Trafiken i 2015 - Eskilstuna kommun...TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Medicinsk skadegradering ISS Injury Severity Score är en skadeskala från 1 till 75 som sjukvården använder för

Trafiken i Eskilstuna

Trafikstatistik

Stadsbyggnadsförvaltningen 2016

Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid

20

15

Trafikmängder och hastigheter

Gång- och cykeltrafikKollektivtrafik

ParkeringOlyckor

TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015TRAFIKEN I ESKILSTUNA 201

Trafiken i EskilstunaEskilstuna, december 2016

StadsbyggnadsförvaltningenSamtliga kartor i denna rapport är ur sekretessynpunkt godkända för spridning. Lantmäteriverket 2005-12-21

TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015

Projektgrupp

Projektledare Linus Andersson tfn: 016-710 23 05

Mobilitetsarbete Ann Gustafsson tfn: 016-710 76 82

Olov Åslund tfn: 016-710 11 54

Foto, biltrafik Göran Jonsson tfn: 016-710 11 21

Biltrafik Johan Örn tfn: 016-710 54 79

Cykeltrafik, olyckor, biltrafik Petter Skarin tfn: 016-710 76 93

Kollektivtrafik Angelina Björklund tfn: 016-710 83 91

Parkering Joachim Dahlgren tfn: 016-710 76 81

Grafisk form Don Sjögren tfn: 016-710 25 06


Inledning

Eskilstuna kommun ligger i Södermanland mellan sjöarna Hjälmaren och Mälaren och är en Sveriges snabbast växande kommuner. Staden utvecklas genom bland annat nya parker, gator och torg, arena och badhus vilket bidrar till intresset att bo, leva och arbeta i Eskilstuna i stort. Folkmängden i kommunen 2015 slutade på 102 0651 perso-ner, vilket är ca 1000 personer mer än året innan.

Uppdraget som stadsbyggnadsförvaltningen har är bland annat att planera, projektera, ansvara för drift och underhåll av den offentliga miljön.

Trafiken i Eskilstuna är en rapport som årligen har getts ut sedan 1969 och är ett betydande verktyg med information och statistik som används vid analyser av trafik-situationen i Eskilstuna och påverkningar i staden.

Under årens lopp har rapporten skiftat i utseende och inriktning men under de senaste åren har rapporten blivit ett mer heltäckande dokument. Ett viktigt tillägg till rapporten var införandet av STRADA sjukvård som har bidragit till ökade kunskaper vad gäller trafikolyckor. Utöver detta har rapporten utökats med andra viktiga områden som berör parkering och kollektivtrafikstatistik och information.

Rapporten riktar sig framförallt till tjänstemän och politiker inom stadsbyggnads-förvaltningen. Det som presenteras i rapporten är viktigt i arbetet med bland annat plan- och programbeskrivningar och ombyggnationer på specifika platser då rapporten beskriver tydlig statistik och information om hur situationen har sett ut under det gångna året.

Möjligheten finns för allmänheten att ta del av denna rapport och därmed få en inblick i hur trafiken i Eskilstuna ser ut genom kommunens hemsida.

1 Statistiska centralbyrån. Kommunfolkmängd 31 december 2015



Förkortningar och definitioner

Förkortningar

SCB Statistiska centralbyrån

STRADA Swedish TRaffic Accident Data Acquisition. STRADA är ett nationellt informationssystem över skador och olyckor inom vägtransportsystemet.

Vadt Vardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Ej korrigerat mot årsmedelvärde.

VTI Statens Väg- och TransportforskningsInstitut.

Åvdt Årsvardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Korrigerat mot årsmedelvärde.

Definitioner85-percentil Percentil är det värde som överskrids/underskrids av en viss mängd av observationerna. Vid hastighetsmätningar avser 85-percentilen de 15 procent som kör fortast.

Vägtrafikolycka Händelse som inträffat i trafik på väg, gata eller allmän plats för trafik, där minst ett fordon i rörelse har varit inblandat samt att händelsen medfört person eller egendomsskada.

En olycka i trafiken där en fotgängare ramlat eller råkat halka omkull (fallolycka) och skadat sig räknas inte som en väg - trafikolycka i den polisrapporterade statistiken, men finns med i den sjukvårdsrapporterade statistiken.

Oskyddade trafikanter Fotgängare, cyklister och mopedister.

Polisens skadeklassificeringDödlig personskada När en person avlider inom 30 dagar till följd av olyckan.

Svår personskada Bedömning som polis gör på olycksplats. Till svår personskada räknas skada som väntas medföra intagning på sjukhus såsom t.ex. brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skär- skada, hjärnskada eller inre skada.

Lindrig personskada Personskada som av polis bedöms som lindrigare än vad som ovan anges


Medicinsk skadegraderingISS Injury Severity Score är en skadeskala från 1 till 75 som sjukvården använder för att kunna värdera skador.

ISS 1-3 motsvarar lindriga skador

ISS 4-8 motsvarar måttliga skador

ISS >8 motsvarar svåra skador

OlyckstypsdefinitionerNedanstående olycksdefinitioner gäller för rapportens kartbilagor och skiljer sig från de olyckstyper som finns i STRADA gällande kategorierna gf samt gc samt för vilto-lyckor som räknas till de övriga olyckorna (v).

a = avsvängning Kollision i korsning mellan motorfordon på samma väg, med samma eller motriktade färdriktning, där minst ett av fordonen svänger

k = korsande kurser Kollision i korsning mellan motorfordon från olika vägar med korsande färdriktningar

m = möte Kollision mellan motorfordon med motsatta kurser

o = omkörning Kollision med mötande eller avkörning i samband med omkörning av annat motorfordon

u = upphinnande Kollision mellan motorfordon med samma färdriktning där det bakre fordonet hunnit upp det främre

s = singelolycka Olycka med endast ett motorfordon inblandat

c = cykel/moped Cykel/moped i kollision med motorfordon

f = fotgängare Fotgängare i kollision med motorfordon

gf = gående/fotgängare Fotgängare i kollision med annan oskyddad trafikant, fotgängare singelolycka (fallolycka)

gc = cykel/moped Singelolycka cykel eller moped samt kollision mellan cykel/cykel cykel/moped eller moped/moped

v = varia (övrigt) Övriga typer av kollisioner (inklusive viltolyckor)


Innehållsförteckning

1. Sammanfattning 1

2. Information och beteendepåverkan 7Vad är Mobility Management (MM)? 7Uppföljningar och enkäter 8Lokala resvaneundersökningar 8SCB:s Medborgarundersökning 10Cykelaktiviteter under 2015 11Cykelpanelen 11Vintercyklister 11Cykel och cykelhjälmskampanj 12Nya cykelparkeringar vid stationen 12Hyrcyklar 13Cykelutbildningar 13Cykelns dag 13Trafiksäkerhetsarbete 14Reflexkampanjen 14Säkerhetsutbildning i buss för barn i årskurs 2 14Information och påverkansarbete 15Junior EM i friidrott 2015 (JEM 2015) 15Pimpa en busskur och bussdesigntävling 16Mobilitetsveckan och bussens dag 16Framtidskampen 17Elbuss 17Trafikplats Eskilstuna 17

3. Gångtrafik 19Antal gångtrafikanter i centrumtillfarterna 20

4. Cykeltrafik 23Fasta punkter för mätning av cykeltrafiken 23Manuella mätningar 24 Cykelhjälmsanvändning 24

5. Kollektivtrafik och samhällsbetalda transporter 25Kollektivtrafik 25Måluppföljning 25Vad har hänt under året? 26Statistik 27Nöjd-kund-index 30Samhällsbetalda resor 32Vad har hänt under året? 32Statistik 32


6. Biltrafik 35Fordon, flöden och hastigheter 35Biltäthet 35Körsträckor 35Trafikmätningar 2015 36Centrumtrafik 38Trafikflödesförändringar 2005 – 2015 40Gatukorsningar 42Lastbilstrafik 43Hastighetsmätningar 43Huvudvägnätet 44Lokalvägnätet 46Parkering 47Beläggningsstatistik parkering 47Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära områden 47Beläggning allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 48Sammanställning av parkeringsräkning 53Felparkeringsavgifter 54Parkeringsanmärkningar 55Kontrollavgifter 55Parkeringsavgifter 56Parkeringsplatser i centrum 57Avgiftsbelagda parkeringsplatser 58Parkeringsplatser för rörelsehindrade 58Parkeringsplatser för elbilar 59Parkeringsdsipenser och tillstånd 59Flyttning av fordon 59

7. Förändringar i vägnätet 61Eskilstuna 61BM-Stråket 61Cykelvägvisning 61Djursta 61Eskilsgatan 62Eskilstuna-Ärla 62Fröslundavägen 62Gillbergaleden 62Järntorget 63Klostergatan vid Kjulavägen 63Linnégatan 64Mineralgatan/Lagrådsgatan 64Orkestervägen 64Ådalsvägen 64Västeråsvägen 64Kollektivtrafikåtgärder Eskilstuna 65Busshållplatser 65Busskörfält 65Torshälla 65


8. Olyckor 67Personskador på det kommunala väghållningsområdet 67Polis- och sjukvårdsstatistik 67Ålder och kön 69Trafikanslag och kön 69Ålder och trafikanslag 70Jämförelse mellan polisens och sjukvårdens statistik 70Månadsvis statistik 73Rullande 12-månadersvärden 74Täckningsgrad 76Platstyp 76Väglag/vägomständighet 77Sjukvårdens statistik 78Polisens statistik 79Olyckor vid passage över gata 80Personskador i Eskilstuna kommun 81Skadestatistik för hela kommunen 81Samhällets kostnader för olyckor 82Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 82Samhället och medborgarnas totala värdering inklusive materiella kostnader 82Ekonomisk värdering för det kommunala vägnätet 82

Bilagor 85Bilaga 1 Trafikflöden 2015 inom Eskilstuna tätort Karta 1Trafikflöden 2015 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2Trafikflöden 2015 inom Eskilstuna centrum Karta 3Bilaga 2 Andel tung trafik 2015 inom Eskilstuna tätort Karta 1Andel tung trafik 2015 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2Andel tung trafik 2015 inom Eskilstuna centrum Karta 3Bilaga 3 Personskador 2015 inom Eskilstuna tätort Karta 1Personskador 2015 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2Personskador 2015 inom Eskilstuna, oskyddade trafikanter Karta 3Personskador 2015 inom Torshälla och Skogstorp , oskyddade trafikanter Karta 4Bilaga 4 Strada

1TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015

KAPITEL 1. SAMMANFATTNING

1. Sammanfattning

Årligen sedan 1969 har rapporten Trafiken i Eskilstuna getts ut och fungerar som ett viktigt hjälpmedel i arbetet med att analysera trafiken och dess påverkan på staden. Genom rapporten går det att se trender, exempel på vad som behövs följas upp och vad det ska arbetas mer med i trafiksystemet.

Mobility ManagementMM arbetet sker i gränsen mellan trafikplanering och kommunikation med mjuka åtgärder som samordning, kampanjer och informationsdesign i syfte att minimera behovet av bil och infrastruktur för bil. Under 2015 genomfördes en lokal resvane-undersökning för att kartlägga hur invånarna i Eskilstuna reser. Underlaget som kom fram utifrån denna studie är ett viktigt mått föra att följa upp färdmedelsfördelnings-målen i Trafikplanen och Klimatplanen och ett bra verktyg vid all stadsplanering. Arbetet med cykelgruppen har fortsatt och under året har en enkätstudie gjorts över vilka cykelparkeringar som upplevs som mest funktionella. Även har ett samarbete med 15 stycken personer från cykelgruppen varit vintercyklister, där syftet var att få in synpunkter på det som fungerat bra och mindre bra utifrån vinterväghållningen. Junior-EM i friidrott anordnades under året där MM arbetet kring detta evenemang bidrog till att arrangemanget blev tilldelat utmärkelsen världens mest hållbara friidrottsevenemang.

Kollektivtrafik och samhällsbetalda resorÅr 2015 var även det ett bra år för den allmänna kollektivtrafiken då resandet ökade med 6 % jämfört med året innan och för första gången uppgick antalet påstigande över 5 miljoner. Antalet betalda resenärer ökade med 5,6 % och resandet bland skolelever ökade med 6,5 %. För att nå det uppsatta fördubblingsmålet krävs det en kraftig ökning de närmaste åren för att målet ska uppnås.

Bild 1. Utsmyckad biogasbuss i Eskilstuna



Resandeutveckling 2006-2015

0

1000000

2000000

3000000

4000000

5000000

6000000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Skolelever Betalande

Diagram 1. Resandeutveckling 2006-2015

Kommunen deltog under året i ett forskningsprojekt genom Greencharge där fokus låg på elbussar vilket gjorde att vi under en två veckorsperiod hade en elbuss på prov i trafik. Arbetet med elbussar fortsatte vilket gav resultat då det i december 2015 infördes två elbussar permanent i stadstrafiken. En ny busslinje har under året satts in mellan Torshälla och Mälarsjukhuset (linje 41) som har två morgonturer per dag. Framförallt var syftet att minska restiden för arbetspendlarna till sjukhuset.

BiltrafikBiltätheten för personbilar i trafiken har ökat från 453 bilar/1000 invånare till 460 bilar/invånare.

FlödenUnder 2014 har det totalt genomförts 165 maskinella mätningar i Eskilstuna tätort. Utifrån de 16 referenssnitten där kontrollmätningar genomförs varje år visar att den totala fordonstrafiken ökade med 0,7 % under 2015 jämfört med 2014 mätningar och trafikflödet i centrumtillfarterna har ökar med 1,3 %. Detta är en negativ trend över hela Sverige att bilåkandet går uppåt. Positivt för Eskilstuna är att vi ligger lägre än riks- och länssnittet när vi beaktar vårt färdmedelsmål.



Diagram 2. Fordonsflödet vid centrumsnitten 2005-2015

ParkeringI oktober 2015 fanns 1 876 allmänt tillgängliga bilplatser i centrum vilket visar att antalet parkeringsplatser har sjunkit med 45 stycken jämfört med 2014 samtidigt som antalet centrumnära parkeringsplatser har ökat med 22 stycken jämfört med 2014. Den genomsnittliga beläggningen i centrum är under vardagar 73 % och är oförändrad jämfört mot 2014. Under vardagskvällar har den genomsnittliga beläggningen ökat från 50 % 2014 till 52 % 2015. På lördagar har den genomsnittliga beläggningen minskat från 61 % 2014 till 56 % 2015. Den genomsnittliga beläggningen på centrumnära parkeringar har under vardagar ökat från 61 % 2014 till 63 % 2015. Under vardagskvällar är det en ökning från 31 % 2014 till 38 % 2015.

Fordonsflöde vid centrumsnitten 2005-2015

66000

68000

70000

72000

74000

76000

78000

80000

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Ford

on/d

ygn

Centrumtra�k vårvärde Centrumtra�k höstvärde



GångtrafikFotgängarna i Eskilstuna tätort räknas av fast mätpunkter tillsammans med manuella mätningar. De mätningarna som genomförs vår och höst intill de fem större centrum-tillfarterna visar att fotgängarantalet under 2015 ligger på drygt 7000 gående, vilket är samma mängd som uppmättes 2014.

Diagram 3. Gående vårvärden 2000-2015

CykeltrafikLikt gångtrafiken räknas även cykeltrafiken vår och höst på fyra fasta mätpunkter. Manuella räkningar genomför också vid centrumtillfarterna då mätserierna inte är till-räckligt långa vad gäller de fasta mätstationerna. Under 2015 har cykeltrafiken minskat något från tidigare år då det även under 2014 minskade. Om detta är en trend eller en naturlig variation går inte att svara på i dagsläget.

Vid de manuella räkningarna vid centrumsnitten räknas även cykelhjälmsanvändningen. Resultatet från det visar att cykelhjälmsanvändningen har ökat något, från 17,6 2014 till 18 % 2015. Denna positiva trend avspeglar sig även nationellt men där riksgenom-snittet för hjälmanvändningen är betydligt högre då det ligger på 33 %.

Gående vårvärden 2000-2015

600

700

800

900

1000

1100

1200

1300

1400

1500

1600

1700

1800

1900

2000

2100

2200

2300

2400

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Ant

al g

åend

e

Nybron

Rådhusbron

Gymnastikviadukten

Kyrkbron

Västeråsviadukten



Diagram 4. Cykelhjälmsanvändning i procent 2006-2015

OlyckorPersoner som skadas i trafikmiljön registreras av både polis och sjukvård i STRADA. De samlade uppgifterna från båda källorna visar på att det är totalt 391 personer som har skadats på det kommunala vägnätet 2015. Medelvärdet för åren mellan 2010-2014 ligger på 267 skadade personer. Av dessa 391 skadade 2015 är 381 lindriga skador, 10 personer som har skadats allvarligt och ingen person har omkommit. Vad gäller de 10 personerna som har skadats allvarligt är det fem fall av olyckstypen halkolyckor och två personer som blivit påkörda vid övergångsställen.

Diagram 5. Polis- och eller sjukvårdsrapporterade skadade personer i hela Eskilstuna kommun 2015 jämfört med medelvärdet för åren 2010 - 2014.

Cykelhjälmsanvändning 2006-2015

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Eskilstuna

Sverige

Totalt antal skadade personer 2015 (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=391)

Antal skadade

Skadegrad0100200300400500

2015Medelvärde2010-2014




KAPITEL 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN

2. Information och beteendepåverkan

Det krävs mer än fysiska om- och nybyggnationer för att påverka människor att vilja byta transportslag. Eskilstuna kommun jobbar därför aktivt med informa-tion och beteendepåverkan för att få fler att gå, cykla, åka buss, köra mer energisnålt samt bete sig mer trafiksäkert. Nationellt är vi välkända för vårt goda arbete inom området. Långsiktigt sparar det stora pengar genom minskade behov av tunga investeringar, förbättrad folkhälsa och minskade miljöproblem. I det här kapitlet presenteras olika former av attityd- och beteendepåverkans-arbete samt utredningar och enkäter från året som gått.

Utgångspunkten för vårt arbete är fyrstegsprincipen som är välkänd inom transport-planeringen där även riksdagen har uttalat sitt stöd för principen. Den har tagits fram för att garantera att pengar och övriga resurser används så effektivt som möjligt. Enligt fyrstegsprincipen ska åtgärder inom transportområdet analyseras och genom-föras enligt följande ordning:

1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt.

2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon.

3. Begränsade ombyggnadsåtgärder.

4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.

De två första stegen ska inte primärt ses som åtgärder som genomförs när väl ett transportproblem har uppstått utan något som man bör arbeta med kontinuerligt för att undvika åtgärder enligt steg tre och fyra. Steg ett- och två-åtgärder handlar i stor utsträckning om information och påverkansprojekt. Ett samlingsbegrepp som brukar användas är mobility management (MM) vilket förklaras i nästa stycke. Miljö och hälsa är viktiga argument för fyrstegsprincipen men viktigast är kanske kostnads- effektivitet. Mjuka åtgärder är ofta billigare än hårda infrastrukturåtgärder.

Vad är mobility management (MM)?Arbete med MM sker i gränsen mellan trafikplanering och kommunikation med mjuka åtgärder som samordning, kampanjer och informationsdesign i syfte att minimera behovet av bil och infrastruktur för bil. MM-åtgärder bör inte genomföras ensamma, utan ska helst ske som åtgärdspaket, t.ex. genom att informationskampanjer kombi-neras med infrastruktur, prissättningspolitik eller regleringar.

Syftet med MM är att påverka resan eller transporten innan den börjat. En av de bärande tankarna är samarbete. Ska man kunna nå varaktiga beteendeförändringar så måste många parter involveras som kollektivtrafikföretag, organisationer, media m.fl. Samarbete krävs även över fackgränserna. Ett lyckat MM-projekt förutsätter åtminstone tre kompetenser som måste samverka: trafik, miljö och information.



Bild 2. Förhållande mellan MM och övrig trafikplanering, ur skriften Hållbart resande i praktiken .

Arbetet med MM bidrar till att vi når Eskilstunas klimatmål men också mål inom stadsutveckling och bostadsbyggande. Yta är en begränsad resurs i en stad som ska förtätas och göras mer attraktiv. Här har färdmedelsfärdelningen en central roll – ju fler som åker med andra färdmedel än bil desto mer yta blir det över till bostäder, parker, fritidsaktiviteter, caféer m.m.

Uppföljningar och enkäter

Lokala resvaneundersökningenVart femte år genomför Eskilstuna kommun en stor resvaneundersökning. Den senaste genomfördes 2010 så 2015 var det dags för en ny stor undersökning. Resvaneunderundersökningen ska visa hur Eskilstunaborna reser, vart de reser samt varför de reser på olika sätt. Resvaneundersökningen är vårt viktigaste mått för att följa upp färdmedelsfördelningsmålen i Klimatplanen och Trafikplanen och ett viktigt verktyg vid all stadsplanering. Det övergripande resultatet för färdmedelsfördelningen ser ni i diagram 6 högst upp på nästa sida.



Diagram 6. Färdmedelsfördelning från resvaneundersökningen 2015.

Undersökningen 2015 summerar resorna på ett delvis annorlunda sätt vilket påverkar jämförbarheten med undersökningen 2010. Överlag kan dock konstateras att resultatet ligger långt ifrån de mål som satts för kommunen fram till 2020 även om de är satta utifrån 2010 års metod. Det manar till eftertanke. Analysen av hur det här påverkar hur kommunen går vidare med sitt arbete med hållbara resor har inletts under början på 2016.

Räknat i andel resor använder män i större utsträckning ohållbara färdmedel jämfört med kvinnor. Kvinnor är också tydligt överrepresenterade som passagerare istället för förare i bil. Mest hållbara resebeteenden finns hos personer under 30 år boende i fler-bostadshusområden och centrum medan personer boende längs Mälarstranden och på landsbygden i åldern 31-44 år har det minst hållbara resebeteendet.

Alla resultat från resvaneundersökningen sammanfattas i en egen omfattande rapport som heter Resvanor i Eskilstuna - Resvaneundersökning 2015. Där går det att hitta nedbruten statistik för olika grupper och information om Eskilstunabornas attityder till resor och transporter.



Verksamhet Man Kvinna Samtliga

Felmarginal

Genomsnitt i Eskilstuna 50 56 53 ±2,7

Gång- och cykelvägar 44 52 48 ±2,6

Gator och vägar 52 53 53 ±2,9

Antal svarande 200 240 440

SCB:s Medborgarundersökning För att få indikationer på hur resvanorna förändras mellan de stora resvaneundersök-ningarna så ställer Eskilstuna kommun frågor om resvanor i SCB:s medborgar- undersökning. Utifrån den undersökningen kan vi inte få några exakta siffror utan kan enbart skatta trender kring färdmedelsval. Tabell 1 visar trender för åren 2013-2015 i den undersökningen. Utifrån årets resultat är det svårt att dra några generella slutsatser. Överlag pekar det dock i samma riktning som resultaten från den stora resvaneundersökningen alltså att vi inte går i riktig mot uppsatta mål.

Tabell 1. Trendpilar utifrån SCB:s medborgarundersökning.

I samma SCB-undersökning mäts också Nöjd-Medborgar-Index (NMI) som visar hur nöjda Eskilstunaborna är med kommunens olika verksamheter. Genomsnittet i Eskilstuna ligger på 53. Gator och vägar får sämre betyg än genomsnittet (48) medan cykelvägar och gångbanor får genomsnittligt betyg (53). Värdet för gator och vägar har sjunkit tre år i rad från 52 till 48 och ligger under genomsnittet vid en jämförelse med värden från andra jämförbara kommuner. Värdet för cykelvägar och gångbanor är mer genomsnittligt både över tid och jämfört med andra kommuner.

Tabell 2. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) för Gator och vägar samt Cykelvägar och Gångbanor.

Om du tänker på en normal vecka hur ofta … till eller från skolan/jobbet?

Går eller cyklar Åker kollektivt Åker bil

Varje dag

Ett par gånger i veckan

En gång i veckan

Ingen gång



Cykelaktiviteter under 2015

CykelpanelenForumet cykelpanelen är nu inne på det tredje året och består av nästan 100 personer. Under året så har deltagarna träffats vid ett par tillfällen, samt besvarat en enkät som handlar om utformning av olika cykelparkeringar. Syftet var att ta reda på vilken cykelparkering som är mest funktionell. Det var själva funktionen (t.ex. låsmöjligheter, bekvämlighet, risk för skador på cykeln m.m.) som var intressant att få svar på. Svaranden betygsatte cykelparkeringarna mellan 1 och 5 där 1 är lägst och 5 är högst. Det var 72 deltagare som besvarade enkäten. Under maj var det dags för den sed- vanliga cykelturen med cykelpanelen där vi kikade på nya cykelobjekt och berättade om kommande cykelsatsningar.

Bild 3. cykelparkering som fick högst betyg

VintercyklisterUnder vinterperioden från 1 december – 31 mars har 15 personer som är med i cykel-panelen varit vintercyklister. Syftet med vintercyklister var att få in synpunkter på det som har fungerat bra och det som inte har fungerat lika bra när det handlar om vinterväghållning. Vintercyklisterna har cyklat minst 3 dagar i veckan och de har fotograferat längs stråk och skickat in bilder och synpunkter. I gengäld så har cyklisterna fått dubbdäck, cykelservice, hjälm och reflexväst för att de skall cykla så säkert som möjligt. De vanligaste synpunkterna som kom fram handlade om ishalka och snömodd.



Cykel- och cykelhjälmskampanjKampanjen rullade på som vanligt under fyra veckor under maj med ett flertal olika aktiviteter och några av dem tas upp längre fram i kapitlet. Förutom dessa så målades det även i år budskapet ”tack för att du cyklar” på två cykelbanor, filmen Bike VS Cars visades på biograf Royal, samt en fototävling som arrangerades tillsammans med Eskilstuna-kuriren.

Bild 4. bästa cykelbilden

Nya cykelparkeringar vid stationenFör att fler cyklister skulle få chans att parkera sin cykel vid järnvägstationen så har vi placerat ut fler cykelställ i anslutning till stationen, längs Västermarksgatan. Det är fyra parkeringsfickor som har tagits i anspråk på den västra sidan för att underlätta för cyklister att hitta en parkering i anslutning till stationen.

Bild 5. cykelparkering vid stationen



Hyrcyklar Under maj startade ett pilotprojekt med uthyrning av cyklar hos Turistbyrån och på Centrum 1. På vardera plats finns det ett tiotal cyklar för vuxna, ett par barncyklar samt ett par cykelkärror för uthyrning. Syftet med hyrcyklarna är att erbjuda besökare, turister och medborgare att hyra cyklar när de skall förlytta sig i Eskilstuna. Det syftar även till att marknadsföra Eskilstuna som en modern och miljövänlig kommun där kommunen och Eskilstuna Energi & Miljö AB samverkar i utvecklingen av det hållbara Eskilstuna.

Bild 6. Hyrcyklar

CykelutbildningarUnder kampanjen påbörjades cykelutbildningar i flera bostadsområden så som i Lagersberg, Skiftinge och Årby. Cykelutbildningen var avsedd i första hand för kvinnor, som inte tidigare hade fått någon möjlighet att få lära sig cykla. Deltagarna kom från olika länder och de var i varierande ålder. Utbildningen varvades med teori och praktik.

Cykelns dag Under Kristi Himmelsfärdshelgen arrangerades Cykelns dag på Fristadstorget. Det blev en riktigt bra dag med massor av cyklar och Eskilstunabor på torget. Fler aktörer så som exempelvis Regionförbundet, Cykelfrämjandet, Ambulansen, Polisen var med under dagen. Det fanns möjligheter att få prova på olika aktiviteter, cykel- safari för barn, prova olika typer av cyklar, cykla en cykelslinga. Zero One Zix fanns också med och visade upp cykel- och inlineskonster. Ett populärt inslag under dagen var cykelauktionen där ropades ett 70-tal cyklar ut och såldes för sammanlagt 29 100 kr. Pengarna gick oavkortat till Sjukhusclownernas verksamhet.



Bild 7. Cykelauktion

Trafiksäkerhetsarbete

ReflexkampanjenReflexkampanjen är en årligen återkommande trafiksäkerhetskampanj för att öka användningen av reflexer. Kampanjen är ett led i nollvisionsarbetet för att förbättra säkerheten för oskyddade trafikanter. I år inföll kampanjveckan under vecka 45 och under den veckan var vi och representanter från trafiksäkerhetsrådet ute på ett flertal olika platser i Eskilstuna där vi delade ut och informerade om vikten av att använda reflex. Vi delade ut ungefär 2000 reflexer och det fanns även möjligheter för medborgarna att hämta reflexer i stadshuset och på medborgarkontoren så långt lagret räckte. För att nå ut till en bredare målgrupp så visades en reflex-reklamfilm på Rio-biografen under 13 veckor. Vid ett tillfälle fanns vi även på plats i biofoajén där vi delade ut reflexer och informerade biobesökarna.

Bild 8. Reflexutdelning



Säkerhetsutbildning i buss för elever i årskurs 2För sjätte året i rad har Trafikavdelningen genomfört säkerhetsutbildning i buss för barn i åk. 2 i Eskilstuna kommuns samtliga skolor. Totalt utbildades ca 1200 barn under 2015. Alla skolbarn i Eskilstuna har ett elevkort vilket förpliktigar oss att genomföra en relevant utbildning i trafiksäkerhet. YKB-skolan har på uppdrag av Eskilstuna kommun genomfört utbildningen där de utbildat bussförare från samtliga bussbolag vilka i sin tur utbildar barnen på skoltid. Utbildningen syftar till att informera barn om säkerhet vid och på buss. Förutom att höja säkerheten stärker projektet barnens vilja att förhoppningsvis som vuxna välja att resa med kollektivtrafiken. Samtidigt som säkerhetsutbildningen pågick så hade skolorna möjlighet att delta i en slogantävling som hade temat ”att gå säkert till busshållplatsen”. Det visade sig att det blev Mesta skola klass 2C som vann med ”Ha reflexer på så kan du säkert till busshållplatsen gå”.

Bild 9. Vinnande klass

Information och påverkansarbete

Junior-EM i friidrott 2015 (JEM 2015)Den 16-19 juli 2015 arrangerades JEM2015 på Ekängens idrottsplats i Eskilstuna. De som hade en inträdesbiljett eller de speciella passerkort som tävlande och funktionärer hade till Junior-EM åkte avgiftsfritt i busstrafiken. En avgiftsfri matarbuss trafikerade även från Resecentrum till Ekängen i samband med tävlingarna. Detta upplägg bidrog till att JEM2015 kunde genomföras på ett lyckat sätt och arrange-manget blev också tilldelade utmärkelsen världens mest hållbara friidrottsevenemang. Under dessa dagar genomfördes cirka 1800 fler bussresor än normalt.



Pimpa en busskur och bussdesigntävlingTraditionsenligt har elever på informationsdesignprogrammet vid Mälardalens Högskola fått ta fram designförslag till två olika busskurar. Två förslag valdes ut som sedan förverkligades i Brunnsta och vid Sportrondellen i Torshälla.

Under året genomfördes även den tredje upplagan av bussdesigntävlingen för barn. Den här gången var det bildesteter på St: Eskils gymnasium som fick ta fram förslag på hur två bussar skulle designas. Åtta av förslagen ställdes ut på konstmuséet och lades ut på eskilstuna.se där medborgarna fick rösta om vilka två förslag som skulle genomföras på riktigt. Omkring 1000 personer deltog i omröstningen.

Bild 10. Pimpad busskur i Brunnsta Bild 11. Designade bussar

Mobilitetsveckan och Bussens dagFör sextonde året i rad genomfördes Mobilitetsveckan under v 38. De tre största insatserna under veckan var en elbilsmässa, bussens dag samt ett konstnärsprojekt i busskurerna.

Elbilsmässan genomfördes tillsammans med Tuna Park, de lokala bilhandlarna och Mälardalens Energikontor. Jämfört med tidigare år så var det fler bilhandlare på plats och även fler besökare.

Bussens dag genomfördes den 19 september med invigning av designade bussar, event på Fristadstorget samt avgiftsfri kollektivtrafik. Förra gången vi genomförde bussens dag med fria resor så nära på fördubblades resandet under dagen. Den effekten kunde vi inte se i år utan det var i princip samma antal resenärer som en vanlig lördag i september.

För tredje året i rad så inryms Park(ing) Day i mobilitetsveckan. I år gjorde vi under en dag om fem parkeringsfickor på Drottninggatan till trevliga stadsmiljöer. Syftet var dels att föra dialog med medborgare om vad en ny minipark som ska skapas i angränsande kvarter ska innehålla samt uppmärksamma hur mycket plats som bilen tar upp i staden.

Under veckan invigdes även konstutställning 3:2 där konstnärerna satte upp sina verk i 18 busskurer. En av konstnärerna fick senare under året priset som årets sörmlandskonstnär.



Bild 12. Konstutställningen 3:2 Bild 13. Elbilsmässa vid Tuna Park

FramtidskampenFramtidskampen arrangerades för andra året i rad och alla mellanstadieklasser i Eskilstuna kommun hade inbjudits att delta. I år var det 10 klasser som anmälde sig och den klass som gick, cyklade eller åkte buss vid flest tillfällen under tävlings- perioden blev vinnare. I år var det Slagstaskolan klass 6c som vann 2 500 kr till sin klasskassa.

Framtidskampen var en tävling som gick ut på att gå, cykla eller använda kollektivtrafiken till skolan under en två veckorsperiod. Tävlingen arrangerades av NTF Sörmland på uppdrag av Eskilstuna kommun.

ElbussI december invigdes Eskilstunas två första elbussar som ska trafikera servicelinjen. I samband med det genomfördes en större marknadsföringskampanj med bland annat folierade elbussar och busskurer samt en påkostad invigning. Genomslaget blev väldigt positivt och det har nästintill enbart kommit positiva synpunkter om de nya elbussarna.

Trafikplats EskilstunaKommunens Facebooksida för trafik- och gatufrågor har blivit alltmer populär. Under 2015 ökade antalet som gillar sidan från 560 personer till 945 personer. Sidan når dock lite fler, ca 1500 personer i Eskilstuna. Könsfördelningen är 52 % kvinnor och 47 % män (resten är personer/facebooksidor där inte kön går att identifiera).




KAPITEL 3. GÅNGTRAFIK

3. Gångtrafik

I Eskilstuna tätort räknas fotgängare av fasta mätpunkter tillsammans med manuella kompletterande mätning vår och höst. Förutom dessa mättillfällen har också mer specifika räkningar genomförts när behov uppstått, t.ex. inför och efter ombyggnader eller avstängningar.

De fasta mätstationerna är fyra till antalet, placerade på Nybron (installerad 2012), Torshällavägen (2014), Västeråsvägen (2013) och Fors kyrkobro (installerad 2015).

Fotgängarräknaren på Västeråsvägen uppvisar vissa brister i data och redovisas därför inte här och Fors kyrkbro installerades för sent på året för att kunna visa några representativa data för 2015.

Diagram 7. Medelvärde per veckodag fotgängare Nybron 2014 och 2015

Dygnsmedelvärde Nybron

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

2014

2015



Diagram 8. Medelvärde per veckodag fotgängare Torshällavägen 2014 och 2015

Antal gångtrafikanter i centrumtillfarternaDe kontinuerliga räkningarna som görs är vår- och hösträkningarna som genomförs under sex timmar (klockan 06-09 och klockan 15-18) en vardag i maj och september varje år. Dessa räkningar omfattar de fem största centrumtillfarterna (se diagram nedan). Totalt passerade drygt 7000 gående dessa mätplatser vid vårräkningen, vilket är samma mängd som uppmätts under 2014. Flödesmässigt ses en ökning på cirka 25 % de senaste 10 åren. Störst flöde 2015 hade Nybron med 2312 gående.

Se diagram 9 och 10 för maj- och septembervärden.

Dygnsmedelvärde Torshällavägen

020406080

100120140160180200


2014

2015



Gående vårvärden 2000-2015

600

700

800

900

1000

1100

1200

1300

1400

1500

1600

1700

1800

1900

2000

2100

2200

2300

240020

0020

0120

0220

0320

0420

0520

0620

0720

0820

0920

1020

1120

1220

1320

1420

15

Ant

al g

åend

e

Nybron

Rådhusbron

Gymnastikviadukten

Kyrkbron

Västeråsviadukten

Diagram 9. Gångtrafikanter i centrumtillfarterna 2005-2015(vårvärden, maj).

Diagram 10. Gångtrafikanter i centrumtillfarterna 2007-2014 (höstvärden, september).

Gående höstvärden 2000-2015

700800900

1 0001 1001 2001 3001 4001 5001 6001 7001 8001 9002 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Anta

l gåe

nde

Nybron

Rådhusbron

Gymnastikviadukten

Kyrkbron

Västeråsviadukten




KAPITEL 4. CYKELTRAFIK

På samma sätt som gångtrafiken räknas även cykeltrafiken med hjälp av fasta mätstationer och manuella observationer.

Fasta punkter för mätning av cykeltrafikenMellan 2012 och 2015 har det installerats fyra fasta mätpunkter i Eskilstuna som räknar cyklister (samma mätplatser som för fotgängare). Dessa finns på Nybron (2012), Västeråsvägen (2013) och Torshällavägen (2014) samt Fors kyrkbro (2015) . I diagrammen 11 visas medelvärdet för respektive veckodag avseende cyklister på Nybron och i diagram 12 för Torshällavägen.

Diagram 11. Medelvärde för respektive veckodag cyklister på Nybron 2014 och 2015

Diagram 12. Medelvärde för respektive veckodag cyklister på Torshällavägen 2014 och 2015

Cyklister Nybron

0

500

1000

1500

2000

2500

3000


2014

2015

4. Cykeltrafik

Cyklister Torshällavägen

0

100

200

300

400

500

600

700


2014

2015


KAPITEL 4. CYKELTRAFIK

Cykeltrafiken har under 2015 minskat jämfört med 2014, men om det är en större trend eller en naturlig variation är för tidigt att svara på.

Manuella mätningarDå cykeltrafiken historiskt har räknats manuellt samt då mätserierna för de fasta mätstationerna inte är tillräckligt långa mäts även cykeltrafiken manuellt. Räkningarna genomförs i maj och september vid centrumtillfarterna Nybron, Rådhusbron, Gymnastikviadukten, Kyrkbron och Västeråsviadukten.

Resultatet från räkningarna i maj och september visar på cirka 13 000 cyklister/dygn. Totalt har cykeltrafiken 2015 minskat med cirka 9 procent jämfört med 2014 (vilken i sin tur hade minskat från 2013). Västeråsviadukten och Nybron är de två största cykelstråken där ca 3 000 cyklister passerar under ett dygn under sommarmånaderna.

CykelhjälmsanvändningSamtidigt som räkningarna görs vid centrumsnitten räknas även cykelhjälmsanvänd-ningen. Resultatet visar att hjälmanvändningen har ökat något sedan föregående år till 18 procent. Jämförs Eskilstuna med riksgenomsnittet1, som för 2015 uppgår till 32 procent på jämförbara cykelstråk, ligger hjälmanvändningen på en mycket lägre nivå än snittet, se diagram 13.

Diagram 13. Cykelhjälmsanvändning 2005-2015

Trenden både nationellt och lokalt är att cykelhjälmsanvändningen ökar. Målet för landets trafiksäkerhetsarbete är att uppnå en cykelhjälmsanvändning på 70 procent år 2020.

Cykelhjälmsanvändning 2006-2015

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Eskilstuna

Sverige

1. VTI, notat Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988-2015


KAPITEL 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR

5. Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor

Eskilstuna kommun är tillsammans med övriga kommuner i länet samt lands-tinget Sörmland ägare av Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndig-het. Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för avtalet med transportören som kör busstrafiken i Eskilstuna medan kommunen har det ekonomiska ansvaret för trafiken. Kommunerna och landstinget lämnar en årlig trafikbeställning till kollektivtrafikmyndigheten för den kollektivtrafik som ska bedrivas i kommande tidtabell.

Idag har kollektivtrafikmyndigheten också ansvar för avtalen med länets färdtjänst-transportörer, med målsättningen att i högre grad kunna samordna den allmänna kollektivtrafiken med de samhällsbetalda resorna. Kommunen har dock ännu inte lämnat över avtalen för upphandlad skolskjuts till kollektivtrafikmyndigheten.

Kollektivtrafik

MåluppföljningEskilstuna kommun har ett mål att fördubbla resandet med kollektivtrafik mellan år 2006 och år 2020. I diagram 14 nedan visas det nuvarande förhållandet mellan mål och resultat.

Diagram 14. Resandeutveckling i Eskilstunas stadstrafik i förhållande till fördubblingsmålet.

Som synes ligger kommunen en bit under målet och ökningen i resandet måste vara kraftig de närmaste åren för att kunna nå upp till målet.

Totalt resande jämfört med fördubblingsmål

0

1000000

2000000

3000000

4000000

5000000

6000000

7000000

8000000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Mål

Resultat



Om vi enbart tittar på resandet bland betalande resenärer (dvs. exklusive elevresor) ser det dock annorlunda ut. Det är inte ett uttalat mål att fördubbla dessa resor men det är ändå intressant att se att kommunen redan idag ligger över målet. Se diagram 15 nedan.

Diagram 15. Resandeutveckling i Eskilstunas stadstrafik betalande resenärer i förhållande till fördubblingsmålet.

Vad har hänt under året?Under året deltog kommunen i ett forskningsprojekt genom Greencharge med fokus på elbussar och hade en elbuss på prov i två veckor i samband med detta. Mycket tid har också gått åt till att planera för införandet av två elbussar permanent i stadstrafiken. Dessa sattes i trafik i december 2015.

Bild 14. En av de nya elbussarna.

Betalande resenärer jämfört med fördubblingsmål

0

500000

1000000

1500000

2000000

2500000

3000000

3500000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Mål

Resultat



År 2015 var också första året för en helt ny busslinje, linje 41, som trafikerar sträckan Torshälla-Mälarsjukhuset med två morgonturer per dag. Syftet med linjen är att minska restiden för att arbetspendla med buss till sjukhuset. I december 2015 utökades denna linje även med två eftermiddagsturer.

En ny hållplats har också byggts i Djursta och den är nu ändhållplats för linje 2. Tidigare ändhållplats i Sahl trafikeras därför inte längre av linje 2.

Statistik År 2015 har varit ett bra år för den allmänna kollektivtrafiken. Resandet i stadstrafiken ökade med 6 % jämfört med året innan och för första gången passerade vi 5 miljoner påstigande under ett år (5 006 436). Resandet bland betalande resenärer ökade med 5,6 % under året medan resandet bland skolelever ökade med 6,5 %. Sedan år 2006 är det dock framförallt resandet bland betalande resenärer som har ökat. Se diagram 16 nedan.

Diagram 16. Resandeutveckling i Eskilstunas stadstrafik 2006-2015.

Resandeutveckling 2006-2015

0

1000000

2000000

3000000

4000000

5000000

6000000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Skolelever Betalande



I tabell 1 nedan finns djupare statistik per linje. Där går att se påstigande per linje år 2015, ökning/minskning i procent jämfört med år 2014 samt kostnadstäckningsgrad exklusive respektive inklusive elevkortsresor. Observera att tabell 3 nedan visar statistik för både stadstrafik och landsbygdstrafik medan statistiken i diagram 16 på förra sidan endast visar resandet i stadstrafiken.

Tabell 3. Statistik per linje i Eskilstunas kollektivtrafik.

Vad tabell 3 ovan visar är att det finns stora skillnader mellan olika linjer. Vad gäller den procentuella skillnaden från föregående år är det viktigt att inte haka upp sig alltför mycket på förändringens storlek. Majoriteten av de linjer som har ökat eller minskat väldigt kraftigt har gjort så från väldigt låga nivåer. Linje 41 som sticker ut mest av alla gör det för att den endast kördes cirka 2 veckor år 2014 (från tid- tabellsskiftet). Något som är intressant är att alla de största linjerna i staden (med över 100 000 resenärer per år) har ökat sitt resande.

Linje Antal påstigande 2015 Ökning/minsk-ning i procent

Kostnadstäckning (exkl elevkort)

Kostnadstäckning (inkl elevkort)

1 1630629 5% 36% 53%

2 1371195 7% 46% 69%

3 686424 6% 31% 43%

4 690046 7% 30% 48%

5 278381 8% 21% 30%

6 144461 5% 21% 31%

7 66295 -7% 19% 20%

8 208556 4% 19% 25%

9 119225 2% 19% 27%

20 29263 13% 4% 16%

21 16085 -8% 3% 8%

23 22641 -6% 4% 13%

24 20645 -1% 4% 16%

29 51877 10% 18% 22%

30 28177 -3% 16% 16%

31 22889 -3% 14% 14%

40 12294 5% 12% 14%

41 2021 (3643%) 3% 3%

60 1513 1% 14% 14%

61 2773 -3% 37% 37%

62 3392 9% 44% 44%

63 3935 2% 71% 71%

64 1273 22% 24% 24%

65 1987 -9% 31% 31%

66 1387 5% 21% 21%

203 1430 -12% 2% 5%

206 3741 24% 0% 6%

207 1799 -3% 0% 3%

220 81366 8% 27% 37%



Tabell 3 visar även kostnadstäckningsgraden för de olika linjerna, dvs. till hur stor del intäkterna på linjen täcker kostnaderna. Det intressantaste är att titta på siffrorna exklusive elevkortsresor då elevkortet inte ger några faktiska intäkter. Det kan dock finnas en poäng med att även titta på siffran inklusive elevkortsresor då vissa linjer kan ha ett lågt resande bland betalande resenärer men ett stort resande bland skolelever (exempelvis linje 24). Om dessa linjer tas bort kan det då leda till kraftigt ökade skolskjutskostnader istället. Totalt har kommunen en täckningsgrad på 31 % för stadstrafiken och 18 % för landsbygdstrafiken (exklusive elevkortsresor).

Diagram 17 nedan visar resandeutvecklingen i tågtrafiken år 2015 för de banor som passerar Eskilstuna (Svealandsbanan och UVEN). Observera att statistiken visar påstigande på samtliga stationer i Sörmland och inte specifikt i Eskilstuna.

Diagram 17. Resandeutveckling i tågtrafiken 2013-2015.

Resandet på UVEN har varit relativt oförändrat de senaste åren medan resandet på Svealandsbanan har minskat. Detta beror till stor del på att spåren har varit avstängda några veckor per år under den dubbelspårsutbyggnad som pågår.

Resandeutveckling i tågtrafiken 2013-2015

0

100000

200000

300000

400000

500000

600000

700000

800000

900000

1000000

2013 2014 2015

Svealandsbanan

UVEN



Nöjd-kund-index Transdev är den entreprenör som kör Eskilstunas busstrafik. Två gånger per år genomför de en nöjd-kund-undersökning där bussresenärer frågas ut om olika faktorer som påverkar deras reseupplevelse. I diagram 18 nedan visas helhetsbetyget för Eskilstunas stadstrafik.

Diagram 18. Helhetsbetyg för Eskilstunas stadstrafik i nöjd-kund-index 2012-2015.

Som synes har helhetsbetyget minskat något de senaste två åren vilket kan bero på att problemet med överfulla bussar har ökat i och med att resandet har ökat.

I diagram 19 på nästa sida redovisas resultatet på samtliga frågor i undersökningen hösten 2015 jämfört med hösten 2014.

Helhetsbetyg för Eskilstunas stadstrafik 2012-2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2012 2013 2014 2015

Helhetsbetyg



Diagram 19. Samtliga frågor i nöjd-kund-index i Eskilstuna stadstrafik höst 2015 jämfört med höst 2014.

Som synes har de flesta av faktorerna minskat sedan föregående år. Vad som är orsaken till detta är oklart. Den största minskning står ”stationer är bra placerade” samt ”fordonen är rena” för. Övriga faktorer som ligger mycket lågt är ”kan färdas vid udda tider” samt ”bra info vid trafikstörningar”. Kommunen arbetar kontinuerligt tillsammans med Transdev och kollektivtrafikmyndigheten för att identifiera och åtgärda brister.

Helhetsbetyg för Eskilstunas stadstrafik 2012-2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2014

2015



Samhällsbetalda resor Med samhällsbetalda resor avses färdtjänst, omsorgsresor, riksfärdtjänst och skol-skjuts. Trafikavdelningen är ansvarig för att handlägga ansökningar om rätt till färd-tjänst samt skolskjutsansökningar av särskilda skäl. Även parkeringstillstånd för rörelsehindrade handläggs av trafikavdelningen.

Vad har hänt under året?Sedan ett antal år tillbaka finns ett samarbete mellan länets kommuner (förutom Strängnäs) och Landstinget Sörmland med ett gemensamt avtal för färdtjänst. För att öka möjligheterna till samordning i trafiken fattade kommunerna i länet år 2014 ett gemensamt beslut om att gå in i ett samarbete kring samhällsbetalda resor i kollek-tivtrafikmyndighetens regi. Under år 2015 överfördes nuvarande avtal till kollektivtra-fikmyndigheten. Kollektivtrafikmyndigheten har också genomfört en ny upphandling av länets färdtjänst och sjukresor då dagens avtal endast sträcker sig till slutet på år 2016. Denna process har dock dragit ut på tiden på grund av att upphandlingen har blivit överklagad. Kollektivtrafikmyndigheten har därför fattat ett beslut om att avbry-ta upphandlingen och påbörjade under hösten 2015 en ny upphandling.

Samtidigt har det under år 2015 pågått ett arbete att starta en beställningscentral i egen regi i länet, även detta inom ramen för kollektivtrafikmyndighetens verksamhet. Denna verksamhet startade i början av år 2016.

StatistikFärdtjänstresorna i Eskilstuna kommun har minskat jämfört med tidigare år, se diagram 20 nedan. Antalet resor minskade med cirka 5 % år 2015 jämfört med året innan.

Diagram 20. Antalet färdtjänstresor i Eskilstuna kommun 2010-2015

Antalet färdtjänstresor i Eskilstuna kommun 2010-2015

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Antal resor



Som synes i diagram 21 nedan har antalet skolresor med taxi minskat något jämfört med föregående år medan antalet särskoleresor har ökat något. Omsorgsresorna ligger relativt oförändrade.

Diagram 21. Antalet omsorgsresor samt resor med skol- och särskoletaxi i Eskilstuna kommun år 2015 jämfört med år 2014.

Antalet omsorgsresor samt resor med skol- och särskoletaxi i Eskilstuna kommun år 2015 jmf med 2014

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

Omsorg Skolresor med taxi Särskoleresor

2014 2015




KAPITEL 6. BILTRAFIK

6. Biltrafik

Fordon, flöden och hastigheterI detta kapitel redovisas 2015 års mätningar av flöden och hastigheter samt jämförande statistik såsom bilinnehav och körsträckor.

BiltäthetBiltätheten för personbilar i trafik uppgick vid årsskiftet 2015/2016 till 460 bilar/1000 invånare mot 453 bilar/1000 invånare mot föregående årsskifte 2014/2015. I hela Sverige var personbilstätheten 475 bilar/1000 invånare vid årsskiftet 2014/2015, en ökning med fyra fordon/1000 invånare.

Antalet personbilar i trafik i Eskilstuna uppgick till 46 854 stycken vid årsskiftet 2015/2016, vilket är en ökning med 1159 stycken personbilar jämfört med året innan. I diagram 22 nedan visas personbilstätheten i Eskilstuna för perioden 1960-2015.

Antalet lastbilar i trafik ökade med 154(3,4 %) fordon från 4 528 till 4 682 stycken under 2015.

Diagram 22. Biltäthet för personbilar i Eskilstuna 1960-2015

KörsträckorKörsträckor kommer från RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssyste-met) och visar körsträckor/invånare för samtliga Sveriges kommuner. Den baseras på avlästa mätarställningar under maj månad från bilbesiktningen.

Biltäthet för personbilar i Eskilstuna 1960-2015

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

1959

1961

1963

1965

1967

1969

1970

1972

1974

1976

1978

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

Pers

onb

ilar/

1000

invå

nare

År

Personbilar i tra�k



Både medelkörsträckorna och således även antalet körda mil/invånare har minskat sedan 2008, se diagram 23 nedan. Diagramet jämför Riket, Södermanland samt Eskilstuna.

Diagram 23. Körsträcka med bil per invånare i Eskilstuna 2008 – 2015

En negativ trend för Sverige är att bilåkningen generellt sett verkar gå upp och snart är tillbaka till 2008 år värden. Positivt för Eskilstuna att vi ligger lägre än riks- och länssnittet när vi beaktar vårt färdmedelsmål.

Trafikmätningar 2015Trafikmätningar behövs idag för att få ett bra underlag för hur trafiken förändras år från år och är en viktig del i kommunens trafiksäkerhetsarbete, trafikplanering, trafik-reglering och miljömål.

Under 2015 genomfördes totalt 165 maskinella trafikmätningar inom Eskilstuna tätort. Av dessa var 110 stycken antalsmätningar (axelpar), 40 stycken var hastighets- och lastbilsmätningar (fordon) samt 15 stycken var cykelmätningar. Kontrollmätning av biltrafiken görs normalt 2 gånger per år vid ett 30-tal olika gatusnitt under maj och oktober månad.

På Västeråsvägen öster om Brottstavägen finns en fast mätstation med nedfrästa slingor i körbanan som registrerar trafikflödet kontinuerligt i båda körriktningarna under hela året, se diagram 24 årsvariationskurvor Västeråsvägen under de 4 senaste åren.

I tabell 4 redovisas vilka gatusnitt som har haft de största trafikflödena under 2011-2015.

Storleken på biltrafik anges i enheten åvdt (årsvardagsdygnstrafik), som är ett genomsnittligt vardagsdygn, måndag-fredag. Den mätutrustning som används registrerar enbart axelpar och därför blir antalet fordon något högre beroende på hur

Körsträcka per bil per invånare i Eskilstuna 2008-2015

550

575

600

625

650

675

700

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Södermanland Riket Eskilstuna



många fleraxliga fordon (lastbilar) som mäts. E20 som går utanför Eskilstuna är statlig väg och mäts av Trafikverket. Västerleden, del av Västergatan, Stenkvistavägen samt Malmköpingsvägen mäts av Eskilstuna Kommun men är statliga vägar.

Tabell 4. Gatusnitt i Eskilstuna med de största trafikmängderna 2011-2015

Diagram 24. Årsvariationskurva för Västeråsvägen 2012-2015

Biltrafikflödena för Eskilstuna tätortsområde samt Torshälla och Skogstorp redovisas i bilaga 1, flödeskartorna 1, 2 och 3.

Gatusnitt/sträcka Åvdt 2010 Åvdt 2011 Åvdt 2012 Åvdt 2013 Åvdt 2014 Åvdt 2015

Västergatan norr om Torshällavägen

19 700 20 100 20 500 21 700 21 800 21 900

Västeråsvägsviadukten 18 000 19 800 19 300 19 100 19 000 19 000

Gillbergavägen öster om Gillbergaplan

17 600 17 800 17 500 16 300 16 700 17 200

Kungsgatan väster om Tullgatan

16 600 17 200 17 400 17 100 16 900 17 300

Nybron 16 700 17 000 17 200 17 300 16 800 10 000

Västerleden norr om Västeråsvägen

17 400 17 500 17 200 18 100 18 100 18 600

Tullgatan söder om Kungsgatan

17 200 16 500 16 800 16 800 16 800 16 500

Stålforsbron 16 200 16 000 16 300 16 000 16 000 16 000

Årsvariationskurva Västeråsvägen 2012-2015

7000

8000

9000

10000

11000

12000

13000

14000

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53

Ant

al fo

rdon

/dyg

n

tra�k�öde 2012 årsmedel= 11 372






Den totala fordonstrafiken i Eskilstuna ökade med 0,7 % under 2015 jämfört med 2014 enligt de 16 referenssnitten där kontrollmätningar genomförs varje år. I hela landet ökade fordonstrafiken med 1,6 % 2015. I diagram 25 visas trafikutvecklingen på huvudvägnätet för några av de större vägarna (10 st) i Eskilstuna under 8-årsperioden 2006-2015. Totalt har trafiken ökat med 3,3 % under den senaste 5-årsperioden 2010-2015.

Diagram 25. Trafikutvecklingen på huvudvägnätet 2006-2015

CentrumtrafikDen totala trafiken vid centrumsnitten Nybron, Rådhusbron, Kyrkbron, Gymnastikviadukten, Västeråsviadukten samt Kungsgatan uppgick totalt till 76 500 fordon/årsvardagsdygn 2015 mot 75 500 fordon/årsvardagsdygn 2014. Biltrafiken i centrum har under de 24 senaste åren varierat från att ha varit som högst i början av 90-talet, därefter sjunkit fram till år 2009 då trafiken har åter börjat öka fram till 2013 för att därefter variera något. Under 2015 har trafikflödet vid centrumtillfarterna ökat med 1,3 %. Dock visar vår- och höstmätningarna på en 7,6 procentig skillnad av tra-fikflödet i centrum där vårvärdet ligger högre.

Trafikutveckling på huvudvägnätet 2006-2015

128 000

130 000

132 000

134 000

136 000

138 000

140 000

142 000

144 000

146 000

148 000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Ford

on/d

ygn

Huvudvägnätetvårvärde

Huvudvägnätethöstvärde



Biltrafikflödet vid centrumtillfarterna 1991-2015

68000

70000

72000

74000

76000

78000

8000019

91

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Ant

al fo

rdon

åvd

t

År

Diagram 26. Trafikflödet vid centrumtillfarterna för åren1991-2015

Diagram 27. Fordonsflödet vid centrumsnitten vår/hösttrafik 2005-2015

Fordonsflöde vid centrumsnitten 2005-2015

66000

68000

70000

72000

74000

76000

78000

80000

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Ford

on/d

ygn

Centrumtra�k vårvärde Centrumtra�k höstvärde



Trafikflödesförändringar 2005 – 2015I en analys av flödesförändringar under de senaste 10 åren valdes ett antal mät- punkter ut på bilvägnätet inom kommunen. Punkterna valdes ut då de bedöms vara intressanta för förflyttningar genom staden. På grund av att alla punkter inte mätts år-ligen finns en brist av mätvärden och några av punkterna illustrerar därför förändringar över en något kortare eller längre period än 10 år. På grund av detta och att tidpunkterna för mätningarna (under året) varierar något mellan åren går det inte att redovisa en exakt förändring. Kartbilden illustrerar generella förändringar och ska främst användas för att skapa en uppfattning av hur flödena förändrats i olika delar av staden.

Eskilstuna kommuns befolkning har under åren 2005 till 2015 ökat från 91 635 till 102 066 invånare, en ökning på ca 11 %.



Bild 15. Trafikflödesförändringar 2005 – 2015.



Under perioden har bland annat ombyggnaden av Västergatan pågått (färdigställdes 2006). Det innebär att mätningar vid ett antal punkter har avvikande mätvärden 2005. Då dessa värden är just tillfälliga är det några punkter som inte redovisas i kartan på grund av att de inte är representativa att illustrera förändringar över längre tid.

Likt den tioårsjämförelse som har gjorts årligen sedan ett antal år tillbaka syns likanande förändringar den senaste tioårsperioden. Trafikflödena har ökat längre från centrum, medan flöden i eller nära centrum till viss del har ökat, men samtidigt visar oför-ändrade eller minskade flöden på många gator. Förändringar som ombyggnation av Tegelbruksgatan och även byggnationen av samspelsytan på Köpmangatan visar förändrade flöden i centrum.

Intressant för den senaste tioårsperioden är att trafikflödet på Västeråsvägen ligger på samma nivå som 2005. Den ökning som har observerats tidigare år verkar nu inte vara lika tydlig utan en jämn nivå mellan åren verkar ha nåtts.

På Vasavägen syns att trafikflödena ligger på samma nivå 2015 som 2005 trots den sänkning som har skett på Köpmangatan.

GatukorsningarIdunplan var den i särklass mest trafikbelastade korsningen under 2015 med 34 600 ingående fordon. På andra och tredje plats kommer korsningarna Västeråsvägen/ Västerleden och Mått Johanssons väg/Västerleden med 26 100 respektive 25 300 in- gående fordon. Dessa tre korsningar har legat i toppen de senaste tre åren. Trafikkorsningar med hög belastningsgrad har sämre kapacitet under de mest trafikerade maxtimmarna vilket kan medföra fördröjning och risk för köbildning. Byggandet av nya rondeller har ökat framkomligheten och minskat olycksrisken betydligt jämfört med vanliga trafikkorsningar.

I tabell 5. redovisas de gatukorsningar som har haft flest ingående fordon för åren 2010-2015.

Tabell 5. Gatukorsningar i Eskilstuna med de största trafikmängderna för åren 2010-2015

Gatukorsningar Åvdt 2010 Åvdt 2011 Åvdt 2012 Åvdt 2013 Åvdt 2014 Åvdt 2015

Idunplan 32 200 32 600 33 700 34 100 34 400 34 600

Västeråsvägen/Västerleden 24 700 24 600 24 400 25 000 25 700 26 100

Mått Johanssons väg/Västerleden

23 100 23 500 24 500 24 800 25 200 25 300

Krongatan/Västeråsvägen 22 800 24 800 24 700 24 000 23 900 23 400

Kungsgatan/Tullgatan 23 700 23 800 24 000 23 900 23 900 24 000

Nybroplan 22 200 23 200 23 400 23 500 23 100 22 900

Gillbergaplan 24 000 23 400 23 800 23 400 22 900 23 500

Carlavägen/Intagsgatan 19 500 19 600 19 900 20 900 22 100 22 200

Västergatan/Strandgatan 22 400 22 600 22 600 22 700 22 200 22 400



LastbilstrafikI dagens trafikplanering finns det ett stort behov att mäta lastbilstrafikens procentandel, fordonstyp och därmed få kännedom om den tunga trafikens miljöpåverkan, trafikbuller, vägslitage mm.

Tunga fordon kan klassificeras i 13 olika fordonstyper där lastbilar har ett axel- avstånd över 3,3 meter mellan hjulaxlarna. Med tung trafik menas fordon som har en fordonsvikt över 3,5 ton.

Lastbilstrafiken i Eskilstuna ökade med 0,5 % under 2015 jämfört med föregående år 2014. Uppgiften kommer från 4 referensmätpunkter vid följande vägar, Carlavägen, Strängnäsvägen, Malmköpingsvägen, samt Västerleden som mäts normalt under samma vecka varje år i maj och oktober månad. I hela landet ökade lastbilstrafiken med 1,3 % totalt under 2015.

I tabell 6 redovisas resultatet från de lastbilsmätningar som gjorts under 2015. Värdena fordon/dygn i tabellen är redovisade som vardagsdygnstrafik (vadt) vilket innebär att värdena inte är omräknade till årsvardagsdygnstrafik (åvdt).

Andel tung trafik (procentandel) inom Eskilstuna tätort, centrum samt Torshälla och Skogstorp redovisas i bilaga 2 karta 1-3.

Tabell 6. Lastbilsmätningar 2015

HastighetsmätningarHastighetsmätningar genomförs som slangmätningar (där mätslangarna läggs med ett avstånd av 1,0 meters bredd) med mätutrustning av typ Marksman 410 och analyseras i datorprogrammet Count-On Me.

Huvudperioden för hastighetsmätningarna är mellan april-november månad beroende på väglaget. Vårsopning och snöplogning gör att många mätslangar körs sönder och därför lämpar sig mätning med radarutrustning bättre för de årstiderna. Dessutom varierar hastigheterna mycket under vinterhalvåret vilket gör att en mätning bara ger en ögonblicksbild och det är därför svårt att kunna dra några generella slutsatser.

Gatusnitt/sträcka Fordon/dygn vadt

Lastbilar/dygn antal

Lastbilsandel%

Strängnäsvägen, öster Kungsladugårds-gatan

9 013 1 019 11,4%

Carlavägen, norr Djurgårdsvägen 9 343 1 036 12,4%

Malmköpingsvägen, söder Återvinnings-gatan

6 565 751 11,7%

Västermarksgatan, väster Kykogatan 2 954 285 10,5%

Mälarvägen, nordost Ärstavägen 4 567 629 14,0%

Västerleden, norr Mått Johanssons väg 15 100 1 873 12,9%

Köpmangatan, norr Kvarngärdesgatan 3 773 164 8,5%

Björksgatan, norr Kungsgatan 2 011 283 17,6%

Borsöknavägen, söder Bergaåsvägen 2 030 187 17,1%

Rosenforsvägen, vid Skogstorpsskolan 1 548 216 7,6%

Eskilstunavägen, sydost Runstensvägen 2 348 170 11,2%



Det finns en viss osäkerhet i mätningarna som utförs med slangar, vilket det gör i alla typer av mätningar. Vid slangmätning är vanliga felkällor att slangarna flyttas ju bre-dare vägen är på grund av att tunga fordon åker snett över dessa, och därför ger ett felaktigt värde eller att fordonen håller för låg hastighet och därför inte registreras (under 8 km/tim) exempelvis vid köbildning eller dylikt.

HuvudvägnätetVid 9 platser har fordonshastigheten uppmätts under 2015.

Tabell 7. Medelhastigheten på huvudbilnätet 2015

Medelhastigheten för mätta vägar är framtaget för att se var respektive väg ligger i förhållande till de övriga. Förutsättningarna i vägutformning och trafikmängd är mycket olika, men det är ändå intressant att se på vilka sträckor förarna bryter mot den högsta tillåtna hastigheten (km/t) jämfört med de där acceptansen för hastighets-begränsningen är hög.

3 av 11 mätta gator på huvudbilvägnätet hade lägre medelhastighet än den skyltade hastigheten och samtliga sträckor hade en 85-percentil högre än skyltad hastighet.

Med medelhastighet menas att hälften av alla bilar har en hastighet som är lika med eller lägre än angiven hastighet. Med 85-percentil avses att 85 procent av bilarna har en hastighet lika med eller lägre än angiven hastighet.

Medelhastighet på huvudbilvägnätet

Mätplats Hastighets- begräns-

ning(km/tim)

Flöde/dygn(vadt)

Lastbils-andel

(%)

Medel-hastighet(km/tim)

85-percentil(km/tim)

Rosenforsvägen, vid Skogstorpsskolan 30 1 548 8,8 39 46

Eskilstunavägen, sydost Runstens-vägen

30 2 348 11,2 29 39

Västermarksgatan, väster Kyrkogatan 40 2 954 10,5 44 53

Borsöknavägen, söder Bergaåsvägen 40 2 030 17,1 48 57

Västerleden, norr Mått Johanssons väg

50 15 100 12,9 48 58

Carlavägen, norr Djurgårdsvägen 50 9 343 12,4 45 52

Strängnäsvägen, öster Kungsladu-gårdsg.

60 9 013 11,4 60 68

Malmköpingsvägen, söder Lilla Nyby 70 6 565 11,7 68 77

Mälarvägen, sydväst Djurstavägen 80 4 567 14 73 85

Antal

Medel -30-sträcka 2 32 42,5

Medel -40-sträcka 2 46 55

Medel -50-sträcka 2 46,5 55






Årliga hastighetsmätningar utförs på Malmköpingsvägen (70 km/tim), Strängnäsvägen (60 km/tim), Västerleden (50 km/tim), Carlavägen (50 km/tim) och Västermarksgatan (40 km/tim), se diagram 28. Medelfordonshastigheten ligger relativt konstant på samt-liga platser, endast Carlavägen har ändrat sig mer än en km/tim (från 47 till 45 km/tim).

Diagram 28. Medelhastighet på huvudbilvägnätet 2008-2015

Medelhastighet på huvudbilvägnätet 2008-2015

40

50

60

70

80

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Km/t

im

Malmköpingsvägen 70 km/tim

Strängnäsvägen 60 km/tim

Västerleden 50 km/tim

Carlavägen 50 km/tim

Västermarksgatan 40 km/tim



LokalvägnätetUnder 2015 har 13 vägar mätts mot 14 stycken 2014. Falkvägen sticker ut mest med den medelhastigheten på 38 km/tim där hastighetsbegränsningen är 30 km/tim. Av samtliga lokalgator som mättes 2015 har 5 av 11 en medelhastighet högre än den skyltade hastigheten. Positivt är att två 30-sträckor (Köpmangatan norr om Stensborgsgatan samt Vedbergsgatan) har en 85-percentil på under 30 km/tim. Även Björksgatan har en 85-percentil under skyltad hastighet, men här går att diskutera om verkligen 50 km/tim är rätt hastighetsnivå på sträckan.

Tabell 8. Medelhastigheten på lokalbilnätet 2015

DubbdäcksanvändningEn dubbdäcksräkning har genomförts vid två tillfällen under 2015, en gång i janua-ri och en gång i december. Snittet blev att 72 % av fordonen hade dubbdäck jämfört med 78 % fördelat på 4 mättillfällen under 2014. Fler observationer behövs för att kunna säkerställa att dubbdäcksanvändningen faktiskt går ner.

Medelhastighet på lokalbilvägnätet Mätplats Hastighets-

begräns-ning

(km/tim)

Flöde/dygn(vadt)

Lastbils-andel

(%)

Medelhastighet(km/tim)

85-percentil(km/tim)

Svengrensgatan, söder Sergelgatan 30 643 9,3 30 39

Stensättarvägen, söder Repslagar-vägen

30 288 8,1 31 40

Köpmangatan, norr Stensborgsgatan 30 3 773 8,5 22 29

Köpmangatan, norr Haleniigatan 30 2 955 8,8 33 40

Svengrensgatan, norr Zetterbergs-gatan

30 1 162 8,7 25 35

Ådalsvägen, vid Trumtorp äldre- boende

30 317 6,2 32 44

Nygatan, väster Vasavägen 30 350 1,7 23 33

Torggatan, väster Vasavägen 30 105 0,5 24 34

Falkvägen, söder Örnvägen 30 320 17,2 38 47

Lindhagavägen, norr Torsåsvägen 30 246 3,7 28 33

Vedbergsgatan, Lasarettsgatan 30 255 2,7 21 27

Styckjunkarvägen, norr Gillberga-vägen

40 1 195 11,7 44 54

Björksgatan, norr Kungsgatan 50 2 011 17,6 33 44

Urmakarvägen, norr Optikervägen 50 467 3,9 49 59

Antal

Medel -30-sträcka 11 27,9 36,5





Parkering

Beläggningsstatistik parkeringTrafikavdelningen genomför varje år under oktober en parkeringsräkning som om-fattar allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och på centrumnära parkeringar. Parkeringsräkningen redovisar en genomsnittlig beläggning under vardagar, vardags-kvällar och lördagar.

Parkeringsräkningen har genomförts mellan 21 oktober och 7 november 2015. Räkningen omfattar 8 tillfällen under vardagar1, 4 tillfällen under vardagskvällar2 samt 2 tillfällen under lördagar3.

Bild 16. Parkeringen vid Värjan

Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära områdenI oktober 2015 fanns 1 876 allmänt tillgängliga bilplatser i centrum. Av dessa är 1 049 bilplatser i parkeringsanläggningar4. Antalet bilplatser har minskat med 45 bilplatser jämfört mot 2014.

På centrumnära parkeringar fanns i oktober 761 allmänt tillgängliga bilplatser vilket är en ökning med 22 bilplatser jämfört mot 2014.

1 Onsdag den 21/10 och 28/10 samt fredag den 23/10 och 30/10 klockan 11.00 och 14.00.

2 Onsdag den 21/10 och 28/10 samt torsdag den 22/10 och 29/10 klockan 18.00.

3 Lördag den 24/10 och 7/11 klockan 12.30.

4 Cityhuset, Gallerian, Smedjan och Vildsvinet.



Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 2011-2015

År Centrum Centrumnära

2011 1953 bpl varav p-anläggning 1042 bpl 679 bpl





I tabell 9 redovisas allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 2011-2015.

Tabell 9. Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 2011-2015.

Beläggning allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringarI centrum har den genomsnittliga beläggningen marginella avvikelser jämfört mot 2014. Den genomsnittliga beläggningen i centrum är under vardagar 73 % och är oförändrad jämfört mot 2014. Under vardagskvällar har den genomsnittliga beläggningen ökat från 50 % 2014 till 52 % 2015. På lördagar har den genomsnittliga beläggningen minskat från 61 % 2014 till 56 % 2015.

På centrumnära parkeringar har den genomsnittliga beläggningen ökat jämfört mot 2014. Antalet bilplatser på centrumnära parkeringar har ökat med 22 platser när parkeringsvillkoren på Nyforstorget ändrades från förhyrda bilplatser till allmänna parkeringar.

Den genomsnittliga beläggningen på centrumnära parkeringar har under vardagar ökat från 61 % 2014 till 63 % 2015. Under vardagskvällar är det en ökning från 31 % 2014 till 38 % 2015. På lördagar har den genomsnittliga beläggningen ökat från 32 % 2014 till 34 % 2015.

En känd faktor är att parkeringsplatserna som ligger söder om centrum i centrumnä-ra område (Busstation, Tullkammaren och Furan) många gånger är fullbelagda innan klockan 8.00 under vardagar. Nyforstorget har också hög beläggning men är inte full-belagd i samma utsträckning som de andra parkeringarna. I angränsande område till centrumnära parkeringsplatserna finns bostadsområdet Nyfors. De senaste åren har tendensen blivit att underskottet av bilplatser på dessa centrumnära parkeringsplatser medfört att arbetsplatsparkering successivt förflyttats söderut och numera in på villa-gatorna i övre Nyfors.



Diagram 29 och 30 visar beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum respektive centrumnära parkeringar 2011-2015.

Diagram 29. Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum 2011-2015.

Diagram 30. Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser på centrumnära parkeringar 2011-2015.

Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum 2011-2015

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

2011 2012 2013 2014 2015

Vardag

Vardagkväll

Lördag

Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser på centrumnära parkeringar 2011-2015

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

2011 2012 2013 2014 2015

Vardag

Vardagkväll

Lördag

2011 72% 37% 36%2012 73% 37% 35%2013 66% 33% 33%2014 61% 31% 32%2015 63% 38% 34%



I diagrammen nedan redovisas förutom den genomsnittliga beläggningen värden från högsta beläggningsgraden. Resultatet från den högsta beläggningen visar det dimensionerade parkeringsbehovet.

Diagram 31 visar beläggningsgrader under vardagar, vardagskvällar och lördagar i centrum 2015.

Diagram 31. Beläggningsgrader i centrum 2015.

Diagram 32 visar beläggningsgrader under vardagar, vardagskvällar och lördagar på centrumnära parkeringar 2015.

Diagram 32. Beläggningsgrader på centrumnära parkeringar 2015.

Beläggningsgrader i centrum 2015

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Vardagar Vardagskvällar Lördagar

Genomsnittlig beläggning

Högsta beläggning

Beläggningsgrader på centrumnära parkeringar 2015

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Vardagar Vardagskvällar Lördagar

Genomsnittlig beläggning

Högsta beläggning



Parkeringsledningssystemet omfattar 970 bilplatser under vardagar och 1 193 bilplatser under lördagar och söndagar. Det utgör under vardagar 52 % och under lördagar och söndagar 64 % av antalet allmänt tillgängliga bilplatser i centrum.

Diagram 33 visas beläggningsgrader från anläggningar5 som är anslutna till parkeringsledningssystemet under perioden 26 oktober till 1 november 2015.

Diagram 33. Beläggningsgrader i anläggningar anslutna till parkeringsledningssystemet 2015.

Antalet parkerade fordon minskade i centrum med i genomsnitt 22 fordon under vardagar jämfört mot 2014. Under vardagskvällar var det en ökning med i genomsnitt 6 fordon jämfört mot 2014. På lördagar minskade antal fordon i genomsnitt med 130 fordon jämfört mot 2014.

På centrumnära parkeringar var det i genomsnitt en ökning med 28 fordon under vardagar och 64 fordon under vardagskvällar jämfört mot 2014. På lördagar ökade antal fordon i genomsnitt med 26 fordon jämfört mot 2014.

5 P-hus Cityhuset, P-hus Gallerian, P-garaget Smedjan, P-garaget Vildsvinet och markparkering Valören.

Parkeringsledningsystemet ( beläggning )

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

08.00 09.00 10.00 11.00 12.00 13.00 14.00 15.00 16.00 17.00 18.00 19.00 20.00

Vardagar 26-30 oktober 2015 Lördag 31 oktober 2015 Söndag 1 november 2015



Diagram 34 och 35 visar hur många fordon som i genomsnitt varit parkerade när parkeringsräkningarna genomfördes i centrum och centrumnära parkeringar 2011-2015.

Diagram 34. Antal fordon som i genomsnitt varit parkerade i centrum när parkeringsräkningarna genomfördes 2011-2015.

Diagram 35. Antal fordon som i genomsnitt varit parkerade på centrumnära parkeringar när parkeringsräkningarna genomfördes 2011-2015.

Parkerade fordon i genomsnitt vid parkeringsräkning i centrum 2011-2015

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

2011 2012 2013 2014 2015

Vardag

Vardagskväll

Lördag

Parkerade fordon i genomsnitt vid p-räkning på centrumnära parkeringar 2011-2015

0

100

200

300

400

500

600

2011 2012 2013 2014 2015

Vardag

Vardagskväll

Lördag



Sammanställning av parkeringsräkning 2015I tabell 10 och 11 redovisas den genomsnittliga beläggningen per parkeringsplats i centrum respektive centrumnära parkeringar och resultaten mellan vardagar, vardags-kvällar och lördagar.

Tabell 10. Sammanställning av parkeringsräkning i centrum oktober 2015.

Tabell 11. Sammanställning av parkeringsräkning på centrumnära parkeringar oktober 2015.

Parkeringsräkning oktober 2015 Allmän parkering centrum

Beläggning Vardag

Beläggning Vardagkväll

Beläggning Lördag

Plats Adress Antal bil-platser

% % %

Bernhard Hellströms plats Bernhard Hellströms plats 7 80% 100% 100%

Gamla Tullgatan Gamla Tullgatan 11 65% 23% 68%

Hamnparken Kyrkogatan 11 92% 98% 95%

Järnvägsplan Västermarksgatan 22 45% 60% 39%

Kungsplan Kungsplan 16 84% 89% 84%

Resecentrum Västermarksgatan 22 33% 24% 5%

Ridhusplan Ridhusplan 9 94% 89% 83%

Smedjegatan 8 Smedjegatan 34 69% 67% 72%

Sporthallen Hamngatan 43 88% 95% 95%

Strömsholmen Hamngatan 80 22% 59% 57%

Vallonen Bruksgatan 51 86% 95% 88%

Valsverket Tullgatan 70 89% 29% 25%

Valören Alva Myrdals gata 144 91% 88% 66%

Vampyren (Smedjan P-anl)

Kriebsensgatan 96 54% 21% 43%

Vestalen (Cityhuset P-anl) Rademachergatan 120 62% 34% 56%

Vestalen Rademachergatan 65 85% 70% 93%

Vestalen Rademachergatan 47 84% 55% 85%

Vildrosen Kyrkogatan 58 99% 95% 87%

Vindsvinet (Vildsvinet P-anl ö.pl)

Alva Myrdals gata 195 94% 37% 69%

Vildsvinet (Vildsvinet P-anl n.pl)

Alva Myrdals gata 223 55% 52% 54%

Vårblomman (Gallerian P-anl)

Rademachergatan 415 81% 36% 30%

Gatu/kantstensparkering 137 58% 54% 58%

Parkeringsräkning oktober 2015 Centrumnära parkeringar

BeläggningVardag

%

Beläggning Vardagkväll

%

BeläggningLördag

%Plats Adress Antal bilplatser

Busstation Kyrkogatan 56 76% 24% 43%

Gredby Gredbyvägen 152 46% 45% 46%

Furan Östra Åsgatan 33 85% 84% 70%

Nyforstorget Västra Åsgatan 311 71% 48% 39%

Rothoffsvägen Rothoffsvägen 77 20% 12% 14%

Tullkammaren Kyrkogatan 72 90% 16% 9%

Vapnet Rothoffsvägen 60 62% 18% 11%



FelparkeringsavgifterKommunfullmäktige beslutar vilka avgifter för felparkering som gäller i kommunen. Den högsta nivån som kommunfullmäktige kan besluta är 1 000 kronor. I Eskilstuna fördelar sig beloppen mellan 400 kronor och 700 kronor. 400 kronor gäller förseelse som sker på plats där parkering är tillåten, 600 kronor gäller förseelse som sker på plats där parkering är förbjuden och 700 kronor gäller förseelse som sker på plats där det är förbud att stanna samt på parkeringsplats för rörelsehindrade.

Bild 17. Parkeringsövervakning

Eskilstuna kommun har kommunal parkeringsövervakning. Parkeringsövervakningen utförs på allmänna gator och parkeringar samt stadsbyggnadsförvaltningens kommunala tomtmarksparkeringar.



Parkeringsanmärkningar

I Eskilstuna kommun utfärdades 5 569 parkeringsanmärkningar på gatumark6 2015. Det är 1 916 färre jämfört mot 2014.

Den främsta anledningen till att antalet utfärdade parkeringsanmärkningar minskat senaste året är mindre övervakningstimmar till följd av att 3 tjänster blivit vakanta och rekryterats under året.

I tabell 12 redovisas antal utfärdade parkeringsanmärkningar per månad samt totalt per år under perioden 2011-2015.

Tabell 12. Antal utfärdade parkeringsanmärkningar 2011-2015.

Tabell 13 visar hur många som betalar sin parkeringsanmärkning och andelen som gör det utan att påminnelse skickats. I tabellen redovisas också antal parkerings- anmärkningar som undanröjts7 av polismyndigheten.

Tabell 13. Uppföljning av parkeringsanmärkningar 2011-2015.

KontrollavgifterStadsbyggnadsförvaltningen utfärdade 845 kontrollavgifter på tomtmark8 2015. Det är 183 kontrollavgifter färre jämfört mot 2014. Det beror på samma anledning som anges under parkeringsanmärkningar.

I tabell 14 redovisas antal utfärdade kontrollavgifter per månad samt totalt per år un-der perioden 2011-2015.

Tabell 14. Antal utfärdade kontrollavgifter 2011-2015.

6 Gatumark är det som i detaljplan betecknas som allmän plats och parkeringsanmärkning utfärdas enligt allmänrättslig lagstiftning.

7 Polismyndigheten kan endast ge rättelse och undanröja parkeringsanmärkning som formellt är felaktigt utfärdad.

8 Tomtmark eller kvartersmark är enskild mark och kontrollavgift utfärdas enligt civilrättslig lagstiftning. Tomtmark kan vara kommunal eller privat.

År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec To-talt

2011 744 635 622 559 402 199 359 580 847 675 1207 1225 8054

2012 1117 888 1081 642 550 383 354 672 532 678 934 442 8273

2013 956 711 627 759 610 540 377 771 636 1017 1359 674 9037

2014 858 774 1039 630 385 381 469 366 511 776 907 389 7485

2015 501 680 838 405 327 330 280 238 299 641 638 392 5569

Uppföljning av parkeringsanmärkningar 2011 2012 2013 2014 2015

Betalade p-anmärkningar (% av andel utfärdade) 73% 77% 76% 78% 85%

Betalade p-anmärkningar utan påminnelse 51% 51% 52% 56% 56%

Undanröjda enligt rättelse 40 37 22 19 12

År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt

2011 194 194 67 117 63 66 57 98 151 121 142 159 1429

2012 193 144 218 146 154 56 97 148 172 215 169 97 1809

2013 352 233 158 189 145 106 81 151 165 153 191 68 1992

2014 95 114 183 119 89 81 60 41 86 71 50 39 1028

2015 77 68 89 32 31 52 36 75 181 65 71 68 845



Tabell 15 visar hur många som betalar sin kontrollavgift och andelen som gör det utan att påminnelse skickats. Stadsbyggnadsförvaltningen handlägger bestridande av kontrollavgifter.

Tabell 15. Uppföljning av kontrollavgifter 2011-2015.

ParkeringsavgifterParkeringsavgifterna höjdes den 1 november. I centrum är det endast månadsbiljetter som höjts och höjningen är i genomsnitt 100 kronor. På centrumnära parkeringar och bostadsområden höjdes korttidsavgiften med 2 kronor per timma och månadsbiljetten med 100 kronor.

I Munktellstaden höjdes korttidsavgiften med 7 kronor till 12 kronor per timma. Samtidigt infördes en enhetsavgift där 20 kronor ger 3 timmars parkeringstid. Månadsbiljetten höjdes med 200 kronor.

Parkeringsavgifterna har olika nivåer i centrum där parkering utmed gatorna9 har den högsta nivån med 18 kronor per timma. På parkeringsplatserna10 är avgiften 12 kronor per timma.

Stadsbyggnadsförvaltningens parkeringsplatser är indelade i biljettområden. Biljettområden är indelade i fyra huvudområden, centrum, centrumnära, bostads- områden och Munktellstaden där varje huvudområde är indelade i ett eller flera biljettområden.

Centrum är indelade i biljettområde C1, C2 och C3, centrumnära är indelade i biljett-område CN1 och CN2 samt bostadsområden som är indelade i biljettområde B1 och B2. Munktellstaden har ett eget biljettområde M1.

9 Avgift vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan klockan 8-20 samt vardagar före sön- och helgdag mellan klockan 8-15.

10 Avgift vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan klockan 8-18 samt vardagar före sön- och helgdag mellan klockan 8-15.

Uppföljning av kontrollavgifter 2011-2015 2011 2012 2013 2014 2015

Betalade kontrollavgifter (% av andel utfärdade) 76% 74% 73% 73% 75%

Betalade kontrollavgifter utan påminnelse 40% 40% 40% 39% 44%



Parkeringsavgifter 2015

Huvudområden Biljett-område Korttidsavgift Månadsavgift

C=Centrum

Biljettområde C1 12: -/tim 800: -/30 dagar mån-fre eller 900: - /30 dagar mån-lör, 400: -/30 dagar boende eller 225: - /7 dagar

C2 12: -/tim

C3 18: -/tim

CN=Centrumnära

Biljettområde CN1 7: -/tim 450: - /30 dagar

CN2 7: -/tim

B=Bostadsområden

Biljettområde B1 5: -/tim 300: - /30 dagar

B2 5: -/tim

M=Munktellstaden

Biljettområde M1 12: -/tim 450: - /30 dagar

Enhets-avgift 20:-=3 timmar

P-garaget Vildsvinet

12:-/tim 8-18 (8-15) 950: -/30 dagar mån-fre eller 1 050: - /30 dagar mån-lör, 1 150:-/30 dagar heldygn eller 550:-/30 dagar boende

5:-/tim övrig tid

P-10:an 10:- = 2 tim

Dygns-biljett 100:-/dag

I tabell 16 visas de parkeringsavgifter som gäller i biljettområdena samt i parkerings-garaget Vildsvinet.

Tabell 16. Parkeringsavgifter

Stadsbyggnadsförvaltningen har 104 biljettautomater i drift. Betalning med mynt kan göras i 98 av biljettautomaterna, betalning med Bensinkort, Visa och Mastercard kan göras i 98 av biljettautomaterna.

I parkeringsgaraget Vildsvinet finns 2 biljettautomater för efterskottsbetalning.

Fördelningen mellan betalningsalternativen under 2015 är 22 % mynt jämfört mot 27 % 2014, 14 % bensinkort och är oförändrat jämfört mot 2014 samt 64 % EMV-kort (Visa och Mastercard) jämfört mot 59 % 2014.

På alla parkeringsplatser kan parkeringsavgift köpas genom mobil betaltjänst. Idag finns avtal med teleP.

Parkeringsplatser i centrumI Eskilstuna centrum finns 3 179 bilplatser. Av dessa är 1 030 bilplatser på kommunens mark och 2 149 bilplatser hos enskilda parkeringsupplåtare och fastighetsägare. Av dessa är 1 876 bilplatser allmänt tillgängliga och 1 303 bilplatser förhyrda11 eller reserverade.

11 Uppgifter från 2009.



Avgiftsbelagda parkeringsplatserI Eskilstuna har stadsbyggnadsförvaltningen 4 858 avgiftsbelagda bilplatser. Av dessa är 2 956 bilplatser på gatumark och 1 902 på tomtmark. I tabell 17 visas avgiftsbelagda bilplatser fördelade mellan gatumark och tomtmark samt fördelningen mellan områden.

Tabell 17. Stadsbyggnadsförvaltningens avgiftsbelagda bilplatser 2015.

Bild 18. Parkeringsplats Valören, Alva Myrdals gata.

Parkeringsplatser för rörelsehindradeParkeringstillstånd för rörelsehindrade gäller på allmän plats enligt villkor i trafikför-ordningen.

På gatumark finns det 57 bilplatser för rörelsehindrade varav 27 bilplatser är belägna i centrum. På kommunal tomtmark finns det 26 bilplatser för rörelsehindrade varav 10 bilplatser är belägna i centrum och 14 bilplatser i Munktellstaden.

Område Gatumark Tomtmark

Centrum 358 717

Centrumnära 126 714

Ytterområden 2472 439

Förhyrda 32

Totalt 2956 1902

Totalt gatu- och tomtmark 4858



Parkeringsplatser för elbilarI centrum finns fyra allmänna bilplatser för laddning av elbilar, så kallade laddplatser. Två laddplatser finns vid station på parkeringsplatsen vid järnvägsplan och två på parkeringsplats Valören vid Alva Myrdals gata. Bilplatserna vid järnvägsplan har solpaneler som utgör ett tak över bilplatsen.

Parkeringsdispenser och tillståndArbetsledare för parkeringsövervakningen handlägger ansökan om tillfällig kör- och parkeringsdispens12. Under 2015 beviljades 1 099 tillfälliga kör- och parkerings-dispenser. Det är 456 färre beviljade kör- och parkeringsdispenser jämfört mot 2014. Ansökningar som gäller mer än 2 dagar upp till 3 månader13 handläggs av trafik- ingenjör.

Nyttoparkeringstillstånd är främst för näringsidkare som måste ha tillgång till fordonet nära arbetsplatsen för att kunna utföra sitt arbete. Under 2015 beviljades 144 nyttoparkeringstillstånd. Det är 4 nyttoparkeringstillstånd färre jämfört mot 2014.

Flyttning av fordonDet är kommunen, Trafikverket och polisen som har rätt att flytta fordon. I kommunen är det Trafikavdelningen som handlägger ärenden om flytt av fordon.

Tabell 18 visar antal flyttningsärende 2011-2015.

Tabell 18. Antal ärenden om flytt av fordon 2011-2015.

12 Tillfällig kör- och parkeringsdispens ansöks via telefon.

13 Skriftlig parkeringsdispens ansöks skriftligt.

2011 2012 2013 2014 2015

Flyttningsärenden 277 262 349 270 226

Flyttade av kommunen 102 61 98 81 91

Flyttade av ägaren 178 201 251 189 135




KAPITEL 7. FÖRÄNDRINGAR I VÄGNÄTET

7. Förändringar i vägnätet

Eskilstuna

BM-stråketUnder året byggdes etapp 2 av BM-stråket, mellan Kungsvägen och Uttermarksgatan. Projektet handlar mycket om en parkupprustning men även förbättringar för gång- och cykeltrafik. Mellan Djurgårdsvägen och Kungsvägen byggdes en grusad gång- och cykelväg på gräsytan längs Jören vävares gata för att få ett bättre sammanhängande stråk och slippa cykling i blandtrafik.

CykelvägvisningDel 1 av ny cykelvägvisning som påbörjades 2014 slutfördes under 2015. Efter detta återstår att under kommande år skapa en vägvisning där det vägvisas till målen även med hjälp av tid till destinationen.

Bild 19. Ny cykelvägvisning

DjurstaEn gång- och cykelbana skapades från Dalgången längs Mälarvägen in i det nya bostadsområdet Djursta.



EskilsgatanEn cykelbana byggdes på Eskilsgatan mellan Stensborgsgatan (samspelsytan) och Vasa-vägen. Avsnittet mellan Stensborgsgatan och Malmgatan var för smalt för att tillåta dubbelriktad trafik samt parkering på en sida. För att möjliggöra gång- och cykelbanan enkelriktades Eskilsgatan detta kvarter då möjligheten till parkering för bilar bedömdes viktigare än att tillåta dubbelriktad trafik ett kort avsnitt.

Eskilstuna-ÄrlaEn gång- och cykelbana skapades på en gammal banvall från Eskilstuna till Hällberga och sedan vidare till Ärla. Gång- och cykelbanan slutar vid idrottsplatsen sydöst om Ärla.

Bild 20. Gång- och cykelbana till Ärla

FröslundavägenEn bättre passage skapades över Fröslundavägen. Ett övergångsställe som tidigare hade en för liten refug och små ytor för gående och cyklister förbättrades och fick också bättre belysning. Istället för övergångsställe byggdes gång- och cykelpassage.

GillbergaledenEn bättre passage skapades över Gillbergaleden vid Mineralgatan. Ett övergångsställe som tidigare hade en för liten refug och små ytor för gående och cyklister förbättrades och fick också bättre belysning. Istället för övergångsställe byggdes gång- och cykelpassage.



JärntorgetEn upprustning av Järntorget genomfördes genom att parkdelen renoverades och del av körbanan höjdes upp och samtidigt gjordes smalare för att gynna gående och cyklister i anslutning till torget.

Bild 21. Järntorget efter förändringen, upprustad parkdel och ny gatuutformning

Klostergatan vid KjulavägenEn upphöjd gång- och cykelpassage skapades över Klostergatan vid Kjulavägen. Kommande år planeras för en liknande även vid Uttermarksgatan för att skapa ett bättre sammanhängande gång- och cykelstråk längs Kjulavägen.

Bild 22. Upphöjd gång- och cykelbana över Klostergatan vid Kjulavägen



LinnégatanEn upphöjd gång- och cykelbana skapades över Linnégatan vid Gillbergavägen. I samband med detta anlades även en gång- och cykelbana längs Linnégatan från Gillbergavägen till Eriksdalsgatan.

Mineralgatan/LagrådsgatanBefintlig gångbana längs Lagrådsgatan fram till Gillbergaleden breddades för att tillåta cykling på den. I samband med detta breddades även befintlig cykelbana norr om Gillbergaleden längs Mineralgatan och även passagen över Gillbergaleden förbättrades. Detta resulterar i en bättre koppling mellan Lagersberg och Stenby.

OrkestervägenEn gång- och cykelbana skapades längs Orkestervägen i samband med byggnation av nya bostäder norr om Orkestervägen

ÅdalsvägenBefintlig gångbana längs Ådalsvägen breddades från Ådalsvägen 6 (vid Åbackens boende) norrut till Gillbergavägen för att även kunna tillåta cykling på en gemensam gång- och cykelbana. Vid Gillbergavägen höjdes passagen över Ådalsvägen upp för att förbättra för cyklister längs Gillbergavägen.

Bild 23. Gång- och cykelbana längs Ådalsvägen

VästeråsvägenMöjligheten att med bil svänga in (eller ut) på Erlandsgatan från Västeråsvägen togs bort och istället anlades en kort sträcka gång- och cykelbana för att skapa ett bättre gång- och cykelnät.



Kollektivtrafikåtgärder Eskilstuna

Busshållplatser

Bobergsgatans busshållplats och Kungsladugårdsgatans busshållplatser tillgänglighets-anpassades under året. Vid Kungsladugårdsgatan förbättrades även passagen över gatan då hållplatsen ligger i anslutning till flera skolor och även en cykelbana längs Skogvaktarvägen.

BusskörfältEtt busskörfält anlades på Västergatan för bussar norrut från Gränsgatans busshållplats till Idunplan. Bussen fördröjdes tidigare då köer uppstod in i Idunplans cirkulations-plats. Efter förändringen får bussen prioritering fram till övergångsstället före cirkulationsplatsen.

Bild 24. Busskörfält på Västergatan

TorshällaUnder året genomfördes huvudsakligen tre förändringar. En del av gång- och cykelbana till Mälby byggdes, korsningen Mats Ålännings gata/Germundsgatan höjdes upp och en anslutande gångbana byggdes mellan Hagagatan och busshållplatsen Säby.




KAPITEL 8. OLYCKOR

Totalt antal skadade personer 2015 (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=391)

Antal skadade

Skadegrad0100200300400500

2015Medelvärde2010-2014

8. Olyckor

Eskilstuna kommun använder sig av STRADA för att utvärdera Eskilstunas tren-der och orsaker avseende trafikolyckor. Mer information om STRADA finns i bilaga 4. STRADA.

En fördel med STRADA är att akutsjukhusen är anslutna, för Eskilstunas del handlar det om Mälarsjukhuset. Sveriges officiella trafikskadestatistik grundar sig på polisens rapportering av trafikrelaterade olyckor med personskador. Men långt ifrån alla olyckor kommer till polisens kännedom. Dödsolyckorna rapporteras i princip alltid till polisen men endast cirka hälften av de svåra skadefallen och en tredjedel av de lindriga skadefallen rapporteras. Dessutom varierar bortfallet med bland annat olyckstyp, trafikantkategori och den skadades ålder. Olyckor där oskyddade trafikanter skadas, framförallt i singelolyckor är kraftigt underrepresenterade i den officiella statistiken.

Personskador på det kommunala väghållningsområdet

Polis- och sjukvårdsstatistikUppgifterna från polis och sjukvård har slagits samman. Totalt är 391 personer kända av polis eller sjukvård, där polisen har angett fyra av dessa som oskadade men sjuk-vården har givit dem en skadegrad. Det är sjukvårdens skadebedömning som är den gällande om den skadade är känd hos båda källorna.

Diagram 36. Totalt antal skadade personer 2015 (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade).

Medelvärdet för åren 2010-2014 är 267 skadade personer, jämfört med 391 skadade personer 2015. Antalet döda och svårt skadade ligger i ungefär samma nivå som medelvärdet för de senaste fem åren, men antalet lindriga ligger högre, främst på


KAPITEL 8. OLYCKOR

Antal skadade personer 2015 fördelat på trafikantslag(polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=391)

Ant

al s

kada

de

050

100150200

grund av få inrapporterade 2010 och 2011. Antalet lindrigt skadade har stora variationer för respektive år och ligger lika med föregående år, men betydligt lägre än för 2013.

Ingen person har omkommit, 10 personer har skadats allvarligt och 381 personer har fått lindriga skador.

De som skadats allvarligt var 8 fotgängare (där fem olyckor är kopplade till halkolyckor, och två personer påkörda på övergångsställe), en cyklist och en bilist.

Diagram 37. Antal skadade personer 2015 fördelat på trafikantslag (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=391)

Tack vare både sjukvårds- och polisstatistik kan vi tydligt se att oskyddade trafikanter är den grupp som skadar sig mest i trafiken och genom en sammanställning av de senaste fem årens skadade avseende olyckstyp och skadegrad ser vi att trenden håller i sig. För omkomna är underlaget väldigt litet och därigenom mer osäkert.


KAPITEL 8. OLYCKOR

Antal skadade personer per 1000 invånare 2015 fördelat på ålder och kön(polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=391)

0-6 7-14 15-17 18-24 25-44 45-64 650,0

2,0

4,0

6,0

8,0

Kvinna

Man

Antal skadade personer 2015 fördelat på trafikantslag och kön(polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=391)

Ant

al sk

adad

e pe

rson

er

020406080

100120

Kvinna

Man

Tra�kantslag

Ålder och könAv de 391 personer som skadats var 225 kvinnor och 166 män. Antal skadade personer per 1000 invånare fördelat på ålder och kön visas i diagram 38. Siffrorna för invånar-antal bygger på uppgifter om antal invånare i respektive åldersgrupp i Eskilstuna per första november 2015.

Diagram 38. Antal skadade personer per 1000 invånare 2015 fördelat på ålder och kön (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=390).

Barn i åldersgruppen 0-6 år har lägst olyckstal i trafiken. För åldersgrupperna upp till 17 år är pojkar mer olycksdrabbade än flickor. Tidigare år har män varit mer olycks-drabbade än flickor i åldersgrupperna 18-24 år men det syns inte för 2014.

Trafikanslag och kön I diagram 39 visas antal skadade uppdelat på trafikantslag och kön.

Diagram 39. Antal skadade personer 2015 fördelat på trafikantslag och kön (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=391).


KAPITEL 8. OLYCKOR

Fotgäng-are

På cykel På moped I personbil På mc I lastbil Övrigt Summa

Ålder (år) Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

0-6 0 0 2 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 3 1

7-14 8 8 6 8 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 14 17

15-17 3 1 1 2 3 7 0 0 0 1 0 0 0 0 7 11

18-24 8 4 5 4 0 1 10 11 0 0 0 1 0 0 23 21

25-44 9 11 14 13 1 1 24 19 0 0 1 6 0 0 49 50

45-64 37 12 22 14 0 1 17 11 1 1 1 1 0 1 78 41

65- 32 17 13 3 0 1 5 3 0 1 0 0 0 0 50 25

Okänd 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0

Summa 98 53 63 45 4 11 57 45 1 3 2 8 0 1 225 166

Summa 151 108 15 102 4 10 1 391

Kvinnor skadar sig i större utsträckning än män som fotgängare. Män skadar sig i större utsträckning som mopedist och motorcyklist och för 2014 även som cyklist vilket tidigare år haft en större del skadade kvinnor.

Ålder och trafikanslagI tabell 19 redovisas hur fördelningen ser ut mellan ålder och trafikantslag.

Tabell 19. Antal skadade personer under 2015 fördelat på ålder, kön och trafikantslag (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=391).

Personer under 14 och över 45 skadar sig främst som gående eller cyklist. I grupperna mellan 18 och 44 sker en större del av olyckorna i personbil jämfört med andra åldersgrupper.

Jämförelse mellan polisens och sjukvårdens statistikUnder 2015 registrerade polisen 126 skadade personer och sjukvården 327 skadade personer på det kommunala vägnätet. En jämförelse mellan polisen och sjukvården finns redovisat i diagram 40.

Diagram 40. Antal skadade personer 2015 (polis- respektive sjukvårdsrapporterade).

Antal skadade personer 2015 (polis- respektive sjukvårdsrapporterade)

Antal skadade personer

050

100150200250300

Polis

Sjukvård

Skadegrad


KAPITEL 8. OLYCKOR

Antal skadade personer 2015 fördelat på trafikantslag(polis- respektive sjukvårdsrapporterade)


020406080

100120140

Polis

Sjukvård

Tra�kantslag

Då polisen har en förmåga att överskatta allvarlighetsgraden (ofta klassas en allvarligt skadad person hos polisen lägre hos sjukvården) översätts polisens allvarligt skadade till måttligt skadade. Polisen har rapporterat 24 svårt skadade personer och sjukvården har rapporterat 9 svårt skadade. Av de 24 personer som polisen rapporterat som svårt skadade har sjukvården kännedom om 17 av skadefallen. Av dessa bedömer sjuk- vården 8 personer som lätt skadade, 7 personer som måttligt skadade och 2 personer som svårt skadade. Av de 7 personer som polisen klassar som allvarligt skadade som sjukvården inte känner till anges alltså som måttligt skadade då polisens och sjuk- vårdens data jämförs.

En jämförelse mellan antalet skadade fördelat på trafikantslag i polis- respektive sjukvårdsrapporter visas nedan i diagram 41 nedan. Jämförelsen visar att sjukvården i högre grad rapporterar in oskyddade trafikanter.

Diagram 41. Antal skadade under 2015 fördelat på trafikantslag (polis- respektive sjukvårdsrapporterade).


KAPITEL 8. OLYCKOR

Trafikantslag I kollision med Polis Kvinnor

Polis Män

Polis totalt

Sjukvård Kvinnor

Sjukvård Män

Sjukvård totalt

Fotgängare

Singelolycka* - - - 81 41 122

Fotgängare 0 0 0 0 0 0

Cykel 1 2 3 1 1 2

Moped 0 1 1 1 1 2

Motorfordon 11 8 19 7 2 9

Cyklist

Singelolycka 0 1 1 40 26 66


Cykel 0 1 1 6 2 8

Moped 1 0 1 0 0 0

Motorfordon 14 13 27 11 3 14

På moped



Cykel 1 1 2 0 0 0

Moped 0 0 0 0 0 0


På motorcykel

Singel 0 1 1 0 0 0

Cykel 1 1 2 0 0 0


I personbil



Cykel 1 0 1 0 0 0

Moped 0 0 0 0 0 0

Motorfordon 22 14 36 29 17 46

Vilt 0 0 0 0 0 0

I lastbil Singelolycka 0 1 1 1 0 1


Varia/övrigt 2 4 6 0 1 1

Summa 65 75 140 184 100 284

Tabell 20 visar vad de olika trafikantslagen kolliderat med (polis- och sjukvårdsrap-porterat) uppdelat på kön.

Tabell 20. Antal skadade personer (polis respektive sjukvårdsrapporterade) fördelat på trafikantslag, kön och vad de kolliderat med under 2015. * Ingår ej i polisens statistik.


KAPITEL 8. OLYCKOR

Antal skadade personer 2015 fördelat på månad(polis- respektive sjukvårdsrapporterade)


0102030405060708090

100

Jan

Feb

Mar Apr

Maj Jun

Jul

Aug Se

pO

ktN

ov Dec

Polis

Sjukvård

Polis- och eller sjukvård

Månadsvis statistikI diagram 42 visas hur antalet skadade i polisens respektive sjukvårdens statistik för-delas över årets månader.

Diagram 42. Antal skadade personer under 2015 fördelat på månad (polis- respektive sjukvårdsrapporterade).


KAPITEL 8. OLYCKOR

Antal polisrapporterade dödade och skadade personer(rullande 12-månadersvärden 2010-2015)

0

20

40

60

80

100

120

140

160

Rullande 12-månadersvärdenRullande 12-månadersvärden innebär att varje stapel motsvarar 12 månader, vilket betyder att varje stapel innehåller samtliga årstider. Första stapeln innehåller värden för januari 2010-december 2010, andra stapeln innehåller värden för februari 2010-januari 2011 osv. I och med att det är förhållandevis få olyckor rapporterade blir staplarna ganska ryckiga och ”onormalt” många olyckor rapporterade en månad gör att staplarna skjuter i höjd.

Diagram 43. Antal polisrapporterade dödade och skadade personer, rullande 12-månadersvärden 2010-2015.


KAPITEL 8. OLYCKOR

Antal sjukvårdsrapporterade dödade och skadade personer(rullande 12-månadersvärden 2010-2015)

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

Sjukvårdens 12-månadersvärden finns i diagram 44. Trenden tidigare år har varit skarpt neråtgående jämfört med de polisrapporterade olyckorna. De fåtal år som vi haft statistik har gjort att tillförlitligheten varit oviss. I och med att sjukvårdens rapporteringsgrad ökat markant de senaste tre åren gör att kurvan nu är kraftigt uppåtgående.

Diagram 44. Antal sjukvårdsrapporterade dödade och skadade personer, rullande 12-månadersvärden 2010 – 2015.


KAPITEL 8. OLYCKOR

Andel polisrapporterade skadade personer 2015 fördelat på platstyp( n=140)

Gatu- /vägsträcka 55%

Cirkulationsplats 13%

Gatu- /vägkorsning 26%

Annan 2%Gång- och cykelbana (-väg) 3%

Gångbana/trottoar 1%

Täckningsgrad mellan polis- och sjukvårdsrapporterade personskadefall (2015, n=391)

Endast sjukvård

63%

Endast polis27%

Polis och sjukvård

10%

TäckningsgradVissa personer i statistiken är kända både av polis och av sjukvård, vilket är täck-ningsgraden. För 2015 uppgår täckningsgraden till 10 procent, vilket är ungefär som tidigare där täckningsgraden har varierat mellan ungefär 10 och 15 procent.

Diagram 45. Täckningsgrad mellan polis- och sjukvårdsrapporterade personskadefall under 2015 (n=391).

PlatstypFör varje skadad person anges på vilken plats olyckan har skett. Totalt sett är det tydliga skillnader mellan polisens och sjukvårdens uppgifter, se diagram 46 och 47. Skillnaden är att sjukvården främst fångar upp fler skadefall på gångbanor samt gång- och cykelvägar.

Diagram 46: Andel polisrapporterade skadade personer 2015 fördelat på platstyp (n=140).


KAPITEL 8. OLYCKOR

Andel sjukvårdsrapporterade skadade personer 2014 fördelat på platstyp ( n=284)

Gatu- /vägkorsning 10%

Gatu- /vägsträcka 31%

Cirkulationsplats 8%

Gång- och cykelbana (-väg) 34%

Busshållplats 1%Separationsplats 2%

Gångbana/trottoar 14%

Väglag Antal

Lös snö/snömodd 9

Okänt 19

Tjock is/packad snö 1

Tunns is, vägbanan synlig 5

Vägbanan torr 77

Vägbanan våt/fuktig 29

Totalt 140

Vägomständighet Antal

Annat 1

Ej relevant för skadehändelsen 120

Vägen/gång-/cykelbanan hade hål och gropar 5

Vägen/gång-/cykelbanan hade löst grus 10

Vägen/gång-/cykelbanan var hal pga snö/is 118

Vägen/gång-/cykelbanan var hal pga vatten/löv 18

Vägen/gång-/cykelbanan var ojämn 12

Totalt 284

Diagram 47. Andel sjukvårdsrapporterade skadade personer 2015 fördelat på platstyp (n=284).

Väglag/vägomständighetPolisen rapporterar in väglag medan sjukvården rapporterar in vägomständighet. Det gör att siffrorna inte riktigt går att jämföra, men ger ändå en fingervisning om exempelvis halka. Antal skadade personer fördelat på väglag enligt polisens statistik redovisas i tabell 21.

Tabell 21. Antal polisrapporterade skadade personer under 2015 fördelat på väglag.

Tabell 22. Antal sjukvårdsrapporterade skadade personer under 2015 fördelat på fördelat på vägomständighet


KAPITEL 8. OLYCKOR

Antal skadade personer 2015 fördelat på skadegrad( sjukvårdsrapporterade, n=284)

Dödad Allvarligtskadad

Lindrigt/måttligtskadad

0

50

100

150

200

250

300

2015

Medel 2010-2014

Kategorier

Att väglag/vägomständighet fångas upp är betydelsefullt för att kunna identifiera brister och göra förbättringar. Framförallt på gång- och cykelvägar, eftersom oskyddade trafikanter ofta får svårare skador. Tidigare har sjukvården rapporterat en hög andel okänt men för 2015 är vägomständigheterna väl beskrivna vilket då förtydligar bilden av att bra drift och underhåll är viktigt för trafiksäkerheten.

Sjukvårdens statistikSjukvården rapporterade att 284 personer hade skadats under 2015. 10 personer skadades allvarligt, 80 personer måttligt och 194 personer skadades lindrigt. Medelvärdet för åren 2010-2014 är 226 skadade personer.

Fördelningen av skadade personer enligt sjukvårdens uppgifter finns i diagram 48 och i tabell 23.

Diagram 48. Antal skadade personer 2015 fördelat på skadegrad (sjukvårdsrapporterade, n=284).

Tabell 23. Antal skadade personer 2015 fördelat på skadegrad (sjukvårdsrapporterade, n=284).

Skadegrad 2015

Dödad 0

Allvarligt skadad 10

Måttligt skadad 80

Lindrigt skadad 194

Totalt 284


KAPITEL 8. OLYCKOR

År Fotgängare På cykel På moped I personbil På mc Övrigt Summa

2009 10 18 29 60 1 2 120

2010 13 22 8 69 3 6 121

2011 15 28 15 55 6 1 120

2012 19 24 13 59 4 2 121

2013 14 31 11 58 9 10 133

2014 22 30 14 56 2 2 126

2015 24 31 11 60 4 10 140

Medel 10-14 14 25 15 60 5 4 123

Summa 117 184 101 417 29 33 881

Antal skadade personer 2015 fördelat på skadegrad ( polisrapporterade, n=140)

020406080

100120140

Död Svårtskadad

Lindrigtskadad

2015

Medel 2010-2014

Kategorier

Polisens statistikEnligt polisens uppgifter skadades 19 personer svårt och 121 personer skadades lindrigt. Av de svårt skadade var sex cyklister, fem fotgängare, fyra bilister, tre mopedister och en motorcyklist. Medelvärdet för antalet skadade enligt polisens statistik åren 2010-2014 är 124 skadade personer.

I diagram 49 visas fördelningen av dödade, svårt skadade och lindrigt skadade personer för 2015 enligt polisens statistik jämfört med medelvärdet för åren 2010-2014.

Diagram 49. Antal skadade personer 2015 fördelat på skadegrad (polisrapporterade, n=140).

Antal polisrapporterade skadade personer under åren 2010 till 2015 fördelat på trafikantslag redovisas i tabell 24.

Tabell 24. Antal polisrapporterade skadade personer 2009-2015 fördelat på trafikantslag.


KAPITEL 8. OLYCKOR

År Skadade på övergångställeHastighetsbegränsning (km/

tim)

Skadade när korsat gatanHastighetsbegränsning (km/tim)

Skadade på

annan plats30 40 50 30 40 50 60 Okänt

2007 2 2 4

2008 1 10 2 2

2009 3 5 1 1

2010 1 4 1 2 4

2011 3 3 2 1 3

2012 5 6 3 1 3

2013 1 2 3 1 1 9

2014 4 3 6 1 1 8

2015 1 1 7 4 1 1 1 6

Totalt 18 7 46 11 1 12 1 1 40

71 26 40

Olyckor vid passage över gataUnder 2015 skadades 22 fotgängare i kollision med motorfordon. 16 kan härledas till att de skadats när de försökt att korsa gatan. Övriga sex har okänt olycksförlopp eller har skadats på annat sätt (de har blivit påbackade, personbil har kört upp på gång-bana etc). Av de 16 som skadat sig vid passage över gata skadades en allvarligt, fyra måttligt och 11 personer fick lindriga skador. Fyra av dessa skadade var män och 12 var kvinnor. Fem personer var under 18 år, tre personer var mellan 18 och 24 år, tre personer var mellan 25-44 år, två personer var mellan 45-64 år och tre personer var äldre är 65 år.

Enligt olycksbeskrivningarna har 9 av fotgängarna skadats när de korsat gatan på ett övergångsställe, sju personer har skadats när de korsat gatan där övergångsställe verkar ha saknats.

Fler skadadar sig vid övergångsställen än vid passage där övergångsställe saknas och trenden är tydlig över åren. Fördelningen visar tydligt på säkerhetsproblemet vid övergångsställen, att det är en framkomlighetsåtgärd och inte en trafiksäkerhets- åtgärd.

Tabell 25. Skadade på/utanför övergångsställe 2007-2015


KAPITEL 8. OLYCKOR

Polisrapporterade skadade personer i hela Eskilstuna kommun 2015 ( jämfört med medelvärdet för åren 2010-2014)

Dödade Svårtskadade

Lindrigt/måttligtskadade

0

50

100

150

200

250

300

2015

Medelvärde 2010-2014

TotaltKategorier

Personskador på det totala väghållningsområdet

Skadestatistik för hela kommunenPolisen har rapporterat in 249 skadade personer i kommunen, där 1 personer har omkommit, 31 personer har skadats svårt och 217 personer har skadats lindrigt, se diagram 50. Medelvärdet för 2010-2014 är 239 skadade personer.

Diagram 50. Polisrapporterade skadade personer i hela Eskilstuna kommun 2015 jämfört med medelvärdet för åren 2010-2014.

Sjukvården har under året sammanlagt rapporterat 608 skadade personer i Eskilstuna kommun. Av dessa har 1 person omkommit, 10 personer rapporterats som allvarligt skadade och 597 personer som måttligt eller lindrigt skadade (132 måttligt skadade och 465 lindrigt skadade).


KAPITEL 8. OLYCKOR

Skadegrad Totalkostnad

Döda 0

Svårt skadade 44 120 000

Lindrigt skadade 82 677 000

Totalt 126 797 000

Samhällets kostnader för olyckor

Myndigheten för samhällsskydd och beredskapMyndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har uppdraget att ge en samlad bild och bedömning av utvecklingen av olyckor, kriser och säkerhetsarbete i Sverige. En del i uppdraget är att redovisa studier av samhällets kostnader för olyckor. Det ger inte en heltäckande bild att enbart redovisa uppgifter om antal olyckor eller antal skadade. Det är även viktigt att beskriva vilken belastning i form av förlorade eller förbrukade resurser som olyckor av olika slag innebär för samhället. Genom att uttrycka belastningen i kronor översätts olyckor och deras konsekvenser till en samhällsekonomisk kostnad, vilket ger ett enklare och mer lättkommunicerbart mått. Det enhetliga beskrivningssättet som metoden innebär ger även möjligheter till jämförelser av både den totala kostnaden och kostnaden för olika olyckstyper.

Samhället och medborgarnas totala värdering inklusive materiella kostnaderI denna modell från Trafikanalys beräknas samhällets och medborgarnas totala värdering inklusive materiella kostnader. I ett längre perspektiv så visar det sig att de största kostnaderna uppträder lång tid efter olyckan. Av dessa kostnader är en stor del kommunala, exempelvis vård och omsorg i hemmet, sjukgymnastik, arbetsterapi, färdtjänst, arbetsbortfall och särskilt boende. Den största kostnaden är bortfall av arbete, såväl för den drabbade som för anhöriga (läkarbesök, sjukskrivning), vilket får kommunala konsekvenser i form av skattebortfall. Inom de sk ASEK- samarbetet har det uppskattats vilka direkta kostnader och samhällsekonomiska uppoffringar som trafikolyckor orsakar samhället. Trafikanalys värderingsmodell redovisas i tabell 26 nedan.

Tabell 26. Värderingsmodell av trafikskador (kr)

Ekonomisk värdering för det kommunala vägnätetEnligt STRADA blev 391 personer skadade på Eskilstunas kommunala vägnät under 2015. Av dessa var 10 stycken svårt skadade, 381 stycken lindrigt skadade. Genom värderingsmodellen som presenterades ovan kan samhällets totala kostnad för dessa olyckor beräknas och presenteras i tabell 27.

Tabell 27. Ekonomisk värdering av trafikskadade för det kommunala vägnätet 2015 polisens och/eller sjukvårdens uppgifter

Rekommendation om olycksvärderingar

Materiella kostnader Riskvärdering Totalt

Dödsfall 1 411 000 22 328 000 23 739 000

Svårt skadad 706 000 3 706 000 4 412 000

Lindrigt skadad 71 000 146 000 217 000


KAPITEL 8. OLYCKOR

Räknar vi utifrån modellen ovan blir kostnaden för olyckor på Eskilstunas kommunala vägnät 127 miljoner kronor för 2015.

Det är av yttersta vikt att vara försiktig i analyser gällande kostnader för trafikolyckor. Det finns flera felkällor och det kan också finnas ett stort mörkertal. Som nämndes ovan ska kostnaderna ses som en indikator och inte en faktisk summa. Det finns dock många anledningar att uppmärksamma kostnader för trafikolyckor. Exempelvis kommer förvaltningen varje år att kunna följa kostnaderna för trafikolyckor i Eskilstuna. Vidare kommer förvaltningen också att ha ännu ett underlag till eventuella ombyggnationer. Det går också att räkna på redan ombyggda korsningar och det ger en insikt i hur mycket mer än mänskligt lidande som en trafikolycka faktiskt kostar samhället och skattebetalarna. Med den kunskapen kanske vi kan nå ut till fler medborgare och visa på nyttan av att ändra sitt beteende samt motiven till att vi bygger om i den fysiska miljön. Förvaltningen arbetar mycket med att upplysa och försöka påverka människor att följa hastighetsgränserna. Detta eftersom forsknings-läget visar att det ofta är de höga hastigheterna som är orsaken till många olyckor. Färre olyckor gör att pengarna användas till annat än att vårda trafikskadade och vi kan minska det mänskliga lidande som det innebär att råka ut för en trafikskada.


KAPITEL 8. OLYCKOR


KAPITEL BILAGOR

Bilagor

Bilaga 1 Trafikflöden 2015 inom Eskilstuna tätort Karta 1Trafikflöden 2015 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2Trafikflöden 2015 inom Eskilstuna centrum Karta 3Bilaga 2 Andel tung trafik 2015 inom Eskilstuna tätort Karta 1Andel tung trafik 2015 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2Andel tung trafik 2015 inom Eskilstuna centrum Karta 3Bilaga 3 Personskador 2015 inom Eskilstuna tätort Karta 1Personskador 2015 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2Personskador 2015 inom Eskilstuna, oskyddade trafikanter Karta 3Personskador 2015 inom Torshälla och Skogstorp , oskyddade trafikanter Karta 4Bilaga 4 Strada


KAPITEL BILAGOR


KAPITEL 9. OLYCKOR

Stadsbyggnadsförvaltningen

Documents

Trafiken i 2015 - Eskilstuna kommun...TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Medicinsk skadegradering ISS Injury Severity Score är en skadeskala från 1 till 75 som sjukvården använder för