Välkommen!

En film om fjärrvärme

Agenda

• Varför REKO?

• Om Vattenfall

• Vattenfall Värme i Uppsala

- Teknik och miljö

- Marknad och prissättning

- Ny prismodell

• Energieffektivisering

• Frågor och diskussion

Varför REKO?

Varför REKO?

Vattenfall Om Vattenfall

Jenny Larsson, chef Affärsområde Värme Sverige

• En av de största el- och värmeproducenterna i

Europa

• Produktion, distribution och försäljning av el,

värme och gas samt energihandel, tjänster och

konsultation i energisektorn

• Producerar el och värme från sex energislag:

vindkraft, kärnkraft, naturgas, biomassa, kolkraft och

vattenkraft.

Vattenfall i korthet

7

• Nettoomsättning

2014: 166 miljarder

SEK

• 30 181 anställda

• Koncernchef är

Magnus Hall

• Ägs till 100 procent

av svenska staten

Vattenfall Värme i Sverige

Fjärrvärme i ort

Vattenfall Värme - Uppsala, Knivsta och Storvreta

Johan Siilakka

Några basfakta

• Medarbetare 200 st

• Produktion 1 900 GWh

• Nät (värme, kyla, ånga) 500 km

• Omsättning 1 200 MSEK

• Investeringar (sedan 2000) 2 900 MSEK

1 500 GWh Fjärrvärme

Förbränningstjänst Restprodukter/

konstruktionsmaterial

40 GWh Fjärrkyla 90 GWh Ånga

220 GWh El

Vattenfalls värmeverksamhet i Uppsala

Fjärrvärmenätet i Uppsala (ca 500 km).

9 av 10 hushåll, kontor och

företag har fjärrvärme i

Uppsala

13/05/07

Bränslen i Uppsala Värme- och elproduktion

Uppsalas värmebehov styr produktionen

14

Under sommaren räcker det

med avfallsförbränning, men

under vintern behövs torv/trä

Årlig miljöredovisning enligt EMAS

Miljöredovisningen är

granskad och godkänd av

oberoende miljörevisor

Värme Uppsalas resa mot koldioxidneutral produktion

0

100

200

300

400

500

600

700

800

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030

1000 t

on

CO

2

Från torv till biobränsle

Mål: Möta Uppsala stads behov av förbättrad leveranssäkerhet av fjärrvärme

och utveckling mot mer hållbara energilösningar

Ersätta gammal anläggning: Planering för en ny biobränsle eldad anläggning

som ska ersätta den mer än 40 gamla torveldade anläggningen

Byte av bränsle: Ombyggnad av hetvattenpanna – biobränsle istället för torv

Halvering av koldioxidutsläppen när torven försvinner – kraftigt minskad

klimatpåverkan

Investeringarna blir ett viktigt bidrag till Uppsala kommuns klimatmål

Den långsiktiga planen för hela anläggningen i Uppsala är att bli CO2 neutrala

till 2030.

18

bygger på att få lokala organisationer med kunnande och förmåga inom

klimatområdet att samverka för gemensamma klimat- och energimål.

Effektiviseringsarbeten mellan 2008 - 2015, MSEK

0 100 200 300

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

•Nya avfallsavtal

•Avsättning slagg

•Mottagningskontroll

•Återvinning metallskrot

•Ökad mängd specialavfall

•Produktionsoptimering

•Gabriella – turbin Block 5, - Byte rökgasfläkt – elförbrukning

•NOx reduktion

•Minskad bemanning, nytt K-rum

•Stabilisering av muddermassor med aska, Gävle hamn

•Ökad träinblandning KVV, -Ekonomiser Knivsta

•Personaleffektivisering

•Nytt korrosionsskydd AFA •Rökgaskylare Block 5

•Intensifierad kontroll av bränsle everanser

•Implementering av LEAN metodik

•NOx reduktion AFA

•Ny Sverigeorganisation

•Integration av underhållspersonal

•Ny bränslevåg och kamera

•Program för minskade tryckluftsförbrukning

•Minskade kväveoxidutsläpp

•Ökad tillgänglighet avfallsförbränning

•Kapacitetsökning Block 5

•Minskade NOx-utsläpp avfall

•Luftförvärmare Block 4 och 5

•Effektiviserad bränslehantering

•Katalysator KVV

Resultat för Uppsala 2014 och prognos 2015 (MKR)

Intäkter 2014 *2015

Värme/Kyla/Ånga/El 930 1010

Mottaget Avfall 156 166

Övrigt 32 30

Summa Intäkter 1118 1206

Kostnader

Drift & Underhåll 220 228

Bränsle/Skatter 287 341

Övrigt 133 133

Avskrivningar 251 258

Summa Kostnader 891 960

Resultat efter avskrivningar 227 246

Nettotillgångar 2870 2850

*Prognos 2015

Resultat för Knivsta 2014 och prognos 2015 (MKR)

* Prognos 2015

Intäkter 2014 2015*

Värme 32,8 32,9

Summa Intäkter 32,8 32,9

Kostnader

Drift & Underhåll 7,8 8,8

Bränsle/Skatter 14,0 13,0

Övrigt 2,8 2,9

Avskrivningar 3,5 3,6

Summa Kostnader 28,2 28,3

Resultat efter avskrivningar 4,6 4,6

Nettotillgångar 42 41

Resultat för Storvreta 2014 och prognos 2015 (MKR)

* Prognos

Intäkter 2014 2015*

Värme 10,3 10,5

Summa Intäkter 10,3 10,5

Kostnader

Drift & Underhåll 1,8 2,4

Bränsle/Skatter 6,7 6,6

Övrigt 0,9 0,9

Avskrivningar 1,2 1,3

Summa Kostnader 10,6 11,1

Resultat efter avskrivningar -0,3 -0,6

Nettotillgångar 15 14

Vi satsar i Uppsala

Större projekt, Mkr

• Ny turbin AFA 100

• Fjärrkyla 70

• Kraftvärmeverket 220

• Block 5 1 000

• Nätet 60/årligen

Totalt har vi hittills investerat

2.900 Mkr under åren 2001-2014

Prispolicy Marknad och prissättning

Adrian Berg von Linde

Uppsala – expansivt i ständig utveckling

Industri i

Librobäck

Under ombyggnad

Gränby köpstad

sportfält & bostäder

Östra Sala Backe

Östra fyrislund

Ulleråker

Gottsunda

Rosendal

Nya bostäder

Nya

bostäder

Prispolicy

Priset ska vara konkurrenskraftigt

Priset ska ge möjlighet till en rimlig vinst i verksamheten

Prissättningen ska vara långsiktig

Konkurrensen främst från bergvärme blir hårdare

Benchmark Flerbostadshus

Benchmark kontorslokal

Prispolicy

Priset ska vara konkurrenskraftigt

Priset ska ge möjlighet till en rimlig vinst i verksamheten

Prissättningen ska vara långsiktig

Confidentiality - 16/10/2015

Resultat på sysselsatt kapital - Uppsala

Avkastningen ska täcka:

• Finansiella kostnader (räntor) 2-4 %

• Real avkastning 2-3 %

• Risk 4-5%

Summa 8 - 12%

Utfall 2014

Resultat 227

Nettotillgångar 2870= 7,9%

Prognos 2015

Resultat 246

Nettotillgångar 2850= 8,6%

Confidentiality - 16/10/2015

Resultat på sysselsatt kapital - Knivsta

Avkastningen ska täcka:

• Finansiella kostnader (räntor) 2-4 %

• Real avkastning 2-3 %

• Risk 3-5%

Summa 8 - 12%

Utfall 2014

Resultat 4,6

Nettotillgångar 42= 10,95%

Prognos 2015

Resultat 4,6

Nettotillgångar 41= 11,22%

Confidentiality - 16/10/2015

Resultat på sysselsatt kapital - Storvreta

Avkastningen ska täcka:

• Finansiella kostnader (räntor) 2-4 %

• Real avkastning 2-3 %

• Risk 3-5%

Summa 8 - 12%

Utfall 2014 Prognos 2015

NegNeg

Prisjustering 2016

• Uppsala: 2.86%

• Knivsta: 1.70%

• Storvreta: 3.30%

Prisjämförelse Uppsala 2014, öre/kWh

0

20

40

60

80

100

120

öre/kWhFjärrvärmepriser 2014 NH-hus (193 MWh/år)

Top/low 10

Vattenfall

Median

Medel

I Nils Holgersson- undersökningen 2014 placerade sig Uppsala precis under riksgenomsnittet, 83,07

öre/kWh jmf 83,09. I nästa års undersökning kommer justeringen för falla ut som en ökning om 2,93 procent.

Prisjämförelse Knivsta 2014, öre/kWh

0

20

40

60

80

100

120

öre/kWhFjärrvärmepriser 2014 NH-hus (193 MWh/år)

Top/low 10

Vattenfall

Median

Medel

I Nils Holgersson- undersökningen 2014 placerade sig Knivsta strax över riksgenomsnittet, 84,08 öre/kWh

jmf 83,09. I nästa års undersökning kommer justeringen för falla ut som en ökning om 3,75 procent.

Prispolicy Ny Prismodell 2016

Adrian Berg von Linde

Varför ny prismodell?

• Speglar mer rättvist kostnaden för varje

fastighets fjärrvärmeanvändning:

- Effekt: speglar andelar i fjärrvärmenätets

kapacitet.

- Energi: speglar inköpt energi.

- Flöde: speglar distributionskostnad.

• Ökade incitament för energi -

effektivisering

• Intäktsneutral för Vattenfall.

Prismodellens tre delar

Effekt – 40%

• Största värmebehovet = maximala

effektbehovet

Energi – 60%

• Baseras på energianvändning

• Tre säsonger med olika priser

Flöde

• Effektivare värmecentraler

• Bättre värmeutnyttjande

• Kostnadsneutral för Vattenfall

Kostnadsökning eller sänkning – vad påverkar?

• Det som främst påverkar om man får en

kostnads sänkning eller höjning är

fjärrvärmecentralens uttagsprofil.

• En ”jämn” uttagsprofil , dvs inga tydliga

effekt toppar, får en sänkning.

• En ”spetsig” uttagsprofil , dvs med

tydliga effekttoppar, får en ökning.

Jämn uttagsporfil

320 MWh, 78 kW

Spetsig uttagsprofil

320 MWh, 130 kW

TACK! Energieffektivisering Företag

Lars Ejeklint, Energiexpert

Vad betalar jag för?

El inkl nät

• Fast avgift för mindre kunder – Effektavgift för större kunder

• Energiförbrukningen

Fjärrvärme

• Flöde

• Energi

• Effekt

Skatter och moms

Mina sidor en guldgruva! Exempelkund - Ett kontor

Lö-Sö

Varmvatten

Liten skillnad mellan dag och natt

Hemsidans energispartips

Energispartips på hemsidan

Energieffektiviseringstips på hemsidan

Hur försvinner energin från en byggnad?

Exempel äldre flerbostadshus eller kontor

Ventilation och

läckluft 30%

Fönster, portar o

dörrar 22 %

Golv 9 %

Tak 9 %

Yttervägg 15 %

Köldbryggor 15 %

Fjärrvärme med möjligheter – kom ihåg tidsperspektivet

Värme

• Det här kan en fackman hjälpa dig med i fastigheten – Justera värmesystemet och lufta vid behov Det här kan en fackman hjälpa dig med i fjärrvärmecentralen – Få jämn temperatur inomhus oavsett väder – Ha rätt inomhustemperatur – Nattsänkning mer komfort än energisparande – Använd cirkulationspumpen optimalt – Rengör smutsiga filter – Fallande tryck är tecken på läckage – Rätt temperatur på varmvattnet – Håll koll på returtemperaturen på fjärrvärmen

Vad kan man göra i en fastighet?

Kontroll och injustering av vattenburna system

• Oftare än man tror kan shuntgrupper som fördelar värmen vid undercentraler vara

felkopplade, eller ventiler längre ut i ledningsnätet läcka eller sitta felvända

• Injusteringen en "färskvara" som behöver upprepas regelbundet. En bra tumregel

kan vara att göra om injusteringen cirka vart tionde år.

Cirkulationspumpar

• Under den tid av året då huset inte har något uppvärmningsbehov kan du spara

energi genom att stänga av cirkulationspumpen. Pumpstopp kan minska drifttiden

med 3000 timmar per år – minskad elanvändning och värmeförluster

• Elen till pumpen står för 90 procent av kostnaderna medan inköp och underhåll

står för 5 procent vardera.

Temperaturreglering

• Både termostater och radiatorventiler åldras och behöver bytas ut ungefär vart

tionde år. 10-30% besparing

Varmvatten

• Nya snålspolande blandare – 5-15% besparing

Effekt och Energi – vad går att göra?

• Minskat

energibehovlägre effekt

• Minska effekttoppar

- Reglera ner värmen när

det är stor varmvatten-

tappning

- Minska varmvattenflödet

med snålspolande

munstycken

- Rätt inställd ventilation

både flöde och

temperatur (FTX)

Onödiga kostnader

• Stuprörsvärmare som inte regleras rätt, drar ström när det inte behövs.

Exempel finns där kostnaden har ökat med 30 000 kronor per år för ett

mindre flerbostadshus.

• Det kan finnas saker du inte tänker på, exempelvis en mobilmast på taket

som inkluderar elkostnaden.

• Vid inköp lönar det sig alltid att se över olika apparaters kostnad för hela

deras livslängden, eftersom elkostnaden uppgår till 80 procent av

apparatens totalkostnad.

Analys i tre steg

Energikartläggning

• Energieffektivseringsdirektivet

• Energikartläggningar

Analys baserat på

befintlig information

Analys av el-

förbrukningen i realtid

Analys av typ- och

enskilda-anläggningar

KR

51 Terracom |

Energikontrollen - Förbrukningsuppföljning

12-minutersgraf med

effektidentifiering vid

på och avslag

Jämförelsegraf för valfri tidpunkt

Kund på Gotland

Helg

Ingen verksamhet

Åtgärd

Drifttider

Basförbrukning

Vardagar

När arbetar man?

Åtgärd

Drifttider

Basförbrukning

17% minskad elanvändning

50.000 kr/år

Inga investeringar

Hur stor är effektiviseringspotentialen?

Övergripande erfarenheter 10-30% utan större investeringar - Energimyndigheten

Vad finns potentialen

• Stödsystem – belysning, ventilation, värme, kyla mm

• Energikostnad för el och värme omfattar både energi och effekt

Hållbar el- o värmeproduktion och Smarta energilösningar

Ökad andel förnybar energi

Snabbladdningsnätverk

för personbilar

Smarta lösningar

för hemmet och på företaget

Laddnätverk för tunga

fordon i städer

Frågor Frågor

Kontakt med Vattenfall

24 h om dygnet

365 dagar per år

Kundservice 020 - 82 00 00 - företag 020 - 82 10 00

Beredskap

Felanmälan 020 – 82 58 58

57

Mer information på

www.vattenfall.se

TACK! Tack!