TRANSPORTPLANLÆGNING

6 TRAFIK & VEJE • 2018 AUGUST

Är vi på väg mot mer jämställdhet inom transportsektorn?

Automatisering, digitalisering, delningsekonomi, växande städer och ökat klimatfokus är några av flera pågående omvärldsförändringar. Hur kan dessa förändringar påverka jämställdheten inom transportsektorn? Den frågan försökte den svenska myndigheten Trafikanalys besvara i en rapport som publicerades härom året. En övergripande slutsats är att ingen av de analyserade trenderna entydigt skulle göra det lättare eller svårare att nå jämställdhet inom transportsektorn. Möjligheten att uppnå jämställdhet kan snarare kopplas till hur jämställdhetsfrågorna kommer att hanteras inom ramarna för de pågående förändringarna.

Eva Lindborg. Trafikanalys,

Sverige

eva.lindborg@trafa.se

Utmanande av normer ger nya möjligheterUtvecklingen av autonoma fordon är ett

hett ämne i transportpolitiken. Under

1900-talet förändrade bilen världen och

autonoma bilar framställs ofta som nästa

stora revolution inom transportområdet.

Det finns symboliska kopplingar mellan

bilar och maskulinitet. Problem som auto-

noma fordon föreställs kunna lösa är ofta

könskodade och relaterade till maskulinitet

i samverkan med motorfordon och riskta-

gande, exempelvis fortkörning och ratto-

nykterhet. I Sverige är män överrepresen-

terade bland de som lagförs för trafikbrott.

I autonoma bilar behövs ingen förare

vilket gör att alla medföljande reduceras

till passagerare, en position som kanske

oftare förknippats med femininitet och

ung ålder än maskulinitet. Sett från denna

synvinkel har autonoma fordon potential

att utmana symboliska kopplingar mellan

maskulinitet, fart och njutning. Autonoma

fordon kan med andra ord ses som en möj-

lighet till frigörelse från könsstereotyper.

Digitaliseringen möjliggör nya tjänster

för delad mobilitet, något som ytterligare

skulle kunna utmana bilägande som en

statussymbol. Att utnyttja delade lösningar

och kollektiva färdsätt ligger också mer i

linje med hur kvinnor reser idag. Klimatut-

maningen driver på denna utvecklingsrikt-

ning då den kräver reducerad eller kraftigt

effektiviserad bilanvändning för att klara

krav på minskade utsläpp av växthusgaser.

Den tidigare dominerande normen, med fo-

kus på den egna bilen, utmanas vilket ska-

par möjlighet att möta både klimatutmanin-

gen och uppnå ett mer jämställt samhälle.

Makten flyttar till systemutformarenAutomatisering och digitalisering kan bi-

dra till att flytta makt från den enskilda an-

vändaren till de som utformar systemlös-

ningar. För autonoma fordon kan det gälla

makten över hur fordonen tillåts agera. Med

delade fordon handlar det om vem som har

makten över hur fordonet kan utnyttjas,

exempelvis gällande rutter och tidtabeller.

I växande städer handlar det om vilka som

har makt att påverka markanvändningen

när marken blir en alltmer knapp resurs.

Med en ökande digitalisering kan det gälla

vilka som är med och utformar digitala sy-

stem och applikationer.

För att uppnå ett jämställt samhälle

blir det därför viktigt att se till att de som

utformar systemen har kunskap om och

tar i beaktande sociala konsekvenser och

frågor kring jämställdhet och genus. Idag

råder dessvärre en könsobalans på flera

områden där systemen utformas, exem-

pelvis inom IT och teknik.

Möjligheter till ökad tillgänglighet – men för vem?Tillgång till transportsystemet på lika villkor

kan ses som en förutsättning för att indi-

vider ska ha lika möjlighet att forma sina

liv och för att nå ekonomisk jämställdhet.

Digitaliseringen och delningsekonomin kan

ge ökad tillgänglighet för personer som

inte själv kan äga eller framföra bilar. Detta

förutsätter dock att personerna i fråga kan

få tillgång till nödvändiga digitala lösningar.

Detta kan vara en ekonomisk fråga, men

också en fråga om att kunna lära sig nya

tekniska system och att förstå språk och

symboler. Kvinnor har generellt sett lägre

inkomster än män och fler kvinnor än män

riskerar därför att missa möjligheterna med

den nya tekniken. Det är inte självklart att

ekonomiskt utsatta grupper eller personer

med bristande teknik- och språkkunskaper

TRAFIK & VEJE • 2018 AUGUST 7

kommer kunna ta del av de möjligheter

utvecklingen ger.

Det finns en bild av att autonoma fordon

kommer göra det möjligt för människor att

spara tid. Men alla sysslor kan inte utföras

under färd i ett autonomt fordon. Fortfa-

rande finns det yrken som inte kan skötas

på distans, utan kräver fysisk närvaro.

Färre kvinnor än män har idag möjlighet att

arbeta på distans och under resan. Om det

kommer vara så även i framtiden, är nyttan

av autonoma fordon ur denna aspekt större

för män.

Växande städer, ökat klimatmedve-

tande och en utmanad bilnorm skapar

förutsättningar för förtätning av städer,

vilket skulle kunna vara till gagn för klima-

tet, tillgängligheten och jämställdheten. En

förtätning kan potentiellt ge reducerade

avstånd mellan olika start- och målpunk-

ter. Givet att kvinnor idag inte gör lika långa

resor som män kan kvinnor potentiellt dra

större nytta av denna typ av tillgänglighets-

förbättring. Samtidigt kan en ökande be-

folkning i städer driva upp fastighetspriser

och boendekostnader i centrala delar av

städerna och ekonomiskt svagare grupper

kan trängas undan till perifera lägen där

tillgängligheten till service och arbetsplat-

ser kan vara begränsad. Ensamstående

kvinnor med barn är den hushållstyp som

har lägst inkomst och som därmed skulle

kunna vara extra utsatta.

Intresset för cykling inom transportpla-

neringen är stort. Det är viktigt att fundera

på för vilken typ av cyklister eventuella

satsningar görs. Cyklingen bland barn och

unga har gått ner i Sverige jämfört med

1990-talet. Det finns barriärer för att cykla

så som upplevd risk, som särskilt påverkar

kvinnor. Äldre studier har visat att kuns-

kapen om cykling är lägre bland utlands-

födda kvinnor. För att tillgänglighetsvinster

från förbättrade möjligheter att cykla ska

komma så många som möjligt till del är det

viktigt att upplevd trygghet och säkerhet

beaktas.

Kan ny teknik påverka fördelningen av obetalt hem- och omsorgsarbete? Autonoma fordon skulle kunna underlätta

för fler att ta sig dit de vill och vara en del av

det offentliga livet. Det skulle även kunna

göra skillnad för personer som idag inte

kan köra fordonen. Men det är ingen själv-

klarhet att äldre personer, rörelsehindrade

eller barn kommer att kunna resa själv-

ständigt med autonoma fordon. Kvinnor

hämtar och lämnar barn i dubbelt så stor

utsträckning som män. Det är oklart hur

behoven att skjutsa barn och andra när-

stående kommer att påverkas och i vilken

utsträckning det skulle påverka denna del

av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Tjänster som e-handel och hemleve-

rans av dagligvaror bör också kunna un-

derlätta människors vardagsliv. I detta fall

blir det viktigt att inte enbart fokusera på

logistiksystemen för företagen som leve-

rerar varorna utan även hur det påverkar

resmönstren för dem som ska hämta ut

varor eller vara hemma för att ta emot le-

veranser.

Utvecklingen förhindrar vissa typer av våld men möjliggör andra Autonoma fordon kan antas minska vissa

typer av våld, så som att fordonet används

som ett redskap för att skrämma, skada

eller störa andra. Autonoma fordon skulle

också kunna innebära en möjlighet att

slippa risken för trakasserier från medpas-

sagerare eller chaufförer. Digitaliseringen

erbjuder nya möjligheter att skaffa sig in-

formation för att på så sätt kunna undvika

potentiellt riskfyllda situationer. Digitala

varningssystem och ”trygghetsappar” kan

ge möjligheter till ökad trygghet, men på-

verkar sannolikt inte orsakerna till våld.

Ökade mängder information kan också an-

vändas till övervakning av personer, såväl

närstående som andra. Trakasserier och

övergrepp i den virtuella världen är redan

ett stort problem. Det är viktigt att ha fort-

satt fokus på dessa frågor för att kunna

realisera utvecklingens möjligheter och

samtidigt i största möjliga mån undvika ne-

gativa konsekvenser. Människors upplevda

otrygghet behöver tas på allvar och det

gäller kanske särskilt kvinnor och personer

som bor i socialt utsatta områden som ofta

känner större otrygghet.

Utvecklingen är inte given – fortsatt jämställdhetsarbete behövsAutomatisering, digitalisering, delningse-

konomi, växande städer och ökat klimatfo-

kus kan innebära både möjligheter och ut-

maningar för utvecklingen mot ett jämställt

samhälle, beroende på hur de utvecklas.

Hur jämställdheten kommer att påverkas

beror kanske snarare på om och hur trans-

portsektorns aktörer väljer att hantera frå-

gorna. För att nå jämställdhet inom trans-

portsektorn krävs därför ett fortsatt fokus

på dessa frågor.█