kränkning. Det kan påverka HIV-

smittade personers välmående negativt. För att förbättra sjukvården bör vårdpersonalen

betrakta alla patienter från en human vinkel, oavsett kön, etnicitet, sjukdomstillstånd och

sexuell tillhörighet. Alla patienter bör betraktas som individer på ett likvärdigt sätt utan att

fara illa inom sjukvården. Vård ska ges på lika villkor (HSL 1982:763). För att tillhandahålla

god vård och främja hälsa bör därför röntgensjuksköterskan ha kunskap om inte bara Hiv-

smitta i sig utan också kring hur dessa personer bör bli bemötta. Röntgensjuksköterskorna bör

ge individanpassad vård till HIV-smittade personer. Röntgensjuksköterskor bör ha förståelse

om att HIV-smittade personer är sårbara och påverkas oerhört lätt av dålig bemötande så som

negativa verbala ord, kroppsspråk, gester, ansiktsuttryck och attityder. För att fördjupa sig

inom stigmatisering och diskriminering av HIV-smittade personer inom hälso- och sjukvården

i Sverige behövs flera empiriska studier från HIV-smittade personers perspektiv.

20

Referenser

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Cole, F. L., & Slocumb, E. M. (1992). Nurses attitudes toward patients with AIDS. Journal of Advanced Nursing. 18, 1112-1117.

*Elford, J., Ibrahim, F., Bukutu, C. & Andersson, J. (2007) Hiv-related discrimination reported by people living with hiv in London, UK. AIDS and Behavior, 12, 255-264.

Eriksen, J., Albert, J., Blaxhult, A., Carlander, C., Flamholc, L. Gisslén, M., … Josephson, F. (2016). Antiretroviral treatment for HIV infection: Swedish recommendations 2016. Informa Healthcare. Doi: 10.1080/23744235.2016.1247495.

Folkhälsomyndigheten. (2015a). Statistik för hivinfektion. Hämtad 2016-11-13, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/hivinfektion/

Folkhälsomyndigheten. (2015b). Sjukdomsinformation om hivinfektion. Hämtad 2016-11-13, från, https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/hivinfektion/

Folkhälsomyndigheten. (2015c). Smittsamhet vid behandlad hivinfektion. Hämtad 2016-12-08, från, https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/Smittsamhet-vid-behandlad-hivinfektion/

Folkhälsomyndigheten. (2015d). Hiv idag/behandling. Hämtad 2016-12-08, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/hividag/behandling/

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.

21

Friberg, F. (2012). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F., & Öhlén, J. (2009). Omvårdnadens Grunder. Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur.

Gardell, J. (Manusförfattare), Kaijser, S. (Regissör) & Nordenberg, M. (Producent) (2012). Torka aldrig tårar utan handskar [TV-serie]. Stockholm: Sveriges Television.

*Haile, B. L., Landrum, P. A., Kotarba, J. A., & Trimble, D. (2002). Inner Strength Among HIV-Infected Women: Nurses Can Make a Difference. Journal of the Association of Nurses in AIDS Care. 13(3), 74-80.

*Hekkink, C. F., Wigersma, L., Yzerman, C. J. & Bindels, P. J. (2005). HIV nursing consultants: patients’ preferences and experiences about the quality of care. Journal of clinical nursing. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2004.01061.x

*Ion, A. & Elston, D. (2015). Examining the Health Care Experiences of Women Living with Human Immunodeficiency Virus (HIV) and Perceived HIV-Related Stigma. Women's health issues. 25, 410–419. DOI: 10.1016/j.whi.2015.0

Karolinska Institutet. (2013). Forskning/vårdvetenskap. Hämtad 2016-12-10, från http://ki.se/forskning/ratt-medicin-racker-inte-gott-bemotande-ocksa-viktigt

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier, analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för hälso- och vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Liamputtong, P. (2013). Stigma, Discrimination and Living with HIV/AIDS: A Cross-Cultural Perspective. Netherlands: Springer.

Liamputtong, P., Haritavorn, N., & Kiatying-Angsulee, N. (2009). HIV and AIDS, stigma and AIDS support groups: Perspectives from women living with HIV and AIDS in central Thailand. Social Science & Medicine. DOI:10.1016/j.socscimed.2009.05.040.

22

Lindgärde, F., Thulin, T., & Östergren, J. (2009). Kärlsjukdom - Vaskulär medicin. Lund: Studentlitteratur.

McCann, T. V., & Sharkey, R. J. (1997). Educational intervention with international nurses and changes in knowledge, attitudes and willingness to provide care to patients with HIV/AIDS. Journal of Advanced Nursing, 27, 267-273.

Region Skåne. (2015). Rgler och rättigheter i vården. Hämtad 2016-11-19, frånhttp://www.skane.se/Halsa-och-vard/Regler-och-rattigheter-i-varden1/Om-du-inte-ar-nojd-med-varden/

*Rintamaki, L. S., Scott, A. L., Kosenko, K. A., & Jensen, R. E. (2007). Male Patient Perceptions of HIV Stigma in Health Care Contexts. AIDS Patient Care and STDs. 21(12), 956-969.

*Schuster, M., Collins, R., Cunningham, W., Morton, S., Zierler, S., Wong, M., Tu, W., & Kanouse, D. (2005). Perceived discrimination in clinical care in a nationally representative sample of HIV-infected adults receiving health care. Journal of general internal medicine, 20, 807-813.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.

SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Riksdagen.

SFS 2004:168. Smittskyddslagen. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Stockholm: Riksdagen.

*Sherman, D. W., Oullette, S. C. (2001). Patients tell of their images, expectations, and experiences with physicians and nurses on an AIDS- designated unit. Journal of association of nurses in AIDS care. 12(3), 84-94.

SFR. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad röntgensjukskörska. Svensk Förening för röntgensjuksköterskor. Stockholm: Vård förbundet.

*Surlis, S., & Hyde, A. (2001). HIV-Positive patients ́ experiences of stigma during

23

hospitalization. Journal of the association of nurses in AIDS care. 12(6), 68-77.

*Tsasis, P., Tsoukas, C. & Deutsch, G. (2000). Evaluation of patient satisfaktion in a specialized HIV/AIDS care unit of a major hospital. AIDS Patient Care and STDs. 14(7), 347-349.

Vance, R., & Denham, S. (2008). HIV/AIDS related stigma: Delivering appropriate nursing care. Teaching and Learning in Nursing, 3(2), 59-66.

Vårdhandboken. (2013). Bemötande i vård och omsorg, patientperspektiv. Hämtad 2016-12-10, från http://www.vardhandboken.se/Texter/Bemotande-i-vard-och-omsorg-patientperspektiv/Patientperspektiv-pa-halsa-och-sjukdom/

*Webb, A., Pesata, V., Bower, D. A., Gill, S & Pallija, G. (2001). Dimensions of quality care. Perceptions of patients with HIV/AIDS regarding nurse care. The journal of nursing administration. 31(9), 414-417.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization. (2014). HIV/AIDS. Hämtad 2016-12-27, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs360/en/

24

Bilaga 1 (3) Matris över urval av artiklar till resultat

Nr Författare Titel År, land,

tidskrift

Syfte Metod Resultat Kvalitet

1 Hekkink, C. F., Wigersma, L., Yzerman, C. J. & Bindels, P. J.

HIV nursing consultants: patients’ preferences and experiences about the quality of care

2005, Holland, Journal of clinical nursing

Att utforska HIV-smittade personers upplevelser av vårdens kvalité. Samt att jämföra HIV-patienters yttrande med reumatiska personers yttrande.

Kvantitativ tvärsnittsstudie. Urval: HIV-smittade och frivilliga personer som hade fått behandling från allmän- och specialistläkare i fyra olika HIV-kliniker. 446 HIV-smittade personer erbjuds frågeformulär, varav 250 HIV-smittade personer hade tackat ja, varav 226 personer hade fyllt QUOTE- frågeformulär. 128 reumatiker hade deltagit.

Patienter med reumatiska sjukdomar var mer nöjda med vården av sin omvårdnads konsult än HIV-smittade. Samtidig författare betonar att HIV-smittade personer var nöjda med högutbildade vårdpersonal med specialitet inom området. Ett hundra femtiotre av 226 HIV-smittade personer hade kontakt med HIV nursing consultants (HNC). 32 % hade inte kontakt med vårdkonsulter, en av anledning var rädsla pga. stigmatisering enligt författare.

Hög

2 Surlis, S. & Hyde, A.

HIV-Positive Patients´ Experiences of Stigma During Hospitalization

2001, Irland, Journal of the association of nurse in aids care

Att utforska HIV-smittade personers relationer med vårdpersonal, i samspel med deras vårderfareneter om sjukdomen HIV under sjukhusvistelse.

Kvalitativ studie. Urval:Semi- strukturerade intervjuer med 10 HIV-smittade personer i Dublin.

Deltagare hade upplevat stigmatisering inom vården, särskilt hos sjuksköterskor som hade brist på kunskap inom området.

Hög

3 Sherman, D. W., Oullette, S. C.

Patients tell of their images, expectations, and experiences with physicians and nurses on an AIDS- designated unit

2001, USA, Journal of association of nurses in AIDS care

Att utforska HIV-smittade personers relationer med vårdpersonal, i samspel med deras vårderfareneter om sjukdomen HIV i sin helhet.

Kvalitativ studie. Urval:Semi- strukturerade och inspelade intervjuer med 17 HIV-smittade personer. Män (n = 14), kvinnor (n = 2) och transsexuell (n = 1).

Viktiga aspekter som ingick inom teman var att vårdpersonalen ska lägga stor vikt på professionalitet, kompetens och lyhördhet för att skapa acceptans och öppenhet inom området.

Hög

4 Ion, A. & Examining 2015, Att utforska Kvalitativ studie. Kvinnor uppfattade Hög

Elston, D. the Health Care Experiences of Women Living with Human Immunodeficiency Virus (HIV) and Perceived HIV-Related Stigma

Canada, Women's health issues

HIV-smittade kvinnors (n = 17) upplevelser av stigmatisering inom vården.

Urval:Semi- strukturerade och inspelade intervjuer. HIV-smittade och frivilliga kvinnor. Projektet hade genomförts i två faser: Fas 1 från januari till maj 2010, djupintervjuer med vårdpersonal som arbetade på kliniken (n = 12). Fas 2 från mars 2011 till februari 2012. Detta dokument fokuserar på resultaten från djupintervjuer med kvinnor som fick vård.

HIV-relaterat stigma när vårdgivare saknade grundläggande HIV-kunskap och misslyckats med att upprätthålla etiska principerna, vilket resulterade i kvinnors tillbakadragande från hälso- och sjukvården.

5 Schuster, M. A., Collins, R., Cunningha m, W. E, Morton, S. C., Zierler, S., Wong, M., Tu, W., & Kanouse, D. E.

Perceived discrimination in clinical care in a nationally representativ e sample of HIV-infected adults receiving health care

2005, USA, Journal of general internal medicine

Att utforska om HIV-smittade personer upplevt diskriminering från läkare och andra vårdpersonal.

Tvärsnittsstudie. Urval: HIV-smittade personer som hade fått behandling i allmänt sjukhus i USA, mellan 1996 och 1997, intervjuats. 2466 deltog, 14 % var bortfall.

Tjugosex procent av amerikanska vuxna som hade vårdads för HIV, hade upplevt något sorts av diskriminering inom vården. Dessutom HIV-smittade personer medger: Att vårdgivare hade varit obekväma (20 %), att vårdgivare behandlade HIV-smittade personer som underlägsna (17 %), att föredra att undvika HIV-smittade personer (18 %) och att vägra ge tjänst (8 %).

Hög

6 Elford, J., Ibrahim, F., Bukutu, C. & Andersson, J.

HIV-related discrimination reported by people living with hiv in London, UK

2007,Storbritannie, AIDS and Behavior

Att utforska om HIV-smittade personer upplevt diskriminering i London.

Kvantitativ studie. Urval:Mellan juni 2004 och juni 2005, HIV-smittade personer i åldern 18 år och äldre, fick svara på frågeformulär. Under studieperioden, 2680 enskilda patienter deltog i HIV polikliniker i de sex deltagande sjukhusen; 2299 var berättigade till studien och 1687 avslutade och

Av de 1,687 personer som hade återvänt ett frågeformulär var data från 1385 respondenter som ingick i denna analys; 448 heterosexuella kvinnor och 210 heterosexuell män av afrikanskt ursprung, 727 homosexuella/bisexuella män (621 vit, 106 etniska minoriteter). Totalt

Medel

återvände ett frågeformulär. Deltagarna ombads att svara på: ”Har du någonsin blivit orättvist behandlad eller annorlunda på grund av din HIV-status (med andra ord, diskriminerade)?". Om de svarade ja, ombads ''av vem?". De kunde kryssa något av följande: min partner, min tandläkare, HIV-klinik etc.

sett nästan en tredjedel av de svarande (29,9%, 414/1385) uppgav att de hade blivit diskriminerad på grund av sin HIV-infektion. Av dem som rapporterade upplevde HIV-relaterad diskriminering, nästan en halv (49,6%, 200/403) sade att detta hade inneburit en sjukvårdspersonal inklusive deras tandläkare (n = 102, 25,3%) eller primärvårdsläkare (n = 70, 17,4%).

7 Rintamaki, L. S., Scott, A. M., Kosenko, K. A. & Jensen, R. E.

Male patient perceptions of HIV stigma in health care contexts

2007, USA, AIDS patient care and STDs

Att utforska om HIV-smittade amerikansk militärveteraner upplevt stigmatisering inom vården.

Kvalitativ studie. Urval:Semi- strukturerade, individuella och inspelade intervjuer med 50 HIV-smittade militärveteraner som rekryterades genom tre stora infektiösa sjukhus i USA.

Olika beteende hade beskrivits, som vårdpersonal hade utfört så som minimal ögonkontakt, även till uppenbar diskriminering.

Hög

8 Webb, A., Pesata, V., Bower, D. A., Gill, S & Pallija, G.

Dimensions of quality care perceptions of patients with HIV/AIDS regarding nursing care

2001, USA, The Journal of Nursing Administration

Att utforska källor till stigmatisering av HIV-smittade personer, gentemot icke HIV-smittade personer på samma sjukhus.

Kvalitativ studie. Urval:Semi- strukturerade och inspelade intervjuer med 30 deltagande, HIV-smittade personer (n = 10), hepatit- och tuberkulos infekterade personer (n = 10) övriga (n = 10).

Jämför med icke HIV- smittade personer var HIV-smittade personer mer frustrerade under sina behandlingar i sjukhuset. Teman bestod av stigma, försummelse och sårbarhet på grund av brist på kunskap inom området hos sjuksköterskor.

Hög

9 Haile, B. L., Landrum, P. A., Kotarba, J. A. &

Inner strength among HIV- infected women:

2002, USA, Journal of The Associ

Tvåfaldigt syfte, det första var att utforska känslan av sammanhang

Kvalitativ studie. Urval:Semi- strukturerade, djupgående och biografiska intervjuer med 19 HIV-smittade

Av resultatet framgick att vårdpersonal, särskild sjuksköterska, hade lite kunskap inom

Medel

27

Trimble, D nurses can make a difference

ation of Nurses in AIDS Care

hos HIV- smittade kvinnor, kvinnor som hanterade sitt liv med inre styrka. Det andra var att utforska inre styrkans påverkan av vårdpersonalen.

kvinnor. Ålder mellan 19 och 54 år.

området, därav misslyckande med att tillfredsställa HIV- smittade kvinnor på detta sjukhus.

10 Tsasis, P., Tsoukas, C. & Deutsch, G.

Evaluation of atient satisfaction in a specialized HIV/AIDS care unit of a major hospital

2000, Canada, AIDS Patient Care and STDs.

Att utforska och analysera kvaliteten på vården i samband med patienttillfredsställelse av HIV- smittade personer i ett sjukhus.

Kvantitativ studie. Urval:193 HIV-smittade personer fick svara på frågeformulär, mellan 1996 och 1997. Majoriteten med åldrar mellan 30 och 49.

Patienterna var signifikanta nöjda med bemötande av specialist utbildade vårdpersonal inom området.

Hög

28

Bilaga 2 (3)

Kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metodBeskrivning av studienForskningsmetod RCT CCT (ej randomiserad)

multicenter, antal center Kontrollgrupp/er Patientkarakteristika Antal Ålder Man/Kvinna Kriterier för exkludering Adekvata exklusioner Ja NejIntervention ……………………………………………………………………………………………………………….Vad avsåg studien att studera?Dvs. vad var dess primära resp. sekundära effektmått……..………………………………………………………………Urvalsförfarandet beskrivet? Ja NejRepresentativt urval? Ja NejRandomiseringsförfarande beskrivet? Ja Nej Vet ej

Likvärdiga grupper vid start? Ja Nej Vet ej

Analyserade i den grupp som derandomiserades till? Ja Nej Vet ej

Blindning av patienter? Ja Nej Vet ej

Blindning av vårdare? Ja Nej Vet ej

Blindning av forskare? Ja Nej Vet ej

BortfallBortfallsanalysen beskriven? Ja NejBortfallsstorleken beskriven? Ja NejAdekvat statistisk metod? Ja NejEtiskt resonemang? Ja Nej

Hur tillförlitligt är resultatet?Är instrumenten valida? Ja NejÄr instrumenten reliabla? Ja NejÄr resultatet generaliserbart? Ja NejHuvudfynd (hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT,konfidensintervall, statistisk signifikans, klinisk signifikans, powerberäkning)………………………………………………………………………Sammanfattande bedömning av kvalitet

Bra Medel Dålig

Kommentar……………………………………………………………………..Granskare sign: …..................

29

Bilaga 3 (3)

Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning avstudier med kvalitativ metodBeskrivning av studienTydlig avgränsning/problemformulering? Ja Nej Vet ejPatientkarakteristika Antal Ålder Man/kvinna Är kontexten presenterad? Ja Nej Vet ejEtiskt resonemang? Ja Nej Vet ejUrval– Relevant? Ja Nej Vet ej– Strategiskt?Metod för– urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja Nej Vet ej

– datainsamling tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej

– analys tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej

Giltighet– Är resultatet logiskt, begripligt? Ja Nej Vet ej

– Råder datamättnad? Ja Nej Vet ej

– Råder analysmättnad? Ja Nej Vet ej

Kommunicerbarhet– Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja Nej Vet ej

– Redovisas resultatet i förhållandetill en teoretisk referensram? Ja Nej Vet ej

Genereras teori? Ja Nej Vet ej

HuvudfyndVilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat?………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………Sammanfattande bedömning av kvalitet Bra Medel Dålig

Kommentar ……………………………………………………………….…………………………………………………………………………………

Granskare (sign) …………………………..

30

31