TOBINSKATTENTOBINSKATTENEtt medel söker sitt målEtt medel söker sitt mål

Klas Eklund Maj 2001

FINANSMARKNADERNAFINANSMARKNADERNA

• Finansmarknadernas uppgifter– Utjämnar sparande, förmedlar krediter– Ger effektivare betalsystem– Omfördelar och sprider risker

• Har vuxit snabbt• Både antalet transaktioner• Och antal anställda:

– Sverige 80.000 personer – 4 % av BNP

VALUTAMARKNADENVALUTAMARKNADEN

• Fram till 1970-talet: Bretton Woods, fasta kurser, regleringar

• Numera: Avreglerade marknader, rörliga kurser (mellan större valutablock)

• Snabbt växande transaktionsvolym– Två valutatransaktioner för varje annan

transaktion (varor, tjänster, värdepapper)– Största delen av handeln är defensiv

• Handlarna söker fördela valutarisken

ÖKAD VALUTAHANDELÖKAD VALUTAHANDELDaglig omsättning, mdr USDDaglig omsättning, mdr USD

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998

HUR FUNGERAR HUR FUNGERAR VALUTAHANDELN?VALUTAHANDELN?

• Ikeasson säljer lastbilar till USA• Vill växla USD till SEK

– Kan ske på spotmarknaden– eller på terminsmarknaden

• FSEB genomför dollarköpet mot 0,02%• FSEB tar på sig valutarisken• Sprider den genom att växla vidare• …varpå andra motparter växlar vidare i

sin tur

VARFÖR SVÄNGER VARFÖR SVÄNGER VALUTORNA?VALUTORNA?

• Alla finansmarknader är osäkra - priset baseras på förväntningar

• Valutan särskilt osäker - så oerhört många osäkra faktorer

• Ibland uppstår bubblor• Människor är inte så rationella:

Ofullständig information, selektivt utnyttjad

• Flockbeteende

VALUTASPEKULATIONVALUTASPEKULATION

• Utgångspunkten: En valuta är felvärderad• Den som tror på devalvering kan tjäna

pengar på en sådan - och bidra till den• Sälj valutan (och köp på termin)• Ger stort valutautflöde• Centralbankerna kan ej stå emot• Spekulation kan vara mycket lönsamt

– men är inte vardaglig handel– grundas ofta på långsiktiga överväganden

EN OMÖJLIG UPPGIFT?EN OMÖJLIG UPPGIFT?

• Valutasystemet skall ge– stabilitet– likviditet och effektivitet– nationell självständighet

• Men inget hittills prövat system klarar det:– Bretton Woods gav stabilitet och finanspolitisk

autonomi - men ej likviditet– Rörliga kurser ger likviditet och

penningpolitisk autonomi - men ej stabilitet– Valutaunioner ger stabilitet och likviditet -

men ej autonomi

TOBINSKATTENTOBINSKATTEN

• Nackdelen med rörliga kurser: Volatilitet• Tobin 1972: Bästa receptet vore färre

valutor (en världsvaluta)• Second best: Transaktionsskatt

– 1978: Sammanlagt 0,1% på alla spot-transaktioner, skulle slå mot kortsiktighet

– 1996: Interbank exkluderas, derivat inkluderas

• Ofta utrett• Aldrig implementerat

1. INTE ALLS SÄKERT ATT 1. INTE ALLS SÄKERT ATT SKATTEN GER LÄGRE SKATTEN GER LÄGRE

VOLATILITETVOLATILITET

• Inga belägg för att ökad volym ger större svängningar

• Volatiliteten i stort sett konstant sedan 70-talet

• Medan däremot omsättning och likviditet ökat - och spreadar minskat

• Tyder på att marknaden är både djup och likvid

ÖKAD VOLATILITET?ÖKAD VOLATILITET?

Växelkurs sedan 1971: Dollar mot D-mark

72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 011,25

1,50

1,75

2,00

2,25

2,50

2,75

3,00

3,25

3,50

3,75

ÖKAD VOLATILITET?ÖKAD VOLATILITET?

Växelkursutveckling sedan 1971: Dollar mot yen

72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 0150

100

150

200

250

300

350

400

INGEN ÖKAD VOLATILITETINGEN ÖKAD VOLATILITETStandardavvikelseStandardavvikelse

1973-79 1980-89 1990-99

USD/ DEM 2,34 3,05 2,55

USD/ GBP 1,97 2,80 2,75

USD/ J PY 2,24 2,98 3,00

NYSE 4,85 4,68 3,87

2. INTE SÄKERT 2. INTE SÄKERT SKATTEN SLÅR MOT SKATTEN SLÅR MOT “SPEKULANTERNA”“SPEKULANTERNA”

• Jo, korta affärer blir dyrare• Men vem är “spekulant?”• De flesta affärer är korta• Även “långsiktiga” placerare handlar

kort - i syfte att sprida risker• Omöjligt för lagstiftaren att skilja mellan

spekulativ och långsiktig handel

3. SKATTEN DRABBAR 3. SKATTEN DRABBAR FEL FLÖDENFEL FLÖDEN

• Volatiliteten kan öka, när tröskel-effekter införs

• Kan drabba daglig försäkring och handel mer

• Skatten skulle inte hindrat de stora valutakriserna

• - som oftast drivits av fundamenta, inte kort handel!

4. TUDELAD SKATT 4. TUDELAD SKATT ETTER VÄRREETTER VÄRRE

• Förslaget förutsätter fasta växelkurser• Alla tekniska problem förvärras• Vem avgör valutans rätta värde och

bandets bredd?• Ska verkligen penning- och valuta-

politiken avgöras av skatterna?• Förslaget inbjuder till spekulation

5. SKATTEN MÅSTE 5. SKATTEN MÅSTE VARA GLOBALVARA GLOBAL

• Skattebasen är rörlig• Lätt att fly• Frestande undvika lägga på skatt för

att locka till sig finansiella marknader

• Den sorgliga historien om valpskatten

• Uppslutning krävs från (minst) USA, UK, EMU, Schweiz, Japan och IMF

6. EXTREMT SVÅRT 6. EXTREMT SVÅRT UTFORMA SKATTENUTFORMA SKATTEN

• Rörlig skattebas - inte bara geografiskt• Skattebasen blir full av undantag: Vem

sätter reglerna? Hur?• Marknaden är påhittig. Hur beskatta

derivathandeln?• Starka drivkrafter att undgå skatten• Allvarliga bieffekter• Expertutredningar uppgivna

7. OSÄKRA 7. OSÄKRA SKATTEINTÄKTERSKATTEINTÄKTER

• Skattebasen är rörlig • Mycket små marginaler ger pris-

känslighet• Kraftig ökning av transaktionskost-

naderna ger påtagligt lägre volym• Extremt osäkra effekter• Intäkterna blir lägre än förespråkarna

hävdar

8. INGA PROGRESSIVA 8. INGA PROGRESSIVA EFFEKTEREFFEKTER

• Skatten betalas av de valutaväxlare som har svårast undkomma den - dvs de små

• Företagen kan övervältra kostnaden på kunder och anställda

• Ökade transaktionskostnader slår mot hela samhällsekonomin

• Svårare sprida risker• Jämställdhetsargumentet nys!

9. KRÅNGLIGT DRIVA IN 9. KRÅNGLIGT DRIVA IN OCH FÖRDELAOCH FÖRDELA

• Överenskommelser krävs• Intäkterna går till länder med stora

finansiella centra• Nationell suveränitet över

skattemedlen måste ges upp• Vem bestämmer?• Hur fördela?

10. KRÄVER ALLVETANDE 10. KRÄVER ALLVETANDE OCH FILANTROPISKA OCH FILANTROPISKA

POLITIKERPOLITIKER

• De ska sätta rätt skattesatser på olika instrument

• De ska vara snabbfotade• De ska komma överens på global nivå• De ska bygga ett administrativt system• De ska komma överens om indrivning och

fördelning

SLUTSATS:SLUTSATS:ETT DÅLIGT MEDELETT DÅLIGT MEDEL

• Inga belägg för att volatiliteten minskar

• Inget som säkerställer att “spekulanterna” betalar

• Extremt svår att implementera• Osäkra intäkter

I STÄLLET:I STÄLLET:

• Frihandel på jordbruksvaror• Ökat bistånd• Bättre fungerande finansiell

“arkitektur”– Bättre genomlysning, nya kapital-

täckningsregler, samordning av övervakning

• Ibland: Tillfälliga regleringar• Färre valutor - vilket var Tobins

första förslag...